Betänkande - A6-0076/2006Betänkande
A6-0076/2006

BETÄNKANDE om Förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

23.3.2006 - (KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD)) - ***I

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Hannu Takkula

Förfarande : 2005/0041(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0076/2006

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

(KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0116)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 151 och 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0101/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A6‑0076/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet betonar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslagParlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Rubriken

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ‘Medborgare för Europa’ för åren 2007‑2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007‑2013 i syfte att främja aktiva europeiska värderingar i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och ett aktivt europeiskt medborgarskap

 

(Denna ändring berör hela lagtexten under behandling. Om ändringen antas skall hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)

Motivering

Det namn som kommissionen föreslagit ger ett felaktigt budskap och får oss att tro att det är medborgarna som skall stödja Europa. Det bör vara precis tvärtom: Europa skall uppfylla medborgarnas önskemål.

Ändringsförslag 2

Skäl 1

(1) Unionsmedborgarskapet bör vara den grundläggande rättsliga ställningen för medborgare i medlemsstaterna.

(1) Fördraget fastställer ett unionsmedborgarskap som kompletterar det nationella medborgarskapet. Det är ett viktigt redskap för att stärka och garantera den europeiska integrationsprocessen.

Motivering

Den ordalydelse som kommissionen föreslår är inte förenlig med artikel 17 i EG-fördraget.

Den ordalydelse kommissionen föreslagit saknar mening. Den föreslagna formuleringen är däremot i överensstämmelse med EG-fördraget.

Ändringsförslag 3

Skäl 2

(2) Gemenskapen bör uppmuntra EU:s medborgare att ta tillvara alla sidor av EU‑medborgarskapet, vilket skall främjas med vederbörlig hänsyn till subsidiariteten.

(2) Gemenskapen bör göra medborgarna fullt medvetna om deras europeiska medborgarskap, dess fördelar och de rättigheter och skyldigheter som det medför och som bör främjas med vederbörlig hänsyn till subsidiariteten och till fördel för sammanhållningen.

Motivering

Medvetenheten om det europeiska medborgarskapet är fortfarande mycket lågt. EU bör öka medvetenheten genom informations- och kommunikationsinitiativ.

Ändringsförslag 4

Skäl 2a (nytt)

 

(2a) Det är mycket viktigt att skapa full medvetenhet bland unionens medborgare om deras europeiska medborgarskap mot bakgrund av resultatet av vissa folkomröstningar om förslaget till en konstitution för Europa. Programmet ”Ett Europa för medborgarna” bör därför vara ett komplement till, men inte överlappa, kommissionens plan D.

Ändringsförslag 5

Skäl 3

(3) För att medborgarna till fullo skall stödja den europeiska integrationen bör därför större vikt läggas vid deras gemensamma värderingar, historia och kultur såsom centrala inslag i deras tillhörighet till ett samhälle som grundas på principerna om frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, alltmedan mångfalden respekteras.

(3) För att medborgarna till fullo skall stödja den europeiska integrationen bör därför större vikt läggas vid deras gemensamma värderingar, historia och kultur såsom centrala inslag i deras tillhörighet till ett samhälle som grundas på principerna om frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, kulturell mångfald, tolerans och solidaritet, i full överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs den 7 december 2000.

Motivering

Ett medborgarskap baserar sig på värderingar och principer som står i en total motsats till varje form av totalitär ideologi och bristande respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Då vi högtidlighåller minnet av offren för sådana regimer påminns vi om detta.

Ändringsförslag 6

Skäl 3a (nytt)

 

(3a) Främjandet av ett aktivt medborgarskap är en avgörande faktor inte bara för att intensifiera kampen mot rasism, främlingsfientlighet och intolerans, utan även för att stärka integrationen, sammanhållningen och utvecklingen av demokratin.

Motivering

Avsikten med att främja ett aktivt medborgarskap är att stärka demokratin och den politiska och sociala integrationen i Europa.

Ändringsförslag 7

Skäl 3b (nytt)

 

(3b) Den verksamhet som programmet stöder bör ges bred spridning och god effekt inom ramen för EU:s informations- och kommunikationsstrategi.

Motivering

Programmet är ett av de mindre kända EU-programmen. Omfattande information om programmet behövs för att öka människornas medvetenhet om det.

Ändringsförslag 8

Skäl 4a (nytt)

 

(4a) Invandrare och deras efterkommande får inte glömmas bort. Därför är det viktigt att hjälpa dem att få största möjliga utbyte av sitt nyförvärvade medborgarskap.

Ändringsförslag 9

Skäl 4b (nytt)

 

(4b) För att medborgarna skall bli delaktiga i projektet Europa måste de få information om de konkreta rättigheter som följer av ett europeiskt medborgarskap, såsom rätten att röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium, särskilt efter ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier1.

 

__________

1 EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.

Motivering

Direktiv 2004/38/EG innebär ett avgörande framsteg mot en verklig fri rörlighet för EU:s medborgare. Medborgarna har rätt att bli informerade om det konkreta innehållet i de nya rättsliga bestämmelserna.

Ändringsförslag 10

Skäl 6

(6) Europeiska rådet har vid flera tillfällen betonat behovet att föra Europeiska unionen och dess institutioner närmare medlemsstaternas medborgare. Rådet har uppmuntrat unionens institutioner att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och främja medborgarnas deltagande i det offentliga livet och i beslutsfattandet, alltmedan man betonar de väsentliga värderingar som är gemensamma för Europas medborgare.

(6) Europeiska rådet har vid flera tillfällen betonat behovet att föra Europeiska unionen och dess institutioner närmare medlemsstaternas medborgare. Rådet har uppmuntrat unionens institutioner att föra och stimulera en öppen, tydlig och regelbunden dialog med organisationerna i det civila samhället och därigenom främja medborgarnas deltagande i det offentliga livet och i beslutsfattandet, alltmedan man betonar de väsentliga värderingar som är gemensamma för Europas medborgare.

Motivering

För att säkra att medborgarnas deltagande och det ömsesidiga informationsutbytet mellan medborgarna och de europeiska institutionerna verkligen fungerar måste även deltagandet organiseras.

Ändringsförslag 11

Skäl 7

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med det civila samhällets organisationer och lokalsamhällen och stödja medborgarnas aktiva engagemang.

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med lokalsamhällen, det civila samhällets organisationer och medborgarna i allmänhet. Denna dialog bör även omfatta organisationer som företräder tredjelandsmedborgare bosatta i Europeiska unionen. Dessutom bekräftade Europaparlamentet i sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-20131 att ett program för allmänhetens deltagande kommer att vara viktigt även i framtiden för att föra Europa närmare medborgarna genom en process som börjar på gräsrotsnivå.

 

__________

1 Antagna texter P6_TA(2005)0224.

Motivering

Europeiska kommissionen har klarlagt att också organisationer som företräder tredjelandsmedborgare bosatta i Europeiska unionen kan delta i de projekt som omfattas av programmet.

Ändringsförslag 12

Skäl 7a (nytt)

 

(7a) Gränsöverskridande och sektorsövergripande medborgarprojekt är viktiga redskap för att nå medborgarna och för att främja den europeiska medvetenheten och den politiska integrationen i Europa, samt för social integration och ömsesidig förståelse genom evenemang och initiativ som anordnas av medborgare och lokala organisationer med fokus på projekt där olika medborgargrupper kan träffas, exempelvis bibliotek, stiftelser och idrottsföreningar för amatörer, för att på så sätt bekämpa rasismen i enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Motivering

Medborgarprojekt som anordnas av lokala organisationer är ett effektivt redskap för att nå ut till vanliga medborgare och öka den sociala sammanhållningen, eftersom dessa har den bästa kunskapen om den lokala situationen och de effektivaste metoderna för att kommunicera med lokalinvånarna. För att främja medvetandet om det europeiska medborgarskapet är en ömsesidig förståelse mellan medborgarna av avgörande betydelse, liksom social och territoriell sammanhållning, för att undvika känslor av utanförskap och diskriminering bland vissa grupper.

Ändringsförslag 13

Skäl 7b (nytt)

 

(7b) Ett gemensamt europeiskt medborgarskap bör leda till ökade kontakter mellan medlemsstaternas medborgare, vilket bör beaktas av nationella och regionala lagstiftare, lokala myndigheter och de myndigheter som har till uppgift att på nationell nivå skydda medborgarnas rättigheter – till exempel myndigheter som ansvarar för säkerhet eller rättsligt skydd eller som tillhandahåller rättslig assistans, som ombudsmän. Det ligger därför i EU:s intresse att främja dialog och utbyte av erfarenheter om bästa metoder mellan dessa myndigheter och deras kontaktnät på europeisk nivå.

Ändringsförslag 14

Skäl 8

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell och regional nivå är viktiga kanaler för att nå ut till medborgarna. Därför bör deras samarbete över gränserna uppmuntras.

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå är viktiga faktorer för att medborgarna aktivt skall kunna delta i samhällslivet och bidra till samtliga aspekter av det offentliga livet. De är också kanaler mellan Europa och dess medborgare. Deras samarbete över gränserna bör därför främjas och uppmuntras, medan särskild uppmärksamhet ägnas kandidatländerna genom att de får hjälp att inrätta och utveckla liknande organ.

Motivering

Det civila samhällets organisationer spelar inte enbart en förmedlande roll.

Ändringsförslag 15

Skäl 9

(9) Europeiska organisationer som forskar inom offentlig policy kan tillhandahålla idéer och funderingar som kan ge näring åt debatten på europeisk nivå. De kan också utgöra en länk mellan EU-institutionerna och medborgarna och bör därför få stöd.

(9) Europeiska organisationer som forskar inom offentlig policy kan tillhandahålla idéer och funderingar som kan ge näring åt debatten på europeisk nivå. De utgör en länk mellan EU-institutionerna och medborgarna, och man bör därför stödja den verksamhet som speglar deras engagemang när det gäller skapandet av en europeisk identitet och ett europeiskt medborgarskap genom att inrätta förfaranden med tydliga kriterier för att stödja nätverk för information och utbyte.

Motivering

EU bör bistå med instrument som främjar ömsesidig förståelse med hjälp av flexibla databaser och genom att stödja informationsutbytet mellan sådana organisationer i syfte att öka samarbetet på EU-nivå och göra det möjligt att samordna tillfällen till diskussion och eftertanke.

Ändringsförslag 16

Skäl 10

(10) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den balanserade integreringen av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser.

(10) Programmet bör vara tillgängligt för samtliga medborgare, även tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i en medlemsstat, och särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt den balanserade integreringen av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser.

Motivering

Programmet bör särskilt inrikta sig på medborgargrupper som inte har goda kunskaper om EU och som är särskilt skeptiska till EU-integrationen. Programmet måste vara tillgängligt i praktiken och integrationen måste vara balanserad.

Ändringsförslag 17

Skäl 10a (nytt)

 

(10a) I det uttalande om idrott som Europeiska rådet gjorde i Nice 2000 underströks att gemenskapen ”bör […] i åtgärder i enlighet med fördragets olika bestämmelser beakta idrottens sociala, fostrande och kulturella funktion, som ligger till grund för dess särart”.

Motivering

Idrottsaktiviteternas betydelse för att öka förståelse och social sammanhållning och intensifiera kampen mot rasism bör beaktas, och också användas för att nå programmets mål.

Ändringsförslag 18

Skäl 13

(13) Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om att regelbundet övervaka och utvärdera detta program för att möjliggöra anpassningar, i synnerhet av prioriteringarna för åtgärdernas genomförande.

(13) Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om att regelbundet övervaka och på ett oberoende sätt utvärdera detta program för att möjliggöra de anpassningar som krävs för att åtgärderna skall kunna genomföras på rätt sätt.

Ändringsförslag 19

Skäl 14

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa. Dessutom behövs en särskild ordning för tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och dess tillämpningsåtgärder, samt för de undantag från dessa texter vilka blir nödvändiga med tanke på bidragsmottagarnas egenskaper och insatsernas art.

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

Ändringsförslag 20

Artikel 1, punkt 2, strecksats 1

– Att ge medborgarna möjlighet att samarbeta och delta i uppbyggandet av ett allt närmare Europa som enas och berikas genom sin kulturella mångfald.

– Att engagera medborgarna att samarbeta och delta i uppbyggandet av ett allt närmare, pluralistiskt, rättvist och demokratiskt Europa som är öppet mot omvärlden och som enas och berikas genom sin kulturella mångfald och därigenom fördjupa idén om ett europeiskt medborgarskap.

Motivering

Att ge medborgarna möjlighet att mötas, agera tillsammans och utveckla sina egna idéer inom ramen för en europeisk vision går långt utöver nationella visioner och kan främja utvecklingen av det europeiska medborgarskapet samtidigt som även mångfalden respekteras.

Ändringsförslag 21

Artikel 1, punkt 2, strecksats 2

– Att skapa en europeisk identitet som grundar sig på erkända gemensamma värderingar samt gemensam kultur och historia.

– Att skapa och stärka en europeisk identitet som grundar sig på erkända gemensamma värderingar samt gemensam kultur och historia och ett europeiskt medborgarskap, grunden för institutionernas legitimitet.

Ändringsförslag 22

Artikel 1, punkt 2, strecksats 3

– Att främja ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare alltmedan man respekterar och framhäver kulturell mångfald och samtidigt bidrar till dialogen mellan kulturerna.

– Att främja ömsesidig kunskap och förståelse mellan Europas medborgare alltmedan man bidrar till att öka respekten för och uppskattningen av kulturell mångfald och flerspråkighet och samtidigt bidrar till dialogen mellan kulturerna, särskilt genom att bekämpa rasism, främlingsfientlighet samt alla former av diskriminering och intolerans.

Motivering

Kunskap i främmande språk bidrar på ett positivt sätt till interkulturell dialog och ömsesidig förståelse mellan medborgarna. Genom det här ändringsförslag förtydligas tankegången.

Ändringsförslag 23

Artikel 1, punkt 2, strecksats 3a (nytt)

 

– Att öka nationella, regionala och lokala, valda och administrativa institutioners samt ombudsmannainstitutioners hänsynstagande till de krav som följer av det europeiska medborgarskapet.

