BETÄNKANDE om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006‑2010
19.9.2006 - (2006/2046(INI))
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Elisabeth Jeggle
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006-2010
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (KOM(2006)0013),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om handlingsplan för djurskydd och den därtill hörande konsekvensanalysen (KOM(2006)0014 och SEK(2006)0065),
– med beaktande av protokollet om djurskydd och djurens välfärd vilket genom Amsterdamfördraget fogats till EG-fördraget,
– med beaktande av rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål[1],
– med beaktande av gemenskapsbestämmelserna om skydd av djur inom animalieproduktionen,
– med beaktande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling (KOM(2005)0119), som i nuläget är under förberedande,
– med beaktande av kommissionens meddelande inför europeiska rådets vårmöte ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin” (KOM(2005)0024).
– med beaktande av kommissionens riktlinjer av den 15 juni 2005 för konsekvensanalysen (SEK(2005)0791),
– med beaktande av det mandat som kommissionen fick för WTO‑förhandlingarna på området för jordbruk i enlighet med kommissionens förslag till former för WTO:s jordbruksförhandlingar (dokumentreferens 625/02), som antogs av rådet (allmänna frågor) den 27 januari 2003,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0290/2006), och av följande skäl:
A. Alla åtgärder som syftar till att skydda djur och öka deras välbefinnande måste grundas på principen att djur är kännande varelser med specifika behov som måste beaktas, och att djurskydd i det tjugoförsta århundradet inte bara är ett uttryck för en human grundinställning utan även en utmaning som civilisationen och kulturen inom EU står inför.
B. Europeiska unionen har under de senaste åren åstadkommit en mångfaldig djurskyddslagstiftning och har uppnått en av de högsta djurskyddsnivåerna i världen. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin åsikt att denna process är absolut nödvändig. En hög djurskyddsnivå inom EU tillfredsställer allmänhetens krav på etiskt och socialt acceptabla produkter.
C. Djurskydd berör ett flertal politiska områden och ett stort antal etiska, sociala, politiska och ekonomiska frågor. Djurskydd får inte begränsas till att endast omfatta skydd för och välbefinnande hos försöksdjur eller djur från jordbruksföretag, utan måste även omfatta andra djurgrupper som husdjur, djur i djurparker, cirkusdjur och vilda djur.
D. Det finns ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. Alternativa testmetoder och en hög djurskyddsnivå från uppfödning till slakt kan påverka produktsäkerheten och produktkvaliteten positivt.
E. Den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom gemenskapen kräver större forskningsansträngningar och en integration av djurskyddet i alla relevanta konsekvensanalyser liksom samtliga berörda parters aktiva deltagande i beslutsprocessen. Insyn och acceptans tillsammans med en enhetlig tillämpning och kontroll av efterlevnaden av befintliga bestämmelser på alla nivåer är en förutsättning för en framgångsrik djurskyddsstrategi inom EU.
F. En djurskyddsstrategi måste ha som mål att ge skälig ersättning för de ökade kostnader djurskydd medför. En ambitiös djurskyddspolitik utan en europeisk och global dialog och utan omfattande upplysning och information inte bara i EU utan även i tredje land om fördelarna med en hög djurskyddsstandard kan därför bara ha begränsade framgångar om endast EU bidrar till utvecklingen av den.
G. Det är absolut nödvändigt att djurskyddspolitiken inom EU åtföljs av en konsekvent handelspolitik som omfattar ett erkännande av att man trots EU:s ansträngningar inte tagit hänsyn till djurs välbefinnande vare sig i ramavtalet från juli 2004 eller i något annat viktigt dokument från Doharundan i WTO-förhandlingarna. Av detta skäl kan inte ytterligare djurskyddsnormer införas som skulle kunna påverka producenternas internationella konkurrenskraft negativt förrän EU:s viktigaste partners i WTO gör en radikal kursändring.
H. Erkännandet av de så kallade icke handelsrelaterade intressena, som omfattar djurs välbefinnande, prioriterades inte av kommissionen vid WTO-förhandlingarna. Man kan därför inte förvänta sig att erkännandet av icke handelsrelaterade intressen kommer att utgöra en del av ett slutgiltigt avtal om inte kommissionen gör en radikal kursändring i förhandlingarna.
I. En effektiv strategi för skydd av djur inom animalieproduktionen som begränsas till att omfatta EU-marknaden medför risken att en del av producenterna inom EU avvecklar sin verksamhet.
J. All harmonisering av skyddet av djur inom animalieproduktionen i EU måste åtföljas av motsvarande importbestämmelser för att undvika att producenterna inom EU försätts i en ofördelaktig situation.
K. Tillämpningen av ”3R-principen”, det vill säga principen om ersättning (replacement), begränsning (reduction) och förbättring (refinement) av djurförsök, genom vilken användningen av djur inom ramen för forskning, vetenskap och produktgodkännanden förväntas minska, är en hörnsten i EU:s djurskyddspolitik.
1. Europaparlamentet välkomnar gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010, som för första gången integrerar protokollet om djurskydd och djurens välfärd, vilket genom Amsterdamfördraget fogats till EG-fördraget, i ett övergripande förhållningssätt när det gäller den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom EU.
2. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen bara har för avsikt att ”sträva efter” att djurens välbefinnande beaktas fullt ut i samband med relaterade politikområden.
3. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att inleda en översyn av EU:s djurskyddspolitik i enlighet med bestämmelserna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd som fogats till Amsterdamfördraget.
4. Europaparlamentet anser att ett förbättrat djurskydd utgör en ständig skyldighet för gemenskapen och uppmanar därför kommissionen att på ett tidigt stadium informera om det man uppnått och med utgångspunkt från detta lägga fram ett meddelande om en vidareutveckling av handlingsplanen efter 2010.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina befogenheter arbeta på en vidareutveckling av djurskyddet och i detta sammanhang även fullt ut ta hänsyn till skydd för och välbefinnande hos alla djur. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för införandet av ett alleuropeiskt förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning.
6. Europaparlamentet beklagar att tyngdpunkten när det gäller EU:s djurskyddspolitik hittills nästan uteslutande legat på skyddet av djur inom animalieproduktionen och deras välbefinnande.
7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla och förbättra bestämmelserna om djurskydd, den tydligare integrationen av djurskyddet i gemenskapens alla politiska domäner och vidtagandet av hela spektrumet av möjliga åtgärder (bland annat lagstiftning, utbildning, befrämjande åtgärder, forskning) med målsättningen att trygga en hög djurskyddsnivå på alla nivåer av kontakt med djur.
8. Mot bakgrund av att var och en av dessa åtgärder kommer att ha sin egen funktion anser Europaparlamentet att politisk forskning är nödvändig för att fastställa dessa olika funktioner och förmedla dem till berörda aktörer.
9. Europaparlamentet konstaterar att många gemenskapspolitiska program som inte omfattas av handlingsplanen påverkar djurens välbefinnande, till exempel hållbar utveckling, CITES-konventionen samt handels- och marknadsföringsnormer, och understryker betydelsen av att fullt ut ta hänsyn till frågor om djurens välbefinnande inom alla relevanta politikområden.
10. Europaparlamentet påpekar att man vid införandet av striktare normer för djurskydd och djurs välbefinnande måste ta hänsyn till de enskilda EU‑regionernas individuella egenskaper.
11. Europaparlamentet understryker att kommissionen är ansvarig för genomförandet av all befintlig EU-lagstiftning på djurskyddsområdet och för den fortsatta tillämpningen av den.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av reglerna för tvärvillkoren i samband med alla bestämmelser vara uppmärksamma på en enhetlig tillämpning och kontroll inom EU och att agera konsekvent i fall av konstaterade överträdelser, för att vinna allmänhetens förtroende för de befintliga bestämmelserna och garantera en rättvis konkurrenssituation inom EU.
13. Europaparlamentet betonar vikten av att se antagandet av djurskyddsåtgärder mot bakgrund av de socioekonomiska konsekvenserna av dessa åtgärder.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomgående integrera relevanta konsekvensanalyser för alla åtgärder på djurskyddsområdet. Alla konsekvensanalyser i samband med nya djurskyddsnormer måste beakta samtliga etiska, sociala och ekonomiska konsekvenser och grundas på de senaste forskningsresultaten, praktiska erfarenheterna och utvecklingstendenserna på internationell nivå. De skall redogöra för de positiva effekterna och fullt ut ta hänsyn till samspelet mellan olika faktorer, som till exempel djurskydd, hållbarhet, djurhälsa, miljö och produktkvalitet.
15. Europaparlamentet inser att strikta djurskyddsnormer medför ökade kostnader för jordbrukarna och anser att särskilda åtgärder krävs för att förhindra att produktionen flyttas till länder som har mindre strikta normer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till frågan om anställningstrygghet i alla konsekvensanalyser. Enligt den förnyade Lissabonstrategin är en noggrann analys av de kostnader nya förslag medför och av konsekvenserna för berörda parter inom näringslivet och forskarvärlden med hänsyn till deras situation i den internationella konkurrensen absolut nödvändig.
16. Europaparlamentet påpekar att rimliga anpassningsperioder, hänsynstagande till beståndens och företagens storlek och avsaknaden av onödiga byråkratiska kontroll- och dokumentationsinsatser ökar acceptansen för djurskydd hos de ansvariga. De möjligheter som erbjuds genom utnyttjandet av moderna tekniker och metoder bör testas på vederbörligt vis.
17. Europaparlamentet betonar att det finns ett nära samband mellan djurskydd och djurhälsa. Handlingsplanen bör därför genomföras på ett sådant vis att vinster uppnås på området för djurhälsa genom ytterligare djurskyddsåtgärder, att djurhälsopolitiken genomgående även syftar till att förbättra djurskyddet och att det rör sig om mätbara förbättringar.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning ta hänsyn till djurskyddsaspekter i samband med bekämpningen av djursjukdomar. Som bekämpningsstrategi i nödfall är regionalt genomförd vaccination principiellt att föredra framför avlivning av hela bestånd med friska djur, varvid hänsyn måste tas till de enskilda medlemsstaternas inställning till vaccination och de eventuella följder detta får för handeln. Om tekniken tillåter bör man även i större utsträckning använda sig av möjligheten att vaccinera i preventivt syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna att åstadkomma motsvarande anpassning av relevanta avtal från Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) så att handeln med produkter från vaccinerade djur omfattas av färre restriktioner.
19. Europaparlamentet välkomnar att man tydligare tar hänsyn till djurskyddet i den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påpekar emellertid att följdkostnaderna för administration utan tvekan är alltför höga redan i nuläget. Man beklagar å andra sidan att nedskärningar i medlen för politiken för landsbygdens utveckling i praktiken försvårar finansieringen av stöd till uppfödare att anpassa sig till gemenskapens bestämmelser om djurs välbefinnande. Parlamentet beklagar att fjäderfä- och svinuppfödare inte erhåller någon kompensation för att de respekterar gemenskapens djurskyddslagstiftning inom ramen för reglerna för tvärvillkoren.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för politiken för landsbygdens utveckling välvilligt utvärdera alla de verktyg som står till förfogande i arbetet för djurskydd.
21. Europaparlamentet påpekar att EU:s regler om djurtransporter (förordning (EG) nr 1/2005 och direktiv 95/29/EG) i praktiken ofta åsidosätts, framför allt när det gäller kraven på vilopauser och tillhandahållandet av vatten och foder. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna oftare och effektivare kontrollerar att EU:s regler efterlevs.
22. Europaparlamentet påpekar att det i samband med djurtransporter är absolut nödvändigt att införa och beakta vetenskapligt belagda indikatorer för djurs välbefinnande (adekvat teknik, tidsramar, specialutbildad personal) och att man vid fastställandet av dessa faktorer måste ta hänsyn till klimatologiska skillnader i medlemsstaterna med tanke på den varierande förmågan hos de olika djuren att anpassa sig till sin omgivning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja arbetet med att definiera och införa objektiva och specifika parametrar som gör det möjligt att bättre definiera djurs välbefinnande under transport med syftet att dessutom utarbeta integrerade certifieringssystem som även tar hänsyn till den inverkan olika klimatologiska och strukturella omständigheter i EU:s regioner kan ha på djuren, typerna av transport och transporttiderna.
23. Europaparlamentet påpekar att kommissionen före utgången av 2010 för Europaparlamentet och rådet bör lägga fram en rapport om beläggningsgrad och maximala transporttider för djur under transport tillsammans med motsvarande förslag till lagstiftning.
24. Europaparlamentet anser att stöd för ”3R-principen” och stöd till framtida forskning som gäller djurens välbefinnande är två olika frågor och att man bör ta hänsyn till detta genom att dela upp det fjärde målet i två separata mål.
25. Europaparlamentet välkomnar de aviserade forskningsansträngningarna på djurskyddsområdet. Forskningen måste jämte den allmänna förbättringen av kunskapsbasen koncentrera sig på att utveckla indikatorer för djurs välbefinnande som är lätthanterliga och medger insyn, certifierings- och märkningssystem och alternativ till djurförsök (3R-principen).
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den mån lämpliga och vetenskapligt belagda indikatorer för djurs välbefinnande tagits fram se till att dessa i möjligaste mån införlivas i befintlig och ny djurskyddslagstiftning, och att således målen är överordnade medlen.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga objektiva indikatorer till grund för varje framtida översyn av lagstiftningen på området för djurs välbefinnande för att undvika att godtyckliga beslut får orimliga ekonomiska konsekvenser för uppfödarna.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling står tillräckligt med medel till förfogande för forskning på områdena för djurskydd och djurs välbefinnande för att man faktiskt skall kunna uppnå målen i handlingsplanen. Parlamentet insisterar på att särskild vikt läggs vid fastställandet av objektiva indikatorer för djurs välbefinnande och att hänsyn tas till de klimatologiska skillnaderna inom Europeiska unionen i detta sammanhang.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskningen om och utvecklingen av elektroniska system för identifiering av djur för att förbättra systemet för hur man på ändamålsenligt vis – smidigt och lätt – övervakar och kontrollerar djurens välbefinnande under transport, även under längre sträckor.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att teknikplattformar och forskning från sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, vilka – likt ”PredTox” – i betydande utsträckning bidrar till att målen i handlingsplanen uppnås, utan byråkratiska åtgärder kan få fortsätta att användas även inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.
31. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att fullt ut ta hänsyn till 3R-principen. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att vidareutveckla djurförsöksdirektivet (rådets direktiv 86/609/EEG). Parlamentet uppmuntrar kommissionen att redan under innevarande år lägga fram motsvarande förslag till lagstiftning. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i detta sammanhang redogör för hur enhetligheten kan tryggas när det gäller tillämpning och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna.
32. Europaparlamentet anser att den föreslagna översynen av gemenskapens lagstiftning om djurförsök måste resultera i en utvidgning av tillämpningsområdet för direktiv 86/609/EEG så att detta kommer att omfatta grundforskning och forskning som inbegriper djurförsök för pedagogiska ändamål.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att internationellt, det vill säga i WTO och Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE), verka för en enhetlig rättslig nivå på kraven när det gäller djurskydd och djurförsök i samband med produktgodkännanden och för erkännandet av djurskyddsförfaranden som validerats inom EU. Parlamentet anser att takten för utvecklingen och valideringen av samt arbetet med att skapa acceptans för metoder som inte inbegriper djurförsök måste öka, och att medel, personal och administrativa resurser måste ställas till förfogande på alla nivåer för att man snarast möjligt skall kunna ersätta djurförsök med andra metoder.
34. Europaparlamentet uppmanar EU:s tillsynsmyndigheter att erkänna de alternativa metoder utan djurförsök som redan erkänts av ECVAM (Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder).
35. Europaparlamentet påpekar att undermålig forskning inte bara strider mot etiska principer utan även utgör resursslöseri, och att EU bör kräva att alla nya, reviderade och befintliga tester rörande mänsklig och ekologisk säkerhet skall valideras fullt ut enligt moderna standarder innan sådana tester krävs, rekommenderas eller godkänns inom ramen för gemenskapsrättsliga bestämmelser eller gemenskapsstrategier.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera samspelet mellan de befintliga gemenskapsinstitutioner som arbetar med djurskyddsfrågor innan man inrättar ytterligare ett gemenskapsorgan för djurskydd.
37. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla och bedriva forskning om ett system för djurskyddsmärkning. Detta möjliggör ett medvetet köpval hos konsumenterna. Även en märkning av bearbetade produkter bör eftersträvas.
38. Europaparlamentet anser att konsumenterna bör informeras om och vara beredda på att de måste betala ett högre pris för produkter från jordbruk som uppfyller striktare djurskyddsnormer och att dessa produkter skall förses med motsvarande märkning.
