BETÄNKANDE om medierna och utvecklingen
31.8.2006 - (2006/2080(INI))
Utskottet för utveckling
Föredragande: Manolis Mavrommatis
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om medierna och utvecklingen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av millennieutvecklingsmålen, som antogs den 18 september 2000 vid FN:s millennietoppmöte i New York,
– med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som undertecknades den 18 december 1979,
– med beaktande av Johannesburgförklaringen om hållbar utveckling, som antogs den 4 september 2002 vid FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling,
– med beaktande av resolutionen om resultaten från det extraordinarie sammanträdet i FN:s generalförsamling den 5–9 juni 2000 på temat ”Kvinnor 2000: Jämställdhet, utveckling och fred för 2000-talet”, antagen av gemensamma parlamentariska AVS‑EU‑församlingen den 12 oktober 2000 i Bryssel[1],
– med beaktande av resolutionen om funktionshindrades och äldre personers rättigheter i AVS-länderna, antagen av gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen den 1 november 2001 i Bryssel, Belgien[2],
– med beaktande av artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950, artikel 13 i den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1969 och artikel 9 i den afrikanska stadgan om människors och folks rättigheter från 1981,
– med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou, Benin, den 23 juni 2000[3], vilket trädde i kraft den 1 april 2003, och särskilt artikel 43 som behandlar informations- och kommunikationsteknik och informationssamhället,
– med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 21 april 2005 om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen i AVS-länderna enligt millennieutvecklingsmålen[4],
– med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2001 om informations- och kommunikationsteknik och utvecklingsländerna[5],
– med beaktande av den principförklaring och den handlingsplan som antogs i Genève den 12 december 2003 vid världstoppmötet om informationssamhället (WSIS),
– med beaktande av Dakar-deklarationen om främjande av AVS-ländernas kultur och kulturindustrier, som undertecknades av AVS-ländernas kulturministrar den 20 juni 2003,
– med beaktande av Tunisåtagandet som antogs den 18 november 2005 vid världstoppmötet om informationssamhället (WSIS),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0264/2006), och av följande skäl:
A. Mediernas primära uppgift är att sprida information, en process genom vilken de på ett effektivt sätt informerar medborgarna om nyheter, politik och regeringarnas verksamhet.
B. Medierna är det viktigaste uttrycksmedlet för allmänhetens deltagande i beslutsprocessen.
C. Medierna spelar en särskilt viktig roll då människor skall göras medvetna om och få information om olika frågor.
D. Medierna kan bidra till ett lands utveckling, eftersom människors livskvalitet kan påverkas av informations- och kommunikationsteknik. Medierna kan på ett positivt sätt påverka människors mentalitet, kultur och det sociopolitiska maskineriet och formandet av medborgarnas samhälleliga och politiska medvetande kan leda till en mer representativ förvaltning.
E. En förbättring av informationsflödet och kommunikationstjänsterna är en förutsättning för att avskaffa fattigdomen. Yttrandefriheten, inbegripet tillgång till information och pressfrihet, är en grundläggande mänsklig rättighet som gör det möjligt för människor att kräva rätt till hälsa, en ren miljö och ett effektivt genomförande av strategier för fattigdomsminskning.
F. Regeringars och mellanstatliga organs informationsblockeringar och olämpliga kommunikationsstrategier kan resultera i misstroende, förvrängningar och vilseledande information.
G. År 2005 dödades 63 journalister och under år 2006 har hittills 27 journalister och 12 medieassistenter dödats medan 135 fortfarande är fängslade enligt statistiska uppgifter från yrkesorganisationer.
H. Radio och television är viktiga informationsverktyg som är mer utbredda i utvecklingsländer än telefoner och Internet, och mycket effektivare än tidningar.
I. Radio på landsbygden är ett grundläggande verktyg för rådgivningstjänsterna i jordbruksfrågor och utvecklingen på landsbygden.
J. Ett välinformerat och oberoende civilsamhälle (icke-statliga organisationer, yrkesorganisationer, oberoende medier, forskningsinstitutioner etc.) kan, genom att främja en öppen debatt och kräva en mer ansvarig regering, spela en viktig roll när det gäller att bryta den onda cirkeln av våld och korruption.