Ändringsförslag 24

Artikel 2, inledningen

Programmet skall ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

Programmet skall, i linje med de grundläggande målen i fördraget, ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

Ändringsförslag 25

Artikel 2, led b

(b) Att via samarbete mellan det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion som har koppling till EU‑medborgarskapet.

(b) Att via samarbete inom det civila samhället på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion som har koppling till EU-medborgarskapet, demokrati, gemensamma värderingar och en gemensam historia och kultur.

Motivering

Liksom det europeiska medborgarskapet bidrar gemensamma värderingar och en gemensam historia till samhörighetskänslan.

Ändringsförslag 26

Artikel 2, led ba (nytt)

 

(ba) Att främja erfarenhetsutbyte i frågor som rör det europeiska medborgarskapet mellan lokala, regionala och nationella valda organ och mellan de myndigheter som har till uppgift att bistå medborgarna rättsligt och administrativt, genom att förstärka det gränsöverskridande samarbetet och inrätta europeiska kontaktnät och förstärka redan befintliga nätverk.

Ändringsförslag 27

Artikel 3, punkt 1, led b, strecksats 2

– strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå,

– strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer, föreningar och nätverk på europeisk nivå,

Motivering

Utöver integration är samarbete, som interaktion, viktigt. Det är viktigt att utveckla och främja närmare kontakter mellan medborgare i nyanslutna medlemsstater och även mellan deras organisationer för det civila samhället och minoriteter, vilket återspeglar ett Europa med mångfald och det konstitutionella fördragets värderingar och mål. Se även motiveringen till ändringsförslag 13.

Ändringsförslag 28

Artikel 3, punkt 1, led c, strecksats 1

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, prisutdelningar, Europaomfattande konferenser osv.,

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, prisutdelningar, konstnärliga evenemang, Europaomfattande konferenser osv.,

Ändringsförslag 29

Artikel 3, punkt 1, led ca (nytt)

 

(ca) Aktivt europeiskt ihågkommande som består av

 

– stöd till projekt för att högtidlighålla minnet av offren för nazismens och stalinismens massdeportationer och massutrotning.

Motivering

Detta är en ny del i programmet.

Ändringsförslag 30

Artikel 5

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar.

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som med sin verksamhet stärker programmets mål, särskilt för

 

 

– medborgarorganisationer, lokala organisationer och myndigheter, utbildningscenter, center för forskning inom offentlig policy, intresseorganisationer, nätverk, europeiska stiftelser som arbetar med europeiska frågor, såsom Europarörelsen, och andra organisationer i det civila samhället.

 

Tillgången till finansiering skall underlättas genom att proportionalitetsprincipen tillämpas med avseende på de handlingar som skall tillhandahållas och genom att det inrättas en databas för inlämnade ansökningar.

Motivering

Programmets målsättningar bör utgöra en central referenspunkt i hela programmet. Europeiska stiftelser fungerar som en kanal för att främja förståelse och intresse för ett europeiskt medborgarskap. Dessutom måste metoder och förfaranden förenklas för att öka insynen i urvalsförfarandet och göra det lättare att få tillträde till programmet.

Ändringsförslag 31

Artikel 6

Programmet får omfatta verksamhet tillsammans med internationella organisationer som är kunniga inom aktivt medborgarskap, exempelvis Europarådet och Unesco, som genomförs på grundval av gemensamma bidrag och enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt bestämmelserna för varje institution eller organisation.

Programmet får omfatta eller inbegripa verksamhet tillsammans med internationella organisationer som är kunniga inom aktivt medborgarskap och inom detta område i synnerhet det europeiska medborgarskapet –, exempelvis Europarådet och Unesco, som genomförs på grundval av gemensamma bidrag och enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt bestämmelserna för varje institution eller organisation.

Motivering

Programmet får inte bara omfatta de ovanstående formerna av samarbete utan också inbegripa dem. Inom ramen för ett aktivt medborgarskap är naturligtvis frågan om europeiskt medborgarskap av särskild betydelse för programmet.

Ändringsförslag 32

Artikel 7, punkt 4a (ny)

 

4a. Kommissionen skall se till att den verksamhet som programmet stöder ger bred kunskap och god effekt inom ramen för EU:s informations- och kommunikationsstrategi samt genom annan information, publicering och spridning.

Motivering

Programmet är ett av de mindre kända EU-programmen. Omfattande information om programmet behövs för att öka människornas medvetenhet om det.

Ändringsförslag 33

Artikel 8, punkt 2

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

utgår

Den tid som föreskrivs i artikel 4. 3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

 

Motivering

Artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG hänvisar till det kommittéförfarande som Europaparlamentet föredrar, medan artikel 4 inte säkrar parlamentets roll.

Ändringsförslag 34

Artikel 9, punkt 1

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av diskriminering, forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, ungdomsfrågor, idrott, miljö, den audiovisuella sektorn och andra medier, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av alla former av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet, vetenskaplig forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

Motivering

Det bör garanteras att detta program är förenligt med EU:s åtgärder för ungdomar.

Ändringsförslag 35

Artikel 9, punkt 2

2. Programmet får dela medel med gemenskapens eller unionens övriga instrument för att genomföra insatser som motsvarar målen såväl i detta program som i dessa övriga instrument.

2. Programmet skall dela medel med gemenskapens eller unionens övriga instrument och respektera de nya riktlinjerna för information för att genomföra insatser som motsvarar målen såväl i detta program som i dessa övriga instrument.

Motivering

Till följd av att två viktiga informationsplaner (handlingsplanen och plan D för demokrati, dialog och debatt) införts är det viktigt att alla åtgärder som kommissionen vidtar och som är riktade till de europeiska medborgarna strävar åt samma håll.

Ändringsförslag 36

Artikel 10, punkt 1

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid som anges i artikel 1 fastställs härmed till 235 miljoner euro.

1. Den preliminära finansieringsramen för att genomföra programmet för den period på 7 år från och med 1 januari 2007 som anges i artikel 1.1 fastställs härmed till lägst 235 miljoner euro.

Motivering

Se Neena Gills förslag till yttrande från budgetutskottet. Referensbeloppet är ett minimibelopp och endast en riktlinje fram till dess att budgetplanen antagits. Då den antagits bör kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att fastställa referensbeloppet i enlighet med taket i budgetplanen.

Ändringsförslag 37

Artikel 10, punkt 2a (ny)

 

2a. De övergripande administrativa utgifterna för programmet, inbegripet genomförandeorganets interna utgifter och förvaltningsutgifter, skall stå i proportion till de uppgifter som föreskrivs i programmet och vara föremål för ett beslut i budgetmyndigheten och den lagstiftande myndigheten.

Motivering

Anslagen för genomförandeorganet måste vara förenliga med bestämmelserna i uppförandekoden för inrättande av ett genomförandeorgan och med rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram. Detta garanterar att programmets åtgärder erhåller lämplig finansiering.

Ändringsförslag 38

Artikel 11, punkt 2

1. Det ekonomiska stödet skall vara i form av bidrag till juridiska personer. Bidrag får i vissa fall beviljas fysiska personer enligt vad som föreskrivs i artikel 114.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

1. Det ekonomiska stödet skall vara i form av bidrag till juridiska personer eller europeiska sammanslutningar av nationella offentliga institutioner som arbetar med medborgarskyddsfrågor. Bidrag får i vissa fall beviljas fysiska personer enligt vad som föreskrivs i artikel 114.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Ändringsförslag 39

Artikel 13, punkt 2

2. Kommissionen skall se till att det görs regelbundna, externa och oberoende utvärderingar av programmet.

2. Kommissionen skall se till att det görs regelbundna, externa och oberoende utvärderingar av programmet och den skall regelbundet informera Europaparlamentets behöriga utskott.

Ändringsförslag 40

Artikel 13, punkt 3, led a–c

(a) En utvärderingsrapport efter halva tiden, senast den 31 december 2010, om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet,

(a) En utvärderingsrapport efter halva tiden, tre år efter det att programmet antagits, om programmets effektivitet och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet,

(b) ett meddelande, senast den 31 december 2011, om att programmet kommer att fortsätta,

(b) ett meddelande, fyra år efter det att programmet antagits, om att programmet kommer att fortsätta,

(c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning senast den 31 december 2015.

(c) en detaljerad fortlöpande utvärdering av genomförandet, och efter genomförandet en utvärdering av resultaten av programmet, senast den 31 december 2015.

Motivering

Programmet måste ses över och utvärderas vid en lämplig tidpunkt för att garantera en demokratisk kontroll.

Ändringsförslag 41

Bilaga, Del I, Område 1, Vänorter, stycke 1

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortsverksamhet. Det kan röra sig om enstaka insatser eller pilotverksamhet, eller också strukturerade, fleråriga arrangemang med flera partner som följer ett mer planerat tillvägagångssätt och inbegriper en rad aktiviteter, från möten mellan medborgare till särskilda konferenser eller seminarier, anordnade inom ramen för vänortsverksamhet, kring ämnen av gemensamt intresse tillsammans med därtill kopplade publikationer. Denna åtgärd kommer att aktivt bidra till att öka kunskaperna och förståelse mellan medborgare och kulturer.

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortsverksamhet. Det kan röra sig om enstaka insatser eller pilotverksamhet, eller också strukturerade, fleråriga arrangemang med flera partner som följer ett mer planerat tillvägagångssätt och inbegriper en rad aktiviteter, från möten mellan medborgare, såsom evenemang som ordnas av idrottsklubbar på två vänorter, till särskilda konferenser eller seminarier, anordnade inom ramen för vänortsverksamhet, kring ämnen av gemensamt intresse tillsammans med därtill kopplade publikationer. Denna åtgärd kommer att aktivt bidra till att öka kunskaperna och förståelse mellan medborgare och kulturer.

Motivering

Vänortsprojekt där idrott ingår har visat sig vara effektiva för att skapa ett aktivt europeiskt medborgarskap.

Ändringsförslag 42

Bilaga, Del I, Område 1, Medborgarnas projekt och stödåtgärder, stycke 1

Denna åtgärd omfattar stöd till en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka medborgare medverkar direkt. Projektens omfattning och räckvidd kommer att bero på utvecklingen i samhället och de kommer att inriktas på att via innovativa tillvägagångssätt söka möjliga lösningar på kartlagda behov. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma europeiska frågor och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen.

Denna åtgärd omfattar stöd till en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka medborgare medverkar direkt. Projekt som syftar till att främja aktiva organisationers, såsom lokala amatöridrottsföreningars, deltagande på lokal nivå skall ges prioritet. Projektens omfattning och räckvidd kommer att bero på utvecklingen i samhället och de kommer att inriktas på att via innovativa tillvägagångssätt söka möjliga lösningar på kartlagda behov. Ingen vänortsverksamhet krävs för projekt inom denna åtgärd. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma europeiska frågor och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen.

Motivering

Lokala amatöridrottsföreningar är särskilt viktiga för att nå passiva och till och med EU‑skeptiska personer, eftersom de arbetar på lokal nivå och enkelt kan nås av lokalinvånarna. Det finns 700 000 aktiva idrottsklubbar i Europa med omkring 100 miljoner klubbmedlemmar. Många idrottsklubbar drivs av frivilliga. Stöd bör ges till sådana lokala idrottsklubbar som når ett så stort antal medborgare som möjligt och som kan uppfylla målen för detta program.

Skillnaden mellan vänortsverksamhet och medborgarprojekt bör klargöras.

Ändringsförslag 43

Bilaga, Del I, Område 2, Strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå, stycke 1

Det civila samhällets organisationer måste få finnas till och kunna fungera och samarbeta på europeisk nivå inom ett stort antal områden av allmänt intresse (t.ex. gemensamma värderingar och kulturarv, ideellt arbete, sociala frågor). Denna åtgärd kommer att ge dem förmågan och stabiliteten att fungera som katalysatorer över gränserna för sina medlemmar och för det civila samhället på europeiskt nivå. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk är ett viktigt inslag på detta verksamhetsområde. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram där en rad teman eller aktiviteter sammanförs.

Det civila samhällets organisationer är ett viktigt uttryck för medborgerlig, kulturell och politisk verksamhet och utbildning som syftar till att delta i samhällslivet. De måste få finnas till och kunna fungera och samarbeta på europeisk nivå. De bör även kunna delta i det politiska beslutsfattandet i egenskap av rådgivande organ. Denna åtgärd kommer att ge dem förmågan och stabiliteten att på ett sektorsöverskridande och övergripande sätt fungera som katalysatorer över gränserna för sina medlemmar och för det civila samhället på europeisk nivå och på så sätt bidra till programmets mål. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk nätverk och europeiska föreningar är ett viktigt inslag på detta verksamhetsområde. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram där en rad teman eller aktiviteter sammanförs.

Motivering

Programmets mål bör tjäna som riktlinjer för verksamheten inom det civila samhällets organisationer. Uttrycket ”allmänt intresse” kan vara vilseledande.

Ändringsförslag 44

Bilaga, Del I, Område 2, Stöd till projekt som det civila samhällets organisationer tar initiativet till, stycke 3

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, fackföreningar, förbund, tankesmedjor osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, fackföreningar, förbund, tankesmedjor, institutioner som erbjuder icke-formell vuxenutbildning osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning, utbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Motivering

Termen ”vuxenutbildningscentra” har ändrats till en mera exakt term. Institutioner som erbjuder icke-formell vuxenutbildning är betygslösa skolor som inte följer de normala läroplanerna och som erbjuder undervisning för alla typer av människor, oavsett utbildningsnivå och ålder. Därför är dessa centrum en utmärkt plats att föra samman olika människor genom organiserade kurser där de kan lära om och bli intresserade av EU. Termen ”kurser” har ändrats till utbildning, eftersom denna term gör det möjligt att anordna många fler typer av undervisning.

Ändringsförslag 45

Bilaga, Del I, Område 2, Stöd till projekt som det civila samhällets organisationer tar initiativet till, stycke 4

Som vägledning kan nämnas att cirka 40 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas till denna insats.

Som vägledning kan nämnas att cirka 38 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas till denna insats.

Motivering

Ökningen beror på det ökade antalet projekt som det civila samhällets organisationer tagit initiativ till.

Översättarens anmärkning: I den svenska versionen av kommissionens förslag anges 40 % medan det står 30 % i andra språkversioner.

Ändringsförslag 46

Bilaga, Del I, Område 3, Som vägledning kan nämnas att cirka 40 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas till denna insats, stycke 2

Dessa evenemang kan exempelvis vara minneshögtider kring historiska händelser, uppmärksammande av europeiska framgångar, medvetandegörande kring bestämda frågor, Europaomfattande konferenser samt prisutdelningar för att uppmärksamma betydande resultat. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik.

 

Dessa evenemang kan exempelvis vara minneshögtider kring historiska händelser, uppmärksammande av europeiska framgångar, konstnärliga evenemang, medvetandegörande kring bestämda frågor, Europaomfattande konferenser, europeiska idrottsevenemang för amatörer samt prisutdelningar för att uppmärksamma betydande resultat. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik.

Ändringsförslag 47

Bilaga, del I, område 3, Verktyg för information och spridning, stycke 1

Med tanke på inriktningen på medborgare och de olika initiativen inom aktivt medborgarskap måste övergripande information om verksamheten inom programmet, om övriga insatser i Europa i samband med medborgarskap och om andra relevanta initiativ tillhandahållas via Internetportal och andra verktyg.

Med tanke på inriktningen på medborgare och de olika initiativen inom aktivt medborgarskap måste övergripande information om verksamheten inom programmet, om övriga insatser i Europa i samband med medborgarskap och om andra relevanta initiativ tillhandahållas via Internetportal och andra verktyg. Särskild vikt skall läggas vid information om direktiv 2004/38/EG, som skall införlivas i medlemsstaternas lagstiftning senast den 30 april 2006.

Motivering

Direktiv 2004/38/EG är ett ytterst viktigt steg mot medborgarnas verkligt fria rörlighet inom EU. Medborgarna har rätt att informeras om de praktiska konsekvenserna av de nya bestämmelserna.

Ändringsförslag 48

Bilaga, del 1, område 3, Verktyg för information och spridning, stycke 2

Strukturellt stöd får beviljas direkt till Jean Monnet-föreningen och till Europeiska Robert Schuman-centret – båda dessa organisationer är av allmänt europeiskt intresse.

Strukturellt stöd får beviljas direkt till Jean Monnet-föreningen, till Europeiska Robert Schuman-centret och till de ”Europahus” som gått samman såväl på EU-nivå som på nationell nivå; samtliga dessa organisationer är av allmänt europeiskt intresse.

Motivering

Europeiska Robert Schuman-centret, som främjar minnet av Robert Schumann har också till uppgift att anordna seminarier och utbildning tillsammans med den franska sammanslutningen av Europahus. Det är därför lämpligt att utöka möjligheterna till strukturell finansiering av de ”Europahus” som gått samman både på nationell nivå och på EU-nivå för att bibehålla de avsedda åtgärdernas transnationella karaktär.

Ändringsförslag 49

Bilaga, Del I, Område 3, Verktyg för information och spridning, stycke 3

Som vägledning kan nämnas att cirka 15 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas till denna insats.

Som vägledning kan nämnas att cirka 8 % av programmets sammanlagda budget kommer att användas till denna insats.

Motivering

Det belopp som planerats för denna åtgärd är detsamma som tidigare. Dess andel av den totala budgeten minskar dock.

Ändringsförslag 50

Bilaga, Del I, Område 3a (nytt)

 

Område 3a: AKTIVT EUROPEISKT IHÅGKOMMANDE

 

Inom denna åtgärd kan följande slag av projekt få stöd:

 

– Projekt för att skydda de viktigaste platserna och minnesmärkena som rör massdeportationerna, före detta koncentrationsläger och andra skådeplatser för otaliga civila offers lidande och död till följd av nazismen, inklusive arkiv som dokumenterar dessa händelser, samt projekt för att bevara minnet av offren på dessa platser.

 

– Projekt för att bevara minnet av dem som under mycket svåra förhållanden räddade människor från förintelsen.

 

– Projekt för att högtidlighålla minnet av offren för stalinismens massutrotningar och massdeportationer, samt bevarande av minnesmärken och arkiv som dokumenterar dessa händelser. Projekt inom denna åtgärd skall ha gränsöverskridande betydelse eller vara av gränsöverskridande karaktär, och de skall stödja de europeiska folkens förståelse för demokratiska principer, frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Cirka 4 procent av den totala budgeten för detta program kommer att avsättas till denna åtgärd.

Motivering

Högtidlighållandet av minnet av offren för nazismens och stalinismens massutrotningar och massdeportationer får inte missbrukas för att sprida misstroende bland människor utan skall användas för att påminna oss om värderingar om frihet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, vilka är grunden för Europa. Det totala beloppet för denna åtgärd utgör cirka 4 procent av den totala budgeten. Siffran baserar sig på antagandet att 60 projekt skall få stöd, samtidigt som den nuvarande finansieringsnivån bibehålls.

Ändringsförslag 51

Bilaga, Del II, stycke 2

Programmet kommer att tillämpa principen med fleråriga partnerskap som baseras på överenskomna mål och bygger på analyser av resultat, så att både det civila samhället och Europeiska unionen får nytta av det.

Programmet kommer att tillämpa principen med fleråriga partnerskap som baseras på överenskomna mål och bygger på analyser av resultat, så att både det civila samhället och Europeiska unionen får nytta av det. Medel kan tilldelas genom ett enda stödavtal inom detta program i högst tre år.

Motivering

Tidsbegränsningen för medlen skall bidra till att undvika att särskilt organisationer som får strukturstöd blir alltför beroende av EU-stöd.

Ändringsförslag 52

Bilaga, Del II, stycke 3

För vissa insatser kan det bli nödvändigt med indirekt centraliserad förvaltning.

För vissa insatser, särskilt för område 1, kan det bli nödvändigt med indirekt centraliserad förvaltning. Befintliga resurser och strukturer för administration och genomförande bör vid behov utnyttjas för förvaltningen av programmet.

Motivering

Befintliga resurser och strukturer på nationell, regional och lokal nivå bör användas så mycket som möjligt för att undvika dubbelarbete och högre kostnader för förvaltningen av programmet.

Ändringsförslag 53

Bilaga, Del II, stycke 4a (nytt)

 

Urvalskriterierna samt den bedömningsskala som tillämpas skall finnas tillgängliga för samtliga aktörer. Stödansökningar skall bedömas mot bakgrund av följande kriterier:

 

– Förenlighet med programmets mål.

 

– Kvaliteten på den planerade verksamheten.

 

– Den multiplikatoreffekt som denna verksamhet kan förväntas ha på allmänheten.

 

– Verksamhetens geografiska effekt.

 

– Graden av medborgardeltagande i organisationen av de berörda organen.

 

2. Oberoende av om en aktör har fått stöd eller inte skall alla sökande ha rätt att få relevant information om skälen till det slutliga beslutet.

Motivering

Ett rättvist och öppet urvalsförfarande kräver insyn.

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

BAKGRUND

Europeiska unionen står just nu inför en svår period. Medborgarnas deltagande i det senaste valet till Europaparlamentet var alarmerande lågt, och konstitutionsfördraget röstades ned i Frankrike och Nederländerna. EU‑medborgarna har dessutom blivit alltmer skeptiska till EU:s institutioner och unionens snabba utvidgning.

Kommissionen föreslår att programmet ”Medborgare för Europa” inrättas för att främja ett europeiskt medborgarskap och minska det missnöje och den alienation medborgarna just nu upplever inför EU:s institutioner och den europeiska integrationsprocessen. Programmet ingår i den nya generationen program för perioden 2007–2013. Det bygger på erfarenheterna från det första gemenskapsprogrammet ”Medborgardeltagande” från åren 2004–2006[1]. Det främsta syftet med det nya programmet ”Medborgare för Europa” är att främja europeiska värderingar, landvinningar och kulturell mångfald för att därigenom föra medborgarna närmare unionen, stärka sambandet mellan medborgare och EU:s institutioner och värna om sammanhållningen mellan européer.

Behovet av åtgärder är oerhört stort: EU möter en allt större skepsis samtidigt som den pågående utvidgningen av unionen ökar den kulturella mångfalden. Om EU vill få allmänhetens stöd för framtida åtgärder måste denna utveckling kompletteras med åtgärder som stimulerar medborgarna till att lära sig mer om varandra och identifiera sig med den europeiska integrationen på ett högre plan. Unionen måste hålla kontakt med gräsrötterna. Det skulle vara ett stort steg på vägen för att forma människors europeiska identitet om de blev medvetna om sina gemensamma värderingar utan att deras kulturella skillnader samtidigt ifrågasattes. Unionsmedborgarskapet och stadgan om de grundläggande rättigheterna är viktiga referenspunkter i detta avseende. Detta program är ett av flera verktyg för EU att uppnå dessa mål.

FÖREDRAGANDENS KOMMENTARER

Föredraganden betonar att programmet är viktigt om det aktiva medborgarskapet skall kunna bli en prioritering för EU och för att främja de europeiska värderingarna. Programmet bör vara tillgängligt för alla medborgare och inte bara vända sig till välutbildade och privilegierade grupper. Det skall kunna nå ut till vanliga medborgare och stimulera dem som är passiva och skeptiska att aktivt medverka till den europeiska integrationen genom att de får möjlighet att lära sig mer om EU och utbyta erfarenheter och tankar med människor från andra medlemsstater och med annan kulturell bakgrund.

För att betona den vikt EU fäster vid medborgarnas delaktighet i den europeiska integrationen föreslår föredraganden att namnet på programmet ändras till ”Europa för medborgarna”. Europa borde vara ett verktyg som medborgarna kan använda för att uppfylla sina ambitioner. Samtidigt bör EU se till att medborgarna blir mer medvetna om vilka aktiviteter som får stöd genom programmet.

Föredraganden oroas över att vissa organisationer har blivit alltför beroende av strukturellt EU‑stöd under det innevarande programmet ”Medborgardeltagande”. Föredraganden föreslår därför att anslag via ett enda bidragsavtal skall begränsas till högst tre år under programmet, varefter organisationerna kan ansöka om förnyade anslag.

Följande insatser 1–3 beskrivs i bilaga 1 till kommissionens förslag. De siffror som anges bygger på finansieringsöversikten i förslagets lagstiftningsdel.

1) Insats 1

Vänorter

Vänortsverksamheten har utvecklats till ett framgångsrikt verktyg för att föra samman människor från lokalsamhällen över gränserna och gynna ömsesidig förståelse i Europa.[2] Föredraganden förslår att antalet ”möten mellan medborgare” skall öka inom vänortsåtgärden, från de 8 900 möten som föreslås till minst 10 000 medborgarmöten mellan 2007 och 2013. Vänortsverksamheten bör inte heller bara vara något som huvudsakligen berör de relevanta kommunernas administrativa och politiska ledning. Föredraganden betonar därför vikten av möten mellan medborgare eftersom det är det mest effektiva sättet att inom denna åtgärd föra in vanliga medborgare i vänortsverksamheten.

Medborgarprojekt

Syftet med medborgarprojekt är att samla medborgare för att agera för eller diskutera gemensamma europeiska frågor och utveckla en ömsesidig förståelse sinsemellan. Föredraganden betonar att en bredare allmänhet kan nås om en lång rad olika organisationer berättigas stöd inom ramen för åtgärden, särskilt om lokala klubbar och föreningar ansluts. Föredraganden betonar särskilt vikten av lokala ideella idrottsföreningar. Att engagera dessa föreningar är ett effektivt sätt att föra samman människor i gemensamma evenemang och insatser som ökar toleransen, den ömsesidiga förståelsen och bidrar till att bekämpa rasism. Passiva eller till och med euroskeptiska medborgare kan nås på detta sätt. Mot bakgrund av att det inte finns många sätt att nå och aktivera vanliga medborgare är det viktigt att åtgärden får ett omfattande stöd. Föredraganden föreslår att 60 medborgarprojekt skall finansieras per år i stället för 13 som kommissionen föreslår.

2) Insats 2

Strukturellt stöd för det civila samhällets organisationer på Europanivå

Civilsamhället hanterar EU‑politiska frågor inom en lång rad områden. Att hålla nära kontakter med det civila samhällets organisationer är av största intresse för EU:s institutioner. För att skapa stor gränsöverskridande verksamhet i det civila samhället bör inrättandet av europeiska nätverk stödjas. Föredraganden föreslår att antalet bidrag för inrättandet av europeiska nätverk för det civila samhällets organisationer under denna åtgärd skall uppgå till 25 bidrag per år, i stället för 15 enligt kommissionens förslag.

Stöd till projekt som initieras av det civila samhällets organisationer

Civilsamhällets organisationer, från gräsrotsnivå till nationell nivå, är mycket viktiga inslag i ett aktivt europeiskt samhälle där medborgarnas delaktighet i samhällslivet i en kommun, region eller delstat skall tillvaratas. Föredraganden betonar vikten av att inkludera organ såsom vuxenutbildningscentrer i åtgärdens räckvidd. Vuxenutbildningscentrer arbetar utanför ordinarie läroplaner, ger ingen formell kompetens och erbjuder utbildning för alla kategorier människor, oavsett utbildningsnivå eller ålder. De ger kvällskurser i olika ämnen för intresserade medborgare. Dessa centrer är utmärkta forum för att nå ut till vanliga medborgare och engagera dem i EU‑frågor, frågor om europeisk identitet, historia och kultur. De kan i detta arbete använda material som tagits fram av europeiska tankesmedjor. Därför är det viktigt att stödja verksamhet som drivs av sådana centrer och gynna europatäckande nätverk bland dem så att de kan utbyta bästa praxis och ta fram nya pedagogiska verktyg. Föredraganden föreslår att 100 projekt per år beviljas stöd i stället för de 85 som föreslås av kommissionen.

3) Insats 3

Föredraganden stöder tanken om att inkludera evenemang med hög synlighetsgrad, studier och informationsverktyg i programmet enligt kommissionens förslag.

4) Insats 4

Aktiv europeisk historia

Föredraganden godkänner att minnesplatser med anknytning till deportationen och massförintelsen under nazitiden och stalinismen införs i programmet, vilket ursprungligen var planerat att ingå programmet ”Kultur 2007”. Syftet med denna nya insats är att ge stöd till projekt som hedrar minnet av de som föll offer för nazismens och stalinismens deportering och förintelse. Föredraganden föreslår att stöd endast ges till minnesplatser från nazi‑ och stalinisttiden eftersom dessa totalitära regimer påverkade hela Europa och inte bara enstaka länder. Stödet till platserna beviljas genom en ny insats som läggs till programmet. Kommissionen betalar för närvarande 800 000 EUR per år i anslag till platser med anknytning till nazisternas läger. Omkring 30 projekt medfinansieras på detta sätt. Eftersom anslagens omfattning skall utvidgas till att även gälla minnesplatser från Stalintiden föreslår föredraganden att antalet projekt ökar till 60 per år.

5) Förvaltning

Föredraganden betonar att programmets förvaltning måste vara effektiv och öppen. Byråkrati och onödiga begränsningar bör undvikas vid ansökningsförfarandet. Föredraganden betonar att tydliga urvalskriterier bör gälla när kommissionen bedömer ansökningar. Föredraganden föreslår också att indirekt central styrning bör införas om förvaltningsresurser och strukturer redan finns tillgängliga på nationell, regional eller lokal nivå.

6) Budget

Programmet omfattas av rubrik 3 i budgetplanen 2007–2013. Den föreslagna totala budgeten för programmet är 235 000 000 EUR för perioden 2007–2013, vilket ger en årlig budget på enbart 29 000 000 EUR för samtliga fyra insatser, exklusive administrativa kostnader. Summan är inte tillräcklig för att uppnå de ambitiösa målen för programmet. Inte heller återspeglar den dess vikt som instrument för att göra medborgarna mer medvetna om sin europeiska identitet och sina gemensamma värderingar eller för att öka stödet för europeisk integration som sådan. Det bör också noteras att programmet är öppet för 36 länder: medlemsstaterna, kandidatländerna, EES‑länderna och länderna på västra Balkan. En tillräcklig budget behövs därför för att uppfylla programmets mål.

Föredraganden föreslår att budgeten bör delas upp enligt följande: omkring 40 procent till insats 1 (samma som i kommissionens förslag), omkring 38 procent för insats 2 (30 procent i kommissionens förslag), omkring 8 procent för insats 3 (15 procent i kommissionens förslag) och omkring 4 procent för insats 4. Återstående 10 procent av budgeten täcker de administrativa utgifterna.

                          Föredragandens budgetförslag (miljoner euro)

Insats 1 – Aktiva medborgare för Europa

Per åtgärd

Per insats

 

 

117,57

1. Vänorter

107,29

2. Medborgarprojekt

10,28

Insats 2 – Aktivt civilsamhälle i Europa

 

111,43

1. Strukturstöd till tankesmedjor

19,95

2. Strukturstöd till det civila samhällets organisationer

35,48

3. Projekt i det civila samhället

56,00

Insats 3 – Tillsammans för Europa

 

24,19

1. Mycket synliga evenemang

17,5

2. Studier

1,73

3. Spridning, information

4,96

Insats 4 – Aktiv europeisk historia

10,96

10,96

DELSUMMA

 

264,15

Administrativa kostnader

 

27,53

SUMMA

 

291,68

Med hänsyn till alla ändringar som föredraganden föreslår, inklusive den nya fjärde insatsen, uppgår den totala budgeten till 291 680 000 EUR. Detta är det absoluta minimum som krävs för att programmet skall få någon inverkan och kunna ge någon form av mervärde.

  • [1]  EUT L 30, 2.2.2004.
  • [2]  Enligt Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter finns det i dag omkring 30 000 vänortsprojekt i Europa.

YTTRANDE från budgetutskottet (3.2.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap
(KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD))

Föredragande: Neena Gill

KORTFATTAD MOTIVERING

Presentation

Programmet ”Medborgare för Europa” är en del av många åtgärder som syftar till att uppmuntra EU:s institutioner att främja medborgarnas deltagande i det offentliga livet och beslutsfattandet. I detta sammanhang strävar programmet efter att göra de europeiska medborgarna medvetna om sina plikter som medborgare, att få dem att aktivt delta i den europeiska integrationsprocessen och utveckla en känsla av tillhörighet och en europeisk identitet.

Därför kommer de föreslagna åtgärderna att vara inriktade på följande punkter[1]:

–         Ge medborgarna möjlighet att samverka och delta i uppbyggandet av ett allt närmare Europa som dess kulturella mångfald enar och berikar. (Område 1: Aktiva medborgare för Europa).

–         Skapa en europeisk identitet som bygger på erkända gemensamma värderingar, gemensam historia och kultur. (Område 2: Aktivt civilt samhälle i Europa).

–         Främja ömsesidig förståelse mellan europeiska medborgare som respekterar och värdesätter den kulturella mångfalden och samtidigt bidrar till den interkulturella dialogen. (Område 3: Tillsammans för Europa).

Ekonomiska resurser

Den totala budgeten för sjuårsperioden uppgår till EUR 235 miljoner. Generaldirektoratet för utbildning och kultur kommer i första hand att ha hand om förvaltningen. Eftersom samarbetet med ett flertal andra generaldirektorat (GD Rättvisa, frihet och säkerhet eller GD Press och kommunikation) är mycket intensivt kommer åtgärderna att vidtas i nära samråd för att garantera största möjliga synergieffekt.

Område 1: Aktiva medborgare för Europa, som omfattar vänortsprogrammet, kommer att tilldelas ett belopp på EUR 102 miljoner (43 procent av totalbeloppet).

Område 2: Aktivt civilt samhälle i Europa, som omfattar stöd till ett flertal organisationer såsom Notre Europe eller European Movement, kommer att tilldelas ett belopp på EUR 80,73 miljoner (34,35 procent av totalbeloppet).

Område 3: Tillsammans för Europa kommer att tilldelas ett belopp på EUR 24,19 miljoner under sjuårsperioden.

Kommentarer

Föredraganden har tagit del av förslaget, är orolig över bristen på ambition och fantasi och föreslår att det skall inrättas ett årligt regionalt pris till en region som utmärkt sig för att främja det europeiska medborgarskapet.

Föredraganden påminner om att det är ytterst viktigt att kommissionen ser till att detta program är tillgängligt för samtliga berörda parter, inklusive frivilligorganisationer, tankesmedjor, europeiska nätverk och oberoende stiftelser som arbetar med EU-frågor, såsom krävdes under 2006 års budget. Detta måste göras för att ändamålsenlig information skall kunna lämnas till det civila samhället och medborgarna bli medvetna om att de är en del av de gemensamma europeiska idealen.

Föredraganden påminner om att anslagen till detta program är preliminära och måste ses över och utvärderas vid en lämplig tidpunkt för att garantera en demokratisk kontroll.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Förslag till lagstiftningsresolution

Ändringsförslag 1

Punkt 1a (ny)

1a. Europaparlamentet betonar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

Ändringsförslag 2

Punkt 1b (ny)

1b. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits.

Motivering

Det finansiella referensbeloppet kan inte fastställas förrän budgetplanen antagits. När denna antagits bör kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att fastställa

referensbeloppet i enlighet med det tak som anges i budgetplanen.

Förslag till beslut

Kommissionens förslag[2]Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 3

Skäl 14

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa. Dessutom behövs en särskild ordning för tillämpningen av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och dess tillämpningsåtgärder, samt för de undantag från dessa texter vilka blir nödvändiga med tanke på bidragsmottagarnas egenskaper och insatsernas art.

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

Ändringsförslag 4

Artikel 2, inledningen

Programmet skall ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

Programmet skall, i linje med de grundläggande målen i fördraget, ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

Ändringsförslag 5

Artikel 5

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar.

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), europeiska stiftelser som arbetar med europeiska frågor, såsom Europarörelsen, medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar. Tillgången till finansiering skall underlättas genom att proportionalitetsprincipen tillämpas med avseende på de handlingar som måste tillhandahållas och genom att det inrättas en databas för inlämnade ansökningar.

Or. en

Motivering

Europeiska stiftelser fungerar som en kanal för att främja förståelse och intresse för ett europeiskt medborgarskap. Dessutom måste metoder och förfaranden förenklas för att öka insynen i urvalsförfarandet och göra det lättare att få tillträde till programmet.

Ändringsförslag 6

Artikel 8, punkt 2

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

utgår

Den tid som föreskrivs i artikel 4. 3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

 

Motivering

Artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG hänvisar till det kommittéförfarande som Europaparlamentet föredrar, medan artikel 4 inte säkrar parlamentets roll.

Ändringsförslag 7

Artikel 9, punkt 2

2. Programmet får dela medel med gemenskapens eller unionens övriga instrument för att genomföra insatser som motsvarar målen såväl i detta program som i dessa övriga instrument.

2. Programmet skall dela medel med gemenskapens eller unionens övriga instrument och respektera de nya riktlinjerna för information för att genomföra insatser som motsvarar målen såväl i detta program som i dessa övriga instrument.

Motivering

Till följd av att två viktiga informationsplaner (handlingsplanen och plan D för demokrati, dialog och debatt) införts är det viktigt att alla åtgärder som kommissionen vidtar och som är riktade till de europeiska medborgarna strävar åt samma håll.

Ändringsförslag 8

Artikel 10, punkt 1

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid som anges i artikel 1 fastställs härmed till 235 miljoner euro.

1. Den preliminära finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid på sju år från och med den 1 januari 2007 som anges i artikel 1.1 fastställs härmed till 235 miljoner euro.

Motivering

Det finansiella referensbeloppet utgör ett minimibelopp och är endast riktgivande tills budgetplanen antagits. När denna antagits bör kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att fastställa referensbeloppet i enlighet med det tak som anges i budgetplanen (se ändringsförslaget till lagstiftningsresolutionen).

Ändringsförslag 9

Artikel 10, punkt 2a (ny)

2a. De övergripande administrativa utgifterna för programmet, inbegripet interna utgifter och förvaltningsutgifter för genomförandeorganet, skall stå i proportion till de uppgifter som föreskrivs i programmet och vara föremål för ett beslut i budgetmyndigheten och den lagstiftande myndigheten.

Motivering

Anslagen för genomförandeorganet måste vara förenliga med bestämmelserna i uppförandekoden för inrättande av ett genomförandeorgan och med rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram. Detta garanterar att programmets åtgärder erhåller lämplig finansiering.

Ändringsförslag 10

Artikel 13, punkt 3, led a–c

(a) En utvärderingsrapport efter halva tiden, senast den 31 december 2010, om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet,

(a) En utvärderingsrapport efter halva tiden, tre år efter programmet antagits, om programmets effektivitet och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet,

(b) ett meddelande, senast den 31 december 2011, om att programmet kommer att fortsätta,

(b) ett meddelande, fyra år efter programmet antagits, om att programmet kommer att fortsätta,

(c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning senast den 31 december 2015.

(c) en detaljerad fortlöpande utvärdering av genomförandet och resultaten av programmet, senast den 31 december 2015.

Motivering

Programmet måste ses över och utvärderas vid en lämplig tidpunkt för att garantera en demokratisk kontroll.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

Referensnummer

KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD)

Ansvarigt utskott

CULT

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

BUDG
10.5.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Neena Gill
9.6.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

28.11.2005

2.2.2006

 

 

 

Antagande

2.2.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

enhälligt

3

 

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Richard James Ashworth, Reimer Böge, Paulo Casaca, Gérard Deprez, Valdis Dombrovskis, Brigitte Douay, Bárbara Dührkop Dührkop, James Elles, Szabolcs Fazakas, Louis Grech, Catherine Guy-Quint, Jutta D. Haug, Ville Itälä, Anne E. Jensen, Alain Lamassoure, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Gérard Onesta, Giovanni Pittella, Antonis Samaras, Esko Seppänen, Nina Škottová, László Surján, Helga Trüpel, Kyösti Tapio Virrankoski, Ralf Walter, Marilisa Xenogiannakopoulou

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Albert Jan Maat, Hans-Peter Martin, Paul Rübig, Margarita Starkevičiūtė

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

YTTRANDE från UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR (6.3.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap
(KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD))

Föredragande: Giusto Catania

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 1

(1) Unionsmedborgarskapet bör vara den grundläggande rättsliga ställningen för medborgare i medlemsstaterna.

(1) Unionsmedborgarskapet, som utgör ett komplement till det nationella medborgarskapet, syftar till att stärka och främja den europeiska identiteten och engagera medborgarna allt mer i den europeiska integrationsprocessen, inbegripet de unionsmedborgare som är bosatta utanför unionens territorium.

Motivering

Enligt gällande fördrag är det europeiska medborgarskapet inte den grundläggande rättsliga ställningen för medborgare i medlemsstaterna.

Ändringsförslag 2

Skäl 2

(2) Gemenskapen bör uppmuntra EU:s medborgare att ta tillvara alla sidor av EU‑medborgarskapet, vilket skall främjas med vederbörlig hänsyn till subsidiariteten.

(2) Gemenskapen bör uppmuntra EU:s medborgare att ta tillvara alla sidor av EU‑medborgarskapet, inbegripet de rättigheter som det medför, vilket skall främjas med vederbörlig hänsyn till subsidiariteten.

Motivering

När det gäller EU-medborgarskapet är det viktigt att medborgarna också känner till de rättigheter som det medför. Detta är också viktigt för att se till att EU‑medborgarna är medvetna om sina rättigheter.

Ändringsförslag 3

Skäl 3

(3) För att medborgarna till fullo skall stödja den europeiska integrationen bör därför större vikt läggas vid deras gemensamma värderingar, historia och kultur såsom centrala inslag i deras tillhörighet till ett samhälle som grundas på principerna om frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, alltmedan mångfalden respekteras.

(3) För att medborgarna till fullo skall stödja den europeiska integrationen bör därför större vikt läggas vid deras gemensamma värderingar, historia, kultur och traditioner såsom centrala inslag i deras tillhörighet till ett samhälle som grundas på principerna om frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och social solidaritet, alltmedan mångfalden respekteras i enlighet med principen om enighet i mångfalden.

Motivering

Principen om ”enighet i mångfalden” är en koncis sammanfattning av Europeiska unionens grundläggande koncept, som kan bidra till att EU-medborgarna identifierar sig som EU medborgare utan att behöva vara rädda för att mångfalden, som är en viktig europeisk värdering, kan komma att äventyras. Traditioner är viktiga värderingar – som ofta överskrider landsgränser – som tillsammans kan bidra till att skapa den europeiska identiteten, genom att skapa enighet från mångfald. Social solidaritet är kanske den mest karakteristiska värderingen i den europeiska kulturen, den utgör en väsentlig del av den europeiska identiteten och det av högsta vikt att den bevaras.

Ändringsförslag 4

Skäl 4

(4) För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att full ut delta i uppbyggnaden av ett allt närmare Europa måste man vända sig till alla medborgare och engagera dem i utbyten över gränserna och i samarbete, och på så sätt bidra till att skapa en känsla av att tillhöra gemensamma europeiska ideal.

(4) För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att fullt ut och på alla nivåer delta i uppbyggnaden av ett allt närmare Europa måste man vända sig till alla medborgare och engagera dem och organisationerna i det civila samhället i utbyten över gränserna, kulturella program, diskussioner och i samarbete, och på så sätt bidra till att skapa en känsla av att tillhöra gemensamma europeiska ideal, principer och värderingar.

Motivering

Det är viktigt att programmet fungerar effektivt på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, beroende på vilken nivå som mest lämpar sig för att uppnå önskat resultat. Programmen bör inte bara riktas till enskilda medborgare utan också till organisationerna i det civila samhället. Detta bidrar ofta till att uppnå önskat resultat och kan också ha en multiplikatoreffekt. Främjandet av gemensamma europeiska principer och värderingar är också ett viktigt mål. Kulturella program och diskussioner (till exempel konferenser) kan också utgöra viktiga instrument.

Ändringsförslag 5

Skäl 4a (nytt)

 

(4a) För att medborgarna skall bli delaktiga i Europa måste de få information om de konkreta rättigheter som följer av ett europeiskt medborgarskap, såsom rätten att röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium, särskilt efter ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier1.

 

__________

1 EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.

Motivering

Direktiv 2004/38/EG innebär ett avgörande framsteg mot en verklig fri rörlighet för EU:s medborgare. Medborgarna har rätt att bli informerade om det konkreta innehållet i de nya rättsliga bestämmelserna.

Ändringsförslag 6

Skäl 7

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med det civila samhällets organisationer och lokalsamhällen och stödja medborgarnas aktiva engagemang.

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med det civila samhällets organisationer och lokalsamhällen och stödja medborgarnas aktiva engagemang. Denna dialog bör även vända sig till organisationer som företräder tredjelandsmedborgare bosatta i Europeiska unionen.

Motivering

Europeiska kommissionen har klarlagt att också organisationer som företräder tredjelandsmedborgare bosatta i Europeiska unionen kan delta i de projekt som omfattas av programmet.

Ändringsförslag 7

Skäl 7a (nytt)

 

(7a) Ett gemensamt europeiskt medborgarskap bör leda till ökade kontakter mellan medlemsstaternas medborgare vilket bör beaktas av nationella och regionala lagstiftare, lokala myndigheter och de myndigheter som har till uppgift att på nationell nivå skydda medborgarnas rättigheter – till exempel myndigheter som ansvarar för säkerhet eller rättsligt skydd eller som tillhandahåller rättslig assistans, som ombudsmannen. Det ligger därför i gemenskapens intresse att främja dialog och utbyte av erfarenheter om bästa metoder mellan dessa myndigheter och deras kontaktnätverk på europeisk nivå.

Ändringsförslag 8

Skäl 8

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell och regional nivå är viktiga kanaler för att nå ut till medborgarna. Därför bör deras samarbete över gränserna uppmuntras.

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell och regional nivå är viktiga kanaler för att nå ut till medborgarna eftersom de företräder medborgarnas intressen. Därför bör deras samarbete över gränserna uppmuntras.

Ändringsförslag 9

Artikel 1, punkt 2, strecksats 2

– Att skapa en europeisk identitet som grundar sig på erkända gemensamma värderingar samt gemensam kultur och historia.

– Att skapa och stärka en europeisk identitet som grundar sig på erkända gemensamma värderingar samt gemensam kultur och historia och ett europeiskt medborgarskap, grunden för institutionernas legitimitet.

Ändringsförslag 10

Artikel 1, punkt 2, strecksats 3

– Att främja ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare alltmedan man respekterar och framhäver kulturell mångfald och samtidigt bidrar till dialogen mellan kulturerna.

– Att främja ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare – oberoende av bosättningsort och inbegripet de medborgare som är bosatta utanför unionens territorium – alltmedan man respekterar, framhäver och främjar kulturell mångfald och samtidigt bidrar till dialogen mellan kulturerna.

Motivering

Unionsmedborgarskapet garanterar alla medborgare i unionen samma rättigheter oavsett var de är bosatta. Med tanke på den speciella situationen för dem som är bosatta utanför EU:s territorium bör vi vidta de åtgärder som krävs för att även dessa personer fullt ut och effektivt skall kunna dra nytta av de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet.

Ändringsförslag 11

Artikel 1, punkt 2, strecksats 3a (ny)

 

– Att bidra till att de europeiska medborgarna känner att Europeiska unionen, dess institutioner, politikområden och verksamhet tillhör dem och att de kan identifiera sig med dessa.

Motivering

Negativa händelser i Europeiska unionens funktionssätt, till exempel att den konstitutionella processen stoppas, beror delvis på det faktum att Europas medborgare inte i tillräckligt hög grad känner att Europeiska unionen, dess institutioner, politikområden och verksamhet tillhör dem och att de inte kan identifiera sig med dessa som de borde. Det är av högsta vikt att hjälpa medborgarna med detta för att trygga Europeiska unionens framtid, stärka integrationen och skapa ett medborgarnas Europa.

Ändringsförslag 12

Artikel 1, punkt 2, strecksats 3b (ny)

 

– Att förstärka nationella, regionala och lokala, folkvalda och rättsliga institutioners samt ombudsmannainstitutioners hänsynstagande till de krav som följer av det europeiska medborgarskapet.

Ändringsförslag 13

Artikel 2, led ba (nytt)

 

(ba) Att främja erfarenhetsutbyte om frågor som rör det europeiska medborgarskapet mellan lokala, regionala och nationella valda organ och mellan de myndigheter som har till uppgift att bistå medborgarna rättsligt och administrativt, genom att förstärka det gränsöverskridande samarbetet och genom att inrätta europeiska kontaktnät eller förstärka redan befintliga nätverk.

Ändringsförslag 14

Artikel 2, led d

(d) Att uppmuntra en balanserad integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer i alla medlemsstater, bidra till dialog mellan kulturerna och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet för verksamhet tillsammans med de nyanslutna medlemsstaterna.

(d) Att uppmuntra en balanserad integrering av och samarbete mellan medborgare och det civila samhällets organisationer, föreningar och medborgarnätverk i alla medlemsstater, bidra till att främja den europeiska integrationen och en dialog mellan kulturerna och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet för verksamhet tillsammans med de nyanslutna medlemsstaterna samt för utvecklingen och främjandet av närmare kontakter mellan medborgarna och organisationer i det civila samhället och minoritetsorganisationer.

Motivering

Utöver integration är samarbete, som interaktion, viktigt. Det är viktigt att utveckla och främja närmare kontakter mellan medborgare i nyanslutna medlemsstater och även mellan deras organisationer för det civila samhället och minoriteter, vilket återspeglar ett Europa med mångfald och det konstitutionella fördragets värderingar och mål. Se även motiveringen till ändringsförslag 13.

Ändringsförslag 15

Artikel 3, punkt 1, led a, strecksats -1 (ny)

 

– Stöd till gränsöverskridande samarbete mellan nationella myndigheter som ansvarar för att bevaka medborgarnas rättigheter och stöd till initiativ eller nätverk mellan konstitutionella domstolar, högsta domstolar, kassationsdomstolar, högsta förvaltningsdomstolar, högsta råd för domarämbetet och åklagarämbetet samt ombudsmän.

Ändringsförslag 16

Artikel 3, punkt 1, led b, strecksats 2

– strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå,

– strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer, föreningar och nätverk på europeisk nivå,

Motivering

Se motiveringen till artikel 2 d.

Ändringsförslag 17

Artikel 3, punkt 1, led c, strecksats 1

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, prisutdelningar, Europaomfattande konferenser osv.,

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, konserter, prisutdelningar, Europaomfattande konferenser osv.,

Motivering

Konserter bidrar till att skapa en känsla av gemenskap.

Ändringsförslag 18

Artikel 3, punkt 1, led c, strecksats 2

– studier, undersökningar och opinionsmätningar,

– studier, forskning, undersökningar och opinionsmätningar,

Motivering

Forskning kring medborgarskap är en viktig åtgärd som bör finansieras inom ramen för insatsen ”Tillsammans för Europa”.

Ändringsförslag 19

Artikel 3, punkt 1, led ca (nytt)

 

(ca) Aktiv europeisk hågkomst, bestående av

 

– stöd till projekt för att hedra minnet av offren för nazismens och stalinismens massdeportationer och massavrättningar samt offren för alla diktaturer och inbördeskrig i Europa,

Motivering

Länderna i södra Europa har under 1900-talet upplevt totalitära regimer och inbördeskrig, skeenden som på många sätt har gemensamma drag. Införandet av demokrati i Spanien, Grekland och Portugal blev en framgång, mycket tack vare dessa länders anslutning till Europeiska gemenskapen. Genom att göra insatser för att bevara minnet av de viktigaste platserna och hedra de människor som blev offer under denna historiska epok skulle EU kunna visa sitt stöd till medborgarna i Europa. Programmet skulle också få mer uppmärksamhet. Eftersom det finns gemensamma drag hos de totalitära regimer som styrt dessa tre stater kommer projekt inom detta område att få en gränsöverskridande karaktär.

Ändringsförslag 20

Artikel 5

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar.

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokala föreningar och lokala myndigheter, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), minoritetsorganisationer, medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, organisationer för unionsmedborgare som är bosatta utanför unionens territorium, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar, föreningar för tredjelandsmedborgare bosatta i Europeiska unionen och europeiska nätverk mellan nationella myndigheter som har till uppgift att bevaka medborgarnas rättigheter.

Motivering

I enlighet med det konstitutionella fördragets värderingar och mål är Europas minoriteter en viktig faktor för att skapa ett Europa med ”enighet i mångfalden”. Ovannämnda instrument kommer att främja en känsla av gemenskap i Europa och ett gränsöverskridande samarbete som kommer att stärka den europeiska identiteten. Detta kan inte genomföras så effektivt på nationell nivå. Politiken och samarbetet i Europa kommer därför att få ett större mervärde i subsidiaritetsprincipens anda.

Ändringsförslag 21

Artikel 6

Programmet får omfatta verksamhet tillsammans med internationella organisationer som är kunniga inom aktivt medborgarskap, exempelvis Europarådet och Unesco, som genomförs på grundval av gemensamma bidrag och enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt bestämmelserna för varje institution eller organisation.

Programmet får omfatta eller inbegripa verksamhet tillsammans med internationella organisationer som är kunniga inom aktivt medborgarskap – och inom detta område i synnerhet det europeiska medborgarskapet –, exempelvis Europarådet och Unesco, som genomförs på grundval av gemensamma bidrag och enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt bestämmelserna för varje institution eller organisation.

Motivering

Programmet får inte bara omfatta de ovanstående formerna av samarbete utan också inbegripa dem. Inom ramen för ett aktivt medborgarskap är naturligtvis frågan om europeiskt medborgarskap av särskild betydelse för programmet.

Ändringsförslag 22

Artikel 9, punkt 1

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av diskriminering, forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av alla former av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet, forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

Ändringsförslag 23

Artikel 11, punkt 2

2. Det ekonomiska stödet skall vara i form av bidrag till juridiska personer. Bidrag får i vissa fall beviljas fysiska personer enligt vad som föreskrivs i artikel 114.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

2. Det ekonomiska stödet skall vara i form av bidrag till juridiska personer eller europeiska sammanslutningar av nationella offentliga institutioner som arbetar med medborgarskyddsfrågor. Bidrag får i vissa fall beviljas fysiska personer enligt vad som föreskrivs i artikel 114.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Ändringsförslag 24

Artikel 13, punkt 2

2. Kommissionen skall se till att det görs regelbundna, externa och oberoende utvärderingar av programmet.

2. Kommissionen skall se till att det görs regelbundna, externa och oberoende utvärderingar av programmet och den skall regelbundet informera Europaparlamentets behöriga utskott.

Ändringsförslag 25

Bilaga, del I, område 1: Aktiva medborgare för Europa, inledningen

Denna insats utgör den del av programmet som särskilt inriktas på verksamhet i vilken medborgarna medverkar antingen direkt eller indirekt. Denna verksamhet delas in i två slags åtgärder, nämligen:

Denna insats utgör den del av programmet som särskilt inriktas på verksamhet i vilken unionsmedborgarna, oavsett om de är bosatta i unionen eller inte, medverkar antingen direkt eller indirekt. Denna verksamhet delas in i två slags åtgärder, nämligen:

Motivering

Unionsmedborgarskapet garanterar alla medborgare i unionen samma rättigheter oavsett var de är bosatta. Med tanke på den speciella situationen för dem som är bosatta utanför EU:s territorium bör vi vidta de åtgärder som krävs för att även dessa personer fullt ut och effektivt skall kunna dra nytta av de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet.

Ändringsförslag 26

Bilaga, del I, område 1, Medborgarnas projekt och stödåtgärder, stycke 1

Denna åtgärd omfattar stöd till en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka medborgare medverkar direkt. Projektens omfattning och räckvidd kommer att bero på utvecklingen i samhället och de kommer att inriktas på att via innovativa tillvägagångssätt söka möjliga lösningar på kartlagda behov. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma europeiska frågor och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen

Denna åtgärd omfattar stöd till en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka unionsmedborgare, inbegripet de som är bosatta utanför EU:s territorium, medverkar direkt. Projektens omfattning och räckvidd kommer att bero på utvecklingen i samhället och de kommer att inriktas på att via innovativa tillvägagångssätt söka möjliga lösningar på kartlagda behov. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma europeiska frågor och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen

Motivering

Unionsmedborgarskapet garanterar alla medborgare i unionen samma rättigheter oavsett var de är bosatta. Med tanke på den speciella situationen för dem som är bosatta utanför EU:s territorium bör vi vidta de åtgärder som krävs för att även dessa personer fullt ut och effektivt skall kunna dra nytta av de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet.

Ändringsförslag 27

Bilaga, del I, område 2, Strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeiskt nivå, stycke 1

Det civila samhällets organisationer måste få finnas till och kunna fungera och samarbeta på europeisk nivå inom ett stort antal områden av allmänt intresse (t.ex. gemensamma värderingar och kulturarv, ideellt arbete, sociala frågor). Denna åtgärd kommer att ge dem förmågan och stabiliteten att fungera som katalysatorer över gränserna för sina medlemmar och för det civila samhället på europeiskt nivå. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk är ett viktigt inslag på detta verksamhetsområde. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram där en rad teman eller aktiviteter sammanförs.

Det civila samhällets organisationer måste få finnas till och kunna fungera och samarbeta på europeisk nivå inom ett stort antal områden av allmänt intresse (t.ex. gemensamma värderingar och kulturarv, ideellt arbete, sociala frågor, integration). Denna åtgärd kommer att ge dem förmågan och stabiliteten att fungera som katalysatorer över gränserna för sina medlemmar och för det civila samhället på europeiskt nivå. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk och europeiska föreningar är ett viktigt inslag på detta verksamhetsområde. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram där en rad teman eller aktiviteter sammanförs.

Ändringsförslag 28

Bilaga, del I, område 2, Strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeiskt nivå, stycke 2

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till två organisationer av allmänt europeiskt intresse, nämligen Europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området och Europarörelsen.

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till tre organisationer av allmänt europeiskt intresse, nämligen Europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området, Europarörelsen och Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna.

Ändringsförslag 29

Bilaga, del I, område 2, Stöd till projekt som det civila samhällets organisationer tar initiativet till , stycke 1

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, fackföreningar, förbund, tankesmedjor osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, europeiska föreningar, nätverk, föreningar för tredjelandsmedborgare, fackföreningar, förbund, tankesmedjor, organisationer för unionsmedborgare som är bosatta utanför unionens territorium osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Motivering

Se tidigare ändringsförslag.

Ändringsförslag 30

Bilaga, del I, område 3, Verktyg för information och spridning, stycke 1

Med tanke på inriktningen på medborgare och de olika initiativen inom aktivt medborgarskap måste övergripande information om verksamheten inom programmet, om övriga insatser i Europa i samband med medborgarskap och om andra relevanta initiativ tillhandahållas via Internetportal och andra verktyg.

Med tanke på inriktningen på medborgare och de olika initiativen inom aktivt medborgarskap måste övergripande information om verksamheten inom programmet, om övriga insatser i Europa i samband med medborgarskap och om andra relevanta initiativ tillhandahållas via Internetportal och andra verktyg. Särskild vikt skall läggas vid information om direktiv 2004/38/EG, som skall införlivas i medlemsstaternas lagstiftning senast den 30 april 2006.

Motivering

Se motiveringen till ändringsförslaget om införande av skäl 4a.

Ändringsförslag 31

Bilaga, del I, område 3a (nytt)

 

OMRÅDE 3a: AKTIV EUROPEISK HÅGKOMST

 

Inom detta område kan projekt av följande slag ges stöd:

 

– Projekt för att bevara de viktigaste platserna och minnesmärkena med anknytning till massdeportationer, tidigare koncentrationsläger och andra skådeplatser för mänskligt lidande i nazistiska utrotningsläger samt arkiv med dokumentation över dessa händelser liksom projekt för att hedra minnet av offren på dessa platser.

 

– Projekt för att hedra minnet av de personer som under extremt svåra förhållanden räddade människor från förintelsen.

 

– Projekt för att bevara tidigare koncentrationsläger och minnesmärken över offren för diktaturer och inbördeskrig i Europa samt arkiv med dokumentation om dessa historiska perioder, och andra verksamheter för att hedra minnet av offren.

 

– Projekt för att hedra minnet av offren för massförintelserna och massdeportationerna i samband med stalinismen samt bevarande av minnesmärken och arkiv som dokumenterar dessa händelser. Projekt inom detta område bör vara av gränsöverskridande karaktär eller ha ett gränsöverskridande inslag och de bör främja de europeiska medborgarnas förståelse för principerna om demokrati, frihet och respekt för mänskliga rättigheter.

Motivering

Länderna i södra Europa har under 1900-talet upplevt totalitära regimer och inbördeskrig, händelser som på många sätt har gemensamma drag. Införandet av demokrati i Spanien, Grekland och Portugal blev en framgång, mycket tack vare dessa länders anslutning till Europeiska gemenskapen. Genom att göra insatser för att bevara minnet av de viktigaste platserna och hedra de människor som blev offer under denna historiska epok skulle EU kunna visa sitt stöd till medborgarna i Europa. Programmet skulle också få mer uppmärksamhet. Eftersom det finns gemensamma drag hos de totalitära regimer som styrt dessa tre stater kommer projekt inom detta område att få en gränsöverskridande karaktär.

Ändringsförslag 32

Bilaga, del II, stycke -1 (nytt)

 

Urvalskriterierna, som skall fastställas tillsammans med den tillämpliga klassificeringstabellen, kommer att göras tillgängliga för alla intresserade aktörer. Stödansökningarna kommer att utvärderas med beaktande av följande kriterier:

 

– Överensstämmelse med programmets mål.

 

– Den planerade verksamhetens kvalitet.

 

– Verksamhetens troliga multiplikatoreffekt bland allmänheten.

 

– Verksamhetens geografiska effekt, både när det gäller geografisk spridning och antalet deltagande länder.

 

– Medborgarnas delaktighet i organisationen av berörda organ.

 

Om två eller fler föreslagna projekt bedöms ha samma kvalitet kommer företräde att ges sökande som bedriver icke vinstdrivande verksamhet (exempelvis frivilligorganisationer, ideella organisationer, offentliga institut osv.).

 

Oberoende av om en aktör har erhållit ekonomiskt stöd eller inte har sökandena rätt att få relevant information om motiveringarna till det slutliga beslutet.

Motivering

Ett korrekt urvalsförfarande kräver öppenhet. Det är dessutom viktigt att främja aktörer som bedriver icke vinstdrivande verksamhet, eftersom de utgör grundstommen för det aktiva medborgarskapet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ‘Medborgare för Europa’ för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

Referensnummer

KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD)

Ansvarigt utskott

CULT

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

LIBE
10.5.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Giusto Catania
6.6.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

21.2.2006

 

 

 

 

Antagande

21.2.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Nuno Alvaro, Edit Bauer, Johannes Blokland, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Charlotte Cederschiöld, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Rosa Díez González, Antoine Duquesne, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Lívia Járóka, Timothy Kirkhope, Ewa Klamt, Barbara Kudrycka, Romano Maria La Russa, Henrik Lax, Sarah Ludford, Claude Moraes, Hartmut Nassauer, Athanasios Pafilis, Martine Roure, Inger Segelström, Antonio Tajani, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gérard Deprez, Camiel Eurlings, Evelyne Gebhardt, Genowefa Grabowska, Sophia in 't Veld, Jean Lambert, Katalin Lévai, Kyriacos Triantaphyllides, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Iratxe García Pérez

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

  • [1]  EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (25.1.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap
(KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD))

Föredragande: Maria da Assunção Esteves

KORTFATTAD MOTIVERING

1. Programmet ”Medborgare för Europa”, som främjar ett aktivt medborgarskap, är en grundläggande strategi för den europeiska politiska processen.

Programmet skall få medborgarna att tillsammans bilda sig en politisk åsikt och visa politisk vilja, något som tillför den europeiska politiska processen en viktig rådgivande komponent som skapar deltagande och legitimitet.

Om de europeiska medborgarna tillsammans deltar i det kulturella, sociala och politiska livet skapar detta en samhörighet som i sig leder till att allmänheten engagerar sig i offentliga frågor.

Programmet ”Medborgare för Europa” banar sålunda vägen för en politisk modell för samarbete mellan medborgarna och de europeiska institutionerna. Även i detta fall skulle den politiska stimulansen röra sig från utkanterna mot centrum. Att på detta sätt forma den politiska viljan utifrån de breda lagren gör medborgarna delaktiga i processen att utveckla ett europeiskt system, gör dem till medskapare av detta system och skapar de idealiska villkoren för ett förhållande mellan olika kulturella traditioner och införandet av en kosmopolitisk rätt. Samtidigt förhindrar detta att den europeiska politiken på ett byråkratiskt sätt fjärmar sig från de europeiska medborgarna.

2. Eftersom programmet ”Medborgare för Europa” främjar förbindelserna mellan olika samhällsgrupper som är beroende av varandra främjar det ett ansvar som kräver mer av de aktiva medborgarna än att de fokuserar på de egna konkreta intressena.

Detta gemensamma agerande leder till en övergripande förståelse av de mål och normer som är av gemensamt intresse. Det gynnar en medveten samexistens som styrs av lika rättigheter och ömsesidig respekt. Det skapar inom varje människa en bild av en kollektiv europeisk livsstil, en livsstil grundad på demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

3. Programmet kommer att öka samstämmigheten på ett område där den kulturella och sociala mångfalden blomstrar. Denna samstämmighet kan inte enbart garanteras av EU‑institutionerna utan kräver också medborgarnas deltagande i en kontinuerlig kommunikation.

Skapandet av en politisk vilja utgående från det civila samhället stöder det europeiska rättsprojektet och gör det gräns- och generationsöverskridande. Detta banar vägen för ett förbund av nationer, som är den fullkomliga bilden av Europa, av en europeisk Res Publica.

4. Programmets strategiska betydelse ligger uttryckligen i att det främjar en mångfald av kommunikationsformer som förbinder medborgarna med EU-institutionerna. De planerade åtgärderna klargör för deltagarna hur de skall bete sig som medlemmar av ett rättvist och pluralistiskt Europa som är öppet mot omvärlden.

5. Verksamheten inom det civila samhället skapar en kommunikativ gemenskap som berikar de politiska beslutsmetoderna, minskar byråkratin och bryter institutionernas politiska monopol. Resultatet är en klart ökad legitimitet och en säker väg till framgång för en politisk omstart och nya grundläggande element i den europeiska utvecklingen.

Den ”konstitutionella krisen” och åsikterna om utvidgningen visar hur allmänheten kräver en sådan bas för deltagande.

6. Medborgarna bestämmer, genom gemensamma åtgärder och dialog, vilka traditioner de vill bevara, vilka gemensamma regler de vill införa samt i vilket slags Europa de vill leva. På så sätt får den politiska diskussionen en moralisk och pragmatisk dimension. Framtiden måste byggas med försiktighet. Målens och grundförutsättningarnas omfattning ändras. Det banar vägen för ett mer legitimt och ambitiöst Europa.

7. Föredraganden stöder därför i princip programmet. För att göra det så effektivt som möjligt föreslår föredraganden att samtliga sociala aktörer, inklusive medierna, engageras och görs till ledande gestalter. Understödjande och frivillig verksamhet spelar en viktig roll och utvecklar sig många gånger på ett spontant sätt och lyfter fram medborgare som är intresserade av sådan verksamhet. Utbildningsanstalterna spelar en strategisk roll för en stabil utbildning och ett stabilt samarbete. Initiativ som ger demokratiutbildning och information om de institutionella kanalerna för politiska åtgärder bör främjas. De offentliga myndigheternas stöd är naturligtvis en förutsättning för att programmet skall bli framgångsrikt.

Föredraganden föreslår att en ny rubrik, ”Demokratiutbildning”, skall införas i åtgärden ”Aktivt civilt samhälle i Europa”. Programmet kommer att bli framgångsrikt endast om det lyckas med att upplysa medborgarna om och engagera dem i politiken. Idén om en europeisk livsstil, som skapats genom de föreslagna åtgärderna, kräver förståelse för förvaltningens roll.

Föredraganden betonar sålunda behovet av att stärka rubriken ”Verktyg för information och spridning” så att mediernas roll i detta program ökar och blir mer konkret. Endast om programmet åtföljs av en omfattande marknadsföring som kan ge multiplikatoreffekter kommer det att bli framgångsrikt. Åtgärderna behöver största möjliga medietäckning, och kännedom om dem måste därför spridas via TV, press och lokalradio.

Initiativen för demokratiutbildning och informationsspridning tyder på att budgeten bör ökas med 10 miljoner euro, jämnt fördelade mellan dessa båda initiativ. Om det här beloppet läggs till föredragandens förslag skulle den totala budgeten uppgå till 300 miljoner euro.

Det är också viktigt att administrationen förenklas, eftersom byråkratin skrämmer bort medborgarna. Föredraganden behåller med viss tvekan hänvisningen till de rådgivande kommittéerna i genomförandeåtgärderna.

8. Det är ytterst brådskande att skapa ett medborgarnas Europa. Europa kan inte byggas utan ett band mellan det privata och det offentliga. Endast på detta sätt kan universella rättvisevärden integreras i en kosmopolitisk värld som kännetecknas av skiftande traditioner.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 1

(1) Unionsmedborgarskapet bör vara den grundläggande rättsliga ställningen för medborgare i medlemsstaterna.

(1) Unionsmedborgarskapet, som omfattar samtliga medborgare i medlemsstaterna, är hörnstenen i den europeiska politiska processen.

Ändringsförslag 2

Skäl 2

(2) Gemenskapen bör uppmuntra EU:s medborgare att ta tillvara alla sidor av EU‑medborgarskapet, vilket skall främjas med vederbörlig hänsyn till subsidiariteten.

(2) Utan att tillämpningen av subsidiaritetsprincipen påverkas bör EU‑institutionerna främja ett aktivt, deltagande, ansvarsfullt och självständigt medborgarskap som kan stimulera de offentliga myndigheterna, fördjupa demokratin och skapa en framtid för Europa.

Ändringsförslag 3

Skäl 3

(3) För att medborgarna till fullo skall stödja den europeiska integrationen bör därför större vikt läggas vid deras gemensamma värderingar, historia och kultur såsom centrala inslag i deras tillhörighet till ett samhälle som grundas på principerna om frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, alltmedan mångfalden respekteras.

(3) För att medborgarna skall bli delaktiga i den europeiska integrationen bör man främja gemensamma kulturella, sociala och politiska åtgärder som förenar historiska minnen, kulturtraditioner, hågkomsten av den europeiska integrationens framgångar och känslan av att tillhöra en större gemenskap som grundas på demokrati och mänskliga rättigheter.

Ändringsförslag 4

Skäl 4

(4) För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att full ut delta i uppbyggnaden av ett allt närmare Europa måste man vända sig till alla medborgare och engagera dem i utbyten över gränserna och i samarbete, och på så sätt bidra till att skapa en känsla av att tillhöra gemensamma europeiska ideal.

(4) För att skapa ett medborgarnas Europa, bilda en allmän europeisk opinion och utveckla en kosmopolitisk identitet är det viktigt att främja kommunikation mellan medborgarna på basis av samarbete och dialog genom utbyten över gränserna som medför en ömsesidig respekt och en känsla av att tillhöra gemensamma europeiska ideal.

Ändringsförslag 5

Skäl 5

(5) Europaparlamentet anser i sin resolution av den 15 april 1988 att betydande ansträngningar bör göras för att intensifiera kontakterna mellan medborgarna i medlemsstaterna och att det både är motiverat och önskvärt att Europeiska unionen särskilt stöder utvecklingen av vänortsverksamhet i medlemsstaterna.

(5) Europaparlamentet betonade i sin resolution av den 15 april 1988 den strategiska vikten av att intensifiera kontakterna mellan medborgare i olika medlemsstater och att det både är motiverat och önskvärt att Europeiska unionen särskilt stöder utvecklingen av vänortsverksamhet i medlemsstaterna.

Ändringsförslag 6

Skäl 6a (nytt)

 

(6a) I stadgan om de grundläggande rättigheterna betonas den särskilda vikten av ett aktivt medborgarskap som kan samarbeta med institutionerna och skapa delaktighet och legitimitet.

Ändringsförslag 7

Skäl 7

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med det civila samhällets organisationer och lokalsamhällen och stödja medborgarnas aktiva engagemang.

(7) Rådet inrättade genom sitt beslut av den 26 januari 2004 gemenskapens handlingsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande), i vilket man bekräftat behovet av att främja en kontinuerlig dialog med lokalsamhällen, det civila samhällets organisationer och medborgarna i allmänhet. Även Europaparlamentet bekräftade i sin resolution om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-20131 att ett program för allmänhetens deltagande kommer att vara viktigt även i framtiden för att föra Europa närmare medborgarna genom en process som börjar på gräsrotsnivå.

 

__________________

 

1 Antagna texter P6_TA(2005)0224.

Ändringsförslag 8

Skäl 8

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell och regional nivå är viktiga kanaler för att nå ut till medborgarna. Därför bör deras samarbete över gränserna uppmuntras.

(8) Det civila samhällets organisationer på europeisk, nationell och regional nivå är viktiga instanser för att engagera medborgarna. Därför bör deras samarbete över gränserna uppmuntras.

Ändringsförslag 9

Skäl 9

(9) Europeiska organisationer som forskar inom offentlig policy kan tillhandahålla idéer och funderingar som kan ge näring åt debatten på europeisk nivå. De kan också utgöra en länk mellan EU-institutionerna och medborgarna och bör därför få stöd.

(9) Europeiska organisationer som forskar inom offentlig policy kan tillhandahålla idéer och funderingar som kan ge näring åt debatten på europeisk nivå. De bidrar till att skapa en allmän opinion på kommunikationsområdet och kan utgöra en länk mellan EU-institutionerna och medborgarna. De bör därför få stöd och deras nätverksarbete bör främjas.

Ändringsförslag 10

Skäl 10

(10) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den balanserade integreringen av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser.

(10) Programmet bör respektera principen om integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser.

Ändringsförslag 11

Skäl 11

(11) Kandidatländerna och de Efta-länder som är parter i EES-avtalet erkänns som potentiella deltagare i gemenskapens program i enlighet med de avtal som ingåtts med dem.

(11) Kandidatländerna och de Efta-länder som är parter i EES-avtalet kan delta i gemenskapens program i enlighet med de avtal som ingåtts med dem.

Ändringsförslag 12

Skäl 12

(12) Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 antogs ”Thessalonikiagendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration” där länderna på västra Balkan uppmanas att delta i gemenskapens program och byråer. Därför bör länderna på västra Balkan erkännas som potentiella deltagare i gemenskapens program.

(12) Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 antogs ”Thessalonikiagendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration” där länderna på västra Balkan uppmanas att delta i gemenskapens program och byråer. Därför bör länderna på västra Balkan godkännas som potentiella deltagare i gemenskapens program.

Ändringsförslag 13

Skäl 13

(13) Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om att regelbundet övervaka och utvärdera detta program för att möjliggöra anpassningar, i synnerhet av prioriteringarna för åtgärdernas genomförande.

(13) Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om att regelbundet övervaka och på ett oberoende sätt utvärdera detta program för att möjliggöra de anpassningar som krävs för att åtgärderna skall kunna genomföras problemfritt.

Ändringsförslag 14

Skäl 17

(17) Eftersom målen för programmet ”Medborgare i Europa” inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den gränsöverskridande och mångsidiga naturen av programmets insatser och åtgärder bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17) Eftersom målen för programmet ”Medborgare i Europa” inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den gränsöverskridande och multipolära naturen av programmets insatser och åtgärder bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Ändringsförslag 15

Artikel 1, punkt 2

2. Programmet skall bidra till följande allmänna mål:

2. Programmet skall bidra till följande allmänna mål:

– Att ge medborgarna möjlighet att samarbeta och delta i uppbyggandet av ett allt närmare Europa som enas och berikas genom sin kulturella mångfald.

– Att engagera medborgarna att samarbeta och delta i uppbyggandet av ett pluralistiskt, rättvist och demokratiskt Europa som är öppet mot omvärlden.

– Att skapa en europeisk identitet som grundar sig på erkända gemensamma värderingar samt gemensam kultur och historia.

– Att utveckla en postnationell europeisk identitet på basis av en politisk gemenskap som kännetecknas av gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter och en historisk-kulturell mångfald av nationella traditioner.

– Att främja ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare alltmedan man respekterar och framhäver kulturell mångfald och samtidigt bidrar till dialogen mellan kulturerna.

– Att anlägga ett medborgarperspektiv på den europeiska politiska integrations- och utvidgningsprocessen genom att främja dialog, ömsesidig förståelse och känslan av gemensamt intresse bland de europeiska medborgarna.

 

– Att bidra till bildandet av en allmän europeisk opinion på grundval av ett aktivt civilt samhälle som kan samarbeta med institutionerna och garantera det europeiska projektets framgång.

Ändringsförslag 16

Artikel 2

Programmet skall ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

Programmet skall ha följande särskilda mål som skall genomföras via samarbete över gränserna:

(a) Att föra samman människor från lokalsamhällen i hela Europa för att de skall framföra och utbyta erfarenhet, åsikter och värderingar, lära av historien och bygga för framtiden.

(a) Att föra samman människor från lokalsamhällen i hela Europa för att de skall framföra erfarenhet och idéer, skapa en europeisk livsstil och bygga för framtiden.

(b) Att via samarbete mellan det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion som har koppling till EU-medborgarskapet.

(b) Att via samarbete mellan det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion som har koppling till EU-medborgarskapet och demokratin.

(c) Att göra Europatanken mer konkret för medborgarna genom att främja och framhäva Europas värderingar och landvinningar, alltmedan man värnar om minnet av det förflutna.

(c) Att göra Europatanken mer konkret för medborgarna genom att främja och framhäva Europas värderingar och landvinningar och projicera det historiska minnet på en framtida kollektiv idé.

(d) Att uppmuntra en balanserad integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer i alla medlemsstater, bidra till dialog mellan kulturerna och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet för verksamhet tillsammans med de nyanslutna medlemsstaterna.

(d) Att uppmuntra en balanserad integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer i medlemsstaterna, bidra till dialog mellan kulturerna och skapa medvetenhet om Europa, med särskild uppmärksamhet för verksamhet tillsammans med de nyanslutna medlemsstaterna.

Ändringsförslag 17

Artikel 3, punkt 1, led b, strecksats 3a (ny)

 

– stöd till initiativ för demokrati- och medborgarskapsutbildning,

Ändringsförslag 18

Artikel 3, punkt 1, led c

c) ”Tillsammans för Europa”, bestående av

c) ”Tillsammans för Europa”, bestående av

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, prisutdelningar, Europaomfattande konferenser osv.,

– mycket synliga evenemang, exempelvis minneshögtider, prisutdelningar, konstnärliga evenemang, Europaomfattande konferenser osv.,

– studier, undersökningar och opinionsmätningar,

– studier, undersökningar och opinionsmätningar,

– verktyg för information och spridning.

– verktyg för information och spridning, inklusive publicitet och ett aktivt medieengagemang.

Ändringsförslag 19

Artikel 3, punkt 1a (ny)

 

1a. Varje insats bör främja en tematisk mångfald för att aktivera så många medborgare som möjligt.

Ändringsförslag 20

Artikel 3, punkt 2

2. Inom varje insats får man prioritera den balanserade integreringen av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater, enligt det särskilda målet i artikel 2.4.

2. Varje insats bör återspegla den balanserade integreringen av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater, enligt det särskilda målet i artikel 2.4.

Ändringsförslag 21

Artikel 5

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar.

Programmet skall vara öppet för alla berörda parter som aktivt främjar europeiskt medborgarskap, särskilt för lokalsamhällen, europeiska organisationer för forskning inom offentlig policy (tankesmedjor), frivillig och understödjande verksamhet, skolor, medborgargrupper och övriga organisationer i det civila samhället som icke-statliga organisationer, intresseorganisationer, nätverk, sammanslutningar och förbund samt fackföreningar.

 

Programmet skall också vara öppet för de massmedier som sprider information om de planerade åtgärderna.

 

Programmets åtgärder, som utgår ifrån medborgarna och riktar sig till dem, utesluter inte, utan kräver till och med institutionernas stöd.

Ändringsförslag 22

Artikel 9, punkt 1

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av diskriminering, forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

1. Kommissionen skall se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av gemenskapens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, miljö, audiovisuella medier, massmedier, grundläggande fri- och rättigheter, social integrering, jämställdhet, bekämpning av diskriminering, vetenskaplig forskning samt gemenskapens yttre insatser, särskilt inom Europeiska grannskapspolitiken.

Ändringsförslag 23

Artikel 10, punkt 1

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid som anges i artikel 1 fastställs härmed till 235 miljoner euro.

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid som anges i artikel 1 fastställs härmed till 300 miljoner euro.

Ändringsförslag 24

Artikel 11, punkt 1

1. Enligt artikel 176.2 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får kommissionen besluta på grundval av bidragsmottagarnas egenskaper och insatsernas natur att undanta dem från kontrollen av att de förfogar över den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som krävs för att genomföra de föreslagna åtgärderna eller arbetsprogrammet.

1. Enligt artikel 176.2 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 får kommissionen besluta på grundval av bidragsmottagarnas egenskaper, insatsernas natur och omständigheterna att undanta dem från kontrollen av att de förfogar över den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som i princip krävs för att genomföra de föreslagna åtgärderna eller arbetsprogrammet.

Ändringsförslag 25

Artikel 11, punkt 5

5. Driftsbidrag som beviljas inom detta program till organisationer som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse enligt definitionen i artikel 162 i kommissionens förordning nr 2342/2002 skall inte minskas automatiskt i enlighet med artikel 113.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 om de förlängs.

5. Driftsbidrag som beviljas inom detta program till organisationer som verkar för mål av allmänt europeiskt intresse enligt definitionen i artikel 162 i kommissionens förordning nr 2342/2002 skall inte minskas automatiskt i enlighet med artikel 113.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 om de förlängs.

Ändringsförslag 26

Artikel 12, punkt 1

1. Kommissionen skall när åtgärder enligt detta beslut genomförs se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och, om oegentligheter påvisas, verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

1. Kommissionen skall när åtgärder enligt detta beslut genomförs se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och, om oegentligheter påvisas, genom verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

Ändringsförslag 27

Artikel 12, punkt 4

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska biståndet är berättigat, skall kommissionen begära att bidragsmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om bidragsmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande ekonomiska stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska biståndet är berättigat, skall kommissionen begära att bidragsmottagaren anger skälen till detta inom en viss tid. Om bidragsmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande ekonomiska stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

Ändringsförslag 28

Artikel 14

Insatser som påbörjas före den 31 december 2006 i enlighet med beslut 2004/100/EG av den 26 januari 2004 skall även i fortsättningen styras av det beslutet tills de avslutas.

Insatser som påbörjas före den 31 december 2006 i enlighet med beslut 2004/100/EG av den 26 januari 2004 skall även i fortsättningen styras av detta beslut tills de avslutas.

Ändringsförslag 29

Bilaga, punkt 1, område 1, stycke 2

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortsverksamhet. Det kan röra sig om enstaka insatser eller pilotverksamhet, eller också strukturerade, fleråriga arrangemang med flera partner som följer ett mer planerat tillvägagångssätt och inbegriper en rad aktiviteter, från möten mellan medborgare till särskilda konferenser eller seminarier, anordnade inom ramen för vänortsverksamhet, kring ämnen av gemensamt intresse tillsammans med därtill kopplade publikationer. Denna åtgärd kommer att aktivt bidra till att öka kunskaperna och förståelse mellan medborgare och kulturer.

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortsverksamhet. Det kan röra sig om enstaka insatser eller pilotverksamhet, eller också strukturerade, fleråriga arrangemang med flera partner som följer ett mer planerat tillvägagångssätt och inbegriper en rad aktiviteter, från möten mellan medborgare till särskilda konferenser eller seminarier, anordnade inom ramen för vänortsverksamhet, kring ämnen av gemensamt intresse tillsammans med därtill kopplade publikationer. Vänortsverksamheten på europeisk nivå får inte avleda uppmärksamheten från betydelsen av de strategiska förbindelserna mellan grannstäder på båda sidor av en gräns som av naturliga skäl erbjuder möjligheter till en mer intensiv och systematisk dialog. Denna åtgärd kommer att aktivt bidra till att öka kunskaperna och förståelse mellan medborgare och kulturer. Åtgärden gör medborgarna till huvudaktörer i den europeiska processen genom deras städer och regioner, förenar de goda tillvägagångssätten i deras traditionella grannförbindelser och utnyttjar dem i skapandet av ett gemensamt intresse.

Ändringsförslag 30

Bilaga, punkt 1, område 1, stycke 3

Strukturell stöd får tillhandahållas direkt till Europeiska kommuners och regioners råd – (CEMR), en organisation av allmänt europeiskt intresse, aktiv inom vänortsverksamhet.

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till Europeiska kommuners och regioners råd – (CEMR), en organisation som verkar för ett allmänt europeiskt intresse, aktiv inom vänortsverksamhet.

Ändringsförslag 31

Bilaga, punkt 1, område 1, stycke 4

Denna åtgärd omfattar stöd till en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka medborgare medverkar direkt. Projektens omfattning och räckvidd kommer att bero på utvecklingen i samhället och de kommer att inriktas på att via innovativa tillvägagångssätt söka möjliga lösningar på kartlagda behov. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma europeiska frågor och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen.

Denna åtgärd stöder en rad olika transnationella och sektorsövergripande projekt i vilka medborgare medverkar direkt. Projekten kommer att samla medborgare med olika bakgrund som tillsammans kommer att arbeta med eller diskutera gemensamma frågor och problem och på så sätt utveckla ömsesidig förståelse och göra människor uppmärksamma på den europeiska integrationsprocessen. Medborgarna skall sålunda utveckla en medveten samexistens och genom diskussioner ta reda på vilka traditioner de vill bevara, vilka gemensamma regler de vill införa samt i vilket slags Europa de vill leva. Syftet med den här åtgärden är att främja ett allmänt medborgardeltagande som ett tillägg till organisationernas funktionella deltagande.

Ändringsförslag 32

Bilaga, punkt 1, område 1, stycke 4a (nytt)

 

Användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik, kommer att uppmuntras. Även understödjande (konstnärliga och humanitära) och frivilliga medborgarprojekt kommer att uppmuntras, vilka många gånger uppstår spontant och vilka medborgarna känner sig särskilt manade att delta i. En annan viktig åtgärd är vänskolor, som skapar förutsättningar för ett stabilt och systematiskt samarbete i strategiska utbildningscenter för medborgarna och som har samröre med viktiga ”satellitgrupper” såsom föräldraorganisationer, akademiska föreningar och idrottsklubbar.

Ändringsförslag 33

Bilaga, punkt 1, område 1, stycke 5a (nytt)

 

Med tanke på att medborgarprojekt ofta är spontana och uppvisar en särskild organisationsstruktur kräver de särskilt stöd från de offentliga myndigheterna. Trots att programmet inte är direkt riktat mot dessa myndigheter har de ett naturligt intresse av att dessa projekt genomförs framgångsrikt och bör samverka med medborgarna i genomförandet av dem.

Ändringsförslag 34

Bilaga, punkt 1, område 2, stycke 1

Organisationer som tillhandahåller nya idéer och funderingar kring europeiska frågor är viktiga institutionella samtalspartner, vilka kan tillhandahålla oberoende strategiska och sektorsövergripande rekommendationer till EU-institutionerna. De kan företa insatser som ger näring till debatten, särskilt om EU-medborgarskap och om europeiska värderingar och kulturer. Denna åtgärd syftar till att stärka den institutionella förmågan för dessa organisationer, eftersom de är representativa, tillhandahåller ett verkligt europeiskt mervärde, kan de få till stånd betydande multiplikatoreffekter och kan samarbeta med övriga bidragsmottagare inom detta program. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk är ett viktigt inslag på detta område. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram som samlar en rad teman eller aktiviteter.

Organisationer som tillhandahåller nya idéer och funderingar kring europeiska frågor är viktiga institutionella samtalspartner, vilka kan tillhandahålla oberoende strategiska och sektorsövergripande rekommendationer till EU-institutionerna. De kan företa insatser som ger näring till debatten, särskilt om EU-medborgarskap och om europeiska värderingar och kulturer. Denna åtgärd syftar till att stärka den institutionella förmågan för dessa organisationer, eftersom de är representativa, tillhandahåller ett verkligt europeiskt mervärde, kan de få till stånd betydande multiplikatoreffekter och kan samarbeta med övriga bidragsmottagare inom detta program. Forskningsorganisationer spelar en viktig roll i bildandet av den allmänna opinionen genom informella kommunikationsnätverk. Förstärkningen av Europaomfattande nätverk är ett viktigt inslag på detta område. Bidrag får beviljas på grundval av fleråriga arbetsprogram som samlar en rad teman eller aktiviteter.

Ändringsförslag 35

Bilaga, punkt 1, område 2, stycke 2

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till föreningen ”Groupement d'études et de recherches Notre Europe”, som är en organisation av allmänt europeiskt intresse.

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till föreningen ”Groupement d'études et de recherches Notre Europe”, som är en organisation som verkar för ett allmänt europeiskt intresse.

Ändringsförslag 36

Bilaga, punkt 1, område 2, stycke 4

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till två organisationer av allmänt europeiskt intresse, nämligen Europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området och Europarörelsen.

Strukturellt stöd får tillhandahållas direkt till två organisationer som verkar för ett allmänt europeiskt intresse, nämligen Europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området och Europarörelsen.

Ändringsförslag 37

Bilaga, punkt 1, område 2, stycke 5

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, fackföreningar, förbund, tankesmedjor osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Det civila samhällets organisationer, exempelvis icke-statliga organisationer, yrkesorganisationer, fackföreningar, förbund, tankesmedjor osv. kan genom debatt, publikationer, opinionsbildning och andra konkreta gränsöverskridande projekt engagera medborgarna eller företräda deras intressen. Att införa eller bygga vidare på en europeisk dimension i verksamheten hos det civila samhällets organisationer kommer att göra det möjligt för dem att öka sin kapacitet och nå en större publik. Direkt samarbete mellan det civila samhällets organisationer från olika medlemsstater kommer att bidra till förståelse för de olika kulturerna och synpunkterna och till fastställandet av gemensamma angelägenheter och värderingar. Det civila samhällets organisationer spelar sålunda en strategisk roll för medborgarnas deltagande. De är ideala forum för utvecklingen av den enskildes uppfattning av det gemensamma intresset, ideala samtalspartner när det gäller samarbetet mellan samhället och de offentliga myndigheterna samt utmärkta aktörer med en social bas för att legitimera den europeiska processen. Även om detta kan vara i form av enskilda projekt kommer ett mer långsiktigt tillvägagångssätt att säkerställa en mer hållbar effekt och utveckling av nätverk och synergieffekter.

Ändringsförslag 38

Bilaga, punkt 1, område 2, stycke 6a (nytt)

 

Stöd till demokratiutbildning

 

Denna åtgärd omfattar särskild verksamhet för att utbilda medborgarna i politisk kultur. Ett aktivt medborgarskap förutsätter förståelse av det demokratiska systemet och information om institutionella kommunikationskanaler. Åtgärderna i programmet främjar ett ”världsmedvetande” som kräver förståelse för beslutsprocessernas roll. Denna åtgärd stöder samtliga enskilda och kollektiva initiativ som får medborgarna att diskutera det europeiska systemet: konferenser som organiseras på initiativ av sociala organisationer och som samlar opinionsbildare, politiska debatter mellan jurister, politiska utbildningsinitiativ för journalister (i syfte att förbättra kvaliteten på den politiska informationen) samt tävlingar, inbegripet en simulering av de europeiska institutionernas arbetsmetoder, med utgångspunkt i den redan existerande rättegångstävlingen, ”Moot Court”.

Ändringsförslag 39

Bilaga, punkt 1, område 3, stycke 1

Inom detta område stöds evenemang som anordnas av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, som är av betydande skala och räckvidd, som i hög grad berör Europas folk, bidrar till att öka deras känsla av att tillhöra samma gemenskap, göra dem medvetna om Europeiska unionens historia, resultat och värderingar, engagera dem i dialogen mellan kulturerna och bidra till utvecklingen av deras europeiska identitet.

Inom detta område stöds evenemang som anordnas av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, som är av betydande skala och räckvidd, som i hög grad berör Europas folk, bidrar till att öka deras känsla av att tillhöra samma gemenskap, göra dem medvetna om Europeiska unionens historia, resultat och värderingar, engagera dem i dialogen mellan kulturerna och bidra till utvecklingen av deras europeiska identitet. Den symboliska politiken, som förenar festligheter och minnen, är också en del av integrationen.

Ändringsförslag 40

Bilaga, punkt 1, område 3, stycke 2

Dessa evenemang kan exempelvis vara minneshögtider kring historiska händelser, uppmärksammande av europeiska framgångar, medvetandegörande kring bestämda frågor, Europaomfattande konferenser samt prisutdelningar för att uppmärksamma betydande resultat. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik.

Dessa evenemang kan exempelvis vara minneshögtider kring historiska händelser, uppmärksammande av europeiska framgångar, konstnärliga evenemang, Europaomfattande konferenser samt prisutdelningar för att uppmärksamma betydande resultat. Man kommer att uppmuntra användningen av ny teknik, särskilt informationssamhällets teknik.

Ändringsförslag 41

Bilaga, punkt 1, område 3, stycke 5

Strukturellt stöd får beviljas direkt till Jean Monnet-föreningen och till Europeiska Robert Schuman-centret – båda dessa organisationer är av allmänt europeiskt intresse.

Strukturellt stöd får beviljas direkt till Jean Monnet-föreningen och till Europeiska Robert Schuman-centret – båda dessa organisationer håller ett allmänt europeiskt intresse levande.

Ändringsförslag 42

Bilaga, punkt 1, område 3, stycke 5a (nytt)

 

Programmet kommer endast att ha framgång om det åtföljs av en omfattande marknadsföringskampanj som kräver ett aktivt medieengagemang. I detta sammanhang måste ”offentligheten offentliggöras” för att de planerade åtgärderna skall få övergripande och långtgående effekter. Åtgärderna behöver få största möjliga medietäckning. Endast på så sätt kan man få till stånd storskaliga effekter och relationer som bygger på samverkan mellan olika grupper i samhället. Syftet med denna åtgärd är att stödja medierna, särskilt televisionen, pressen och lokalradion, så att de upplyser allmänheten om programåtgärderna, i likhet med det sätt på vilket information från offentliga institutioner offentliggörs. De europeiska press- och lokalradionätverken bör stimuleras i sig.

Ändringsförslag 43

Bilaga, punkt 2, stycke 5

Arbete i nätverk och inriktning på multiplikatoreffekterna, inbegripet användningen av informations- och kommunikationsteknik, blir viktigt och kommer att återspeglas både i typen av verksamhet och raden av medverkande organisationer. Man kommer att uppmuntra till samverkan och synergieffekter mellan de olika berörda parterna i programmet.

Arbete i nätverk och inriktning på multiplikatoreffekterna, inbegripet användningen av informations- och kommunikationsteknik, och i allmänhet, ett aktivt engagemang från mediernas sida, blir viktigt och kommer att återspeglas både i typen av verksamhet och raden av medverkande organisationer. Man kommer att uppmuntra till samverkan och synergieffekter mellan de olika berörda parterna i programmet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

Referensnummer

KOM(2005)0116 – C6‑0101/2005 – 2005/0041(COD)

Ansvarigt utskott

CULT

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

AFCO
10.5.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Maria da Assunção Esteves
14.9.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

29.11.2005

 

 

 

 

Antagande

24.1.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

James Hugh Allister, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Panayiotis Demetriou, Andrew Duff, Maria da Assunção Esteves, Ingo Friedrich, Bronisław Geremek, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Andreas Mölzer, Hans-Gert Poettering, Marie-Line Reynaud, Alexander Stubb

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Berger, Gérard Onesta, Reinhard Rack

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

  • [1]  EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av programmet ”Medborgare för Europa” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap

Referensnummer

KOM(2005)0116 – C6-0101/2005 – 2005/0041(COD)

Framläggande för parlamentet

6.4.2005

Ansvarigt utskott
  Tillkännagivande i kammaren

CULT
10.5.2005

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

BUDG
10.5.2005

LIBE
10.5.2005

AFCO
10.5.2005

 

 

Inget yttrande avges
  Beslut

 

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

 

 

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Hannu Takkula
24.5.2005

 

Tidigare föredragande

 

 

Förenklat förfarande – beslut

 

Bestridande av den rättsliga grunden
  JURI:s yttrande

 

/

 

Ändrad anslagstilldelning
  BUDG:s yttrande

 

/

 

Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren

 

Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren

 

Behandling i utskott

30.8.2005

3.10.2005

28.11.2005

23.1.2006

23.2.2006

Antagande

21.3.2006

Slutomröstning: resultat

+

0

26

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia I Cutchet, Christopher Beazley, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Rolandas Pavilionis, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Karin Resetarits, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ingeborg Gräßle, Gyula Hegyi, Mario Mauro, Nina Škottová, Jaroslav Zvěřina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Ingivande

23.3.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...