Förfarande : 2005/2167(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0036/2006

Ingivna texter :

A6-0036/2006

Debatter :

PV 14/03/2006 - 5
CRE 14/03/2006 - 5

Omröstningar :

PV 14/03/2006 - 11.4
CRE 14/03/2006 - 11.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0079

BETÄNKANDE     
PDF 216kWORD 225k
23.2.2006
PE 367.630v02-00 A6-0036/2006

om i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning

(2005/2167(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Reino Paasilinna

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning

(2005/2167(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2005)0229), samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen om utvidgad konsekvensbedömning (SEK(2005)0717),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv)(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”E‑tillgänglighet” (KOM(2005)0425),

–   med beaktande av rapporten från ”Digital Divide Forum” av den 15 juli 2005 om tillgången till bredbandsförbindelser och offentligt stöd till underförsörjda områden,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”En marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen i Europeiska unionen” (KOM(2005)0400),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln ”En framtidsorienterad radiospektrumpolitik för Europeiska unionen: andra årsrapporten” (KOM(2005)0411),

–   med beaktande av yttrandet från Gruppen för radiospektrumpolitik av den 19 november 2004 om andrahandshandel med nyttjanderätter till radiospektrum,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 22–23 mars 2005,

–   med beaktande av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling, som Europeiska rådet antog under sitt möte i Göteborg den 15–16 juni 2001,

   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln ”Integrering av miljöhänsyn i andra politikområden – en inventering av Cardiffprocessen” (KOM(2004)0394),

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (transporter, telekommunikationer och energi) 2695:e möte den 1–5 december 2005, om i2010-strategin,

–   med beaktande av de 22 nationella reformprogram som medlemsstaterna utarbetat på anmodan av Europeiska rådets vårmöte i mars 2005 och som redan översänts till kommissionen,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 1 december 2005 om marknader på området för elektronisk kommunikation 2004(3) och av den 23 juni 2005 om informationssamhället(4),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0036/2006), samt av följande skäl:

A. EU kommer inte att kunna nå Lissabonmålen om inte medlemsstaterna vidtar handfasta åtgärder för att helt och fullt genomföra i2010-strategin.

B.  En första översyn av de 25 nationella reformprogrammen ger vid handen att medlemsstaterna i sina program generellt sett antagit den utmaning som FoU och innovation innebär och att flertalet medlemsstater dessutom anser att e-förvaltning är ett bra sätt att få till stånd ökad effektivitet i den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna.

C. Tillsammans med kommissionen bär också medlemsstaterna och andra berörda parter ansvaret för att initiativet i2010 lyckas.

D. Att den nuvarande ramen genomförs på rätt sätt och i rätt tid är en väsentlig förutsättning för en öppen, konkurrenskraftig och innovativ marknad för elektroniska kommunikationstjänster. Införlivandet och genomförandet av denna ram varierar emellertid kraftigt mellan medlemsstaterna.

E.  EU ligger efter inom IKT-forskningen. Investeringarna på detta område uppgår till endast 80 EUR per capita inom EU – jämfört med 350 EUR i Japan och 400 EUR i Förenta staterna – och för att hinna i fatt dessa länder måste EU investera mera i forskning och innovation och uppmuntra medlemsstaterna att öka sina utgifter för forskning och innovation inom IKT.

F.  För att man skall få fullt utbyte av de fördelar som forskning och innovation erbjuder måste enskilda personer, offentliga tjänster och företag, framför allt de små och medelstora företagen, satsa på IKT.

G. Antalet bredbandsabonnenter har närapå fördubblats under de senaste två åren. Ändå har avlägset belägna områden och landsbygdsområden det sämre ställt i detta hänseende, eftersom utvecklingen koncentreras till tätbebyggda områden.

H. Alla måste få möjlighet att dra nytta av IKT, även grupper med olika utbildning, social ställning, kön och ålder.

I.   Alla medborgare har rätt till en fritt tillgänglig mediesfär med ett diversifierat innehåll av hög kvalitet.

J.   Kommissionen måste säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas vid utarbetandet av tekniska och rättsliga instrument. Dessutom bör kommissionen och medlemsstaterna vidta konkreta åtgärder för att öka antalet kvinnliga studenter på de tekniska områden som är kopplade till IKT samt säkerställa att kvinnor har tillträde till nya arbetstillfällen på IKT- och medieområdet på samtliga nivåer.

K. Europaparlamentet konstaterar att en god förvaltning av IKT och informationssamhället kan bidra till att minska de sociala skillnaderna, överbrygga den digitala klyftan och främja den sociala och territoriella sammanhållningen.

L.  Den digitala konvergensen kan ge konsumenterna tillgång till en mångfald bättre tjänster och rikt innehåll. Man måste därför förbättra och stärka en säker infrastruktur och skapa en gynnsam och säker miljö som stimulerar till en konkurrensfrämjande användning av dessa tjänster.

M. IKT kan få såväl en positiv direkt inverkan på miljön som indirekta sociala och ekonomiska konsekvenser.

N. Radiospektrumet är en nyckelresurs för många viktiga tjänster i samhället. Om det används effektivt och konsekvent kan det därför bidra till att Lissabonmålen uppnås, under förutsättning att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ges tillräcklig spektrumtilldelning och lämpligt skydd mot interferenser, eftersom tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen på så vis stimuleras optimalt.

O. En förutsättning för att Lissabonmålen skall kunna uppnås är att medlemsstaterna och företagen gör klara, konkreta och enhetliga satsningar på IKT.

P.  Det är ett absolut villkor att medlemsstaterna vinnlägger sig om tillräckligt flexibla regler till stöd för de medborgerliga rättigheterna samt erbjuder aktörerna inom denna sektor en god grund för utsläppande av innovationer på marknaden.

1.  Europaparlamentet anser att friheten att tillgå och använda kunskap är det främsta kriteriet för att möjliggöra den demokratiska utveckling och de nödvändiga tekniska innovationer inom ramen för kunskapssamhället som efterlystes i Lissabon.

2.  Europaparlamentet anser att överbryggandet av den digitala klyftan är en förutsättning för att alla medborgare skall få tillgång till, utnyttja och delta i kunskapsproduktionen och en kulturell och industriell nedgång i hela EU på så sätt förhindras.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se medborgarna inte bara som passiva konsumenter av digitalt innehåll utan även som producenter av kunskap samt att utarbeta ett program och en gynnsam rättslig ram som kan göra dem till aktiva deltagare i kunskapssamhället och på så vis bidra till att uppnå Lissabonmålen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid reformen av lagstiftningen om IKT inta en konkret, innovativ och framtidsinriktad hållning. Denna lagstiftning måste ses som en betydligt större helhet än vad som framgår av kommissionens meddelande och även omfatta konsumenternas och användarnas rättigheter. Parlamentet anser att alla eventuella ytterligare förslag måste innehålla tydliga definitioner av de begrepp som kommissionen använder – ”informationssamhällets tjänster”, ”medier”, ”medietjänster” och ”audiovisuella tjänster”.

5.  Europaparlamentet insisterar på att all gemenskapslagstiftning om IKT måste vara neutral i förhållande till tekniken, så att nya uppfinningar och nya aktörer kan komma ut på marknaden så lätt som möjligt.

6.  Europaparlamentet noterar att övergången från analoga till digitala system gynnar en ökad variation bland spridningssätten. Denna övergång måste ske inom ramen för en samordnad politik och ett lämpligt regelverk, så att man kan motverka den likriktning som mediekoncentration kan leda till.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa mer på att använda IKT inom den offentliga sektorns tjänster, t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning och offentlig förvaltning, där IKT kan göra det lättare att bemöta framtida behov av samhällstjänster, samt att samarbeta för att utveckla alleuropeiska tjänster.

8.  Europaparlamentet anser att de offentliga tjänsterna inom informationssamhället måste anpassas till enskilda användares och gruppers allt mer sofistikerade behov. De bör därför utgå från att från sektorns sida tillgodose dessa behov på lämpligt sätt i syfte att skapa effektiva och skräddarsydda tjänster.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och företagen att uppmuntra till ökade investeringar i IKT i syfte att minska eftersläpningen i fråga om prestanda jämfört med våra konkurrenter, mot bakgrund av att investeringar i IKT är en av de mest betydande faktorerna för tillväxt och produktivitet.

