BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
27.2.2006 - (KOM(2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD)) - ***I
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Lissy Gröner och Amalia Sartori
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
(KOM(2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0081),
– med beaktande av artikel 251.2, artikel 13.2 och artikel 141.3 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0083/2005),
– med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A6‑0043/2006).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande tills en överenskommelse nåtts om budgetplanen för perioden 2007 och påföljande år.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när nästa budgetplan väl har antagits bekräfta de belopp som angivits i förslaget till förordning eller i förekommande fall lägga fram de ändrade beloppen för godkännande inför Europaparlamentet och rådet och på så sätt försäkra sig om att de överensstämmer med taken.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Beaktandeled 1 | |
|
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 13.2 och 141.3 i detta, |
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 3.2, 13.2 och 141.3 i detta, |
Motivering | |
I Amsterdamfördraget har följande nya punkt 2 lagts till den förteckning över gemenskapens verksamheter som ingår i artikel 3: ”I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem”. För att förslaget skall bli konsekvent och mera begripligt bör detta nya ”sektorsövergripande” mål för gemenskapen återges, tillsammans med de artiklar som i egentlig bemärkelse bildar förslagets rättsliga grund. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 7 | |
|
(7) I den genomförbarhetsstudie som utfördes för kommissionen konstateras att det finns en tydlig roll för ett europeiskt jämställdhetsinstitut avseende vissa uppgifter som för närvarande inte utförs av befintliga organ, särskilt när det gäller att samordna, centralisera och sprida forskningsresultat, lyfta fram jämställdhetsfrågorna samt utarbeta verktyg för bättre jämställdhetsintegrering i gemenskapens hela politik. |
(7) I den genomförbarhetsstudie som utfördes för kommissionen konstateras att det finns en tydlig roll för ett europeiskt jämställdhetsinstitut avseende vissa uppgifter som för närvarande inte utförs av befintliga organ, särskilt när det gäller att samordna, centralisera och sprida forskningsresultat, bygga upp nätverk, synliggöra genusperspektivet, lyfta fram jämställdhetsfrågorna samt utarbeta verktyg för bättre jämställdhetsintegrering i gemenskapens hela politik. |
Motivering | |
Denna fråga fastställs som ett av de viktigaste målen för institutet i kommissionens genomförandestudie och anses vara det verktyg som i det löpande arbetet kan bidra till att andra uppgifter som institutet utför får större effekt. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 10 | |
|
(10) Insamling, analys och spridning av objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om jämställdhet, utarbetande av lämpliga verktyg för att integrera jämställdhetsdimensionen på alla politikområden, främjande av en dialog mellan intressenterna och åtgärder för att öka medvetenheten bland unionsmedborgarna är nödvändiga insatser för att gemenskapen på ett effektivt sätt skall kunna främja jämställdhet, särskilt i den utvidgade unionen. Det är därför lämpligt att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut som kan bistå EU-institutionerna och medlemsstaterna genom att utföra dessa uppgifter. |
(10) Dokumentering, analys och spridning av objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om jämställdhet, utarbetande av lämpliga verktyg för att eliminera alla former av könsdiskriminering och integrera jämställdhetsdimensionen på alla politikområden, främjande av en dialog mellan intressenterna och åtgärder för att öka medvetenheten bland unionsmedborgarna är nödvändiga insatser för att gemenskapen på ett effektivt sätt skall kunna främja jämställdhet och genomföra jämställdhetspolitiken, särskilt i den utvidgade unionen. Det är därför lämpligt att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut som kan bistå EU-institutionerna och medlemsstaterna genom att utföra dessa uppgifter. |
Motivering | |
En klok användning av resurserna innebär att man undviker att begränsa institutets uppgifter till insamling och registrering. Det som saknas på EU-nivå och på nationell nivå är förmåga att sammanställa analyser och ta fram innovativa lösningar när det gäller jämställdhetsintegrering och främjande av jämställdhet mellan könen. | |
Ändringsförslag 4
Skäl 10a (nytt)
|
|
(10a) För att jämställdhetsmålet skall uppnås räcker det inte med en politik för att avskaffa diskriminering, utan det krävs även harmonisk samlevnad och främjande av ett välavvägt samhällsdeltagande könen emellan. Institutet bör därför även ägna sig åt denna aspekt. |
Motivering
En politik för att främja könens harmoniska samlevnad samt ett välavvägt samhällsdeltagande bör ingå i institutets prioriterade arbetsuppgifter.
Ändringsförslag 5
Skäl 10b (nytt)
|
|
(10b) I dag kan kvinnor inom alla samhällsområden visa på framsteg som man bör lyfta fram för att skapa en positiv bild och uppmuntra andra kvinnor. Institutet bör därför även verka inom detta område. |
Motivering
Institutet måste även verka för att lyfta fram den positiva bilden av kvinnor och deras roll i det moderna samhället.
Ändringsförslag 6 Skäl 11 | |
|
(11) Samarbete med berörda myndigheter i medlemsstaterna är nödvändigt för att man skall kunna främja insamling av jämförbara och tillförlitliga uppgifter på europeisk nivå. Information om jämställdhet är relevant på alla nivåer inom gemenskapen – den lokala, regionala, nationella och europeiska – och tillgång till sådan information kommer därför att vara värdefull för medlemsstaternas myndigheter när de utarbetar riktlinjer och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå inom sina respektive befogenhetsområden. |
(11) Samarbete med berörda myndigheter i medlemsstaterna och relevanta statistikorgan, i synnerhet Eurostat, är nödvändigt för att man skall kunna främja insamling av jämförbara och tillförlitliga uppgifter på europeisk nivå. Information om jämställdhet är relevant på alla nivåer inom gemenskapen – den lokala, regionala, nationella och europeiska – och tillgång till sådan information kommer därför att vara värdefull för medlemsstaternas myndigheter när de utarbetar riktlinjer och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå inom sina respektive befogenhetsområden. |
Motivering | |
Samarbetet med Eurostat och andra statistikorgan är av avgörande betydelse för att man skall kunna samla in och registrera uppgifter genom att utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt och ta fram uppgifter i enlighet med institutets behov för analyser och tillhandahållande av sakkunskap. | |
Ändringsförslag 7 Skäl 12 | |
|
(12) Institutet skall samarbeta så nära som möjligt med alla gemenskapens program och organ för att undvika överlappning, särskilt med Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och det planerade organet för mänskliga rättigheter. |
(12) Institutet bör samarbeta så nära som möjligt med alla gemenskapens program och organ för att garantera att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt, särskilt med Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och organet för mänskliga rättigheter. |
Motivering | |
Ett ofta återkommande påstående både från berörda intressenters och från institutionernas sida är att de tillgängliga uppgifterna inte är av tillräckligt god kvalitet, dvs. de kan svårligen jämföras på EU-nivå. Mot denna bakgrund, och för att inte avskräcka från ytterligare undersökningar och forskning, är det lämpligare att använda den föreslagna formuleringen. | |
Ändringsförslag 8
Skäl 12a (nytt)
|
|
(12a) Institutet bör samarbeta och föra en dialog med icke-statliga organisationer, jämställdhetsorgan och relevanta organisationer som är verksamma i jämställdhetsfrågor på nationell och europeisk nivå och i tredjeländer. |
Motivering
Detta ändringsförslag är nödvändigt för textens konsekvens då det hänför sig till artiklarna 8 och 19 i förslaget till förordning.
Ändringsförslag 9 Skäl 13 | |
|
(13) I enlighet med artikel 3 i fördraget är det lämpligt att införa bestämmelser som främjar en jämnare könsfördelning i styrelsen. |
(13) I enlighet med artikel 3.2 i fördraget är det lämpligt att införa bestämmelser som främjar en jämnare könsfördelning i styrelsen. |
Motivering | |
Syftet med ändringsförslaget är att hänvisningen till EG-fördraget skall anpassas till hänvisningarna i andra skäl och bli mer exakt. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 19 | |
|
(19) I linje med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget kan målet med denna förordning – dvs. att tillhandahålla jämförbara och tillförlitliga uppgifter på europeisk nivå för att bistå EU-institutionerna och medlemsstaterna när det gäller att främja fördragsmålet om att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet – inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna och kan därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå. Förordningen går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
I linje med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget kan målet med denna förordning inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna och kan därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå. Förordningen går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
Motivering | |
Den föreslagna formuleringen begränsar institutets roll. Eftersom målen klart och tydligt fastställts i en bestämd artikel är det onödigt att upprepa en sådan definition med risk för att skapa förvirring. | |
Ändringsförslag 11
Artikel 1, rubrik (ny)
|
|
Definition |
Ändringsförslag 12
Artikel 1, punkterna 1a och 1b (nya)
|
|
Institutet skall utföra sina uppgifter helt oberoende. |
|
|
Institutet skall vara en juridisk person. I varje medlemsstat skall det ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Institutet får bland annat förvärva eller avyttra fast och lös egendom och föra talan inför domstol och andra myndigheter. |
Motivering
Institutets fulla och villkorslösa självständighet är ett grundläggande krav vid utförandet av uppgifterna. Ändringsförslaget ligger i linje med kommissionens förslag om inrättandet av en byrå för grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 13
Artikel 2
|
De övergripande målen för institutet skall vara att bistå gemenskapens institutioner, särskilt kommissionen, och medlemsstaternas myndigheter när det gäller att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet samt att öka medvetenheten om dessa frågor bland unionsmedborgarna. |
De övergripande målen för institutet skall vara att bistå gemenskapens institutioner, särskilt kommissionen, och medlemsstaternas myndigheter när det gäller att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet samt att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland unionsmedborgarna. |
Motivering
Ett av institutets mål bör också vara att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland unionsmedborgarna.
Ändringsförslag 14 Artikel 3, punkt 1, led a | |
|
(a) samla in, registrera, analysera och sprida relevanta objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter som rör jämställdhet, inbegripet forskningsresultat från medlemsstaterna, EU-institutionerna, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, relevanta tredjeländer samt internationella organisationer, |
(a) analysera relevanta objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter som rör jämställdhet, inbegripet forskningsresultat och bästa praxis från medlemsstaterna, EU-institutionerna, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, relevanta tredjeländer samt internationella organisationer; fästa ovannämnda aktörers uppmärksamhet vid outforskade sektorer och föreslå initiativ i syfte att åtgärda bristerna på detta område, |
Motivering | |
Institutets huvudsakliga uppgift bör vara att analysera uppgifter, vilket skulle ge institutet ett särskilt mervärde och ett tydligt ”varumärke”. Se även ändringsförslaget till skäl 10. | |
Till institutets uppgifter hör att samla in uppgifter och genomföra analyser. I samband med denna verksamhet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt analyser inom sektorer som inte har utforskats eller dokumenterats tillräckligt. | |
Ändringsförslag 15 Artikel 3, punkt 1, led b | |
|
(b) utveckla metoder att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom att fastställa kriterier som förbättrar informationens enhetlighet, |
(b) samarbeta med Eurostat och alla relevanta statistikorgan för att utveckla metoder att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom att fastställa kriterier som förbättrar informationens enhetlighet så att dessa organ beaktar jämställdhetsfrågor när de samlar in uppgifter, |
Motivering | |
Samarbetet med Eurostat och andra statistikorgan garanterar inte bara att de tillgängliga resurserna utnyttjas på bästa sätt, utan ger även institutet möjlighet att koncentrera sig på analyser medan statistikorganen ges möjlighet att vid behov lägga om sina undersökningar för att förse dem med ett specifikt jämställdhetsperspektiv. | |
Ändringsförslag 16 Artikel 3, punkt 1, led c | |
|
(c) utveckla, analysera och utvärdera metodverktyg för att stödja jämställdhetsintegrering i gemenskapens hela politik. |
(c) utveckla, analysera, utvärdera, sprida och främja användningen av metodverktyg för att stödja jämställdhetsintegrering i gemenskapens hela politik och i den därav följande nationella politiken och bedöma effektiviteten hos dessa metodverktyg samt stödja jämställdhetsintegrering inom alla gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan. |
Motivering | |
Denna uppgift bör utvidgas så att institutet kan arbeta för en jämställdhetsintegrering i andra gemenskapsorgan. | |
För att jämställdhetspolitiken i större utsträckning skall kunna integreras i EU:s politik bör institutet främja metodverktyg och framför allt bedöma deras effektivitet. | |
Ändringsförslag 17 Artikel 3, punkt 1, led da (nytt) | |
|
|
(da) i enlighet med artikel 4a inrätta och samordna ett europeiskt nätverk för jämställdhet som skall inbegripa centrum, organ, organisationer och experter som arbetar med jämställdhet och jämställdhetsintegrering, i syfte att stödja och stimulera forskning, optimera utnyttjandet av tillgängliga resurser och främja utbyte och spridning av uppgifter, |
Motivering | |
Nätverket för jämställdhet bör fungera som ett telematiskt stöd vid sammanställning och utbyte av uppgifter. Nätverket är den bästa lösningen för att överbrygga tid och avstånd och möjliggöra en fortsatt förbättring av forskningen och spridningen av uppgifter mellan de få sammanträden som planerats på institutnivå. | |
Ändringsförslag 18 Artikel 3, punkt 1, led e | |
|
(e) publicera en årlig rapport om den egna verksamheten, |
utgår |
Motivering | |
Se ändringsförslag 19. | |
Ändringsförslag 19 Artikel 3, punkt 1, led f | |
|
(f) anordna expertmöten för att stödja forskning, |
(f) anordna särskilda expertmöten för att stödja institutets forskning, uppmuntra till utbyte av uppgifter mellan forskare och se till att genusperspektivet alltid integreras i denna forskning, |
Motivering | |
Utbytet av uppgifter kommer att skötas av nätverket för jämställdhet och rådgivningsgruppen. För att undvika överlappning inom institutets verksamhet bör sådana möten anordnas kring särskilda frågor som man inte har tillräcklig kunskap om. | |
Ändringsförslag 20 Artikel 3, punkt 1, led g | |
|
(g) tillsammans med relevanta intressenter anordna konferenser, kampanjer, rundabordssamtal, seminarier och möten på europeisk nivå, och |
(g) tillsammans med relevanta intressenter anordna och främja konferenser, kampanjer och möten på europeisk nivå för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland unionsmedborgarna, och |
Motivering | |
Utbytet av uppgifter kommer att skötas av nätverket för jämställdhet och inom rådgivningsgruppen. Sådana möten bör utnyttjas till att stödja de åtgärder för ökad medvetenhet som olika intressenter genomför. | |
Ändringsförslag 21
Artikel 3, punkt 1, led ga (nytt)
|
|
(ga) regelbundet samla in och presentera uppgifter om kvinnors framsteg på alla områden samt föreslå strategier och initiativ för att lyfta fram och dra nytta av sådana framgångsrika exempel, |
Motivering
Institutet måste även verka för att lyfta fram den positiva bilden av kvinnor och deras roll i det moderna samhället.
Ändringsförslag 22
Artikel 3, punkt 1, led gb (nytt)
|
|
(gb) föra en dialog och samarbeta med icke-statliga organisationer, jämställdhetsorgan och relevanta organisationer som är verksamma på jämställdhetsområdet på nationell och europeisk nivå. |
Motivering
Samarbete med icke-statliga organisationer och övriga parter bör ingå i förteckningen över institutets samtliga arbetsuppgifter och inte bara i artikel 8.
