BETÄNKANDE om det ändrade förslag till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter
3.7.2006 - (10126/1/2006 – C6‑0190/2006 – 2002/0298(CNS)) - *
(förnyat samråd)
Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett
PR_CNS_art51
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets beslut av den … om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter
(10126/1/2006 – C6‑0190/2006 – 2002/0298(CNS))
(Samrådsförfarandet – förnyat samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 202 tredje strecksatsen,
– med beaktande av artikel I–36 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa[1],
– med beaktande av rådets förslag (10126/1/2006)[2],
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2002)0719)[3] och det ändrade förslaget (KOM(2004)0324)[4],
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 september 2003[5],
– med beaktande av artikel 202 i EG‑fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0190/2006),
– med beaktande av artikel 51 och artikel 55.3 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6‑0236/2006), och av följande skäl:
1. Europaparlamentet godkänner rådets förslag.
2. Europaparlamentet ber sitt behöriga utskott att undersöka huruvida det skulle vara lämpligt att ändra arbetsordningen, särskilt artikel 81 i denna, för att parlamentet skall kunna utöva sina rättigheter enligt det nya rättsliga förfarandet med kontroll under bästa möjliga förutsättningar.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
MOTIVERING
1. Inledning
Föredraganden erinrar om att detta problem uppstod på 1960‑ och 1970‑talen när man utvecklade ett system för delegering av genomförandebefogenheter till kommissionen, så att den ges befogenhet att agera tillsammans med en kommitté bestående av nationella företrädare (på tjänstemannanivå). Utom i de fall då de är enbart rådgivande, kan sådana kommittéer blockera kommissionens beslut om genomförandebestämmelser och skicka tillbaka ärendet till rådet.
Parlamentet kritiserade att det bara var en kommitté, inte parlamentet, som hade rätt att motsätta sig förslag, och att ett blockerat beslut skickades tillbaka enbart till rådet, utan att parlamentet involverades.
I och med det nya medbeslutandeförfarandet fick parlamentet och rådet 1993 lagstiftningsbefogenheter på (nästan) lika villkor. Parlamentet ansåg att rättsakter som antas inom medbeslutandeförfarandet, där rådet och parlamentet tillsammans kan delegera genomförandebefogenheter, också innebar att de båda borde involveras i förfarandet för utövande av delegerade befogenheter och att de borde ha lika stor rätt att motsätta sig förslag. Rådet hävdade emellertid att artikel 202 i EG‑fördraget inte hade ändrats, och att rådet därför (ensamt) skulle fastställa systemet för genomförandebefogenheter.
Det avgörande steg framåt för parlamentet som nu har blivit möjligt till följd av resultatet av förhandlingarna med rådet och kommissionen, är att parlamentet kommer att kunna blockera antagandet av ”kvasirättsliga” genomförandeåtgärder som det motsätter sig. Om parlamentet gör detta kan kommissionen antingen utarbeta ett nytt förslag eller lägga fram ett förslag till rättsakt.
2. Vägen till ”paketet”
Föreliggande dokument, en kompromisstext om ett nytt ”föreskrivande förfarande med kontroll” och en uppsättning förslag till uttalanden som bifogas denna text, dvs. ett uttalande som skall göras gemensamt av de tre institutionerna, och ett som skall göras av kommissionen individuellt, är det senkomna resultatet av ett förfarande som inleddes för fyra år sedan med ett förslag från kommissionen om ändring av rådets beslut från 1999, det så kallade kommittébeslutet[1].
Vid den tidpunkten erinrade kommissionen med rätta om att det enligt det nuvarande fördraget inte görs någon åtskillnad mellan delegering av lagstiftandet och utövandet av genomförandebefogenheter, och att den hade lagt fram ett förslag inför Europeiska konventet om en ändring av artikel 202 i fördraget i syfte att införa ett nytt system för delegering av befogenheter genom att införa begreppet ”delegering av lagstiftande befogenheter”.
Kommissionen tillstod samtidigt att det kommer att ta ganska lång tid innan det nya fördraget träder i kraft, och att det är lämpligt att redan nu ändra rådets beslut om kommittéförfarandet från 1999, eftersom det i beslutet inte tas någon hänsyn till att den lagstiftande funktionen utövas av två institutioner, Europaparlamentet och rådet, när det gäller frågor som regleras av medbeslutandeförfarandet.