10. Europaparlamentet konstaterar att IKT är ett av de viktigaste redskapen för att omvandla u-länder till världsmakter.

11. Europaparlamentet oroar sig emellertid för att kommissionen fortfarande utformar sin strategi och politik för sysselsättningsskapande på grundval av belägg som är ringa eller inte alls statistiskt tillförlitliga. Parlamentet erinrar om att IKT:s siffermässiga tillväxt inte alltid kommit till uttryck i form av en motsvarande sysselsättningsökning och att sysselsättningstalen i EU för närvarande är sju procentenheter lägre än i Lissabonmålen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra ingående statistiska analyser av hur teknikens utveckling påverkar arbetsmarknaden för IKT inom EU.

12. Europaparlamentet påminner om vikten av digital konvergens och förordar ett undanröjande av hindren för enskilda länders ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, ett mål som fastställdes vid 2005 års världstoppmöte om informationssamhället (Tunisåtagandet av den 18 november 2005).

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samband med utvärderingen av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram noggrant undersöka IKT:s betydelse och roll när det gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättning och EMU.

14. Europaparlamentet erinrar om att målen för i2010‑informationssamhället och Lissabonagendan förutsätter att dessa på lämpligt sätt återspeglas i EU:s budgetplan för 2007–2013.

15. Europaparlamentet påminner om vikten för små och medelstora företag, nystartade företag och IKT‑sektorn i allmänhet av öppna och likvida kapitalmarknader som sänker lånekostnaderna. Parlamentet stöder i synnerhet mikrolån och andra former av riskkapital.

16. Europaparlamentet vill uppmärksamma EU:s fortsatta och allvarliga brist på företagsamhet och risktagarkultur. Parlamentet begär att de administrativa bördorna för små och medelstora företag och nystartade företag avskaffas samt att det ges ekonomiska lättnader i startfasen.

17. Europaparlamentet erinrar om i2010-informationssamhälleta betydelse när det gäller att bekämpa regional och social obalans i medlemsstaterna, vilket betonades i kommissionens meddelande med titeln ”En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013” (KOM(2005)0299).

Mål 1: Ett gemensamt europeiskt informationsområde

18. Europaparlamentet påpekar att det för tillväxten och utvecklingen inom EU är lika viktigt att låta befintlig kunskap och teknik komma till användning på bred basis inom alla verksamheter och branscher, inom såväl den offentliga förvaltningen som näringslivet och i medborgarnas vardagsliv, – det vill säga att informationssamhället blir en del av vår vardag – som att skapa ny kunskap om IKT.

19. Europaparlamentet framhåller att i2010-programmet är ett viktigt steg i framväxten av ett informationssamhälle som ger alla möjlighet att delta genom sin tillgång till teknik och kunskap – användarna genom att använda sig av interaktivitet och de nya former av social interaktion som erbjuds av nätverken och medborgarna genom att vara kritiska och utnyttja sin valfrihet. Parlamentet påpekar att informationssamhället medför ett nytt ansvar för dem som förmedlar information och kommunikation. Det medför också nya möjligheter för medborgarna, särskilt svaga grupper i samhället (äldre, funktionshindrade personer, isolerade personer, personer med sociala svårigheter osv.), att utöva sina rättigheter, vilket gör att de kan dra full nytta av den nya teknikens utbredning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att göra tekniken mer tillgänglig för medborgarna och till att den uppfyller samhällets moraliska krav.

20. Europaparlamentet stöder i2010 i dess egenskap av ett nytt strategiskt redskap för alla IKT-relaterade initiativ inom EU. Parlamentet rekommenderar att man beaktar att det inte går att utveckla ett informationssamhällesområde för EU utan att ta hänsyn till den internationella utvecklingen på detta område.

21. Europaparlamentet insisterar på att man måste ta hänsyn till den övergripande karaktären hos IKT, vilket ställer krav på samarbete och samordning mellan EU:s olika verksamheter och på medlemsstatsnivå samt på incitament för aktörerna i branschen för att ta fram och dra nytta av innovationer.

22. Europaparlamentet insisterar på att gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen måste stödja konkurrensen i enlighet med IKT:s övergripande karaktär och motverka uppkomsten och bevarandet av vertikala strukturer som skadar konkurrensen och hindrar innovation. Parlamentet påpekar att vertikala strukturer kan göra det omöjligt för konsumenterna att dra nytta av konkurrensen.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ställa upp som mål att lagstiftningen på detta område skall bli flexibel och enkel och snabbt anpassas till nya behov till följd av den tekniska utvecklingen. Parlamentet anser att denna lagstiftning bör gynna utvecklingen av ny kunskap och ny teknik samt främja investeringar i IKT i fråga om innehållsproduktion, utrustning, nätverk och nättjänster, liksom konkurrensen, utnyttjandet av IKT och informationssäkerheten samt sist men inte minst stödja små och medelstora företag så att de kan spela en nyckelroll på detta område.

24. Europaparlamentet påminner om att kommissionen är skyldig att genom att tolka och tillämpa normerna för de elektroniska mediernas infrastruktur garantera och uppmuntra mediepluralism. Parlamentet påminner om att den redan flera gånger uppmanat kommissionen att utarbeta en grönbok om ägarkoncentrationen inom medierna och om respekten för principerna om informationsfrihet och pluralism. Detta skulle uppmuntra till en debatt om de underliggande frågorna vid en tidpunkt med stora tekniska och marknadsmässiga förändringar, och parlamentet beklagar att någon sådan grönbok inte nämns i arbetsplanen i2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en lagstiftningsram för Internet med tanke på att det är det grundläggande redskapet för en informationsbaserad ekonomi.

25. Europaparlamentet insisterar på att man inom lagstiftningen bör ta sikte på en snabbare utveckling av informationssamhället och en ökad mångfald samt på att dess nytta skall spridas till hela samhället.

26. Europaparlamentet påpekar att det är extremt viktigt att människor garanteras största möjliga tillgång, via teknik som de själva valt, till innehåll och tjänster av hög kvalitet inom de begränsningar som omständigheterna medför, samt att användarna (konsumenter, medborgare) är beredda att börja använda nya tjänster och tekniska redskap endast om de anser att det går tillräckligt lätt att använda dem och innehållet är meningsfullt.

27. Europaparlamentet påminner om att bredbands- och trådlösa förbindelser måste tillhandahållas överallt för att vi skall kunna få ett effektivt informationssamhälle i vår vardag (ubiquitous society), något som i sin tur kräver förstärkta insatser på medlemsstatsnivå, att gemensamma projekt främjas och görs till föremål för investeringar, att upphovsrätten tryggas och att digitaliseringen av medierna främjas. Användarna måste dessutom kunna byta leverantör utan att ändra e-postadress.

28. Europaparlamentet konstaterar att bredband är en förutsättning för att informationssamhället skall bli en del av vår vardag och därför måste bli ett uttalat mål för medlemsstaternas och deras regioners konvergering.

29. Europaparlamentet påminner om att en övergång till ett informationssamhälle i vår vardag också främjar den hållbara utveckling som EU engagerat sig i. IKT bör minska belastningen på miljön och användningen av naturtillgångar samt främja en social utveckling.

30. Europaparlamentet noterar den växande roll som immateriella rättigheter kommit att spela som ett handelspolitiskt verktyg i samband med frågor kring frihandel och begär att det vidtas åtgärder för att skydda upphovsrätten och bekämpa olagligt och piratkopierat innehåll. Endast på så vis kan man trygga och främja en utveckling av innehållet. Parlamentet varnar för den växande tendensen i Förenta staterna att använda patent- och upphovsrättslagstiftningen som ett medel i en protektionistisk handelspolitik.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga åtgärder mot skadligt innehåll och att i detta sammanhang bland annat stärka rollen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA).

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av lagstiftningen införa åtgärder för att i samverkan med andra aktörer, exempelvis Världshälsoorganisationen, säkerställa att försiktighetsprincipen tillämpas i frågor om hälsa, konsumentskydd och miljöskydd.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av lagstiftningen fastställa kvalitetskriterier, exempelvis kriterier för barnskydd och fria konsumentval.

34. Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (KOM(2005)0646), som syftar till att modernisera direktivet om ”television utan gränser”, något som absolut behövs i takt med att EU utvecklas till ett europeiskt informationssamhälle. Parlamentet understryker att direktivet måste anpassas till förändringarna i en konvergerande medievärld, och detta måste vederbörligen beaktas i samband med frågan om dess räckvidd. Vidare konstaterar parlamentet att detta torde bidra till en gynnsam miljö för Europas industri, så att onödiga regler kommer bort och utvecklingen går i riktning mot ett vardagens informationssamhälle. Dessutom konstaterar parlamentet att de kopplingar mellan innehållsreglering och infrastrukturreglering som bekräftas i den rättsliga ramen för elektroniska kommunikationer har visat sig vara värdefulla och bör behållas i framtiden.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast föreslå konkreta åtgärder för att stödja och underlätta skapandet och spridandet av europeiskt innehåll. Parlamentet anser att de nuvarande programmens fortgång måste garanteras och att det måste lyftas fram att dessa program är oumbärliga för informationssamhällets utveckling. Parlamentet insisterar på att Europaomfattande distributionssystem såsom EuroNews måste stödjas. Vidare framhåller parlamentet att produktion av innehåll som respekterar den kulturella och språkliga mångfalden innebär en möjlighet att främja ny kompetens och nya arbetstillfällen, framför allt på design- och idéområdet, inom de 25 medlemsstaternas hela territorium. Parlamentet framhåller dessutom att dessa nya yrken måste kunna utvecklas inom ett harmoniserat regelverk med garantier för ekonomisk trygghet och rättssäkerhet.

