BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

25.9.2006 - (KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS)) - *

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Kinga Gál
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Cem Özdemir, utskottet för utrikesfrågor
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

(KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0280)[1],

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0288/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0306/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 5
(5) Vid Europeiska rådets möte den 13 december 2003 beslöt medlemsstaternas företrädare att på grundval av det nuvarande Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, upprättat genom rådets förordning nr 1035/97 av den 2 juni 1997, inrätta en byrå för grundläggande rättigheter med utvidgat mandat.	(5) Vid Europeiska rådets möte den 13 december 2003 beslöt medlemsstaternas företrädare att på grundval av det nuvarande Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, upprättat genom rådets förordning nr 1035/97 av den 2 juni 1997, inrätta en byrå för grundläggande rättigheter med utvidgat mandat. Vid detta tillfälle beslöts också att byrån fortsättningsvis bör ha sitt säte i Wien.
Ändringsförslag 2 Skäl 8
(8) När byrån inrättas kommer vederbörlig hänsyn att tas till de rambestämmelser för EU:s tillsynsmyndigheter som föreslogs av kommissionen i utkastet till interinstitutionellt avtal den 9 februari 2005.	utgår
Ändringsförslag 3 Skäl 9
(9) Byrån bör i sitt arbete utgå från de grundläggande rättigheterna så som de definieras i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen och särskilt så som de anges i stadgan om grundläggande rättigheter. Kopplingen till stadgan bör speglas i byråns namn. Byråns tematiska verksamhetsområden bör slås fast i det fleråriga rambeslutet, som bör ange ramarna för byråns arbete, då den i enlighet med de allmänna institutionella principerna inte bör sätta upp någon egen politisk dagordning för de grundläggande rättigheterna.	(9) Byrån bör i sitt arbete utgå från de grundläggande rättigheterna så som de definieras i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen, inklusive de rättigheter som anges i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och särskilt så som de avspeglas i stadgan om grundläggande rättigheter. Kopplingen till stadgan bör speglas i byråns namn.
Ändringsförslag 4 Skäl 9a (nytt)
	(9a) Eftersom byrån skall bygga vidare på det befintliga Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet bör arbetet fortsättningsvis omfatta fenomen som rasism, främlingsfientlighet och antisemitism samt skydd av rättigheter för personer som tillhör minoriteter, vilket bör uppfattas som väsentliga element i skyddet av de grundläggande rättigheterna. Tillbörlig tonvikt bör fästas vid grupper som utsätts för diskriminering i den mening som anges i artikel 13 i fördraget och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 5 Skäl 11
(11) Byrån bör ha rätt att utarbeta yttranden till unionens institutioner och medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, utan att det påverkar lagstiftnings- och rättsförfarandena enligt fördaget.	(11) Byrån bör ha rätt att utarbeta yttranden till unionens institutioner och medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, utan att det påverkar lagstiftnings- och rättsförfarandena enligt fördraget. Institutionerna bör kunna begära yttranden om förenligheten hos olika lagstiftningsförslag eller ståndpunkter som i anslutning till lagstiftningsförfaranden antagits vid dem med avseende på de grundläggande rättigheterna.
Or. en
Ändringsförslag 6 Skäl 12
(12) Rådet bör ha möjlighet att begära experthjälp från byrån i samband med förfaranden som inletts enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen.	(12) Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör ha möjlighet att begära experthjälp från byrån i samband med förfaranden som inletts enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen.
Ändringsförslag 7 Skäl 13
(13) Byrån bör lägga fram en årsrapport om läget för de grundläggande rättigheterna i unionen och om hur EU:s institutioner, organ och byråer och medlemsstaterna respekterar dem i genomförandet av unionens lagstiftning. Den bör också utarbeta tematiska rapporter på områden av särskild vikt för unionens politik.	(13) Byrån bör lägga fram en årsrapport om frågor i anslutning till de grundläggande rättigheterna som omfattas av byråns verksamhetsområden. Rapporten bör även lyfta fram exempel på god praxis. Byrån bör också utarbeta tematiska rapporter på områden av särskild vikt för unionens politik.
Ändringsförslag 8 Skäl 15
(15) Byrån bör så tätt som möjligt samarbeta med alla gemenskapens program, organ och byråer och alla unionsorgan på området för att undvika dubbelarbete, särskilt när det gäller det framtida Europeiska jämställdhetsinstitutet.	(15) Byrån bör så tätt som möjligt samarbeta med unionens alla institutioner samt med alla organ och byråer i gemenskapen och unionen på området för att undvika dubbelarbete, särskilt när det gäller det framtida Europeiska jämställdhetsinstitutet.
Ändringsförslag 9 Skäl 15a (nytt)
	(15a) Byrån bör bedriva nära samarbete med medlemsstaterna och dessa bör utse tjänstemän som agerar som nationella sambandspersoner. Byrån bör kommunicera med de nationella sambandspersonerna, särskilt i samband med de rapporter och övriga dokument som den utarbetar.
Ändringsförslag 10 Skäl 16
(16) Byrån bör ha ett tätt samarbete med Europarådet. Genom ett sådant samarbete bör all överlappning mellan byråns och Europarådets verksamhet undvikas, särskilt genom att man bygger upp mekanismer för att skapa synergieffekter, till exempel sluter ett samarbetsavtal och låter en oberoende person utsedd av Europarådet delta i byråns förvaltningsorgan med en rösträtt som begränsats på lämpligt sätt liksom i det nuvarande EUMC.	(16) Byrån bör ha ett tätt samarbete med Europarådet. Genom ett sådant samarbete bör all överlappning mellan byråns och Europarådets verksamhet undvikas, särskilt genom att man bygger upp mekanismer för att skapa komplementaritet och mervärde, till exempel sluter ett samarbetsavtal och låter en oberoende person utsedd av Europarådet delta i byråns förvaltningsorgan med en rösträtt som begränsats på lämpligt sätt.