Kommissionen föreslog därför ett nytt föreskrivande förfarande, som ger parlamentet och rådet rätt att framföra invändningar mot förslag till åtgärder enligt kommittéförfarandet, vilket dock begränsas till att ”genomförandebestämmelserna gäller allmän tillämpning av väsentliga aspekter i den grundläggande rättsakten eller anpassning av vissa andra aspekter i denna rättsakt”[2]. Denna rätt begränsades inte längre till fall där kommissionen skulle ha överskridit sina genomförandebefogenheter, vilket var fallet med parlamentets kontrollrättigheter enligt det befintliga systemet. Förslaget presenterades som en ”första ändring av det nuvarande systemet i väntan på ett nytt system för delegering av befogenheter enligt det nya fördraget (…) genom att man i så hög grad som möjligt utnyttjar de rättsliga möjligheter som finns enligt det nuvarande fördraget, som inte gör det möjligt att gå längre”[3].
Vad kommissionen egentligen menade med detta var att den, när ”genomförandebefogenheterna” tilldelas kommissionen, skall ha ”sista ordet”, även om parlamentet eller rådet motsätter sig. Detta uttrycktes med formuleringen ”kommissionen skall antingen dra tillbaka sitt förslag (…) eller anta den föreslagna åtgärden med eventuella ändringar av sitt förslag för att beakta de invändningar som framförts”[4].
Parlamentet välkomnade principiellt förslaget som ”ett viktigt steg framåt mot en eventuellt definitiv lösning av det urgamla problemet med kommittésystemet”[5], men ville att formuleringen ”eventuella ändringar” skulle strykas. Kommissionen vägrade att godta denna begäran, frågan återförvisades till utskottet och föredraganden Richard Corbett nådde viktiga förbättringar av förslaget efter intensiva överläggningar. När det gällde frågan om huruvida kommissionen kunde behålla sina förslag till åtgärder trots invändningar var det emellertid inte möjligt att göra ett genombrott vid det tillfället. I ett ändrat förslag gick kommissionen med på att ”beakta Europaparlamentets och rådets respektive ståndpunkt”, och godtog skyldigheten att ”informera lagstiftaren om de åtgärder kommissionen avser att vidta med anledning av lagstiftarens invändningar och om skälen till dessa åtgärder”[6]. Detta var, som föredraganden uttryckte det, ”inte idealiskt, men det duger så länge tills den nya konstitutionen träder i kraft”[7].
Tiden gick och rådet gjorde inga framsteg med kommissionens förslag, men när klausuler för att tilldela kommissionen genomförandebefogenheter infördes blev detta återigen en tvistefråga och parlamentet började införa så kallade tidsfristklausuler i texterna, särskilt inom finansmarknadssektorn, vilket begränsar delegeringen av befogenheter i tid[8]. Förenade kungarikets ordförandeskap reagerade genom att inrätta en särskild arbetsgrupp för att undersöka ”horisontella lösningar” för att undvika tvister i varje enskilt ärende. Kommissionen gick med på att inte söka ad hoc‑lösningar för specifika lagstiftningsförslag.
Denna situation öppnade för möjligheten till ett verkligt interinstitutionellt synsätt. Den 10 november 2005 beslutade parlamentet att inleda diskussioner om både de politiska och administrativa aspekterna av kommittéförfarandena och beslutade att förberedande arbete skulle genomföras gemensamt av utskottsordförandekonferensens ordförande Joseph Daul och Richard Corbett, som företrädare för utskottet för konstitutionella frågor[9]. Detta uppdrag förnyades den 19 januari 2006. Utskottet för konstitutionella frågor informerades av sin föredragande vid sammanträdet den 23 januari 2006 och vid efterföljande sammanträden om de framsteg som gjorts under diskussionerna och det förutsebara resultatet av dessa. Under tiden ökade parlamentet, som en gren av budgetmyndigheten, påtryckningarna på förhandlingarna genom att hålla inne med medel för de kommittéer som ingår i kommittésystemet.
3. ”Paketet”
Under det mycket engagerade österrikiska ordförandeskapet ledde dessa exceptionella omständigheter och åtgärder till komplexa förhandlingar som resulterade i en överenskommelse den 2 juni om det paket som vi nu behandlar.