K. Pressfrihet är en viktig förutsättning för utvecklingen och upprätthållandet av en öppen och ärlig regering, hållbar ekonomisk tillväxt och framsteg när det gäller social och politisk utveckling och stabilitet.
L. Mer än 20 länder i Afrika har endast en tidning (medan det år 2004 fanns 1 456 dagstidningar i EU:s 25 medlemsstater), vilket inte är överraskande med tanke på det stora antalet analfabeter.
M. I regioner där analfabetismen är mycket vanlig är radion den lämpligaste formen av kommunikationsteknik, eftersom den är tillgänglig för majoriteten av befolkningen och särskilt för grupper som har svårt att hävda sina medborgerliga rättigheter, såsom kvinnor, barn och ungdomar.
N. Mindre än 30 procent av de TV-program som sänds i utvecklingsländer är egna produktioner och investeringsnivån inom området för television är väldigt låg.
O. Biografer i utvecklingsländer har registrerat mycket höga publiksiffror under de senaste åren.
P. Informations- och kommunikationsteknik kan användas på många sätt för att stödja utbildningen i utvecklingsländer och bryta isoleringen (särskilt tack vare satellitteknik), medan mer traditionella former av informations- och kommunikationsteknik (radio och television) vid flera tillfällen visat sig framgångsrika och prismässigt konkurrenskraftiga i distansutbildning.
Q. Datoriseringen har avsevärt förbättrat journalisternas arbete och gemensamma datornätverk mellan olika avdelningar har medfört stora tidsbesparingar. Internetförbindelser underlättar också journalisters arbete och gör det möjligt för dem att använda sig av mer varierande källor och kompletterande uppgifter samt rapporter inom området.
1. Europaparlamentet erkänner mediernas viktiga roll i samband med regeringars öppenhet, ansvarsskyldighet och allmänhetens insyn i vad beslutsfattare som innehar makten gör, genom att de kan belysa misslyckade politiska åtgärder, dålig förvaltning av statliga tjänstemän, korruption inom rättsväsendet och skandaler inom företagssektorn.
2. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen, medlemsstaterna, anslutningsländerna och AVS-länderna att involvera organisationer inom det civila samhället, inbegripet privata företag och särskilt medierna, för att uppnå utvecklingsmålen.
3. Europaparlamentet anser det vara viktigt att ytterligare förbättra dialogen och samrådet mellan lokala icke-statliga aktörer och nationella myndigheter i utvecklingsländer inom centrala områden, såsom medier, i syfte att främja offentliga institutioners kompetens, öka deras ansvarsskyldighet och öppenhet och höja den offentliga sektorns effektivitet när det gäller att dels tillämpa principerna om respekten för mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, dels bekämpa korruption.
4. Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att yttrande- och kommunikationsfrihet mer systematiskt integreras i den utvecklingspolitiska dagordningens strategier och finansieringsåtgärder.
5. Europaparlamentet understryker hur viktiga medierna är när det gäller att främja respekten för kulturell mångfald och den kulturella utvecklingen på det nationella och internationella planet.
6. Europaparlamentet begär att mediernas roll inte skall inskränkas till traditionella modeller, utan att alternativa medier och informella kommunikationskanaler skall stärkas och inkluderas i infrastrukturrelaterade utvecklingsplaner.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare betona och stödja program inom medieområdet, vilka bidrar till att
– förbättra tillgången till information för särskilda grupper i samhället, såsom kvinnor, ungdomar, minoriteter, internt tvångsförflyttade personer och funktionshindrade,
– utveckla pluralismen inom mediesektorn,
– utbilda radiojournalister och journalister som arbetar med tryckta medier,
– utbilda journalister i utvecklingsländer i samarbete med FN-organisationer, såsom Unicef och Unesco, och internationella journalistorganisationer, såsom Internationella journalistfederationen (IFJ) och BBC World Service Trust,
– utarbeta informationskampanjer riktade till allmänheten för att öka medvetenheten hos särskilda målgrupper,
– öka effektiviteten hos det humanitära biståndet.
8. Europaparlamentet anser att icke-statliga medier mer systematiskt bör integreras i finansieringsprogram med utvecklingsmandat.