Ändringsförslag 11 Skäl 16a (nytt)
	(16a) Byrån erkänner det civila samhällets viktiga roll i arbetet för att skydda grundläggande rättigheter och bör därför främja dialog med det civila samhället och bedriva nära samarbete med icke-statliga organisationer och med institutioner i det civila samhället som är verksamma på området för grundläggande rättigheter. Byrån bör inrätta ett nätverk med namnet Plattform för grundläggande rättigheter i syfte att etablera en strukturerad och fruktbar dialog och nära samarbete med alla relevanta aktörer på området.
Ändringsförslag 12 Skäl 17a (nytt)
	(17a) Byrån bör ha en vetenskaplig kommitté för att säkra hög vetenskaplig kvalitet hos verksamheten.
Ändringsförslag 13 Skäl 17b (nytt)
	(17b) De myndigheter som utser medlemmar till styrelsen, direktionen och den vetenskapliga kommittén bör vinnlägga sig om att åstadkomma ett balanserat deltagande av kvinnor och män i de här organen. Särskild uppmärksamhet bör också fästas vid en jämlik representation av kvinnor och män i personalens sammansättning.
Ändringsförslag 14 Skäl 18
(18) Europaparlamentet spelar en viktig roll för de grundläggande rättigheterna. Det bör utse en oberoende ledamot av byråns styrelse.	(18) Europaparlamentet spelar en viktig roll för de grundläggande rättigheterna. Det bör därför höras före antagandet av byråns fleråriga rambeslut samt om de kandidater som föreslagits för tjänsten som byråns direktör.
Ändringsförslag 15 Skäl 19
(19) Ett rådgivande forum bör inrättas för att alla de sociala krafter i det civila samhället som är aktiva i fråga om grundläggande rättigheter skall vara företrädda inom byråns strukturer och för att alla intressenter skall kunna samarbeta effektivt.	utgår
Ändringsförslag 16 Skäl 21a (nytt)
	(21a) Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna samt de bestämmelser som gemensamt antagits av gemenskapens institutioner i syfte att tillämpa tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall även gälla byråns personal och direktör, inklusive bestämmelserna om avsättande av direktören.
Ändringsförslag 17 Skäl 22
(22) Byrån bör ha ställning som juridisk person och efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i fråga om alla dess rättsliga förpliktelser, ekonomiska åtaganden och skulder, överenskommelser och anställningsavtal med centrumets personal. Byrån bör fortsätta att ha sitt säte i Wien i enlighet med beslutet av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 2 juni 1997 om inrättandet av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet.	(22) Byrån bör ha ställning som juridisk person och efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i fråga om alla dess rättsliga förpliktelser, ekonomiska åtaganden och skulder, överenskommelser och anställningsavtal med centrumets personal.
Ändringsförslag 18 Skäl 22a (nytt)
	(22a) Byråns verksamhet bör vara öppen för kandidatländerna. Länder med vilka ett stabiliserings- och associeringsavtal har ingåtts bör också ges rätt att delta i byråns verksamhet, eftersom det här ger unionen möjlighet att understöda deras ansträngningar på vägen mot europeisk integration genom att underlätta den gradvisa anpassningen av deras lagstiftning till gemenskapsrätten samt överföra sakkunskap och goda metoder, särskilt på de områden av regelverket som tjänar som centrala referenspunkter för reformprocessen på västra Balkan.
Ändringsförslag 19 Skäl 23
(23) Eftersom de åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning är åtgärder med allmän räckvidd i enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter bör de antas genom det föreskrivande förfarande som avses i artikel 5 i det beslutet.	utgår
Ändringsförslag 20 Skäl 23a (nytt)
	(23a) Byrån bör inleda den nödvändiga utvärderingen av sin verksamhet i god tid, inbegripet en djupgående utvärdering av verksamhetens omfattning i förhållande till de länder som inte är medlemmar av unionen, på basis av vilken räckvidden för byråns verksamhet, dess uppdrag och arbetsmetoder bör ses över.
Ändringsförslag 21 Artikel 3, punkterna 2–4
2. Byrån skall i sin verksamhet utgå från de grundläggande rättigheterna som de är definierade i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen och särskilt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som den proklamerades i Nice den 7 december 2000.	2. Byrån skall i sin verksamhet utgå från de grundläggande rättigheterna enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen, inklusive de som fastställs i Europeiska konventionen om skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som undertecknades i Rom den 4 november 1950 och så som dessa återspeglas i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som den proklamerades i Nice den 7 december 2000.
3. Byrån skall i sin verksamhet undersöka situationen vad gäller grundläggande rättigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater när de genomför EU:s lagstiftning, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, artikel 4.1 e och artiklarna 27 och 28.	3. Byrån skall i sin verksamhet ägna sig åt frågor i anslutning till grundläggande rättigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater när de genomför EU:s lagstiftning. Den kan också ägna sig åt frågor i anslutning till grundläggande rättigheter inom räckvidd för punkt 1 i de länder som omnämns i artikel 27.1, i den mån som krävs med tanke på en gradvis anpassning till gemenskapsrätten i det land som berörs samt i enlighet med artikel 27.2.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 skall byrån på kommissionens begäran lämna information och analyser om grundläggande rättighetsfrågor som gäller tredjeländer med vilka gemenskapen har ingått associeringsavtal eller avtal som innehåller bestämmelser om respekt för mänskliga rättigheter, eller har påbörjat, eller avser att påbörja, förhandlingar om sådana avtal, särskilt med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.
Motivering
Tillägget i punkt 3 är en uppföljning av det brittiska förslaget om att införa en hänvisning till gemenskapens behörigheter i enlighet med artikel 3.1.
Ändringsförslag 22 Artikel 4
1. För att uppnå målen i artikel 2 skall byrån	1. För att uppnå målen i artikel 2 skall byrån, inom ramen för sina befogenheter som fastställs i artikel 3:
a) samla in, registrera, analysera och sprida relevant, objektiv, tillförlitlig och jämförbar information och uppgifter, inbegripet forskningsresultat och kontrollresultat från medlemsstaterna, EU-institutionerna, gemenskapsorgan, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, berörda tredjeländer samt internationella organisationer,	a) samla in, registrera, analysera och sprida relevant, objektiv, tillförlitlig och jämförbar information och uppgifter, inbegripet forskningsresultat och kontrollresultat från medlemsstaterna, EU-institutionerna, gemenskapens och unionens organ, kontor och byråer, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, berörda tredjeländer samt internationella organisationer, särskilt de behöriga organen inom Europarådet,
b) utveckla metoder att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom samarbete med kommissionen och medlemsstaterna,	b) utveckla metoder och standarder för att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom samarbete med kommissionen och medlemsstaterna,
c) bedriva, samarbeta om eller uppmuntra forskning och vetenskapliga undersökningar, förberedande studier och genomförbarhetsstudier, även, när det är lämpligt och i linje med det årliga arbetsprogrammet, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen. Det skall också anordna expertmöten och vid behov bilda tillfälliga arbetsgrupper,	c) bedriva, samarbeta om eller uppmuntra forskning och vetenskapliga undersökningar, förberedande studier och genomförbarhetsstudier, även, när det är lämpligt och i linje med det årliga arbetsprogrammet, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,
d) utarbeta slutsatser och yttranden om allmänna frågor, för EU-institutionerna och medlemsstaterna när de genomför gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,	d) utarbeta och offentliggöra slutsatser och yttranden om specifika tematiska frågor, för EU-institutionerna och medlemsstaterna när de genomför gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,
e) ställa sin tekniska sakkunskap till förfogande för rådet när det, i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen, begär att en oberoende person skall rapportera om situationen i en medlemsstat eller när det får ett förslag i enlighet med artikel 7.2, och när rådet, som handlar i enlighet med det förfarande som anges i dessa två punkter i artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, har begärt sådan expertis från byrån,	e) ställa sin tekniska sakkunskap till förfogande för Europaparlamentet och rådet när rådet, i enlighet med artikel 7.1 eller 7.2 i fördraget om Europeiska unionen, erhåller ett förslag,
f) offentliggöra en årlig rapport om situationen rörande grundläggande rättigheter, i vilken man också ger exempel på goda rutiner,	f) offentliggöra en årlig rapport om frågor i anslutning till grundläggande rättigheter som omfattas av byråns verksamhet, i vilken man också ger exempel på goda rutiner,
g) offentliggöra tematiska rapporter som grundas på dess analyser, forskning och undersökningar,	g) offentliggöra tematiska rapporter som grundas på dess analyser, forskning och undersökningar,
h) offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet,	h) offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet,
i) öka samarbetet mellan det civila samhället, inbegripet icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, forskningscentrum och företrädare för behöriga offentliga myndigheter samt övriga personer eller organ som har att göra med grundläggande rättigheter, särskilt genom nätverksarbete och genom att främja dialog på europeisk nivå och där så är lämpligt delta i diskussioner och möten på nationell nivå,	i) ta fram en kommunikationsstrategi och främja dialog med det civila samhället i syfte att öka allmänhetens medvetenhet om grundläggande rättigheter samt aktivt informera allmänheten om sitt arbete.
j) tillsammans med berörda intressenter anordna konferenser, kampanjer, rundabordssamtal, seminarier och möten på europeisk nivå för att marknadsföra och sprida sitt arbete, och
k) utforma en kommunikationsstrategi som syftar till att öka allmänhetens medvetande, inrätta dokumentationsresurser för allmänheten och ta fram undervisningsmaterial, främja samarbete och undvika dubbleringar med andra informationskällor.
2. De slutsatser, yttranden och rapporter som byrån upprättar när den utför sina uppgifter i enlighet med punkt 1 skall inte gälla frågor om lagenligheten i kommissionens förslag enligt artikel 250 i fördraget, institutionernas ståndpunkter under lagstiftningsförfarandet eller lagenligheten i rättsakter i den mening som avses i artikel 230 i fördraget. De skall inte behandla frågan om en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördraget i den mening som avses i artikel 226 i fördraget.	2. De slutsatser, yttranden och rapporter som anges i punkt 1 kan gälla frågor i samband med kommissionens förslag enligt artikel 250 i fördraget eller institutionernas ståndpunkter under lagstiftningsförfarandet, detta dock endast i fall där institutionen i fråga lämnat in en ansökan om detta enligt artikel 4.1 d. Dessa slutsatser, yttranden och rapporter skall inte behandla lagenligheten i rättsakter i den mening som avses i artikel 230 i fördraget. De skall inte behandla frågan om en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördraget i den mening som avses i artikel 226 i fördraget.
Ändringsförslag 23 Artikel 5
1. Kommissionen skall anta ett flerårigt rambeslut om byrån i enlighet med det föreskrivande förfarandet som avses i artikel 29.2. Rambeslutet skall	1. Med tillbörligt beaktande av riktlinjerna i Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för grundläggande rättigheter och på basis av ett förslag från kommissionen skall styrelsen anta ett flerårigt rambeslut.
a) omfatta fem år,
b) fastställa vilka områden byråns verksamhet skall omfatta, varvid kampen mot rasism och främlingsfientlighet alltid skall ingå,
c) vara i linje med unionens prioriteringar som de anges i kommissionens strategiska mål,
d) ta vederbörlig hänsyn till byråns ekonomiska och mänskliga resurser, och
e) omfatta bestämmelser som syftar till att undvika tematiska överlappningar med andra gemenskapsorgan, kontor och byråers ansvarsområden.
2. Byrån skall utöva sina uppgifter inom de tematiska områden som fastställs i det fleråriga rambeslutet. Detta skall inte påverka byråns möjlighet att tillmötesgå önskemål från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen enligt artikel 3.4 och artikel 4.1. d–e om frågor utanför dessa tematiska områden, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter det.	2. Det fleråriga rambeslutet skall omfatta fem år, överensstämma med unionens prioriteringar och strategiska mål och vara förenligt med de ekonomiska och mänskliga resurser som byrån förfogar över.
3. Byrån skall utföra sina uppgifter mot bakgrund av sitt årliga arbetsprogram och med vederbörlig hänsyn till tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser.	3. Byrån skall utföra sina uppgifter inom de tematiska områden som fastställs i det fleråriga rambeslutet. Byrån skall emellertid också tillmötesgå önskemål från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen enligt artikel 4.1. d och e om frågor utanför dessa tematiska områden, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter det.
4. Det årliga arbetsprogrammet, som skall antas i enlighet med artikel 11.4 a, skall vara i linje med kommissionens årliga arbetsprogram, även dess forskningsprogram och dess åtgärder rörande statistik som vidtas inom ramen för gemenskapens statistiska program.	4. Byrån skall utföra sina uppgifter mot bakgrund av sitt årliga arbetsprogram.
Ändringsförslag 24 Artikel 6, punkterna 1 och 2
1. Byrån skall inrätta och samordna nödvändiga informationsnätverk. De skall utformas på ett sätt som garanterar att de uppgifter som tillhandahålls är objektiva, tillförlitliga och jämförbara; den sakkunskap som finns inom olika organisationer och organ i medlemsstaterna skall utnyttjas, och de nationella myndigheterna skall delta i insamlingen av uppgifter.	1. För att garantera att de uppgifter som tillhandahålls är objektiva, tillförlitliga och jämförbara skall byrån under utnyttjande av den sakkunskap som finns inom olika organisationer och organ i medlemsstaterna och med beaktande av behovet av att de nationella myndigheterna skall delta i insamlingen av uppgifter skall byrån:
	a) inrätta och samordna informationsnätverk, till exempel ett nätverk av oberoende experter på området för grundläggande rättigheter, och utnyttja befintliga nätverk,
	b) organisera möten med externa experter, och
	c) inrätta tillfälliga arbetsgrupper när helst det är nödvändigt.
2. I sin verksamhet skall byrån, för att undvika överlappning och garantera bästa möjliga resursanvändning, använda befintliga uppgifter från olika källor, och särskilt från det arbete som utförts av	2. I sin verksamhet skall byrån, för att uppnå komplementaritet och garantera bästa möjliga resursanvändning, i mån av lämplighet använda insamlad information och beakta det arbete som utförts, i synnerhet av
a) gemenskapsinstitutioner, gemenskapsorgan, kontor och byråer,	a) EU-institutioner och EU-organ, gemenskapens, EU:s och medlemsstaternas kontor och byråer,
b) medlemsstaternas institutioner, organ, kontor och byråer och	b) Europarådet, med åberopande av undersökningar och verksamhet utförda av Europarådets olika övervaknings- och kontrollmekanismer och dess kommissionär för mänskliga rättigheter, och
c) Europarådet och andra internationella organisationer.	c) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Förenta nationerna och andra internationella organisationer.
Ändringsförslag 25 Artikel 8, rubriken och punkt -1 (ny) och punkt 1
Samarbete med organisationer i medlemsstaterna och på unionsnivå	Samarbete med organisationer i medlemsstaterna och på internationell nivå
	-1. För att garantera ett nära samarbete med medlemsstaterna skall varje medlemsstat utnämna en statlig tjänsteman till nationell sambandsperson. Byrån skall översända alla dokument som utarbetas enligt artikel 4.1 a–g och i till de nationella sambandspersonerna.
1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall byrån samarbeta med statliga och icke-statliga organisationer och organ som är behöriga inom området grundläggande rättigheter i medlemsstaterna och på unionsnivå.	1. För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall byrån samarbeta med:
	– statliga och offentliga organisationer och organ som är behöriga inom området grundläggande rättigheter i medlemsstaterna, inklusive nationella människorättsinstitutioner,
	– Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, särskilt kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, Förenta nationerna och andra internationella organisationer.
Ändringsförslag 26 Artikel 9
Byrån skall samordna sin verksamhet med Europarådets, särskilt vad gäller dess årliga arbetsprogram, i enlighet med artikel 5. I detta syfte skall gemenskapen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 300 i fördraget, ingå ett avtal med Europarådet för att inrätta ett nära samarbete mellan detta och byrån. I avtalet skall ingå en skyldighet för Europarådet att utse en oberoende person till byråns styrelse i enlighet med artikel 11.	För att garantera komplementaritet och mervärde skall byrån samordna sin verksamhet med Europarådets, särskilt vad gäller dess årliga arbetsprogram, i enlighet med artikel 5 och samarbetet med det civila samhället i enlighet med artikel 9a. I detta syfte skall gemenskapen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 300 i fördraget, ingå ett avtal med Europarådet för att inrätta ett nära samarbete mellan detta och byrån. I avtalet skall ingå en bestämmelse om att Europarådet skall utse en oberoende person till byråns styrelse och dess direktion i enlighet med artikel 11 och artikel 12.
Ändringsförslag 27 Artikel 9a (ny)
	Artikel 9a
	Samarbete med det civila samhället och grundandet av en plattform för grundläggande rättigheter
	1. Byrån skall bedriva nära samarbete med icke-statliga organisationer och civilsamhälleliga institutioner som verkar på europeisk eller internationell nivå på området för grundläggande rättigheter, inbegripet på området för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet och för minoritetsskydd. För det här ändamålet skall byrån grunda ett nätverk för samarbete som skall gå under namnet Plattformen för grundläggande rättigheter och bestå av icke-statliga organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, fackförbund och arbetsgivarorganisationer, relevanta sociala organisationer samt yrkesorganisationer, kyrkor, religiösa, filosofiska och icke-konfessionella organisationer, universitet och övriga kvalificerade experter vid europeiska och internationella organ och organisationer.
	2. Plattformen skall utgöra en mekanism för utbyte av information och samkörning av kunskap. Den skall garantera nära samarbete mellan byrån och de relevanta aktörerna.
	3. Plattformen skall vara öppen för alla intresserade och kvalificerade aktörer i enlighet med punkt 1. Byrån kan vända sig till medlemmar av plattformen på basis av särskilda behov som hänför sig till områden som definierats som prioriterade inom ramen för byråns arbete.
	4. Byrån skall i synnerhet uppmana plattformen att
	a) lägga fram förslag till styrelsen om det årliga arbetsprogram som skall antas enligt artikel 11.4 a,
	b) ge styrelsen respons och för styrelsen föreslå uppföljning i samband med årsrapporten som anges i artikel 4.1 f, och
	c) tillkännage direktören och den vetenskapliga kommittén resultat och rekommendationer från konferenser, seminarier och möten som är av relevans för byråns arbete.
	5. Direktören skall ansvara för samordnandet av plattformen.
Ändringsförslag 28 Artikel 10, leden c och d
c) en direktör och	c) en vetenskaplig kommitté och
d) ett forum.	d) en direktör.
Ändringsförslag 29 Artikel 11
1. Styrelsen skall bestå av personer med lämplig erfarenhet av frågor som gäller grundläggande rättigheter och förvaltning av offentliga organisationer, enligt följande:	1. Styrelsen skall bestå av personer med lämplig erfarenhet av frågor som gäller grundläggande rättigheter och förvaltning av offentliga organisationer, enligt följande:
a) En oberoende person som utses av varje medlemsstat.	a) En oberoende person som utses av varje medlemsstat och som innehar ansvar på hög nivå inom en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter, eller någon annan offentlig eller privat organisation.
b) En oberoende person som utses av Europaparlamentet.
c) En oberoende person som utses av Europarådet.	c) En oberoende person som utses av Europarådet.
d) Två företrädare för kommissionen.	d) Två personer utnämnda av kommissionen av vilka
	– den ena skall vara oberoende och utses utsedd bland andra enskilda personer och äga en behörighet på området för grundläggande rättigheter som fått universellt erkännande, och
	– den andra skall vara en företrädare för kommissionen.
De personer som avses i punkt a skall vara personer
– med ansvar på hög nivå vad gäller förvaltning av en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter, eller
– med djupgående sakkunskap om grundläggande rättigheter från arbete i andra oberoende institutioner eller organ.
Varje styrelseledamot får företrädas av en suppleant som uppfyller ovannämnda krav.
Listan över styrelseledamöter skall offentliggöras och uppdateras av byrån på hemsidan.
2. Mandattiden för styrelseledamöterna skall vara fem år. Den kan förlängas en gång.
Emellertid skall en styrelseledamot som inte längre uppfyller de kriterier som gjorde att han eller hon utsågs, genast meddela kommissionen och byråns direktör om detta. Den berörda parten skall utse en ny ledamot för resten av mandattiden.
3. Styrelsen skall välja sin ordförande och sin vice ordförande för en period om två och ett halvt år med möjlighet till en förlängning.	3. Styrelsen skall välja sin ordförande och sin vice ordförande för en period om två och ett halvt år med möjlighet till en förlängning.
Varje ledamot av styrelsen, eller dennes suppleant vid ledamotens frånvaro, har en röst.	Varje ledamot av styrelsen, eller dennes suppleant vid ledamotens frånvaro, har en röst.
4. Styrelsen skall se till att byrån utför de uppgifter som har anförtrotts den. Den är byråns instans för planering och övervakning. I synnerhet skall styrelsen	4. Mandattiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen skall vara fem år. Den kan inte förlängas.
a) anta byråns årliga arbetsprogram på förslag av direktören efter kommissionens yttrande. Det skall överensstämma med tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser. Det årliga arbetsprogrammet skall översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
b) anta de årliga rapporter som avses i artikel 4.1.f–h och i vilka resultaten jämförs med målen i det årliga arbetsprogrammet. Dessa rapporter skall senast den 15 juni överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.
c) utse och, om så är nödvändigt, avsätta byråns direktör,
d) anta byråns årliga budgetförslag och slutliga budgetar,
e) granska direktören i disciplinärenden,
f) upprätta en årlig beräkning över inkomster och utgifter för byrån och översända denna till kommissionen i enlighet med artikel 19.5,
g) anta byråns arbetsordning på förslag av direktören och efter yttrande av kommissionen,
h) anta finansiella bestämmelser för byrån på förslag av direktören och efter yttrande av kommissionen i enlighet med artikel 20.11,
i) anta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna i enlighet med artikel 23.3 och
j) anta förfarandena för att tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 i enlighet med artikel 16.2.
5. Styrelsen får delegera sitt ansvar till direktionen, utom vad gäller de frågor som avses i punkt 4 a–d och g–h.	5. Frånsett normala tillsättningar eller dödsfall löper mandattiden för en ledamot eller suppleant ut först när han eller hon avgår. En ledamot eller suppleant som inte längre uppfyller kriterierna för oberoende skall emellertid omedelbart meddela kommissionen och direktören om detta. Den berörda parten skall då utse en ny ledamot eller suppleant för den återstående mandattiden. Den berörda parten skall också utse en ny ledamot eller en ny suppleant för den återstående mandattiden ifall styrelsen, på basis av ett förslag från en tredjedel av dess ledamöter eller från kommissionen, fastställer att en ledamot eller suppleant inte längre uppfyller kriterierna för oberoende. Om den mandattid som återstår är mindre än två år kan den nya ledamotens eller suppleantens mandattid vara fem hela år.
6. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkterna a, c, d och e i punkt 4, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får endast rösta om besluten i punkt a och b i punkt 4.	6. Styrelsen skall, i enlighet med artikel 13, välja ordförande och viceordförande och de två övriga ledamöterna i direktionen bland de ledamöter som utsetts enligt punkt 1 a för en period på två och ett halvt år som kan förlängas en gång.
7. Ordföranden skall sammankalla styrelsen en gång om året, utan att det påverkar möjligheten att kalla till extra möten. Ordföranden skall kalla till extra möten på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av styrelseledamöterna.	7. Styrelsen skall garantera att byrån utför de uppgifter som den tillskrivits. Den skall utgöra byråns planerings- och övervakningsorgan. Styrelsen skall i synnerhet
	a) anta byråns årliga arbetsprogram i enlighet med det fleråriga rambeslutet, på basis av ett förslag från byråns direktör och efter att kommissionen och den vetenskapliga kommittén yttrat sig. Det skall vara förenligt med tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser och beakta gemenskapens arbete inom forskning och statistik. Det årliga arbetsprogrammet skall översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen,
	b) anta de årsrapporter som anges i artikel 4.1 f och 4.1 h och särskilt i den senare rapporten jämföra resultat som uppnåtts avseende målen i det årliga arbetsprogrammet; utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i artikel 12 a skall den vetenskapliga kommittén höras innan den rapport som anges i artikel 4.1 f antas; rapporterna skall senast den 15 juni översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,
	c) utnämna och, om nödvändigt, avsätta byråns direktör,
	d) anta förslaget till byråns årliga budget och byråns slutgiltiga budget,
	e) utöva de befogenheter som anges i artikel 23.2 avseende direktören och granskning av direktören i disciplinärenden,
	f) göra upp en årlig beräkning av byråns inkomster och utgifter och översända den till kommissionen i enlighet med artikel 19.5,
	g) anta en arbetsordning för byrån på basis av ett förslag från direktören och efter det att kommissionen och den vetenskapliga kommittén har yttrat sig härom,
	h) godkänna de finansiella bestämmelser som byrån skall tillämpa på basis av ett förslag från direktören efter det att kommissionen yttrat sig härom,
	i) godkänna de åtgärder som krävs för att genomföra tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 23.3,
	j) godkänna arrangemang för att genomföra förordning (EG) nr 1049/2001 i enlighet med artikel 16.3,
	k) utnämna och avsätta ledamöter i den vetenskapliga kommittén i enlighet med punkterna 1 och 3 i artikel 12a, och
	l) fastställa att en ledamot eller suppleant i styrelsen inte längre uppfyller kriterierna för oberoende i enlighet med punkt 5.
8. Direktören för det europeiska jämställdhetsinstitutet får delta i styrelsemötena som observatör. Direktörerna för andra berörda gemenskapsbyråer och EU-organ får också delta som observatörer på inbjudan av direktionen.	8. Styrelsen kan, med undantag för ärenden som hänför sig till a–e, g–h och k‑l i punkt 7, delegera sina behörigheter till direktionen.
	8a. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkt 6 och punkterna a, b, c, d, e, g, k och l i punkt 7, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Varje ledamot, eller i hans eller hennes frånvaro, suppleant i styrelsen skall ha en röst. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får rösta om besluten i punkterna a, b, g och k i punkt 7.
	8b. Ordföranden skall sammankalla styrelsen två gånger om året, utan att det påverkar möjligheten att kalla till extra möten. Ordföranden skall kalla till extra möten på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av styrelseledamöterna.
	8c. Ordföranden eller vice ordförande för den vetenskapliga kommittén och direktören för det europeiska jämställdhetsinstitutet får delta i styrelsemötena som observatörer. Direktörerna för andra berörda gemenskapsbyråer, EU-organ och internationella organisationer enligt artiklarna 8 och 9 får också delta som observatörer på inbjudan av direktionen.