Den 2 juni bad rådet parlamentet yttra sig om den slutliga kompromisstexten om ett nytt föreskrivande förfarande med kontroll[10], som skulle infogas i det befintliga kommittébeslutet i stället för det förfarande som kommissionen ursprungligen hade föreslagit. Denna text översändes för förnyat samråd till utskottet för konstitutionella frågor enligt artikel 55.3 i arbetsordningen. Samtidigt lämnades två förslag till uttalanden om godkännande i anslutning till denna kompromisstext, ett uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen och ett från kommissionen[11], tillsammans med två förslag till uttalanden från kommissionen som inte infogats i rådets paket och som handlar om språksystemet och frågan om anpassning av gällande rättsakter.
Efter att ha hört Joseph Daul och Richard Corbett och efter att på nytt ha hörts av rådet, bad talmanskonferensen utskottet för konstitutionella frågor att granska resultaten av förhandlingarna för att lägga fram en rekommendation inför plenum.
3.1. Det nya föreskrivande förfarandet med kontroll
Texten för det nya förfarandet bifogas detta betänkande.
Som kommissionen ursprungligen föreslog består förfarandet av två separata etapper. I den första etappen (genomförandet) lägger kommissionen fram förslag till åtgärder för företrädare för de nationella myndigheterna i den berörda kommittén. I den andra etappen (kontrollen) läggs förslaget fram inför parlamentet och rådet.
Förfarandets räckvidd definieras nu som gällande för ärenden där det grundläggande instrumentet antas genom medbeslutande och ”åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra de bestämmelser som inte utgör del av de viktigaste grunddragen i en rättsakt, inbegripet genom strykning av vissa av dessa bestämmelser eller genom komplettering genom tillägg av nya bestämmelser (…)”[12].
De ”viktigaste grunddragen” i en rättsakt förblir lagstiftarens område och kan endast ändras genom det normala lagstiftningsförfarandet.
Detta är konceptet ”genomförandeåtgärder ” med ett ”normativt innehåll” som redan nämns i kommissionens ursprungliga förslag[13] och som ofta benämns ”kvasilagstiftande åtgärder”, ett koncept som nu äntligen har godtagits av rådet.
Det nya förfarandet måste alltid väljas för den grundläggande rättsakten i fråga när dessa kriterier föreligger. De är därför bindande för lagstiftaren och är följaktligen rättsligt gällande[14].
Det viktigaste inslaget i förfarandets föreskrivande etapp är att parlamentet och rådet med utgångspunkt i de befintliga kommittéförfarandena i princip blir likställda, med en mindre skillnad om kommittén inte samtycker till de åtgärder som kommissionen föreslår[15]. Denna skillnad är inte logisk, men är inte heller särskilt viktig i praktiken.
En punkt som skiljer sig från det ursprungliga förslaget är att parlamentets och rådets eventuella invändningar måste motiveras med hänvisning till ett begränsat antal skäl[16]. Detta är inte särskilt befogat, men dessa skäl är så allmänt formulerade att de i praktiken inte begränsar rätten att göra invändningar. Huruvida detta är ett bra exempel på ”bättre lagstiftning” är en annan fråga.
Den verkliga och närmast revolutionerande landvinningen i det nya förfarandet är det faktum att man har frångått normen att kommissionen, när genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen enligt det befintliga fördraget, skall utöva dessa befogenheter utan ”inblandning” från lagstiftaren, och att artikel 202 i fördraget inte gör det möjligt att gå längre[17].
Det nya förfarandet är ett bra exempel på hur man kan utveckla det institutionella systemet utan fördragsändringar för att förbättra det sätt som unionen styrs på. Om det tillämpas klokt kommer det att tjäna alla de tre institutionernas intressen och stärka den demokratiska karaktären i beslutsfattandet.
3.2 De åtföljande uttalandena
Förslagen till uttalanden bifogas detta betänkande.
Uttalandena behöver inte kommenteras, men avspeglar viktiga punkter som togs med i förhandlingarna: Rådets intresse av att tidsfristsklausuler i framtiden endast skall användas när det är nödvändigt (punkt 3) och parlamentets intresse av att den befintliga lagstiftningen skall ändras (punkterna 4 och 5).
