Förfarande : 2005/0019(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0209/2006

Ingivna texter :

A6-0209/2006

Debatter :

Omröstningar :

PV 06/07/2006 - 6.1
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0303

BETÄNKANDE     *
PDF 190kWORD 168k
9.6.2006
PE 370.299v02-00 A6-0209/2006

om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser

(KOM(2005)0089 – C6‑0100/2005 – 2005/0019(CNS))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Christoph Konrad

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser

(KOM(2005)0089 – C6‑0100/2005 – 2005/0019(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0089)(1),

–   med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0100/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A6‑0209/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag  Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

SKÄL 1A (nytt)

 

(1a) I syfte att förhindra ekonomiska förluster på mervärdesskatteområdet i gemenskapen – särskilt sådana förluster som uppstår genom bedräglig eller annan illegal gränsöverskridande verksamhet – vilket medlemsstaterna förbundit sig att göra genom artikel 280 i EG‑fördraget, bör medlemsstaterna nära samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

Ändringsförslag 2

SKÄL 9A (nytt)

 

(9a) Detta direktiv får inte inkräkta på medlemsstaternas beskattningsrätt.

Ändringsförslag 3

SKÄL 9B (nytt)

 

(9b) Strömlinjeformningen av avvikelser i syfte att på ett effektivt sätt bekämpa skattefusk och skatteundandragande bör endast utgöra en begränsad del av ett omfattande program för reformering av EU:s system för mervärdesskatt. Därför bör ytterligare reformer av systemet genomföras, bland annat i syfte att bekämpa skattebedrägerier med avseende på att modernisera och förenkla till exempel finansiella tjänster, e-tjänster, dubbelbeskattningssituationer och offentliga tjänster.

Ändringsförslag 4

SKÄL 9C (nytt)

 

(9c) Kriterierna för överväganden om ett eventuellt systemskifte i samband med uppbörden av mervärdesskatt bör vara en effektiv skatteuppbörd, rättvisa skatter och praktisk genomförbarhet för näringsidkarna.

Motivering

Mot grund av den mångfald och oöverskådlighet som redan kännetecknar den gällande mervärdesskattelagstiftningen befarar flera företag att eventuell ny lagstiftning och reformer av uppbörden av mervärdesskatt skulle medföra ytterligare belastningar. Därför får sådana endast införas om detta medför märkbara förbättringar för företagen.

Ändringsförslag 5

ARTIKEL 1, LED 1
Artikel 4, punkt 4 (direktiv 77/388/EEG)

1. I artikel 4.4 skall följande stycke läggas till:

utgår

”Om en medlemsstat utnyttjar den valmöjlighet som fastställs i andra stycket, skall den se till att tillämpningen av denna valmöjlighet inte ger upphov till några omotiverade fördelar eller oberättigade nackdelar för beskattningsbara personer.”

 

Motivering

De rättsliga förutsättningarna för denna bestämmelse är oklara och medför därför en risk för rättsosäkerhet och/eller missbruk vid tillämpningen.

Ändringsförslag 6

ARTIKEL 1, LED 2
Artikel 5, punkt 8, andra meningen (direktiv 77/388/EEG)

2. I artikel 5.8 skall andra meningen ersättas med följande:

utgår

”Medlemsstaterna får, i fall där mottagaren inte är en till fullo beskattningsbar person, vid behov vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra snedvridning av konkurrensen. De skall se till att detta inte ger upphov till några omotiverade fördelar eller oberättigade nackdelar.”

 

Motivering

Se ändringsförslag 2.

Ändringsförslag 7

ARTIKEL 1, LED 7
Artikel 21, punkt 2, led ca (nytt) (direktiv 77/388/EEG)

 

(ca) Åtskillnaden mellan tjänster för vilka den beskattningsbara mottagaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt, och andra tjänster för vilka det företag som tillhandahåller tjänsten liksom tidigare är betalningsskyldig för mervärdesskatt, måste på ett klart och obestridligt sätt vara urskiljbar och kontrollerbar för företagen.

