BETÄNKANDE om europeiska politiska partier
27.2.2006 - (2005/2224(INI))
Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Jo Leinen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om europeiska politiska partier
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 191 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 12.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artikel 6.4 i Fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av artikel I-45.4 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå[1], särskilt artikel 12 (nedan kallad förordningen),
– med beaktande av den rapport som Europaparlamentets generalsekreterare förelade presidiet den 21 september 2005 om finansiering av partier på europeisk nivå enligt artikel 15 i presidiets beslut av den 29 mars 2004 med tillämpningsföreskrifter för förordningen[2],
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A6‑0042/2006), och av följande skäl:
A. Vidareutvecklandet av en demokratisk union som ligger nära medborgarna är en förutsättning för att nästa steg i den europeiska integrationen skall stödjas av medborgarna, och av den anledningen måste förverkligandet av den europeiska demokratin ges hög prioritet.
B. De politiska partierna utgör ett nödvändigt inslag i skapandet av ett europeiskt politiskt område med demokrati på gemenskapsnivå.
C. De politiska partierna spelar en viktig roll i främjandet av demokratiska värden såsom frihet, tolerans, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
D. Det måste föras en omfattande dialog med medborgarna under perioden av eftertanke om Europas framtid, och i det sammanhanget måste de politiska partierna på europeisk nivå spela en nyckelroll.
E. I många EU-länder erhåller de politiska partierna statligt stöd för att utföra sina uppgifter när det gäller spridning av politisk information och opinionsbildning.
F. Närbesläktade politiska partier har bildat europeiska politiska partier och deras arbete stöds genom gemenskapsmedel.
G. Det offentliga stödet till de europeiska partierna på EU-nivå grundar sig på artikel 191 i EU-fördraget.
H. De europeiska politiska partierna får inte bygga upp reserver genom att spara utbetalda bidrag eller genom att spara egna medel. Om bokslutet visar att ett parti får ett positivt ekonomiskt resultat (vinst), dras överskottsbeloppet av från det slutliga bidraget.
I. Genom förordningen tas ett första steg mot en rättslig ram för de europeiska politiska partierna.
J. De politiska partierna har framfört en rad önskemål i fråga om en ny utformning av partifinansieringen på europeisk nivå[3].
K. Europaparlamentets generalsekreterare har lagt fram en rapport om tillämpningen av förordningen[4].
L. Den partifinansiering med offentliga medel som föreskrivs i förordningen är inte avsedd att göra det svårare, eller för den delen omöjligt, för de europeiska politiska partierna att bygga upp en reserv med hjälp av egna medel (bidrag, medlemsavgifter, ersättning för tjänster), utan partierna skall endast hindras från att spara utbetalda medel för att uppnå ett överskott vid slutet av budgetåret.
M. De europeiska politiska partierna behöver, i likhet med alla andra organisationer som drivs i vinstsyfte eller ideellt, en miniminivå av ekonomisk säkerhet när de utformar sina långsiktiga planer, inte minst för att de måste respektera sina förpliktelser gentemot anställda, leverantörer och övriga avtalsslutande parter under en längre tidsperiod.
N. Enligt de befintliga bestämmelserna erhåller de europeiska politiska partierna inga ekonomiska garantier för perioder som överskrider ett år. Deras anslag fastslås varje år och är helt och hållet beroende av hur många partier som ansöker om erkännande och hur många parlamentsledamöter de har. Anslagen som de beviljas kan variera kraftigt från år till år om nya politiska partier uppstår eller om antalet parlamentsledamöter i de politiska partierna förändras.
O. Två nya partier ansökte nyligen om erkännande och lämnade in bidragsansökningar till Europaparlamentet, vilket medför en ökning av antalet europeiska politiska partier från 8 till 10.
P. För närvarande är partierna starkt ekonomiskt beroende av Europaparlamentet eftersom de bara kan finansiera sina långtidsengagemang så länge det ekonomiska stödet från parlamentet kan garanteras.
Q. Den aktuella situationen uppmuntrar inte de europeiska politiska partierna att ha någon egentlig ekonomisk förvaltning, eftersom riktiga incitament för att tillämpa ekonomiska effektivitetsprinciper i utgiftshanteringen saknas.