När det gäller den senare punkten är det sant att det nya förfarandet ger parlamentet tillräckliga garantier för att det kan kontrollera användningen av delegerade befogenheter, så att det inte längre kommer att behöva tillgripa tidsfristsklausuler för delegeringen. Dock skulle det vara fel att helt bortse från den rätt att fastställa en tidsgräns som lagstiftaren otvivelaktigt har enligt fördragen, om detta är lämpligt med tanke på omständigheterna.
När det gäller den senare punkten har en lista med 25 prioriterade punkter överenskommits. Kommissionen kommer därefter att kontrollera all annan lagstiftning och lägga fram förslag för att anta den till årsslutet 2007.
Kommissionens uttalanden är grundläggande för att förbättra informationsflödet, särskilt inom lagstiftningen om finansiella tjänster. Den klargör också att ”Lamfallussyrättsakterna” om särskilda informationsrättigheter på området för finansiella tjänster fortsätter att gälla.
Kommissionens övriga uttalanden har stor betydelse för den tidsperiod som parlamentet och rådet förfogar över för att utöva sin rätt till kontroll. Kommissionen åtar sig vidare att granska alla gällande rättsakter som har antagits enligt medbeslutandeförfarandet för att anpassa dem till det nya förfarandet och lägga fram lämpliga förslag före årsslutet 2007. Rådet har dock inte förbundit sig att följa den tidtabellen.
Utan dessa uttalanden skulle det nya förfarandet inte ha kunnat nås och dess praktiska inverkan skulle inte ha säkrats. De är grundläggande faktorer i detta paket, och föredraganden rekommenderar att paketet antas i sin helhet.
- [1] Förslag till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter KOM(2002)0719, 11.12.2002.
- [2] Artikel 2a.b i förslaget till nytt förfarande.
- [3] Sidan 2 i motiveringen.
- [4] Artikel 5a.5 enligt kommissionens förslag. Markeringen i fetstil av ordet ”eventuella” har gjorts av föredraganden.
- [5] Motiveringen i betänkandet av det ansvariga utskottet, A5‑0128/2003 av den 29 april 2003, föredragande Richard Corbett.
- [6] Artikel 5a.5 i det ändrade förslaget, KOM(2004)0324, 22.4.2004.
- [7] Plenardebatt om det andra betänkandet (A5‑0266/2003) den 2 september 2003.
- [8] Problem med kommittésystemet uppstod bland annat när det gäller följande betänkanden: Hartmut Nassauer om det tredje direktivet om penningtvätt, Michael Cashman om förordningen om ”externa och interna gränser: om en gemenskapskodex om gränspassage för personer”, Bert Doorn, om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning, och Alexander Radwan om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut.
- [9] Beslut av talmanskonferensen.
- [10] Skrivelse SGS6/06990 från generalsekreteraren/den höge representanten.
- [11] Dok. 10125/06 av den 6 juni 2006.
- [12] Artikel 2.2 ny.
- [13] Sidan 3 i motiveringen.
- [14] ”Skall antas i enlighet med” i artikel 2.2 ny i stället för ”bör antas med användning av” i den befintliga artikel 2.
- [15] Artikel 5a.4b och d.
- [16] Artikel 5a.3b och 4e.
- [17] Se kommissionens tidigare ståndpunkt som citeras i fotnot 3 ovan.
BILAGA: Texter som utgör resultatet av förhandlingarna (”kommittépaketet”)
|
|
||||
|
EUROPEISKA UNIONENS RÅD |
|
Bryssel den 9 juni 2006 (13.6) (OR. fr) | ||
|
Interinstitutionellt ärende: 2002/0298 (CNS) |
|
10126/1/06 REV 1
LIMITE
|
||
|
|
|
INST 89 JUR 243 |
||
NOT
|
1) från: |
2) Ordförandeskapet |
|
3) till: |
4) Ordförandeskapets vänner (kommittéförfarande) |
|
5) Ärende: |
6) Ändrat förslag till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter |
För delegationerna bifogas ett utkast till slutlig kompromisstext för ett nytt förfarande efter mötet i Coreper den 8 juni 2006.