36. Europaparlamentet anser att ett marknadsbaserat grepp på frågor som har med radiospektrum att göra skulle kräva stöd från tillsynsmyndigheter, operatörer och andra aktörer och avråder från att överlåta radiospektrumpolitiken helt till marknadskrafterna. Parlamentet anser dock att bestämmelserna om spektrumet bör hålla jämna steg med mycket snabbt föränderliga marknadskrav på ett flexibelt och effektivt sätt. De eventuella förändringarna bör bygga på en genomgripande analys av nuvarande problem där man tar vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas intressen, och i detta sammanhang bör man alltid se till att skapa tillräcklig frihet från interferens. Parlamentet konstaterar att de priser som betalats vid auktioner med 3G-spektrum fördröjt införandet av tredje generationens mobiltelefonnät och att man måste förhindra att någonting sådant upprepas.

37. Europaparlamentet anser att det viktigaste i radiospektrumpolitiken är att sträva efter flexibla regler och en lämplig och tillräcklig harmonisering av frekvenserna på unionsnivå. Parlamentet påpekar att förvaltningen av radiospektrum måste syfta till att underlätta markandstillträdet i största möjliga mån för nya innovationer och aktörer, inbegripet regioner, och till att gemenskapsmedier så lätt som möjligt skall kunna utvecklas samt uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga förslag på detta område. Dessutom noterar parlamentet att det är oerhört viktigt i en digital miljö att reglerna om interferens följs.

38. Europaparlamentet påminner om att en utveckling av nätsäkerheten är en ovillkorlig förutsättning för ett ökat förtroende för alla kommunikationstjänster, kommersiella tjänster och e-förvaltningstjänsterna. Parlamentet uppmanar till ökad nätsäkerhet med hjälp av tekniska medel, lagstiftning och upplysning, till exempel genom utarbetandet av en Europaomfattande strategi för informationssäkerhet och införandet av en årlig europeisk informationssäkerhetsdag för att öka allmänhetens medvetenhet om informationssäkerhet, samtidigt som denna säkerhet inte får begränsa yttrandefriheten och de medborgerliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att lansera en strategi för ett säkert informationssamhälle 2006 för att stärka både investerarnas och användarnas förtroende för Internettjänsternas tillförlitlighet och som ett sätt att ta itu med såväl bedrägerier (vid köp) som olagligt och skadligt innehåll (för att skydda minderåriga, människors värdighet och rätten till privatliv) samt tekniska brister (för att garantera en effektiv användning av IKT).

39. Europaparlamentet erinrar om att industri- och konkurrenspolitiken bör stöda unionens innovationsindustri. Parlamentet påpekar att detta förutsätter en flexibel och stimulerande lagstiftningsbas.

40. Europaparlamentet påminner om att den sektorsspecifika regleringen av IKT‑industrin ursprungligen infördes som en övergångslösning för öppnandet av marknaderna och att man på medellång sikt måste gå över till att enbart tillämpa de allmänna konkurrensreglerna.

41. Europaparlamentet poängterar att regleringen och andra åtgärder från myndighetshåll inte får leda till att vissa former av teknik gynnas på bekostnad av andra, utan regleringen måste vara neutral med avseende på tekniken.

42. Europaparlamentet framhåller vikten av att de tekniska förutsättningarna är uppfyllda för att man skall kunna garantera icke‑diskriminerande tillgång till informationssamhällets innehåll och för att förhindra att det bildas en digital klyfta inom EU. Parlamentet upprepar därför sina krav på att det utarbetas öppna och driftskompatibla normer, inte minst när det gäller gränssnitt för tillämpningsprogram (API), i enlighet med artikel 18 i ramdirektivet.

43. Europaparlamentet konstaterar att det betyder mycket för EU:s ställning inom världsekonomin att unionen har en god handelsbalans i fråga om IKT. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i september 2006 lägga fram en fullständig och analytisk översikt av EU:s starka och svaga sidor inom alla IKT-relaterade sektorer.

Mål 2: Investeringarna i forskning och innovation

44. Europaparlamentet framhåller att en innovativ IKT-sektor är en absolut förutsättning för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande inom unionen, särskilt inom andra branscher och tjänster.

45. Europaparlamentet erinrar om att IKT förändrat företagens sätt att verka globalt och att företagen drar nytta av innovationer som exempelvis utility computing (tillhandahållande av IKT-resurser som följer affärsverksamhetens skiftande behov), programvaruutveckling och ny arkitektur för nättjänster. Parlamentet uppmanar EU att skapa en miljö som gynnar innovation, i syfte att garantera EU fortsatt stark konkurrenskraft.

46. Europaparlamentet efterfrågar ett snabbt antagande av sjunde ramprogrammet för forskning och programmet för konkurrenskraft och innovation för perioden 2007–2013. Båda dessa program måste erbjuda tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja IKT som en drivkraft för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Parlamentet framhåller att stor vikt måste läggas vid att stärka företagandet, i synnerhet små och medelstora företag och framför allt inom sektorer som gynnas av den nya informations- och kommunikationstekniken.

47. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna vidtar konkreta åtgärder för att dra nytta av de möjligheter IKT för med sig, med vars hjälp man kan hindra att arbetstillfällen utlokaliseras till låglöneländer och få till stånd den högsta nivån av tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att man måste höja investeringsgraden för att uppnå Barcelonamålet på 3 % av BNP och att på längre sikt se till att den permanent ligger kvar på globala konkurrensnivåer.

48. Europaparlamentet anser att EU:s ekonomiska framtid ligger i en större tillväxt av arbetsproduktiviteten.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast i september 2006 tillhandahålla parlamentet en analys av hur IKT‑ekonomin bidrar till högre tillväxt i de olika medlemsstaterna och regionerna inom EU.

50. Europaparlamentet konstaterar att man måste vidta åtgärder på unionsnivå för att undanröja hindren för utvecklingen av nästa generation av nätverk (NGN). Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna fråga vid sin kommande översyn av gemenskapslagstiftningen om elektroniska kommunikationer.

51. Europaparlamentet påpekar att det faller sig naturligt för gemenskapen att tillämpa IKT på områden som språk och välståndsteknik och att detta erbjuder synnerligen stora möjligheter till tillämpningar på ett globalt plan. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att stöda forskningen på dessa områden.

52. Europaparlamentet rekommenderar att ökad uppmärksamhet ägnas frågan om hur IKT bidrar till att skapa ett öppet och kunskapsbaserat samhälle och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en mer enhetlig strategi för standarder för IKT‑utbildningen.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att söka efter konkreta sätt att främja bildandet av nätverk mellan alla betydande aktörer (storföretag och små och medelstora företag, offentliga myndigheter och forskningsinstitutioner) och att öka deras möjligheter att delta i genomförandet av projekt och att dra nytta av dessa.

54. Europaparlamentet erinrar om EU:s åtaganden avseende innovation och forskning, som fastställdes i kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) (KOM(2005)0141) och begär att riktlinjerna konsekvent genomförs i samband med den reformagenda som beslutades i Lissabon.

55. Europaparlamentet tror på enklare nationella skattesystem som skapar incitament för investeringar i IKT och FoU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag att inrätta en gemensam konsoliderad skattebas för företag.

Mål 3: Ett gemensamt europeiskt informationssamhälle

56. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av sina nationella reformprogram fastställa prioriteringar för informationssamhället, intensifiera sina insatser på detta område och årligen rapportera om hur reformprogrammen fortskrider, med detaljerade uppgifter om såväl utvecklingen av indikatorer för informationssamhället som programmens användbarhet ur social och ekonomisk synvinkel.

57. Europaparlamentet påminner om att ett framgångsrikt genomförande av hela i2010‑strategin är beroende av i vilken mån den lyckas nå ut till samtliga europeiska medborgare. Regionerna spelar en avgörande roll för uppnåendet av detta mål och måste därför aktiveras och stärkas ytterligare för att kunna ta viktiga initiativ till regional konvergens och sammanhållning genom att överbrygga den digitala klyftan.