39. Europaparlamentet anser att den rapport som enligt planerna skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet 2008 om möjligheterna att införa ett system för obligatorisk märkning av kycklingkött och produkter av kycklingkött baserat på överensstämmelse med djurskyddsnormerna framför allt måste röra överensstämmelsen med djurskyddsnormer som är striktare än minimikraven. Ett märkningssystem som grundas på normer som är striktare än de rättsligt fastställda minimikraven skulle lösa det välkända problemet med konsumenter som vill köpa en produkt framställd med särskild hänsyn tagen till djurskyddsnormer men som i butiken inte kan identifiera produkten i fråga.
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att märkningen är lättillgänglig, begriplig och pålitlig. Redan en EU-djurskyddsmärkning skulle innebära att alla produkter distribuerade inom EU skulle uppfylla en enkel och obligatorisk djurskyddsnorm. Vad avser djurskyddsåtgärder som går utöver de fastställda minimikraven skulle en särskild märkning på etiketten kunna informera konsumenterna tydligare om producentens extra ansträngningar när det gäller djurskydd, vilket skulle kunna öka trycket på deras handelspartners att ta över EU:s djurskyddsnormer, varigenom en global export av EU:s djurskyddsnormer även skulle möjliggöras. Parlamentet betonar den roll som privata märkningar spelar vad beträffar djurskyddsnormer.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fördelningen av det ekonomiska stödet till nationella informations- och marknadsföringskampanjer för animaliska livsmedel i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1071/2005 av den 1 juli 2005 grundas på djurvänliga produktionsnormer. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att inrättandet, i enlighet med kommissionens handlingsplan, av en europeisk kvalitetsstandard för produkter som härrör från produktionssystem där djurens välbefinnande är väl tillgodosett bör prioriteras.
42. Europaparlamentet välkomnar förslaget att göra det lättare för konsumenterna att känna igen de föreslagna marknadsförings- och informationssystemen men betonar samtidigt nödvändigheten av att förenkla användningen av dem med hänsyn till alla aktörer som är involverade i livsmedelskedjan.
43. Europaparlamentet stödjer i princip de tillkännagivna planerna på att utveckla och bedriva forskning om integrerade och enhetliga indikatorer för djurs välbefinnande. Dessa måste grundas på vetenskapliga belägg, vara objektiva, mätbara och utgöra en del av upprepningsbara tester samt bidra till ökad insyn när det gäller djurskyddsstandarden. I detta sammanhang är det även nödvändigt att införliva djurhälsoaspekter. Integrerade och enhetliga indikatorer skall underlätta kontrollen, minska byråkratin och leda till vetenskapliga resultat som alla medlemsstater kan förhålla sig till.
44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet med att utveckla integrerade indikatorer för djurs välbefinnande slutförts och motsvarande forskning finns tillgänglig inom tre år.
45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den aviserade kommunikationsstrategin så snart som möjligt och att tillämpa den konsekvent. Handlingsplanen kan få positiva effekter endast om alla aktörer i tillräckligt stor utsträckning blivit informerade om fördelarna med den höga djurskyddsnivån nu och i framtiden inom EU med hänsyn till djur och produkter.
46. Europaparlamentet anser att kvalitetssäkringssystem för en hög djurskyddsnivå inte kommer att kunna förbättra djurskyddet eftersom de undermineras i konkurrensen med billigare produkter från kvalitetssäkringssystem som bara garanterar en djuruppfödning enligt djurskyddsnormer på rättslig miniminivå, och att det därför är nödvändigt att utarbeta en rättslig ram som fastställer miniminormerna för kvalitetssäkring.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att förse konsumenterna med information. Befintliga åtgärder bör utvärderas med syftet att underlätta genomförandet av sådana marknadsförings- och informationskampanjer.
48. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett djurskyddsinformationsforum. Detta forum skall gynna informationsutbytet när det gäller den aktuella utvecklingen på området för djurskydd, de senaste vetenskapliga rönen och i synnerhet de bästa metoderna.
49. Europaparlamentet håller med om att en EU-strategi för främjande av kommunikation på djurskyddsområdet i Europeiska unionen och tredje land är nödvändig för att tillgängliggöra för medborgarna de olika djurproduktionssystemen samt kostnaderna och fördelarna med striktare djurskyddsnormer. Parlamentet anser att en sådan strategi bör utarbetas under oberoende former och under överinsyn av det föreslagna centrumet eller laboratoriet.
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsätta tillräckligt med medel för utbildning, fortbildning och rådgivning ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
51. Europaparlamentet anser att – med tanke på den planerade allmänna liberaliseringen av jordbruksmarknaden – införandet av nya och striktare normer i EU-25 kan påverka konkurrenskraften för produkter framställda inom EU negativt, om man inom ramen för WTO inte ser till att dessa normer görs enhetliga.
52. Europaparlamentet beklagar att delar av livsmedelsproduktionen förläggs till tredje land till följd av de rådande normerna för djurskydd och djurs välbefinnande och insisterar därför på att kommissionen gör en noggrann bedömning av omfattningen på denna trend.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge de producenter i gemenskapen vars produktionskostnader ökat till följd av att de vidtagit åtgärder för djurs välbefinnande skälig ersättning för deras ekonomiska förluster.
54. Europaparlamentet påpekar att en högre djurskyddsstandard i många fall leder till merkostnader. Inom den fria världshandeln är emellertid djurskyddsaspekter än så länge av underordnad betydelse, vilket kan leda till ”djurskyddsdumpning” och nackdelar för producenter inom EU och på marknader i tredje land. Parlamentet föreslår därför att det inrättas ett verktyg för kvalificerat marknadstillträde som skulle förhindra att EU:s djurskyddsnormer undermineras, närmare bestämt genom att avgiftsbelägga produkter som inte uppfyller EU:s normer.
55. Europaparlamentet välkomnar därför alla åtgärder och initiativ från kommissionens sida som ökar graden av enighet på internationell nivå om strikta djurskyddsnormer. En vidareutveckling av djurskyddsnormerna inom ramen för Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) och dess rättsliga uppvärdering genom Världshandelsorganisationen (WTO) måste absolut eftersträvas och prioriteras. Målet bör vara att uppnå en så hög och enhetlig djurskyddsnivå som möjligt på världsplanet. Under tiden uppmanas kommissionen att inte ytterligare snedvrida konkurrensen för producenterna inom EU genom nya obligatoriska, detaljerade och enhetliga normer.
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett uttryckligt erkännande av den höga nivån på EU:s djurskyddsbestämmelser i kommande översyner av WTO:s avtal om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS‑avtalet) och andra WTO-avtal när så är lämpligt.
57. Europaparlamentet beklagar att djurskydd inte tas upp i de pågående WTO‑förhandlingarna och insisterar på att kommissionen skall värna om EU:s normer under det att hänsyn emellertid måste tas till det faktum att kostnaderna ökar för producenterna inom EU till följd av att dessa uppfyller normerna.
58. Europaparlamentet insisterar på att djurskyddet inom ramen för WTO måste stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Doharundan göra en kraftfull insats för att djurskydd i egenskap av icke handelsrelaterad fråga skall tas upp i förhandlingarna och att stödåtgärder till förmån för djurskydd inom ramen för landsbygdspolitiken fullt ut skall erkännas som en fråga som uppfyller WTO:s så kallade grön box-kriterier.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att icke handelsrelaterade intressen erkänns inom ramen för WTO och andra avtal på internationell nivå om djurskyddsnormer innan man skärper djurskyddslagstiftningen inom EU.
60. Europaparlamentet påpekar att WTO:s handelsbestämmelser inte begränsar möjligheten till validering av produktionssystem – i motsats till det som implicit sägs i meddelandets ursprungsversion – och att det därför är både möjligt och önskvärt att validera produktionssystem som tillämpar djurskyddsnormer som är betydligt striktare än minimikraven.
61. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens ansträngningar att som komplement till den multilaterala strategin förankra djurskyddet i bilaterala handelsavtal (till exempel med Chile och Kanada) eller veterinäravtal och utvidga utbytet på djurskyddsområdet med tredjeländer och deras företrädare.
62. Europaparlamentet anser att alla befintliga och framtida bilaterala avtal med tredjeländer, som omfattar sanitära och fytosanitära åtgärder, bör innehålla mål för att se till att animalieprodukter från tredjeländer produceras i enlighet med djurskyddsnormer som är minst lika strikta som EU:s och att europeiska konsumenter informeras om dessa normer.
63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder som uppmuntrar importörer att i samband med import av animalieprodukter till EU kräva av sina leverantörer att de uppfyller minst EU:s djurskyddsnormer.