Motivering

För företagens del är det mycket viktigt att de sektorer som omfattas av mekanismen för omvänd betalningsskyldighet definieras på ett exakt och obestridligt sätt och att avgränsningen från tjänster som liksom tidigare innebär att det tillhandahållande företaget är betalningsskyldigt för mervärdesskatt, är klar och tydlig. Om det sätt på vilket uppbörden sker är förenat med osäkerhet och konflikter leder detta till ytterligare byråkratiska och finansiella belastningar för företagen.

Ändringsförslag 8

ARTIKEL 1, LED 7A (nytt)

Artikel 30a (ny) (direktiv 77/388(EEG)

 

(7a) Följande artikel skall läggas till:

 

”Artikel 30a

 

I syfte att motverka att gränsöverskridande bedrägerier på mervärdesskatteområdet skadar gemenskapens ekonomiska intressen, och i synnerhet så kallade karusellbedrägerier, skall medlemsstaterna uppmana sina behöriga myndigheter att vid misstanke om bedrägeri på detta område nära samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). Kommissionen skall inom ramen för sin årsrapport enligt artikel 280.5 i EG‑fördraget regelbundet rapportera till Europaparlamentet om framsteg på detta område.”

Ändringsförslag 9

ARTIKEL 1, PUNKT 7B (ny)
Artikel 34a (ny) (direktiv 77/388(EEG)

 

(7b) Följande artikel skall läggas till:

 

”Artikel 34a

 

I syfte att fastställa den bästa långsiktiga ordningen för uppbörd av mervärdesskatt för Europeiska unionen skall kommissionen utarbeta en omfattande och jämförande översikt i vilken de nationella diskussionerna om detta tema granskas och de många och skiftande konsekvenserna av en övergång till ett system med omvänd betalningsskyldighet samt för- och nackdelarna för medlemsstaterna och de företag som är verksamma i Europeiska unionen anges.”

(1)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

I.         Lagstiftningsmässig bakgrund

Det första direktivet om mervärdesskatt antogs 1967(1) och anses vara EU:s första politiska och rättsliga åtagande att införa ett gemensamt system för mervärdesskatt, som ligger till grund för målet att skapa en sund och konkurrenskraftig gemensam marknad med kompatibla system för mervärdesskatt. Redan i början av 1970-talet införde alla medlemsstater ett gemensamt mervärdesskattesystem.

Nästa viktiga steg togs med det sjätte mervärdesskattedirektivet(2) som innebar införandet av en i stort sett identisk skattebas för transaktioner. Senare lade kommissionen i enlighet med Vitboken om den inre marknaden från 1985 fram ett paket med förslag om detta ämne. Dessa visade sig emellertid vara oacceptabla för regeringarna och det blev tydligt att det inte skulle vara möjligt att iaktta den fastställda tidsplanen, enligt vilken ett gemensamt system skulle ha införts före 1993. Rådet beslutade därför att införa ett övergångssystem som innebar att skattekontroller avskaffades vid gränserna. Sedan dess har det mervärdesskattesystem som var avsett att vara ett övergångssystem (som bara skulle vara i kraft tills slutet av 1996) tillämpats generellt för handeln i EU.

II.       Incitament för förändring och förslagets mål

Kommissionen lade återigen fram ett nytt förslag 1996 som syftade till att införa ett gemensamt system. Trots att ”big bang”-strategin 1987 (omedelbar övergång) hade övergetts och att förslaget från 1996 innebar en gradvis övergång visade det sig snart vara svårt att genomföra.