Ändringsförslag 30 Artikel 12, punkt 1
1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande samt två företrädare för kommissionen.	1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande, två styrelseledamöter utsedda av styrelsen i enlighet med artikel 11.6 och en av de personer som av kommissionen nominerats till styrelsen. Den person som Europarådet utsett till styrelseledamot får delta i direktionens sammanträden som observatör.
Ändringsförslag 31 Artikel 12a (ny)
	Artikel 12a
	Vetenskaplig kommitté
	Den vetenskapliga kommittén skall bestå av elva oberoende och högt kvalificerade personer på området för grundläggande rättigheter. Styrelsen skall utse ledamöterna enligt ett öppet ansöknings- och urvalsförfarande sedan den hört och beaktat de synpunkter som Europaparlamentets behöriga utskott har framfört. Styrelsen skall garantera att den geografiska representationen fördelas jämnt . Styrelseledamöterna skall inte vara ledamöter i den vetenskapliga kommittén. I arbetsordningen som anges i artikel 11.7 g skall detaljerade villkor för utnämning till den vetenskapliga kommittén fastställas.
	Mandattiden för ledamöterna i den vetenskapliga kommittén skall vara fem år. Den kan inte förlängas.
	Den vetenskapliga kommitténs ledamöter skall agera oberoende. De kan endast ersättas på egen begäran eller i den händelse att ett bestående hinder för uppfyllandet av förpliktelserna föreligger. En ledamot som inte längre uppfyller kriterierna för oberoende skall emellertid genast meddela kommissionen och byråns direktör om detta. Styrelsen kan också på basis av ett förslag från en tredjedel av dess ledamöter förklara att personen i fråga inte längre uppfyller kriterierna för oberoende och avsätta personen i fråga. Styrelsen skall utse en ny ledamot för den återstående mandattiden enligt förfarandet vid val av ordinära ledamöter. Om den återstående mandattiden understiger två år kan mandattiden för den nya ledamoten uppgå till fem hela år. Förteckningen över ledamöter i den vetenskapliga kommittén skall offentliggöras och uppdateras av byrån på dess webbsida. Den vetenskapliga kommittén skall välja ordförande och vice ordförande och deras mandattid skall vara ett år.
	Den vetenskapliga kommittén skall garantera vetenskaplig kvalitet i byråns arbete och vägleda arbetet med detta i syfte. Direktören skall därför i ett så tidigt skede som möjligt involvera den vetenskapliga kommittén i förberedandet av alla dokument som utarbetas i enlighet med artikel 4.1 a–g och i.
	Den vetenskapliga kommitténs beslut skall fattas med två tredjedelars majoritet. Dess ordförande skall sammankalla kommittén fyra gånger om året. Om nödvändigt skall ordföranden igångsätta ett skriftligt förfarande eller kalla till extra möten på eget initiativ eller på begäran av minst fyra ledamöter i den vetenskapliga kommittén.
Ändringsförslag 32 Artikel 13
1. Byrån skall ledas av en direktör som utses av styrelsen med utgångspunkt i en förteckning över sökande från kommissionen. Direktören skall utses på grundval av sina meriter, sin administrations- och förvaltningskapacitet samt sin erfarenhet av frågor om grundläggande rättigheter. Den sökande som styrelsen valt ut kan före utnämningen bli ombedd att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.	1. Byrån skall ledas och företrädas av en direktör som utses av styrelsen i enlighet med förfarandet för samarbete (samråd)som anges i punkt 2. Direktören skall utses på grundval av sina meriter, sin erfarenhet av frågor om grundläggande rättigheter och sin administrations- och förvaltningskapacitet.
2. Direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatperioden kan på förslag från kommissionen och efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. I utvärderingen skall kommissionen främst bedöma vilka resultat som har uppnåtts under den första mandatperioden och hur de uppnåddes, och byråns uppgifter och krav under kommande år.	2. Samarbetsförfarandet skall gå till på följande sätt:
	a) med utgångspunkt i en förteckning över sökande efter en infordran av intresseanmälningar och ett öppet uttagningsförfarande hörs kandidaterna i relevanta frågor före utnämningen sker av Europeiska unionens råd och Europaparlamentets behöriga utskott,
	b) Europaparlamentet och Europeiska unionens råd yttrar sig sedan om kandidaterna och fastställer preferensordningar för dessa,
	c) direktören utses av styrelsen med beaktande av dessa yttranden.
3. Direktören skall ha ansvaret för	3. Direktörens mandatperiod skall vara fem år.
a) utförandet av de uppgifter som avses i artikel 4,	Under de nio månader som föregår slutet av mandatperioden skall kommissionen särskilt utvärdera
b) utformning och genomförande av byråns årliga arbetsprogram,	direktörens prestanda och byråns uppgifter och krav under kommande år.
c) handläggning av alla personalfrågor, särskilt de befogenheter som fastställs i artikel 23.2,	Styrelsen kan, på förslag av kommissionen och med beaktande av utvärderingen, och endast om byråns uppgifter och krav utgör motivering för detta, förlänga direktörens mandatperiod en gång med högst tre år.
d) den löpande administrationen,	Styrelsen kan meddela Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga direktörens mandatperiod. Under den månad som föregår styrelsens formella beslut om att förlänga mandatperioden kan direktören uppmanas att avge en förklaring inför Europaparlamentets behöriga utskott och svara på utskottsledamöternas frågor.
e) genomförande av byråns budget i enlighet med artikel 20 och	Om mandattiden inte förlängs skall direktören fortsätta sin tjänstgöring tills hans eller hennes efterträdare har utsetts.
f) införande av effektiva förfaranden för kontroll och utvärdering av byråns arbete i förhållande till dess mål i enlighet med erkända standarder. Direktören skall varje år rapportera till styrelsen om resultatet av kontrollen.