58. Europaparlamentet påpekar att socialförsäkringsskyddet, sjukvården och välfärden är nyckelsektorer i utvecklingen av informationssamhället.

59. Europaparlamentet påpekar att de offentliga tjänsterna och public service-verksamheten spelar en viktig roll för länderna och näringslivet, eftersom de bidrar till social sammanhållning, en demokratisk debatt och pluralism i Europa. Parlamentet framhåller att en europeisk rättslig ram för informations- och kommunikationssamhället måste sörja för att public service-verksamheten kan delta i den tekniska och samhälleliga utvecklingen och fortsätta att fullgöra sitt samhällsuppdrag.

60. Europaparlamentet påpekar att public service-sändningar också i fortsättningen kommer att ha en viktig funktion att fylla för att garantera en opartisk och allmänt tillgänglig informationsförmedling av hög kvalitet i vardagens informationssamhälle. Parlamentet betonar vikten av att public service-verksamheten garanteras tillträde till framtidens plattformar.

61. Europaparlamentet betonar vikten av att garantera alla rätten till tillgång till lämplig utbildning i att utnyttja medierna – framför allt de elektroniska medier som förmedlar bilder – och all ny interaktiv och digital teknik för att förhindra nya former av social och kulturell utestängning. Parlamentet anser också att lika tillgång till en fritt tillgänglig universell mediemiljö med ett diversifierat innehåll av hög kvalitet är en grundläggande rättighet för de europeiska medborgarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som public service-sändningar spelar för den sociala sammanhållningen, den demokratiska debatten och mångfalden i Europa och kräver att dessa sändningar tryggas även i framtiden.

62. Europaparlamentet anser att stor vikt måste läggas vid interoperabilitet och bästa praxis i samband med elektroniska tjänster som den offentliga sektorn erbjuder privatpersoner och företag i skatte-, hälso-, försäkrings- och pensionsfrågor. Syftet är att underlätta för de europeiska medborgarna att fritt och obehindrat röra sig, etablera sig och arbeta i alla medlemsstater.

63. Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna att genomföra i2010‑initiativ och i2010‑program vid reformen av sina offentliga förvaltningar i syfte att ge sina små och medelstora företag samt sina medborgare bättre, effektivare och mer lättillgängliga tjänster.

64. Europaparlamentet framhåller de möjligheter som IKT erbjuder, men även de institutionella förändringar som måste göras till förmån för en elektronisk demokrati där de europeiska medborgarna kan delta i beslutsfattandet på elektronisk väg, och efterlyser åtgärder i denna riktning.

65. Europaparlamentet påminner om att ökat deltagande från medborgarnas sida också förutsätter investeringar i de färdigheter som européerna behöver för att kunna fungera i informationssamhället. Parlamentet efterfrågar konkreta åtgärder till förmån för en utveckling av IKT-färdigheterna och anser att man bör öka allmänhetens medvetenhet om de nya möjligheter som IKT erbjuder även via de traditionella kanalerna för informationsförmedling, genom att informera om fördelarna med e-förvaltning och på det sättet uppmuntra människor att använda de nya tjänsterna.

66. Europaparlamentet betonar att över hälften av EU:s befolkning inte kan dra full nytta av IKT. Parlamentet insisterar på att IKT även medför behov av investeringar i humankapital för att främja kreativitet via större budgetar för utbildning och kultur. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att främja datakunskaper genom utbildning och olika fortbildningsprogram, då detta leder till att IKT-produkter och IKT-tjänster blir mer tillgängliga.

67. Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som den specifika IKT-utbildningen spelar för såväl skolungdom som inom ramen för ett livslångt lärande, i synnerhet för kvinnor, på ett sätt som gör att människor känner till den senaste utvecklingen och kan använda den nya tekniken för sina yrkesmässiga och privata behov. Parlamentet konstaterar också att en mycket liten andel av utbildnings- och studieplatserna på alla nivåer på IKT-området upptas av kvinnor och uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och övriga berörda parter att främja initiativ, bland annat för att utveckla goda metoder och integrera jämställdhetsanalyser i IKT-relaterade utbildningsinsatser för beslutsfattare, med målet att öka antalet kvinnor i IKT-relaterade yrken på alla nivåer.

68. Europaparlamentet påpekar att man med tanke på den ökande genomsnittsåldern bland Europas befolkning bör investera i produktutveckling, framför allt i principen om design för alla, alltså i första hand i lämpliga lösningar vad gäller teknik, tjänster och miljö. Parlamentet begär att särskild hänsyn ägnas behoven hos särskilda grupper såsom äldre och funktionshindrade personer. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sin kommande integrationsstrategi i detta ändamål.

69. Europaparlamentet förutsätter ytterligare åtgärder från medlemsstaterna för att trygga tillgängligheten till offentliga tjänster på elektronisk väg, oavsett ort, tid och förmögenhet.

70. Europaparlamentet erinrar om att rätten till information tillkommer alla unionsmedborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på det delaktighetsinitiativ som planerats för 2008 för att bemöta utmaningarna om digital läskunnighet, åldrande, e-tillgänglighet, geografiska skillnader och garanterade sociala tjänster till alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt ta fram ett förslag om medborgerliga och grundläggande rättigheter i digitalåldern och uppmanar medlemsstaterna att se till att inte en enda medborgare mot sin vilja går miste om tjänster som är oumbärliga i vardagens informationssamhälle.

71. Europaparlamentet föreslår att de offentliga myndigheterna i Europa successivt antar en stadga om e-rättigheter som i egenskap av gemensamma principer och riktlinjer utgör den ram inom vilken medborgarna kan utöva dessa rättigheter. Målet skulle vara är att lyckas med en god förvaltning och att kunna garantera alla EU‑medborgare ett fullständigt medborgarskap inom informationssamhället. Parlamentet föreslår att dessa principer skall få konkret form i åtgärder och genomförandeprogram på nationell och regional nivå med syftet att skapa ett konkurrenskraftigt och kompetent digitalt samhälle och trygga den sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet konstaterar att rättvis och icke-diskriminerande tillgång till öppen, mångsidig och uttömmande information samt tjänster av hög kvalitet baserade på öppna och driftskompatibla standarder i en säker miljö oavsett vilken telekommunikationstjänst eller telekommunikationsplattform som används – från Internet till mobiltelefoner – utgör en viktig rättighet för att människor skall kunna utöva ett aktivt medborgarskap i en tid som präglas av informationstekniken och därför bör integreras i en stadga om e-rättigheter. Parlamentet bekräftar att stadgan även bör omfatta rätten för alla medborgare att kunna förstå och interagera med berörda myndigheter och på så sätt bli delaktiga i beslutsfattandet och den politiska processen. När det gäller offentliga tjänster anser parlamentet att rationalisering, omdefiniering, insyn och tillgång är grundläggande förutsättningar för utvecklingen av ett aktivt medborgarskap.

72. Europaparlamentet anser att medierna i dagens samhälle på grund av den exceptionella tekniska utveckling som så radikalt förändrat dem nu i hög grad kan påverka medborgarnas åsikter och beteende och därför är oupplösligt knutna till det demokratiska livet i varje land. Parlamentet framhåller dessutom att e-tillgängligheten måste baseras på de mänskliga rättigheterna. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i sitt initiativ i2010 respektera dessa grundläggande värden hos den audiovisuella modellen och se till att den tar hänsyn till den speciella roll som de audiovisuella medierna – som på en och samma gång är både ekonomiska och kulturella tillgångar – måste spela för den kulturella mångfalden.

73. Europaparlamentet poängterar den betydelse skyddet av privatlivet och informationssäkerheten har i informationssamhällets vardagsliv och erinrar om att lagstiftningen måste borga för att medborgarna och näringslivet får förtroende för det digitala innehållet och den digitala kommunikationen.

74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den otillåtliga användningen av den nya kommunikations- och informationstekniken för handel med kvinnor och barn samt att främja alla rättsliga och tekniska initiativ som behövs för att bekämpa detta problem och samtidigt bevaka att den personliga integriteten och medborgarnas yttrandefrihet alltid respekteras.

75. Europaparlamentet understryker den ekonomiska och sociala betydelsen av att den digitala isoleringen bryts i landsbygdsområdena och att dessa områden kan bidra till att skapa regionalt, nationellt och europeiskt välstånd. Parlamentet anser det därför vara av avgörande betydelse att dessa områden kan dra nytta av den snabba utvecklingen på IKT‑området i stället för att bli lidande av den.