För att de nya initiativen skall stämma överens med redan befintlig lagstiftning har kommissionen beslutat att i stället förbättra den nuvarande ”övergångsordningen”. Den nya strategin presenterades 2000(3) och rekommendationerna i denna innehöll endast en viktig iakttagelse, nämligen att det nuvarande mervärdesskattesystemet medför orimliga kostnader och begränsningar för företagen. I oktober 2003 lade kommissionen fram en ändrad strategi. Förslaget kan betraktas som en ”rationaliseringsövning” med det övergripande målet att ändra det sjätte mervärdesskattedirektivet och förse medlemsstaterna med en frivillig möjlighet att snabbt anta rättsligt sunda åtgärder för att bekämpa orättvis konkurrens, motverka inkomstförluster och förenkla förfarandet för uppbörden av mervärdesskatt.

 avvikelser: i enlighet med artikel 27 får varje medlemsstat bemyndigas att genomföra särskilda åtgärder för att förenkla uppbörden av skatt eller för att förhindra vissa slag av skattefusk eller skatteundandragande. För närvarande är över 140 tillstånd till avvikelser i kraft och deras antal kommer att öka. Med vetskap om bristen på insyn och rättssäkerhet har kommissionen beslutat att göra vissa ansträngningar för att rationalisera situationen genom att göra vissa enskilda särskilt effektiva avvikelser tillämpliga för alla medlemsstater på frivillig basis, utan att medlemsstaterna först måste ansöka om enskilt tillstånd, vilket är fallet i dag. Kommissionen anser att en mer allmän tillämpning av dessa avvikelser skulle skydda laglydiga företag från de konkurrensfördelar som skatteundandragare och skattefuskare tillskansar sig,

 skatteundandragande och skattefusk: enligt artikel 22.8 har medlemsstaterna möjlighet att införa andra skyldigheter som de anser vara nödvändiga för uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk,

 förenkling av tillämpningen: enligt avdelning XIV är det tillåtet att frivilligt tillämpa förenklade förfaranden för uppbörden av mervärdesskatt eller skattelättnader för vissa personer som är skattskyldiga (särskilda regler för små företag, jordbrukare osv.). Den frivilliga karaktären av denna bestämmelse har lett till förenklade regler som skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna och har därmed skapat förvirring.

Enligt kommissionens indelning finns det tre olika kategorier av åtgärder i förslaget som kan definieras på följande sätt:

Försiktighetsåtgärder som inte följer direkt av avvikelserna:

- skärpa de förebyggande bestämmelserna när det gäller ”gruppering” (rättsligt oberoende men nära finansiella, ekonomiska och organisatoriska förbindelser mellan personer som är skattskyldiga) och överlåtelse av rörelser enligt fortlevnadsprincipen (överlåtelse av hela eller delar av tillgångarna),

- precisering av justeringar av avdrag för ingående mervärdesskatt på investeringsvaror (artikel 20.2 och 20.3) som på liknande sätt även får tillämpas på tjänster som har karaktär av investeringsvaror, det vill säga utgör en långsiktig investering.

Mindre viktiga bestämmelser:

- en frivillig utvidgning av de särskilda åtgärder som avser handel med guld för att bekämpa undandragande av mervärdesskatt på investeringsguld (undantas från mervärdesskatt) som används som råmaterial vid tillverkning av konsumtionsvaror (mervärdesskatt uppbärs för tillhandahållandet).

De mest väsentliga bestämmelserna:

- frivilliga bestämmelser som gör det möjligt att under vissa omständigheter göra en värdering/omvärdering av transaktioner på grundval av deras marknadsvärde, vilket är ett av de mest känsliga områdena för skatteundandragande, och avsikten är att den inte skall tillämpas på sedvanliga rutinmässiga transaktioner,

- utvidgning av möjligheten att använda en frivillig mekanism för omvänd betalningsskyldighet till att omfatta vissa fastställda leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till beskattningsbara personer såsom: tjänster avseende byggnader och tillhandahållande av personal för tjänster avseende byggnader, leverans av avfall, skrot och material för återvinning, försäljning av varor som ställts som säkerhet, leverans av varor efter det att egendomsförbehåll överlåtits till en rättsinnehavare som utövar denna rätt, försäljning av fast egendom inom ramen för ett likvidationsförfarande. Dessa är de områden som visat sig vara bekymmersamma för medlemsstaterna och där den vanliga lagstiftningen varit otillräcklig.