64. Europaparlamentet välkomnar den aviserade dialogen med utvecklingsländerna om de ytterligare marknadsmöjligheter som erbjuds dem genom strikta djurskyddsnormer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för befintliga eller nya biståndsprogram för handeln hjälpa utvecklingsländerna uppfylla djurskyddsnormerna.
65. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att genom handelsrelaterat bistånd hjälpa utvecklingsländerna att bidra till utarbetandet av internationella normer.
66. Europaparlamentet välkomnar det arbete kommissionen uträttat genom projekt för handelsrelaterat tekniskt bistånd (TRTA) med utvecklingsländer, till exempel genom att hjälpa deras experter att delta i möten om internationell normsättning, och genom att tekniska experter från EU skickas till utvecklingsländerna. Parlamentet konstaterar att företrädare för tredje länder redan i dag kan delta i EU:s utbildningskurser om genomförandet av EU:s djurskyddsbestämmelser, som organiseras för medlemsstaternas behöriga myndigheter, och anser att EU måste tillmötesgå förfrågningar om att tillhandahålla analys, utbildning, forskning och ekonomiskt stöd genom bilaterala och multilaterala utvecklingsinitiativ för att utvecklingsländerna skall kunna utnyttja handelsmöjligheter fullt ut. Parlamentet anser även att insatser för att förbättra djurs välbefinnande ofta gynnar dessa länder direkt – i ekonomin, livsmedelsproduktionen och miljöskyddet.
67. Europaparlamentet anser att EU:s beslut att förbjuda import av hormonbehandlat nötkött har fullt stöd i vetenskapliga studier, och uppmanar Kanada och Förenta staterna att omedelbart upphäva sina omotiverade sanktioner mot europeiska varor, som strider mot WTO:s bestämmelser.
68. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna förbudet mot import av hund- och kattskinn och uppmanar kommissionen att föreslå ett totalt importförbud från tredjeland för sälprodukter och produkter som framställts med hjälp av grymma metoder, till exempel skinn från djur som flåtts levande, skinn från djuruppfödningsanläggningar utan veterinärkontroll och läkemedelsprodukter som baseras på utrotningshotade arter, samt produkter från platser där bristfälliga produktionsförhållanden utgör ett hot mot miljön och den biologiska mångfalden.
69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att av etiska och hälsorelaterade skäl samt skäl som rör djurs välbefinnande utarbeta förslag om att permanenta det tillfälliga förbudet mot import av vilda fåglar till EU.
70. Europaparlamentet oroas över att handeln med exotiska djur hotar såväl den biologiska mångfalden som djurens välbefinnande och anser därför att effekterna på den biologiska mångfalden bör beaktas när man utarbetar en politik för djurens välbefinnande som avser de gränsöverskridande problem som tas upp i meddelandet.
71. Europaparlamentet oroas över det lidande som djur involverade i kamp utsätts för. Parlamentet uppmanar Europeiska gemenskapen att sätta stopp för hundkamper och tjur‑ och tuppfäktning genom motsvarande lagstiftning i medlemsstaterna eller på gemenskapsnivå och genom att se till att de involverade aktörerna inte mottar vare sig statligt eller nationellt stöd för sin verksamhet.
72. Europaparlamentet anser att den rapport om genetiska faktorers inflytande på slaktkycklingföräldrar och slaktkycklingar som enligt planerna skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet år 2010 måste åtföljas av motsvarande förslag till lagstiftning.
73. Europaparlamentet uppmanar Bulgarien och Rumänien att redan nu rätta sig efter gemenskapens mål på djurskyddsområdet och senast till januari 2007, eller, om man kommit överens om övergångsperioder inom ramen för anslutningsakterna, senast före utgången av dessa perioder, införliva och tillämpa all befintlig EU-lagstiftning på djurskyddsområdet.
74. Europaparlamentet anser att kommissionen före anslutningen av nya medlemsstater till Europeiska unionen skall kontrollera huruvida EU:s lagstiftning på djurskyddsområdet införlivats och efterlevnaden av den kontrolleras på vederbörligt vis.
75. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] EGT L 117, 5.5.1987, s. 31.
MOTIVERING
Inledning
All politik som syftar till att skydda djur och öka deras välbefinnande (nedan kallad djurskyddspolitik) har som mål att behandla djur som medskapelser med specifika behov som man måste ta hänsyn till. I detta sammanhang kan de så kallade fem friheterna, som bland annat omfattar artanpassade förhållanden i djurhållningen inklusive tillräcklig tillgång till foder och vatten samt skydd mot smärtor, skador och sjukdom, utgöra grunden för djurskyddspolitiken.
En holistisk djurskyddspolitik måste jämte djur inom animalieproduktionen även beakta situationen för vilda djur, husdjur och andra djur hållna av människor.
Europeiska gemenskapen, medlemsstaterna och Europarådet har under de gångna åren kontinuerligt utvidgat sin djurskyddslagstiftning och gjort allt större ansträngningar på motsvarande forskningsområden.
På gemenskapsnivå har miniminormer fastställts för djurförsök, uppfödning, djurhållning, transport och slakt av djur inom animalieproduktionen och likaså detaljerade bestämmelser för kalvar, grisar och värphöns. Det saknas fortfarande ett rådsbeslut när det gäller kommissionens förslag om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (KOM(2005)0221), som Europaparlamentet i princip godkände redan i februari 2006 (A6‑0017/2006).
Inte minst tack vare Amsterdamfördragets protokoll om djurskydd och djurens välfärd, som förbinder gemenskapen att ta hänsyn till djurskyddet inom relevanta politiska områden, har en, även med internationella mått mätt, mycket hög djurskyddsnivå uppnåtts inom EU.
Parallellt med de statliga ansträngningarna har man även inom näringsliv och forskning gjort betydligt större ansträngningar i samband med djurskyddsfrågor och användningen av djur i vetenskapligt syfte. Djurhållningen inom forskarvärlden har förbättrats betydligt under de senaste åren. Dessutom har man inom näringsliv och forskning, för att göra 3R-principen till en fungerande realitet, utvecklat ett stort antal alternativ till djurförsök.
På områdena för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel föreligger olika certifierings- och märkningssystem som rör djurskydd, vilka tryggar en djurskyddsnivå som delvis ligger klart över den lagstadgade miniminivån.
Varken nya tekniker och metoder eller anläggningar för intensiv djuruppfödning är skadliga i sig, utan dessa skapar samtidigt även nya möjligheter att förbättra djurskyddet.
Utvecklingen inom näringslivet och förändrade tekniker och metoder ger tillsammans med nya rön om djurs beteenden och behov upphov till ständiga förändringar på djurskyddsområdet. Dessa nya krav måste gemenskapens djurskyddspolitik hela tiden ta hänsyn till.
På internationell nivå förekommer vissa ansträngningar att stärka djurskyddet, till exempel inom ramen för OIE (Internationella byrån för epizootiska sjukdomar). Dessa ansträngningar är emellertid långt ifrån tillräckliga. Till exempel förekommer praktiskt taget inga krav hos WTO (Världshandelsorganisationen). Den internationella debatten om att undvika eller minska förekomsten av djurförsök inom ramen för produktgodkännanden har inte heller haft den framgång man önskat sig än.
Djurskydd kan medföra kostnader. Konsumenterna förväntar sig att gemenskapen genomdriver en hög djurskyddsstandard men är på grund av okunskap eller bristande förtroende för den befintliga standarden fortfarande alltför sällan beredda att också bära dessa merkostnader.
Handlingsplan
Målet med gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 är att samordna de gemenskapsinsatser som hittills fördelats på olika råd, avdelningar inom kommissionen och politiska områden och att strukturera dessa insatser enligt enhetliga bestämmelser.
Handlingsplanen är uppdelad i fem särskilda insatsområden:
1. uppgradering av befintliga miniminormer för djurskydd och djurs välbefinnande (nedan kallat djurskydd),
2. djurskyddsforskning och tillämpning av 3R-principen,
3. märkning och standardiserade indikatorer för djurs välbefinnande,
4. större engagemang och bättre kunskaper hos såväl djurhållare och djurhandlare som den stora allmänheten,
5. internationella initiativ.
Kommissionen har för avsikt att vidareutveckla de befintliga miniminormerna och, mot bakgrund av avtal på Europarådsnivå, föreslå miniminormer för ytterligare djurarter.
De befintliga forskningsinsatserna skall löpa vidare och utökas. I nära samarbete med företrädare för industrin, beslutsfattare och kommissionen skall ännu under innevarande år en handlingsplan om tillämpningen av 3R-principen läggas fram.
