BETÄNKANDE om situationen för Europas ekonomi: förslag till betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2006

23.3.2006 - (2006/2047(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: José Manuel García-Margallo y Marfil

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om situationen för Europas ekonomi: förslag till betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2006

(2006/2047(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) (KOM(2005)0141),

–   med beaktande av artikel 99.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av den särskilda rapporten nr 4/2005 från kommissionens kommitté för ekonomisk politik (EPC) om prognoser för åldersrelaterade utgifter: ”The 2005 EPC projections of age-related expenditure (2004–2050) for the EU25 Member States: underlying assumtions and projection methodologies”,

–   med beaktande av de 25 medlemsstaternas nationella reformprogram för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) inom ramen för Lissabonstrategin,

–   med beaktande av kommissionens årliga framstegsrapport avseende Lissabonstrategin av den 25 januari 2006,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 15 maj 2003[1] och 22 april 2004[2] om kommissionens rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (för 2003–2005) (KOM(2003)0170) och sin resolution av den 26 maj 2005[3] ,

–   med beaktande av ordförandeskapets dokument om huvudfrågor för Ekofinrådet inför Europeiska rådets vårmöte den 7 februari 2006,

–   med beaktande av kommissionen ekonomiska prognoser[4],

–   med beaktande av artiklarna III-179 och III-206 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 (konstitutionsfördraget),

–   med beaktande av kommissionens vitbok ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” (KOM(2001)0370),

–   med beaktande av kommissionens informella dokument (non-paper) av den 7 juli 2004 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU,

–   med beaktande av den europeiska stadgan för småföretagen som godkändes vid Europeiska rådets möte i Feira den 19–20 juni 2000 (småföretagsstadgan),

–   med beaktande av uppförandekoden för direkt beskattning av företag som Ekofinrådet antog den 1 december 1997,

–   med beaktande av OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (PISA – Programme for International Student Assessment),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000, i Göteborg den 15–16 juni 2001 och i Barcelona den 15‑16 mars 2002, samt från Europeiska rådets möten i Bryssel den 20–21 mars 2003, den 25–26 mars 2004 och den 22–23 mars 2005,

–   med beaktande av rapporten från november 2004 från kommissionens högnivågrupp med Wim Kok som ordförande ”Facing the challenge – The Lisbon strategy for growth and employment”,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0077/2006), och av följande skäl:

A. Ett avsevärt antal rekommendationer som parlamentet formulerat i de tre senaste betänkandena om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken har inte beaktats. Nya och betydande faktorer har uppträtt sedan parlamentets senaste betänkande. Många av de långsiktiga utmaningar som tidigare identifierats har fått en ny akut innebörd. EU:s ekonomi fortsätter att uppvisa långsammare tillväxt än huvudkonkurrenternas och förefaller vara sämre rustad för globaliseringen.

B.  Globaliseringen är ett revolutionerande fenomen som kullkastar mönstren för vår konventionella användning av tillgängliga resurser, möjliggör för tillväxtekonomier att importera kapital, kompetens och teknologi och konkurrera i en allt mer sammankopplad värld, ökar migrationsströmmarna och ändrar traditionella mönster för internationell handel och ger den finansiella ekonomin en hittills okänd vikt i förhållande till den reala ekonomin. Den finansiella ekonomins betydelse gör ”förtroende” till en central faktor och skapar ett nytt behov av en effektiv tillsyn och ett närmare samarbete för att garantera ekonomisk stabilitet.

C. Följande nya betydande faktorer har uppträtt sedan parlamentets senaste betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken antogs i maj 2005: svårigheter med ratificeringen av konstitutionsfördraget, Europeiska rådets antagande av EU:s budgetplan för 2007–2013 utan parlamentets samtycke, de två första räntehöjningarna från ECB på mer än 5 år, reformeringen av stabilitets- och tillväxtpakten då 12 medlemsstater har underskott på mer än 3 procent, antagandet av medlemsstaternas nationella reformprogram inom ramen för Lissabonstrategin, en ökad medvetenhet om den globala energichocken och relaterade geopolitiska spänningar, förhandlingarna avseende önskemålen från Estland, Litauen och Slovenien att gå med i euroområdet 2007 och behovet av att stärka prioriteringarna i WTO:s handelsrunda från Doha efter avmattningen i takten på förhandlingarna i Hongkong.

D. Den relativa nedgången i den europeiska ekonomin kan kopplas till: olämpliga regleringar i kombination med brist på strukturreformer vilket gör vår ekonomi mindre flexibel än våra huvudkonkurrenters, stagnerande inhemsk efterfrågan, ett affärsklimat som inte är dynamiskt och svaga arbetsmarknader till följd av långsam demografisk tillväxt, låg sysselsättningsnivå och svag produktivitetstillväxt. Svag produktivitetstillväxt beror på brist på investeringar, otillräckligt nyskapande och en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft på grund av våra underfinansierade utbildnings- och fortbildningssystems oförmåga att anpassa våra arbetstagare till en allt mer föränderlig värld.

E.  Sedan parlamentets senaste betänkande antogs har dessutom följande utmaningar erkänts i högre grad: den allt snabbare åldringen av befolkningen, migrationsspänningar vid EU:s gränser och interna problem på grund av otillräckligt stöd till integreringen av andra generationens invandrare, den exponentiella tillväxten av import från tredjeländer i vissa sektorer samt utlokalisering av företag och outsourcing, en ökad efterfrågan på resurser såsom råolja, naturgas, kol och järn från Kina och andra tillväxtekonomier, EU:s ökande beroende av energiimport från instabila regioner samt riskerna som orsakas av globala makroekonomiska obalanser.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att anta de rekommendationer som utfärdats i parlamentets tre senaste betänkanden om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken men som ännu inte har beaktats, nämligen införlivandet av direktiven om den inre marknaden, antagandet av åtgärder som minskar underskotten i medlemsstater med alltför stora överskott, en gemensam kommunikationspolicy för medborgarnas osäkerhet när det gäller globaliseringen, en handlingsplan för strukturreformer med en förteckning över de hinder som måste bekämpas, de åtgärder som måste vidtas och en tidsfrist samt ett fullt genomförande av småföretagsstadgan, särskilt ett mer gynnsamt skattesystem och mer investeringar i forskning och nyskapande.

2.  Europaparlamentet välkomnar dokumentet om huvudfrågor för Ekofinrådet och stöder kommissionens val att fokusera på fyra grundläggande områden (forskning och nyskapande, affärspotential, globalisering och demografiska förändringar samt en effektiv energimarknad) som bör genomföras genom de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet delar vidare uppfattningen att högre och hållbar tillväxt i våra ekonomier endast kan komma till stånd genom en ömsesidig stärkning av stabilitet och en tillväxtorienterad makroekonomisk politik och strukturreformer, inbegripet en effektivare ekonomisk samordning. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en färdplan med erforderliga åtgärder och viktiga datum för slutförande av dessa fyra åtgärder före slutet av 2007.

Institutionella reformer

3.  Europaparlamentet anser att man under den pågående perioden av eftertanke om konstitutionsfördraget bör behandla följande frågor: den nuvarande ramen för makroekonomisk styrning som redan diskuterats inom konventets arbetsgrupp ”Ekonomisk styrning”, EU:s ekonomiska och sociala målsättningar, utvidgningen av medbeslutandeförfarandet till frågor kring ekonomisk politik, ECB:s ansvar samtidigt som dess oberoende respekteras, samordningen av ekonomisk politik och eurogruppens roll i detta sammanhang, förfarandet för att hantera alltför stora underskott, EU:s behörighet i skattefrågor, genomförandet av en återkallanderätt för Europaparlamentet inom ramen för kommittéförfarandet senast den 1 april 2008 och euroområdets representation inom internationella institutioner.

4.  Europaparlamentet välkomnar att de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna sammanförts i kommissionens integrerade riktlinjer, men anser att kommissionens årliga framstegsrapporter om Lissabonprocessen och andra dokument med koppling till den öppna samordningsmetoden också bör kombineras och diskuteras tillsammans. Europaparlamentet anser att de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken måste ges samma rättsliga status som sysselsättningsriktlinjerna och att parlamentets och kommissionens roller behöver omdefinieras.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka genomförbarheten av att anta EU-lagstiftning för att uppnå en enhetlig definition av skattehemvist som skall gälla för personer med hemvist inom och utanför EU och som är kopplad till idén om ett EU‑medborgarskap, en EU-intern konvention om dubbelbeskattning (ett uttryck för artikel 293 i EG-fördraget) samt införandet i EG-lag av en princip om icke‑diskriminering avseende beskattning i enlighet med EG‑domstolens domar.

6.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna nu är förpliktade att årligen lägga fram nationella reformprogram utifrån de 24 integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008. Parlamentet anser att de ekonomiska resultaten i denna bemärkelse skulle kunna förbättras ytterligare om kommissionen identifierade och främjade bästa praxis på grundval av de nationella reformplanerna och det inrättades en årlig ranking med länderna med de bästa respektive sämsta resultaten, något som föreslagits av högnivågruppen med oberoende experter under Wim Koks ledning. Parlamentet efterlyser en djupare analys av politiken för strukturreformer under det senaste decenniet för att klargöra orsakerna till den fortsatt svaga tillväxten och den otillräckliga produktiviteten. Europaparlamentet efterlyser en ”intelligent tillväxtstrategi” som sammanför EU:s fragmenterade ekonomiska politik till en sammanhållen strategi för att stärka EU:s potential när det gäller en ny generation produkter och produktionsmetoder där informations- och kommunikationsteknik och resurseffektiv teknik för hållbar utveckling integreras.

7.  Europaparlamentet beklagar att budgetplanöverenskommelsen från Europeiska rådet i december 2005 har lägre ambitioner än parlamentets förslag, särskilt som den fokuserar på traditionell politik och inte tillräckligt på sådan som ger medborgarna mervärde. Europaparlamentet beklagar minskningen av anslag för forskning och vetenskap samt för konkurrenskraft och tillväxt, små och medelstora företag, medborgarskap, frihet, rättvisa och externa åtgärder. Europaparlamentet uppmanar rådet att på nytt förhandla med parlamentet om en överenskommelse som stärker EU:s välstånd, konkurrenskraft, sysselsättning och sammanhållning.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra de nationella reformprogrammen skyndsamt och korrekt, och att göra nationella parlament och berörda intressenter såsom arbetsmarknadens parter delaktiga, och att tillhandahålla information i god tid till parlamentet, rådet och kommissionen. Rådet och kommissionen uppmanas att gemensamt med Europaparlamentet upprätta en uppförandekod så att en noggrann uppföljning av dessa program blir möjlig.

Makroekonomisk politik och penning- och finanspolitik

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en strikt tolkning av den förnyade stabilitets- och tillväxtpakten och inte tillåta att tillfälliga åtgärder och kreativ bokföring används. Medlemsstaterna uppmanas att främja konkurrenskraften och att uppvisa en årlig förbättring av de konjunkturrensade budgetunderskotten och att göra större ansträngningar till anpassning i ekonomiskt goda tider. Parlamentet anser att löneökningarna måste vara förenliga med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt. Parlamentet efterlyser en måttfull och ansvarsfull prissättningspolitik, särskilt när det är frågan om monopol- eller oligopolmarknader, som dämpar inflationstrycket och håller räntorna på nivåer som inte äventyrar den nuvarande ekonomiska återhämtningen.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att minska den offentliga skuldbördan och förbättra kvaliteten på sina offentliga finanser, vilket kommer att leda till att mindre resurser behöver avsättas till räntebetalningar och amorteringar och att mer kan användas till utbildning, fortbildning, infrastruktur, forskning och nyskapande. Med tanke på den finansiella stabiliteten finns det ett allt överskuggande behov av en generell översyn av beskattningen i medlemsstaterna i syfte att stärka konkurrenskraften, vilket innebär att de offentliga utgifterna måste begränsas och/eller utnyttjas mer effektivt.

11. Europaparlamentet påpekar att låg ekonomisk tillväxt, alltför stora skulder och hög arbetslöshet dramatiskt ökar problemen till följd av demografiska förändringar. Därför betonas att ett fullt genomförande av Lissabonstrategin för att skapa ett samhälle som inbegriper alla, har hög sysselsättning och hög produktivitet är avgörande för att man med framgång skall kunna möta denna utmaning. Kommissionen uppmanas att sätta igång en omfattande diskussion för att identifiera bästa praxis och de mest lönsamma metoderna för att hantera kommande utvecklingstendenser.

12. Europaparlamentet påpekar att obalanserna i vissa länder i euroområdet är särskilt oroande på grund av storleken på handelsunderskotten och de skillnader i inflationstakt som kan observeras i vissa av dem. Medlemsstaterna uppmanas att anta de ekonomisk-politiska åtgärder som krävs för att korrigera detta samtidigt som man för en budgetpolitik som gör det möjligt att kompensera för de negativa effekter som dessa obalanser orsakar.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från en skadlig och överdriven skattekonkurrens över gränserna som minskar budgetkapaciteten för offentliga investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

Affärsklimat

14. Europaparlamentet efterlyser ett främjande av företagarandan – i bemärkelsen möjlighet att i praktiken genomföra en affärsidé – inom medlemsstaternas gymnasieskolor, genom att stärka entreprenörens roll i samhället och utveckla instrument för att främja företagsstyrning och företagens sociala ansvar.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa principen om positiv särbehandling av små och medelstora företag och vidta åtgärder för att hjälpa till med att registrera företag på elektronisk väg, att på lämpligt sätt förenkla regleringarna, att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering under deras första levnadsår genom lösningar med riskkapital och ”affärsänglar”, att stärka EIB:s och EIF:s roller, att öka små och medelstora företags tillgång till IKT, samtidigt som man erkänner att skillnaderna i konkurrenskraft mellan EU och Förenta staterna inte finns endast inom högteknologisektorer utan också i distributionskanaler och detaljhandelssektorn, att främja samarbetsstrukturer och företagens internationalisering genom att anta det fjortonde direktivet om bolagsrätt som föreslagits för gränsöverskridande flytt av aktiebolags säte och diskutera mervärdet av en framtida stadga för privata Europaaktiebolag för små och medelstora företag.

16. Europaparlamentet påminner om sitt stöd för uppförandekoden för direkt företagsbeskattning enligt vilken medlemsstaterna kommit överens om att sätta stopp för skadlig skattekonkurrens. Parlamentet stöder kommissionens förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Rådet uppmanas att uppnå en överenskommelse om kommissionens förslag om att förenkla momskraven och stöder insatser för att förenkla och minska beskattning i enlighet med småföretagsstadgan. I detta sammanhang stöder parlamentet det system för hemlandsbeskattning för små och medelstora företag som kommissionen nyligen föreslagit och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ersätta destinationsprincipen med ursprungslandsprincipen när det gäller momsbeskattning av dessa företag, inklusive rimliga regler för intäktsdelning.

17. Europaparlamentet rekommenderar starkt att man i de nationella reformprogrammen satsar på planerade och befintliga åtgärder för att minska byråkrati och regleringshinder för små och medelstora företag och för att betona beslut på lokal, regional och nationell nivå som skulle utgöra riktmärken för andra medlemsstaters myndigheter.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras lokala och regionala myndigheter att utveckla ett gemensamt system för att utvärdera fördelningsmässiga och regionala effekter av sina skattesystem och det stöd som ges genom dessa, med tanke på att skattepolitiken på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå ofta inte är samordnad. Parlamentet påminner om den allt viktigare rollen för lokalsamhällen när det gäller EU:s ekonomiska, sociala och politiska välbefinnande.

19. Europaparlamentet anser att avskaffandet av exportkvoter i grunden har förändrat den internationella handeln, vilket tvingar de politiska beslutsfattarna att reagera emot illojal konkurrens från tredjeländer, nämligen genom att bekämpa förfalskning och skydda immateriella och industriella rättigheter. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett effektivt EU-patentsystem genom ett gemenskapspatent och andra lämpliga instrument.

Sysselsättning och humankapital

20. Europaparlamentet anser att man för att kunna höja den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder måste anta en ambitiös politik för högre födelsetal, förbättra möjligheterna till barnomsorg, främja system för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv, integrera invandrare på arbetsmarknaden och bekämpa illegal invandring genom strategier för att främja hållbar utveckling i tredje länder och genomförandet av en gemensam invandringspolitik i hela EU och skapa incitament för arbetstagare att senarelägga frivillig pensionering.

21. Europaparlamentet betonar den potential som flexibilitet och trygghet i kombination har för att öka arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt för kvinnor, äldre arbetstagare, unga personer, långtidsarbetslösa och invandrare.

22. Europaparlamentet anser att man för att öka sysselsättningsgraden i den arbetsföra befolkningen måste anta åtgärder som specifikt är inriktade på grupper som har svårigheter att få tillgång till arbetsmarknaden, nämligen unga personer, kvinnor, personer över 55 år och funktionshindrade, utveckla en livscykelansats för arbete och arbetstid där stor hänsyn tas till individuella behov och i synnerhet skapa incitament för äldre arbetstagare att erbjuda sin arbetslivserfarenhet. Medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter uppmanas därför att främja åtgärder som syftar till att anpassa arbetsrelationer och arbetstid till dessa sociala gruppers särskilda behov.

23. För att motverka den svarta ekonomin anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att minska lönebikostnaderna, särskilt för lågkvalificerade arbeten. I detta sammanhang välkomnar parlamentet rådets beslut att förlänga systemet med reducerad moms på arbetsintensiva tjänster och föreslår att kommissionen ges i uppdrag att inleda en ny studie om hur reducerade momssatser påverkar priserna på beskattade tjänster, storleken på den grå ekonomin och de totala skatteintäkterna, inbegripet bidrag till sociala trygghetssystem.

24. Europaparlamentet betonar att den svaga tillväxten i Europa är ett uttryck för bristen på effektiva åtgärder för att minska arbetslösheten, öka den aktiva befolkningen och höja den låga produktiviteten.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta att lagstiftning på gemenskapsnivå bör vara förenlig med våra konkurrenters så att den inte får negativa effekter på EU:s konkurrensposition och EU-företagens innovativa potential på den globala marknaden.

26. För att öka utbildningens kvalitet, och även med tanke på att många barn till invandrare med relativt låg utbildningsnivå kommer att komma in i skolsystem under kommande år, anser Europaparlamentet att man måste öka antalet platser i grundskolor, förbättra kunskaperna i främmande språk, matematik och naturvetenskap i grund- och gymnasieskolor i ljuset av att vi enligt OECD:s PISA-rapport presterar sämre än våra konkurrenter, samt uppnå en integrerad modell för yrkesutbildning via en ständig kunskapshöjning.

27. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra rörligheten för forskare och erbjuda bättre infrastruktur för att attrahera fler studenter till vetenskapliga karriärer. Parlamentet efterlyser också åtgärder i syfte att ge Europas universitet resurser så att de når upp till högsta forskningsstandard, att stärka samarbetet mellan universitet och industri- och handelssektorer, att anpassa utbildningsutbudet till efterfrågan på arbetsmarknaden med betoning på ingenjörs- och högteknologiutbildningar, samt att säkerställa bättre kommunikation, spridning och tillämpning av forskningsresultat.

28. Europaparlamentet anser att EU:s och medlemsstaternas budgetar bättre borde återspegla prioriteringarna i Lissabonstrategin genom att stärka EU:s kapacitet för nyskapande och forskning och genom att höja ansträngningarna för livslångt lärande, inbegripet användningen av ytterligare finansiella medel.

Infrastruktur, transport och energi

29. Europaparlamentet anser att underinvestering är en av anledningarna till skillnaderna i konkurrenskraft jämfört med Förenta staterna och uppmanar således medlemsstaterna att uppmuntra till mer privata investeringar och att åter fokusera offentliga utgifter på de investeringar som ökar ekonomisk effektivitet och produktivitet, såsom infrastruktur, FoU, utbildning, livslångs lärande, idrott och resursutnyttjande, samt att reformera sina skattesystem för att främja tillväxt och privata investeringar i ny teknik för hållbar utveckling.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt följa tidsfristerna för genomförande av transportinfrastrukturprojekt (transeuropeiska näten) genom att förenkla relevanta administrativa förfaranden och att vid behov investera mer i detta, med tanke på att sådana projekt enligt kommissionens vitbok om transporter kommer att ta 20 år att fullfölja i dagens takt.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att under Europeiska rådets vårmöte 2006 fatta beslut om en enhetlig EU-politik med tre målsättningar: att säkra energikällorna, hållbar utveckling och ekonomisk konkurrenskraft. Europaparlamentet föreslår därför för det första gemensamma åtgärder för att stärka politiska och ekonomiska kopplingar till leverantörsländerna och att skapa en EU-intern energimarknad med en verklig och icke-diskriminerande konkurrensmiljö för energileverantörer och energidistributörer, för det andra att skapa en balans mellan interna och externa energileveranser, för det tredje att undvika den dubbla pris- och valutakursvolatiliteten genom att fakturera energileveranser i euro, för det fjärde att öka energieffektiviteten och för det femte att fasa ut oljeberoendet genom att intensifiera EU:s forskning som syftar till att uppnå ett nytt hållbart energisystem baserat på vindkraft, vattenkraft, biomassa, solenergi och geotermisk energi.

Nyskapande och FoU

32. Europaparlamentet anser att konkurrens från import från tillväxtekonomierna och lockelsen för företag att lägga ut verksamhet endast kan motverkas med stöd av enorma insatser för forskning och nyskapande. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag för finansiering av forskning inom EU. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta mer resurser till forskning och nyskapande samtidigt som ett effektivt skydd för immateriella rättigheter garanteras och att införa skattefördelar för företag och universitet som investerar i FoU, eftersom man vet att sådana incitament är en bättre garanti än direkta bidrag för att offentliga resurser kommer att utnyttjas för att stödja framgångsrika satsningar.

33. Europaparlamentet anser att en samordnad EU-politik för nyskapande utgör en av hörnstenarna i välståndsskapande, tillväxt och sysselsättning, stärker EU:s konkurrenskraft och bidrar till att uppnå det övergripande politiska målet om hållbar utveckling.

Mer konkurrens och reform av tjänstemarknader

34. Europaparlamentet tror på en solid konkurrenspolitik. Parlamentet begär att man skall se över kriterierna för hur konkurrensfall fördelas mellan nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen samt förnya nationell lagstiftning för att garantera rättssäkerhet, en politiskt oberoende tillsyn, transparens och ansvar och förenlighet med gemenskapslagstiftningen.

35. Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att uppnå den inre tjänstemarknad som föreskrivs i EG-fördraget, i syfte att stärka en verksamhetssektor som är avgörande för hela den europeiska ekonomin och särskilt relevant för den ekonomiska utvecklingen i EU:s nya medlemsstater.

36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan för statligt stöd och anser att transparentare och effektivare statsstöd kan gynna EU, särskilt när det gäller nyskapande och FoU. Samtidigt behöver också skatteincitament ses över eftersom de är ett alternativ till bidrag eller direktstöd.

37. Europaparlamentet efterlyser en framåtblickande agenda för finansiella tjänster som fokuserar på att uppnå ett gemensamt eurobetalningsområde senast 2010, en översyn av försäkringssolvens (Solvens II), ett förslag om gränsöverskridande bankfusioner för att underlätta konsolidering och undvika tillsynskonflikter mellan hem- och värdland, ett förslag om hypotekslån samt antagande av direktivet om konsumentkrediter.

38. På en integrerad finansmarknad, och med tanke på hur snabbt företag flyttar sina huvudkontor, den exponentiella tillväxten av internationella kapitalströmmar och den hastighet med vilken sådana investeringar görs, anser Europaparlamentet att det är oumbärligt med en effektiv övervakning och nära samarbete mellan reglerings- och tillsynsorgan i olika medlemsstater, även om man bör fundera vidare på den mest lämpliga EU-modellen för övervakning, reglering och kontroll när det gäller bank, försäkring och värdepapper.

o

o   o

39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar samt arbetsmarknadens parter.

• [1]  EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 295.
• [2]  EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1061.
• [3]  Texter antagna under sammanträdet, P6_TA(2005)0209.
• [4]  Hösten 2005, nr 5/2005.

MOTIVERING

Diskussioner om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken har under lång tid pågått inom denna institution, lika lång som den lista över rekommendationer som rådet, kommissionen och medlemsstaterna inte har tagit hänsyn till. Bara det faktum att parlamentet måste nämna dessa brott mot ordningen gör att ett nytt betänkande krävs, trots att kommissionen har beslutat att lämna fjolårets integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 oförändrade.

Men det är också uppenbart att det sedan våra senaste diskussioner om Goebells betänkande 2005 har uppstått nya viktiga faktorer som behöver kommenteras. Det dödfödda konstitutionsfördraget begränsas till en omstöpning av existerande bestämmelser på det ekonomiska och sociala området. Det österrikiska ordförandeskapets avsikt att återigen inleda en period av eftertanke om texten gör att parlamentet hamnar i en situation där vi också behöver fundera på dessa frågar. Överenskommelsen om budgetplanen, som för närvarande är under förhandling, fastställer nya budgetramar som ofrånkomligen påverkar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, särskilt som man i Hampton Court beslutade att göra en grundläggande översyn av unionens budget inom en mycket begränsad tidshorisont. Europeiska centralbanken har höjt räntan för första gången på mer än fem år och därför skiljer sig den penningpolitiska bakgrunden för detta betänkande från tidigare år. De nuvarande budgetförutsättningarna skiljer sig också då vi idag diskuterar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken mot bakgrund av en förnyad stabilitets- och tillväxtpakt. För första gången föreligger också nationella reformplaner som är ett försök att sammanfatta de framsteg som gjorts på vägen mot att uppfylla Lissabonmålen. Alla dessa skäl motiverar i högsta grad behovet av ett betänkande från parlamentet i detta läge.

Sedan Goebbels betänkande antogs har allmänheten och de politiska beslutsfattarna blivit ännu mer medvetna om vissa tidigare påtalade frågor: en åldrande befolkning, konsekvenserna av globaliseringen samt energikrisen, som kan spåra ur helt om spänningarna med producentländerna fortsätter att förvärras.

· Nyligen publicerade studier (särskilt kommissionens särskilda rapport nr 4/2005 om den europeiska ekonomin) innehåller bra beskrivningar om hoten mot den europeiska välfärdsstaten, eller med andra ord, de framtida svårigheterna att finansiera den. Under kommande år blir befolkningstillväxten svag och det kommer att finnas allt färre unga i arbetsför ålder och allt fler personer som är uteslutna från arbetsmarknaden på grund av ålder. Utgifterna för pensioner, hälsovård och långtidsvård kommer att kräva större budgetresurser för att våra gamla skall kunna tas om hand. Bidragen till socialförsäkringssystem kommer inte att fortsätta att växa i nuvarande takt eftersom det dels blir allt färre yngre som kommer in på arbetsmarknaden, dels för att bidragen inte kan stiga om vi vill vara konkurrenskraftiga i den globala ekonomin.

· Konsekvenserna av globaliseringen – diversifiering av produktionsprocesserna och det faktum att företag verkar i olika länder samtidigt – är inte nya men har fått ny aktualitet i år. Detta parlament har fört långa diskussioner om importen från tillväxtländer (textiler, skor, etc.), problemet med utlokalisering av företag och outsourcing, behovet av att anpassa det europeiska jordbruket till nya tider och effekterna av e-handel och Internet för tillväxten av tjänster.

· Parlamentet har alltid varit uppmärksamt på att ekonomisk tillväxt måste vara förenlig med bevarandet av miljön. Hållbar utveckling blir mer och mer en överordnad princip som måste få genomslag på alla lagstiftningsområden, oavsett om det är jordbruk, ekonomisk politik, energi eller transport. Detta är desto mer relevant idag med tanke på ökningarna av oljepriserna och den politiska instabiliteten i många producentländer. Båda frågor synliggör på ett smärtsamt sätt unionens alltför stora beroende av externa och icke förnybara energikällor.

I alla gemenskapens dokument kan man få det bekräftat att EU:s tillväxt ligger under sin potential och verkligen långt under Förenta staternas. I dessa dokument bekräftas det också att EU är sämre rustat än Förenta staterna att möta utmaningarna i en ny tidsålder. I dessa dokument förefaller dock ansvaret enbart skjutas över på andra. Därför är det enligt föredragandens åsikt hög tid att klart och tydligt ta upp alla de hinder som hämmar vår tillväxt, att bestämma exakt vilka åtgärder som krävs för att komma över dem och att fastställa en tydlig och exakt tidsplan för genomförandet.

De dåliga resultaten för den europeiska ekonomin har olika orsaker. De flesta förslag och dokument verkar dock vara samstämmiga i det att Europa lider av en överreglering som gör vår ekonomi mindre flexibel än Amerikas. De är också samstämmiga i att vi har färre företag som är världsledande än Förenta staterna och att våra små och medelstora företag växer mindre än deras under sina första år. De är vidare samstämmiga i att vår demografiska tillväxt är svagare och att vår sysselsättningsnivå och vår arbetsproduktivitet är lägre. Den senare är en konsekvens av mindre infrastruktur, mindre resurser som avsätts till offentliga och privata investeringar, otillräcklig innovation på teknikområdet och inte tillräckligt med resurser för utbildning och yrkesutbildning.

I alla våra diskussioner – och debatten om konstitutionen är ett bra exempel på detta – slösar vi en enorm energi på att diskutera institutionella och förfarandetekniska frågor, mycket mer än vad vi borde, istället för att fundera på orsakerna till den relativa tillbakagången för den europeiska ekonomin och medlen för att vända på denna tendens.

Ett av huvudmålen med detta betänkande har varit att undvika rent retoriska uttalanden och att istället fokusera på rekommendationer som får klara normgivande effekter. I rapporten betonas vidare de ekonomiska och sociala frågor som föredraganden anser bör inkluderas i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Europaparlamentet måste spela en aktiv roll när det gäller att fastställa en ekonomisk politik som hjälper medlemsstaterna att snabbt komma in i en period av ekonomisk tillväxt och dynamik, i enlighet med vad vi kom överens om i Lissabon. Europaparlamentet, den enda EU-täckande institution som väljs av medborgarna, är det rätta forumet att bedöma och analysera de strategier och åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppfylla Lissabonmålen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Situationen för Europas ekonomi: förslag till betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2006
Förfarandenummer	2006/2047(INI)
Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren	ECON 16.3.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	EMPL 16.3.2006
Inget yttrande avges   Beslut	EMPL 15.3.2006
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	José Manuel García-Margallo y Marfil 16.11.2005
Tidigare föredragande
Behandling i utskott	31.1.2006	20.2.2006			20.3.2006
Antagande	21.3.2006
Slutomröstning: resultat	+ - 0			38 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, David Casa, Jan Christian Ehler, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Katerina Batzeli, Jorgo Chatzimarkakis, Harald Ettl, Ján Hudacký, Alain Lipietz, Jules Maaten, Vladimír Maňka, Poul Nyrup Rasmussen, Corien Wortmann-Kool.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)
Ingivande	23.3.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)