III. Föredragandens åsikt

Föredraganden förordar och stöder målet med kommissionens initiativ. För närvarande tillämpar medlemsstaterna över 140 nationella avvikelser till det gällande mervärdesskattedirektivet, och det är ofta liknande problem med mervärdesskattebedrägerier som åtgärdas genom dessa. Mot bakgrund av EU‑utvidgningen fortsätter antalet nya ansökningar om nationella avvikelser att öka. Rationaliseringen av alla de avvikelser som redan är i kraft i en del EU-länder och som fungerar bra i kampen mot skattefusk och skatteundandragande är därför glädjande och innebär att alla EU-länder – om de så önskar – kan använda sig av dessa åtgärder i kampen mot skattebedrägerier. Rationaliseringen och förenklingen av de gällande bestämmelserna innebär att åtgärderna kan tillämpas snabbt, utan att varje land måste ansöka enskilt om sådana avvikelser, vilket ofta innebär en ren dubblering av ansökningar som redan lämnats in av andra länder. Kampen mot mervärdesskattebedrägerier kommer särskilt för EU-länderna i Central- och Östeuropa att bli avsevärt mycket mer översiktlig och instrumenten kommer att kunna användas snabbare. Härmed kan skatteundandragande bekämpas effektivare och snabbare med redan befintliga medel i hela EU utan att det blir nödvändigt med ett grundläggande systemskifte för uppbörden av mervärdesskatt i Europa. För de företag som är verksamma i hela EU och för EU‑länderna ökar rättssäkerheten. Dessutom skall förenklingen av de oöversiktliga avvikelserna tillämpas i situationer då de personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt befinner sig i ekonomiska svårigheter.

I en del medlemsstater diskuteras sedan en längre tid ett principiellt systemskifte när det gäller uppbörd av mervärdesskatt i samband med sökandet efter effektiva metoder mot bedrägerier med omsättningsskatter. I detta sammanhang verkar modellen med omvänd betalningsskyldighet för de företag som tar emot en vara eller tjänst erbjuda både för- och nackdelar. De som förordar denna modell är övertygade om att det organiserade nationella och internationella skattebedrägeriet kan förhindras effektivare genom detta system. Det är ofta just de medelstora företagen som drabbas av bedrägerier med omsättningsskatter och därför måste en minskad sådan belastning vara ett viktigt mål för EU:s företagspolitik. De som är emot ett sådant systemskifte anser emellertid att just de medelstora företagen riskerar att drabbas av mer belastningar och administrativa bördor genom modellen med omvänd betalningsskyldighet. Föredraganden rekommenderar att kommissionen, som hittills har avvisat ett systemskifte, aktivt och ingående följer medlemsstaternas debatt om denna fråga som är viktig både för EU-länderna och för företagen, för att hitta den riktiga lösningen. Kommissionen bör därför lägga fram en omfattande och jämförande översikt i vilken de nationella diskussionerna om detta tema granskas och de många olika konsekvenserna av ett eventuellt systemskifte samt dess för- och nackdelar tas upp konkret. Kommissionen skall tidigt och regelbundet informera parlamentet om denna debatt.

Bortsett från denna principiella fråga som skall redas ut är föreliggande förslag från kommissionen alltså inget nytt initiativ utan en meningsfull förenkling, konsolidering och delvis även en mer flexibel tillämpning av gällande bestämmelser. Dessa skall vara tillgängliga för medlemsstaterna som alternativ, det vill säga vid sidan av de regler och nationella avvikelser för bekämpning av skatteundandragande och skattefusk som skall gälla även i fortsättningen. Medlemsstaterna måste inte tillämpa dessa regler eller kan även välja att tillämpa dem selektivt, till exempel för särskilda skattebedragare i landet i fråga, men inte för alla företag. Även i framtiden finns möjligheten att när så är nödvändigt ansöka om nationella avvikelser för specifika problem. Redan 2004 förbättrade kommissionen förfarandet för antagande av avvikelser och förbättrade insynen (direktiv 2004/7/EG). I vilket fall som helst välkomnas föreliggande initiativ som gör det möjligt att snabbt genomföra åtgärder i kampen mot skattebedrägerier.