9. Europaparlamentet begär att kvinnor skall ha god tillgång till medier för att de i ökad utsträckning skall kunna delta i produktionen och bidra till den ekonomiska utvecklingen.
10. Europaparlamentet betonar vikten av att betrakta unga människor som en avgörande grupp när det gäller att underlätta och organisera informations- och kommunikationsmekanismer i utvecklingsländer.
11. Europaparlamentet välkomnar och stöder sådana evenemang som
– Europeiska utvecklingsdagar, som anordnas av kommissionen, som ett verktyg för att ytterligare öka allmänhetens medvetenhet och öka insynen i syfte att bättre utnyttja utvecklingsstödet,
– World Congress Communication for Development, som anordnas av Världsbanken och hålls i Rom den 25–27 oktober 2006,
– Lorenzo Natali-priset, genom vilket kommissionen erbjuder stöd åt journalister från tidningar och tidskrifter, vilka bevittnat allvarlig diskriminering när de rapporterat om mänskliga rättigheter och demokrati i utvecklingsländer och
– studie- eller informationsbesök i samarbete med kansliet för EU:s representant för utrikespolitiken, Javier Solana, och lokala journalister i områden där andra uppdrag inom ramen för GUSP utförs (västra Balkan, Ukraina, Moldavien etc.) samt journalistbesök i samband med valbevakning (till exempel till Kongo).
12. Europaparlamentet stöder all sådan politik från regeringshåll som främjar statligt finansierade radiosändningar, kommersiell radio, lokal närradio och radio på landsbygden, eftersom dessa former av kommunikation allmänt anses vara de allra lämpligaste och de mest kostnadseffektiva verktygen för att främja information och kommunikation för utveckling.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid framväxande konflikter, i högre grad uppmärksamma och öka det allra mest direkta ekonomiska stödet till oberoende medier.
14. Europaparlamentet betonar mediernas roll när det gäller att utbilda människor i utvecklingsländer, särskilt i fråga om hälsovård (sexuell och reproduktiv hälsa, malaria m.m.), sysselsättning, jordbruk, handel och en hållbar miljö, såsom BBC World Service Trust för användningen av kommunikation för att främja utveckling.
15. Europaparlamentet förstår problemet med ”personfixering” av nyheter, vilket kan manipulera både publiken i utvecklingsländer och allmänheten i västvärlden. Parlamentet uppmanar organisationer som utbildar journalister att fästa särskild vikt vid målet att uppnå en minimilön för personer som jobbar inom mediesektorn, vilket skulle göra dem mindre sårbara för korruption.
16. Europaparlamentet inser att oberoende och professionella medier, genom att utveckla en kultur för kritik där människor är mindre ängsliga för att ifrågasätta regeringens åtgärder, har en nyckelroll när det gäller att tillhandahålla kunskap och ge marginaliserade befolkningsgrupper en röst.
17. Europaparlamentet stöder icke-statliga organisationer och stiftelser som investerar i utbildning för journalister i utvecklingsländer och som förbättrar arbetsförhållandena i mediesektorn så att de yrkesverksamma ges en reell möjlighet att utföra sitt arbete tryggt och självständigt.
18. Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla samhällelig och utbildningsmässig infrastruktur genom att investera i bättre läromedel och bidra till medieprogram som också har ett didaktiskt innehåll.
19. Europaparlamentet stöder mediernas roll i fredsprocessen och i den situation som råder efter en konflikt genom att informera allmänheten om fredsavtal och deras innebörd och därmed underlätta allmänhetens deltagande.
20. Europaparlamentet betonar massmediernas avgörande roll, både i samband med skyddet av mänskliga rättigheter i utvecklingsländer och när det gäller att höja medvetenheten hos allmänheten i de västliga länderna, vilket i förlängningen inverkar på dess bidrag till det humanitära biståndet.
21. Europaparlamentet uppmanar regeringar och myndigheter runtom i världen att utreda och straffa personer som är ansvariga för attacker mot mediearbetare, så att våld mot journalister inte längre kan utövas ostraffat, samt att vidta de åtgärder som krävs för att journalister skall kunna fortsätta att förse medborgarna med den viktiga kunskap och objektiva information som en fri och oberoende press tillhandahåller.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Inledning
Det finns en ökad insikt om att allmänhetens allt större tillgång till tidningar, radio och television samt informations- och kommunikationsteknik är av grundläggande betydelse när det gäller att främja demokrati och utveckling och tillhandahålla missgynnade och fattiga människor ett demokratiskt medium.
