BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa

29.6.2006 - (KOM(2005)0447 – C6‑0356/2005 – 2005/0183(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Holger Krahmer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa

(KOM(2005)0447 – C6‑0356/2005 – 2005/0183(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0447)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0356/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0234/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 2
(2) För att skydda människors hälsa och miljön som helhet bör utsläpp av skadliga luftföroreningar undvikas, förebyggas eller minskas och lämpliga normer för luftkvalitet fastställas, med beaktande av Världshälsoorganisationens normer, riktlinjer och program.	(2) För att skydda människors hälsa och miljön som helhet är det särskilt viktigt att bekämpa utsläpp av föroreningar vid källan. Därför bör utsläpp av skadliga luftföroreningar undvikas, förebyggas eller minskas. I detta syfte bör Europeiska kommissionen omgående fastställa lämpliga utsläppsregler med beaktande av Världshälsoorganisationens normer, riktlinjer och program för luftkvalitet.
Motivering
Tyngdpunkten i Europeiska kommissionens förslag till direktiv ligger på föroreningar och hur de kan begränsas. För att luftkvaliteten i Europeiska unionen skall kunna förbättras varaktigt måste åtgärder i första hand omgående vidtas vid föroreningskällan.
Ändringsförslag 2 Skäl 5a (nytt)
	(5a) Modeller för hur föroreningar sprids bör i mån av möjlighet användas, så att koncentrationernas geografiska fördelning kan utläsas ur punktdata. Detta kunde tjäna som underlag för beräkningen av den kollektiva exponeringen hos befolkningen i ett område.
Motivering
Koncentrationernas geografiska fördelning bildar ett realistiskt underlag för beräkning av den kollektiva exponeringen och således av konsekvenserna för hälsan.
Ändringsförslag 3 Skäl 7
(7) Detaljerade mätningar av fina partiklar på bakgrundsplatser bör utföras för att få bättre kunskaper om effekterna av denna typ av förorening och för att kunna utarbeta lämpliga strategier. Sådana mätningar bör överensstämma med dem som görs inom samarbetsprogrammet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP) som upprättats under 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som godkänts genom rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 1981.	(7) Detaljerade mätningar och beräkningar av fina partiklar på bakgrundsplatser bör utföras för att få bättre kunskaper om effekterna av denna typ av förorening och kunna definiera fenomenet bakgrundskoncentration samt för att kunna utarbeta lämpliga strategier. Lämpliga strategier måste framför allt syfta till att ge en verklighetsnära bild av hur stor andel av den totala koncentrationen av föroreningar som utgörs av den bakgrundskoncentration som har räknats in i gränsvärdet. Mätningarna måste genomföras effektivt, varför informationen från provtagningspunkterna för fasta mätningar där det är möjligt bör kompletteras med information som erhållits med hjälp av beräkningsmodeller eller indikativa mätningar. Mätningarna bör överensstämma med dem som görs inom samarbetsprogrammet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP) som upprättats under 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som godkänts genom rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 1981.
Motivering
Hos de lokala myndigheterna råder stor osäkerhet om bakgrundskoncentrationens omfattning och effekter. Därför behövs en definition i gemenskapslagstiftningen. Effektiv datainsamling förutsätter förutom fasta mätningar också beräkningsmodeller och indikativa mätningar.
Ändringsförslag 4 Skäl 8
(8) I de fall där luftkvaliteten redan är god bör den upprätthållas eller förbättras. Om luftkvalitetsnormerna överskrids bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att uppnå överensstämmelse med de fastställda värdena såvida inte överskridandena beror på vintersandning av vägar.	(8) I de fall där luftkvaliteten redan är god bör den upprätthållas, så att inte luftkvalitetsnormerna överskrids. Som ett led i arbetet för en hållbar utveckling av ifrågavarande område bör luftkvaliteten förbättras. Om luftkvalitetsnormerna överskrids bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att uppnå överensstämmelse med de fastställda värdena. Detta gäller i synnerhet medlemsstater där dessa normer överskrids med bred marginal, eftersom det brukar vara mest kostnadseffektivt att förbättra luftkvaliteten på sådana ställen. Om överskridandena beror på vintersandning av vägar bör de inte beaktas.
Motivering
I medlemsstater med svårt förorenad luft finns det mera utrymme att minska luftföroreningarna än i medlemsstater där luftkvaliteten redan är god. På orter där luftkvaliteten är god och gränsvärdena inte överskrids bör luftkvaliteten ytterligare förbättras, i enlighet med en hållbar utveckling av området.
Ändringsförslag 5 Skäl 10
(10) Fina partiklar (PM2,5) har stora negativa hälsoeffekter. Det har ännu inte gått att fastställa ett tröskelvärde under vilket PM2,5 inte utgör någon risk. Denna förorening bör därför regleras på ett annat sätt än andra luftföroreningar. För att stora delar av befolkningen skall få en bättre luftkvalitet gäller det att överlag minska bakgrundskoncentrationerna i städer och tätorter. För att garantera en viss lägsta hälsoskyddsnivå bör emellertid denna åtgärd kombineras med ett absolut koncentrationstak.	(10) Fina partiklar (PM2,5) har stora negativa hälsoeffekter. Det har ännu inte gått att fastställa ett tröskelvärde under vilket PM2,5 inte utgör någon risk. Eftersom det i dagsläget inte finns tillräckliga uppgifter om PM2,5 för att införa ett gränsvärde, bör ett målvärde fastställas till att börja med. Denna förorening bör därför regleras på ett annat sätt än andra luftföroreningar. För att stora delar av befolkningen skall få en bättre luftkvalitet gäller det att överlag minska bakgrundskoncentrationerna i städer och tätorter. I synnerhet i områden med mycket hög koncentration av fina partiklar bör möjligheterna att minska exponeringen utnyttjas optimalt. För att garantera en viss lägsta hälsoskyddsnivå bör emellertid ett målvärde anges för samtliga områden.
Motivering
Ändringen hänger samman med det differentierade målet om en 20-procentig minskning och fastställandet av ett målvärde istället för ett gränsvärde (koncentrationstak) för PM2,5.
Ändringsförslag 6 Skäl 13
(13) Fasta mätningar av ozon bör vara obligatoriska i zoner där de långsiktiga målen överskrids. Det bör vara tillåtet att använda kompletterande utvärderingsmetoder för att minska det erforderliga antalet fasta provtagningspunkter.	(13) Mätningen av luftföroreningar måste vara effektiv och målinriktad. Därför bör fasta mätningar där det är möjligt kompletteras med beräkningsmodeller och indikativa mätningar. Fasta mätningar av ozon bör vara obligatoriska i zoner där de långsiktiga målen överskrids. Det måste vara tillåtet att använda kompletterande utvärderingsmetoder för att minska det erforderliga antalet fasta provtagningspunkter.
Motivering
Effektiv datainsamling förutsätter förutom fasta mätningar också beräkningsmodeller och indikativa mätningar.
Ändringsförslag 7 Skäl 15
(15) De nuvarande luftkvalitetsgränsvärdena bör förbli oförändrade, men den tidsfrist inom vilken de måste klaras bör kunna förlängas för zoner och tätbebyggelse där det är svårt att uppfylla kraven trots att lämpliga åtgärder vidtagits för att minska föroreningarna. Vid en eventuell förlängning av tidsfristen för en viss zon eller tätbebyggelse bör det upprättas en detaljerad plan för att se till att gränsvärdena klaras innan den förlängda tidsfristen löper ut.	(15) I områden med särskilt svåra förutsättningar bör den tidsfrist inom vilken gränsvärdena och målvärdena för luftkvalitet måste klaras kunna förlängas för zoner och tätbebyggelse där det är svårt att uppfylla kraven trots att lämpliga åtgärder vidtagits för att minska föroreningarna. Vid en eventuell förlängning av tidsfristen för en viss zon eller tätbebyggelse bör det upprättas en detaljerad plan för att se till att gränsvärdena klaras innan den förlängda tidsfristen löper ut. Det är desto viktigare att medlemsstaterna beviljas flexibilitet i fall de nödvändiga gemenskapsåtgärder som återspeglar den valda ambitionsnivån i den tematiska strategin för luftförorening när det gäller att minska utsläpp vid källan, däribland åtminstone de åtgärder som anges i bilaga XVIIa, inte har trätt i kraft senast den 1 januari 2010, eftersom vissa medlemsstater inte kommer att kunna klara gränsvärdena utan dessa åtgärder trots enorma ansträngningar på nationell nivå.
Ändringsförslag 8 Skäl 16a (nytt)
	(16a) Detta direktiv har konsekvensbedömts grundligt, varvid det tagits hänsyn både till strävan efter bättre lagstiftning och strategin för en hållbar utveckling. Eftersom koldioxidutsläppen dock väntas minska mera än vad som förutsagts i konsekvensbedömningen kan det tänkas att kostnaderna överskattats och nyttan underskattats, i och med att fortsatta utsläppsminskningar efter 2012 kommer att bidra till bland annat en bättre luftkvalitet.
Ändringsförslag 9 Skäl 16b (nytt)
	(16b) Målen för detta direktiv måste i den mån det är möjligt samordnas med en hållbar utveckling i de berörda områdena.
Ändringsförslag 10 Skäl 17a (nytt)
	(17a) När det gäller industrianläggningar rör detta direktiv inte åtgärder som går längre än en tillämpning av bästa tillgängliga teknik enligt rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar1, och kommer framför allt inte att leda till att någon anläggning stängs. Det krävs dock att alla medlemsstater vidtar alla kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen inom berörda sektorer.
	__________ 1 EGT L 257, 10.10. 1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
Motivering
I direktiv 96/61/EG används ett integrerat koncept där alla relevanta faktorer beaktas vid utfärdanden av tillstånd och bästa tillgängliga teknik ständigt omprövas. Direktiv 2004/107/EG innehåller redan en liknande bestämmelse.
Ändringsförslag 11 Skäl 19a (nytt)
	(19a) Eftersom vissa föroreningar är gränsöverskridande, med den påföljd att ett överskridande av ett gränsvärde i någon medlemsstat kan vara betingat av orsaker som denna medlemsstat inte direkt kan påverka, måste kommissionen kunna ge medlemsstaterna mera tid på sig för att uppfylla de normer som ingår i detta direktiv.
Motivering
Alla vet att problemen med luftkvaliteten är gränsöverskridande. Därför är det inte heller alltid möjligt för medlemsstaterna att åtgärda alla föroreningskällor, eftersom vissa av dem finns utanför staternas eget område eller utanför EU. Om en medlemsstat till följd av detta inte förefaller kunna uppfylla de normer som fastställts i detta direktiv måste kommissionen kunna ge medlemsstaten mera tid på sig.
Ändringsförslag 12 Skäl 20
(20) Medlemsstaterna och kommissionen bör samla in, utbyta och sprida information om luftkvaliteten för att få en bättre förståelse för luftföroreningarnas effekter och kunna utarbeta ändamålsenliga strategier. Det bör vara lätt för allmänheten att få tillgång till aktuell information om alla reglerade föroreningarnas koncentrationer i luften.	(20) Medlemsstaterna och kommissionen bör samla in, utbyta och sprida information om luftkvaliteten för att få en bättre förståelse för luftföroreningarnas effekter och kunna utarbeta ändamålsenliga strategier. Det bör vara lätt för allmänheten att få tillgång till aktuell information om alla reglerade föroreningarnas koncentrationer i luften. Det måste tillses att allmänheten dagligen får information om de dagsaktuella mätvärdena.
Motivering
Allmänheten bör informeras om de dagliga mätvärdena oberoende av gränsvärdena.
Ändringsförslag 13 Artikel 2, led 6
6) koncentrationstak: en nivå, fastställd på vetenskaplig grund i syfte att förebygga oberättigat stora risker för människors hälsa, som skall klaras inom en viss tid och som därefter inte får överskridas,	utgår
Motivering
Begreppet ”koncentrationstak” motsvarar i själva verket ett gränsvärde. Kommissionen har infört detta begrepp i samband med bestämmelserna om den nya standarden för PM2,5. Föredraganden föreslår att man reglerar PM2,5 i två skeden: först bestäms ett målvärde och i ett andra skede i samband med en granskning av direktivet kan ett gränsvärde fastställas. Eftersom erfarenheterna av att mäta PM2,5 är bristfälliga och uppgifterna är osäkra bör man vid denna tidpunkt inte fastställa något gränsvärde. Begreppet ”koncentrationstak” bör följaktligen ersättas med ”målvärde” i hela texten.
Ändringsförslag 14 Artikel 2, led 16a (nytt)
	16a) utsläpp från naturliga källor: alla ämnen som förekommer i luft men som varken direkt eller indirekt har bildats genom mänsklig aktivitet. Utsläppen omfattar i synnerhet utsläpp till följd av naturfenomen som vulkanutbrott, jordbävningar, geotermisk aktivitet, oavsiktliga markbränder, havssalt eller atmosfärisk resuspension eller transport av naturliga partiklar från torra områden.
Motivering
I direktivet behandlas ”utsläpp från naturliga källor” utan att dessa definieras närmare. En definition är dock på sin plats, eftersom den bidrar till enhetlig tillämpning och jämförbarhet mellan mätresultaten från alla EU-länder.
Ändringsförslag 15 Artikel 5, punkt 2, stycke 1
2. Den klassificering som avses i punkt 1 skall omprövas åtminstone vart femte år i enlighet med det förfarande som fastställs i avsnitt B i bilaga II.	2. Den klassificering som avses i punkt 1 skall övervakas och resultaten skall efter en utvärdering omprövas vart femte år i enlighet med det förfarande som fastställs i avsnitt B i bilaga II.
Ändringsförslag 16 Artikel 6, punkt 2
2. I alla zoner och all tätbebyggelse där nivån i luften av de föroreningar som avses i punkt 1 överskrider den övre utvärderingströskel som fastställs för dessa föroreningar skall luftkvaliteten utvärderas genom fasta mätningar. För att tillräcklig information om luftkvaliteten skall erhållas får dessa fasta mätningar kompletteras med beräkningsmodeller eller indikativa mätningar.	2. I alla zoner och all tätbebyggelse där nivån i luften av de föroreningar som avses i punkt 1 överskrider den övre utvärderingströskel som fastställs för dessa föroreningar skall luftkvaliteten utvärderas genom fasta mätningar. För att tillräcklig information om luftkvaliteten skall erhållas skall dessa fasta mätningar kompletteras med beräkningsmodeller eller indikativa mätningar.
Motivering
Utöver de fasta mätningarna bör beräkningsmodellerna och/eller de indikativa mätningarna vara obligatoriska. Beräkningsmodellerna har visat sig fungera bra i praktiken och bidrar avsevärt till insamlingen av tillförlitliga uppgifter om luftkvaliteten. Detta gäller i synnerhet uppgifterna om PM2,5.
Ändringsförslag 17 Artikel 6, punkt 3
3. I alla zoner och all tätbebyggelse där nivån i luften av de föroreningar som avses i punkt 1 underskrider den övre utvärderingströskel som fastställts för dessa föroreningar får en kombination av fasta mätningar och beräkningsmodeller eller indikativa mätningar användas för att utvärdera luftkvaliteten.	3. I alla zoner och all tätbebyggelse där nivån i luften av de föroreningar som avses i punkt 1 underskrider den övre utvärderingströskel som fastställts för dessa föroreningar skall en kombination av fasta mätningar och beräkningsmodeller eller indikativa mätningar användas för att utvärdera luftkvaliteten.
Motivering
Utöver de fasta mätningarna bör beräkningsmodellerna och/eller de indikativa mätningarna vara obligatoriska. Beräkningsmodellerna har visat sig fungera bra i praktiken och bidrar avsevärt till insamlingen av tillförlitliga uppgifter om luftkvaliteten. Detta gäller i synnerhet uppgifterna om PM2,5.
Ändringsförslag 18 Artikel 7, punkt 2, stycke 1
2. I zoner eller tätbebyggelse där utvärderingen av luftkvaliteten grundas enbart på fasta mätningar får antalet provtagningspunkter för varje förorening som mäts inte understiga det minsta antal som anges i avsnitt A i bilaga V.	2. I zoner eller tätbebyggelse där utvärderingen av luftkvaliteten grundas enbart på fasta mätningar får antalet provtagningspunkter för varje förorening som mäts inte understiga det minsta antal som anges i avsnitt A i bilaga V. I dessa områden skall mätningarna i fråga utföras varje dag.
Motivering
Även där inga dygnsgränsvärden finns är det viktigt att se till att föroreningarna mäts dagligen för att samla in data och informera befolkningen. Mätningarna bör kompletteras med beräkningsmodeller endast där detta kan ske utan allvarlig informationsförlust.
Ändringsförslag 19 Artikel 7, punkt 2, stycke 2, led a
a) De kompletterande metoderna måste ge så mycket information att det är möjligt att utvärdera luftkvaliteten med avseende på gränsvärden, koncentrationstak eller tröskelvärden för larm, och även tillhandahålla information som kan vidarebefordras till allmänheten.	a) De kompletterande metoderna måste ge så mycket information att det är möjligt att utvärdera luftkvaliteten med avseende på gränsvärden, målvärden eller tröskelvärden för larm, och även tillhandahålla information som kan vidarebefordras till allmänheten.
	(Denna ändring berör hela lagtexten under behandling. Om ändringen antas skall hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
Motivering
Föredraganden föreslår att man reglerar PM2,5 i två skeden: först bestäms ett målvärde och i ett andra skede i samband med en granskning av direktivet kan ett gränsvärde fastställas. Eftersom erfarenheterna av att mäta PM2,5 är bristfälliga och uppgifterna är osäkra bör man vid denna tidpunkt inte fastställa något gränsvärde. Begreppet ”koncentrationstak” bör följaktligen ersättas med ”målvärde” i hela texten.
Ändringsförslag 20 Artikel 7, punkt 2, stycke 2, led aa (nytt)
	aa) Dagliga mätningar skall genomföras på de provtagningspunkter som upprättas.
Motivering
Även där inga dygnsgränsvärden finns är det viktigt att se till att föroreningarna mäts dagligen för att samla in data och informera befolkningen. Mätningarna bör kompletteras med beräkningsmodeller endast där detta kan ske utan allvarlig informationsförlust.
Ändringsförslag 21 Artikel 7, punkt 2, stycke 3
I det fall som avses i andra stycket skall resultaten från modellberäkningar eller indikativa mätningar beaktas vid utvärdering av luftkvaliteten med avseende på gränsvärden eller koncentrationstak.	I det fall som avses i andra stycket skall resultaten från modellberäkningar eller indikativa mätningar beaktas vid utvärdering av luftkvaliteten med avseende på gränsvärden eller målvärden.
	(Denna ändring berör hela lagtexten under behandling. Om ändringen antas skall hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
Motivering
Föredraganden föreslår att man reglerar PM2,5 i två skeden: först bestäms ett målvärde och i ett andra skede i samband med en granskning av direktivet kan ett gränsvärde fastställas. Eftersom erfarenheterna av att mäta PM2,5 är bristfälliga och uppgifterna är osäkra bör man vid denna tidpunkt inte fastställa något gränsvärde. Begreppet ”koncentrationstak” bör följaktligen ersättas med ”målvärde” i hela texten.
Ändringsförslag 22 Artikel 7, punkt 2a (ny)
	2a. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att kriterierna för urval av provtagningspunkter tillämpas enhetligt.
Motivering
Ren luft är också ett led i att uppnå Lissabonmålen (i synnerhet avseende företagslokalisering, turism och obegränsad matartrafik). Det är viktigt att provtagningspunkterna fastställs enligt ett enhetligt system. I nuläget finns alltför stora skillnader mellan olika medlemsstaters mätmetoder, vilket gör det omöjligt att jämföra mätresultaten.
Ändringsförslag 23 Artikel 12
I zoner och tätbebyggelse där nivåerna av svaveldioxid, kvävedioxid, PM10, PM2,5, bly, bensen och koloxid i luften underskrider respektive gränsvärde eller koncentrationstak enligt bilagorna XI och XIV skall medlemsstaterna se till att denna luftkvalitet upprätthålls.	I zoner och tätbebyggelse där nivåerna av svaveldioxid, kvävedioxid, PM10, PM2,5, bly, bensen och koloxid i luften underskrider respektive gränsvärde eller koncentrationstak enligt bilagorna XI och XIV skall medlemsstaterna se till att luftkvalitetsnormerna fortsättningsvis följs.
Motivering
Denna artikel i kommissionens text är tvetydig – handlar det om att se till att luftkvalitetsnormerna fortsättningsvis följs eller om att den aktuella (med normerna överensstämmande) luftkvaliteten de facto skulle bli ett strängare ”luftkvalitetstak”? Med tanke på ökande bakgrundskoncentrationer i hemisfären, meteorologiska variationer från år till år och behovet av att utvidga den ekonomiska verksamheten på särskilda platser (i överensstämmelse med andra politiska och sociala prioriteringar) är det opraktiskt att förvänta sig att luftkvaliteten ”står stilla”. Genom införandet av ordet ”norm” blir det klart att det är luftkvalitetsnormerna som fortsättningsvis bör följas.
Ändringsförslag 24 Artikel 13, rubriken och punkt 1
Gränsvärden för skydd av människors hälsa	Gränsvärden och tröskelvärden för larm för skydd av människors hälsa
1. Medlemsstaterna skall se till att nivåerna av svaveldioxid, PM10, bly och koloxid i luften inte någonstans inom deras territorium överskrider gränsvärdena i bilaga XI.	1. Medlemsstaterna skall, med beaktande av avsnitt A i bilaga III, se till att nivåerna av svaveldioxid, PM10, bly och koloxid i luften inte någonstans inom deras territorium överskrider gränsvärdena i bilaga XI.
Gränsvärdena för kvävedioxid och bensen i bilaga XI får inte överskridas från och med de datum som anges där.	Gränsvärdena för kvävedioxid och bensen i bilaga XI får inte överskridas från och med de datum som anges där.
	Uppfyllandet av dessa krav skall bedömas i enlighet med avsnitt B i bilaga III.
De toleransmarginaler som anges i bilaga XI skall tillämpas i enlighet med artikel 21.	De toleransmarginaler som anges i bilaga XI skall tillämpas i enlighet med artikel 21.
Motivering
I kommissionens förslag krävs det dels i artikel 13 (av omsorg om folkhälsan) att medlemsstaterna inte någonstans inom sitt territorium får överskrida gränsvärdena (alltså att de skall gälla överallt), och dels, i bilaga III, att de provtagningspunkter som inriktar sig på folkhälsan skall förläggas till platser där befolkningen sannolikt exponeras under en period som är betydande i förhållande till den period som gränsvärdena avser eller där en allmän exponering förekommer. Av detta följer att de områden där gränsvärdena gäller (art. 13) inte sammanfaller med de områden där efterlevnaden kontrolleras och påvisas med hjälp av mätningar (bilaga III). Alltså görs inte bedömningarna (i alla fall inte utgående från övervakningen) på de ställen där gränsvärden gäller. Det här är en självmotsägelse som försätter medlemsstaterna, allmänheten och kommissionen i en mycket svår situation och troligen kommer att föranleda ändlösa rättstvister.
Ändringsförslag 25 Artikel 13, punkt 3, stycke 1
3. Medlemsstaterna får ange zoner eller tätbebyggelse där gränsvärdena för PM10 överskrids på grund av koncentrationer av PM10 i luften som beror på resuspension av partiklar efter sandning av vägar under vintern.	3. Medlemsstaterna får ange zoner eller tätbebyggelse där gränsvärdena för PM10 överskrids på grund av koncentrationer av PM10 i luften som beror på resuspension av partiklar efter sandning av vägar under vintern eller vägrenhållning, förutsatt att nivåerna av PM2,5 inte påverkas.
Motivering
Den egentliga risken hänger samman med partiklar av typ PM2,5 . Partiklar i intervallet mellan PM2,5 och PM10 avsätter sig mestadels i de övre luftvägarna, varifrån de snabbt kan avstötas och således inte kommer att utöva någon inverkan under längre tid.
Ändringsförslag 26 Artikel 13, punkt 3, stycke 4
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19, skall medlemsstaterna, i de zoner och storstadsområden som avses i första stycket i denna punkt endast upprätta planer och program enligt artikel 21 om överskridandena beror på andra PM10‑källor än vintersandning av vägar.	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19, skall medlemsstaterna, i de zoner och storstadsområden som avses i första stycket i denna punkt endast upprätta planer och program enligt artikel 21 om överskridandena beror på andra PM10‑källor än vintersandning och vintersaltning av vägar.
Motivering
Saltningen bör också beaktas eftersom den på vintern är oundviklig i många regioner.
Ändringsförslag 27 Artikel 15, rubriken
Exponeringsminskningsmål och koncentrationstak för PM2,5 för att skydda människors hälsa	Exponeringsminskningsmål för PM2,5 samt målvärde och gränsvärde för PM2,5-koncentrationen för att skydda människors hälsa
Ändringsförslag 28 Artikel 15, punkt 2a (ny)
	2a. Exponeringsminskningsmålet om 20 % skall vara en genomsnittsnivå för hela Europeiska unionen. Olika medlemsstater skall ha olika exponeringsminskningsmål, beroende på vilka koncentrationsnivåer de uppvisar.
Ändringsförslag 29 Artikel 15, punkt 4
4. Medlemsstaterna skall se till att koncentrationerna av PM2,5 i luften inte någonstans inom deras territorium överskrider det koncentrationstak som anges i avsnitt C i bilaga XIV från och med det datum som anges i denna bilaga.	4. Medlemsstaterna skall se till att målvärdet och gränsvärdet för koncentrationerna av PM2,5 i luften klaras överallt inom deras territorium från och med det datum som anges i avsnitt C i bilaga XIV.
Motivering
I dagsläget finns inte tillräckliga uppgifter om PM2,5 för att ett nytt bindande gränsvärde skall kunna fastställas. Man bör inte göra samma misstag som för PMoch införa bindande gränsvärden utan att ha tillgång till tillräckliga uppgifter.
Ändringsförslag 30 Artikel 20
1. Om det i en viss zon eller tätbebyggelse inte är möjligt att klara gränsvärdena för kvävedioxid eller bensen eller koncentrationstaket för PM2,5 inom de tidsfrister som anges i bilaga XI eller i avsnitt C i bilaga XIV, får den berörda medlemsstaten på följande villkor förlänga dessa tidsfrister med högst fem år i den berörda zonen eller tätbebyggelsen:	1. Om det i en viss zon eller tätbebyggelse inte är möjligt att klara gränsvärdena för kvävedioxid, bensen, PM eller målvärdet för PM2,5 inom de tidsfrister som anges i bilaga XI eller i avsnitt C i bilaga XIV, får den berörda medlemsstaten förlänga dessa tidsfrister med högst fem år från detta direktivs ikraftträdande i den berörda zonen eller tätbebyggelsen om medlemsstaten påvisar att alla rimliga åtgärder har vidtagits på nationell, regional och lokal nivå för att klara tidfristerna ovan, inbegripet genomförandet av de direktiv som avses i avsnitt B i bilaga XV inom de tidsfrister som anges i de direktiven, och att bakgrundskoncentrationerna av berörda relevanta föroreningar uppvisar en nedåtgående trend. En plan eller ett program skall upprättas för zonen eller tätbebyggelsen i enlighet med artikel 21 med uppgifter om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att gränsvärdena skall klaras inom den nya tidsfristen.
a) En plan eller ett program enligt artikel 21 skall upprättas för den zon eller tätbebyggelse där den förlängda tidsfristen skall gälla och planen eller programmet skall överlämnas till kommissionen.
b) Ett program för att minska föroreningarna under förlängningsperioden skall upprättas, som skall omfatta åtminstone de uppgifter som anges i avsnitt B i bilaga XV och det skall visa att överensstämmelse med gränsvärdena eller koncentrationstaken kommer att klaras innan den nya tidsfristen löper ut, och programmet skall överlämnas till kommission.
2. Om det på grund av platsspecifika spridningsförhållanden, ogynnsamma klimatförhållanden eller bidraget från gränsöverskridande luftföroreningar inte är möjligt att klara gränsvärdena i bilaga XI för svaveldioxid, koloxid, bly och PM10 i en viss zon eller tätbebyggelse, skall medlemsstaterna undantas från skyldigheten att tillämpa dessa gränsvärden under förutsättning att villkoren i punkt 1 a och b är uppfyllda, dock inte längre än till den 31 december 2009.	2. Om det på grund av platsspecifika spridningsförhållanden, ogynnsamma klimatförhållanden eller bidraget från gränsöverskridande luftföroreningar inte är möjligt att klara gränsvärdena i bilaga XI för svaveldioxid, koloxid och bly i en viss zon eller tätbebyggelse, skall medlemsstaterna undantas från skyldigheten att tillämpa dessa gränsvärden under förutsättning att villkoren i punkt 1 är uppfyllda, dock inte längre än till den 31 december 2009.
	2a. Medlemsstaterna får förlänga de tidsfrister för gränsvärdena för PM10 och PM2,5 eller det målvärde för PM2,5 som avses i punkt 1 med ytterligare maximalt fem år för en viss zon eller tätbebyggelse om luftkvalitetsplanen enligt punkt 1 påvisar att det inte går att klara gränsvärdena, om medlemsstaten påvisar att alla rimliga åtgärder har vidtagits på nationell, regional och lokal nivå för att klara tidfristerna ovan, inbegripet genomförandet av de direktiv och förordningar som avses i avsnitt B i bilaga XV och bilaga XVIIa inom de tidsfrister som anges i de rättsakterna. En reviderad luftkvalitetsplan skall ange orsakerna till överskridanden som skett efter utgången av ovannämnda tidsfrister och innehålla uppgifter om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att gränsvärdena skall klaras inom den ytterligare fristen.
3. En medlemsstat som tillämpar punkt 1 eller 2 skall se till att gränsvärdet eller koncentrationstaket för varje förorening inte överskrids med mer än den största toleransmarginal som anges för var och en av de berörda föroreningarna i bilagorna XI eller XIV.	3. En medlemsstat som tillämpar punkt 1, 2 eller 2a skall se till att gränsvärdet för varje förorening, med beaktande av eventuella höjningar som motiverats med stöd av artikel 30a, inte överskrids med mer än den största toleransmarginal som anges för var och en av de berörda föroreningarna i bilagorna XI eller XIV.
4. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om de anser att punkt 1 eller 2 är tillämpliga och skall överlämna de planer eller program och det program för att minska luftföroreningarna som avses i punkt 1 a och b inklusive all information som kommissionen behöver för att kunna bedöma om gällande villkor är uppfyllda.	4. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål underrätta kommissionen och alla andra medlemsstater om de anser att punkt 1, 2 eller 2a är tillämpliga och skall överlämna de planer eller program och det program för att minska luftföroreningarna som avses i punkt 1 inklusive all information som kommissionen behöver för att kunna bedöma om gällande villkor är uppfyllda. Vid bedömningen av huruvida gällande villkor är uppfyllda eller inte skall särskild hänsyn tas till vilka ytterligare gemenskapsåtgärder som har vidtagits för att hjälpa medlemsstaterna att klara gällande målvärden och gränsvärden.
Om kommissionen inte framfört några invändningar inom nio månader efter det att denna underrättelse mottagits skall villkoren för tillämpning av punkt 1 eller 2 anses vara uppfyllda.	Om kommissionen inte framfört några invändningar inom sex månader efter det att den underrättelse som avses i första stycket mottagits skall villkoren för tillämpning av punkt 1, 2 eller 2a anses vara uppfyllda.
Om invändningar framförs får kommissionen kräva att medlemsstaten ändrar eller lämnar in nya planer eller program, eller program för att minska luftföroreningarna	Om invändningar framförs får kommissionen kräva att medlemsstaten ändrar eller lämnar in nya planer eller program, eller program för att minska luftföroreningarna
Ändringsförslag 31 Artikel 21, punkt 1, stycke 1
1. Om luftens föroreningsnivåer i vissa zoner eller viss tätbebyggelse överskrider något gränsvärde, målvärde eller koncentrationstak inklusive den toleransmarginal som eventuellt är tillämplig, skall medlemsstaterna se till att det upprättas planer eller program för dessa zoner och denna tätbebyggelse i syfte att klara det gränsvärde, målvärde eller koncentrationstak som anges i bilagorna XI och XIV.	1. Om luftens föroreningsnivåer i vissa zoner eller viss tätbebyggelse överskrider något gränsvärde eller målvärde inklusive den toleransmarginal som eventuellt är tillämplig, skall medlemsstaterna se till att det upprättas planer eller program för dessa zoner och denna tätbebyggelse i syfte att klara det gränsvärde eller målvärde som anges i bilagorna XI och XIV.
Motivering
Ändringen i stycke 1 är en följdändring till ändringen i artikel 7.2.
Ändringsförslag 32 Artikel 21, punkt 1, stycke 2
Dessa planer eller program skall omfatta åtminstone den information som anges i avsnitt A i bilaga XV och skall överlämnas till kommissionen utan dröjsmål.	Dessa planer eller program skall omfatta åtminstone den information som anges i bilaga XV. De kan vid behov innehålla åtgärder enligt artikel 22.
Motivering
I planerna och programmen för att minska luftföroreningarna i allmänhet kan man av förenklingsskäl i förebyggande syfte uppta åtgärder enligt artikel 22 för att på kort sikt minska toppkoncentrationerna.
Överlämnandet av informationen om planerna och programmen för att minska luftföroreningarna sker redan nu i elektronisk form. Frasen ”utan dröjsmål” stryks eftersom inte varje plan överlämnas till kommissionen omedelbart efter färdigställandet. Det är lämpligare att först samla planerna på nationell nivå och att överlämna den samlade informationen för varje år till kommissionen. Detta motsvarar också den praxis som hittills tillämpats. Kommissionen kan reglera förfarandet för överlämnande mera i detalj enligt artikel 26.2.
Ändringsförslag 33 Artikel 21, punkt 1, stycke 2a (nytt)
	De planer och program som avses i första stycket skall upprättas på så sätt att man för industrianläggningar som omfattas av direktiv 96/61/EG och som tillämpar bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i artikel 2.11 i det direktivet inte fastställer några skyldigheter som går längre än användning av bästa tillgängliga teknik. Planerna och programmen skall överlämnas till kommissionen i lämplig elektronisk och samlad form på en utsatt dag som skall fastställas enligt artikel 26.2.
Motivering
Bestämmelsen i det nya stycket 2a motsvarar artikel 3.3 och skäl 5 i det fjärde dotterdirektivet till ramdirektivet om luftkvalitet (direktiv 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften). Företag som tillämpar bästa tillgängliga teknik, som är förknippad med höga kostnader, bör inte belastas ytterligare. Det står lokala och regionala myndigheter fritt att åstadkomma ytterligare förbättringar av luftkvaliteten genom frivilliga åtgärder.
Ändringsförslag 34 Artikel 21, punkt 3a (ny)
	3a. Medlemsstater som i sina planer eller program kan påvisa att nuvarande harmonisering med stöd av artikel 95 inte är tillräcklig för en tillfredsställande förbättring av luftkvaliteten skall av kommissionen beredas möjlighet att vidta mer långtgående åtgärder, såvida de med åberopande av artikel 95.4 och 95.5 i fördraget hänvänder sig till kommissionen med begäran om detta.
Motivering
I föreskrifterna för den gemensamma marknaden förutsätts en medlemsstat beakta en hög nivå på miljöskyddet, också i de fall detta handlar om bättre luftkvalitet.
Ändringsförslag 35 Artikel 22, punkt 1
1. Om det i en viss zon eller tätbebyggelse finns risk för att luftens föroreningsnivå kommer att överskrida ett eller flera av de gränsvärden, koncentrationstak, målvärden eller tröskelvärden för larm som anges i bilagorna VII, XI och XIV och avsnitt A i bilaga XII, skall medlemsstaterna vid behov upprätta handlingsplaner där det anges vilka åtgärder som skall vidtas på kort sikt för att minska denna risk och för att sådana överskridanden skall bli så kortvariga som möjligt.	1. Om det i en viss zon eller tätbebyggelse finns risk för att luftens föroreningsnivå kommer att överskrida ett eller flera av de gränsvärden, målvärden eller tröskelvärden för larm som anges i bilagorna VII, XI, XII och XIV skall medlemsstaterna, när det anses lämpligt, upprätta handlingsplaner där det anges vilka åtgärder som skall vidtas på kort sikt för att minska denna risk och för att sådana överskridanden skall bli så kortvariga som möjligt.
Om det finns risk för att det tröskelvärde för larm som anges för ozon i avsnitt B i bilaga XII kommer att överskridas, behöver medlemsstaterna emellertid endast upprätta sådana handlingsplaner på kort sikt när de anser att det, med hänsyn till de geografiska, meteorologiska och ekonomiska förhållandena i landet, finns goda förutsättningar för att minska risken för, varaktigheten av eller graden av ett sådant överskridande. När medlemsstaterna upprättar sådana handlingsplaner på kort sikt skall de beakta beslut 2004/279/EG.	Medlemsstaterna behöver emellertid endast upprätta sådana handlingsplaner på kort sikt när de anser att det, med hänsyn till de geografiska, meteorologiska och ekonomiska förhållandena i landet, finns goda förutsättningar för att minska risken för, varaktigheten av eller graden av ett sådant överskridande. När medlemsstaterna upprättar sådana handlingsplaner på kort sikt skall de beakta beslut 2004/279/EG.
Motivering
Det är oklart varför undantagen i andra stycket endast skall gälla för ozon. Det är självklart att handlingsplaner på kort sikt endast skall upprättas om de fastställda åtgärderna, med beaktande av de rådande förhållandena och proportionalitetsprincipen, avsevärt kan bidra till att förbättra luftkvaliteten.
Ändringsförslag 36 Artikel 22, punkt 2
2. De handlingsplaner på kort sikt som avses i punkt 1 får, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, omfatta åtgärder för att begränsa och vid behov tillfälligt avbryta verksamhet, även motorfordonstrafik, som bidrar till risken för att respektive gränsvärden, koncentrationstak, målvärde eller tröskelvärde för larm kommer att överskridas. Handlingsplanerna får också omfatta effektiva åtgärder som avser användningen av industrianläggningar eller industriprodukter.	2. De handlingsplaner på kort sikt som avses i punkt 1 får, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, omfatta åtgärder som på kort sikt visat sig vara verksamma för att begränsa och vid behov tillfälligt avbryta verksamhet som uppenbarligen är ansvarig för den ökade risken för att respektive gränsvärden, målvärde eller tröskelvärde för larm kommer att överskridas. Artikel 21.1 andra stycket skall gälla i tillämpliga delar.
Motivering
De åtgärder som ingår i handlingsplanerna på kort sikt måste verkligen vara effektiva på kort sikt. Dessutom bör orsakssambandet vara tydligt ifall verksamhet skall avbrytas. Att bara nämna motorfordonstrafik är godtyckligt.
Hänvisningen till artikel 21 följer av ett annat ändringsförslag. Se motiveringen till ändringsförslaget till artikel 21.1.
Ändringsförslag 37 Artikel 22, punkt 3
3. Medlemsstaterna skall göra resultaten av sina genomförbarhetsstudier, innehållet i de särskilda handlingsplanerna på kort sikt och information om dessa planers genomförande tillgängliga för allmänheten och för berörda organisationer, däribland miljöorganisationer, konsumentorganisationer och organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen, samt för andra berörda organ inom hälso- och sjukvård.	3. Medlemsstaterna skall göra resultaten av sina genomförbarhetsstudier, innehållet i de särskilda handlingsplanerna på kort sikt och information om dessa planers genomförande tillgängliga för allmänheten och för berörda organisationer. De berörda organisationerna omfattar miljöorganisationer, konsumentorganisationer och organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen, samt andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan och näringslivsorganisationer.
Motivering
Se motiveringen till föredragandens ändringsförslag till artikel 24.1.
Ändringsförslag 38 Artikel 22, punkt 3a (ny)
	3a. Kommissionen skall 12 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv regelbundet offentliggöra exempel på bästa praxis för upprättande av handlingsplaner på kort sikt.
Motivering
I detta direktiv bör inga konkreta åtgärder föreslås för att minska föroreningarna på lokal eller regional nivå. Enligt föredraganden är konkreta förslag inte förenliga med subsidiaritetsprincipen. Eftersom många lokala och regionala myndigheter har svårigheter med att upprätta planer och genomföra dem bör kommissionen offentliggöra exempel på bästa praxis. Dessa exempel skulle underlätta utbytet av bästa praxis mellan lokala myndigheter.
Ändringsförslag 39 Artikel 24, punkt 1, inledningen
1. Medlemsstaterna skall se till att allmänheten och berörda organisationer, däribland miljöorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen och andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan, i god tid får tillräcklig information om följande:	1. Medlemsstaterna skall se till att allmänheten och berörda organisationer, däribland miljöorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen, andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan och näringslivsorganisationer, i god tid får tillräcklig information om följande:
Motivering
De åtgärder som fastställs i planerna berör huvudsakligen handeln och direkt eller indirekt den ekonomiska verksamheten. Därför bör man se till att också de berörda näringslivsorganisationerna rådfrågas och informeras.
Ändringsförslag 40 Artikel 24, punkt 2
2. Medlemsstaterna skall ge allmänheten tillgång till utförliga årsrapporter om alla föroreningar som omfattas av i detta direktiv.	2. Medlemsstaterna skall ge allmänheten tillgång till årsrapporter om alla föroreningar som omfattas av i detta direktiv.
Dessa rapporter skall innehålla åtminstone en sammanfattande redogörelse för de nivåer som överskrider gränsvärden, koncentrationstak, målvärden, långsiktiga mål samt tröskelvärden för information och för larm under de berörda genomsnittliga perioderna. Denna information skall kombineras med en sammanfattande utvärdering av effekterna av dessa överskridanden. Rapporterna får också vid behov innehålla ytterligare information och utvärderingar av skogsskydd samt information om andra föroreningar för vilka bestämmelser om tillsyn anges i detta direktiv, däribland vissa av de icke-reglerade ozonbildande ämnen som förtecknas i avsnitt B i bilaga X.	Dessa rapporter skall innehålla en sammanfattande redogörelse för de nivåer som överskrider gränsvärden, målvärden, långsiktiga mål samt tröskelvärden för information och för larm under de berörda genomsnittliga perioderna. Denna information skall kombineras med en sammanfattande utvärdering av effekterna av dessa överskridanden. Rapporterna får också vid behov innehålla ytterligare information och utvärderingar av skogsskydd samt information om andra föroreningar för vilka bestämmelser om tillsyn anges i detta direktiv, däribland vissa av de icke-reglerade ozonbildande ämnen som förtecknas i avsnitt B i bilaga X.
Motivering
Rapporteringen bör begränsas till den väsentliga informationen i syfte att avlasta lokala och regionala myndigheter och medlemsstater.
Ändringsförslag 41 Artikel 28
Medlemsstaterna skall fastställa regler om de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den dag som anges i artikel 31.1 och skall utan dröjsmål meddela eventuella ändringar som påverkar bestämmelserna.	Medlemsstaterna skall fastställa regler om de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Motivering
Anmälan av bestämmelser regleras i artikel 31 i detta direktiv. Medlemsstaterna bör inte ha skyldighet att meddela kommissionen vilka påföljder som tillämpas vid överträdelser av nationella bestämmelser.
Ändringsförslag 42 Artikel 30
Kommissionen kommer att se över bestämmelserna om PM2,5 inom fem år efter antagandet av detta direktiv. Detta innebär särskilt att kommissionen kommer att utarbeta och lägga fram ett detaljerat förslag med rättsligt bindande krav på exponeringsminskningar som tar hänsyn till medlemsstaternas varierande situation när det gäller den framtida luftkvaliteten och möjligheterna att minska exponeringen.	Kommissionen kommer att se över bestämmelserna om PM2,5 och PM10 med beaktande av de nyaste vetenskapliga rönen inom fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv. Detta innebär särskilt att kommissionen kommer att lägga fram ett detaljerat förslag med rättsligt bindande krav på exponeringsminskningar som tar hänsyn till medlemsstaternas situation när det gäller luftkvaliteten och möjligheterna att minska exponeringen.
Ändringsförslag 43 Artikel 30a (ny)
	Artikel 30a
	Gemenskapsåtgärder för att minska utsläpp vid källan
	Om de nödvändiga gemenskapsåtgärder för att minska utsläpp vid källan som avses i bilaga XVIIa inte har trätt i kraft senast den 1 januari 2010 kan en medlemsstat beviljas en höjning av gränsvärdena för PM2,5 och PM10 fram till dess att åtgärderna har trätt i kraft, om medlemsstaten påvisar att alla villkor för att erhålla en förlängning enligt artikel 20 är uppfyllda och visar vilken effekt var och en av de nämnda åtgärderna skulle ha haft på gränsvärdena. Den totala beviljade höjningen får inte vara större än 10 % av gränsvärdet.
Ändringsförslag 44 Artikel 31, punkt 1, stycke 1
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 12 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
Motivering
En införlivandefrist som inte är bunden vid ett datum är lämplig med tanke på det långa förfarandet.
Ändringsförslag 45 Bilaga V, del A, led a, tabellen
Kommissionens förslag
Tätbebyggelsens eller zonens befolkning (tusental) Om koncentrationerna överskrider den övre utvärderingströskeln Om de högsta koncentrationerna ligger mellan övre och nedre utvärderingströsklarna 0–249 1 1 250–499 2 1 500–749 2 1 750–999 3 1 1 000–1 499 4 2 1 500–1 999 5 2 2 000–2 749 6 3 2 750–3 749 7 3 3 750–4 749 8 4 4 750–5 999 9 4 ≥ 6 000 10 5
Parlamentets ändringar
Tätbebyggelsens eller zonens befolkning (tusental) Om koncentrationerna överskrider den övre utvärderingströskeln Om de högsta koncentrationerna ligger mellan övre och nedre utvärderingströsklarna Föroreningar utom PM2,5 PM2,5 Föroreningar utom PM2,5 PM2,5 0–249 1 1 1 1 250–499 2 1 1 1 500–749 2 1 1 1 750–999 3 1 1 1 1 000–1 499 4 2 2 1 1 500–1 999 5 2 2 1 2 000–2 749 6 3 3 1 2 750–3 749 7 3 3 1 3 750–4 749 8 4 4 2 4 750–5 999 9 4 4 2 ≥ 6 000 10 5 5 2
Motivering
Parallellmätningen av PM10 och PM2,5 kommer att innebära tilläggskostnader. Flera argument talar dock för att man skulle minska antalet provtagningspunkter för PM2,5, utan att man behöver ge avkall på ytterligare hälsoskydd eller täckande mätning av PM2,5: 1. Spridningsmönstret för PM2,5 i luften är jämnare än för PM10; övervakningen kan därför genomföras lika effektivt med färre mätstationer. 2. Det finns en stark korrelation mellan PM10 och PM2,5 (PM10 består konstant till mellan 65 och 70 procent av PM2,5). Tillförlitliga uppgifter om PM2,5 kan fås fram genom att man kombinerar mätningar och beräkningsmodeller.
Föredraganden föreslår således att man minskar antalet mätstationer för PM2,5 med hälften (avrundning vid ojämna tal).
Ändringsförslag 46 Bilaga XI, tabellen, avsnitt PM10
Kommissionens förslag
Period (medelvärde under) Gränsvärde Toleransmarginal Datum då gränsvärdet skall ha klarats PM10 1 dag 50 µg/m3, får inte överskridas mer än 35 ggr per kalenderår 50 %   Kalenderår 40 µg/m3 20 %
Parlamentets ändringar
Period (medelvärde under) Gränsvärde Toleransmarginal Datum då gränsvärdet skall ha klarats PM10 1 dag 50 µg/m3, får inte överskridas mer än 35 ggr per kalenderår* 50 %   Kalenderår 40 µg/m3 20 % till 31 december 2009 30 µg/m3 20 % 1 januari 2010
* om inte detta är omöjligt att uppnå på grund av platsspecifika spridningsförhållanden eller ogynnsamma meteorologiska eller geografiska förhållanden. Medlemsstaterna skall fastställa det exakta antalet dagar under vilka gränsvärdet får överskridas (högst 55 dagar) och utan dröjsmål överlämna texten till denna bestämmelse till kommissionen.

Ändringsförslag 47

Bilaga XII, del Ba (ny)

Ba. TRÖSKELVÄRDE FÖR INFORMATION OM PM₁₀

Avsikt	Period (medelvärde under)	Tröskel
Information	1 dygn	200 µg/m3

Motivering

Det behövs ett tröskelvärde för information, inte bara i fråga om exponeringen för ozon, utan också för exponeringen för partiklar.

Ändringsförslag 48

Bilaga XIV, del B, rubriken till tabellen

EXPONERINGSMINSKNINGSMÅL OCH KONCENTRATIONSTAK FÖR PM2,5	EXPONERINGSMINSKNINGSMÅL OCH MÅLVÄRDE OCH GRÄNSVÄRDE FÖR PM2,5

Motivering

För närvarande råder det osäkerhet om koncentrationerna i luften av dessa föroreningar. Därför är det för tidigt att redan nu fastställa ett koncentrationstak. Ett målvärde är mer lämpligt.

Ändringsförslag 49 Bilaga XIV, del B, tabellen
Kommissionens förslag
Exponeringsminskningsmål jämfört med AEI för 2010 Datum då exponeringsminsknings-målet bör ha uppnåtts 20 % 2020
Om indikatorn för genomsnittlig exponering för referensåret är 7µg/m3 eller lägre skall exponeringsminskningsmålet vara noll.
Parlamentets ändringar
Exponeringsminskningsmål jämfört med AEI för 2010 Datum då exponeringsminsknings-målet bör ha uppnåtts Utgångskoncentration i µg/m3 Minskningsmål i procent   <10 0 2020 = 10 – <15 10 = 15 – <20 15 = 20 – <25 20 >25 Alla genomförbara åtgärder för att klara målet på 20 µg/m3
Om indikatorn för genomsnittlig exponering för referensåret är 10µg/m3 eller lägre skall exponeringsminskningsmålet vara noll.
Ändringsförslag 50 Bilaga XIV, del C, tabellen
Kommissionens förslag
Period (medel-värde under) Koncentrations-tak Toleransmarginal Datum då koncentrations-taket skall ha klarats Kalenderår 25 µg/m3 20 % när detta direktiv träder i kraft, vilket minskas den 1 januari följande år och därefter var tolfte månad med lika stora årsandelar så att 0 % klaras till den 1 januari 2010 1 januari 2010
Parlamentets ändringar
Period (medel-värde under) Målvärde Toleransmarginal Datum då målvärdet bör klaras Kalenderår 20 µg/m3   1 januari 2010 Period (medel­värde under) Gränsvärde Toleransmarginal Datum då gränsvärdet bör klaras Kalenderår 20 µg/m3 20 % när detta direktiv träder i kraft, vilket minskas den 1 januari följande år och därefter var tolfte månad med lika stora årsandelar så att 0 % klaras till den 1 januari 2015 1 januari 2015
Ändringsförslag 51 Bilaga XV, del A, punkt 8, led ca (nytt)
	(ca) Förteckning över och beskrivning av de ekonomiska resurser och budgetposter som anslagits för genomförandet av ovannämnda åtgärder eller projekt under den tid som beräknats.
Motivering
Medlemsstaterna har en dokumenterad förmåga att ta på sig åtaganden och sedan inte anslå de resurser som behövs för att åtagandena skall kunna fullgöras.
Ändringsförslag 52 Bilaga XV, del B, punkt 3, inledningen
3. Information om alla åtgärder för att minska luftföroreningar som man övervägt att vidta för att uppnå luftkvalitetsmålen, bl.a.:	3. Information om alla åtgärder för att minska luftföroreningar som man planerat att vidta för att uppnå luftkvalitetsmålen, bl.a.:
Motivering
Åtgärderna bör inte bara övervägas utan det bör också vidtas planer för hur de skall genomföras.

Ändringsförslag 53

Bilaga XVIIa (ny)

Åtgärder mot föroreningar vid källan, vilka skall vidtas för att medlemsstaterna inom utsatt tid skall kunna klara gränsvärdena för luftkvaliteten.

Åtgärder

Förbränningsanläggningar på mellan 20 och 50 megawatt skall tas med i direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar

EURO VI skall gälla för tunga fordon

Nya normer för värmeinstallationer i bostäder

Nya normer för utsläpp från fartygsmotorer skall förhandlas fram inom ramen för IMO

Motivering

Dessa åtgärder mot föroreningar vid källan måste antas för att medlemsstaterna skall kunna klara gränsvärdena för luftkvalitet.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

1. Inledning

Förbättringen av luftkvaliteten är en av EU:s viktigaste framtida miljö‑ och hälsopolitiska uppgifter. Den höga halten av luftföroreningar, särskilt i EU:s tätbefolkade regioner och områden, bär en del av ansvaret för de många fallen av luftvägssjukdomar och följderna av dessa. Luftkvaliteten i EU har under de senaste årtiondena redan avsevärt förbättrats genom stränga rättsliga bestämmelser och tekniska framsteg, såväl inom trafikområdet som vid kraftverk och industrianläggningar.

