BETÄNKANDE om uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster
14.9.2006 - (2006/2137(INI))
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Jan Christian Ehler
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster reformer
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Rapport om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster” (KOM(2004)0083),
– med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Professionella tjänster – Utrymme för ytterligare reformer – Uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster” (KOM(2005)0405),
– med beaktande av artiklarna 6, 43, 45, 49 och 81 i EG-fördraget,
– med beaktande av sin resolution av den 18 januari 1994 om notarieyrket inom gemenskapens tolv medlemsstater[1],
– med beaktande av sin resolution av den 5 april 2001 om tariffbaserade arvoden och bindande tariffer för vissa fria yrken, särskilt advokatyrket, och om de fria yrkenas särskilda roll och ställning i det moderna samhället[2],
– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2003 om marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken[3] ,
– med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om juristyrket och allmänintresset av fungerande rättssystem[4],
– med beaktande av rådets direktiv 77/249/EG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster[5],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls[6],
– med beaktande av rådets direktiv 2002/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister[7],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer[8],
– med beaktande av EG-domstolens rättspraxis avseende konkurrensrätt och fri rörlighet för tjänster inom gemenskapen, med beaktande av nationella bestämmelser om minimiarvoden,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG[9] av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden,
– med beaktande rapporten ”Economic impact of regulation in the field of liberal professions in different Member States” från januari 2003 som IHS-institutet utarbetat på uppdrag av Europeiska kommissionen,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0272/2006), och av följande skäl:
A. I mars 2000 antog man vid Europeiska rådets möte i Lissabon ett reformprogram med målet att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi före 2010, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning, samtidigt som miljön respekteras (Lissabonagendan).
B. Med Koks rapport som lades fram i november 2004 underströks vikten av att liberalisera samtliga marknader och undanröja onödiga regleringar för att stärka konkurrenskraften.
C. Vid halvtidsöversynen av Lissabonagendan beslutade man att ge denna nytt liv och inrikta sig på tillväxt och sysselsättning. Medlemsstaterna uppmanades att lägga fram nationella reformprogram för främjande av tillväxt och sysselsättning.
D. Tjänster har en betydande roll som EU:s viktigaste tillväxtmotor när det gäller att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft.
E. Professionella tjänster är en nyckelsektor i den europeiska ekonomin som måste omfattas av reformansträngningarna.
F. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som skall besluta om de önskar reglera yrkena direkt genom nationella förordningar eller om de tillåter självreglering från yrkesorganens sida.
G. Kommissionen har i många år fört en dialog med medlemsstaterna och yrkesorganisationer om avskaffandet av konkurrensbegränsningar, något som lett till avregleringsåtgärder och nya reformansträngningar.
H. Enligt subsidiaritetsprincipen har medlemsstaterna och yrkesorganisationerna för professionella tjänster en viktig roll att spela i det fortsatta reformarbetet.
I. Det finns ett stort behov av att inbegripa yrkesorgan, andra yrkesorganisationer, konsument- och användarorganisationer samt alla relevanta intressenter i processen på ett balanserat sätt.
J. Vissa regleringar är motiverade av att det existerar informationsasymmetrier mellan kunder och personer som levererar professionella tjänster, att vissa professionella tjänster kan betraktas som ”kollektiva nyttigheter” och att professionella tjänster kan vara förknippade med ”externa effekter”.
K. Den inventering av professionella tjänster som gjordes 2002/2003 på uppdrag av kommissionen avspeglar inte längre den aktuella regleringssituationen i medlemsstaterna och detta försvårar därför bedömningen av reformansträngningarna.
L. Kommissionen har underlåtit att ta upp de effekter avseende nya arbetstillfällen och extra tillväxt som kan bli följden av en systematisk och konkurrensvänlig reform av sektorn.
M. Klara målsättningar och riktmärken grundade på vetenskapliga belägg kommer att få alla som är berörda av reformprocessen att komma till större insikt om behovet av reformansträngningar.
N. De grundläggande prioriteringarna för reformen bör vara att ge konsumenterna större och lättare tillgång till sådana tjänster, samtidigt som kvaliteten och kostnadseffektiviteten för dessa säkerställs.
O. Det finns fortfarande stora skillnader avseende i vilken grad de olika yrkeskategorierna har lyckats att öppna upp marknaden.
P. I direktiv 2005/36/EG fastställs de regler enligt vilka mottagande medlemsstater kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium.
1. Europaparlamentet välkomnar dialogen mellan kommissionen, medlemsstaterna och yrkesorganisationer för professionella tjänster i syfte att avskaffa konkurrensbegränsningar som är omotiverade eller missgynnar allmänintresset och regleringar som missgynnar konsumenterna och i slutändan tillhandahållarna själva.
2. Europaparlamentet uppmanar alla som är inblandade i reformprocessen att gå vidare på ett konstruktivt sätt.
3. Europaparlamentet anser att den traditionella rätten till regleringar på grund av traditionsbundna, geografiska och demografiska särdrag bör begränsas och slutligen avskaffas. Reglerna bör vara icke-diskriminerande på grundval av kön och etnisk eller nationell tillhörighet och bör begränsa konkurrensen i minsta möjliga mån i syfte att stödja uppnåendet av Lissabonmålen.
4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt ta fasta på de praktiska erfarenheter som andra medlemsstater gjort av reformprocessen för professionella tjänster så att maximal nytta kan dras för de egna reformansträngningarna.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att fördragsbestämmelserna om skydd av konkurrensen och den inre marknaden verkligen respekteras inom sektorn för fria yrken.
6. Europaparlamentet anser att en effektiv och transparent självreglering eller reglering av fria yrkesutövare, där en bedömning av ingreppen görs i förväg, konsekvenserna kontrolleras och i förekommande fall motverkas, är lämplig för att säkerställa kraven enligt Lissabonstrategin. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ansvara för att övervaka omfattningen av självregleringen så att denna inte skadar konsumentintressen eller tillhandahållandet av tjänster i allmänhetens intressen.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillgång och mobilitet inom ramen för professionella tjänster och underlätta övergången från universitets- och forskarutbildning till sådana yrken.
8. För att förstärka små och medelstora företags strukturer och öka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos professionella tjänster anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att upphäva begränsningarna av samarbetsmöjligheter och underlätta etablerandet av branschövergripande och sektorsövergripande tjänsteleverantörer.
9. Europaparlamentet anser att det är viktigt att stärka de etiska normerna och konsumentskyddet inom ramen för de professionella tjänsterna och anser att tillhandhållare av professionella tjänster bör anta en uppförandekod i samarbete med alla berörda intressenter.
10. Europaparlamentet anser att särbestämmelser för reklam kan överges och att de som finns kvar skall begränsas till vederbörligen motiverade undantagsfall. Parlamentet betonar att särbestämmelser endast bör få finnas kvar i vederbörligen motiverade undantagsfall och att den minskade regleringen bör syfta till att ge yrkesutövare möjlighet att informera användarna om de tjänster de erbjuder via annonsering, ge konsumenter information om sina yrkesmässiga kvalifikationer och specialområden och om karaktären på och kostnaderna för de tjänster de erbjuder.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för vilka effekter avseende arbetsplatser och extra tillväxt som förväntas av en systematisk och konkurrensvänlig reform av sektorn.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer djupgående undersöka skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna när det gäller att öppna upp marknaden i var och en av medlemsstaterna och de förväntade effekterna av att fullt ut avskaffa hinder för konkurrens, inbegripet en bedömning av de förväntade effekterna för sektorer som har begränsade resurser eller är begränsade till vissa regioner.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sin analys avseende uppdelningen av regleringsskyddet utifrån olika konsumentgrupper så att närmare undersökningar företas för små och medelstora företag och att man beaktar att den offentliga sektorn inte uppträder som en homogen beställare utan i form av många mindre enheter som oberoende av varandra och i varierande grad efterfrågar professionella tjänster, vilket är en aspekt som bör studeras närmare.
14. Europaparlamentet betonar att man vid uppdelningen av regleringsskyddet utifrån olika konsumentgrupper bortser från att regleringar får sin legitimitet genom att professionella tjänster kan innebära ”externa effekter” och att vissa professionella tjänster kan betraktas som ”kollektiva nyttigheter”.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
I mars 2000 antog man vid Europeiska rådets möte i Lissabon ett reformprogram med målet att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi före 2010. Med Koks rapport som lades fram i november 2004 underströks vikten av att liberalisera samtliga marknader och undanröja onödiga regleringar för att stärka konkurrenskraften. Vid halvtidsöversynen av Lissabonagendan och genom rådets slutsatser beslutade man att ge denna agenda nytt liv och inrikta sig på tillväxt och sysselsättning. Medlemsstaterna uppmanades att lägga fram nationella reformprogram för främjande av tillväxt och sysselsättning.
Med tanke på den ekonomiska vikten av professionella tjänster i Europa måste dessa komma med i processprocessen. I det föreliggande meddelandet från kommissionen av den 5 september 2005 ”Professionella tjänster – Utrymme för ytterligare reformer” framgår det från uppgifter för 2001 att ”företagstjänster” genererade en omsättning på mer än 1 281 miljarder euro, eller omkring 8 procent av EU:s totala omsättning. Detta skapade ett mervärde på 660 miljarder EUR. Ungefär en tredjedel av detta är att hänföra till fria yrken.
Förutom det aktuella meddelandet ”Professionella tjänster – Utrymme för ytterligare reformer” av den 5 september 2005 utarbetade kommissionen ett meddelande (”Rapport om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster” av den 9 februari 2004) redan 2004. Detta meddelande byggde på en inventering som gjordes 2002/2003 om regleringspraxisen för fria yrken (IHS-studien). I det nya meddelandet från 2005 omfattar analysen för första gången alla medlemsstater.
Kommissionen koncentrerade sitt arbete på sex yrken: advokater, notarier, ingenjörer, arkitekter, apotekare och revisioner (inbegripet skatterådgivare) och undersökte i detalj fem konkurrensbegränsningar (fasta priser, rekommenderade priser, reklamreglering, inträdeskrav reglering som styr företagsstruktur samt yrkesutövning inom flera yrken).
Kommissionen inledde 2004 en strukturerad dialog med europeiska yrkesorganisationer. Kommissionen kunde konstatera att acceptansen av reformer berodde på hur på hur öppet och avreglerat yrket i fråga redan var. De flesta framstegen under de senaste åren har enligt kommissionens uppfattning uppnåtts i länder som har ett strukturerat program för en konkurrensinriktad regleringsreform. Kommissionen anser att det är uppmuntrande att över en tredjedel av alla medlemsstater rapporterar om pågående analysarbeten. I de andra sju länderna är reformprocessen bara i sin linda.
I sitt aktuella meddelande klargör kommissionen att det finns ett ytterligare reformbehov i alla medlemsstater och att det förväntas att de regler som uppstått på nationell nivå också skall avskaffas där.
Kommissionen påpekar att det framdeles finns ett behov av ett särskilt regleringsskydd för konsumenter när det gäller professionella tjänster. De grunder som nämns är informationsasymmetrier, möjlighet att ”externa effekter” uppträder och den egenskap som professionella tjänster delvis har att vara ”kollektiva nyttigheter”.
Kommissionen kräver dessutom att medlemsstaterna gör en analytisk prövning av de existerande inskränkningarna och ser framför allt möjligheter att på kort sikt upphäva inskränkningarna när det gäller reklam och påbjudna priser.
Särskilda nyheter som är värda att framhäva i det aktuella kommissionsmeddelandet är de analyser som gjorts av marknaderna och slutsatsen att regleringarna bör utformas utifrån olika ”konsumentkategorier”. Kommissionen ser till exempel ett mycket begränsat behov av regleringar för offentliga myndigheter och stora företag. För små och medelstora företag har kommissionen inte intagit något slutgiltig ståndpunkt. För den normale konsumenten ser dock kommissionen ett extra regleringsbehov.
För den fortsatta reformprocessen har kommissionen sagt sig vara villig att i fortsättningen ha en stödjande funktion.
Parlamentet har genom olika beslut yttrat sig om professionella tjänster och de nya reglerna. En ståndpunkt från Europaparlamentet om professionella tjänster antogs till exempel den 23 mars 2006 genom Europaparlamentets resolution om juristyrket och allmänintresset av fungerande rättssystem.
Med detta initiativbetänkande är det tänkt att parlamentet skall strama upp den nuvarande debatten genom att lägga fram sakliga argument om de fria yrkens bidrag till Lissabondebatten och begära att reformprocessen förs vidare på ett konstruktivt sätt. Den viktigaste uppgiften är att identifiera de fördelar som reformer i de existerande systemen kan innebära för konsumenterna och också för de fria yrkesutövarna själva, och att se till att dessa argument kommer med i debatten. Parlamentet bör dock göra det klart i sin resolution att det förväntas ett bidrag från de fria yrkena för att uppnå Lissabonmålen.
Vid utarbetandet av betänkandet måste man konstatera att det saknas både aktuella siffror som tillåter underbyggda utsagor om de professionella tjänsternas ekonomiska betydelse och ekonomiska riktmärken för reformprocessen. Uppgifter på Europanivå grundar sig på extrapoleringar från flera år gamla undersökningar eller på den så kallade IHS-studien. Beräkningen är problematisk på grund av den förändrade konkurrensmiljön och IHS-studien har ingen större tyngd på grund av att de undersökta länderna och yrkena är begränsade och att det gått tre år sedan studien framställdes. Det är svårt att skapa den positiva reformanda som behövs eftersom det saknas riktmärken (förväntade tillväxt- och sysselsättningseffekter) för de systematiska och konkurrensvänliga reformer av sektorn som så mycket riktigt krävs. Kommissionens framtida undersökningar bör ta hänsyn till denna problematik och komma med lösningar. Det måste bli möjligt att göra en klar ekonomisk avvägning mellan de risker och möjligheter som är förknippade med en avreglering, särskilt prissystemen (fasta priser, prissystem, marknadspriser).
I detta förslag till betänkande efterlyses också till att kommissionens analys skall utvidgas när det gäller regleringsbehovet för olika konsumentgrupper. Eftersom kommissionen hittills inte kunnat göra någon bedömning för de små och medelstora företagen och 99 procent av EU:s alla företag ändå måste räknas till denna kategori, saknar utsagorna ännu tyngd. Dessutom är det problematiskt att betrakta den offentliga sektorn som en homogen sektor. I Tyskland utförs till exempel 50 procent av alla offentliga entreprenader på kommunal nivå av delvis mycket små enheter där regleringsskyddet inte kan jämställas med ett ministeriums förvaltning.
Genom betänkandet bör det också betonas att parlamentet erkänner den självreglering av professionella tjänster som är vanlig i många medlemsstater. För denna självreglering ställs dock krav på transparens, effektivitet, konsekvensanalys och kontroll. De medlemsstater som inte har någon självreglering av de fria yrkena skall inte uttryckligen uppmanas att ändra sitt system.
Parlament bör erkänna rätten till vissa regleringar på grund av traditionella (hävdvunnet//ökat konsumentskydd), geografiska och demografiska särdrag. Samtidigt bör det med denna rapport klargöras att regleringarna klassas som ”specialregler” och därmed bör begränsas och väljas så att de begränsar konkurrensen så lite som möjligt.
Medlemsstaterna bör dessutom uppmuntras att dra nytta av de praktiska erfarenheter som gjorts av andra medlemsstater i reformprocessen för professionella tjänster. De olika reformhastigheterna inom EU när det gäller de fria yrkena och de erfarenheter som redan gjorts kan bidra till att utjämna de hittillsvarande förseningarna.
När det gäller reklam och yrkesutövning inom flera yrken (samarbetsmöjligheter) gäller fortfarande starka begränsningar i många medlemsstater. Som motivering för begränsning av samarbetsmöjligheter anförs i allmänhet yrkesetiska normer. Just för samarbete mellan fria yrken är denna inte begriplig eftersom alla yrken är föremål för yrkesetiska normer. För att säkra dessa normer finns det instrument som inkräktar mindre på konkurrensen än vad ett samarbetsförbud gör. Just för att stärka de små och medelstora företags struktur bör parlamentet betona att det är nödvändigt att här inleda en reform. På reklamområdet finns det redan erfarenheter med avreglering i olika medlemsstater. Parlamentet bör tydliggöra att man förväntar sig att effekterna av minskade reklambegräsningar verkligen tas upp. De erfarenheter som medlemsstaterna har med dessa lättnader tyder på att andra medlemsstater kommer att upphäva den största delen av dessa begränsningar på reklamområdet.
Europaparlamentet har hopp om att de föreslagna åtgärderna bidrar till att en systematisk reformprocess stimuleras och drivs framåt.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Professionella tjänster – utrymme för ytterligare reformer |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
ECON |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
IMCO |
JURI |
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
IMCO |
JURI |
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Jan Christian Ehler |
|
||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
30.5.2006 |
20.6.2006 |
11.9.2006 |
|
|
|||||||
|
Antagande |
12.9.2006 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
28 1 1 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, Jan Christian Ehler, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Donata Gottardi, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Kurt Joachim Lauk, Astrid Lulling, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Manuel António dos Santos, Margarita Starkevičiūtė, Sahra Wagenknecht |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Harald Ettl, Satu Hassi, Vladimír Maňka, Thomas Mann, Giovanni Pittella |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
|
|||||||||||
|
Ingivande |
14.9.2006 |
|
||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||