Kommissionens avsikt är att intensifiera ansträngningarna för att införa standardiserade indikatorer för djurs välbefinnande. Dessa skall öka insynen i samband med EU:s djurskyddsnivå, göra det lättare att utföra kontroller och förbereda inför en EU‑djurskyddsmärkning.
Mängden konsumentinformation och utbildning av/träning för djurhållare och djurhandlare skall ökas och en strategi för kommunikation skall tas fram.
Djurskyddsstrategin kompletteras med en internationell komponent. I detta sammanhang har kommissionen även i fortsättningen för avsikt att försöka förankra djurskyddet i multi- och bilaterala handels- och veterinäravtal.
Utförandet av vissa verksamhetsspecifika uppgifter på området för djurskydd inom gemenskapen skall förläggas till ett europeiskt centrum eller laboratorium för djurskydd och djurs välbefinnande.
Utvärdering
Handlingsplanen utgör ett viktigt steg i utvecklingen för gemenskapens djurskyddspolitik. Samordningen och integrationen av gemenskapens och medlemsstaternas uppgifter med handlingsplanen som utgångspunkt är nödvändiga åtgärder för att ytterligare framsteg skall kunna göras när det gäller djurskydd. En uppföljning av handlingsplanen inför tiden efter 2010 skall göras på grundval av en utvärdering av de uppnådda resultaten.
Parlamentet godkänner i stort sett handlingsplanens olika delar. Därför skall endast ett fåtal aspekter framhävas särskilt:
· Djurskydd är något som angår alla. Inte bara kommissionen utan även medlemsstaterna, olika organisationer, näringslivet och forskarvärlden måste, inom ramen för sina befogenheter och i den utsträckning man har möjlighet, medverka till att målen i handlingsplanen uppnås. Tanken om djurskydd är trovärdig endast om den inbegriper alla djurarter. Man får inte begränsa djurskyddet till att beröra endast forskning och jordbruk.
· Djurskyddspolitiken kan endast vidareutvecklas i samverkan med alla berörda parter. Hit hör även behovet av en öppen dialog på alla nivåer.
· Djurskyddspolitiken är ett viktigt gemenskapsmål. I planerna för relevanta politiska områden och åtgärder måste på ett tidigt stadium hänsyn tas till denna politik. Hur viktig djurskyddet än är får gemenskapen inte lämna olika typer av samspel och målkonflikter obeaktade. Konsekvenser för arbetstillfällen och lokaliseringsfaktorer skall tas hänsyn till i enlighet med Lissabonstrategin. Det får inte förekomma mer omfattande byråkratiska insatser än absolut nödvändigt, och eventuellt måste stöd för anpassningen till en ny standard beviljas.
· Ett omedelbart framtagande av en kommunikationsstrategi måste prioriteras. Djurskydd kan fungera endast om alla berörda och konsumenterna inom EU och i tredje land i tillräckligt stor utsträckning blivit informerade om EU:s höga djurskyddsnivå och dess fördelar för djur och produkter. Det gäller att nå en balans i kommunikationen. En diskriminering av vissa typer av djurhållning utan sakliga argument vore kontraproduktiv. Högkvalitativ utbildning av och träning för personal på alla nivåer som har hand om djur är i många fall viktigare än nya tekniska åtgärder. Detta ställer särskilt höga krav på medlemsstaterna.
· Den eftersträvade märkningen måste vara begriplig eftersom informationen annars inte går fram till konsumenterna. En enkel märkning – på alla produkter distribuerade inom EU – som visar att produkten i fråga är producerad i enlighet med gällande minimistandard tycks, med förbehåll för vissa omständigheter, som i samband med ägg, vara att föredra framför system med utrymme för större differentiering. Detta skulle samtidigt göra det lättare att tillämpa dessa minimikrav i andra delar av världen. Mer omfattande djurskyddsansträngningar hos enstaka producenter skulle däremot alltid kunna saluföras inom ramen för särskilda kvalitetsprogram. Allt detta bör i möjligaste mån gälla även bearbetade produkter.
· Kommissionen och medlemsstaterna måste genom enhetlig tillämpning och sträng kontroll av efterlevnaden av befintliga normer och standarder, även när det gäller djurförsök, förhindra att en del aktörer åker snålskjuts och därmed på nytt skadar förtroendet för den nivå som uppnåtts inom EU.
· Endast en tillräcklig finansiering av den forskning som bedrivs på alla relevanta områden kan borga för att handlingsplanen får positiva effekter. Kunskapen om djurs beteenden och behov förefaller mycket knapphändig. Även märkning och djurskyddsstandarder måste vidareutvecklas, precis som alternativ till djurförsök.
· Det är viktigt att befintliga forskningsprojekt och teknikplattformar i den mån de behövs kan få fortsätta att användas och att forskningen på de områden som är mycket angelägna för handlingsplanens genomförande stärks. Övergången från sjätte ramprogrammet för forskning till sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling bör ske med minsta möjliga byråkratiska insats, för att inte riskera att kullkasta löpande forskningsprojekt som är absolut nödvändiga för genomförandet av detta handlingsprogram. Ett exempel är projektet ”PredTox”, som drivs av företrädare för akademiska institutioner och näringsliv tillsammans, och som har som mål att förbättra förmågan att göra förutsägelser i samband med alternativa testmetoder och ställa motsvarande data och databaser till förfogande.
I detta sammanhang är det dessutom nödvändigt att anpassa direktiv 86/609/EEG efter de senaste forskningsrönen och att göra bestämmelserna för djurförsök ännu mer enhetliga.
· Djurskyddspolitiken inom EU kan bli framgångsrik endast om den utvidgas med en internationell komponent. Producenter inom EU får inte missgynnas i en konkurrenssituation med producenter från regioner med lägre djurskyddsstandard.
Internationellt är emellertid enigheten i fråga om djurskydd ännu inte överväldigande. Kommissionen måste göra betydligt större ansträngningar att tydligare förankra djurskyddet inom ramen för OIE (Internationella byrån för epizootiska sjukdomar) och i synnerhet hos WTO (Världshandelsorganisationen). Sedan kommissionens meddelande från 2002 om djurskyddslagstiftning för djur inom animalieproduktionen i tredjeland och konsekvenser för EU (KOM(2002)626) har läget inte förändrats nämnvärt. Djurskyddet som en viktig icke‑handelsrelaterad fråga och stödåtgärder till förmån för djurskydd måste erkännas som frågor som uppfyller WTO:s så kallade grön box-kriterier.
Substantiella framsteg på området för djurförsök förutsätter att alternativ till djurförsök accepteras även internationellt inom ramen för produktgodkännanden.
Importen av hund- och kattpäls samt sälprodukter till gemenskapen måste förbjudas så snart som möjligt. Kommissionen har vid åtskilliga tillfällen aviserat ett sådant förbud utan att något hittills hänt.
· Förslaget om inrättande av ett nytt djurskyddscentrum inom gemenskapen utgör i nuvarande form på intet vis ett komplett beslutsunderlag. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, Europeiska centrumet för validering av alternativa metoder (ECVAM) och teknikplattformar tar redan nu hand om en stor del av de uppgifter som nämns i kommissionens meddelande som möjliga uppgifter för det nya centrumet. I stället för att inrätta ett nytt centrum framstår snarare ett bättre fungerande nätverk mellan befintliga enheter som ett ändamålsenligt alternativ.
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (20.6.2006)
till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
över djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010
(2006/2046(INI))
Föredragande: Caroline Lucas
FÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet erinrar om att EU sedan Amsterdamfördraget antogs har erkänt vikten av att öka skyddet och respekten för djurs välbefinnande, då djur är kännande varelser, och anser att kommissionens handelspolitik bör främja denna europeiska värdering.
2. Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att erkänna djurskydd som ett grundläggande värde i EU så att det inte längre är möjligt att genom att hänvisa till de grundläggande friheterna bekämpa lagar eller förhindra lagstiftning som förbjuder djurplågeri i alla dess former.
3. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att verka för höga djurskyddsnormer i EU och världen, vilket innefattar samarbete med utvecklingsländerna för att finna möjligheter till handel som grundar sig på produktionssystem som gagnar djurens välbefinnande och anser att detta mål måste komplettera andra prioriteringar i WTO‑förhandlingarna.
4. Europaparlamentet välkomnar det arbete kommissionen uträttat genom projekt för handelsrelaterat tekniskt bistånd (TRTA) med utvecklingsländer, till exempel genom att hjälpa deras experter att delta i möten om internationell normsättning, och genom att tekniska experter från EU skickas till utvecklingsländerna. Företrädare för tredje länder kan redan i dag delta i EU:s utbildningskurser om genomförandet av EU:s djurskyddsbestämmelser, som organiseras för medlemsstaternas behöriga myndigheter och anser att för att utvecklingsländerna skall kunna utnyttja handelsmöjligheter fullt ut så måste EU tillmötesgå förfrågningar om att tillhandahålla analys, utbildning, forskning och ekonomiskt stöd både genom bilaterala och multilaterala utvecklingsinitiativ. Parlamentet anser även att insatser för att förbättra djurs välbefinnande ofta gynnar dessa länder direkt – i ekonomin, livsmedelsproduktionen och miljöskyddet.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att innan ett nytt medlemsland ansluts till Europeiska unionen både se till att EU:s djurskyddsnormer har genomförts på ett tillräckligt sätt och att det finns nationella kontroller i enlighet med EU:s djurskyddslagstiftning. För att förbereda anslutningsländerna för denna uppgift skall Europeiska unionen inför utvidgningen anslå finansiella medel för utbildning och information samt kontroller av genomförandet av EU:s djurskyddslagstiftning.
6. Europaparlamentet anser att EU:s beslut att förbjuda import av hormonbehandlat nötkött har fullt stöd i vetenskapliga studier, och uppmanar Kanada och Förenta staterna att omedelbart upphäva sina omotiverade sanktioner på europeiska varor, som strider mot WTO:s bestämmelser.
7. Europaparlamentet erkänner att högre djurskyddsnormer medför extra kostnader för jordbrukare och andra som använder eller producerar animalieprodukter, och anser att varje initiativ som innebär en oberättigad förlust av konkurrenskraft noggrant måste granskas och i förekommande fall kombineras med nödvändig kompensation, för att kunna förhindra att dessa industrier flyttas till regioner med lägre normer.
8. Europaparlamentet anser att djurskyddsnormer skall utarbetas på en solid vetenskaplig grund och baseras på en konsekvensstudie som utöver socioekonomiska aspekter även omfattar frågor såsom folkhälsa, djurhälsa och miljön.
9. Europaparlamentet bekräftar att betalningar till jordbrukare omfattas av villkorlighetskriterier inklusive högre djurskyddsnormer under förutsättning att dessa betalningar inte snedvrider handeln och omfattas av den gröna boxen för inhemskt stöd, och uppmanar kommissionen att betona den höga nivån på EU:s djurskyddsåtgärder i WTO‑förhandlingarna.
10. Europaparlamentet anser att livsmedel och andra animalieprodukter som produceras i enlighet med höga djurskyddsnormer är specifika produkter, och anser därför att WTO:s bestämmelser medger att sådan import omfattas av andra regler och villkor än de som tillämpas på produkter som inte uppfyller dessa normer, t.ex. genom importförbud vid behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag i denna riktning.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett uttryckligt erkännande av den höga nivån på EU:s djurskyddsbestämmelser i kommande översyner av WTO:s SPS‑avtal och andra WTO-avtal när så är lämpligt.
12. Europaparlamentet välkomnar att EU har börjat ta med djurskydd i bilaterala avtal med tredje länder (till exempel Chile och Kanada). Parlamentet anser att alla befintliga och framtida bilaterala avtal med tredjeländer, där sanitära och fytosanitära åtgärder ingår, bör innehålla mål både för att se till att animalieprodukter från tredjeländer produceras i enlighet med djurskyddsnormer som är minst lika höga som EU:s och att europeiska konsumenter informeras om dessa normer.
13. Europaparlamentet noterar resultatet av kommissionens Eurobarometer-undersökning 2005 om konsumenternas attityder till djurskydd, som visar att de europeiska konsumenterna lägger allt större vikt vid spårbarheten och kvaliteten hos livsmedel och andra produkter, och som tydligt visar att importerade livsmedel bör produceras enligt djurskyddsnormer som är minst lika strikta som de som tillämpas i Europa, och att mer än hälften av alla europeiska konsumenter är villiga att betala mer för djurskyddsvänliga livsmedel. Konsumenterna anser emellertid att dessa produkter skulle kunna vara lättare att identifiera och de vill ha tydligare livsmedelsmärkning med avseende på djurskyddsnormer. Parlamentet anser därför att informationskrav såsom obligatorisk märkning av produkter bör gälla i samma omfattning för produkter som produceras inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att arbeta för ett inkluderande av IOE:s miniminormer i WTO-avtalen om sanitära och fytosanitära åtgärder och tekniska handelshinder.
14. Europaparlamentet anser att strategier för att informera konsumenterna inte bör begränsas enbart till märkning och att en bredare kommunikations‑ och utbildningsstrategi bör användas parallellt för att stödja marknaden för produkter som producerats i enlighet med höga djurskyddsnormer.
15. Europaparlamentet välkomnar beslutet att avskaffa exportbidragen för export av levande nötkreatur för slakt, men konstaterar att den fortsatta handeln med levande djur kan ge upphov till djurskyddsfrågor och även ökar risken för sjukdomar om transportörerna inte är tillräckligt kvalificerade. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta utbildningssystem för aktörerna och lägga fram förslag om att förbättra deras kunskaper, öka deras medvetenhet om djurskyddsfrågor och göra den befintliga lagstiftningen lättare att tillämpa.
16. Europaparlamentet noterar att den nya förordningen om djurtransporter inte innehåller normer för transport av fjäderfä på grund av brist på vetenskapliga uppgifter vid tidpunkten för utarbetandet. I ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om transport av fjäderfä, fisk och andra arter kommer det snart att ges rekommendationer om på vilka områden den nuvarande lagstiftningen måste uppdateras och parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt införliva dessa rekommendationer.
17. Europaparlamentet erkänner vikten av att ersätta, minska och vidareutveckla djurförsöken, och föreslår att kommissionen utökar tillämpningen av denna princip till att omfatta tredjeländer genom att verka för att alternativa försöksmetoder utan djur accepteras, harmonisera informationskraven så att nya försök inte genomförs när produkter importeras eller exporteras och utöka avtal om ömsesidigt erkännande av uppgifter inom ramen för bilaterala överenskommelser och befintliga OECD‑bestämmelser.
18. Europaparlamentet delar den utbredda oron hos allmänheten över den grymma behandlingen av djur till följd av handeln med päls från vilda djur och djur från pälsfarmer. Parlamentet kräver ett förbud mot produktion och import av varor som tillverkats av sälskinn eller av päls från katt, hund eller vilda djur, samt effektivare kontroll av att befintliga importförbud respekteras.
19. Europaparlamentet erkänner att utbrott av djursjukdomar förekommer regelbundet runt om i världen och att internationell handel med djur och djurprodukter kan medföra att sjukdomar sprids. Det är inneboende svårigheter förknippade med regelbunden vaccinering och upprätthållande av vaccinationsuppgifter för djur med hög beläggningsgrad som transporteras. Parlamentet anser att handeln med vilda fåglar, inte minst mot bakgrund av fågelinfluensavirusets spridning, utgör en risk för människors och djurs hälsa, den biologiska mångfalden och djurs välbefinnande, och att det tillfälliga förbudet bör permanentas i linje med WTO:s bestämmelser. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att samordna och förbättra gränskontrollerna i syfte att förhindra den illegala importen av vilda fåglar.
20. Europaparlamentet erkänner att endast den internationella handeln med illegal narkotika beräknas överstiga värdet av den illegala handeln med vilda djur och att graden av utnyttjande och handeln med vissa arter är så hög att populationerna allvarligt utarmas. Parlamentet kräver ökad kontroll av import av vilda djur och produkter framställda av vilda djur så att konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) respekteras och efterlevnaden förbättras för att rädda djur från utrotningshotet. EU skulle kunna spela en viktig roll i kontrollen av internationell handel med vilda djur, men denna kontroll måste i högre grad återspegla det utbredda allmänna motståndet mot den förnyade handeln med elfenben i hela Europa och det ständiga stödet från Europaparlamentet för att elefanter skall skyddas fullständigt inom ramen för CITES.
21. Europaparlamentet välkomnar den österrikiska regeringens beslut att följa Danmarks exempel, där användningen av vilda djur på cirkusar är förbjuden sedan lång tid tillbaka, eftersom man tror att detta kommer att bidra till att minska handeln med exotiska arter.
22. Europaparlamentet noterar att information om fiskars förmåga till känslor gradvis har ökat de senaste åren och att den gemensamma fiskepolitiken omfattar en strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket, i vilken det betonas att det finns ett behov av förbättrat djurskydd när det gäller odlad fisk. Parlamentet välkomnar Europarådets rekommendationer om hantering av odlad fisk och ser fram emot riktlinjerna om odlad fisks välbefinnande från Världsorganisationen för djurens hälsa/Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE). Parlamentet uttrycker sin oro över effekterna av den internationella handeln med akvariefiskar, som kan leda till överfiske av populära arter, skada ömtåliga korallrev genom användning av den icke-selektiva natriumcyanidtekniken för att fånga fisk och orsaka hög dödlighet hos fiskar tillsammans med hårdhänta transporter och dåliga odlingsmetoder i hela försörjningskedjan. Om akvarieindustrin sköts ordentligt skulle den kunna stödja ett långsiktigt bevarande och en hållbar användning av korallreven. Parlamentet uppmanar därför enträget kommissionen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska dessa problem.
23. Europaparlamentet anser att kommissionen snarast möjligt bör ta upp möjligheten att formulera riktlinjer för djurs välbefinnande inom ramen för OIE.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta europeiska miniminormer för djurskydd och föreslå åtgärder för att genomföra ovannämnda miniminormer för djurskydd i framtiden.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder som möjliggör beskattning eller avgiftsbeläggning i syfte att begränsa onödigt långa transporter med levande djur, eller att aktivt främja sådana avgifter.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
AGRI |
||||||
|
Yttrande |
INTA |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
nej |
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Caroline Lucas |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
21.3.2006 |
30.5.2006 |
|
|
|
||
|
Antagande |
19.6.2006 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20 2 1 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Francisco Assis, Jean-Pierre Audy, Enrique Barón Crespo, Béla Glattfelder, Jacky Henin, Syed Kamall, Sajjad Karim, Alain Lipietz, Caroline Lucas, Erika Mann, David Martin, Javier Moreno Sánchez, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Zbigniew Zaleski |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, Saïd El Khadraoui, Antolín Sánchez Presedo |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Marie Panayotopoulos-Cassiotou |
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (14.7.2006)
till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
över gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010
(2006/2046(INI))
Föredragande: Jonas Sjöstedt
FÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2006 till Europaparlamentet och rådet om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (KOM(2006)0013).
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande. Parlamentet anser att många djur inom EU behandlas illa och i strid med EU:s bestämmelser, och att konsekvensbedömningar inte enbart kan utgå från tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker att djur skall behandlas väl inom EU och att de skall ha rätt till ett naturligt beteende. Parlamentet påminner samtidigt om att kommissionen i detta avseende är rättsligt bunden av i första hand artiklarna 37, 95.1, 95.3, 174 och 175 i EG-fördraget och protokollet om djurskydd och djurens välfärd som fogats till Amsterdamfördraget.
2. Europaparlamentet anser att kommissionen bör lägga fram rättsligt bindande åtgärder och att de framför allt bör vara knutna till följande föreslagna betänkanden:
– genomförandet av direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur (2006),
– ändring av beslut 2000/50/EG om krav för inspektion av anläggningar där djur hålls för animalieproduktion (2006),
– betänkandet om skydd av kalvar som hålls för animalieproduktion (2008),
– betänkandet om skydd av grisar som hålls för animalieproduktion (2009),
– betänkandet om betydelsen av genetiska parametrar för broileruppfödare och broilerkycklingar (2010).
3. Europaparlamentet framhåller att kommissionen med tanke på de senaste sjukdomsutbrotten snarast bör se över gemenskapslagstiftningen och de detaljerade riktlinjerna för skydd av djur i samband med slakt eller avlivande, inklusive avlivande i samband med sjukdomsbekämpning (som endast beaktas för 2007). Parlamentet anser att kommissionen senast 2010 bör lägga fram en rapport om genomförandet av lagstiftningen om utrymme och maximala restider för transport av djur (rådets förordning (EG) nr 1/2005, rådets förordning (EG) nr 411/1998).
4. Europaparlamentet beklagar att kommissionens handlingsplan inte omfattar några initiativ om skydd av cirkusdjur och djur i djurparker.
5. Europaparlamentet beklagar även att kommissionens handlingsplan inte omfattar några initiativ för att förbättra levnadsvillkoren för djur som hålls för skinnproduktion inom EU eller skärpa kraven för skinnprodukter som importeras till EU.
6. Europaparlamentet anser att alla EU-regler på djurskyddsområdet skall vara minimiregler som tillåter medlemsländer att behålla eller införa strängare nationella regler.
7. Europaparlamentet understryker att en förteckning över prioriterade åtgärder, som följs av lagförslag, bör utarbetas för olika djurarter och problemområden. Parlamentet anser att en sådan lista bör omfatta mjölkkor, vuxna nötdjur, djur i fiskodlingar och grisar och kalkoner som hålls för gödning.
8. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) måste utformas så att överproduktion av kött undviks och att god djurhälsa är en självklar del av en produktion med hög kvalitet. Parlamentet vill därför att alla relevanta direktiv om djurens välfärd inkluderas i de övergripande genomförandeåtgärder som anges i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påminner om att utbildning som riktas till konsumenter och producenter om djurs välfärd, skattemekanismer och åtgärder som bygger på forskning är viktiga verktyg för att uppnå en förbättrad välfärd för djuren.
9. Europaparlamentet stöder avsikten att i större utsträckning utnyttja satellitburna navigationssystem för att skydda och övervaka djur i realtid under transporter. Parlamentet påpekar emellertid att medlemsstaterna genom att anta rådets förordning (EG) nr 1/2005 valde att inte ändra transporttider och utrymmeskrav även om det skulle ha fått mycket positiv effekt på skyddsnivån. Parlamentet anser därför att flera praktiska initiativ på detta område bör prioriteras i handlingsplanen.
10. Europaparlamentet understryker att en övre sammanlagd tidsgräns på åtta timmar för transport av slaktdjur och djur som skall gödas ytterligare måste införas inom EU senast 2010. Parlamentet kräver samtidigt att ett förbud skall införas mot att transportera kalvar yngre än 12 veckor.
11. Europaparlamentet påpekar att EU:s regler om djurtransporter (förordning (EG) nr 1/2005 och direktiv 95/29/EG) ofta åsidosätts, framför allt när det gäller kraven på vilopauser och tillhandahållandet av vatten och foder. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna oftare och effektivare kontrollerar att EU:s regler efterlevs.
12. Europaparlamentet anser att målsättningen bör vara att all uppfödning av värphöns senast 2016 skall ske med system för frigående höns.
13. Europaparlamentet anser att reglerna om skydd av grisar skall ses över och att befintlig lagstiftning om förbud mot att tjudra suggor skall tillämpas i alla medlemsstater.
14. Europaparlamentet anser att man bör införa ett förbud mot kastrering av grisar utan bedövning.
15. Europaparlamentet anser att suggor skall få röra sig fritt under hela sitt liv.
16. Europaparlamentet anser att man bör införa ett förbud mot svanskupering.
17. Europaparlamentet anser att djuren skall ha fri tillgång till grovfoder.
18. Europaparlamentet anser att reglerna om kycklinguppfödning för köttproduktion skall ses över och att en maxgräns på högst 25 kilos belastning per kvadratmeter skall införas.
19. Europaparlamentet lägger den största vikt vid att begränsa förfaranden inom jordbruket som är särskilt skadliga för djurens välbefinnande, till exempel tvångsmatning av gäss och ankor i samband med produktion av gås- och anklever. Europaparlamentet kräver att de rekommendationer om skydd av gäss och ankor som utfärdades i samband med Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur från 1999 skall tillämpas.
20. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna förbudet mot import av hund- och kattskinn och uppmanar kommissionen att föreslå ett totalt importförbud från tredjeland för produkter som framställts med grymma metoder, till exempel skinn från djur som flåtts levande, skinn från djuruppfödningsanläggningar utan veterinärkontroll och läkemedelsprodukter som baseras på utrotningshotade arter, samt produkter från platser där låga produktionsstandarder utgör ett hot mot miljön och den biologiska mångfalden.
21. Europaparlamentet anser inte att parlamentets avvisande den 13 december 2005 av kommissionens förslag om införande av normer för humana fångstmetoder för vissa djurarter (KOM(2004)0532) (Scheelebetänkandet A6 0304/2005) är någon ursäkt för att fördröja ett nytt förslag till 2009. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett nytt förslag till lagstiftning.
22. Europaparlamentet uppmanar EU att verka för att WTO erkänner djurskyddsklausulen som en klausul som inte gäller handelsfrågor.
23. Europaparlamentet oroas över att handeln med exotiska djur hotar såväl den biologiska mångfalden som djurens välbefinnande och anser att effekterna för den biologiska mångfalden bör beaktas när man utarbetar en politik för djurens välbefinnande som avser de gränsöverskridande problem som anges i meddelandet.
24. Europaparlamentet påpekar att handeln med vilda fåglar ofta sker under oacceptabla förhållanden som leder till att tusentals fåglar dör. Parlamentet anser att detta utgör en risk för människors och djurs hälsa samt för den biologiska mångfalden, och att det tillfälliga förbudet mot import av vilda fåglar till Europeiska unionen därför bör göras permanent.
25. Europaparlamentet anser att EU:s informationskampanjer på området framför allt skall riktas till samtliga aktörer, från producenter till konsumenter, genom en kommunikationsstrategi som skräddarsytts efter de olika intressenternas behov.
26. Europaparlamentet anser att det krävs en europeisk strategi för att kommunicera frågor som gäller djurens välfärd till konsumenter i såväl EU som tredjeländer, för att förklara skillnaderna i djurproduktion samt kostnaderna och fördelarna med strikta normer för djurens välbefinnande. Parlamentet påpekar att en sådan strategi skulle kunna genomföras under ledning av det europeiska centrum eller laboratorium som föreslagits av kommissionen.
27. Europaparlamentet uppmanar till att relevanta icke statliga organisationer, såväl inom EU som i världen i övrigt, skall tas med i konsultationer och förberedande lagstiftningsaktiviteter, och till att utbildningsprogram startas för dessa icke statliga organisationer.
28. Europaparlamentet anser att åtgärd 5 i kommissionens handlingsplan, som avser initiativ för att höja medvetenheten och stärka utbildningen om djurens välbefinnande, och som bland annat gäller djurhållning samt transport och slakt av djur, bör riktas till producenter i Sydostasien, förutom producenter i Meda-länderna.
29. Europaparlamentet är medvetet om de svårigheter som utvecklingsländerna med all sannolikhet kommer att ställas inför när det gäller att stärka en produktion som tar hänsyn till djurens välbefinnande och uppmanar kommissionen att stödja sådana initiativ med lämpliga former av utbildning, forskning och finansiellt stöd.
30. Europaparlamentet konstaterar att många av EU:s politiska program som inte omfattas av handlingsplanen påverkar djurens välbefinnande, till exempel hållbar utveckling, CITES‑konventionen samt handels- och marknadsföringsnormer, och understryker betydelsen av att ta full hänsyn till frågor om djurens välbefinnande inom alla relevanta politikområden.
31. Europaparlamentet anser att man måste ta hänsyn till bevarandet av vilda djur och växter när man tar itu med gränsöverskridande problem i samband med djurs välbefinnande.
32. Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av principen om de 3 R:en – ”reduction, replacement and refinement” – inom ramen för djurförsök. Parlamentet anser att djurförsök bara skall tillåtas när andra alternativ saknas. Parlamentet anser vidare att stöd för 3R-principen och stöd för framtida forskning om djurens välbefinnande är två olika frågor och att mål 4 bör delas upp i två olika mål för att återspegla detta. Parlamentet understryker att det behövs regler som garanterar allmänheten full insyn i vilka djurförsök som utförs.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka genomförandet av direktiv 86/609/EEG om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål genom att kräva att artikel 7.2 i det direktivet tillämpas fullt ut och att 3R principen, dvs. principen om ersättning, begränsning och förbättring av djurförsök, alltid tillämpas när det är möjligt. Parlamentet anser att ny och befintlig lagstiftning som kräver djurförsök bör genomgå en grundlig vetenskaplig granskning av fristående experter för att garantera att behovet av data som bygger på djurförsök minimeras.
34. Europaparlamentet anser att kommissionen måste se till att industrins bidrag när det gäller att ersätta djurförsök, som man kommit överens om på grundval av 3R principen, är hållbara och levereras i rätt tid. Parlamentet påpekar att partnerskapets handlingsprogram också måste vara öppet för granskning av företrädare för olika djurskyddsorganisationer.
35. Europaparlamentet anser att räckvidden för direktiv 86/609/EEG (”djurförsöksdirektivet”) bör utsträckas till att även omfatta skydd av djur som används i grundforskning och tillämpad forskning, vissa ryggradslösa djur, användning av djur i forskarutbildning och däggdjursfoster från och med 50 procent av dräktighetstiden.
36. Europaparlamentet anser att utveckling, utvärdering och godkännande av metoder som inte kräver djurförsök måste påskyndas och att ökad finansiering samt personellt och administrativt stöd måste tillhandahållas i varje skede för att garantera snabbast möjliga ersättning av djurförsök.
37. Europaparlamentet uppmanar EU:s tillsynsmyndigheter att utan dröjsmål acceptera de experiment utan djurförsök som redan kontrollerats av ECVAM (Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder).
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillse att all befintlig lagstiftning som kräver djurförsök skall granskas av ECVAM eller av andra fristående experter i syfte att identifiera metoder för att sprida data, undvika dubbleringar och minska behovet av djurförsök.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka åtgärderna för att sprida data från djurförsök med ryggradsdjur för att undvika att sådana djurförsök dubbleras, och att tillämpa de åtgärderna på alla djurförsök och all lagstiftning som kräver djurförsök, inklusive att sprida data från opublicerade och negativa studier.
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillse att industrins bidrag när det gäller att ersätta djurförsök som överenskommits inom ramen för det europeiska partnerskapet för alternativa strategier (EPAA) är effektiva, öppna för granskning och levereras i tid av såväl industrin som ECVAM.
41. Europaparlamentet anser att forskning av dålig kvalitet är såväl oetisk som ett slöseri med resurser och att EU bör kräva att alla nya, reviderade och befintliga säkerhetstester som gäller människor och miljö skall utvärderas fullt ut enligt moderna normer innan sådana test krävs, rekommenderas eller stöds av EU:s lagstiftning eller gemenskapens strategier.
42. Europaparlamentet anser att det skall finnas rätt att använda nationell märkning.
43. Europaparlamentet anser att ett frivilligt system för märkning av produkter som produceras med en högre grad av djurskydd än vad som krävs enligt minimireglerna bör införas.
44. Europaparlamentet anser att reglerna för uppfödning av kalvar bör bli striktare och innehålla krav på att fodret skall vara fiberrikt och anser därför att djuren skall ha fri tillgång till grovfoder.
45. Europaparlamentet understryker behovet av att göra en översyn av handlingsplanen efter halva tiden, dvs. i slutet av 2008, och en utvärdering av hur framgångsrik gemenskapen har varit när det gäller att uppfylla kraven i den.
46. Europaparlamentet anser att handlingsplanen är ett första steg i en kontinuerlig process av utvärdering, planering och genomförande av åtgärder för att förbättra djurens välbefinnande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att regelbundet granska de framsteg som gjorts när det gäller målen i handlingsplanen och att 2011 lägga fram en ny handlingsplan som bygger på denna granskning.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
AGRI |
||||||
|
Yttrande |
ENVI |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jonas Sjöstedt |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
20.6.2006 |
12.7.2006 |
|
|
|
||
|
Antagande |
13.7.2006 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
49 2 1 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Alessandro Foglietta, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Marie Anne Isler Béguin, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Péter Olajos, Adriana Poli Bortone, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Jonas Sjöstedt, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Bairbre de Brún, Jutta D. Haug, Karin Jöns, Caroline Lucas, Justas Vincas Paleckis, Amalia Sartori, Renate Sommer, Bart Staes, Glenis Willmott |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Jens-Peter Bonde |
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006‑2010 |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
AGRI |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
INTA |
ENVI |
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
-- |
-- |
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
-- |
-- |
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Elisabeth Jeggle 26.1.2006 |
|
||||||||||
|
Tidigare föredragande |
-- |
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
25.4.2006 |
30.5.2006 |
22.6.2006 |
12.9.2006 |
|
|||||||
|
Antagande |
12.9.2006 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
37 -- -- |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marie-Hélène Aubert, Peter Baco, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Kartika Tamara Liotard, Albert Jan Maat, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Kyösti Virrankoski, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Bernadette Bourzai, Jan Mulder, Zdzisław Zbigniew Podkański, Armando Veneto |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
-- |
|||||||||||
|
Ingivande |
19.9.2006 |
|
||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
-- |
|||||||||||