Kvalitetsförbättringen av vår omgivningsluft förblir en stor utmaning. Problemet med luftföroreningar kan lösas endast på lång sikt och inom ramen för EU, framför allt genom en förbättring av de gränsöverskridande åtgärderna. För att de uppsatta målen skall kunna nås kommer i framtiden ytterligare verktyg att behövas inom gemenskapen. Renare luft i medlemsstaterna kan garanteras endast om gällande direktiv konsekvent införlivas och om nya lagstiftningsförslag från EU är koncentrerade till begränsning av utsläpp hos dem som orsakar utsläppen. Särskild uppmärksamhet bör ges åt de områden som man hittills inte fäst så stort avseende vid och som i stor utsträckning har förblivit oreglerade.

2. Kommissionens förslag

Förslaget till ett direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa antogs av kommissionen den 21 september 2005. Det innehåller en sammanfattning av det gällande ramdirektivet och fyra ytterligare rättsliga instrument, däribland tre av de fyra särdirektiven samt ett rådsbeslut. Genom den förestående förenklingen förkortas de gällande rättsliga texterna om luftkvaliteten med 50 procent. Rapporteringsplikten moderniseras och informationsutbytet förenklas. De gällande gränsvärdena skall inte påverkas av det nya direktivet. Det för närvarande gällande årsgränsvärdet för PM₁₀ (40 μg/m³) samt det dagliga gränsvärdet (50 μg/m³), vilket får överskridas under maximalt 35 dagar, förblir oförändrade. Nytt i kommissionens förslag är införandet av en norm för PM_2,5 från 2010. För PM_2,5 föreslås både ett koncentrationstak (vilket motsvarar ett gränsvärde) på 25 μg/m³, och ett reduktionsmål för alla medlemsstater på 20 procent fram till 2020.

3. Föredragandens ståndpunkt

Bestämmelser för PM₁₀: Kommissionen hade ursprungligen uppgett att ett tröskelvärde skulle gälla för reduktionen av årsmedelvärdet för PM₁₀, efter 2010. Detta värde återfinns inte i det föreliggande förslaget. Kommissionens föreslagna årsmedelvärde för PM₁₀ på 40 μg/m³, vilket efter 2010 skall gälla oförändrat, är föga ambitiöst. I de flesta städer uppnår man redan i dag detta värde. Föredraganden föreslår en sänkning av gränsvärdet för PM₁₀ till 32 μg/m³ (en sänkning med 20 procent). Årsmedelvärdet på 32 μg/m³ står dessutom i bättre proportion till det stränga dagsmedelvärdet på 50 μg/m³, vilket får överskridas under maximalt 35 dagar. Denna praxis har hittills orsakat medlemsstaterna, särskilt de berörda städerna och kommunerna, stora svårigheter i samband med genomförandet. Kommissionen har erkänt detta problem och har gett kommunerna en möjlighet till förlängning på fem år av fristen för uppfyllande av föreskrifterna, samt möjlighet till undantag från gällande gränsvärden. Även om detta måste välkomnas när det gäller praxis kvarstår frågan om det här handlar om rätt instrument, i det fall gränsvärdena efter fem år inte kan uppnås.

Föredraganden föreslår dessutom att kommunerna under vissa omständigheter skall befrias från planeringsplikten för åtgärder på kort sikt, vilket skulle vara av stor betydelse för kommunerna. Planer för åtgärder på kort sikt måste utarbetas endast när de planerade åtgärderna har en nämnvärd potential att minska risken, varaktigheten eller omfattningen av ett överskridande eller att förbättra luftkvaliteten. Detta bedöms med hänsyn till de geografiska, meteorologiska och ekonomiska omständigheter som gäller för platsen.

Bestämmelser för PM_2,5: De senaste vetenskapliga rönen visar att de stora hälsoriskerna inte orsakas av de större, utan framför allt av de minsta partiklarna (PM_2,5). Därför är det nödvändigt att börja med en kontroll av de minsta partiklarna.

Föredraganden föreslår att man skall reglera PM_2,5 i två faser. Först definieras ett målvärde. I ett andra steg, som följer vid översynen av direktivet inom senast fem år, kan ett gränsvärde fastställas. På grund av bristande erfarenhet när det gäller mätning av PM_2,5 och föga tillförlitliga data bör man vid denna tidpunkt inte fastställa något gränsvärde. Följaktligen utesluts begreppet ”koncentrationstak” (som i själva verket motsvarar ett gränsvärde), och begreppet ersätts i hela texten av ”målvärde”.

Det av kommissionen föreslagna årsmedelvärdet på 25 μg/m³ för PM_2,5 är inte särskilt ambitiöst. I många städer som genomgående uppvisar stora brister i luftkvaliteten uppnås redan i dag detta värde. Föredraganden föreslår 20 μg/m³ som målvärde. Detta värde tar hänsyn både till kraven på högre hälsoskydd och till genomförbarheten. Värdet står i proportion till den föreslagna sänkningen av gränsvärdet för PM₁₀ till 32 μg/m³.

Kommissionen har i sitt förslag beslutat sig för ett schablonmässigt reduktionsmål för PM_2,5 på 20 procent, utan att genomföra någon konsekvensanalys för att fastställa vilka konkreta åtgärder och kostnader minskningen på 20 procent skulle medföra för medlemsstaterna. Föredraganden är förvissad om att en gradvis anpassning, i vilken man skiljer mellan medlemsstater och där man tar större hänsyn till tidigare prestationer, i alla händelser är att föredra framför ett schablonmässigt reduktionsmål. När allt kommer omkring stiger reduktionskostnaderna exponentiellt när belastningsnivån sjunker. Framför allt är det schablonmässiga målet på 20 procent svårare att uppnå för de medlemsstater som redan har gjort stora ansträngningar för att förbättra luftkvaliteten och som utgår från en hög nivå. De stater som har en hög belastning måste däremot i högre grad minska denna. Kommissionens modell tar inte hänsyn till tidigare prestationer och bestraffar snarare tidiga åtgärder än belönar dessa. En gradvis anpassning skulle uppmuntra medlemsstaterna till omedelbara åtgärder för att åstadkomma en minskning, oberoende av deras utgångsnivå.

Ytterligare bestämmelser: Föredraganden föreslår olika systematiska förenklingar och språkliga klargöranden som skulle underlätta genomförandet, främst på förvaltningsnivå. Därutöver är det motiverat med en definition av ”naturliga källor”. Man bör se till att endast sådana ursprungliga föroreningar från naturliga källor dras av som väsentligt överskrider de genomsnittliga bakgrundsföroreningar som redan är inräknade i gräns‑ och målvärdena. För att förebygga missbruk och praktiska problem bör kommissionen lägga fram riktlinjer för verifikation och för avdrag när det gäller överskridanden som kan föras tillbaka på naturliga källor.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa
Referensnummer	KOM(2005)0447 – C6‑0356/2005 – 2005/0183(COD)
Framläggande för parlamentet	21.9.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 15.11.2005
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	JURI 15.11.2005			ITRE 15.11.2005
Inget yttrande avges   Beslut	JURI 29.11.2005			ITRE 13.12.2005
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Holger Krahmer 14.12.2005
Tidigare föredragande
Förenklat förfarande – beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren
Behandling i utskott	24.4.2006
Antagande	21.6.2006
Slutomröstning: resultat	39 11 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Johannes Blokland, Frieda Brepoels, Dorette Corbey, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Mary Honeyball, Dan Jørgensen, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Peter Liese, Marios Matsakis, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Dimitrios Papadimoulis, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Alfonso Andria, Margrete Auken, María del Pilar Ayuso González, Philip Bushill-Matthews, Giuseppe Castiglione, Bairbre de Brún, Milan Gaľa, Genowefa Grabowska, Ambroise Guellec, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Henrik Lax, Miroslav Mikolášik, Ria Oomen-Ruijten, Justas Vincas Paleckis, Amalia Sartori, Andres Tarand
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Sepp Kusstatscher
Ingivande	29.6.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...