I en mycket begränsad omfattning inför kommissionen den omvända betalningsskyldigheten genom att utvidga tillämpningen av mekanismen i vissa fall. Justeringen av avdrag för ingående mervärdesskatt i fråga om ”investeringsvaror” (enligt medlemsstaternas definition) gäller numera även explicit för sådana tjänster som har karaktär av ”investeringsvaror” och behandlas som sådana. Hit räknas tjänster som ett företag använder under en längre tidsperiod. I vissa branscher är det särskilt svårt att granska betalning av mervärdesskatt, till exempel inom jordbruket eller vid vissa leveranser av avfall. I den nya bilagan M anges vilka former av avfall som omfattas. Just i det här fallet är det för företagens skull viktigt att se till att definitionen av de sektorer som omfattas av mekanismen för omvänd betalningsskyldighet är exakt och obestridlig och att avgränsningen från de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, som liksom tidigare innebär att ersättning begärs från det levererande/tillhandahållande företaget, är tydlig och klar. Osäkerhet och konflikter om det sätt på vilket faktureringen sker leder till ytterligare byråkratiska och finansiella belastningar för företagen och skulle därmed snarare vara kontraproduktiva. Detta måste därför undvikas.

Det är ett meningsfullt förslag för att avlägsna dåliga delar av de gällande bestämmelserna och samtidigt till fullo behålla det nationella beslutsutrymmet. Harmoniseringen av uppbörden av mervärdesskatt är i varje fall enligt föredragandens åsikt den enda skattepolitik som bör regleras på europeisk nivå. Det vill säga skattekonkurrensen utgör en central del av den positiva ekonomiska utvecklingen i EU‑länderna och bör absolut bibehållas.

(1)

Rådets direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 [EGT 71, 14.4.1967].

(2)

Rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 [EGT L 145, 13.6.1977].

(3)

KOM(2000)0348 av den 7 juni 2000.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (4.5.2006)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser

(KOM(2005)0089 – C6‑0100/2005 – 2005/0019(CNS))

Föredragande: Herbert Bösch

KORTFATTAD MOTIVERING

Enligt artikel 27 i det sjätte mervärdesskattedirektivet(1) får rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i det sjätte mervärdesskattedirektivet för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande.

För närvarande är över 140 tillstånd till avvikelser i kraft i medlemsstaterna. Deras antal kommer att öka inom den närmaste framtiden, eftersom de medlemsstater som anslöt sig till EU den 1 maj 2004 nu lämnar in ansökningar om avvikelser. Dessutom kommer dessa länder inom en relativt nära framtid med största sannolikhet att upptäcka andra särskilda åtgärder i sin lagstiftning för vilka det behövs en gemenskapsrättslig grund.

I sitt meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 7 juni 2000 om en strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den inre marknaden(2) förband sig kommissionen att företa en viss rationalisering när det gäller det stora antal avvikelser som nu är i kraft. Detta åtagande upprepades i kommissionens meddelande av den 20 oktober 2003 om resultatuppföljning och uppdatering av prioriteringarna i strategin på mervärdesskatteområdet(3). I det meddelandet angavs att ett led i denna rationalisering skulle vara att utsträcka möjligheten att tillämpa vissa enskilda avvikelser till samtliga medlemsstater genom en ändring av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Det skulle gälla de avvikelser som redan visat sig vara verkningsfulla och som avser problem som är gemensamma för flera medlemsstater.

Det stora antalet avvikelser och likheten mellan de problem som åtgärdas genom dem visar att skatteundandragande och skattefusk under senare år har blivit ett mycket påtagligt problem på mervärdesskatteområdet.

Skattefusket, särskilt genom så kallat karusellbedrägeri inom EU, leder årligen till mycket omfattande förluster. Tyska Ifo‑institutet för ekonomisk forskning uppskattar den totala årliga förlusten av nationella skatteintäkter för Tyskland under åren 2003–2005 till 17‑18 miljarder EUR, varav en tredjedel beror på gränsöverskridande bedrägerier. Andra medlemsstater uppvisar också miljardbelopp i förlorade skatteintäkter, som uppskattas till upp till 10 procent av deras totala intäkter.

Det bör i detta sammanhang erinras om att endast de faktiska intäkterna från uppbörden av egna medel från mervärdesskatt kan tas med i beräkningen och att förlusterna således underminerar systemet för gemenskapernas egna medel.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag  Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

SKÄL 1A (nytt)

(1a) I syfte att förhindra ekonomiska förluster på mervärdesskatteområdet i gemenskapen – särskilt sådana förluster som uppstår genom gränsöverskridande verksamheter – vilket medlemsstaterna förbundit sig att göra genom artikel 280 i EG‑fördraget, bör medlemsstaterna nära samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

Ändringsförslag 2

ARTIKEL 1, PUNKT 7A (ny)
Artikel 30a (ny) (direktiv 77/388(EEG)

 

(7a) Följande artikel skall infogas:

 

”Artikel 30a

 

I syfte att motverka att det gränsöverskridande bedrägeriet på mervärdesskatteområdet, särskilt det som kallas karusellbedrägeri, skadar gemenskapens ekonomiska intressen, skall medlemsstaterna uppmana sina behöriga myndigheter att vid misstanke om bedrägeri på detta område nära samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). Kommissionen skall inom ramen för årsrapporten enligt artikel 280.5 i EG‑fördraget regelbundet rapportera till Europaparlamentet om framsteg på detta område.”

Ändringsförslag 3

ARTIKEL 1, PUNKT 7B (ny)
Artikel 34a (ny) (direktiv 77/388(EEG)

 

(7b) Följande artikel skall infogas:

 

Artikel 34a

 

I syfte att fastställa de bästa långsiktiga reglerna för uppbörd av mervärdesskatt i Europeiska unionen skall kommissionen utarbeta en omfattande och jämförande översikt i vilken de nationella diskussionerna om detta tema granskas och de många och skiftande konsekvenserna av en övergång till ett system med omvänd betalningsskyldighet samt för- och nackdelarna för EU-länderna och de företag som är verksamma i Europeiska unionen tas upp.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser

Referensnummer

KOM(2005)0089 – C6-0100/2005 – 2005/0019(CNS)]

Ansvarigt utskott

ECON

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

CONT
27.4.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Herbert Bösch
20.4.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

19.4.2005

 

 

 

 

Antagande

4.5.2005

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Herbert Bösch, Paul van Buitenen, Simon Busuttil, Szabolcs Fazakas, Ingeborg Gräßle, Ona Juknevičienė, Nils Lundgren, Hans-Peter Martin, Jan Mulder, Borut Pahor, José Javier Pomés Ruiz, Bart Staes, Kyösti Virrankoski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

(1)

Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/18/EG (EUT L 51, 22.2.2006, s. 12).

(2)

KOM(2000)0348.

(3)

KOM(2003)0614.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser

Referensnummer

KOM(2005)0089 – C-6-0100/2005 – 2000/0019(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

14.4.2005

Ansvarigt utskott
  Tillkännagivande i kammaren

ECON
27.4.2005

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

CONT
27.4.2005

 

 

 

 

Inget yttrande avges
  Beslut

 

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

 

 

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Christoph Konrad
11.4.2005

 

Tidigare föredragande

 

 

Förenklat förfarande – beslut

 

Bestridande av den rättsliga grunden
  JURI:s yttrande

 

 

 

 

 

Ändrad anslagstilldelning
  BUDG:s yttrande

 

 

 

 

 

Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren

 

Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren

 

Behandling i utskott

23.1.2006

20.3.2006

18.4.2006

 

 

Antagande

30.5.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, David Casa, Jan Christian Ehler, Jonathan Evans, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Karin Riis-Jørgensen, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Harald Ettl, Donata Maria Assunta Gottardi, Werner Langen, Andrea Losco, Giovanni Pittella, Gilles Savary

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

María del Pilar Ayuso González, Godfrey Bloom, Ville Itälä, Holger Krahmer

Ingivande

9.6.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy