BETÄNKANDE om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater

17.5.2006 - (7307/2005 – C6‑0139/2005 – 2005/0805(CNS)) - *

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Ioannis Varvitsiotis

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater

(7307/2005 – C6‑0139/2005 – 2005/0805(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ (7307/2005)[1],

–   med beaktande av artikel 34.2 b i EU-fördraget,

–   med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0139/2005),

–   med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0187/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ såsom ändrat av parlamentet.

2.  Rådet uppmanas att ändra texten i överensstämmelse härmed.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen och Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges regeringar parlamentets ståndpunkt.

Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Titeln
Rådets rambeslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater	Rådets rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa domar i Europeiska unionen
Motivering
Titeln på rambeslutet ändras på grund av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp och för att lägga tonvikten på dokumentets båda grundläggande aspekter, nämligen ömsesidigt erkännande och verkställande av frihetsstraff. Erkännandet och verkställigheten bör inte ske på grundval av ett ”europeiskt verkställighetsbeslut” utan på grundval av domen och ett intyg.
Ändringsförslag 2 Skäl 5
(5) I förbindelserna mellan medlemsstaterna, som präglas av ett särskilt ömsesidigt förtroende för de övriga medlemsstaternas rättssystem, bör man gå längre än enligt befintliga instrument från Europarådet som rör överförande av verkställighet av straff. Ett grundläggande åtagande bör fastställas för den verkställande staten att ta emot de av sina medborgare och de personer som är varaktigt lagligt bosatta på dess territorium, vilka i en annan medlemsstat slutligt dömts till frihetsstraff eller omfattas av beslut om frihetsberövande, oberoende av deras samtycke, såvida inte särskilda skäl för vägran föreligger.	(5) I förbindelserna mellan medlemsstaterna, som präglas av ett särskilt ömsesidigt förtroende för de övriga medlemsstaternas rättssystem, bör man gå längre än enligt befintliga instrument från Europarådet som rör överförande av verkställighet av straff och göra det möjligt för den verkställande staten att erkänna domar som avkunnats av myndigheterna i den utfärdande staten. Trots att den dömda personen måste ges tillfredsställande skydd bör det inte längre vara nödvändigt att han eller hon medverkar i förfarandet genom att hans eller hennes samtycke krävs för att en dom skall översändas till en annan medlemsstat för erkännande och verkställighet av den ådömda påföljden.
Motivering
Syftet är att främja samarbetet när det gäller verkställandet av domar i brottmål. Ändringsförslaget är i enlighet med 1997 års tilläggsprotokoll till Europarådets konvention från 1983, i vilken tillämpningsområdet för den dömda personens samtycke begränsas.
Ändringsförslag 3 Skäl 5a (nytt)
	(5a) Det ömsesidiga förtroendet för det europeiska området för frihet, säkerhet och rättvisa i brottmål måste stärkas genom åtgärder på europeisk nivå som syftar till bättre harmonisering och ömsesidigt erkännande av domar i brottmål och genom införande av viss europeisk straffrättslig lagstiftning och praxis.
Motivering
Ändringsförslaget grundar sig på tanken om att främja en europeisk strafflagstiftning.
Ändringsförslag 4 Skäl 6
(6) Överförande av dömda personer till den stat där personen är medborgare, den stat där de är lagligen bosatta eller den stat till vilken personerna har nära anknytning för avtjänande av straffet främjar deras sociala återanpassning.	(6) Överförande av dömda personer till den stat där dessa är medborgare eller den stat där de är stadigvarande lagligt bosatta för avtjänande av straffet kommer att underlätta deras sociala återanpassning.
Motivering
Begreppet ”nära anknytning” är oklart och skulle behöva en omfattande definition.
Ändringsförslag 5 Skäl 7
(7) Detta rambeslut avser att stå i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i artikel 6 i fördraget och återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt i kapitel VI i denna. Inget i detta rambeslut bör tolkas som ett förbud att vägra verkställa ett beslut om det finns objektiva skäl att tro att påföljden syftar till att straffa en person på grundval av dennes kön, ras, religion, etniska ursprung, nationalitet, språk, politiska uppfattning eller sexuella läggning, eller att denna persons ställning kan skadas av något av dessa skäl.	(7) Detta rambeslut avser att stå i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i artikel 6 i fördraget och återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt i kapitel VI i denna. Inget i detta rambeslut bör tolkas som ett förbud att vägra verkställa ett beslut om det finns objektiva skäl att tro att påföljden syftar till att straffa en person på grundval av dennes kön, ras, religion, etniska ursprung, nationalitet, språk, politiska uppfattning eller sexuella läggning, eller att denna persons ställning kan skadas av något av dessa skäl. Under förfarandet bör även bestämmelserna om processuella rättigheter i brottmål respekteras, såsom dessa anges i rådets rambeslut.
Motivering
På det här sättet garanteras ett mer fullödigt skydd av rättigheterna inom förfarandets ramar.
Ändringsförslag 6 Artikel 1, led a
a) europeiskt verkställighetsbeslut: ett beslut fattat av en behörig myndighet i en utfärdande stat som avser verkställighet av en slutlig påföljd som ådömts en fysisk person av en domstol i den staten,	a) dom: ett beslut eller avgörande av en domstol i den utfärdande staten vilket vunnit laga kraft och innebär att en fysisk person ådöms en påföljd,
	(Om ändringen antas skall hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
Motivering
Ändringsförslaget återspeglar de ändringar som gjorts under diskussionerna i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 7 Artikel 1, led b
b) påföljd: varje frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärd som utdöms av en domstol efter straffrättsligt förfarande för en straffbar gärning för en angiven tid eller på obestämd tid,	b) påföljd: varje frihetsstraff eller annan frihetsberövande åtgärd som utdöms under en begränsad eller obegränsad tid på grund av en straffbar gärning efter ett straffrättsligt förfarande,
Motivering
Ändringsförslaget återspeglar de ändringar som gjorts under diskussionerna i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 8 Artikel 1, led c
c) utfärdande stat: den medlemsstat där ett europeiskt verkställighetsbeslut har utfärdats,	c) utfärdande stat: den medlemsstat där en dom i den mening som avses i detta rambeslut har avkunnats,
Motivering
Ändringsförslaget återspeglar de ändringar som gjorts under diskussionerna i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 9 Artikel 1, led d
d) verkställande stat: den medlemsstat till vilken ett europeiskt verkställighetsbeslut har översänts för verkställighet.	d) verkställande stat: den medlemsstat till vilken en dom har översänts för erkännande och verkställighet av den ådömda påföljden.
Motivering
Ändringsförslaget återspeglar de ändringar som gjorts under diskussionerna i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 10 Artikel 2, punkt 2
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 får varje medlemsstat, om organisationen av dess interna system gör det nödvändigt, utse en eller flera centrala myndigheter till att ansvara för det administrativa översändandet och mottagandet av ett europeiskt verkställighetsbeslut och att bistå de behöriga myndigheterna.	utgår
Motivering
Genom ändringsförslaget blir åtgärden mer effektiv och mindre byråkratisk.
Ändringsförslag 11 Artikel 2, punkt 3
3. Rådets generalsekretariat skall hålla den erhållna informationen tillgänglig för alla medlemsstater och för kommissionen.	3. Rådets generalsekretariat skall hålla den erhållna informationen tillgänglig för alla berörda medlemsstater.
Motivering
Genom ändringsförslaget blir åtgärden mer effektiv och mindre byråkratisk.
Ändringsförslag 12 Artikel 3, punkt 1
1. Syftet med detta rambeslut är att fastställa regler för medlemsstaternas erkännande och verkställande på sitt territorium av påföljder som utdömts av en domstol i en annan medlemsstat enligt artikel 1 b, oberoende av om verkställigheten redan inletts.	1. Syftet med detta rambeslut är att fastställa regler för medlemsstaternas erkännande av en dom och verkställande av den ådömda påföljden, oberoende av om verkställigheten redan inletts.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp och är avsett att lägga tonvikten på dokumentets båda grundläggande aspekter, nämligen ömsesidigt erkännande och verkställande av frihetsstraff. Erkännandet och verkställigheten bör inte ske på grundval av ett ”europeiskt verkställighetsbeslut” utan på grundval av domen och ett intyg.
Ändringsförslag 13 Artikel 3, punkt 1a (ny)
	1a. Detta rambeslut är endast tillämpligt på erkännande av domar och verkställighet av påföljder i den mening som avses i detta rambeslut. Om utöver påföljden böter och/eller förverkande har utdömts, men ännu inte betalats, indrivits eller verkställts, skall detta inte hindra översändandet av en dom. Erkännandet och verkställigheten av sådana beslut om böter och förverkande i en annan medlemsstat skall grundas på de tillämpliga instrumenten mellan medlemsstaterna, särskilt rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff och rådets rambeslut 2005/…/RIF av den xx.xx.2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande.
Motivering
Bestämmelsen ingick ursprungligen i artikel 4 i förslaget. Syftet med ändringsförslaget är att anpassa texten till definitionen av påföljd i artikel 1 och till punkt 1 i denna artikel.
Ändringsförslag 14 Artikel 3, punkt 3, led a, inledningen
a) Följande artiklar i detta rambeslut skall även tillämpas på verkställighet av påföljder om personen, enligt något villkor i artikel 5.3 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, skall återsändas till den verkställande staten för att det frihetsstraff eller den frihetsberövande åtgärd som dömts ut i den utfärdande staten skall kunna genomföras där:	a) Följande artiklar i detta rambeslut skall även tillämpas på verkställighet av påföljder om personen, enligt något villkor i artikel 5.3 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, skall återsändas till den verkställande staten för att avtjäna den påföljd som utdömts i den utfärdande staten:
Motivering
Ändringsförslaget är i enlighet med den föreslagna ändringen av artikel 1 b.
Ändringsförslag 15 Artikel 3, punkt 3, led a, strecksats 3
– Artikel 4.3–4.6: Översändande av ett europeiskt verkställighetsbeslut	– Artikel 4.1, 4.3a, 4.4, 4.5 och 4.6: Översändande av en dom och ett intyg
Ändringsförslag 16 Artikel 3, punkt 3, led a, strecksats 5
– Artikel 8: Erkännande och verkställighet av ett europeiskt verkställighetsbeslut	– Artikel 8: Erkännande och verkställighet av en dom
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 17 Artikel 3, punkt 3, led b, strecksats 2
– Artikel 8: Erkännande och verkställighet av ett europeiskt verkställighetsbeslut	– Artikel 8: Erkännande och verkställighet av en dom
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 18 Artikel 3, punkt 3, led b, stycke 2
Den stat som utfärdat den europeiska arresteringsordern skall förse den verkställande staten med den information som ett europeiskt verkställighetsbeslut innehåller. De behöriga myndigheterna skall kommunicera direkt med varandra i frågor som rör denna punkt.	Den stat som utfärdat den europeiska arresteringsordern skall förse den verkställande staten med domen tillsammans med ett intyg i enlighet med artikel 4. De behöriga myndigheterna skall kommunicera direkt med varandra i frågor som rör denna punkt.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 19 Artikel 4, rubriken
Översändande av ett europeiskt verkställighetsbeslut	Översändande av en dom och ett intyg
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 20 Artikel 4, punkt -1 (ny)
	-1. a) En dom tillsammans med ett intyg enligt denna artikel får översändas till en av följande medlemsstater:
	i) Den stat där den dömda personen är medborgare eller stadigvarande lagligt bosatt.
	ii) Den stat där den dömda personen är medborgare och till vilken han eller hon kommer att utvisas när han eller hon avtjänat sitt fängelsestraff på grund av domen eller ett administrativt beslut som fattas till följd av domen.
	iii) Den stat där den dömda personen är medborgare eller stadigvarande lagligt bosatt och som har överlämnat honom eller henne till den utfärdande staten på grundval av en europeisk arresteringsorder med förbehåll att personen, efter att ha hörts, skall återsändas till den verkställande staten för vidare verkställighet av den påföljd som utdömts mot honom eller henne i den utfärdande staten.
	iv) Den stat där den dömda personen befinner sig eller är medborgare i eller är stadigvarande lagligt bosatt och som samtycker till erkännande och verkställighet av påföljden.
	v) Den stat där personen är stadigvarande lagligt bosatt, om inte han eller hon har förlorat eller kommer att förlora uppehållstillståndet på grund av domen eller ett administrativt beslut som fattas till följd av domen.
	vi) Den stat som samtycker till översändandet av domen tillsammans med intyget för erkännande och verkställighet av den ådömda påföljden.
	b) Innan domen översänds skall den behöriga myndigheten i den utfärdande staten särskilt överväga att på lämpligt sätt samråda med den behöriga myndigheten i den verkställande staten. Samråd är obligatoriskt när domen, i enlighet med de kriterier som fastställs i punkt 1, kan översändas till två eller flera medlemsstater.
	c) Den verkställande staten får på eget initiativ begära att den utfärdande staten översänder domen tillsammans med intyget.
Motivering
Detta är en mer objektiv definition av kriterierna för att sända över en dom till en annan medlemsstat.
Ändringsförslag 21 Artikel 4, punkt 1
1. Ett europeiskt verkställighetsbeslut avseende en påföljd enligt artikel 1 b får översändas till myndigheter enligt artikel 2.1 i en medlemsstat där den fysiska person mot vilken påföljden har utdömts är medborgare, där denne är stadigvarande lagligt bosatt eller till vilken denne har nära anknytning. I det sistnämnda fallet får översändandet av ett europeiskt verkställighetsbeslut övervägas endast med den dömda personens samtycke. Den verkställande staten får även självmant uppmana den utfärdande staten att översända ett europeiskt verkställighetsbeslut. Den dömda personen får även begära att den utfärdande eller verkställande statens behöriga myndigheter inleder ett förfarande enligt detta rambeslut.	1. För att den påföljd som utdömts skall kunna erkännas och verkställas, skall den behöriga myndigheten i den utfärdande staten i enlighet med artikel 3a översända domen eller en bestyrkt kopia av den, tillsammans med intyget, direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande staten, i form av en skriftlig uppteckning som skall möjliggöra för den verkställande staten att fastställa äktheten. Originalet av domen, eller en bestyrkt kopia av den, och originalet av intyget skall på begäran översändas till den verkställande staten. All officiell kommunikation skall också ske direkt mellan de nämnda behöriga myndigheterna.
Motivering
Samma sak gäller för andra liknande rättsliga åtgärder.
Ändringsförslag 22 Artikel 4, punkt 2
2. Ett europeiskt verkställighetsbeslut får inte översändas om personen mot vilken påföljden har utdömts är varaktigt lagligt bosatt i den utfärdande staten, såvida inte den dömda personen lämnar sitt samtycke till överföringen eller beslutet, eller ett administrativt beslut, som fattas till följd av detta innehåller ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller någon annan åtgärd, som innebär att personen inte tillåts stanna på den utfärdande statens territorium efter det att påföljden har avtjänats.	utgår
Motivering
Det bakomliggande syftet med den här punkten omfattas av artikel 3a.
Ändringsförslag 23 Artikel 4, punkt 3
3. Om det utöver påföljden enligt artikel 1 b för den gärning som ligger till grund för det europeiska verkställighetsbeslutet har utdömts böter som ännu inte betalats av den dömda personen, skall detta inte hindra översändande av ett europeiskt verkställighetsbeslut. Verkställandet av böterna i en annan medlemsstat skall grundas på relevanta bestämmelser på detta område med tillämpning mellan medlemsstaterna.	utgår
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 24 Artikel 4, punkt 3a (ny)
	3a. Intyget, för vilket ett standardformulär återges i bilaga A, skall vara undertecknat av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten, vilken också skall intyga att dess innehåll är korrekt.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 25 Artikel 4, punkt 4
4. Det europeiska verkställighetsbeslutet skall översändas av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande staten, i form av en skriftlig uppteckning som skall möjliggöra för den verkställande staten att fastställa äktheten. Allt officiellt informationsutbyte skall också ske direkt mellan de nämnda behöriga myndigheterna.	4. Domen skall översändas av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande staten, i form av en skriftlig uppteckning som skall möjliggöra för den verkställande staten att fastställa äktheten och som kan inbegripa uppgifter i någon form om den dömda personens tid i fängelset. Allt officiellt informationsutbyte skall också ske direkt mellan de nämnda behöriga myndigheterna.
Motivering
Om två fångar avtjänar samma påföljd och överförs till sina ursprungsländer vid samma tidpunkt – och den ena fången har visat förbättring och uppträtt exemplariskt under denna tid medan den andra har uppfört sig illa och inte alls visat någon bättring och är i behov av ytterligare omsorg och rehabilitering – så är det enligt nuvarande lagstiftning förbjudet enligt lagen om skydd av personuppgifter att överföra rapporter om deras tid i fängelset från den utfärdande staten till den stat som tar emot dem. Av det här följer att den mottagande staten inte kan veta vilken av fångarna som tryggt kan friges och vilken av dem som fortsättningsvis utgör en fara för samhället.
Ändringsförslag 26 Artikel 4, punkt 5
5. Den utfärdande staten skall översända det europeiska verkställighetsbeslutet för en person till endast en verkställande stat åt gången.	5. Den utfärdande staten skall översända domen tillsammans med intyget till endast en verkställande stat åt gången.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 27 Artikel 4, punkt 6
6. Om den behöriga myndigheten i den verkställande staten inte är känd av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten, skall den sistnämnda vidta alla nödvändiga efterforskningar, inklusive via kontaktpunkterna i det europeiska rättsliga nätverk som inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 98/428/RIF, för att erhålla information från den verkställande staten.	6. Om den behöriga myndigheten i den verkställande staten inte är känd av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten, skall den sistnämnda vidta alla nödvändiga efterforskningar via kontaktpunkterna i det europeiska rättsliga nätverk som inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 98/428/RIF, för att erhålla information från den verkställande staten.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp.
Ändringsförslag 28 Artikel 4, punkt 7
7. Om en myndighet i den verkställande staten tar emot ett europeiskt verkställighetsbeslut och inte är behörig att erkänna det och vidta de åtgärder som krävs för att verkställa det, skall den på eget initiativ översända det europeiska verkställighetsbeslutet till den behöriga myndigheten och underrätta den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om detta.	utgår
Motivering
Kontakterna måste ske via de behöriga myndigheterna.
Ändringsförslag 29 Artikel 5, rubriken
Underrättelse till den dömda personen och dennes uppfattning	Underrättelse till den dömda personen och brottsoffren
Motivering
”Uppfattning” stryks eftersom det inte anger den praktiska konsekvensen av att ta hänsyn till den dömdes uppfattning när det gäller överföring och val av stat. Ändringsförslaget är i enlighet med 1997 års tilläggsprotokoll till Europarådets konvention från 1983, i vilken tillämpningsområdet för den dömda personens samtycke begränsas.
Ändringsförslag 30 Artikel 5, punkt 1
1. En dömd person som befinner sig i den utfärdande staten skall om möjligt ges tillfälle till att muntligt eller skriftligt ange sin uppfattning innan ett europeiskt verkställighetsbeslut utfärdas. Med förbehåll för artikel 4.1 andra meningen skall personens samtycke inte krävas för översändande av det europeiska verkställighetsbeslutet. Dennes uppfattning skall dock även i dessa fall beaktas när beslut fattas om huruvida ett europeiskt verkställighetsbeslut skall utfärdas och, i förekommande fall, till vilken verkställande stat det skall översändas.	1. En dömd person som befinner sig i den utfärdande staten skall ges tillfälle till att muntligt eller skriftligt ange sin uppfattning innan ett europeiskt verkställighetsbeslut utfärdas. Med förbehåll för artikel 4.1 andra meningen skall personens samtycke inte krävas för översändande av det europeiska verkställighetsbeslutet. Dennes uppfattning skall dock även i dessa fall beaktas när beslut fattas om huruvida ett europeiskt verkställighetsbeslut skall utfärdas och, i förekommande fall, till vilken verkställande stat det skall översändas.
Motivering
Den dömda personen skall alltid ges tillfälle att yttra sig, detta i enlighet med artikel 39 i Europarådets konvention från 1970 enligt vilken domaren innan ett utfärdandebeslut utfärdas skall ge den dömda personen möjlighet att ge uttryck för sin uppfattning.
Ändringsförslag 31 Artikel 5, punkt 1a (ny)
	1a. Brottsoffren skall också underrättas både om att det finns en ansökan om erkännande och verkställighet av en dom och om resultatet av förfarandet, inbegripet beslutet att överföra den dömda personen från den utfärdande staten till den verkställande staten.
Motivering
Den dömda personens brottsoffer skall också få möjlighet att underrättas om alla förfaranden som avser erkännande och verkställighet av den dömda personens dom i en annan medlemsstat.
Ändringsförslag 32 Artikel 5, punkt 2
2. En dömd person som befinner sig i den utfärdande staten skall underrättas av den behöriga myndigheten i denna stat om följderna av en överföring till den verkställande staten. Om den dömda personen befinner sig i den verkställande staten skall underrättelsen lämnas av den behöriga myndigheten i den staten, om detta är motiverat i rättvisans intresse.	2. En dömd person som befinner sig i den utfärdande staten skall underrättas av den behöriga myndigheten i denna stat om följderna av en överföring till den verkställande staten. Om den dömda personen befinner sig i den verkställande staten skall underrättelsen lämnas av den behöriga myndigheten i den staten.
Motivering
Formuleringen ”om detta är motiverat i rättvisans intresse” är juridiskt vag.
Ändringsförslag 33 Artikel 6
Artikel 6	utgår
Det europeiska verkställighetsbeslutets innehåll och form
1. Det europeiska verkställighetsbeslutet skall innehålla den information som anges i formuläret i bilagan. Den behöriga myndigheten i den utfärdande staten skall underteckna verkställighetsbeslutet och intyga att innehållet är korrekt.
2. Det europeiska verkställighetsbeslutet skall översättas till det officiella språket eller ett av de officiella språken i den verkställande staten. Varje medlemsstat kan i samband med rambeslutets antagande eller vid en senare tidpunkt, i en förklaring som skall deponeras hos rådets generalsekretariat förklara att den kommer att godta en översättning till ett eller flera andra av de officiella språken i unionen.
Motivering
Ändringsförslaget är en följd av de ändringar som gjorts i rådets arbetsgrupp och är avsett att lägga tonvikten på dokumentets båda grundläggande aspekter, nämligen ömsesidigt erkännande och verkställande av frihetsstraff. Erkännandet och verkställigheten bör inte ske på grundval av ett ”europeiskt verkställighetsbeslut” utan på grundval av domen och ett intyg.
Ändringsförslag 34 Artikel 8, rubriken
Erkännande och verkställighet av ett europeiskt verkställighetsbeslut	Erkännande av domen och verkställighet av påföljden
Motivering
Ändringen föreslås för att texten skall överensstämma med den ändrade titeln på rambeslutet.
Ändringsförslag 35 Artikel 8, punkt 1
1. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten skall erkänna ett europeiskt verkställighetsbeslut som har översänts i enlighet med artikel 4 utan krav på ytterligare formaliteter och omedelbart vidta alla åtgärder som krävs för dess verkställande, såvida inte den behöriga myndigheten beslutar att åberopa något av de skäl för att vägra erkännande eller verkställighet som anges i artikel 9.	1. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten skall erkänna en dom som har översänts i enlighet med artikel 4 utan krav på ytterligare formaliteter och omedelbart vidta alla åtgärder som krävs för dess verkställande, såvida inte den behöriga myndigheten beslutar att åberopa något av de skäl för att vägra erkännande eller verkställighet som anges i artikel 9.
Motivering
Ändringen föreslås för att texten skall överensstämma med den ändrade titeln på rambeslutet.
Ändringsförslag 36 Artikel 8, punkt 2
2. Om påföljdens längd är oförenlig med grundläggande principer i den verkställande statens lagstiftning, får den behöriga myndigheten i den verkställande staten besluta att anpassa påföljden till strängaste föreskrivna nivå för ett brott enligt den nationella lagstiftningen i denna stat.	2. Om påföljdens längd är oförenlig med den verkställande statens lagstiftning, får den behöriga myndigheten i den verkställande staten, efter att ha hört den utfärdande staten, besluta att verkställa påföljden upp till den strängaste föreskrivna nivån för brottet enligt den nationella lagstiftningen i denna stat.
Motivering
Den verkställande staten kommer att sänka påföljden till den högsta påföljdsnivån för motsvarande brottskategori i enlighet med den verkställande statens lagstiftning.
Ändringsförslag 37 Artikel 8, punkt 3
3. Om påföljdens art är oförenlig med den verkställande statens lagstiftning, får den behöriga myndigheten i denna stat genom ett rättsligt eller administrativt beslut anpassa påföljden till ett straff eller en åtgärd som i dess egen lagstiftning föreskrivs för brott av samma typ. Ett sådant straff eller en sådan åtgärd skall så nära som möjligt motsvara den påföljd som utdömts i den utfärdande staten, vilket innebär att påföljden inte kan omvandlas till bötesstraff. Påföljden får inte innebära en skärpning av den påföljd som utdömts i den utfärdande staten.	3. Om påföljdens art är oförenlig med den verkställande statens lagstiftning skall straffet eller åtgärden så nära som möjligt motsvara den påföljd som utdömts i den utfärdande staten, vilket innebär att påföljden inte kan omvandlas till bötesstraff. Påföljden får inte innebära en skärpning eller sänkning av den påföljd som utdömts i den utfärdande staten.
Motivering
Påföljden enligt den verkställande statens lagstiftning bör hanteras särskilt försiktigt eftersom de påföljder som föreskrivs skiljer sig mellan medlemsstaterna.
Ändringsförslag 38 Artikel 8, punkt 4
4. Om det europeiska verkställighetsbeslutet har utfärdats även med avseende på gärningar som inte omfattas av artikel 7.1 och den verkställande staten vägrar att erkänna och verkställa det europeiska verkställighetsbeslutet för sådana gärningar som avses i artikel 9.1 b, måste denna stat be den utfärdade staten att meddela vilken del av påföljden som avser de berörda gärningarna. Efter att ha informerats får den verkställande staten minska påföljden i den utsträckning som den utfärdande staten angett.	4. Om domen har avkunnats även med avseende på gärningar som inte omfattas av artikel 7.1 och den verkställande staten vägrar att erkänna och verkställa domen för sådana gärningar som avses i artikel 9.1 b, måste denna stat be den utfärdade staten att meddela vilken del av påföljden som avser de berörda gärningarna. Efter att ha informerats får den verkställande staten minska påföljden i den utsträckning som den utfärdande staten angett.
Motivering
I enlighet med de föreslagna ändringarna av artikel 7.
Ändringsförslag 39 Artikel 9, punkt 1, inledningen
1. De behöriga myndigheterna i den verkställande staten får vägra att erkänna och verkställa ett europeiskt verkställighetsbeslut, om	1. De behöriga myndigheterna i den verkställande staten får vägra att erkänna domen och verkställa påföljden, om
Ändringsförslag 40 Artikel 9, punkt 1, led a
a) den berörda personen har dömts för samma gärning i den verkställande staten eller i en annan stat än den utfärdande eller den verkställande staten, under förutsättning att beslutet i det senare fallet har verkställts, håller på att verkställas eller inte längre kan verkställas enligt den utfärdande statens lagstiftning,	a) det intyg som avses i artikel 4 är ofullständigt eller uppenbarligen inte överensstämmer med domen,
Motivering
a) I enlighet med artikel 15.2 f i förslaget till rambeslut.
Ändringsförslag 41 Artikel 9, punkt 1, led aa (nytt)
	aa) de kriterier som fastställs i artikel 4.-1 inte är uppfyllda,
Motivering
-a) (nytt) För att säkerställa överensstämmelsen med artikel 3a.
Ändringsförslag 42 Artikel 9, punkt 1, led ab (nytt)
	ab) verkställandet av påföljden skulle strida mot principen ne bis in idem,
Motivering
Detta är ett skäl för att vägra att erkänna eller verkställa ett beslut vid brott mot principen ne bis in idem.
Ändringsförslag 43 Artikel 9, punkt 1, led b
b) det europeiska verkställighetsbeslutet i ett fall enligt artikel 7.3 avser gärningar som inte skulle utgöra ett brott enligt den verkställande statens lagstiftning; när det gäller skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner får dock verkställandet av det europeiska verkställighetsbeslutet inte vägras av det skälet att den verkställande medlemsstatens lagstiftning inte föreskriver samma typ av skatter eller avgifter eller att den inte innehåller samma slags bestämmelser om skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner som den utfärdande medlemsstatens lagstiftning,	b) domen i ett fall enligt artikel 7.3 avser gärningar som inte skulle utgöra ett brott enligt den verkställande statens lagstiftning; när det gäller skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner får dock verkställandet av domen inte vägras av det skälet att den verkställande medlemsstatens lagstiftning inte föreskriver samma typ av skatter eller avgifter eller att den inte innehåller samma slags bestämmelser om skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner som den utfärdande medlemsstatens lagstiftning,
Motivering
Ändringen föreslås för att texten skall överensstämma med den ändrade titeln på rambeslutet.
Ändringsförslag 44 Artikel 9, punkt 1, led c
c) verkställigheten av beslutet har preskriberats enligt den verkställande statens lagstiftning såvida det europeiska verkställighetsbeslutet avser gärningar som omfattas av denna verkställande stats behörighet enligt dess egen lagstiftning,	c) verkställigheten av påföljden har preskriberats enligt den verkställande statens lagstiftning och om denna avser gärningar som omfattas av denna verkställande stats behörighet enligt dess egen lagstiftning,
Ändringsförslag 45 Artikel 9, punkt 1, led ca (nytt)
	ca) det enligt lagen i den verkställande staten föreligger immunitet som gör det omöjligt att verkställa beslutet,
Ändringsförslag 46 Artikel 9, punkt 1, led d
d) det europeiska verkställighetsbeslutet har utfärdats för en fysisk person som enligt lagen i den verkställande staten på grund av sin ålder inte kan göras straffrättsligt ansvarig för de gärningar som det europeiska verkställighetsbeslutet avser,	d) påföljden har ådömts en person som enligt lagen i den verkställande staten på grund av sin ålder inte kan göras straffrättsligt ansvarig för de gärningar som domen avser,
Ändringsförslag 47 Artikel 9, punkt 1, led e
e) mindre än fyra månader av strafftiden återstår att verkställa vid den tidpunkt då det europeiska verkställighetsbeslutet tas emot av den behöriga myndigheten enligt artikel 4.1,	e) mindre än sex månader av strafftiden återstår att verkställa vid den tidpunkt då domen tas emot av den behöriga myndigheten i den verkställande staten,
Motivering
Ändringsförslaget är i enlighet med artikel 7. Minst sex månader i den verkställande staten stöder tanken om återanpassning.
Ändringsförslag 48 Artikel 9, punkt 1, led f
f) den berörda personen inte samtycker till översändandet av det europeiska verkställighetsbeslutet och beslutet avser verkställighet av en påföljd som ådömts i ett beslut som fattats i personens frånvaro, såvida den berörda personen inte personligen kallats eller på annat sätt underrättats om de rättsliga åtgärder som ledde till beslutet som fattades i personens frånvaro, eller om personen inte till en behörig myndighet har meddelat att han eller hon inte bestrider saken,	f) domen meddelades i personens frånvaro, såvida det inte i intyget anges att personen kallats personligen eller via en behörig företrädare enligt nationell lagstiftning underrättats om tid och plats för de rättsliga förfaranden som ledde till att domen meddelades i personens frånvaro,
Ändringsförslag 49 Artikel 9, punkt 1, led g
g) den fysiska person för vilken det europeiska verkställighetsbeslutet har utfärdats varken är medborgare i den verkställande staten eller är varaktigt lagligt bosatt där eller har nära anknytning till denna stat.	utgår
Ändringsförslag 50 Artikel 9, punkt 2
2. Vid fall enligt punkt 1 a, f och g skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten, innan den fattar ett beslut om att inte erkänna och verkställa ett europeiskt verkställighetsbeslut, på lämpligt sätt samråda med den behöriga myndigheten i den utfärdande staten och i tillämpliga fall anmoda denna att utan dröjsmål tillhandahålla alla nödvändiga ytterligare upplysningar.	2. Vid fall enligt punkt 1 a, aa, ab och f skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten, innan den fattar ett beslut om att inte erkänna domen och verkställa påföljden, på lämpligt sätt samråda med den behöriga myndigheten i den utfärdande staten och i tillämpliga fall anmoda denna att utan dröjsmål tillhandahålla alla nödvändiga ytterligare upplysningar.
Ändringsförslag 51 Artikel 9, punkt 2a (ny)
	2a. Erkännandet av domen får uppskjutas i den verkställande staten om det intyg som avses i artikel 4 är ofullständigt eller uppenbarligen inte överensstämmer med domen.
Motivering
Ändringsförslaget grundar sig på artikel 18 i rambeslutet om ett europeiskt verkställighetsbeslut.
Ändringsförslag 52 Artikel 10, rubriken
Beslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och tidsfrister	Beslut om verkställighet av dom och tidsfrister
Or. el
Motivering
Eftersom uttrycket ”europeiskt verkställighetsbeslut” ändrats i hela texten.
Ändringsförslag 53 Artikel 10, punkt 1
1. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten skall snarast möjligt, dock senast tre veckor efter att ha tagit emot det europeiska verkställighetsbeslutet, besluta om dess verkställighet.	1. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten skall snarast möjligt besluta om huruvida den skall erkänna domen och verkställa påföljden samt underrätta den utfärdande staten om detta samt om ett eventuellt beslut när det gäller påföljden i enlighet med artikel 8.2 och 8.3.
Motivering
Tidsfristerna måste vara korta men realistiska.
Ändringsförslag 54 Artikel 10, punkt 1a (ny)
	1a. Om det inte finns skäl till uppskjutande enligt artikel 9.2a skall det slutgiltiga beslutet om erkännande av domen och verkställighet av påföljden fattas inom 30 dagar efter det att domen och intyget har mottagits.
Ändringsförslag 55 Artikel 10, punkt 1b (ny)
	1b. I övriga fall, och om det inte finns skäl till uppskjutande enligt artikel 9.2a, skall det slutgiltiga beslutet om erkännande av domen och verkställighet av påföljden fattas inom 60 dagar efter det att domen och intyget har mottagits.
Ändringsförslag 56 Artikel 10, punkt 2a (ny)
	2a. Om det i specifika fall inte går att fatta beslut om erkännande av domen och verkställighet av påföljden inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 1a och 1b, skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om detta samt om skälen till detta. I ett sådant fall får tidsfristerna förlängas med ytterligare 30 dagar.
Motivering
Tidsfristerna måste vara korta men realistiska.
Ändringsförslag 57 Artikel 11, punkt 1
1. En person för vilken ett europeiskt verkställighetsbeslutet utfärdats och som befinner sig i den utfärdande staten skall överföras till den verkställande staten så snart som möjligt vid en tidpunkt som de berörda myndigheterna i den utfärdande och den verkställande staten skall komma överens om.	1. En dömd person som befinner sig i den utfärdande staten skall överföras till den verkställande staten senast 30 dagar efter det att den verkställande staten har fattat det slutgiltiga beslutet om att erkänna domen och verkställa påföljden.
Motivering
Tidsfristerna måste vara korta men realistiska.
Ändringsförslag 58 Artikel 11, punkt 2
2. Personen skall överföras senast två veckor efter det slutliga beslutet om att verkställa det europeiska verkställighetsbeslutet.	utgår
Ändringsförslag 59 Artikel 11, punkt 3
3. Om oförutsedda omständigheter hindrar att personen överförs inom den tidsfrist som anges i punkt 2, skall de behöriga myndigheterna i den verkställande och den utfärdande staten omedelbart kontakta varandra och komma överens om en ny tidpunkt för överförandet.	3. Om oförutsedda omständigheter hindrar att personen överförs inom den tidsfrist som anges i punkt 1, skall de behöriga myndigheterna i den verkställande och den utfärdande staten omedelbart kontakta varandra. Överförandet skall äga rum så snart dessa omständigheter inte längre föreligger. Den behöriga myndigheten i den utfärdande staten skall omedelbart informera den behöriga myndigheten i den verkställande staten och de skall komma överens om en ny tidpunkt för överförandet. I så fall skall överförandet äga rum inom tio dagar från och med den nya tidpunkt som överenskommits.
Motivering
Ändringsförslaget är i enlighet med artikel 23.4 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder.
Ändringsförslag 60 Artikel 12, punkt 1
1. Varje medlemsstat skall tillåta transitering genom sitt territorium av en dömd person som överförs till den verkställande staten, förutsatt att medlemsstaten har fått uppgifter om	1. Varje medlemsstat skall underrättas om transitering genom sitt territorium av en dömd person som överförs till den verkställande staten och erhålla en kopia av intyget från den utfärdande staten.
a) identitet och nationalitet på den person som är föremål för ett europeiskt verkställighetsbeslut,
b) att det finns ett europeiskt verkställighetsbeslut,
c) brottets art och brottsrubricering för det brott som ligger till grund för det europeiska verkställighetsbeslutet,
d) beskrivning av brottets omständigheter, inklusive tidpunkt och plats.
Motivering
Information om, i stället för tillåtelse till transitering skulle göra det hela mindre byråkratiskt.
Ändringsförslag 61 Artikel 12, punkt 2
2. Framställningen om transitering samt de uppgifter som avses i punkt 1 får översändas på varje sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning. Transiteringsmedlemsstaten skall meddela sitt beslut, som skall fattas med prioritet senast en vecka efter mottagandet av framställningen enligt samma förfarande.	2. Framställningen om transitering samt det intyg som avses i punkt 1 får översändas på varje sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning. Transiteringsmedlemsstaten skall meddela sitt beslut, som skall fattas med prioritet senast en vecka efter mottagandet av framställningen enligt samma förfarande.
Ändringsförslag 62 Artikel 12, punkt 2a (ny)
	2a. Transiteringsmedlemsstaten får hålla den dömda personen i fängsligt förvar endast under den tid som krävs för transitering genom dess territorium.
Ändringsförslag 63 Artikel 12, punkt 3
3. Vid transport med flyg utan planerad mellanlandning skall inte någon framställning om transitering krävas. Om en icke planerad landning görs skall emellertid den utfärdande medlemsstaten lämna de uppgifter som avses i punkt 1.	3. Vid transport med flyg utan planerad mellanlandning skall inte någon underrättelse om transitering krävas. Om en icke planerad landning görs skall emellertid den utfärdande medlemsstaten lämna de uppgifter som avses i punkt 1 inom 48 timmar.
Ändringsförslag 64 Artikel 13, punkt 1
1. Det europeiska verkställighetsbeslutets verkställighet regleras av lagen i den verkställande staten på samma sätt som för påföljder utfärdade av den verkställande staten. Myndigheterna i den verkställande staten skall med förbehåll för punkterna 2 och 3 ha behörighet att besluta om verkställighetsförfarandena och att fastställa alla åtgärder i samband därmed, inklusive grunderna för villkorlig frigivning.	1. Verkställigheten av en påföljd regleras av lagen i den verkställande staten. Myndigheterna i den verkställande staten skall med förbehåll för punkterna 2 och 3 ha behörighet att besluta om verkställighetsförfarandena och att fastställa alla åtgärder i samband därmed, inklusive grunderna för villkorlig frigivning.
Ändringsförslag 65 Artikel 13, punkt 2
2. Från det frihetsstraff som totalt skall avtjänas i den verkställande staten skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten göra avdrag motsvarande varje frihetsstraff som avtjänats i den utfärdande staten eller annan stat i samband med den påföljd som ligger till grund för det europeiska verkställighetsbeslutet.	2. Från det frihetsstraff som totalt skall avtjänas i den verkställande staten skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten göra avdrag motsvarande hela den period av frihetsstraffet som redan avtjänats av den dömda personen i samband med den påföljd som ligger till grund för domen.
Ändringsförslag 66 Artikel 13, punkt 3
3. Såvida inte annat avtalats mellan den utfärdande och den verkställande staten får villkorlig frigivning beviljas endast om den dömda personen har avtjänat totalt minst hälften av påföljden i den utfärdande och den verkställande staten.	3. Såvida inte annat avtalats mellan den utfärdande och den verkställande staten får villkorlig frigivning beviljas endast om den dömda personen har avtjänat totalt minst hälften av påföljden i den utfärdande och den verkställande staten eller har avtjänat en påföljd under en viss tid i enlighet med bestämmelserna i den utfärdande och den verkställande statens lagstiftning.
Motivering
Europarådets expertgrupp för de europeiska konventionerna om brottmål påpekade i sitt yttrande av den 22 januari att fastställandet av ett minimitak för påföljden skulle skada flexibiliteten och hindra beslutsfattande i enlighet med de enskilda fallen. Gruppen uttalade sig följaktligen för en lösning baserad på idén om en viss tidsperiod som är förenlig med rättvisans syften.
Ändringsförslag 67 Artikel 14, punkt 1a (ny)
	1a. Punkt 1 skall tillämpas på personer som överförs när de passerar genom tranisteringsmedlemsstater.
Motivering
Specialitetsbestämmelsen måste införas för att de dömda personernas rättigheter skall skyddas när kravet på deras samtycke tas bort.
Ändringsförslag 68 Artikel 15, punkt 1
1. Amnesti eller nåd får beviljas av den utfärdande staten och även av den verkställande staten.	1. Amnesti eller nåd får beviljas av den utfärdande staten i samråd med den verkställande staten eller av den verkställande staten.
Motivering
Det är inte acceptabelt att den utfärdande staten har rätt att bevilja amnesti eller nåd om den dömda personen har överförts till den verkställande staten och den verkställande statens lagstiftning gäller.
Ändringsförslag 69 Artikel 17, led b
b) om ett beslut att inte erkänna och verkställa det europeiska verkställighetsbeslutet enligt artikel 9 och om skälen till beslutet,	b) om ett beslut att i enlighet med artikel 9 helt eller delvis inte erkänna domen och verkställa påföljden samt om skälen till beslutet,
Ändringsförslag 70 Artikel 17, led c
c) om att påföljden anpassats enligt artikel 8.2 eller 8.3 och om skälen till beslutet,	c) om ett beslut om påföljden enligt artikel 8.2 eller 8.3 och om skälen till beslutet, med hänsyn tagen till skillnaderna i de berörda medlemsstaternas lagstiftning,
Motivering
Man måste vara särskilt försiktig när det gäller skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om påföljder.
Ändringsförslag 71 Artikel 17, led d
d) om att verkställighetsbeslutet helt eller delvis inte har verkställts av de skäl som anges i artiklarna 8.4, 13.1 och 15.1 och om skälen till beslutet samt, om verkställighetsbeslutet delvis inte har verkställts av skäl enligt artikel 8.4, en framställning om att bli underrättad om vilken del av påföljden som de berörda gärningarna avser,	d) om att påföljden helt eller delvis inte har verkställts av de skäl som anges i artiklarna 13.1 och 15.1 och om skälen till beslutet,
Ändringsförslag 72 Artikel 17, led e
e) om att den berörda personen utan skäl underlåtit att börja avtjäna påföljden,	utgår
Ändringsförslag 73 Artikel 17, led ga (nytt)
	ga) när domen väl har erkänts och godkänts.
Ändringsförslag 74 Artikel 17a (ny)
	Artikel 17a
	Språk
	Intyget, för vilket ett standardformulär återges i bilagan, skall översättas till det officiella språket eller ett av de officiella språken i den verkställande staten. Varje medlemsstat kan i samband med rambeslutets antagande eller vid en senare tidpunkt, i en förklaring som skall deponeras hos rådets generalsekretariat, förklara att den kommer att godta en översättning till ett eller flera andra av de officiella språken i unionen.

• [1]  EUT C 150, 21.6.2005, s. 1.

MOTIVERING

1. Inledning

Detta är ett initiativ från Österrike, Finland och Sverige som syftar till att påskynda överföringen av dömda personer till en viss stat som dessa på något sätt har anknytning till och där det anses vara troligt att en optimal social återanpassning kan ske. Rambeslutet ger en smidig mekanism för att en medlemsstat som personen i fråga är medborgare i, är bosatt i eller har nära band till skall kunna erkänna och verkställa domar som innebär frihetsberövande eller säkerhetsåtgärder (vid sinnesjukdom eller nedsatt tillräknelighet) och som en domstol i en annan medlemsstat har avkunnat.

Initiativet tar hänsyn till slutsatserna från Tammerfors och särskilt till det utökade ömsesidiga erkännandet av beslut i brottmål, uppmuntrandet av ömsesidig tillit mellan de nationella rättsliga myndigheterna och unionens utarbetande av en konsekvent straffrättslig politik för att på ett effektivt sätt bekämpa allvarliga brott i alla former, särskilt genom att fastställa minimipåföljder.

Enligt Europarådets konvention om överförande av dömda personer av den 21 mars 1983, som alla medlemsstater har ratificerat, kan dömda personer endast överföras till den stat där de är medborgare för att avtjäna återstoden av sina påföljder där, och endast om de själva och de berörda staterna samtycker till detta. I tilläggsprotokollet till konventionen av den 18 december 1997, som man bör notera att inte alla medlemsstater har undertecknat, begränsas de dömda personernas utrymme för samtycke.

En första diskussion ägde rum i utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den … och ett arbetsdokument delades ut.

2. Syftet med förslaget

Den ursprungliga texten (7307/05 COPEN 54) har redan ändrats av den ansvariga arbetsgruppen i rådet, så att följande centrala punkter i dokumentet framkom:

· Det system som används är ett intyg (standardblankett) som översänds för verkställande tillsammans med verkställighetsbeslutet enligt artikel 7.1 i rambeslutet om ömsesidigt erkännande av bötesstraff (EUT L 76, 22.3.2005), i stället för den europeiska arresteringsorder som det hänvisades till i det ursprungliga arbetsdokumentet.

· Kriterierna för att överföra en dömd person från en medlemsstat till en annan för att denne skall avtjäna återstoden av sin påföljd där är: a) medborgarskap tillsammans med laglig bosättning, b) stadigvarande laglig bosättning, och c) den stat som den dömde samtycker till att bli överförd till och till vilken han eller hon har nära anknytning. När beslutet översänds till den verkställande staten tillåts den dömda personen att muntligt eller skriftligt framföra sin uppfattning om han eller hon inte har rätt att överklaga.

· En förteckning över 32 brott, identisk med den som återfinns i rambeslut 2002/584/RIF om en europeisk arresteringsorder, som skall medföra erkännande och verkställighet av beslut som innebär frihetsberövande utan kontroll av dubbel straffbarhet för gärningen.

· Ett förfarande för att under vissa omständigheter anpassa påföljden till ett annat straff som är förenligt med lagen i den verkställande staten, om denna påföljd inte är förenlig till sin varaktighet eller natur. Under alla förhållanden måste förslaget överensstämma med bestämmelserna i artikel 10.2 i Europarådets konvention om överförande av dömda personer av den 21 mars 1983, i vilken principen om att ”fullfölja verkställigheten” tillämpas och inte om att ”anpassa påföljden”, vilket strider mot principen om ömsesidigt erkännande. Påföljden kan inte under några omständigheter omvandlas till ett bötesstraff och den får heller inte vara strängare än den påföljd som den utfärdande staten har utdömt.

· Skäl för att inte erkänna och inte verkställa ett beslut: a) intyget är inte ifyllt, b) kriterierna för överföring av den dömda personen är inte uppfyllda, c) brott mot principen om förbud mot dubbel lagföring, d) domen avser ett brott som inte finns med i förteckningen i artikel 7, e) preskription, f) asyl eller privilegier, g) personen har inget brottsansvar, samt h) det återstår mindre än fyra månader att avtjäna av påföljden.

3. Föredragandens uppfattning

1.        Begreppet ”till vilken personerna har nära anknytning” måste klargöras, för de fall då beslutet bara översänds med den dömdes samtycke. Det bör också göras en klar åtskillnad mellan kriterierna ”medborgarskap” och ”stadigvarande bosättning”.

2.        Begreppet ”uppfattning” (den dömda personens uppfattning, muntlig eller skriftlig) kan ses över eftersom det inte specificerar de praktiska konsekvenserna av att ta hänsyn till denna uppfattning i fråga om överföringen och valet av stat.

3.        Den dömda personens offer bör också kunna få information om beslutet att överföra personen i fråga till en annan medlemsstat, i enlighet med bestämmelserna i rådets rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Särskild hänsyn bör tas till offrens utsatta position, eventuella skadeståndsprocesser och deras rätt att få information om utgången av processerna och delta personligen, en rätt som upphävs om den dömda personen överförs till ett annat land. Brottsoffren bör således garanteras likabehandling och respekt för sin värdighet, och deras rättigheter och rättsliga intressen i processen bör tryggas.

4.        Det finns många invändningar mot att inkludera förteckningen över specifika brott. Minimipåföljden bör fastställas till högst tre år, och man bör också se till att det återstår minst sex månader att avtjäna av påföljden i den verkställande staten. Genom kontroll av dubbel straffbarhet undviker man överföringar i syfte att avtjäna påföljder för gärningar som inte definieras som brott i den stat personen överförs till.

5.        Man bör vara särskilt försiktig med att anpassa de utdömda påföljderna till lagen i den verkställande staten, med tanke på skillnaderna i preskribering av påföljder mellan medlemsstaterna.

6.        Det krävs för många uppgifter under överföringsförfarandet, t.ex. ”brottets art och brottsrubricering” och ”beskrivning av brottets omständigheter”. Hela förfarandet är för byråkratiskt och formellt. Dessutom har föredraganden invändningar mot att man talar om att en av EU:s medlemsstater ”tillåter” transitering genom sitt territorium av en dömd person, eftersom det handlar om ett enda stort område där det råder fri rörlighet för personer och där gränserna har avskaffats. (Specialitetsprincipen bör eventuellt utvidgas till att omfatta de medlemsstater som den dömda personen passerar vid överföringen.)

7.        Specialitetsprincipen bör tryggas för att se till att den dömda personen inte ställs inför rätta för andra gärningar än dem som han avtjänar sin påföljd för, eftersom man strävar efter att minska de dömda personernas utrymme för samtycke.

8.        Det är inte acceptabelt att den utfärdande staten har rätt till amnesti, benådning eller förnyad prövning om den dömda personen har överförts till den verkställande staten och denna stats lagstiftning därför är tillämplig. Möjligen efter samråd med den utfärdande staten.

9.        Diskussionsämne: tanken att främja europeisk straffrätt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av rådets rambeslut om ett europeiskt verkställighetsbeslut och överförande av dömda personer mellan Europeiska unionens medlemsstater
Referensnummer	7307/2005 – C6-0139/2005 – 2005/0805(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	18.5.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 26.5.2005
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren
Inget yttrande avges   Beslut
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Ioannis Varvitsiotis 4.7.2005
Tidigare föredragande
Behandling i utskott	24.1.2006		20.3.2006		18.4.2006
Antagande	15.5.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Edit Bauer, Johannes Blokland, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Maria Carlshamre, Giusto Catania, Carlos Coelho, Fausto Correia, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Elly de Groen-Kouwenhoven, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Romano Maria La Russa, Sarah Ludford, Antonio Masip Hidalgo, Claude Moraes, Lapo Pistelli, Martine Roure, Inger Segelström, Antonio Tajani, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Camiel Eurlings, Giovanni Claudio Fava, Sophia in 't Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Bill Newton Dunn, Marie-Line Reynaud
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Panagiotis Beglitis, Emine Bozkurt, Pasqualina Napoletano
Ingivande	17.5.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...