76. Europaparlamentet anser att medieundervisningen bör bestå i att ge medborgarna tekniska eller andra redskap från tidig ålder som gör det möjligt för dem att kritiskt tolka och till sin egen fördel använda den allt större mängden information och kommunikation, i enlighet med Europarådets rekommendation 1466 (2000). Parlamentet menar dessutom att medborgarna genom denna inlärningsprocess kommer att kunna utforma meddelanden och välja de lämpligaste medierna för sin kommunikation och på så sätt kunna utöva sin rätt till informations ‑ och yttrandefrihet till fullo.

77. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera sina forskningsresurser i utvärderingen av hur informationssamhället påverkar samhället och kulturen i Europa.

78. Europaparlamentet begär att man i en tid präglad av konvergens, rörlighet och interaktivitet vid alla politiska beslut – inbegripet EU:s – såväl när det rör sig om att fastställa en normativ ram för tjänster och innehåll som förmedlas genom de nya medierna som i samband med infrastrukturåtgärder, konkurrensrätt och stöd fullt ut respekterar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck av den 20 oktober 2005, enligt vilka medlemsstaterna är skyldiga att skydda och främja den kulturella mångfalden och där de audiovisuella mediernas dubbla karaktär som ekonomisk och kulturell tillgång betonas. Parlamentet påpekar att informationssamhället och IKT rätt förvaltade kan bli ett mycket användbart redskap för att stärka och skydda den kulturella och språkliga mångfalden.

79. Europaparlamentet anser att den pågående debatten om EU:s framtid utgör ett mycket gott tillfälle att diskutera institutionella frågor i syfte att stärka och förtydliga den europeiska institutionella modellen och framför allt för att institutionerna i allmänhet och kommissionen i synnerhet att arbeta för att tydligt visa att de bryr sig om de större demokratifrågorna och medborgarnas oro. Parlamentet välkomnar den möjlighet som perioden av eftertanke ger EU‑institutionerna att med hjälp av lagstiftning komma till rätta med problemet med medborgarnas allt större oro och låta detta avspeglas i sin politik.

80. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att lägga fokus på jämställdhetsaspekten när det gäller IKT, inte bara för att förhindra att den digitala revolutionen påverkar jämställdheten negativt eller vidmakthåller befintliga orättvisor och diskriminering, utan även för att öka kvinnors tillgång till informations- och kommunikationsteknikens fördelar på lika villkor.

81. Europaparlamentet konstaterar att kvinnor är underrepresenterade på de områden som berörs av den nya informationstekniken och anser att man för att lyckas skapa ett informationssamhälle baserat på principen om integrering och sammanhållning måste ta hänsyn till den digitala klyftans många olika aspekter, i synnerhet jämställdhet, som bör bli föremål för en särskild insats inom ramen för det framtida EU‑initiativet för e‑integration.

82. Europaparlamentet anser att risken för social marginalisering till följd av oförmågan att använda den nya tekniken och IT – så kallad digital analfabetism – i oproportionerlig utsträckning drabbar kvinnor och riskerar att motverka uppnåendet av Lissabonmålen.

83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet göra en analys av gemenskapslagstiftningen, i den mån den berör informationssamhället, framför allt utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en dialog med de viktigaste aktörerna på mediemarknaden i syfte att utarbeta en jämställdhetskodex för medierna.

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en samordning av de insatser som görs av alla berörda parter, bland annat arbetsmarknadsparterna och icke-statliga organisationer som verkar för jämställdhet, för att även dessa skall bidra till att informera och medvetandegöra allmänheten så att kvinnor fullt ut kan medverka inom IKT, inte bara som användare utan också som en kreativ kraft inom det informations- och kommunikationssamhälle som håller på att utvecklas.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnor får tillträde till lovande nya arbetstillfällen på IKT-området och att kvinnor inte förfördelas på grund av de arbetsvillkor och den organisationskultur som är vanlig i branschen, t.ex. flexibla anställningsvillkor.

87. Europaparlamentet anser att man särskilt bör beakta situationen för kvinnor på landsbygden, på öar, i bergsområden och i geografiskt avlägset belägna områden samt kvinnor från minoriteter, invandrarkvinnor, misshandlade kvinnor, kvinnliga fångar, kvinnor med funktionshinder och andra kvinnor i utsatta situationer för vilka IKT kan bli ett effektivt redskap för att kunna delta i det ekonomiska, politiska och sociala livet.

88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att göra det möjligt för kvinnliga entreprenörer, däribland ägare av små och mycket små företag, att dra fördel av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter, särskilt genom att tillhandahålla krediter och främja och rekrytera fler kvinnor på beslutsfattande nivå i IKT-branschen.

o

o o

89. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

(2)

EUT L 77, 13.3.2004, s. 1.

(3)

Antagna texter, P6_TA(2005)0467.

(4)

Antagna texter, P6_TA(2005)0260.


MOTIVERING

Europeiska unionens lagstiftning är särskilt problematisk på området informations- och kommunikationsteknik (IKT), alltså det område som behandlas i strategidokumentet i2010. Den tekniska utvecklingen på marknaden går mycket snabbt, medan det däremot kan ta flera år att få en lagstiftning för hela unionen att träda i kraft.

Detta innebär att det i praktiken med all sannolikhet kommer att dröja ända fram till 2015 innan alla de egentliga lagstiftningsinitiativ som finns omnämnda i kommissionens meddelande trätt i kraft – och många av dem kommer med knapp nöd att ha hunnit träda i kraft fram till det året. Efter tio år kommer högst sannolikt informations- och kommunikationstekniken och samhället att se helt annorlunda ut än i våra dagar. Detta försätter lagstiftningen i en svår situation. Bäst kan vi förbereda oss inför denna utmaning genom att se till att vi har en flexibel regleringspolitik.

Vi har mycket få möjligheter att förutsäga den tekniska utvecklingen fram till 2015 – eller ens 2010 – och därför kan vi inte heller förutsäga hur situationen kommer att se ut på marknaden. Ändå är det ganska säkert att hela IKT-branschen kommer att förändras högst genomgripande inom tio år. Det enda vi kan göra är att försöka gissa oss till de framtida trenderna och arbeta för att Europas industri skall kunna behålla sitt försprång i förhållande till konkurrenterna runtom i världen på de områden där den uppnått ett sådant försprång samt förbättra sin konkurrenskraft på områden som löper parallellt med dem.

Det är uppenbart att vi är på väg bort från de traditionella telefonnäten och i riktning mot mobil kommunikation och internetbaserade kommunikationsnät. Med den här utvecklingen uppstår det nya företag i branschen och mera likvärdiga förutsättningar för konkurrensen mellan kommunikationsföretagen.

Redan före 2010 kommer vi troligtvis att få se åtminstone de första ansatserna till en allestädes närvarande teknik (”ubiquitous technology”). Det här bildar grunden för vardagens informationssamhälle (”ubiquitous society”). Det innebär att kommunikation i allt högre grad blir något som utspelar sig mellan maskiner och föremål och inte längre bara mellan människor (även om människan i sista hand ändå får veta vilka resultat denna kommunikation har fört med sig).

Kommunikationen sker från terminal till terminal, mellan olika apparater och rentav mellan olika föremål. Bilarna rapporterar om krockar till räddningsverket, konservburkar talar om vad det finns i dem och varnar för att användningstiden håller på att gå ut, mobiltelefoner slår automatiskt om till att fungera ljudlöst på biografer och vid sammanträden och när man avlägsnar sig från hemmet slår bärbara datorer, nycklar och plånbok larm om man inte tagit med sig dem. Hemmen, produktionsanläggningarna, kontoren och förvaltningen blir intelligenta, så att alla apparater kommunicerar med varandra och vid behov går ut med information om problem vart som helst i världen.

Mot bakgrund av alla dessa visioner hade man kunnat vänta sig ett betydligt mer ambitiöst och framtidsinriktat tillvägagångssätt från kommissionens sida än vad man finner i meddelandet om i2010. Man kan med fog säga att detta meddelande inte är något annat än en blick i backspegeln och en översikt över marknaden för kommunikationer, sådan den är just i dag.

Inom lagstiftningen har man orsak att inte längre koncentrera sig enbart på att öppna marknaden för konkurrens – det klarar unionen redan av med sin nuvarande lagstiftning – i stället borde man fästa minst lika stort vikt vid att uppmuntra till investeringar i nya innovationer och tjänster. De normer som utfärdas får inte bli till hinder för nya tjänster och innovationer eller stödja teknik som håller på att bli föråldrad med hjälp av en stelbent lagstiftning av ett slag som inriktar sig på allmänna tjänster och snabbt förlorar sin aktualitet. Den nya lagstiftningen bör dessutom vara uttalat neutral med avseende på tekniken.