Medieverktyg och kommunikationsteknik har globalt förändrat livet för individer, organisationer och hela nationerna och gett upphov till stora förändringar i lokala samhällen: bästa metoder har upprepade gånger visat vilken positiv inverkan medier har på mentaliteten, kulturen och det socio-politiska maskineriet.
Regeringar i utvecklingsländer måste skapa gynnsamma förhållanden som stöder ett fritt informationsflöde och en utvidgning av kommunikationsnät i syfte att främja ett ökat inflytande för missgynnade och fattiga människor.
Utveckling och rätten att yttra sig och att veta
Rätten till yttrande- och informationsfrihet erkänns som en grundläggande mänsklig rättighet i artikel 19 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, vilken antogs av FN 1948, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt den afrikanska stadgan om människors och folks rättigheter.
Alla har yttrandefrihet, vilket omfattar pressens och andra mediers rätt att utforska sätt att stärka interaktion mellan goda styrelseformer, mänskliga rättigheter och utvecklingsprogram.
Pressfrihet nödvändig för stabilitet, goda styrelseformer och ekonomiska framsteg
Medierna har en särskild uppgift när det gäller att informera allmänheten: de kan förbättra det fria flödet av information och idéer till individer och samhällen.
Yttrandefriheten, inbegripet pressfriheten och tillgången till lagar om informationsfrihet, är ett synnerligen viktigt verktyg i kampen mot korruption, som globalt har en ytterst skadlig inverkan på utveckling och uppnående av millennieutvecklingsmålen.
Korruption, som brett kan definieras som missbruk av offentlig makt för personlig vinning, gör fortsatt ineffektivitet möjlig och förvränger tillväxtpotentialen.
I ett korrupt samhälle kan de maximala resurser som finns tillgängliga för offentliga tjänster och fattigdomsbekämpande program aldrig till fullo utnyttjas, eftersom en procentdel alltid går förlorad i form av personlig vinning. Utbredd korruption både minskar effektiviteten för projekt som finansieras genom bidrag och försvagar allmänhetens stöd i givarländerna för bidragsinsatser.
Oberoende medier är den största utmaningen i den fortsatta kampen mot korruption.
Det internationella samfundets roll
Massmediernas roll i kampen mot fattigdom och främjande av en hållbar utveckling har varit föremål för en allt intensivare debatt och experimenterande inom det internationella samfundet.
De flesta givare har byggt sina strategier på partnerskap mellan ett antal aktörer från andra bilaterala och multilaterala organ och från ministerier, civilsamhället, den privata sektorn, universitet samt forskningsinstitut i både industriländer och utvecklingsländer.
Den absolut största delen av givarna har under de senaste åren gjort stora ansträngningar för att erkänna värdet och vikten av medieflöden i anslutning till utveckling samt för att mobilisera sitt stöd till utvecklingsländer i denna fråga.
Internationella organisationer och regeringarna i givarländerna är ense om förslaget att överväga en mer systematisk integrering av medier, yttrandefrihet och informationsfrihet inom ramen för utvecklingsagendan för finansiering av politikområden och strategier och anser att en sådan integrering erbjuder den bästa möjligheten till en hållbar ekonomisk utveckling.
I en vitbok skriver Europeiska kommissionen: ”med styrelseformer avses regler, förfaranden och uppförande som påverkar hur befogenheter utövas, i synnerhet med avseende på öppenhet, deltagande, ansvarsskyldighet, effektivitet och enhetlighet”.
Vidare föreslår Europeiska kommissionen att fattigdom inte enbart bör definieras som brist på inkomst och ekonomiska resurser. Fattigdom inbegriper också en utestängning från grundläggande möjligheter och bristande tillgång till utbildning, hälsovård, naturresurser, arbete, mark, tjänster och infrastruktur samt bristande lånemöjligheter och möjligheter till politiskt deltagande (Europeiska kommissionen, 2001).
Mediernas bidrag till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen
Millennieutvecklingsmålen, som definieras i FN:s millenniedeklaration, fastställer en rad mål som skall uppnås senast 2015 för att skapa en säkrare värld utan fattigdom.
Det första målet i FN:s millenniedeklaration är att antalet människor som lever i extrem fattigdom skall minskas med hälften.
I kölvattnet av det internationella samfundets koalition kring millennieutvecklingsmålen och uppnåendet av dessa har man vid flera konferenser och möten fokuserat på mediernas viktiga roll och hur denna kan förverkligas.
I Dakar-deklarationen (juni 2003), som godkändes av Unesco och undertecknades av AVS‑ländernas kulturministrar, utgick man från att fria medier och goda styrelseformer är av central betydelse för strategier för att minska fattigdomen.
I den första fasen av världstoppmötet om informationssamhället (World Summit on Information Society, WSIS), som hölls i december 2003 i Genève (Genève-fasen), fastställdes en gemensam vision av informationssamhället i syfte att främja en bättre och mer harmonisk utveckling mot förverkligandet av denna vision.
En rad organisationer som arbetar för mediernas frihet och mediernas intressen sammanträdde i Bellagio i Italien 2003 för att diskutera kopplingen mellan pressfrihet och utrotning av fattigdom.
Ett år senare samlades givare och multilaterala organisationer igen i Bellagio till en konferens om kommunikation och millennieutvecklingsmålen. I det uttalande som antogs betonades att kunskap, kommunikation och deltagande är synnerligen viktiga faktorer för att kunna förverkliga millennieutvecklingsmålet att halvera extrem fattigdom och hunger senast 2015.
Medieexperter och personer som arbetar inom icke-statliga och internationella organisationer samt regeringsföreträdare samlades i Jordanien i oktober 2005 till ett globalt forum för utveckling av medier för att utforska förhållandet mellan oberoende medier och ekonomisk och politisk utveckling.
Tunisåtgandet, som undertecknades i november 2005 under den andra fasen (Tunis-fasen) av världstoppmötet om informationssamhället, erkände informations- och kommunikationsteknikens betydande inverkan som ett instrument för hållbar utveckling.
Världsbanken har för avsikt att ordna en kongress om kommunikation och utveckling, vilken enligt planerna hålls i Italien i slutet av 2006.
Den ojämlika distributionen av medier mellan Nord och Syd
Enligt Unesco utger man i industriländerna – där en fjärdedel av jordens befolkning lever – ungefär lika många tidningar som i utvecklingsländerna (4 400 i industriländerna, 4 200 i utvecklingsländerna).
Antalet tidningar i de enskilda utvecklingsländerna bekräftar scenariot om djupaste ojämlikhet: i Afrika finns det över tjugo länder som bara har en enda tidning, jämfört med 1 456 betal- och gratistidningar i Europeiska unionens medlemsstater och de anslutande länderna (World Association of Newspapers, 2004).
I enskilda länder i Latinamerika, till exempel Brasilien, Mexiko och Argentina, ger man ut långt flera dagstidningar än vad som sammanlagt ges ut i Storbritannien, Frankrike och Italien.
I Asien slår Indien rekord med 1 334 dagstidningar, och med 457 publikationer har Turkiet ensamt flera tidningar än hela Afrika.
Det tryckta ordets betydelse (skolböcker, handböcker, kataloger), kan inte nog understrykas, särskilt i de delar av världen där det inte finns tillgång till elektricitet och där det kommer att dröja länge ännu innan Internet tas i bruk.
I utvecklingsländer där analfabetismen är utbredd är radion ett mycket allmänt informations- och kommunikationsmedium.
Det finns inemot 2 miljarder radiomottagare i hela världen, vilket motsvarar en radio per två personer. I dagens Afrika äger 20 procent av befolkningen åtminstone en radioapparat. I arabländerna och Asien är motsvarande siffra uppe i nästan 28 procent och i Latinamerika över 40 procent.
Den lokala närradion har på ett imponerande sätt lyckats nå ut med viktig information till fattiga människor och gett oss en fingervisning om hur mindre lokala samhällen kan utnyttja teknik för egna behov.