Ändringsförslag 23
Artikel 3, punkt 1, led h
|
(h) bygga upp dokumentationsresurser som är tillgängliga för allmänheten. |
(h) bygga upp dokumentationsresurser som är tillgängliga för allmänheten och uppmana berörda arbetsmarknadsparter att bidra till dessa resurser med all befintlig relevant dokumentation. |
Motivering
Arbetsmarknadsparterna bör bidra till dokumentationsresurserna med sin egen dokumentation.
Ändringsförslag 24 Artikel 3, punkt 1, led ha (nytt) | |
|
|
(ha) erbjuda offentliga och privata organisationer sakkunskap om jämställdhetsintegrering, |
Motivering | |
De begränsade resurserna på EU-nivå samt den sakkunskap som sammanställs inom institutet och det slutliga målet att denna sakkunskap skall tillämpas effektivt på alla nivåer inom den offentliga och privata förvaltningen motiverar att institutet ges denna specifika uppgift. | |
Ändringsförslag 25 Artikel 3, punkt 1, led hb (nytt) | |
|
|
(hb) lägga fram rekommendationer och riktlinjer för gemenskapsinstitutionerna så att de konkret kan integrera ett jämställdhetsperspektiv i lagstiftningen, |
Motivering | |
Institutets framförhållande strategi innebär möjligheter att lägga fram sådana rekommendationer i syfte att uppnå en verklig förbättring av jämställdheten. | |
Ändringsförslag 26 Artikel 3, punkt 1, led hc (nytt) | |
|
|
(hc) delta i dialoger på internationell nivå med organ och organisationer som ansvarar för jämställdhetsfrågor. |
Motivering | |
Det mervärde som skapas genom institutets arbete bör även användas som exempel på internationell nivå. | |
Ändringsförslag 27 Artikel 3, punkt 1, led hd (nytt) | |
|
|
(hd) förelägga gemenskapsinstitutionerna rapporter om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i anslutnings- och kandidatländerna, |
Motivering | |
Institutets sakkunskap bör även bidra till att förse gemenskapsinstitutionerna med en så korrekt bedömning som möjligt av framstegen i kandidatländerna på området för denna förordning. | |
Ändringsförslag 28
Artikel 3, punkt 1, led he (nytt)
|
|
(he) sprida exempel på bästa praxis, |
Motivering
På det här sättet får det jämställdhetsarbete som gjorts ett mervärde på det nationella planet.
Ändringsförslag 29 Artikel 3, punkt 1a (ny) | |
|
|
1a. Institutet skall offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet. |
Motivering | |
Institutets årliga rapport är en särskild uppgift som bör anges separat. | |
Ändringsförslag 30 Artikel 4, punkt 3 | |
|
3. För att undvika överlappning och säkerställa bästa möjliga resursanvändning skall institutet vid utförandet av sina uppgifter beakta befintlig information från olika källor och särskilt det arbete som redan utförs av EU-institutionerna och andra institutioner, organ och behöriga nationella och internationella organisationer samt ha ett nära samarbete med behöriga avdelningar inom kommissionen. Institutet skall säkerställa lämplig samordning med alla relevanta EU-organ, och vid behov skall samförståndsavtal slutas. |
3. För att säkerställa bästa möjliga resursanvändning skall institutet vid utförandet av sina uppgifter beakta befintlig information från olika källor och särskilt det arbete som redan utförs av EU‑institutionerna och andra institutioner, organ och behöriga nationella och internationella organisationer samt ha ett nära samarbete med behöriga avdelningar inom kommissionen. Institutet skall säkerställa lämplig samordning med alla relevanta EU-organ, och vid behov skall samförståndsavtal slutas. |
Motivering | |
Se ändringsförslaget till skäl 12. | |
Ändringsförslag 31 Artikel 4, punkt 5, stycke 1a (nytt) | |
|
|
Den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 3.1a skall innehålla information om sådana avtal, bland annat detaljerad information om de uppgifter som lagts på entreprenad och de organ som anförtrotts dessa uppgifter. |
Motivering | |
Delegeringen av uppgifter skall tydligt anges i institutets årliga rapport. | |
Ändringsförslag 32 Artikel 4a (ny) | |
|
|
Artikel 4a |
|
|
Nätverk för jämställdhet |
|
|
1. För att det nätverk som avses i artikel 3.1 da skall kunna inrättas så snart och effektivt som möjligt skall institutet genomföra ett öppet anbudsförfarande i syfte att sammanställa en förteckning över centrum, organ, organisationer och experter som arbetar med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. |
|
|
2. Styrelsen skall bjuda in de organisationer eller enskilda personer som ingår i förteckningen i punkt 1 att delta i nätverket. |
Motivering | |
Se ändringsförslaget om nätverket för jämställdhet. | |
Ändringsförslag 33
Artikel 5
|
Artikel 5 |
utgår |
|
Institutets oberoende |
|
|
Institutet skall utföra sina uppgifter oberoende av nationella myndigheter och det civila samhället och skall vara självständigt i förhållande till EU-institutionerna. |
|
Motivering
Införs i artikel 1.
Ändringsförslag 34
Artikel 6
|
Artikel 6 |
utgår |
|
Rättslig status och rättskapacitet |
|
|
Institutet skall vara en juridisk person. I varje medlemsstat skall det ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Institutet får bland annat förvärva eller avyttra fast och lös egendom och föra talan inför domstol och andra myndigheter. |
|
4
Motivering
Införs i artikel 1.
Ändringsförslag 35 Artikel 7, punkt 4 | |
|
4. Personuppgifter får inte bearbetas eller överföras utom då detta är absolut nödvändigt med tanke på fullföljandet av institutets uppdrag. I sådana fall skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter tillämpas. |
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 avseende skydd för enskilda då gemenskapen behandlar personuppgifter skall tillämpas när institutet behandlar uppgifter. |
Motivering | |
Den föreslagna ändringen är tydligare och i linje med övriga befintliga bestämmelser om inrättande av byråer. | |
Ändringsförslag 36 Artikel 8, punkt 1 | |
|
1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall institutet samarbeta med organisationer i medlemsstaterna, till exempel jämställdhetsorgan, forskningscentrum, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter samt med relevanta organisationer på europeisk och internationell nivå och i tredjeländer. |
1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall institutet samarbeta med organisationer och experter i medlemsstaterna, till exempel jämställdhetsorgan, forskningscentrum, universitet, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter samt med relevanta organisationer på europeisk och internationell nivå och i tredjeländer. |
Motivering | |
Könsdiskriminering är ett mångfasetterat fenomen och enskilda experter från specifika områden skulle därför på ett effektivt sätt kunna bidra till institutets arbete. | |
Ändringsförslag 37 Artikel 10, rubriken och punkt 1 | |
|
1. Styrelsen skall bestå av sex ledamöter som utses av rådet, sex ledamöter som utses av kommissionen samt tre ledamöter utan rösträtt som utses av kommissionen och som representerar en av följande grupper: |
1. Styrelsen skall bestå av nio ledamöter, som utses av rådet i samråd med Europaparlamentet från en förteckning som upprättats av kommissionen och som upptar ett väsentligt högre antal kandidater än det antal ledamöter som skall utses, samt en företrädare för kommissionen. Den förteckning som kommissionen upprättar samt relevanta handlingar skall översändas till Europaparlamentet. Parlamentet kan omedelbart och senast tre månader efter denna skriftväxling kalla kandidaterna till utfrågning och lägga fram sina synpunkter för rådet, som därefter skall utse styrelsen. |
|
(a) En relevant icke-statlig organisation på gemenskapsnivå som har ett legitimt intresse av att bidra till att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet. |
|
|
(b) Arbetsgivarorganisationer på gemenskapsnivå. |
|
|
(c) Arbetstagarorganisationer på gemenskapsnivå. |
|
Motivering | |
Frågan om hur myndigheternas styrelser skall vara sammansatta har sedan länge varit kontroversiell. Medan kommissionen brukar föreslå en styrelse med sex ledamöter utsedda av kommissionen och sex av rådet brukar rådet hålla fast vid att varje medlemsstat skall utse en egen företrädare. | |
Det här för med sig dryga kostnader och lämpar sig särskilt illa för små myndigheter med liten budget och få anställda. Jämställdhetsinstitutet kommer inledningsvis att ha tretton anställda. | |
Den lösning som lagts fram i detta ändringsförslag valdes då Europeiska livsmedelsmyndigheten skulle inrättas 20021. Tack vare den fördelas rollerna rättvist och effektivt mellan kommissionen, parlamentet och rådet och på det här sättet kunde man nå en utväg ur dödläget i denna fråga. Europaparlamentet rekommenderade den här lösningen i sin resolution av den 13 januari 2004 om rambestämmelser för EU:s framtida tillsynsmyndigheter2. | |
________________________ | |
1 Artikel 25 i förordning (EG) nr 178/2002, EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. | |
2 P5-TA_PROV(2004)0015, punkt 17e. | |
Ändringsförslag 38 Artikel 10, punkt 2, stycke 1 | |
|
2. Styrelseledamöterna skall utses på ett sådant sätt att högsta kompetens och en bred och relevant sakkunskap på jämställdhetsområdet garanteras. |
2. Styrelseledamöterna skall utses på ett sådant sätt att högsta kompetens och en bred och relevant tvärvetenskaplig sakkunskap på jämställdhetsområdet garanteras. |
Ändringsförslag 39 Artikel 10, punkt 2, stycke 2 | |
|
Kommissionen och rådet skall syfta till att eftersträva en jämn könsfördelning i styrelsen. |
Kommissionen, Europaparlamentet och rådet skall syfta till att eftersträva en jämn könsfördelning och under alla omständigheter se till att inget av könen utgör mindre än 40 procent av styrelsens ledamöter. |
Ändringsförslag 40 Artikel 10, punkt 2, stycke 5 | |
|
Förteckningen över styrelsemedlemmar skall publiceras av rådet i Europeiska unionens officiella tidning samt på institutets webbplats. |
Förteckningen över styrelsemedlemmar skall publiceras av rådet i Europeiska unionens officiella tidning, på institutets webbplats samt på alla övriga relevanta webbplatser. |
Ändringsförslag 41
Artikel 10, punkt 3
|
3. Styrelsen skall välja sin ordförande och vice ordförande för en period om ett år med möjlighet till omval. |
3. Styrelsen skall välja sin ordförande och vice ordförande för en period om två och ett halvt år med möjlighet till omval. |
Motivering
Två och ett halvt år är en lämpligare period som kommer att ge ordföranden och vice ordföranden större möjligheter att inleda och genomföra verksamhet.
Ändringsförslag 42 Artikel 10, punkt 5, led b | |
|
(b) Anta den årliga rapport som avses i artikel 3.e och som jämför resultaten med målen i det årliga arbetsprogrammet. Rapporten skall senast den 15 juni överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. |
(b) Anta den årliga rapport som avses i artikel 3.e och som jämför resultaten med målen i det årliga arbetsprogrammet. Rapporten skall senast den 15 juni överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén och skall offentliggöras på institutets webbplats. |
Motivering | |
Institutets centrala roll motiverar maximal öppenhet när det gäller offentliggörandet av den årliga rapporten. | |
Ändringsförslag 43
Artikel 10, punkt 7
|
7. Beslut skall fattas av styrelsen med absolut majoritet av de avgivna rösterna. Ordföranden skall ha utslagsröst. |
7. Beslut skall fattas av styrelsen med absolut majoritet av de avgivna rösterna. Ordföranden skall inte ha utslagsröst. |
Motivering
Då det fattas beslut i styrelsen måste ordföranden vara likställd med övriga ledamöter.
Ändringsförslag 44 Artikel 10, punkt 9 | |
|
9. Ordföranden skall sammankalla styrelsen minst två gånger per år. Ordföranden skall kalla till ytterligare möten på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av styrelsemedlemmarna. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Motivering | |
(Berör inte den svenska versionen.) | |
Ändringsförslag 45 Artikel 10, punkt 11 | |
|
11. Direktörerna för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiska centrum för utveckling av yrkesutbildning och det organ för mänskliga rättigheter som kan komma att inrättas i framtiden kan i förekommande fall bjudas in att delta i styrelsens möten som observatörer. |
11. Direktörerna för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiska centrum för utveckling av yrkesutbildning och det organ för mänskliga rättigheter som kan komma att inrättas i framtiden kan i förekommande fall bjudas in att delta i styrelsens möten som observatörer för att samordna respektive arbetsprogram i fråga om jämställdhetsintegrering. |
Motivering | |
I linje med ändringsförslagen till artikel 2 bör ett sådant deltagande i styrelsens arbete bidra till ökad samordning av arbetsuppgifterna mellan de olika involverade gemenskapsorganen. | |
Ändringsförslag 46 Artikel 11, punkt 1 | |
|
1. Institutet skall ledas av en direktör som utses av styrelsen på förslag av kommissionen. Den sökande som styrelsen valt ut kan före utnämningen bli ombedd att avlägga en försäkran inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från parlaments- eller utskottsledamöterna. |
1. Institutet skall ledas av en direktör som utses av styrelsen på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen skall föreslå till följd av ett öppet uttagningsförfarande efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på annat håll. Kandidaterna skall före utnämningen utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från parlaments- eller utskottsledamöterna. Styrelsen skall ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets yttrande när direktören utses. |
Motivering | |
Direktörens avgörande roll i arbetet med att uppfylla institutets mål förutsätter ett öppet och selektivt förfarande för att garantera att befattningen tillsätts med en så kompetent person som möjligt. | |
Ändringsförslag 47 Artikel 11, punkt 2, inledning | |
|
2. Direktörens mandattid skall vara fem år. Mandattiden kan på förslag från kommissionen och efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. Kommissionen skall i utvärderingen särskilt bedöma |
2. Direktörens mandattid skall vara fem år. Mandattiden kan efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. Kommissionen, Europaparlamentet och styrelsen skall i utvärderingen särskilt bedöma |
Motivering | |
Om styrelsen skall garanteras en helt oberoende ställning och tilldelas ökat ansvar är det inte lämpligt att kommissionen deltar i utvärderingsprocessen. | |
Ändringsförslag 48 Artikel 11, punkt 4 | |
|
4. Direktören skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt. |
4. Direktören skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt. Europaparlamentet och rådet kan när som helst kalla direktören att närvara vid en utfrågning i en fråga med anknytning till institutets verksamhet. |
Ändringsförslag 49
Artikel 12, punkt 1
|
1. Rådgivningsgruppen skall bestå av medlemmar från behöriga organ som arbetar med jämställdhetsfrågor, och en sådan representant skall utses av varje medlemsstat, samt tre medlemmar utan rösträtt som skall utses av kommissionen och representerar intressenter på europeisk nivå, till exempel icke-statliga organisationer som har ett legitimt intresse av att bidra till att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet samt representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på gemenskapsnivå. Företrädarna får ersättas av suppleanter, vilka skall utses vid samma tillfälle. |
1. Rådgivningsgruppen skall bestå av medlemmar från behöriga organ som arbetar med jämställdhetsfrågor, och två sådana representanter skall utses av varje medlemsstat, varav en skall representera icke-statliga organisationer som har ett legitimt intresse av att bidra till att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet. |
Motivering
Icke-statliga organisationer bör delta aktivt i rådgivningsgruppen.
Ändringsförslag 50 Artikel 12, punkt 4 | |
|
4. Rådgivningsgruppen skall vara ett forum för informationsutbyte om jämställdhetsfrågor och för sammanförande av kunskap. Gruppen skall se till att institutet har ett nära samarbete med behöriga organ i medlemsstaterna. |
4. Rådgivningsgruppen skall stödja direktören när det gäller att utarbeta institutets årliga arbetsprogram och arbetsprogram på medellång sikt. |
|
|
Den skall vara ett forum för samarbete mellan nationella förvaltningar vid genomförandet av åtgärder som syftar till att integrera jämställdhetsperspektivet i nationell politik och för uppföljning av institutets verksamhet. |
Motivering | |
Genom att nätverket inrättas måste rådgivningsgruppens roll omdefinieras så att institutets nya uppgifter kompletteras och en uppföljning och samordning av genomförandet garanteras. | |
Ändringsförslag 51 Artikel 12, punkt 8 | |
|
8. Direktören får bjuda in experter eller företrädare för relevanta näringsgrenar, arbetsgivare, fackliga organisationer, yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer med erkänd erfarenhet på områden där institutet verkar till samarbete i fråga om särskilda uppgifter och till deltagande i relevant verksamhet inom rådgivningsgruppen. |
8. Direktören får, på eget initiativ eller på förslag av rådgivningsgruppens medlemmar, bjuda in experter eller företrädare för relevanta näringsgrenar, arbetsgivare, fackliga organisationer, yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer med erkänd erfarenhet på områden där institutet verkar till samarbete i fråga om särskilda uppgifter och till deltagande i relevant verksamhet inom rådgivningsgruppen. |
Motivering | |
Medlemmarna av rådgivningsgruppen anses vara experter och har därför en privilegierad ställning när det gäller att föreslå att andra experter deltar. | |
Ändringsförslag 52
Artikel 19, punkt 1
|
1. Institutet skall låta de länder delta som slutit avtal med Europeiska gemenskapen enligt vilka de har antagit och tillämpat gemenskapslagstiftningen på det område som täcks av denna förordning, |
1. Institutet skall låta de länder delta som slutit avtal med Europeiska gemenskapen enligt vilka de har antagit och tillämpat gemenskapslagstiftningen på det område som täcks av denna förordning, exempelvis när det gäller våld mot kvinnor, kvinnlig könsstympning, människohandel, konfliktlösning och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i sociala, ekonomiska och politiska beslutsprocesser, |
Ändringsförslag 53 Artikel 20, punkt 1 | |
|
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. Dessutom skall det eventuella behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. |
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. Dessutom skall det eventuella behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring eller utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. |
Motivering | |
Utvärderingen bör även innefatta en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av ändrade arbetsuppgifter och inte endast av en utvidgning. | |
Ändringsförslag 54 Artikel 21 | |
|
Styrelsen skall granska slutsatserna av den utvärdering som avses i föregående artikel och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av institutet, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar. Efter granskning av utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag till de ändringar av denna förordning som den anser nödvändiga. |
Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar. Efter granskning av utvärderingsrapporten skall kommissionen vid behov lägga fram förslag till ändring av denna förordning. Om kommissionen anser att institutets existens inte längre är berättigad mot bakgrund av de fastställda målen kan den föreslå att förordningen upphävs. Europaparlamentet och rådet skall på basis av detta förslag analysera om förordningen skall ändras eller upphävas. |
Ändringsförslag 55
Artikel 23
|
Institutet skall inleda sin verksamhet inom tolv månader efter det att förordningen trätt i kraft. |
Institutet skall inleda sin verksamhet så snart som möjligt och senast tolv månader efter det att förordningen trätt i kraft. |
Motivering
Eftersom inledningsskedet har stor betydelse för hur bra institutet kommer att lyckas får det inte bromsas upp av orsaker som hänger samman med frågan om var institutet skall ha sitt säte.
MOTIVERING
1. Historisk bakgrund
Idén om att skapa ett jämställdhetsinstitut framfördes första gången 1995. Ett utkast till förslag presenterades sedan av den svenska jämställdhetsministern 1999 vid ett seminarium i Stockholm.
Europeiska rådet konstaterade inom ramen för den socialpolitiska agendan, som antogs i Nice i december 2000, att det finns ett behov av att öka medvetenheten, sammanföra resurser och utbyta erfarenheter i syfte att främja jämställdhet mellan män och kvinnor.
Europeiska kommissionen inledde därefter en genomförbarhetsstudie i januari 2002, där behovet av ett sådant institut och de uppgifter det skulle utföra analyserades.
För att ytterligare driva på debatten om inrättandet av ett jämställdhetsinstitut genomförde Europaparlamentet en undersökning om motiven för, syftet med och utformningen av ett jämställdhetsinstitut på EU‑nivå. Den studien offentliggjordes i juni 2004.
Båda dessa studier understryker behovet av ett jämställdhetsinstitut och rekommenderar att ett sådant inrättas.
Under diskussionen med presidiet och samordnarna i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (den 16 januari 2005) meddelade kommissionsledamoten Vladimir Spidla att kommissionen tänkte lägga fram ett förslag om att inrätta ett jämställdhetsinstitut. Den 8 mars 2005, på Internationella kvinnodagen, offentliggjorde kommissionen sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett jämställdhetsinstitut.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män organiserade en offentlig utfrågning den 13 september 2005 för att samla in expertsynpunkter om organisatoriska aspekter, uppgifter och samordningsfunktionen samt det organiserade civilsamhällets roll.
Föredragandena välkomnar kommissionens förslag, framför allt tanken att skapa ett oberoende organ som fokuserar specifikt på jämställdhetsfrågor. Föredragandena stöder helhjärtat idén att skapa ett organ som enbart sysslar med jämställdhetsfrågor, eftersom det skulle garantera att det övergripande målet jämställdhet mellan kvinnor och män, som nämns i fördraget, inte inte får stå tillbaka för övriga antidiskrimineringsprogram på EU‑nivå.
2. Huvudfrågor
A. Institutets syfte:
Enligt föredragandena bör institutets syfte i första hand vara mer proaktivt om det skall kunna skapa ett verkligt mervärde.
B. Institutets uppgifter:
Den uppgiftsbeskrivning som kommissionen föreslår återspeglar inte helt de specifika behoven av kunskap om jämställdhetsfrågor på EU‑nivå.
Behovet av att låta institutet fokusera på att leverera analyser och expertkunskaper måste understrykas.
Även om kunskaperna om könsdiskriminering är fragmentariska finns det redan en viss mängd uppgifter och statistik tillgängliga för alla institutioner, levererade av behöriga organ såväl på EU‑nivå som på nationell nivå. Huvudproblemet är dessa uppgifters relevans för policyutveckling och genomförande.
Problemet med uppgifternas jämförbarhet bör hanteras via ett specifikt samarbete med relevanta statistikorgan. Uppgiften att samla in uppgifter, vilket skulle kräva betydligt större resurser än de som kommissionen anger i sin finansieringsöversikt, bör emellertid ligga hos de olika ansvariga organen i syfte att garantera bästa tänkbara resursanvändning.
C. Arbetsmetod
Även om kommissionen i sitt förslag understryker behovet av att ge institutet en bas för kunskapsutbyte verkar strukturen för detta kunskapsutbyte vara för statiskt och garanterar inte ett reellt mervärde för institutets resultat.
Föredragandenas förslag att det därför bör inrättas ett nätverk för jämställdhet mellan kvinnor och män har antagits av utskottet. Ett sådant nätverk skulle göra det möjligt för alla berörda aktörer att genomföra ett systematiskt kunskapsutbyte och fokusera på bästa praxis och de mest innovativa strategierna för integrering av jämställdhetsfrågor.
Nätverket bör samtidigt vara ett redskap för att samla in information och ett redskap för att bibehålla ett konstant informationsutbyte till fromma för institutets experter, nationella experter och beslutsfattare samt icke‑statliga organisationer och forskningscentrum.
D. Institutets oberoende
Institutets oberoende bör framhållas ytterligare.
Eftersom institutets uppgifter går långt utöver att ge kommissionen tekniskt stöd, finns det ett klart behov av att framhålla institutets oberoende ställning. Det är förvånande att det finns två förslag från kommissionen, ett som gäller jämställdhetsinstitutet och ett annat som gäller ett organ för grundläggande rättigheter, med tydliga skillnader vad gäller de båda organens oberoende ställning.
E. Institutets struktur
Institutets struktur är en nödvändig förutsättning för dess mål, uppgifter och oberoende.
Utskottet har därför antagit ett tillsättningsförfarande för styrelsen som hämtats från förordningen om livsmedelssäkerhet och som skall ge de tre institutionerna en jämn rollfördelning.
Direktörens roll är av avgörande betydelse för att institutet skall fungera bra. Det bör klart sägas ifrån att hon eller han skall utses i ett öppet förfarande som medger insyn för att garantera den lämpligaste profilen för denna roll. Direktören bör dessutom enbart vara ansvarig gentemot styrelsen utan påverkan från kommissionen, eftersom det skulle kunna leda till att institutets oberoende ställning äventyras.
Rådgivningsgruppens roll bör läggas om genom inrättandet av nätverket för jämställdhet.
Syftet är att förstärka sambandet mellan policyutveckling och genomförande när det gäller jämställdhetsintegrering och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Rådgivningsgruppens roll bör vara att bidra till institutets strategiska planering, erbjuda direktören expertrådgivning och samordna integreringen av jämställdhetsaspekterna på nationell nivå för att garantera kopplingen mellan kunskaper, policy och genomförande.
3. Slutsatser
De föreslagna ändringarna syftar till att göra institutets roll inom ramen för EU:s politiska program mer effektiv och relevant.
Det verkar emellertid mycket svårt att nå institutets mål utan en adekvat finansiering. Även om kommissionens finansieringsöversikt enbart är vägledande står det klart att vi med de resurser som föreslås riskerar att skapa en ”papperstiger”, något som riskerar att allvarligt skada trovärdigheten för EU:s engagemang i jämställdhetsfrågor.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGORÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN
Anna Záborská
Ordförande
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
BRYSSEL
Ärende: Rättslig grund för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (KOM(2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD))[1]
Med en skrivelse av den 31 januari 2006 begärde Ni, i enlighet med artikel 35.2 i arbetsordningen, att utskottet för rättsliga frågor skulle kontrollera giltigheten och lämpligheten hos den rättsliga grunden.
Vid utskottssammanträdet den 23 februari 2006 behandlade utskottet detta ärende.
Förslaget vilar på dubbel rättslig grund genom artiklarna 13.2 och 141.3 i EG-fördraget. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män antog i sitt betänkande av den 24 januari 2006 ett ändringsförslag där artikel 3.2 i EG-fördraget lades till denna dubbla rättsliga grund.
Av EG-domstolens fasta rättspraxis framgår det att valet av rättslig grund inte skall ske utifrån en skönsmässig bedömning utan ”grundas på objektiva faktorer som kan bli föremål för domstolsprövning”[2]. Till sådana faktorer räknas särskilt rättsaktens syfte och innehåll[3].
Med tanke på förslagets syfte och innehåll, dvs. inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut som skall ge tekniskt stöd till gemenskapens institutioner och medlemsstaterna i syfte att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet på gemenskapens alla befogenhetsområden, är det nödvändigt att tillämpa en dubbel rättslig grund genom artikel 141.3 tillsammans med artikel 13.2.
Artikel 141.3 är den särskilda rättsliga grunden för åtgärder som skall säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet. Artikel 13.2 gör det möjligt att anta stimulansåtgärder på gemenskapsnivå, som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar, för att stödja och främja målet att bekämpa könsdiskriminering på andra områden än arbetslivet.
Det ”sektorsövergripande” syftet i artikel 3.2 i EG-fördraget är emellertid ingen rättslig grund. Enligt den artikeln skall gemenskapen verka för att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och aktivt främja jämställdhet i all sin verksamhet och därigenom se till att jämställdhetsaspekten integreras i gemenskapens hela politik. Artikeln innehåller en skyldighet för gemenskapen att undanröja bristande jämställdhet och främja jämställdhet i all gemenskapspolitik.
Således bör artikel 3.2 inte läggas till den dubbla rättsliga grunden i förslaget till förordning.
Vid utskottssammanträdet den 23 februari 2006 beslutade därför utskottet för rättsliga frågor enhälligt[4] att den dubbla rättsliga grunden genom artiklarna 13.2 och 141.3 i EG-fördraget är lämplig rättslig grund för detta förslag.
Med vänlig hälsning
Giuseppe Gargani
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
- [2] Mål 45/86, kommissionen mot rådet [1987] ECR 1439, punkt 5.
- [3] Mål C-300/89, kommissionen mot rådet [1991] ECR I-287, punkt 10.
- [4] Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Giuseppe Gargani (ordförande), Andrzej Jan Szejna (vice ordförande), Diana Wallis (föredragande), Maria Berger, Janelly Fourtou (suppleant för Viktória Mohácsi), Jean-Paul Gauzès (suppleant för Kurt Lechner), Adeline Hazan (suppleant för Katalin Lévai), Piia-Noora Kauppi, Aloyzas Sakalas, Nicola Zingaretti och Jaroslav Zvěřina.
YTTRANDE FRÅN budgetutskottet (29.11.2005)
till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
(KOM(2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD))
Föredragande: Jutta D. Haug
KORTFATTAD MOTIVERING
Kommissionens förslag
Allmänt
Efter en positiv genomförbarhetsstudie ställde sig rådet för sysselsättning, sociala frågor, hälsa och konsumentfrågor den 1–2 juni 2004 till fullo bakom principen om inrättande av ett jämställdhetsinstitut, samtidigt som det betonade vikten av en struktur som skapar mervärde och inte gör uppgifter som görs redan idag. Behovet av budgetneutralitet nämndes också.
Utifrån en preliminär bedömning och i enlighet rådets diskussioner har kommissionen nu lagt fram detta förslag till förordning om inrättande av ett jämställdhetsinstitut som nytt EU-organ.
Ekonomiska konsekvenser
Från 2007 kommer en ny utgiftskategori med två budgetposter att inrättas i budgeten:
– 04 05 04 01: Europeiska jämställdhetsinstitutet – anslag till avdelningarna 1 och 2
– 04 05 04 02: Europeiska jämställdhetsinstitutet – anslag till avdelning 3
Åtgärden och de ekonomiska konsekvenserna kommer att vara ikraft från 1 januari 2007 till 31 december 2013. Eftersom anslagstilldelningen från 2007 är beroende av den nya budgetplanen 2007-2013 är de belopp som beslutats för denna period och som återges i följande tabell att betrakta som uppskattningar.
Miljoner euro (på tre decimaler när)
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Totalt |
|
Anslag till avdelningarna 1 och 2 CE/CP |
2,31 |
2,925 |
3,575 |
3,875 |
4,159 |
4,57 |
4,67 |
26,084 |
|
Anslag till avdelning 3 CE/CP |
2,19 |
3,5 |
3,625 |
3,625 |
3,741 |
3,63 |
3,83 |
24,141 |
|
Totalt referensbelopp |
4,5 |
6,425 |
7,2 |
7,5 |
7,9 |
8,2 |
8,5 |
50,225 |
|
Administra-tiva utgifter |
0,362 |
0,265 |
0,268 |
0,33 |
0,44 |
0,348 |
0,358 |
2,275 |
|
Totala uppskattade kostnader CE/CP |
4,862 |
6,69 |
7,468 |
7,83 |
8,248 |
8,548 |
8,858 |
52,5 |
Institutets personalbehov (inklusive tjänstemän, visstidsanställda och extern personal) ser ut enligt följande:
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
|
Totalt antal anställda enligt plan |
15 |
20 |
23 |
25 |
27 |
30 |
30 |
Anmärkningar
Utöver de 23 organ som redan finns med i förslaget till budget för 2006 är syftet med det föreliggande förslaget att ”Europeiska jämställdhetsinstitutet” inrättas som ytterligare ett decentraliserat organ.
Föredragande inser betydelsen av decentraliserade organ som ett riktigt svar på operativa behov för att förbättra förvaltningen av Europeiska unionens verksamhet, men samtidigt är det ständigt ökande antalet decentraliserade organ med ständigt ökande behov av anslag en källa till oro.
Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel har uppskattat den totala kostnaden för de befintliga organen för den kommande sjuårsperioden till 2,3 miljarder euro. För varje nytt organ som tillkommer ökar detta belopp ytterligare. Om en överenskommelse om nästa budgetplan innebär nedskärningar jämfört med kommissionens förslag kommer de decentraliserade organen att vara tvungna att bidra till sådana nedskärningar vilket föredraganden redan har påpekat vid flera tillfällen. Om ett jämställdhetsinstitut eller andra nya organ inrättas just nu innan rådet nått en överenskommelse om den nya budgetplanen sker det samtidigt som det råder stor osäkerhet om budgeten.
Enligt kommissionens förslag kommer det nya jämställdhetsinstitutet att kosta cirka 52 miljoner euro för perioden 2007–2013, ett belopp som för tillfället inte kan garanteras (ändringsförslag 1 och 2). Till skillnad från andra fall drabbar inrättandet av jämställdhetsinstitutet inte övriga program inom samma politikområde eftersom det till fullo finansieras genom Progress-programmets femte delområde.
Inte desto mindre vill föredraganden ändå upprepa att hon ställer sig bakom inrättandet av bindande tak för de decentraliserade organen och att dessa tak endast skall kunna höjas genom beslut av budgetmyndigheten.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Förslag till lagstiftningsresolution
Ändringsförslag 1 Punkt 1a (ny) | |
1a. Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande tills en överenskommelse nås om budgetplanen för perioden 2007 och påföljande år. | |
Ändringsförslag 2 Punkt 1b (ny) | |
1b. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när nästa budgetplan väl har antagits bekräfta de belopp som angivits i förslaget till förordning eller i förekommande fall lägga fram de ändrade beloppen för godkännande inför Europaparlamentet och rådet och på så sätt säkerställa att de överensstämmer med taken. |
Förslag till förordning
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 3 Artikel 20, punkt 1 | |
|
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. Dessutom skall det eventuella behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. |
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. Dessutom skall det eventuella behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring eller utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. |
Motivering | |
Utvärderingen bör även innefatta en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av ändrade arbetsuppgifter och inte endast av en utvidgning. | |
Ändringsförslag 4 Artikel 23 | |
|
Institutet skall inleda sin verksamhet inom tolv månader efter det att förordningen trätt i kraft. |
Institutet skall inleda sin verksamhet inom tolv månader efter det att förordningen trätt i kraft, dock ej innan ett slutgiltigt beslut har fattats om var det skall placeras. |
Motivering | |
Institutet skall ända från start verka på sin slutgiktiga placeringsort så att man undviker onödiga kostnader för flytt från en provisorisk placering och andra kostnader. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2005)0081 – C6-0083/2005 – 2005/017(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
FEMM | |||||
|
Yttrande |
BUDG | |||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jutta D. Haug | |||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
| |||||
|
Behandling i utskott |
29.11.2005 |
|
|
|
| |
|
Antagande |
29.11.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
18
| ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Simon Busuttil, Brigitte Douay, Salvador Garriga Polledo, Ingeborg Gräßle, Louis Grech, Catherine Guy-Quint, Jutta D. Haug, Wiesław Stefan Kuc, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Gérard Onesta, Giovanni Pittella, Wojciech Roszkowski, Esko Seppänen, Helga Trüpel, Kyösti Tapio Virrankoski, Ralf Walter | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Lidia Joanna Geringer de Oedenberg | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||
- [1] EGT/EUT C …, ..., s. ….
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR (24.1.2006)
till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut
(KOM(2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD))
Föredragande: Borut Pahor
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Beaktandeled 1 | |
|
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 13.2 och 141.3 i detta, |
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 3.2, 13.2 och 141.3 i detta, |
Motivering | |
I Amsterdamfördraget har följande nya punkt 2 tillagts den förteckning över gemenskapens verksamheter som ingår i artikel 3: ”I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem”. För att förslaget skall bli konsekvent och mera begripligt bör detta nya ”övergripande” mål för gemenskapen återges, tillsammans med de artiklar som i egentlig bemärkelse bildar förslagets rättsliga grund. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 12 | |
|
(12) Institutet skall samarbeta så nära som möjligt med alla gemenskapens program och organ för att undvika överlappning, särskilt med Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och det planerade organet för mänskliga rättigheter. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Motivering | |
(Berör inte den svenska versionen.) | |
Ändringsförslag 3 Skäl 13 | |
|
(13) I enlighet med artikel 3 i fördraget är det lämpligt att införa bestämmelser som främjar en jämnare könsfördelning i styrelsen. |
(13) I enlighet med artikel 3.2 i fördraget är det lämpligt att införa bestämmelser som främjar en jämnare könsfördelning i styrelsen. |
Motivering | |
Syftet med ändringsförslaget är att anpassa hänvisningen till EG-fördraget till hänvisningarna i andra skäl och göra den mer exakt. | |
Ändringsförslag 4 Artikel 3, punkt 1, led a | |
|
(a) samla in, registrera, analysera och sprida relevanta objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter som rör jämställdhet, inbegripet forskningsresultat från medlemsstaterna, EU-institutionerna, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, relevanta tredjeländer samt internationella organisationer, |
(a) samla in, registrera, analysera och sprida relevanta objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter som rör jämställdhet, inbegripet forskningsresultat och bästa praxis från medlemsstaterna, EU‑institutionerna, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, relevanta tredjeländer samt internationella organisationer, |
Ändringsförslag 5 Artikel 4, punkt 4 | |
|
4. Institutet skall säkerställa att den information som sprids är begriplig för slutanvändarna. |
utgår |
Ändringsförslag 6 Artikel 7 | |
|
Tillgång till handlingar |
Tillgång till handlingar och skydd av personuppgifter |
|
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på de handlingar som finns hos institutet. |
1. Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1049/2001 och (EG) nr 45/2001 skall tillämpas på institutet. |
|
2. Styrelsen skall vidta åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001 inom sex månader från det att institutet inrättats. |
2. Styrelsen skall vidta åtgärder för att tillämpa dessa förordningar inom sex månader från det att institutet inrättats. |
|
3. Beslut som institutet fattar enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan leda till att klagomål lämnas in till Europeiska ombudsmannen eller till att ett förfarande inleds vid Europeiska gemenskapernas domstol, enligt bestämmelserna i artiklarna 195 och 230 i fördraget. |
|
|
4. Personuppgifter får inte bearbetas eller överföras utom då detta är absolut nödvändigt med tanke på fullföljandet av institutets uppdrag. I sådana fall skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter tillämpas. |
|
Motivering | |
Avsikten är att göra ordalydelsen smidigare utan att förändra det normativa innehållet i föreskriften. | |
Ändringsförslag 7 Artikel 8, punkt 1 | |
|
1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall institutet samarbeta med organisationer i medlemsstaterna, till exempel jämställdhetsorgan, forskningscentrum, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter samt med relevanta organisationer på europeisk och internationell nivå och i tredjeländer. |
1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall institutet samarbeta med organisationer i medlemsstaterna, till exempel jämställdhetsorgan, forskningscentrum, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och yrkesutbildningscentrum samt med relevanta organisationer på europeisk och internationell nivå och i tredjeländer. |
Ändringsförslag 8 Artikel 10, rubriken och punkt 1 | |
|
Styrelsen |
Styrelsen |
|
1. Styrelsen skall bestå av sex ledamöter som utses av rådet, sex ledamöter som utses av kommissionen samt tre ledamöter utan rösträtt som utses av kommissionen och som representerar en av följande grupper: |
1. Styrelsen skall bestå av nio ledamöter som utses av rådet i samråd med Europaparlamentet från en förteckning som sammanställts av kommissionen, varvid antalet kandidater på förteckningen avsevärt skall överstiga antalet ledamöter som skall utses, samt en företrädare för kommissionen. Den förteckning som kommissionen upprättar samt relevanta handlingar skall översändas till Europaparlamentet. Parlamentet kan omedelbart och senast tre månader efter denna skriftväxling lägga fram sina synpunkter för rådet, som därefter skall utse styrelsen. |
|
(a) En relevant icke-statlig organisation på gemenskapsnivå som har ett legitimt intresse av att bidra till att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet. |
|
|
(b) Arbetsgivarorganisationer på gemenskapsnivå. |
|
|
(c) Arbetstagarorganisationer på gemenskapsnivå. |
|
Motivering | |
Frågan om hur myndigheternas styrelser skall vara sammansatta har sedan länge varit kontroversiell. Medan kommissionen brukar föreslå en styrelse med sex ledamöter utsedda av kommissionen och sex av rådet brukar rådet hålla fast vid att varje medlemsstat skall utse en egen företrädare. | |
Det här för med sig dryga kostnader och lämpar sig särskilt illa för små myndigheter med liten budget och få anställda. Jämställdhetsinstitutet kommer inledningsvis att ha tretton anställda. | |
Den lösning som lagts fram i detta ändringsförslag valdes då Europeiska livsmedelsmyndigheten skulle inrättas 20021. Tack vare den fördelas rollerna rättvist och effektivt mellan kommissionen, parlamentet och rådet och på det här sättet kunde man nå en utväg ur dödläget i denna fråga. Europaparlamentet rekommenderade den här lösningen i sin resolution av den 13 januari 2004 om rambestämmelser för EU:s framtida tillsynsmyndigheter2. | |
________________________ | |
1 Artikel 25 i förordning (EG) nr 178/2002, EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. | |
2 P5 TA_PROV(2004)0015, punkt 17e. | |
Ändringsförslag 9 Artikel 10 punkt 2, stycke 2 | |
|
Kommissionen och rådet skall syfta till att eftersträva en jämn könsfördelning i styrelsen. |
Kommissionen, Europaparlamentet och rådet skall syfta till att eftersträva en jämn könsfördelning i styrelsen samt att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och lämpliga icke-statliga organisationer på gemenskapsnivå skall vara företrädda där. |
Motivering | |
Med hjälp av den här lösningen undviker man att styrelsen är sammansatt av ”två klasser”, alltså dels fullvärdiga ledamöter och dels ledamöter utan rösträtt, såsom fallet är i kommissionens förslag. | |
Ändringsförslag 10 Artikel 10, punkt 8 | |
|
8. Styrelsen skall anta sin arbetsordning på grundval av ett förslag utarbetat av direktören efter samråd med kommissionen. |
8. Styrelsen skall anta sin arbetsordning på grundval av ett förslag utarbetat av direktören efter samråd med kommissionen. Arbetsordningen skall offentliggöras. |
Ändringsförslag 11 Artikel 11, punkt 4 | |
|
4. Direktören skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt. |
4. Direktören skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt. Europaparlamentet och rådet kan när som helst kalla direktören att närvara vid en utfrågning om någonting med anknytning till institutets verksamhet. |
Ändringsförslag 12 Artikel 20, punkt 1 | |
|
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. Dessutom skall det eventuella behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå. |
1. I slutet av tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av hur kostnadseffektivt institutet är, i jämförelse med om andra behöriga enheter på området skulle utföra dessa uppgifter inom EU, framför allt det planerade organet för mänskliga rättigheter. |
Ändringsförslag 13 Artikel 21 | |
|
Styrelsen skall granska slutsatserna av den utvärdering som avses i föregående artikel och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av institutet, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar. Efter granskning av utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag till de ändringar av denna förordning som den anser nödvändiga. |
Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar. Efter granskning av utvärderingsrapporten skall kommissionen vid behov lägga fram förslag till ändring av denna förordning. Om kommissionen anser att institutets existens inte är berättigad mot bakgrund av de fastställda målen kan kommissionen förslå att det avskaffas. Europaparlamentet och rådet skall på basis av detta förslag analysera om förordningen skall ändras eller upphävas. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut | |||||
|
Referensnummer |
(KOM(2005)0081 – C6-0083/2005 – 2005/0017(COD)) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
FEMM | |||||
|
Yttrande |
AFCO | |||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
0.0.0000 | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Borut Pahor | |||||
|
Behandling i utskott |
29.11.2005 |
|
|
|
| |
|
Antagande |
24.1.2006 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
15 1 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
James Hugh Allister, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Panayiotis Demetriou, Andrew Duff, Maria da Assunção Esteves, Ingo Friedrich, Bronisław Geremek, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Hans-Gert Poettering, Marie-Line Reynaud, Alexander Stubb | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Maria Berger, Gérard Onesta, Reinhard Rack | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||
- [1] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut | ||||||||||
|
Referensnummer |
KOM (2005)0081 – C6‑0083/2005 – 2005/0017(COD) | ||||||||||
|
Framläggande för parlamentet |
12.4.2005 | ||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
FEMM 12.4.2005 | ||||||||||
|
Rådgivande utskott |
AFCO 12.4.2005 |
BUDG 12.4.2005 |
LIBE 12.4.2005 |
|
| ||||||
|
Inget yttrande avges |
LIBE 12.12.2005 |
|
|
|
| ||||||
|
Förstärkt samarbete |
nej |
|
|
|
| ||||||
|
Föredragande |
Lissy Gröner, Amalia Sartori 26/5/2005 |
| |||||||||
|
Behandling i utskott |
13.9.2005 |
24.11.2005 |
24.1.2006 |
|
| ||||||
|
Antagande |
24.1.2006 | ||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 3 0 | |||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Claire Gibault, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Anneli Jäätteenmäki, Piia-Noora Kauppi, Urszula Krupa, Pia Elda Locatelli, Doris Pack, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská | ||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Anna Hedh, Mary Honeyball, Elisabeth Jeggle, Christa Klaß, Maria Martens, Zita Pleštinská, Heide Rühle, Bernadette Vergnaud, Zuzana Roithová | ||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Miroslav Mikolášik | ||||||||||
|
Ingivande |
27.2.2006 | ||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
| ||||||||||