Vad som är särskilt viktigt inom lagstiftningen är att man tar hänsyn till konsumentens och användarens grundläggande rättigheter i det nya samhälle där informationstekniken finns överallt. Skyddet för privatlivet, informationssäkerheten och konsumentens rättigheter, liksom att man avvisar olagligt och skadligt innehåll, är mycket viktigt för att det skall skapas förtroende för det nya informationssamhället, där kommunikationstekniken genomtränger varje stund av vardagslivet utan att människorna ens nödvändigtvis vet om det.

Inom strategin för i2010 bör det fästas stor vikt vid att lagstiftningen och reglerna riktas in på rätt och ändamålsenligt sätt, eftersom de bör säkerställa att företagen får en trygg omgivning att arbeta i.

Inom all verksamhet som hänger samman med IKT bör man också se till att det tas hänsyn till jämlikhet i socialt hänseende, användarnärhet, säkerhet och konsumenternas förtroende. Det är endast om konsumenterna har förtroende för den nya tekniken och upplever den som lättanvänd och tillräckligt billig som IKT-branschen verkligt effektivt kan fylla den tillväxtpådrivande funktion som den på grund av sin natur. Som exempel kan nämnas att de Europaomfattande åtgärder till förmån för en utveckling av informationssäkerheten som nu är aktuella av denna orsak i högsta grad förtjänar stöd.

Endast ett genombrott för IKT inom den traditionella produktionen och industrin kan rädda konkurrenskraften för Europas industriproduktion. Med hjälp av IKT kan vi få mera effektivitet i både produktionen och konsumtionen och till viss del rentav ersätta fysiska produkter med digitala tjänster.

Den förändring som pågår inom industrin kan beskrivas på tre sätt som alla hänger samman med omläggningarna inom produktionen:

–    Dematerialisering: produktionen blir ekologiskt sett effektivare (bilar tillverkas på ett effektivare sätt, så att det går åt mindre av naturtillgångarna vid processen).

–    Immaterialisering: konsumtionen blir ekologiskt sett effektivare (bilarna används effektivare, körsträckorna optimeras, med följden att det går åt mindre av naturtillgångarna).

–    Amaterialisering: fysiska produkter ersätts med digitala tjänster: färre affärsresor tack vare virtuellt samarbete och videokonferenser.

En ökad effektivitet tack vare ökad användning av IKT, på det sätt som angivits ovan, skulle gynna inte bara konkurrenskraften och sysselsättningen i Europa om målen för i2010 uppnåddes, utan även den hållbara utvecklingen. Detta skulle på så sätt kunna motiveras också med hänvisning till det beslut som fattats vid Europeiska rådets möte den 15-16 juni 2001, där det förutsätts att all lagstiftning inom unionen skall vara till stöd för miljövård och hållbar utveckling.

Reformen av kommunikationslagstiftningen borde träda i kraft så fort som möjligt och samtidigt i alla medlemsstater. Då inte ens det nuvarande lagpaketet genomförts i alla medlemsstater står det klart att den snabba förändringen av marknaden kommer att skapa ett ännu större tryck på en reform av lagpaketet. Alltså borde man redan i beredningsskedet fundera på hur man kunde få garantier för ett snabbt och vederbörligt genomförande i hela gemenskapen.

Den första pelaren i kommissionens meddelande, alltså ett gemensamt europeiskt informationsområde, kan anses ha som sin grundläggande förutsättning att alla människor erbjuds tillräckligt snabba kommunikationsförbindelser, var som helst och till överkomligt pris. I praktiken innebär detta att det behövs trådlösa nätverk på åtminstone bredbandsnivå.

Efterfrågan på radiofrekvenser kommer att stiga. Kommissionen tror att förvaltningen av radiofrekvenserna blir effektivast om den helt och hållet sköts av marknadsmekanismerna. Föredraganden ställer sig starkt tveksam till denna tankegång. Kommissionen har vid behandlingen av detta ärende helt förbigått de åsikter kommissionens egen arbetsgrupp för radiospektrumpolitik (RPSG, Radio Spectrum Policy Group) framfört i fråga om kommersialisering och andrahandshandel med frekvenser.

Oavsett den politiska eller filosofiska diskussionen om vem som äger radiofrekvenserna kan en politik som utformats i enlighet med kommissionens meddelande om radiospektrumpolitiken leda till att frekvenserna koncentreras i händerna på bara några få aktörer och till att det skapas spekulation på marknaden. Det finns inte heller några garantier för att frekvenserna inte skulle falla i händerna på ägare utanför EU.

En sådan utveckling skulle inte längre styra konkurrensen mellan kommunikationsföretagen utgående från synpunkter om den service slutanvändarna får. Den kunde rentav bli ett hinder för att nya aktörer och innovationer kom in på marknaden.

Liksom all annan reglering måste också förvaltningen av radiospektrum vara flexibel. Den måste utgå ifrån dagens problem och söka efter lösningar på dem.

Det går inte att skapa ett vardagens informationssamhälle om inte alla medborgare är med om det. Det enda kriteriet för om unionens lagstiftning är bra är hur pass bra garantier den ger för att var och en skall kunna få tillgång till bredbandsförbindelser på nätet, oavsett ort, ålder och egen förmögenhet.

Om bara en enda etnisk, politisk eller social grupp lämnas utanför mot sin vilja kan detta inte leda till annat än osäkerhet i samhället. När den europeiska sociala modellen inriktar sig på ett vardagens informationssamhälle kan ingen få lämnas utanför.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (24.2.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning

(2005/2167(INI))

Föredragande: Giulietto Chiesa

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att medierna i dagens samhälle, på grund av den exceptionella tekniska utveckling som radikalt förändrat dem, hädanefter i hög grad kan påverka medborgarnas idéer och beteende och därför är oupplösligt knutna till det demokratiska livet i varje land. Parlamentet framhåller dessutom att e-tillgängligheten måste baseras på de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sitt initiativ i2010 respektera dessa grundläggande värden hos den audiovisuella modellen och se till att den tar hänsyn till den speciella roll som de audiovisuella medierna – som på en och samma gång är både ekonomiska och kulturella tillgångar – måste spela för den kulturella mångfalden.

2.  Europaparlamentet framhåller att programmet i2010 är ett viktigt steg i framväxten av ett informationssamhälle där alla måste kunna delta genom att få tillgång till teknik och kunskap – användarna genom att använda sig av interaktivitet och de nya former av social samvaro som erbjuds av nätverken och medborgarna genom att vara kritiska och utnyttja sin valfrihet.

3.  Europaparlamentet påminner om vikten av digital konvergens och stöder undanröjandet av hindren för förverkligandet av ländernas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, ett mål som fastställdes vid världstoppmötet om informationssamhället (åtagande från Tunis den 18 november 2005).

4.  Mot bakgrund av andra förslag anser Europaparlamentet att det är oerhört viktigt att de begrepp som kommissionen använder –”informationssamhällets tjänster”, ”medier”, ”medietjänster” och ”audiovisuella tjänster” – definieras så exakt som möjligt.

5.  Europaparlamentet erinrar om att informationssamhällets ankomst skapar ett nytt ansvar för dem som förmedlar informationen och kommunikationen samt nya former för att utöva medborgerliga rättigheter, särskilt de svaga grupperna i samhället (äldre personer, funktionshindrade personer, isolerade personer, personer med sociala svårigheter etc.) som gör att de kan dra full nytta av den nya informations‑ och kommunikationsteknikens (IKT) utbredning.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det inom ramen för den pågående debatten om EU:s framtid passar mycket bra att den interinstitutionella debatten stärker och förtydligar den europeiska institutionella modellen och framför allt att institutionerna i allmänhet och kommissionen i synnerhet arbetar för att tydligt visa att den bryr sig om de större demokratifrågorna och medborgarnas oro.

7.  För att lyckas med en god förvaltning och för att kunna garantera alla EU‑medborgare ett fullständigt medborgarskap inom informationssamhället föreslår Europaparlamentet att de europeiska offentliga förvaltningarna successivt antar en stadga med e-rättigheter som i egenskap av gemensamma principer och riktlinjer definierar den ram inom vilken medborgarna kan utöva dessa rättigheter. Parlamentet föreslår att dessa principer skall få konkret form i handlingar och tillämpningsprogram på nationell och regional nivå för att skapa ett konkurrenskraftigt och kompetent digitalt samhälle och för att garantera den sociala och territoriella sammanhållningen.