Radion är alltså fortfarande det vanligaste och mest allmänna massmediet. Ändå har televisionens utveckling varit snabbare. De första sändningarna inleddes i Förenta staterna 1936 och i slutet av 1970-talet fanns minst en TV-station i över hundra länder.
Idag finns det sex TV-apparater per hundra invånare i Afrika söder om Sahara, 17 i arabländerna och 26–27 i Asien och Latinamerika.
Tillsammans har dock Asien, Afrika, Oceanien och Latinamerika mindre än 20 procent av alla TV-apparater i världen.
Sist men inte minst kommer filmen, en sektor för sig, som under de senaste åren nått mycket stora publiksiffror i utvecklingsländerna.
Asien har det största antalet biobesökare eftersom i synnerhet Indien har en mycket stor filmproduktion.
Mediernas roll i internationella konflikter
Mediernas spelar en avgörande roll i fredsprocesser och situationer efter konflikter. Fattigdom och konflikt går hand i hand i en förfärlig cirkel: fattigdom kan leda till våldsamma konflikter, och våldsamma konflikter leder alltid till fattigdom eftersom ekonomiska och sociala nätverk förstörs samtidigt som människor får sätta livet till.
Enligt tillgänglig statistik från yrkesorganisationer har de senaste två åren varit den värsta perioden på länge om man ser till dödsfallen bland journalister och mediearbetare. Under den här perioden har över 70 journalister och mediearbetare dödats.
Det är inget sammanträffande att det till stor del är i de allra fattigaste och minst utvecklade länderna som informations- och åsiktsförtrycket är hårdast. I de här länderna förföljs, mördas, misshandlas, grips och fängslas tusentals journalister, ofta enbart av den anledningen att de ifrågasatt sina regeringars rätt att använda information som gisslan och neka medborgarna rätten till öppen diskussion och åsiktspluralism.
Det är av avgörande betydelse att medierna och journalisternas yrkesorganisationer uppmuntrar till relevant, professionell och etisk rapportering. Sådan uppmuntran kan ske genom att man fastställer frivilliga uppförandekoder, erbjuder journalister fortbildning och inrättar mekanismer för självreglering.
Massmedier och informations- och kommunikationsteknik för bättre förvaltning av tillhandahållande av tjänster
Det råder i dag kronisk livsmedelsbrist i mer än 80 utvecklingsländer och hungersnöden drabbar, enligt de senaste uppgifterna från FAO (FAO:s regionala konferens i Riga, juni 2006), ca 54 miljoner människor.
År 2025 kan världens befolkning överstiga åtta miljarder och livsmedelsbehovet i utvecklingsländerna ha fördubblats. Att garantera livsmedelssäkerhet i utvecklingsländerna är en utmaning som kräver ny teknik och praxis, nya färdigheter och samarbetsmetoder.
En utveckling av infrastruktur, jordbruk och den privata sektorn kan i samverkan med medier och information få till stånd en tillväxt som gynnar jordbruksområdenas allra fattigaste.
Människor har behov av adekvat tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik. I synnerhet marginaliserade grupper kan ställas inför särskilda svårigheter och restriktioner när de behöver tillgång till och möjlighet att använda tekniken i fråga för sina särskilda behov.
Det har, som tidigare nämnts, visat sig att medier och informations- och kommunikationsteknik kan bidra till social och ekonomisk utveckling i anslutning till hälsovård, bättre utbildning, sysselsättning, jordbruk och handel och även bidra till att berika lokal kultur.
Hälsovården utgör ett av de mest löftesrika områdena när det handlar om att bekämpa fattigdom med hjälp av medier och teknik, eftersom tekniken utan större svårigheter kan utnyttjas för att nå önskvärda resultat på hälsans område och för att underlätta fjärrkonsultering, -diagnos och -behandling i utvecklingsländer.
Forskningsresultat visar att en ökad jordbruksproduktivitet gynnar fattiga och jordlösa människor genom att skapa bättre sysselsättningsmöjligheter. Eftersom en stor majoritet fattiga människor lever i jordbruksområden och tjänar sitt uppehälle direkt eller indirekt via jordbruk bör stöd till odlingar prioriteras högt när landsbygden utvecklas.
Medier och informationsteknik kan förse jordbrukare med nyttig information om skötsel och vård av skördar, djurhållning, gödselmedel, produktionsfaktorer i samband med råmaterial, begränsning av torka, bekämpning av skadedjur, bevattning, väderleksprognoser, källor till utsäde och marknadspriser.
Utbildningens betydelse för en hållbar utveckling är central. Mediefrihet spelar en stor roll när det gäller att utvidga utbildningsmöjligheterna.
Utbildningen av journalister är en social fråga med global räckvidd: ingenting är viktigare än att säkra högsta kvalitet hos de män och kvinnor som introducerar och använder verktygen för medier och kommunikation.
Jämställdhet och medier för utveckling
Majoriteten av kvinnorna i utvecklingsländerna har inte tillgång till medier eller kommunikationsteknik och deras utsikter att kunna skaffa sig en utbildning eller lära sig läsa och skriva är mindre än männens.
Kvinnor förmodas också ha mindre möjligheter att betala för tillgång till medier och informationsteknik, detta antingen på grund av att de helt och hållet saknar egna tillgångar eller också på grund av att de inte har någon kontroll över hushållets utgifter. Restriktioner med avseende på kvinnors tid och frihet att röra sig utanför hemmet kan också minska deras förmåga att skaffa sig tillgång till teknik.
Medvetenhet om jämställdhetsfrågor är av grundläggande betydelse i planeringen och genomförandet.
Allt flera kvinnor sällar sig till arbetskraften inom affärsvärlden och deras roll som affärs- eller företagsägare är på framväxt. Tillgång till information om och utbildning i frågor som rör ekonomi och marknad är av avgörande betydelse för alla mindre företag. Här kan medierna och informations- och kommunikationstekniken spela en viktig roll när det gäller att skapa verksamhetsmöjligheter inom affärsvärlden.
Tillgång till information och yttrandefrihet är av avgörande betydelse för att strategier för att främja och försvara rätten till reproduktiv och sexuell hälsa och hållbar utveckling skall ha någon verkan.
Ungdom och medier
Ungdomen utgör kanske den största befolkningsgruppen i många utvecklingsländer och befinner sig måhända – detta gäller i synnerhet unga kvinnor – på en högre utbildnings- och läs- och skrivkunnighetsnivå än vad äldre generationer gör. Unga människor, också de som kommer från avlägsna områden, har kanske kommit i kontakt med västerländsk kultur via film eller video, och chanserna att de har en viss förmåga att kommunicera på olika språk och är mer förtrogna med medier och informations- och kommunikationsteknik av olika slag är också större.
Det är viktigt att ge marginaliserade grupper och personer med funktionshinder tillgång till medier och kommunikationsteknik.
Nästan 80 procent av alla 500 miljoner människor i världen med funktionshinder lever i utvecklingsländer.
Insatser för att underlätta funktionshindrade personers tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik pågår för närvarande. En sådan insats handlar om att ta fram adaptiv, anpassad teknik, vilket är en förutsättning för många personer med funktionshinder, för att ge dem möjlighet att använda datorteknik.
Slutsatser
Pressfriheten är inte bara värdefull för demokratin, utan den är också en livsviktig och grundläggande process för mänsklig utveckling.
Särskilt yttrande- och informationsfrihet är absolut nödvändig för att uppnå och hålla fast vid utrotning av fattigdom och mänskliga rättigheter.
Att främja en fortsatt dialog och ett partnerskap på internationell och nationell nivå samt utveckla en gemensam agenda är nyckelfaktorer när det gäller att försvara mänskliga rättigheter, utvecklingsprocessen och kamperna mot fattigdom.
Kommunikation för utvecklingsmetoder jämte tekniska innovationer kan hjälpa landsbygdssamhällen och missgynnade samhällen att få tillgång till den kunskap och den information de behöver för att förbättra sina levnadsförhållanden.
Informationens potential som en strategisk utvecklingsresurs bör införlivas som ett rutinelement i planeringsprocessen för utveckling.
Ett fritt informationsflöde ökar ansvarsskyldigheten och öppenheten, förhindrar korruption och ökar möjligheterna för olika grupper i samhället att delta i politiken.