BILAGA
Rådets beslut
av den
om ändring av rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[1]
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 202 tredje strecksatsen,
med beaktande av kommissionens förslag[2],
med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3], och
av följande skäl:
(1) Rådet antog den 13 juli 1987 beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Genom beslutet begränsades det antal förfaranden som gäller för utövandet av dessa befogenheter.
(2) Detta beslut bör ändras, så att det införs ett nytt slags förfarande för utövandet av genomförandebefogenheter, föreskrivande förfarande med kontroll, vilket gör det möjligt för lagstiftaren att motsätta sig att ett förslag till åtgärder antas, när denne anger att det överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i denna grundläggande rättsakt eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i denna rättsakt eller att det inte respekterar subsidiaritets‑ eller proportionalitetsprincipen.
(3) Det föreskrivande förfarandet med kontroll måste följas för åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra de bestämmelser som inte utgör del av de viktigaste grunddragen i en grundläggande rättsakt antagen i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, inbegripet genom strykning av vissa av dessa bestämmelser eller komplettering genom tillägg av nya bestämmelser vilka inte utgör del av de viktigaste grunddragen.
(4) Inom samma ram bör man se till att Europaparlamentet ges bättre information om kommittéernas arbete.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ändras på följande sätt:
1. I ingressen skall ”med undantag för det föreskrivande förfarandet med kontroll” läggas till i slutet av skäl 5.
2. I ingressen skall efter skäl 7 ett nytt skäl 7a läggas till med följande lydelse:
”(7a) Det föreskrivande förfarandet med kontroll bör följas för åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra de bestämmelser som inte utgör del av de viktigaste grunddragen i en rättsakt som antagits i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i EG‑fördraget, inbegripet genom strykning av vissa av dessa bestämmelser eller genom komplettering genom tillägg av nya bestämmelser vilka inte utgör del av de viktigaste grunddragen; detta förfarande bör göra det möjligt för den lagstiftande myndighetens båda parter att utföra en kontroll, innan sådana åtgärder antas. De bestämmelser som utgör en del av de viktigaste grunddragen i en rättsakt får endast ändras av lagstiftaren på grundval av fördraget.”
3. Skäl 10 skall ersättas med följande skäl:
”(10) Det tredje syftet med detta beslut är att förbättra informationen till Europaparlamentet genom att föreskriva att kommissionen regelbundet bör informera Europaparlamentet om kommittéernas verksamhet, att kommissionen bör översända handlingar som rör kommittéernas verksamhet till Europaparlamentet och att kommissionen bör informera Europaparlamentet varje gång den översänder åtgärder eller förslag till åtgärder till rådet. Särskild vikt kommer att läggas vid information till Europaparlamentet om kommittéarbetet inom ramen för det föreskrivande förfarandet med kontroll för att säkerställa att Europaparlamentets beslut kan fattas inom den givna tidsfristen.”
4. I artikel 1 skall ”5a” läggas till mellan ”5” och ”6” på sista raden.
5. Artikel 2 skall ändras på följande sätt:
i) Ordet ”Valet” i början av första stycket skall ersättas med ”1. Valet” och orden ”skall vägledas” i första stycket skall ersättas med ”skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, vägledas”.
ii) En punkt 2 skall läggas till med följande lydelse:
”2. Om det i en grundläggande rättsakt som har antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget föreskrivs att det skall antas åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra bestämmelser som inte utgör del av de viktigaste grunddragen i den rättsakten, inbegripet genom att vissa av dessa bestämmelser stryks eller kompletteras genom tillägg av nya bestämmelser vilka inte utgör del av de viktigaste grunddragen, skall dessa åtgärder antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll.”
6. I artiklarna 4.2 och 5.2 skall ”och 205.4” läggas till efter ”205.2”.
7. En ny artikel 5a skall läggas till efter artikel 5, med följande lydelse:
”Artikel 5a
Föreskrivande förfarande med kontroll
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för föreskrivande förfarande med kontroll, vilken skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.
2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 och 205.4 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.
3. Om de av kommissionen föreslagna åtgärderna är förenliga med kommitténs yttrande, skall följande förfarande tillämpas:
a) Kommissionen skall utan dröjsmål lägga fram förslaget till åtgärder inför Europaparlamentet och rådet för kontroll.
b) Europaparlamentet, med en majoritet av sina ledamöter, eller rådet, med kvalificerad majoritet, får motsätta sig att kommissionen antar förslaget, samtidigt som de motiverar sina invändningar genom att ange att kommissionens förslag till åtgärder överskrider de genomförandebefogenheter som anges i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets‑ eller proportionalitetsprincipen.
c) Om Europaparlamentet eller rådet motsätter sig förslaget till åtgärder inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall åtgärderna inte antas av kommissionen. I så fall får kommissionen förelägga kommittén ett ändrat förslag till åtgärder eller lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av fördraget.
d) Om varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig förslaget till åtgärder inom denna tidsfrist, skall dessa antas av kommissionen.
4. Om de av kommissionen föreslagna åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall följande förfarande tillämpas:
a) Kommissionen skall utan dröjsmål lägga fram ett förslag inför rådet om vilka åtgärder som skall vidtas och samtidigt överlämna förslaget till Europaparlamentet.
b) Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet om detta förslag inom två månader från det att förslaget mottagits.
c) Om rådet med kvalificerad majoritet motsätter sig de föreslagna åtgärderna inom denna tidsfrist, skall dessa inte antas. I så fall får kommissionen förelägga rådet ett ändrat förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av fördraget.
d) Om rådet har för avsikt att anta de föreslagna åtgärderna, skall det utan dröjsmål lägga fram dem för Europaparlamentet. Om rådet inte har fattat beslut inom de två månader som anges ovan, skall kommissionen utan dröjsmål lägga fram åtgärderna för Europaparlamentet.
e) Europaparlamentet får med en majoritet av sina ledamöter inom fyra månader från det att förslaget har överlämnats i enlighet med led a motsätta sig att de aktuella åtgärderna antas, samtidigt som det motiverar sina invändningar genom att ange att de föreslagna åtgärderna överskrider de genomförandebefogenheter som anges i den grundläggande rättsakten eller att åtgärderna inte är förenliga med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att de inte respekterar subsidiaritets‑ och proportionalitetsprincipen.
f) Om Europaparlamentet motsätter sig de föreslagna åtgärderna inom denna tidsfrist, skall dessa inte antas. I så fall får kommissionen förelägga kommittén ett ändrat förslag till åtgärder eller lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av fördraget.
g) Om Europaparlamentet inte har motsatt sig de föreslagna åtgärderna inom den ovan angivna tidsfristen, skall dessa antas av rådet eller i förekommande fall av kommissionen.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 får det i en grundläggande rättsakt i vederbörligen motiverade undantagsfall föreskrivas att
a) de tidsfrister som avses i punkterna 3 c, 4 b och 4 e i denna artikel skall förlängas med ytterligare en månad, om arbetet med åtgärderna motiverar det, eller
b) de tidsfrister som avses i punkterna 3 c, 4 b och 4 e i denna artikel skall förkortas, om det motiveras av effektivitetsskäl.
6. Om de tidsfrister för det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i punkterna 3, 4 och 5 av tvingande skäl till skyndsamhet inte kan respekteras, får det i en grundläggande rättsakt föreskrivas att följande förfarande skall tillämpas:
a) Om de av kommissionen föreslagna åtgärderna är förenliga med kommitténs yttrande, skall kommissionen anta åtgärderna, som omedelbart skall genomföras. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om dessa.
b) Europaparlamentet, med en majoritet av sina ledamöter eller rådet, med kvalificerad majoritet, får inom en månad efter detta meddelande motsätta sig de av kommissionen antagna åtgärderna, samtidigt som de motiverar sina invändningar genom att ange att åtgärderna överskrider de genomförandebefogenheter som anges i den grundläggande rättsakten, eller att åtgärderna inte är förenliga med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets‑ eller proportionalitetsprincipen.
c) Om Europaparlamentet eller rådet motsätter sig åtgärderna, skall kommissionen upphäva dem. Kommissionen får emellertid provisoriskt vidhålla åtgärderna, om det är motiverat av hälsoskydds‑, säkerhets‑ eller miljöskäl. I så fall skall den utan dröjsmål lägga fram ett ändrat förslag till åtgärder för kommittén eller ett lagstiftningsförslag på grundval av fördraget. De provisoriska åtgärderna skall vidhållas till dess att de har ersatts av en slutlig rättsakt.”
8. I slutet av första meningen i artikel 7.3 skall följande ord läggas till:
”på sätt som säkerställer öppenhet i systemet för informationsöverföring och identifiering av den information som lämnats och de olika etapperna i förfarandet.”
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Utfärdat i ... den ...
________________________
Bilaga I
Uttalande som skall antas vid ett kommande trepartsmöte mellan
Europaparlamentet, rådet och kommissionen
1. Europaparlamentet, rådet och kommissionen gläder sig åt det kommande antagandet av rådets beslut om ändring av rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[4]. Införandet i 1999 års beslut av ett nytt förfarande, kallat ”föreskrivande förfarande med kontroll”, kommer att möjliggöra för lagstiftaren att kontrollera antagandet av ”kvasilagstiftningsåtgärder” för genomförandet av en rättsakt som antagits med medbeslutande.
2. Europaparlamentet, rådet och kommissionen betonar att detta beslut, inom ramen för gällande fördrag, ger en övergripande och tillfredsställande lösning på Europaparlamentets krav att kontrollera genomförandet av rättsakter som antagits med medbeslutande.
3. Utan att det påverkar de lagstiftande myndigheternas befogenheter erkänner Europaparlamentet och rådet att principerna för god lagstiftning kräver att kommissionens genomförandebefogenheter inte skall vara tidsbegränsade. När det emellertid är nödvändigt att göra en anpassning inom en viss tidsfrist, anser Europaparlamentet, rådet och kommissionen att en klausul som kräver att kommissionen lägger fram ett förslag till översyn eller upphävande av bestämmelser som överlåter genomförandebefogenheter skulle kunna förstärka den kontroll som lagstiftaren utövar.
4. Detta nya förfarande kommer, från och med sitt ikraftträdande, att vara tillämpligt på kvasilagstiftningsåtgärder som föreskrivs i de rättsakter som antas enligt medbeslutandeförfarandet, däri inbegripet dem som föreskrivs i de rättsakter som i framtiden kommer att antas på området för finansiella tjänster (”Lamfallussyrättsakter”). För att det skall vara tillämpligt på redan gällande rättsakter som antagits med medbeslutande, måste dessa rättsakter däremot anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden, för att ersätta det föreskrivande förfarande som anges i artikel 5 i beslut 1999/468/EG med det föreskrivande förfarandet med kontroll, varje gång det rör sig om åtgärder som faller inom dess tillämpningsområde.
5. Europaparlamentet, rådet och kommissionen anser det vara brådskande att anpassa följande rättsakter.
a) Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (ännu inte offentliggjord i EUT).
b) Europaparlamentets och rådets direktiv om omarbetning av rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (ännu inte offentliggjort i EUT).
c) Europaparlamentets och rådets direktiv om omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (ännu inte offentliggjort i EUT).
d) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
e) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).
f) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).
g) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (EUT L 191, 22.7.2005, s. 29).
h) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).
i) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).
j) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
k) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
l) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64).
m) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).
n) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, 23.9.2003, s. 10).
o) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (EUT L 96, 12.4.2003, s. 16).
p) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (EUT L 37, 13.2.2003, s. 24).
q) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (EUT L 37, 13.2.2003, s. 19).
r) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).
s) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).
t) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, 13.2.2002, s. 20).
u) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
v) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
w) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
x) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).
y) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s 1).
För detta ändamål har kommissionen uppgivit att den snarast till Europaparlamentet och rådet kommer att överlämna förslag till ändring av ovannämnda rättsakter i syfte att införa det föreskrivande förfarandet med kontroll och följaktligen upphäva, om de förekommer, de bestämmelser i dessa rättsakter där det föreskrivs en tidsbegränsning för delegeringen av genomförandebefogenheter till kommissionen. Europaparlamentet och rådet kommer att se till att nämnda förslag antas snarast.
6. I överensstämmelse med det interinstitutionella avtalet ”Bättre lagstiftning” (2003/C 321/01) erinrar Europaparlamentet, rådet och kommissionen om genomförandeåtgärdernas viktiga roll i lagstiftningen. Dessutom anser de att de allmänna principerna i det interinstitutionella avtalet om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet (1999/C 73/01) under alla omständigheter bör tillämpas på åtgärder med allmän giltighet antagna enligt det nya föreskrivande förfarandet med kontroll.