8.  Europaparlamentet noterar att övergången från analoga till digitala system gynnas av de ökade spridningssätten. Detta måste åtföljas av en samordnad politik och ett anpassat regelverk så att man kan motverka den likriktning som mediekoncentrationen kan leda till.

9.  Europaparlamentet erinrar om att icke-diskriminerande tillgång till öppen, mångsidig och uttömmande information samt tjänster av hög kvalitet baserade på öppna och driftskompatibla standarder i en säker miljö oavsett vilken telekommunikationstjänst eller telekommunikationsplattform som används – från Internet till mobiltelefoner – är en viktig rättighet för att människor skall kunna utöva ett aktivt medborgarskap i en epok som präglas av informationstekniken. Detta skall integreras i en stadga med e-rättigheter.

10.  Europaparlamentet bekräftar att stadgan även bör omfatta rätten för alla medborgare att kunna förstå och interagera med berörda myndigheter och på så sätt bli delaktiga vid beslutsfattandet och i den politiska processen. Parlamentet anser, när det gäller offentliga tjänster, att rationalisering, omdefiniering, insyn och tillgång är grundläggande förutsättningar för att kunna utveckla ett aktivt medborgarskap.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av de tekniska förutsättningarna för att garantera en icke‑diskriminerande tillgång till informationssamhällets innehåll och för att undvika att det bildas en digital klyfta inom EU. Parlamentet betonar därför än en gång sina krav på öppna och driftskompatibla normer, inte minst när det gäller gränssnitt för tillämpningsprogram (API), i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv).

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att tekniken blir mer tillgänglig för medborgarna och att den uppfyller samhällets moraliska krav.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera alla rätten till tillgång till lämplig undervisning och utbildning i att utnyttja medierna – framför allt de elektroniska medier som förmedlar bilder – och all ny interaktiv och digital teknik för att undvika nya former av social och kulturell utestängning. Parlamentet anser också att lika tillgång till ett fritt tillgängligt universellt mediatek med ett diversifierat innehåll av hög kvalitet är en grundläggande rättighet för de europeiska medborgarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som den statliga radion spelar för den sociala sammanhållningen, den demokratiska debatten och mångfalden i Europa och kräver att dessa sändningar garanteras även i framtiden.

14.  Europaparlamentet framhåller att produktion av innehåll som respekterar den kulturella och språkliga mångfalden innebär att man kan främja ny kompetens och nya arbetstillfällen, framför allt på design- och idéområdet, inom de 25 medlemsstaternas hela territorium. Parlamentet framhåller dessutom att dessa nya yrken måste kunna utvecklas inom ett harmoniserat regelverk med garantier för ekonomisk trygghet och rättssäkerhet.

15.  Europaparlamentet framhåller den grundläggande roll som den specifika utbildningen i informations‑ och kommunikationsteknik (IKT) spelar för såväl skolungdom som vuxna i allmänhet och kvinnor i synnerhet, inom ramen för ett livslångt lärande, på ett sätt som gör att de är informerade och i stånd att använda de moderna redskapen för sina yrkesmässiga och privata behov.

16.  Europaparlamentet anser att medieundervisningen bör bestå i att från tidig ålder ge medborgarna tekniska eller andra redskap som gör det möjligt för dem att kritiskt tolka och till sin egen fördel använda den allt större mängden information och kommunikation som presenteras för dem, i enlighet med Europarådets rekommendation 1466 (2000). Parlamentet hävdar dessutom att medborgarna genom denna inlärningsprocess kommer att kunna utforma meddelanden och välja de mest lämpliga medierna för sin kommunikation och på så sätt bli fullt kapabla att utöva sin rätt till informations ‑ och yttrandefrihet.

17.  Europaparlamentet anser att de offentliga tjänsterna inom informationssamhället måste anpassas till enskilda användares och gruppers allt mer sofistikerade behov. För att tillgodose dessa behov måste tjänsterna därför baseras på sektorns reaktioner så att effektiva och skräddarsydda tjänster kan skapas.

18.  Europaparlamentet anser att genomförandet av programmet i2010 måste åtföljas av en analys av de ekonomiska, kulturella och sociala effekterna av övergången till informationssamhället. Europaparlamentet anser att man framför allt bör ta hänsyn till detta i EU:s forskningsprogram (budgetplanen avseende forskning och utveckling och om innovation och konkurrenskraft).

19.  Europaparlamentet välkomnar den möjlighet som perioden av eftertanke ger EU‑institutionerna att med hjälp av lagstiftning komma till rätta med problemet med medborgarnas allt större oro och låta detta avspeglas i sin politik.

20.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att skapa en lämplig miljö för små och medelstora företag, som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, så att de till fullo kan utnyttja sin innovativa och kreativa potential.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera sina forskningsresurser i utvärderingen av hur informationssamhället påverkar samhället och den europeiska kulturen.

22.  Europaparlamentet begär att man i en tid präglad av konvergens, rörlighet och interaktivitet vid fastställandet av en normativ ram för tjänster och innehåll som förmedlas genom de nya medierna eller i samband med infrastrukturåtgärder, konkurrensrätt och stöd fullt ut respekterar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Unescos konvention från 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, där både sådana åtgärder som är till för att skydda och främja den kulturella mångfalden i medlemsstaterna och de audiovisuella mediernas dubbla karaktär som ekonomisk och kulturell tillgång betonas. Parlamentet erinrar om att informationssamhället och IKT rätt förvaltade kan bli ett mycket användbart redskap för att stärka och skydda den kulturella och språkliga mångfalden.

23.  Europaparlamentet konstaterar att en god förvaltning av IKT och informationssamhället kan bidra till att minska de sociala skillnaderna och den digitala klyftan och främja den sociala och territoriella sammanhållningen.

24.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen genom tolkningen och tillämpningen av normerna för de elektroniska mediernas infrastruktur har en skyldighet att garantera och uppmuntra mångfald bland medierna.

25.  Europaparlamentet erinrar om att den redan flera gånger uppmanat kommissionen att färdigställa en grönbok om ägarkoncentrationen inom medierna och om respekten för principerna om informationsfrihet och pluralism. En grönbok är ett grundläggande debattinstrument vid en tidpunkt med stora tekniska och marknadsmässiga förändringar och parlamentet beklagar att någon sådan inte nämns i arbetsplanen i2010.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en normativ ram för Internet med tanke på att Internet utgör det grundläggande redskapet för en informationsbaserad ekonomi.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att lansera en strategi för ett säkert informationssamhälle 2006 för att stärka både investerarnas och användarnas förtroende för Internettjänsternas tillförlitlighet och som ett sätt att ta itu med såväl bedrägerier (vid köp) som olagligt och skadligt innehåll (för att skydda minderåriga, människors värdighet och rätten till privatliv) samt tekniska funktionsavbrott (för att garantera en effektiv användning av IKT).

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning

Referensnummer

2005/2167(INI)

Ansvarigt utskott

ITRE

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

CULT
29.9.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

nej

Föredragande av yttrande Utnämning

Giulietto Chiesa
11.7.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

23.11.2005

 

 

 

 

Antagande

23.1.2005

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Christopher Beazley, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Luis Herrero-Tejedor, Bernat Joan i Marí, Manolis Mavrommatis, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Matteo Salvini, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emine Bozkurt, Alejandro Cercas, Erna Hennicot-Schoepges, Catherine Trautmann, Jaroslav Zvěřina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (25.1.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning

(2005/2167(INI))

Föredragande: Teresa Riera Madurell

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att lägga fokus på jämställdhetsaspekten när det gäller informations- och kommunikationsteknik (IKT), inte bara för att hindra att den digitala revolutionen skall påverka jämställdheten negativt eller vidmakthålla befintliga orättvisor och diskriminering, utan även för att se till att kvinnor får tillgång till informations- och kommunikationsteknikens fördelar på lika villkor.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor är underrepresenterade inom de områden som berörs av den nya informationstekniken och anser att om man skall lyckas skapa ett informationssamhälle baserat på principen om integrering och sammanhållning är det nödvändigt att ta hänsyn till den digitala klyftans många olika aspekter, i synnerhet jämställdhet, som bör bli föremål för en särskild insats inom ramen för det framtida EU‑initiativet för e-integrering.

3.  Europaparlamentet anser att den hotande sociala marginaliseringen till följd av oförmågan att använda den nya tekniken och informationstekniken – så kallad digital analfabetism – i oproportionerlig utsträckning drabbar kvinnor och riskerar att motverka uppnåendet av Lissabonmålen.

4.  Europaparlamentet konstaterar också att en mycket liten andel av utbildnings- och studieplatserna på alla nivåer på IKT-området fylls av kvinnor. Därför uppmanas kommissionen, medlemsstaterna och övriga berörda parter att främja initiativ och utveckla goda metoder samt att, med tanke på de politiska beslutsfattarna, integrera jämställdhetsanalyser när det gäller IKT-relaterade utbildningsinsatser för att öka antalet kvinnor i IKT-relaterade yrken på alla nivåer.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att jämställdhetsperspektivet beaktas när tekniska och reglerande instrument utformas.

6.  Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationsteknikens förtjänster måste komma alla till godo, oavsett utbildningsnivå, social tillhörighet, ålder eller kön.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet göra en analys av gemenskapens bestämmelser, i den mån dessa berör informationssamhället, och framför allt utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma den otillåtliga användningen av den nya kommunikations- och informationstekniken för handel med kvinnor och barn samt att främja alla nödvändiga lagliga och tekniska initiativ för att bekämpa detta problem, och samtidigt bevaka att den personliga integriteten och medborgarnas yttrandefrihet alltid respekteras.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder för att öka den kvinnliga representationen och kvinnors delaktighet i tekniska och reglerande organ på alla nivåer i utformningen och genomförandet av politiken samt i det internationella samordningsarbetet när det gäller medier och informations- och kommunikationsteknik.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en dialog med de viktigaste aktörerna på mediemarknaden i syfte att utarbeta en jämställdhetskodex för medierna.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en samordning av de insatser som görs av alla berörda parter, bland annat de arbetsmarknadsparter och icke-statliga organisationer som verkar för jämställdhet, för att även dessa skall bidra till att informera och medvetandegöra allmänheten så att kvinnor fullt ut kan medverka inom informations- och kommunikationstekniken, och detta inte bara som användare utan också som en kreativ kraft inom det informations- och kommunikationssamhälle som håller på att utvecklas.

12.  Europaparlamentet erinrar om att om Lissabonmålen skall uppnås krävs det att EU, medlemsstaterna och företagen, utan särbehandling på grund av ålder eller kön, tar till vara på den befintliga kvinnliga arbetskraften inom informations- och kommunikationstekniken.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnor får tillträde till lovande nya sysselsättningsmöjligheter på IKT-området och även se till att kvinnor inte förfördelas på grund av de arbetsvillkor och den organisationskultur som är vanlig i branschen, t.ex. flexibla anställningsvillkor.

14.  Europaparlamentet anser att man särskilt bör beakta situationen för kvinnor på landsbygden, på öar, i bergsområden och i geografiskt avlägset belägna områden samt kvinnor tillhöriga minoriteter, invandrarkvinnor, misshandlade kvinnor, kvinnliga fångar, kvinnor med funktionshinder och andra kvinnor i utsatta situationer för vilka informations- och kommunikationstekniken kan bli ett effektivt redskap för att kunna delta i det ekonomiska, politiska och sociala livet.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att göra det möjligt för kvinnliga entreprenörer, däribland ägare av små och mycket små företag, att dra fördel av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter, särskilt genom att tillhandahålla krediter, och genom att främja och rekrytera fler kvinnor på beslutsfattande nivå i IKT-branschen.

16.  Europaparlamentet framhåller att det med tanke på den åldrande befolkningen och den europeiska sociala modellens princip om ”design för alla” är viktigt att i samband med produktutveckling välja lösningar som alla kan ha nytta av i fråga om teknik, tjänster och miljö.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning

Referensnummer

2005/2167(INI)

Ansvarigt utskott

ITRE

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

FEMM
29.9.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

nej

Föredragande av yttrande Utnämning

Teresa Riera Madurell
5.10.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

23.1.2006

 

 

 

 

Antagande

24.1.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Věra Flasarová, Claire Gibault, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Piia-Noora Kauppi, Urszula Krupa, Pia Elda Locatelli, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anna Hedh, Mary Honeyball, Christa Klaß, Maria Martens, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Bernadette Vergnaud

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (14.2.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning

(2005/2167(INI))

Föredragande: Alain Lipietz

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samband med utvärderingen av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram noggrant undersöka informations- och kommunikationsteknikens (IKT) betydelse och roll när det gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättning och EMU:s funktionssätt.

2.      Europaparlamentet anser att EU:s ekonomiska framtid ligger i en större tillväxt av arbetsproduktiviteten.

3.      Europaparlamentet kräver mer offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling, även genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, för att nå det mål på 3 procent av BNP som fastställdes av Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002.

4.      Europaparlamentet erinrar om EU:s åtaganden avseende innovation och forskning, som fastställdes i kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) av den 12 april 2005 och begär att riktlinjerna konsekvent genomförs tillsammans med den reformagenda som beslutades i Lissabon.

5.      Europaparlamentet erinrar om vikten av i2010-informationssamhället för att bekämpa regional och social obalans i medlemsstaterna, vilket betonades i dokumentet ”En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013” av den 10 maj 2005.

6.      Europaparlamentet betonar att över hälften av EU:s befolkning inte fullt ut har nytta av IKT. Parlamentet insisterar på att IKT även innebär investeringar i humankapital för att främja kreativitet via större budgetar för utbildning och kultur. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att främja datakunskaper genom utbildning och olika yrkesutbildningsprogram då detta leder till att IKT-produkter och IKT-tjänster blir mer tillgängliga.

7.      Europaparlamentet erinrar om att målen i samband med i2010‑informationssamhället och Lissabonagendan förutsätter att dessa på ett lämpligt sätt återspeglas i EU:s budgetplan för 2007–2013.

8.      Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid EU:s fortsatta och allvarliga brist på företagsamhet och risktagarkultur. Parlamentet begär ett avskaffande av administrativa bördor för små och medelstora företag och nystartade företag samt ekonomiska lättnader i startfasen.

9.      Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna att genomföra i2010‑initiativ och i2010‑program vid reformen av sina offentliga förvaltningar, i syfte att ge sina små och medelstora företag samt sina medborgare bättre, effektivare och mer lättillgängliga tjänster.

10.    Europaparlamentet kräver att EIB och kommissionen bättre skall samordna finansieringen av forskning, i syfte att finna synergieffekter mellan bankens program, det sjunde ramprogrammet för forskning och programmet för konkurrenskraft och innovation (2007–2013).

11.    Europaparlamentet erinrar om vikten för små och medelstora företag, nystartade företag och IKT‑sektorn i allmänhet av öppna och likvida kapitalmarknader som sänker lånekostnaderna. Parlamentet stöder i synnerhet mikrolån och andra former av riskkapital.

12.    Europaparlamentet tror på enklare nationella skattesystem som skapar incitament för investeringar i IKT och FoU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag att inrätta en gemensam konsoliderad skattebas för företag.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning

Referensnummer

2005/2167(INI)

Ansvarigt utskott

ITRE

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

ECON
29.9.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

nej

Föredragande av yttrande Utnämning

Alain Lipietz
25.10.20050

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

23.1.2006

13.2.2006

 

 

 

Antagande

13.2.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pervenche Berès, Pier Luigi Bersani, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Elisa Ferreira, Jean-Paul Gauzès, Benoît Hamon, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, John Purvis, Alexander Radwan, Karin Riis-Jørgensen, Margarita Starkevičiūtė, Sahra Wagenknecht

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jorgo Chatzimarkakis, Alain Lipietz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Holger Krahmer

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning

Förfarandenummer

2005/2167(INI)

Grund i arbetsordningen

art. 45

Ansvarigt utskott
  Tillstånd: tillkännagivande
i kammaren

ITRE
29.9.2005

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

FEMM

29.9.2005

CULT

29.9.2005

EMPL

29.9.2005

ECON

29.9.2005

 

Inget yttrande avges
  Beslut

EMPL

5.10.2005

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

nej

 

 

 

 

Resolutionsförslag som
återges i betänkandet

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Reino Paasilinna

14.7.2005

 

Tidigare föredragande

 

 

Behandling i utskott

11.10.2005

22.11.2005

26.1.2006

21.2.2006

 

Antagande

21.2.2006

Slutomröstning: resultat

för:

emot:

nedlagda röster:

41

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Attard-Montalto, Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jerzy Buzek, Joan Calabuig Rull, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Den Dover, Lena Ek, Adam Gierek, Norbert Glante, Umberto Guidoni, András Gyürk, David Hammerstein Mintz, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Vincenzo Lavarra, Pia Elda Locatelli, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras Roca

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Pierre Audy, María del Pilar Ayuso González, Ivo Belet, Françoise Grossetête, Edit Herczog, Mieczysław Edmund Janowski, Lambert van Nistelrooij, Vittorio Prodi, Peter Skinner

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Ingivande – A[6]-nummer

23.2.2006

A6-0036/2006

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy