BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG)
19.7.2006 - (KOM(2005)0618 – C6‑0418/2005 – 2005/0244(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Carl Schlyter
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG)
(KOM(2005)0618 – C6‑0418/2005 – 2005/0244(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0618)[1],
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG‑fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0418/2005),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0251/2006).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 TITELN | |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG) |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat och perfluoroktansyra (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG) |
Motivering | |
Förenta staternas miljöskyddsbyrå EPA har funnit att perfluoroktansyra (PFOA) och dess salter ger upphov till liknande problem eftersom strukturen påminner om PFOS. I en bedömning från 2002 fanns indikationer på systemisk toxicitet och carcinogenicitet, och bloddata visade att allmänheten i hög grad var utsatt. Flera studier har visat att PFOA och dess salter dessutom är mycket persistenta i miljön samt att de inte är biologiskt nedbrytbara under normala miljöförhållanden. PFOA är dessutom mycket persistent i människor, den metaboliseras inte och halveras först efter många år. I detta direktiv bör det därför även införas begränsningar för PFOA och dess salter. | |
Ändringsförslag 2 SKÄL 1 | |
(1) OECD har gjort en farobedömning mot bakgrund av den information som fanns tillgänglig i juli 2002. Enligt bedömningen ger de potentiella riskerna med perfluoroktansulfonat (PFOS) skäl till oro. |
(1) OECD har gjort en farobedömning mot bakgrund av den information som fanns tillgänglig i juli 2002. Enligt bedömningen är perfluoroktansulfonat (PFOS) persistent, bioackumulerande och toxiskt för däggdjur och ger därför skäl till oro. |
Motivering | |
PFOS viktigaste riskegenskaper enligt OECD:s farobedömning bör specificeras. | |
Ändringsförslag 3 SKÄL 1A (nytt) | |
|
(1a) Perfluoroktansyra (PFOA) och dess salter ger upphov till liknande problem eftersom strukturen påminner om PFOS. Studier har visat att PFOA och dess salter har en potentiellt systemisk toxicitet och carcinogenicitet, och bloddata har visat att allmänheten i hög grad är utsatt för exponering. PFOA och dess salter är mycket persistenta i miljön och är inte biologiskt nedbrytbara under normala miljöförhållanden. PFOA är dessutom mycket persistent i människor, metaboliseras inte och halveras först efter flera år. Den vetenskapliga rådgivande panelen vid Förenta staternas miljöskyddsbyrå har därför föreslagit att PFOA skall klassificeras som ett ämne som troligen är cancerogent för människor. |
Motivering | |
Eftersom PFOS och PFOA är så lika bör även PFOA omfattas av detta direktiv. | |
Förenta staternas miljöskyddsbyrå EPA har bevisat att PFOA är mycket persistent och bioackumulerande. I ett förslag till översyn av EPA:s utkast till riskbedömning föreslår den vetenskapliga rådgivande panelen att PFOA skall klassificeras som ett ämne som troligen är cancerogent för människor. I februari 2006 röstade panelen för inbördes utvärdering för att godta rekommendationen att PFOA skall betraktas som ett ämne som troligen är cancerogent, i enlighet med panelens förslag till rapport från januari 2006. | |
Ändringsförslag 4 SKÄL 3 | |
(3) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) har rådfrågats. Enligt SCHER behövs det fler vetenskapliga riskbedömningar av PFOS, men kommittén anser också att det kan bli nödvändigt med riskbegränsningsåtgärder för att undvika att tidigare användningar återupptas. Enligt SCHER förefaller den nuvarande kritiska användningen inom flygindustrin, halvledarindustrin och den fotografiska industrin inte utgöra en relevant risk för miljön eller folkhälsan, om utsläppen i miljön och exponeringen på arbetsplatserna minskas. När det gäller brandsläckningsskum anser SCHEER att hälso- och miljöriskerna med alternativ måste bedömas innan ett slutligt beslut fattas. Beträffande förkromning bör det göras en bedömning av åtgärderna för att minska utsläppen. |
(3) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) har rådfrågats. Den har funnit att PFOS är mycket persistent, mycket bioackumalerande och toxiskt och kan spridas i miljön över stora avstånd samt ha skadliga effekter. PFOS uppfyller därför kriterierna för att betraktas som en långlivad organisk förorening enligt Stockholmskonventionen. Enligt SCHER behövs det fler vetenskapliga riskbedömningar av PFOS, men kommittén anser också att det kan bli nödvändigt med riskbegränsningsåtgärder för att undvika att tidigare användningar återupptas. Enligt SCHER förefaller den nuvarande kritiska användningen inom flygindustrin, halvledarindustrin och den fotografiska industrin inte utgöra en relevant risk för miljön eller folkhälsan, om utsläppen i miljön och exponeringen på arbetsplatserna minskas. När det gäller brandsläckningsskum menar SCHER att hälso- och miljöriskerna med alternativ måste bedömas innan ett slutligt beslut fattas. SCHER föreslår en villkorlig undantagsperiod på fem år för den fotografiska industrin och halvledarindustrin samt för brandsläckningsskum. Beträffande förkromning föreslår SCHER omedelbara begränsningar. |
Motivering | |
Enligt Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) uppfyller PFOS kriterierna för att betraktas som en långlivad organisk förorening. SCHER föreslår en undantagsperiod på fem år för vissa användningar och undantagslösa begränsningar för förkromning. | |
Ändringsförslag 5 SKÄL 3A (nytt) | |
|
(3a) Både PFOS och PFOA uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga ämnen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område1. Enligt det direktivet är Europaparlamentet och rådet skyldiga att anta särskilda åtgärder mot vattenföroreningar. För prioriterade farliga ämnen skall målet med sådana åtgärder vara att utsläpp och spill upphör eller successivt minskar. Det är lämpligt att vidta sådana åtgärder för PFOS och PFOA. |
|
_______________________ 1 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1). |
Motivering | |
PFOS och PFOA uppfyller helt klart kriterierna för att klassificeras som farliga ämnen enligt ramdirektivet om vatten. Även om de ännu inte har förts upp i förteckningen över prioriterade farliga ämnen bör gemenskapen ändå behandla dem på samma sätt som prioriterade farliga ämnen. | |
Ändringsförslag 6 SKÄL 4 | |
(4) För att skydda folkhälsan och miljön förefaller det därför nödvändigt att begränsa utsläppandet på marknaden och användningen av PFOS. Det föreslagna direktivet omfattar största delen av exponeringsriskerna. Andra smärre användningar av PFOS förefaller inte utgöra någon risk och är därför undantagna. De kommer att undersökas ytterligare och bli föremål för en särskild konsekvensanalys. |
(4) För att skydda folkhälsan och miljön är det därför nödvändigt att begränsa utsläppandet på marknaden och användningen av PFOS och PFOA så att utsläpp och spill successivt kan minskas. Nödvändig användning där det ännu inte finns några alternativ bör under en begränsad tid undantas från begränsningen. Sådana undantag bör vid behov vara föremål för en översyn. Undantag för nödvändig användning under ett övergångsstadium bör endast beviljas för användning i kontrollerade slutna system. |
Motivering | |
Begränsningarna bör även omfatta PFOA. Begränsningarna bör vägledas av det mål om att successivt minska utsläpp och spill som anges i ramdirektivet om vatten. | |
Ändringsförslag 7 SKÄL 5 | |
(5) Produkter innehållande PFOS bör också begränsas för att skydda miljön. I detta direktiv bör endast nya produkter begränsas, och det bör därför inte gälla produkter som redan används eller produkter på andrahandsmarknaden. |
(5) Varor innehållande PFOS och PFOA bör också begränsas för att skydda miljön. I detta direktiv bör endast nya produkter begränsas, förutom när det gäller brandsläckningsskum, och det bör därför inte gälla produkter som redan används eller produkter på andrahandsmarknaden. Medlemsstaterna bör emellertid vidta åtgärder för att förhindra ytterligare utsläpp från sådana produkter. |
Motivering | |
I direktivet bör korrekt terminologi användas. Denna bör följa terminologin i direktiv 76/769/EEG och den framtida REACH‑lagstiftningen. Termen ”produkt” är för allmän och kan utgöra en hänvisning till ett ämne, en beredning eller en vara. I denna bestämmelse åsyftas emellertid varor, vilka definieras i gemenskapens kemikalielagstiftning, och därför bör termen ”produkt” ersättas av den korrekta termen ”vara”. | |
Direktivets räckvidd bör utökas så att det även omfattar PFOA. | |
PFOS har använts i mycket större utsträckning under tidigare år, varför medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att skydda människors hälsa mot varor som innehåller PFOS. | |
Ändringsförslag 8 SKÄL 5A (nytt) | |
|
(5a) Med tanke på de särskilda riskerna med PFOS och PFOA bör medlemsstaterna göra en inventering av användningen av PFOS och PFOA som sådana eller ingående i beredningar eller varor och vidta de åtgärder som krävs för att utsläpp och spill av PFOS och PFOA i miljön från de inventerade produkterna skall upphöra. |
Motivering | |
PFOS infördes på marknaden på 1970‑talet. År 2000 användes ca 500 ton PFOS i EU. Den nuvarande användningen har sjunkit markant och utgör nu ca 12 ton per år. Därför kan den s.k. tidigare användningen – som i praktiken fortfarande pågår – mycket väl utgöra den största utsläppskällan. För att undvika att PFOS från dessa produkter släpps ut i miljön måste medlemsstaterna inventera samtliga produkter som innehåller PFOS och vidta de åtgärder som krävs för att undvika att dessa produkter släpper ut ännu mera PFOS i miljön. I en sådan inventering bör även PFOA‑baserade produkter ingå. | |
Ändringsförslag 9 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 1 (direktiv 76/769/EEG) | |
1) Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i beredningar i en koncentration som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent. |
1) Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i beredningar i en koncentration som är lika med eller högre än 0,005 viktprocent. |
Motivering | |
PFOS används på grund av sina särskilda resistenta egenskaper ofta som beläggning eller ytaktivt ämne och används då, i det stora flertalet av användningarna, i små koncentrationer som ligger långt under det normala tröskelvärdet på 0,1 viktprocent. Det är allmänt känt att 0,1 viktprocent är ett olämpligt tröskelvärde. | |
Studier som svenska naturvårdsverket genomfört visar att man för att åstadkomma några märkbara begränsningar av dagens användningar av PFOS måste fastställa koncentrationsnivåerna till 0,005 viktprocent i syfte att täcka alla användningar av PFOS‑derivat. | |
Ändringsförslag 10 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 2 (direktiv 76/769/EEG) | |
2) Får inte släppas ut på marknaden i produkter eller delar av dem i en koncentration som är lika med eller högre än 0,1 viktprocent. |
2) Får inte släppas ut på marknaden i varor eller delar av dem i en koncentration som är lika med eller högre än 0,005 viktprocent i ett homogent material som inte mekaniskt kan sönderdelas i olika material. |
Motivering | |
PFOS används på grund av sina särskilda resistenta egenskaper ofta som beläggning eller ytaktivt ämne och används då, i det stora flertalet av användningarna, i små koncentrationer som ligger långt under det normala tröskelvärdet på 0,1 viktprocent. Det är allmänt känt att 0,1 viktprocent är ett olämpligt tröskelvärde. | |
Studier som svenska naturvårdsverket genomfört visar att man för att åstadkomma några märkbara begränsningar av dagens användningar av PFOS måste fastställa koncentrationsnivåerna till 0,005 viktprocent i syfte att täcka alla användningar av PFOS‑derivat. | |
Ändringsförslag 11 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 1 (direktiv 76/769/EEG) | |
– fotoresister eller antireflexbeläggning för fotolitografiska processer, |
(a) fotoresister eller antireflexbeläggning för fotolitografiska processer, fram till …*, under förutsättning att de används i kontrollerade slutna system i enlighet med kommissionens direktiv 2001/59/EG1 och där koncentrationen av PFOS som går ut i miljön och på arbetsplatsen är lägre än 1µg/kg av det PFOS som används i systemet. |
|
___________________________ * Åtta år efter detta direktivs ikraftträdande. |
|
1 Kommissionens direktiv 2001/59/EG av den 6 augusti 2001 om anpassning till tekniska framsteg för tjugoåttonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT L 225, 21.8.2001, s. 1). |
Motivering | |
Bruket av PFOS i dessa kritiska användningar sker i noga övervakade slutna system och utgör en minimal risk för människors hälsa och miljön. Det finns inga alternativ till PFOS i detta fall, men om det införs en lång tidsfrist i kombination med en klausul om prövning från fall till fall skulle detta ge en tydlig signal till industrin om de allvarliga farhågor som användningen av PFOS-relaterade ämnen ger upphov till på grund av dessa ämnens inneboende farliga egenskaper. Dessutom skulle det stimulera till innovation och framtagande av alternativ. | |
Ändringsförslag 12 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 2 (direktiv 76/769/EEG) | |
– industriell ytbehandling av film, filmpapper eller fotoplåtar, |
(b) industriell ytbehandling av film, filmpapper eller fotoplåtar, fram till …*, |
|
___________________ * Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. |
Motivering | |
Det finns för närvarande ett litet antal användningar av PFOS-ämnen i bruk i samband med fotoframställning. Dessa kemikalier har unika egenskaper under framställningen, användningen och hanteringen av vissa fotografiska produkter och i dagsläget finns det inte något alternativ till dem. Om det införs en rimlig tidsfrist i kombination med en klausul om prövning från fall till fall skulle detta dock ge en tydlig signal till industrin om de allvarliga farhågor som användningen av PFOS-relaterade ämnen ger upphov till på grund av dessa ämnens inneboende farliga egenskaper. Dessutom skulle det stimulera till innovation och framtagande av alternativ. | |
Ändringsförslag 13 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 3 (direktiv 76/769/EEG) | |
– medel för att förhindra dimbildning vid förkromning, |
utgår |
Motivering | |
PFOS‑relaterade ämnen används huvudsakligen i följande tillämpningar: dekorativ förkromning, hård förkromning och plätering av plast. Ytbehandlingsindustrins användning av PFOS står för den överlägset största delen av utsläppen i miljön. SCHER stöder en begränsning. Användningen av PFOS i dekorativ förkromning kan ersättas genom att man byter ut Cr (VI) mot Cr (III) med betydande driftskostnadsbesparingar efter den inledande engångskostnaden. Användningen av PFOS som medel för att förhindra dimbildning vid hård förkromning och plätering av plast kan ersättas av mekaniska alternativ för att förhindra dimbildning samt förbättrad ventilation. Det finns därför inget skäl att undanta förkromning. | |
Ändringsförslag 14 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 4 (direktiv 76/769/EEG) | |
– hydrauloljor inom flygindustrin, |
(c) hydrauloljor inom flygindustrin fram till …*, |
|
___________________________ *Tio år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. |
Motivering | |
För närvarande finns det inga alternativ till PFOS i hydrauloljor. Det har påpekats att processen för att godkänna en ny olja för användning i kommersiell luftfart historiskt sett har tagit ungefär tio år från koncept till kommersiell tillverkning. Det är därför rimligt att tillåta ett tioårigt undantag från utfasningen, så att det finns tillräckligt med tid för att ta fram alternativ. Om inga säkrare alternativ har blivit tillgängliga kan det tidsbegränsade undantaget förlängas (se ändringsförslag 18). | |
Ändringsförslag 15 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 5 (direktiv 76/769/EEG) | |
– brandsläckningsskum, |
utgår |
Motivering | |
Brandsläckningsskum som innehåller PFOS står för den överlägset största andelen produkter som innehåller PFOS. PFOS används inte längre för att tillverka brandsläckningsskum. Säkrare alternativ fria från organiska halogenföreningar finns redan att tillgå. I det samråd med berörda parter som hölls i Förenade kungariket om ett nationellt förbud 2005 begärde alla brandkårsorganisationer ett omedelbart användningsstopp och säker avfallshantering. Med tanke på hur farligt PFOS är kan det inte accepteras att det är tillåtet att använda det kvarvarande lagret (som skadar miljön och hälsan) trots att det finns säkrare alternativ. | |
Ändringsförslag 16 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3, strecksats 6 (direktiv 76/769/EEG) | |
– kontrollerade slutna system där koncentrationen av PFOS som går ut i miljön är lägre än 1µg/kg och där utsläppet är lägre än 0,1 viktprocent av det PFOS som används i systemet. |
(d) kontrollerade slutna system i enlighet med kommissionens direktiv 2001/59/EG där koncentrationen av PFOS som går ut i miljön och på arbetsplatsen är lägre än 1µg/kg av det PFOS som används i systemet fram till …*. |
|
___________________________ * Sex år efter detta direktivs ikraftträdande. |
Motivering | |
Det behövs en snävare definition av kontrollerade slutna system och en tidsfrist. | |
Ändringsförslag 17 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3a (nytt) (direktiv 76/769/EEG) | |
|
(3a) Brandsläckningsskum som fanns på marknaden före … * skall inte längre användas efter … **. |
|
____________ * Datum för detta direktivs ikraftträdande. |
|
** Arton månader efter detta direktivs ikraftträdande. |
Motivering | |
Med tanke på hur farligt PFOS är kan det inte accepteras att det är tillåtet att använda det kvarvarande lagret (som skadar miljön och hälsan) trots att det finns säkrare alternativ. | |
Ändringsförslag 18 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3b (nytt) (direktiv 76/769/EEG) | |
|
(3b) Undantagen i punkterna 3a, 3b, 3c och 3d kan förlängas från fall till fall under en begränsad tid om tillverkarna kan visa att de har gjort allt vad de har kunnat för att ta fram säkrare alternativ eller alternativa processer och att säkrare alternativ eller alternativa processer fortfarande saknas. |
Motivering | |
Det bör gå att förlänga undantaget om tillverkarna kan visa att de trots att de har gjort allt vad de har kunnat inte har lyckats ta fram säkrare alternativ eller alternativa processer. | |
Ändringsförslag 19 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XX, högerspalten, led 3c (nytt) (direktiv 76/769/EEG) | |
|
(3c) Medlemsstaterna skall göra en inventering av användningen av PFOS som sådant eller ingående i beredningar eller varor. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att utsläpp och spill av PFOS i miljön från de inventerade produkterna skall upphöra. |
Motivering | |
Eftersom det endast är bilagan i direktiv 76/769/EEG som kommer att föras över till REACH måste alla tilläggsbestämmelser om utfasningen anges i bilagan. | |
PFOS infördes på marknaden på 1970‑talet. År 2000 användes ca 500 ton PFOS i EU. Den nuvarande användningen har sjunkit markant och utgör nu ca 12 ton per år. Därför kan den s.k. tidigare användningen – som i praktiken fortfarande pågår – mycket väl utgöra den största utsläppskällan. För att undvika att PFOS från dessa produkter släpps ut i miljön måste medlemsstaterna inventera samtliga produkter som innehåller PFOS och vidta de åtgärder som krävs för att undvika att dessa produkter släpper ut ännu mer PFOS i miljön. | |
Ändringsförslag 20 BILAGA, TABELLEN Bilaga I, punkt XXa (ny) (direktiv 76/769/EEG) | |
|
Vänsterspalten: |
|
”[Xxa]. Perfluoroktansyra C7F15COX (X=OH, metallsalt, halonid, amid och andra derivat, inklusive polymerer) |
|
Högerspalten: |
|
1) Får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämne eller beståndsdel i beredningar i en koncentration som är lika med eller högre än 0,005 viktprocent efter …(*). |
|
2) Får inte släppas ut på marknaden i varor eller delar av varor i en koncentration som är lika med eller högre än 0,005 viktprocent i ett homogent material som inte mekaniskt kan sönderdelas i olika material efter …*. |
|
3) Tillverkarna kan begära undantag från punkterna 1 och 2 före …**. Undantag skall beviljas för nödvändiga användningar för en begränsad tid och skall avgöras från fall till fall, om tillverkarna kan visa att de har gjort allt vad de har kunnat för att ta fram säkrare alternativ eller alternativa processer och att säkrare alternativ eller alternativa processer fortfarande saknas. |
|
4) Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över användningar av PFOA som sådan eller ingående i beredningar eller varor. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utsläpp och spill av PFOA från de förtecknade produkterna upphör. |
|
___________________________ *Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. |
|
**Arton månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.” |
Motivering | |
På grund av de strukturella likheterna mellan PFOS och PFOA (perfluoroktansyra) bör även PFOA omfattas av detta direktiv. |
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
MOTIVERING
”Allt vetenskapligt arbete är ofullbordat – oavsett om det bygger på observationer eller experiment. Allt vetenskapligt arbete riskerar att omkullkastas eller förändras av nya vetenskapliga rön. Detta ger oss emellertid inte frihet att bortse från den kunskap vi redan har, eller att skjuta upp de åtgärder som verkar krävas vid en viss tidpunkt.”
Sir Austin Bradford Hill, skrifter från Royal Society of Medicine, 1965
Inledning
De flesta av oss känner till de stora problemen inom klorindustrin. Klorkemi står för en grupp ämnen som DDT, PCB:er och CFC:er som förstörde miljön. Trots att problemen med dessa ämnen blev kända redan på 1960‑talet genom Rachel Carsons bok ”Tyst vår” [”Silent Spring”] tog det flera decennier att fasa ut dem på 1980‑ och 1990‑talen. Men de finns fortfarande kvar: de förorenar vår miljö, näringskedjan och våra kroppar, skadar ozonlagret och bidrar till klimatförändringar – eftersom de är persistenta. Många människor önskar att denna typ av industriell kemi kunde förpassas till historien.
Perfluoroktansulfonat (PFOS) – som kommissionens förslag handlar om – står för en relativt ny kategori av perfluorföreningar. De är ett exempel på hur ett okontrollerat experimenterande med persistenta kemikalier har fortsatt trots ”klorerfarenheterna”.
PFOS står för ett dubbelt misslyckande: den gällande kemikalielagstiftningens oförmåga att skydda människors hälsa och miljön samt oförmågan att lära sig av historien.
Perfluorföreningar – och kemikalielagstiftningens misslyckande
Perfluorföreningar har fått en mängd tillämpningar i konsumentprodukter samt industriella tillämpningar tack vare sin stabilitet och sina avstötande egenskaper. PFOS var en av huvudkomponenterna i en produkt som tillverkades för att skydda tyg från att få fläckar.
Enligt Vetenskapliga kommittén för hälso‑ och miljörisker (SCHER) är PFOS mycket persistent, mycket bioackumulerande och toxiskt. PFOS – vars produktion startade på 1970‑talet – har nu blivit en allmänt förekommande förorening. PFOS har hittats i en rad olika arter världen över – från isbjörn till albatross, från Arktis till mitt i Stilla havet. Det är även en vanlig förorening i människor. Var och en av oss bär förmodligen på PFOS i kroppen. I en blodprovsundersökning som WWF genomförde 2004 – i vilken 47 människor från 17 länder, däribland 39 ledamöter av Europaparlamentet, undersöktes – hittades PFOS och sex andra perfluorföreningar i var och en av de 47 försökspersonerna.
Det var kombinationen av PFOS‑föroreningar i en mängd olika arter, inklusive människan, plus oroande toxikologiska data som fick den ledande marknadsaktören att år 2000 självmant upphöra med sin tillverkning av PFOS.
I flera decennier var således användningen av PFOS helt oreglerad, ända till dess att irreversibel skada hade åsamkats: global förorening av ett ämne som är mycket persistent, mycket bioackumulerande och toxiskt.
Perfluorföreningar – och oförmågan att lära av historien
Fluor är en av fem halogener i det periodiska systemet. Ytterligare två välkända halogener som används mycket i den kemiska industrin är brom och klor. De delar mycket specifika egenskaper. De är alla mycket reaktiva – men när de kombineras med en kolatom gör de molekylen mer persistent, och i många fall även mer bioackumulerande och toxisk. Bindningen mellan kol och fluor är faktiskt den mest stabila bindning som man känner till inom organisk kemi. Därför är vissa perfluorföreningar som PFOS i praktiken omöjliga att förstöra.
Man hade en naiv förhoppning om att den kemiska industrin hade lärt sig sin läxa från de massiva och pågående miljöskador som orsakas av organiska klorföreningar och att den skulle undvika organisk kemi i samband med brom och fluor. Tyvärr är det tvärtom. Tillverkningen av perfluorföreningar startade på 1970‑talet och har ökat markant sedan dess – medan de viktigaste klorföreningarna fasades ut.
Lagstiftaren på efterkälken
Även om det är vanligt att lagstiftaren är sen och ofta begränsar ämnen först när de är på väg ut är PFOS ett extremt exempel på detta. I detta fall var det den ledande marknadsaktören som insåg att PFOS höll på att bli en för stor risk och därför beslutade att upphöra med sin produktion 2000 – efter mer än 20 års tillverkning. De behöriga myndigheterna i Förenade kungariket följde upp detta i EU och konstaterade en nationell utfasning för de flesta kvarvarande användningsområden 2004. Det dröjde emellertid till 2005 innan kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag. Till skillnad från det brittiska förslaget till nationellt förbud föreslår kommissionen endast att tidigare användning skall begränsas – användning som inte längre existerar – medan all befintlig användning kommer att beviljas ett obegränsat undantag.
Fastän den ledande marknadsaktören även fasade ut sin tillverkning av perfluoroktansyra (PFOA), ett ämne som ger upphov till mycket likartade problem eftersom dess struktur påminner om PFOS, och fastän de största tillverkarna i Förenta staterna har åtagit sig att drastiskt minska utsläppen av PFOA och halterna av PFOA i slutprodukten tar kommissionen inte upp åtgärder angående PFOA i sitt förslag.
Föredraganden föreslår följande ändringar för att stärka kommissionen förslag:
1) Lägre utfasningströskel: Enligt SCHER finns PFOS‑kemikalier i produkter i en koncentration på mellan 0,001 procent och 50 procent. Det administrativa standardtröskelvärde på 0,1 procent som kommissionen föreslår passar därför inte PFOS. För att garantera att begränsningen blir effektiv måste tröskeln sänkas till 0,001 procent. En bred majoritet i utskottet stödde en sänkning av tröskeln till 0,005 procent.
2) Strykning av tre undantag:
a. Förkromning: Enligt SCHER är användningen av PFOS i förkromning den överlägset största källan till utsläpp av PFOS i miljön. Vid vissa kromtillämpningar kan PFOS ersättas genom att Cr (VI) byts ut mot Cr (III), vilket leder till stora besparingar. I samband med andra tillämpningar kan användningen av PFOS ersättas av mekaniska alternativ för att hindra dimbildning samt förbättrad ventilation. Det finns därför inget skäl att undanta förkromning. En bred majoritet i utskottet stödde detta tillvägagångssätt.
b. Brandsläckningsskum: Brandsläckningsskum som innehåller PFOS utgör den överlägset största andelen produkter som innehåller PFOS. PFOS används inte längre vid tillverkningen av brandsläckningsskum. Det finns stor tillgång på säkrare alternativ fria från organiska halogenföreningar. Med tanke på hur farligt PFOS är kan det inte accepteras att kvarvarande lager används trots att det finns säkrare alternativ. En överväldigande majoritet i utskottet stödde detta tillvägagångssätt och förordade en övergångsperiod för att ersätta befintliga lager.
c. Kontrollerade slutna system: Specificeringarna i kommissionen förslag för ett kontrollerat slutet system skulle tillåta utsläpp och strider därför mot själva tanken med kontrollerade slutna system. Det är oacceptabelt med ett sådant undantag, särskilt i ospecifika allmänna ordalag. En överväldigande majoritet i utskottet förordade en snävare definition och en tidsfrist.
3) Tidsbegränsning för de tre återstående undantagen, med möjlighet att förlänga undantaget för två av tillämpningarna: Undantag från utfasningen bör endast beviljas för en begränsad tid, så att alternativ uppmuntras. Tidsfristerna bör fastställas från fall till fall. För två av tillämpningarna kan det vara motiverat att tillåta att tidsfristen förlängs om tillverkarna kan visa att de har gjort allt vad de har kunnat för att ta fram säkrare alternativ eller alternativa processer, och att säkrare alternativ eller alternativa processer fortfarande saknas. En överväldigande majoritet i utskottet stödde en förlängning av tidsfristen för alla undantag.
a. Fotolitografi: Studier visar att processen för att ersätta PFOS i fotolitografi kommer att ta minst 3–4 år. Det är därför rimligt att fastställa en tidsplan på fyra år för att fasa ut denna användning, med möjlighet att förlänga detta undantag i enlighet med beskrivningen ovan. Detta undantag bör endast beviljas när användningen sker i kontrollerade slutna system i den mening som avses i EU:s kemikalielagstiftning. En överväldigande majoritet i utskottet förordade en förlängd tidsram (8 år).
b. Industriell ytbehandling av film: Mer än 80 procent av denna användning av PFOS har redan framgångsrikt ersatts av säkrare ämnen under de senaste tio åren. Med tanke på ytterligare tekniska förändringar på grund av skiftet till digital fotografering är det rimligt att anta att de återstående användningsområdena kan ersättas inom fyra år. En överväldigande majoritet i utskottet förordade en förlängd tidsram (6 år).
c. Hydrauloljor inom flygindustrin: Det finns för närvarande inga alternativ till PFOS i hydrauloljor. Processen för att godkänna en ny olja för användning i kommersiell luftfart har historiskt sett tagit ungefär tio år. Det är därför rimligt att bevilja ett undantag på tio år från utfasningen – med möjlighet till förlängning (se ovan) – för att få mer tid att utveckla alternativ. En överväldigande majoritet i utskottet stödde detta tillvägagångssätt.
4) Inventering av de PFOS‑produkter som används: Med tanke på att PFOS‑tillverkningen sjönk kraftigt efter 2000 kan tidigare användningsområden – som i praktiken fortfarande existerar – mycket väl utgöra den största utsläppskällan. För att undvika att PFOS från dessa produkter släpps ut i miljön bör medlemsstaterna göra en inventering av samtliga produkter som innehåller PFOS och vidta de åtgärder som krävs för att undvika att dessa släpper ut ännu mer PFOS i miljön. En bred majoritet i utskottet instämde i detta tillvägagångssätt.
5) Tillägg av PFOA till utfasningens räckvidd: Perfluoroktansyra (PFOA) och dess salter ger upphov till liknande problem eftersom strukturen påminner om PFOS. I en undersökning av Förenta staternas miljöskyddsbyrå (EPA) från 2002 gjordes bedömningen att det fanns tecken på systemisk toxicitet och carcinogenicitet, och bloddata visar att allmänheten i hög grad är utsatt för exponering. Många studier har visat att PFOA och dess salter även är mycket persistenta i miljön och i människokroppen. I detta direktiv bör man därför även föreskriva en utfasning av användningen av PFOA och dess salter senast tre år efter det att direktivet har trätt i kraft. Med förbehåll för en begäran inom 18 månader kan tillverkarna beviljas undantag för nödvändig användning, om de kan visa att de har gjort allt vad de har kunnat för att utveckla säkrare alternativ eller alternativa processer, och att säkrare alternativ och alternativa processer fortfarande saknas. I analogi med bestämmelserna för PFOS bör medlemsstaterna även göra en inventering av samtliga produkter som innehåller PFOA och vidta de åtgärder som krävs för att undvika att dessa produkter släpper ut ännu mer PFOS i miljön. Detta tillvägagångssätt stöddes av en bred majoritet i utskottet.
Slutord
Det finns hundratals perfluorföreningar på marknaden. Deras användning beror på deras specifika egenskaper – och därför är det sannolikt att de uppvisar åtminstone någon av de farliga egenskaper som förknippas med PFOS och PFOA. Det faller utanför föredragandens förmåga och roll att inkludera dessa ämnen i direktivets räckvidd. Detta gäller i än högre grad med tanke på att den nya kemikalielagstiftningen REACH snart bör finnas på plats. Eftersom de flesta perfluorföreningarna förekommer i små volymer, och på grund av den politiska kompromissen om REACH, tror föredraganden tyvärr att det kan ta lång tid innan REACH kan skydda människors hälsa och miljön mot andra perfluorföreningar, såvida inte specifika åtgärder vidtas mot dessa.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG) |
|||||||||||
Referensnummer |
KOM(2005)0618 – C6-0418/2005 – 2005/0244(COD) |
|||||||||||
Framläggande för parlamentet |
5.12.2005 |
|||||||||||
Ansvarigt utskott |
ENVI |
|||||||||||
Rådgivande utskott |
ITRE |
|
|
|
|
|||||||
Inget yttrande avges |
ITRE |
|
|
|
|
|||||||
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
Föredragande |
Carl Schlyter |
|
||||||||||
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
Förenklat förfarande – beslut |
|
|||||||||||
Behandling i utskott |
30.5.2006 |
13.7.2006 |
|
|
|
|||||||
Antagande |
13.7.2006 |
|||||||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
54 1 0 |
||||||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Dorette Corbey, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Alessandro Foglietta, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Peter Liese, Linda McAvan, Marios Matsakis, Roberto Musacchio, Péter Olajos, Adriana Poli Bortone, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Jonas Sjöstedt, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Bairbre de Brún, Genowefa Grabowska, Jutta D. Haug, Karin Jöns, Caroline Lucas, Justas Vincas Paleckis, Amalia Sartori, Renate Sommer, Bart Staes, Glenis Willmott |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
|
|||||||||||
Ingivande |
19.7.2006 |
|||||||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||