BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein för genomresor via deras territorier

9.3.2006 - (KOM(2005)0381 – C6‑0254/2005 – 2005/0159(COD)) - ***I

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Michael Cashman

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein för genomresor via deras territorier

(KOM(2005)0381 – C6‑0254/2005 – 2005/0159(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0381)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 62.2 a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C6‑0254/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0060/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 9
(9) Inresevillkoren i artikel 5.1 i Schengenkonventionen måste, med undantag för 5.1 b, uppfyllas såtillvida som detta beslut inför en ordning om likvärdighet mellan transitviseringar och uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein.	(9) Inresevillkoren i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 av den 15 mars 2006 om upprättandet av en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) måste, med undantag för artikel 5.1 b, uppfyllas såtillvida som detta beslut inför en ordning om likvärdighet mellan transitviseringar och uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein.
Motivering
Rättstjänsten har föreslagit att hänvisningen till Schengenkonventionen ersätts med en hänvisning till kodexen om Schengengränserna.
Ändringsförslag 2 Skäl 11
(11) I förhållande till Island och Norge innebär detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket och omfattas sålunda av det område som anges i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.	(11) I förhållande till Island och Norge innebär detta beslut en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i enlighet med det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om Islands och Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, som omfattas av det område som anges i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för detta avtal.
Ändringsförslag 3 Skäl 12
(12) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i rådets antagande av detta beslut och detta beslut är därför inte bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom detta beslut bygger på Schengenregelverket enligt avdelning IV i tredje delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i ovannämnda protokoll, inom sex månader efter det att detta beslut antagits av kommissionen fatta besluta huruvida landet skall genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning eller inte.	(12) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i rådets antagande av detta beslut och detta beslut är därför inte bindande för eller tillämpligt i Danmark. Med hänsyn till att detta beslut bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i ovannämnda protokoll, inom sex månader efter det att detta beslut antagits av kommissionen fatta besluta huruvida landet skall genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning.
Ändringsförslag 4 Skäl 13
(13) Detta beslut innebär en utveckling av Schengenregelverket i vilket Förenade kungariket inte deltar i enlighet med artiklarna 4 och 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar som fogats till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av beslutet och beslutet är inte bindande för eller tillämplig i det landet.	(13) Detta beslut innebär en utveckling av Schengenregelverket i vilket Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket1. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av beslutet som inte är bindande för eller tillämpligt i det landet.
	__________________ 1 EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.
Ändringsförslag 5 Skäl 14
(14) Detta beslut innebär en utveckling av Schengenregelverket i vilket Irland inte deltar i enlighet med artiklarna 4 och 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar som fogats till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Irland deltar därför inte i antagandet av beslutet och beslutet är inte bindande för eller tillämplig i det landet.	(14) Detta beslut innebär en utveckling av Schengenregelverket i vilket Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket1. Irland deltar därför inte i antagandet av beslutet som inte är bindande för eller tillämpligt i det landet.
	__________________ 1 EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.
Ändringsförslag 6 Artikel 1, punkt 1a (ny)
	1a. Genomförandet av detta beslut skall inte inverka på personkontroller som skall utföras vid de yttre gränserna i enlighet med artiklarna 5–13 och 18–19 i förordning (EG) nr .../2006 om upprättandet av en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).
Motivering
Rättstjänsten har föreslagit att artikel 5 i kodexen om Schengengränserna, som hänför sig till inresevillkoren, inkluderas så att alla bestämmelser som avser kontroller vid de yttre gränserna omfattas.
Ändringsförslag 7 Artikel 5, stycke 1a (ny)
	Beslutet skall gälla fram till det datum då bestämmelserna i artikel 21 i Schengenkonventionen tillämpas för Schweiz och Liechtenstein i enlighet med artikel 15 i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och det Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket1.
	_________________ 1 Rådets dok. 13054/04 tillgängligt via http:/register.consilium.eu.int

Motivering

Denna nya punkt syftar till att klargöra att förslaget är en övergångslösning.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

1. Förslagets sammanhang

I det nuvarande Schengenregelverket[1] fastställs principen om ömsesidigt erkännande av enhetliga viseringar, viseringar för längre vistelser samt av uppehållstillstånd utfärdade av de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut för genomresor och kortare vistelser. Detta är en grundläggande princip som stöder skapandet av området utan inre gränser. Det gör det möjligt för tredjelandsmedborgare som innehar vissa handlingar utfärdade av medlemsstater, som till fullo deltar i det gemensamma området, att resa in i eller resa omkring inom det gemensamma området utan att underkastas några ytterligare krav.

När det gäller uppehållstillstånd som utfärdats i Schweiz och Liechtenstein kan medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut inte erkänna dessa för genomresor i Schengenområdet.

De nya medlemsstaterna är dessutom skyldiga att tillämpa rådets förordning (EG) nr 539/2001[2] och begära transitviseringar till de tredjelandsmedborgare som är förtecknade i bilaga 1 i förordningen (t.ex. Algeriet, Tunisien, Marocko, Turkiet, Serbien och Montenegro etc.) även om de innehar giltiga uppehållstillstånd från Schweiz och Liechtenstein.

Ett praktiskt exempel: en alban från Kosovo som innehar ett schweiziskt uppehållstillstånd vill återvända till sitt land under semestern. Han måste passera genom Italien och Slovenien och behöver följaktligen en transitvisering enligt Schengenregelverket samt en slovensk visering.

Schweiz har emellertid sedan 2000 unilateralt erkänt uppehållstillstånd för genomresor och kortare vistelser från gamla medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket och håller för närvarande på att utarbeta nödvändig lagstiftning för att utvidga denna praxis till att omfatta alla 25 medlemsstater.

2. Förslagets innehåll

Det nya förslaget gör det möjligt för de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut, däribland tredjeländer med associering till Schengenregelverket och som tillämpar det fullt ut (t.ex. Norge och Island) och de nya medlemsstaterna, att förenkla kontrollen vid de yttre gränserna genom att unilateralt erkänna uppehållstillstånd som utfärdats i Schweiz och Liechtenstein för genomresa över deras territorium.

Det föreslagna systemet är begränsat till transiteringar; det påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att utfärda viseringar som berättigar till flera inresor i samband med kortare vistelser.

Längden på transiteringsperioden får inte överstiga fem dagar. Genom denna bestämmelse tar man hänsyn till de befintliga bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna och de nya medlemsstaternas geografiska läge.

Det föreslagna systemet är obligatoriskt för de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut samt för Norge och Island, och frivilligt för de nya medlemsstaterna under övergångsperioden fram till datumet för deras fullständiga integration i det gemensamma området, då erkännandesystemet blir obligatoriskt. Denna åtskillnad är nödvändig för att undvika ett införande av ytterligare skyldigheter för de nya medlemsstaterna under denna period. Fram till dess kan de nya medlemsstaterna antingen tillämpa det nya instrumentet eller fortsätta att utfärda nationella viseringar i enlighet med anslutningsakten. När en ny medlemsstat har beslutat sig för att tillämpa beslutet går det inte att upphäva det, eftersom detta kan skapa problem för systemet.

De nya medlemsstaterna skall meddela kommissionen senast tio arbetsdagar efter det att detta beslut har trätt i kraft, om de beslutar sig för att delta. Det kommer inte att finnas några möjligheter att delta vid ett senare tillfälle.

Det föreslagna systemet uppfyller ett akut behov, men är endast övergående eftersom Schweiz snart kommer att bli en del av Schengenområdet. Schweiz har förvisso godkänt de bilaterala avtalen om Schengen‑ och Dublinkonventionerna genom en folkomröstning i juni 2005 och bekräftat detta i september 2005. Liechtenstein har en öppen gräns mot Schweiz enligt ett tullavtal från 1923. För att undvika ett upprättande av kontroller vid denna gemensamma gräns, förhandlar furstendömet för närvarande med EU om att delta i det gemensamma området.

3. Konsekvenser för de olika protokoll som är fogade till EG‑fördraget

Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein såsom likvärdiga med transitviseringar omfattas av avdelning IV i EG‑fördraget och påverkas därför av den ”variabla geometrin” som härrör från protokollen om Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställningar.

Förenade kungariket och Irland deltar inte i antagandet av detta beslut och är inte bundna av det eller skyldiga att tillämpa det, eftersom de inte deltar i utvecklingen av Schengenregelverket.

Danmark

Eftersom detta beslut utgör en utveckling av Schengenregelverket skall Danmark inom en period på sex månader besluta om man kommer att införliva det i sin nationella lagstiftning.[3]

Norge och Island

Enligt avtalet[4] från 1999 mellan rådet, Norge och Island genom vilket man associerar dessa två länder till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, skall Norge och Island genomföra och tillämpa bestämmelserna i alla akter eller åtgärder som ändrar eller bygger på det integrerade Schengenregelverket.

Norge och Island har också möjlighet ”att förklara de problem de möter i samband med” åtgärden och ”att uttala sig i alla frågor som rör utvecklingen eller genomförandet av bestämmelser som berör dem” i den ”blandade kommitté” som nämns i artikel 4 i avtalet.

4. Föredragandens åsikt

Den del av EU:s regelverk som har att göra med de inre och yttre gränserna genomgår för närvarande en omfattande utveckling. Det föreliggande förslaget är det senaste bidraget i en pågående utveckling av regelverket. Övrig utveckling inbegriper direktivet från 2004 om unionsmedborgares och deras familjers rätt att flytta och bosätta sig fritt inom medlemsstaternas territorium, gränskontrollkoden inom Schengensamarbetet som godkändes av parlamentet och rådet i juni 2005, gränsförvaltningsbyrån som öppnades formellt i juni 2005 och den helt nya förordningen om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser.

Föredraganden välkomnar det föreliggande förslaget som syftar till att lösa de mycket allvarliga svårigheter som har uppstått genom att medlemsstaterna inte kan erkänna uppehållstillstånd från Schweiz eller Liechtenstein som har utfärdats till medborgare från tredjeland som förtecknas i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 539/2001[5].

Ett stort antal av de medborgare från tredjeland som förtecknas i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 539/2001 som bor i Schweiz eller Liechtenstein innehar giltiga uppehållstillstånd. I exempelvis Schweiz finns det omkring 1,5 miljoner utlänningar som är bosatta lagligt i landet[6], och enligt en kartläggning som gjorts av schweiziska centrala utlänningsregistret i april 2003 skulle 514 250 personer omfattas av säsongsbundna genomresor.

Den rådande situationen innebär att medlemsstaternas konsulat i Schweiz och Liechtenstein drabbas av en tung administrativ börda. Före semesterperioden tvingas dessa konsulat att behandla tusentals viseringsansökningar som de måste handlägga på ett korrekt sätt. Tidigare var till exempel de italienska konsulaten ibland tvingade att handlägga 300 000 ansökningar. Andra hårt drabbade konsulat är de österrikiska, franska, ungerska och slovenska. Detta medför enorma kostnader och kräver modern service och stor personal, vilket är särskilt betungande för geografiskt sett små transiteringsländer.

Det rådande systemet innebär dessutom omotiverade administrativa förfaranden och kostnader för tredjelandsmedborgare, vilket innebär ansträngningar för att skapa en fullständig ansökningsdokumentation, mycket långa köer på ambassaderna, höga kostnader på grund av priset för själva viseringen och andra relaterade kostnader (telefon, resor till de städer där konsulaten ligger etc.). Alla dessa formaliteter kan ta veckor och till och med månader och kan tvinga folk att ta ledigt från arbetet, överge sina reseplaner och till och med hindra dem från att kunna resa utomlands för att träffa sin familj i akuta situationer. Detta system har uppenbarligen en negativ effekt på familjemässiga och kulturella band eftersom det kan begränsa tredjelandsmedborgares tillträde till sina hemländer om de bor i Schweiz eller Liechtenstein.

Denna situation är än svårare att förstå eftersom de berörda personerna inte utgör någon risk för olaglig invandring eller något hot mot den allmänna politiken eftersom de har kontrollerats av de schweiziska/liechtensteinska myndigheterna innan uppehållstillståndet utfärdades. Kontrollerna vid de yttre gränserna måste dessutom fortfarande utföras i enlighet med artiklarna 6–13 och 18–19 i Europaparlamentets och rådets förordning om en gemenskapskodex om gränspassage för personer. Enligt artikel 5.1 i samma förordning kan inresa till medlemsstaternas territorium beviljas en tredjelandsmedborgare som

– innehar giltiga handlingar som tillåter passage av gränsen,

– kan uppvisa handlingar som fastställer syftet med och villkoren för den planerade vistelsen samt tillräckliga medel för sitt uppehälle,

– inte finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem (SIS),

– inte anses utgöra en risk för någon av Schengenmedlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet, folkhälsa eller internationella förbindelser.

Av alla dessa skäl är det nu nödvändigt att anta detta beslut som gör det möjligt för de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut och de nya medlemsstaterna att unilateralt erkänna uppehållstillstånd som utfärdats i Schweiz och Liechtenstein för genomresa över deras territorium.

• [1]  Artiklarna 10, 18 och 21 i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen) bekräftade genom artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 539/2001.
• [2]  Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav. EGT L 81, 21.3.2001, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 851/2005 (EUT L 141, 4.6.2005, s. 3).
• [3]  Artikel 5 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till EG‑fördraget.
• [4]  Avtal i enlighet med första stycket i artikel 6 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket, EGT L 176, 10.7.1999, s. 35.
• [5]  Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav, EGT L 81, 21.3.2001, s. 1. Förordning senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 851/2005 (EUT L 141, 4.6.2005, s. 3).
• [6]  Federala kontoret för migration, december 2005.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein för genomresor via deras territorier
Referensnummer	KOM(2005)0381 – C6-0254/2005 – 2005/0159(COD)
Framläggande för parlamentet	22.8.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 6.9.2005
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	AFET 6.9.2005
Inget yttrande avges   Beslut	AFET 19.10.2005
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Michael Cashman 4.10.2005
Tidigare föredragande
Förenklat förfarande – beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren
Behandling i utskott	1.12.2005		24.1.2006		6.3.2006
Antagande	6.3.2005
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	8 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mihael Brejc, Jean-Marie Cavada, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Barbara Kudrycka, Inger Segelström
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bill Newton Dunn, Vincent Peillon
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Rodi Kratsa-Tsagaropoulou
Ingivande	9.3.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...