R. De europeiska politiska partierna måste lägga fram en årlig budget uppdelad i fem kategorier, eftersom Europaparlamentet kräver en sådan budgetstruktur.
S. Enligt artikel I.3.3 i standardformuläret för överenskommelse om beviljande av bidrag mellan Europaparlamentet och ett europeiskt politiskt parti[5] får överföringar mellan budgetrubriker (kategorier) inte överstiga 20 procent av beloppet för varje kategori.
T. Denna begränsning för överföringar av pengar mellan budgetkategorier hindrar de europeiska politiska partierna från att förändra sina politiska prioriteringar under årets gång.
U. De europeiska politiska partierna kan idag inneha en rättslig status, med den status som juridisk person som de åtnjuter i den medlemsstat där partiet har sitt säte. Vissa partier har valt den rättsliga form som gäller för belgiska ideella föreningar, medan andra har valt den rättsliga form som gäller för internationella ideella föreningar.
V. Skillnaden mellan hur de europeiska politiska partierna och de europeiska institutionerna beskattas är fortfarande mycket stor.
W. I förordningen uppmanas Europaparlamentet att offentliggöra en rapport om tillämpningen av förordningen och att i denna rapport lägga fram förslag till ändringar.
Politisk bakgrund
1. Europaparlamentet konstaterar att det finns en klyfta mellan många medborgare och gemenskapsinstitutionerna, vilket bland annat beror på att den politiska kommunikationen och informationen om Europapolitiken hittills varit otillräcklig.
2. Europaparlamentet är övertygat om att de politiska partierna på europeisk nivå måste utvecklas från den nuvarande rollen som paraplyorganisationer till levande aktörer som har förankring i samtliga nivåer i samhället och som arbetar för de europapolitiska alternativen.
3. Europaparlamentet anser att de politiska partierna på europeisk nivå har stor betydelse för bildandet och framförandet av en allmän europeisk opinion, vilket i sin tur är en förutsättning för att EU skall kunna vidareutvecklas.
4. Europaparlamentet betonar att det utifrån bestämmelserna om finansiering av politiska partier på europeisk nivå är nödvändigt att man kommer fram till en riktig europeisk partistadga där partiernas rättigheter och skyldigheter fastställs och som gör att de får ställning som juridiska personer i enlighet med gemenskapsrätten, vilket även skall gälla i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att behandla frågan om en europeisk stadga för de europeiska politiska partierna ur rättslig och skattemässig synvinkel och att utarbeta konkreta förslag i detta hänseende.
5. Europaparlamentet anser att stadgan måste innehålla bestämmelser om individuella medlemskap för de europeiska politiska partierna, deras ledning, nomineringen av kandidater, val, samt lösningar och stöd för partikongresser och partimöten.
Erfarenheter och förslag till förbättringar
6. Europaparlamentet konstaterar att tre klagomål har framförts mot förordningen, vilka avvisades i förstainstansrätten den 11 juli 2005 som otillåtliga, varvid en av domarna överklagades.
7. Europaparlamentet välkomnar att sedan valperioden inleddes efter Europavalen i juni 2004 har åtta politiska partier på europeisk nivå bildats, bestående av politiska partier från medlemsstaterna, och att dessa har kunnat erhålla finansiellt stöd i enlighet med bestämmelserna i förordningen.
8. Europaparlamentet konstaterar att tilldelningen av finansiellt stöd med 4,648 miljoner euro för budgetåret 2004 inleddes den 18 juni 2004 genom en förslagsinfordran och avslutades genom att presidiet den 6 juli 2005 vederbörligen fattade sitt beslut om ett slutgiltigt fastställande av det finansiella stödet.
9. Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionens budget för 2005 innehöll anslag på 8,4 miljoner euro för partifinansieringen, som presidiet har fördelat på de åtta partier som ansökt om medel, i enlighet med de fördelningsprinciper som föreskrivs i förordningen.
10. Europaparlamentet noterar att enligt förordningen har de politiska partierna på europeisk nivå rätt till tekniskt stöd mot ersättning, och under 2004 kunde de utnyttja sammanträdesrum, tekniker och i synnerhet tolkningstjänst till ett värde av sammanlagt 20 071 euro.