Medierna är ett viktigt verktyg för att förhindra våldsamma konflikter, eftersom de skapar en plattform för fredlig diskussion och konfliktlösning. Genom att ge individer och grupper en röst lindrar oberoende medier känslan av isolering och hopplöshet som ofta föregår våldshandlingar.
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (13.7.2006)
till utskottet för utveckling
över medierna och utvecklingen
(2006/2080(INI))
Föredragande: Karin Resetarits
FÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att yttrande- och kommunikationsfrihet mer systematiskt integreras i den utvecklingspolitiska dagordningens strategier och finansieringsåtgärder.
2. Europaparlamentet anser att icke-statliga medier mer systematiskt bör integreras i finansieringsprogram med utvecklingsmandat.
3. Europaparlamentet understryker hur viktiga medierna är när det gäller att främja respekten för kulturell mångfald och den kulturella utvecklingen på det nationella och internationella planet.
4. Europaparlamentet anser att medierna är en huvudfaktor när det gäller att snabbt sprida information om nya vetenskapliga rön och tekniker som främjar och förbättrar utvecklingen.
5. Europaparlamentet begär att mediernas roll inte skall inskränkas till traditionella modeller, utan att alternativa medier och informella kommunikationskanaler skall stärkas och inkluderas i infrastrukturrelaterade utvecklingsplaner.
6. Europaparlamentet understryker att begreppet utveckling bör innebära social och hållbar utveckling och att samma hänsyn därmed måste tas även till sociala och miljömässiga värden.
7. Europaparlamentet stöder icke-statliga organisationer och stiftelser som investerar i utbildning för journalister i utvecklingsländer och som förbättrar arbetsförhållandena i mediesektorn så att de yrkesverksamma ges en reell möjlighet att utföra sitt arbete tryggt och självständigt.
8. Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla samhällelig och utbildningsmässig infrastruktur genom att investera i bättre läromedel och bidra till medieprogram som också har ett didaktiskt innehåll.
9. Europaparlamentet betonar att det utbildningspolitiska innehållet bör koncentreras på att öka den allmänna medvetenheten om fria mediers betydelse och möjligheter när det gäller att bygga upp ett demokratiskt samhälle.
10. Europaparlamentet begär att frågor som yttrandefrihet, pressfrihet, deltagande i offentligt beslutsfattande och skydd av svaga grupper skall sättas upp på dagordningen för global utveckling.
11. Europaparlamentet uppmanar regeringar och myndigheter runtom i världen att utreda och straffa personer som är ansvariga för attacker mot mediearbetare, så att våld mot journalister inte längre kan utövas ostraffat, samt att vidta de åtgärder som krävs för att journalister skall kunna fortsätta att förse medborgarna med den viktiga kunskap och objektiva information som en fri och oberoende press tillhandahåller.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Medierna och utvecklingen |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
DEVE |
||||||
|
Yttrande |
CULT |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Karin Resetarits |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
20.6.2006 |
|
|
|
|
||
|
Antagande |
13.7.2006 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 0 1 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Maria Badia I Cutchet, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Hanna Foltyn-Kubicka, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Erna Hennicot-Schoepges, Nina Škottová |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
2 substitute members of EPP were present, but only one was allowed to vote in view of not exceeding the allowed contingent of voting members |
||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Medierna och utvecklingen |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
DEVE |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
CULT |
FEMM |
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
FEMM |
|
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Manolis Mavrommatis |
|
||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
30.5.2006 |
10.7.2006 |
|
|
|
|||||||
|
Antagande |
28.8.2006 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 0 0 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Alessandro Battilocchio, Thierry Cornillet, Nirj Deva, Alexandra Dobolyi, Michael Gahler, Filip Andrzej Kaczmarek, Ģirts Valdis Kristovskis, Miguel Angel Martínez Martínez, Luisa Morgantini, Horst Posdorf, Pierre Schapira, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Feleknas Uca |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
John Bowis, Milan Gaľa, Ana Maria Gomes, Alain Hutchinson, Jan Jerzy Kułakowski, Bernard Lehideux, Manolis Mavrommatis, Miloslav Ransdorf, Anders Wijkman, Zbigniew Zaleski |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
|
|||||||||||
|
Ingivande |
31.8.2006 |
|||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||