Bilaga II
Uttalanden till rådets protokoll
A. Kommissionens uttalande (till artikel 7.3)
För att få full genomslagskraft för artikel 7.3 i rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG förbinder sig kommissionen att anta åtgärder för öppenhet för att se till att Europaparlamentet får information om förslag till genomförandeåtgärder samtidigt som de föreläggs kommittéerna. Kommissionen bör, genom att förbättra registret, möjliggöra för Europaparlamentet att fullt ut utöva sin kontrollmakt, särskilt genom att:
- tydligt ange då olika dokument gäller samma förfarande,
- ange skede i förfarandet och tidsplan samt
- göra en klar åtskillnad mellan det förslag till åtgärd som parlamentet tagit emot samtidigt som kommittéledamöterna för information och det slutliga förslag som överlämnas till Europaparlamentet efter det att kommittén yttrat sig.
Kommissionen övervakar, enligt sitt löfte, att parlamentet regelbundet får information om kommittéernas arbete när det gäller finansiella tjänster. Kommissionen förbinder sig enligt följande:
1. Den tjänsteman från kommissionen som sitter ordförande vid kommittéernas sammanträden informerar parlamentet, efter förfrågan och efter varje sammanträde, om debatter angående förslag till genomförandeåtgärder som förelagts kommittéerna.
2. Kommissionen skall besvara eventuella frågor om debatter angående förslag till genomförandeåtgärder som förelagts kommittéerna, muntligen eller skriftligen.
3. Kommissionen skall bekräfta förpliktelserna i punkterna 1–7 i kommissionsledamot Frits Bolkesteins brev av den 2 oktober 2001 till ordföranden i utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Kommissionens uttalande (inte infogat i rådets paket)
Språksystem
Kommissionen kommer att sträva efter att se till att dess förslag inom ramen för det föreskrivande förfarandet med kontroll tillgängliggörs på alla officiella språk så snabbt som möjligt. För kommissionen inleds dock den period som föreskrivs enligt artikel 5a, punkterna 3c och 4e, först när lagstiftaren har mottagit den sista språkversionen.
Anpassning
Kommissionen åtar sig att granska alla gällande rättakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet för att, om så är nödvändigt, anpassa dem till det nya föreskrivande förfarandet med kontroll. Kommissionen kommer att lägga fram lämpliga förslag, inom ramen för sin initiativrätt så snart som möjligt och i alla händelser före årsslutet 2007.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Ändrat förslag till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenhete | ||||||
|
Referensnummer |
10126/1/2006 – C6‑0190/2006 – 2002/0298(CNS) | ||||||
|
Parlamentets första behandling – |
2.9.2003 P5_TA(2003)0352 | ||||||
|
Kommissionen uppmanas |
| ||||||
|
Nytt framläggande för parlamentet |
13.6.2006 | ||||||
|
Ansvarigt utskott |
AFCO | ||||||
|
Rådgivande utskott |
Alla |
|
|
|
| ||
|
Inget yttrande avges |
AFET |
DEVE |
INTA |
BUDG |
CONT | ||
|
ECON |
EMPL |
ENVI |
ITRE |
IMCO | |||
|
TRAN |
REGI |
AGRI |
PECH |
CULT | |||
|
JURI |
LIBE |
FEMM |
PETI |
| |||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
| ||
|
Föredragande |
Richard Corbett |
| |||||
|
Tidigare föredragande |
|
| |||||
|
Förenklat förfarande – beslut |
| ||||||
|
Bestridande av den rättsliga grunden |
|
|
|
|
| ||
|
Ändrad anslagstilldelning |
|
|
|
|
| ||
|
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren |
| ||||||
|
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren |
| ||||||
|
Behandling i utskott |
22.6.2006 |
3.7.2006 |
|
|
| ||
|
Antagande |
3.7.2006 | ||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
10 0 1 | |||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jens-Peter Bonde, Richard Corbett, Panayiotis Demetriou, Bronisław Geremek, Ignasi Guardans Cambó, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Marie-Line Reynaud, Johannes Voggenhuber | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jules Maaten, Alexander Radwan | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||
|
Ingivande |
3.7.2006 | ||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | ||||||