11. Europaparlamentet anser på grundval av de erfarenheter som hittills gjorts och med beaktande av de budgetmässiga riktlinjerna att finansieringssystemet behöver ändras på följande sätt:
a) I förordningen fastställs endast huvuddragen i ansökningsförfarandet. För att undvika att stödmottagarna får onödiga utgifter bör förfarandet utformas i två steg, där man i det första steget fattar beslut om huruvida ett parti uppfyller de grundläggande kraven för att erhålla stöd och först därefter, i det andra steget, fastställer hur mycket medel som skall tilldelas.
b) Utbetalningarna görs inte i en takt som är optimalt anpassad efter mottagarnas arbetssätt. Istället bör 80 procent av det finansiella stödet betalas ut efter att finansieringsavtalet har undertecknats, och en restutbetalning göras efter budgetårets slut på grundval av mottagarens redovisning.
c) För att ge mottagarna en större finansiell planeringssäkerhet inom ramen för de budgetprinciper som fastställs i budgetförordningen, bör presidiet och budgetutskottet, som är de organ som årligen deltar i utarbetandet av budgetberäkningen, i början av varje valperiod komma överens om en flerårig budgetplanering, både rörande grundbeloppet för varje parti (15 procent av det totala anslaget) och rörande det ytterligare belopp som tilldelas partierna per ledamot av Europaparlamentet (85 procent av det totala anslaget), som även inrymmer en viss flexibilitet i samband med att nya partier bildas.
d) De europeiska politiska partierna måste få möjlighet att göra en långsiktig budgetplanering. De måste därför kunna använda sina egna medel, i synnerhet de som härrör från bidrag och medlemsavgifter, utöver de 25 procent av utgifterna, som måste finansieras med egna medel, för att bygga upp en reserv.
e) Under det pågående arbetet med att revidera budgetförordningen eller genom en ändring av förordningen bör ett begränsat undantag införas, som gör det möjligt att använda 25 procent av de medel som anslagits för ett budgetår under det första kvartalet av det påföljande året.
f) En stel fördelning av de finansiella medlen mellan de fem kategorierna och en begränsad överföring av medel mellan dem uppfyller inte partiernas behov. Finansieringsavtalet bör därför ändras så att det blir möjligt att överföra en större del av medlen mellan de olika kategorierna, under förutsättning att det administrativa arbetet i samband med överföringen blir minimalt.
g) Dessutom bör det bli möjligt att tillämpa de årliga arbetsprogram som lämnas in av partierna så flexibelt att partierna även kan anpassa sitt politiska arbete efter oförutsedda händelser.
h) För att uppnå ett effektivt genomförande av finansieringen bör tidsfristen för att lämna in partiernas slutrapporter flyttas fram till den 15 maj påföljande år.
i) För att uppnå målet med att stärka de europeiska politiska partiernas betydelse för den europeiska demokratin och mot bakgrund av de ökade kraven på partiernas politiska arbete till följd av utvidgningarna (översättningskostnader, resekostnader etc.) verkar det vara lämpligt att vidareutveckla det finansiella stödet till de politiska partierna.
12. Europaparlamentet anser det vara lämpligt att under perioden av eftertanke om den Europeiska unionens framtid dessutom diskutera följande frågor:
a) I vilken form kan europeiska politiska stiftelser stödjas, för att komplettera de europeiska politiska partiernas politiska informations- och utbildningsarbete? Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag rörande denna fråga.
b) Hur skulle man kunna införa europeiska listor för de europeiska partierna vid Europavalen för att främja bildandet av en europeisk politisk offentlighet?
c) Vilken roll kan de europeiska politiska partierna spela vid folkomröstningar rörande EU-frågor, vid valet till Europaparlamentet samt i valet av kommissionens ordförande?
d) Hur skulle de europeiska ungdomsorganisationernas och ungdomsrörelsernas roll kunna utnyttjas och främjas, med tanke på att de är ett nödvändigt instrument för att skapa och stärka de unga generationernas europeiska medvetande och identitet?
*
* *
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen
- [1] EUT L 297, 15.11.2003, s. 1.
- [2] PE 362.124/BUR/AN.2.
- [3] Gemensam skrivelse av den 1 juni 2005 från Hoyer, Rasmussen, Martens, Francescato, Maes, Bertinotti, Kaminski, Bayrou och Ruttelli till Europaparlamentets talman.
- [4] PE 362.124/BUR.
- [5] Bilaga 2 i beslut av Europaparlamentets presidium av den 29 mars 2004 (EUT C 155, 12.6.2004, s. 1).
YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (1.2.2006)
till utskottet för konstitutionella frågor
över europeiska politiska partier
(2005/2224(INI))
Föredragande: Antonio López-Istúriz White
FÖRSLAG
Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
A. De europeiska politiska partierna behöver, i likhet med andra organisationer som drivs i vinstsyfte eller ideellt, en miniminivå av ekonomisk säkerhet när de utformar sina långsiktiga planer, inte minst för att de måste respektera sina förpliktelser gentemot anställda, leverantörer och övriga avtalsslutande parter under en längre tidsperiod.
B. Enligt befintliga bestämmelser erhåller de europeiska politiska partierna inga ekonomiska garantier för perioder som överskrider ett år. Deras anslag fastslås varje år och är helt och hållet beroende av hur många partier som ansöker om erkännande och hur många parlamentsledamöter de har. Anslagen som de beviljas kan variera kraftigt från år till år om nya politiska partier uppstår eller om antalet parlamentsledamöter i de politiska partierna förändras.
C. Två nya partier ansökte nyligen om erkännande och lämnade in bidragsansökningar till Europaparlamentet, vilket medför en ökning av antalet europeiska politiska partier från 8 till 10.
D. De europeiska politiska partierna får inte bygga upp reserver genom att spara utbetalda bidrag eller genom att spara egna medel. Om bokslutet visar att ett parti får ett positivt ekonomiskt resultat (vinst), dras överskottsbeloppet av från det slutliga bidraget.
E. För närvarande är partierna starkt ekonomiskt beroende av Europaparlamentet eftersom de bara kan finansiera sina långtidsengagemang så länge det ekonomiska stödet från parlamentet kan garanteras.
F. Den aktuella situationen uppmuntrar inte de europeiska politiska partierna att ha någon egentlig ekonomisk förvaltning, eftersom riktiga incitament för att tillämpa ekonomiska effektivitetsprinciper i utgiftshanteringen saknas.
G. De europeiska politiska partierna måste presentera en årlig budget uppdelad i fem kategorier, eftersom Europaparlamentet kräver en sådan budgetstruktur.
H. Enligt artikel I.3.3 i standardformuläret för överenskommelse om beviljande av bidrag mellan Europaparlamentet och ett europeiskt politiskt parti[1] får överföringar mellan budgetrubriker (kategorier) inte överstiga 20 procent av beloppet för varje kategori.
I. Denna begränsning för överföringar av pengar mellan budgetkategorier hindrar de europeiska politiska partierna från att förändra sina politiska prioriteringar under årets gång.
J. De europeiska politiska partierna kan idag inneha en rättslig status, baserad på den status som juridisk person som de åtnjuter i den medlemsstat där partiet har sitt säte. Vissa partier har valt den rättsliga form som gäller för belgiska ideella föreningar, medan andra har valt den rättsliga form som gäller för internationella ideella föreningar.
K. Skillnaden mellan hur de europeiska politiska partierna och de europeiska institutionerna beskattas är fortfarande mycket stor.
L. Generalsekreterarens rapport ger upphov till allvarliga tvivel om huruvida artikel 191 i EG-fördraget ger tillräcklig rättslig grund för att avgöra frågan om de europeiska politiska partiernas rättskapacitet inom ramen för gemenskapsrätten.
1. Europaparlamentet välkomnar de alternativ och förslag som presenteras i generalsekreterarens rapport. Parlamentet uppfattar dessa som resultat av en grundlig analys av den aktuella situationen, och anser att de ger ett generellt positivt svar på de europeiska politiska partiernas frågor, funderingar och kommentarer.
2. Europaparlamentet anser att europeiska politiska partier bör ges en miniminivå av ekonomisk säkerhet och välkomnar förslaget om en flerårig ekonomisk ram i början av varje valperiod med hänsyn både till basbeloppet per parti (15 procent av den totala budgeten) och tilläggsbeloppet per ledamot i parlamentet för respektive parti (85 procent av den totala budgeten), vilket gör det möjligt för existerande politiska partier att ta sig an den långsiktiga planering som är nödvändig för deras politiska verksamhet, program och personal i förhållande till de åtgärder som krävs för genomförandet.
3. Europaparlamentet är övertygat om att de europeiska politiska partierna, eftersom deras arbete finansieras genom offentliga medel och pengar från skattebetalare, bör uppmuntras att arbeta på ett sätt som är ekonomiskt effektivt, och välkomnar tanken på att i detta syfte ändra artikel 109.2 i budgetförordningen (förordning (EG) nr 1605/2002)[2] och artikel 7.3 i presidiets beslut av den 29 mars 2004 eller att införa en undantagsbestämmelse i förordning (EG) nr 2004/2003[3].
4. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att låta de europeiska politiska partierna bygga upp reserver och att sätta en gräns för det belopp som kan sparas och överföras till kommande räkenskapsår. Parlamentet välkomnar dessa politiska partiers förslag om att 25 procent av ett eventuellt överskott vid årets slut skall kunna behållas i reserver.
5. Europaparlamentet anser att begränsningen för överföringar mellan budgetrubriker är oacceptabel, eftersom de europeiska politiska partiernas verksamhet speglar den politiska verkligheten, och den politiska verkligheten kan ändra sig (ett exempel är förkastandet av konstitutionsfördraget i Frankrike och Nederländerna), vilket gör det nödvändigt att satsa mer på kommunikation.
6. Europaparlamentet välkomnar i princip förslaget om att behålla gränsen vid 20 procent, men anser att det skall vara möjligt att överföra ett större belopp i särskilda motiverade fall och när ett godkännande av utanordnaren tidigare erhållits. Parlamentet är emellertid övertygat om att detta nya förslag fortfarande orsakar alltför mycket byråkrati och inte gör det möjligt för de europeiska politiska partierna att anpassa sitt politiska arbetsprogram på ett flexibelt sätt.
7. Europaparlamentet anser det berättigat att de europeiska politiska partierna kräver en status som ligger i linje med de europeiska institutionernas status och uppmanar parlamentets presidium att undersöka frågan närmare.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska politiska partier | |||||
|
Referensnummer |
||||||
|
Ansvarigt utskott |
AFCO | |||||
|
Yttrande |
JURI | |||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
| |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Antonio López-Istúriz White | |||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
| |||||
|
Behandling i utskott |
31.1.2006 |
|
|
|
| |
|
Antagande |
31.1.2006 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
18 1 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Maria Berger, Bert Doorn, Giuseppe Gargani, Kurt Lechner, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Marcin Libicki, Hans-Peter Mayer, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Rainer Wieland, Nicola Zingaretti, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Alexander Nuno Alvaro, Nicole Fontaine, Jean-Paul Gauzès, Roland Gewalt, Eva Lichtenberger, Manuel Medina Ortega, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Michel Rocard | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Europeiska politiska partier | ||||||||||||
|
Förfarandenummer |
|||||||||||||
|
Grund i arbetsordningen |
art. 45 | ||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
AFCO | ||||||||||||
|
Rådgivande utskott |
JURI |
|
|
|
| ||||||||
|
Inget yttrande avges |
CONT |
BUDG |
|
|
| ||||||||
|
Förstärkt samarbete |
Nej |
|
|
|
| ||||||||
|
Resolutionsförslag som |
|
|
| ||||||||||
|
Föredragande |
Jo Leinen |
| |||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
| |||||||||||
|
Behandling i utskott |
29.11.2005 |
23.1.2006 |
21.2.2006 |
|
| ||||||||
|
Antagande |
22.2.2006 | ||||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
20 5 0 | |||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
James Hugh Allister, Jens-Peter Bonde, Carlos Carnero González, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Panayiotis Demetriou, Andrew Duff, Maria da Assunção Esteves, Ingo Friedrich, Bronisław Geremek, Genowefa Grabowska, Ignasi Guardans Cambó, Daniel Hannan, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Andreas Mölzer, Borut Pahor, Rihards Pīks, Hans-Gert Poettering, Sérgio Sousa Pinto, Alexander Stubb, Bernard Piotr Wojciechowski | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gérard Onesta, Jacek Protasiewicz, Jacques Toubon | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||||||||
|
Ingivande – A[6]-nummer |
27.2.2006 |
A6‑0042/2006 | |||||||||||