4. Direktören skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt.	4. Direktören skall ansvara för
	a) utförandet av uppgifterna som anges i artikel 4, i synnerhet utformande och offentliggörandet av dokument som uppgörs i enlighet med artikel 4.1 a–g och i, i samarbete med den vetenskapliga kommittén,
	b) utformande och genomförande av byråns årliga arbetsprogram,
	c) handläggning av alla personalfrågor, särskilt de befogenheter som fastställs i artikel 23.2,
	d) den löpande administrationen,
	e) genomförande av byråns budget i enlighet med artikel 20,
	f) införande av effektiva förfaranden för kontroll och utvärdering av byråns arbete i förhållande till dess mål i enlighet med erkända standarder. Direktören skall varje år rapportera till styrelsen om resultatet av kontrollen.
	g) samarbetet med de nationella sambandspersonerna, och
	h) samarbetet med det civila samhället, inklusive samordningen av plattformen för grundläggande rättigheter i enlighet med artikel 9a.
5. Direktören kan på förslag av kommissionen, avsättas av styrelsen innan mandatperioden har löpt ut.	5. Direktören skall utföra sina uppgifter under oberoende. Han eller hon skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt.
	5a. Direktören kan av Europaparlamentet eller rådet när som helst kallas att delta i en utfrågning i ärenden som har förbindelse med byråns verksamhet.
	5b. Direktören kan på förslag av en tredjedel av styrelseledamöterna avsättas av styrelsen innan mandatperioden har löpt ut. Styrelsens ordförande skall meddela Europaparlamentet och rådet om orsakerna till avsättningen.
Ändringsförslag 33 Artikel 14
Artikel 14	utgår
Forum för grundläggande rättigheter
1. Forumet skall bestå av företrädare för icke-statliga organisationer som arbetar för grundläggande rättigheter och mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, liksom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, berörda sociala organisationer och yrkesorganisationer, kyrkor, religiösa, filosofiska och konfessionslösa organisationer, universitet, experter samt europeiska och internationella organ och organisationer.
2. Forumets medlemmar skall väljas ut genom ett öppet urvalsförfarande som skall fastställas av styrelsen. Antalet medlemmar skall vara högst 100. Deras mandatperiod skall vara fem år och får förnyas en gång.
3. Medlemmarna i styrelsen får inte vara medlemmar i forumet, men får närvara vid forumets möten.
4. Forumet skall vara en punkt för informationsutbyte i frågor om grundläggande rättigheter och för att inhämta kunskap. Det skall garantera ett nära samarbete mellan byrån och berörda intressenter.
5. Forumet skall
– lägga fram förslag för utformningen av det årliga arbetsprogram som skall antas i enlighet med artikel 11.4 a, och
– ge återkoppling och föreslå uppföljning på grundval av den årliga rapport om situationen rörande grundläggande rättigheter som antas i enlighet med artikel 11.4 b.
6. Direktören skall vara ordförande i forumet. Forumet skall mötas en gång per år, eller på styrelsens begäran. Dess arbetsformer skall anges i byråns interna bestämmelser och offentliggöras.
7. Byrån skall ge forumet det tekniska och logistiska stöd som behövs, samt stå för sekretariatshjälp för möten.
Ändringsförslag 34 Artikel 15, punkt 2
2. Styrelseledamöterna, direktören och forumets medlemmar skall förbinda sig att agera i allmänhetens intresse. I detta syfte skall de utfärda en åtagandeförklaring.	2. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna, den vetenskapliga kommitténs ledamöter och direktören skall förbinda sig att agera i allmänhetens intresse. I detta syfte skall de utfärda en intresseförklaring av vilken antingen framgår att det inte föreligger några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller vilka direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Förklaringen skall utfärdas skriftligen när de träder i tjänst och revideras om förändringar med avseende på intressena föreligger. Den skall offentliggöras på byråns webbsida.
Styrelseledamöter som utses i enlighet med artikel 11.1 a–c, direktören och forumets medlemmar skall förbinda sig att agera oberoende. I detta syfte skall de utfärda en intresseförklaring, antingen om att det inte föreligger några intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende eller vilka direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende.
Ändringsförslag 35 Artikel 16, rubriken och punkterna 1 och 2
Tillgång till handlingar	Öppenhet och tillgång till handlingar
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.	1. Byrån skall utveckla goda förvaltningsmetoder för att garantera högsta möjliga nivå av öppenhet och insyn beträffande verksamheten.
	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.
2. Styrelsen skall vidta åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001 inom sex månader från det att byrån börjar sin verksamhet.	2. Styrelsen skall inom sex månader från det att byrån börjar sin verksamhet. anta särskilda bestämmelser för att praktiskt tillämpa punkt 1. Bestämmelserna skall bland annat avse:
	– öppenhet i samband med möten,
	– offentliggörandet av byråns arbete, inbegripet den vetenskapliga kommitténs arbete, och
	– tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.
Ändringsförslag 36 Artikel 19, punkt 3
3. Utan att det påverkar andra resurser, skall byråns inkomster inbegripa	3. Utan att det påverkar andra resurser, skall byråns inkomster inbegripa ett bidrag från gemenskapen som ingår i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (kommissionens avsnitt).
a) ett bidrag från gemenskapen som ingår i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (kommissionens avsnitt), och	Denna inkomst kan kompletteras med betalningar för tjänster som har tillhandahållits inom ramen för genomförandet av de uppgifter som anges i artikel 4.
b) betalningar för tjänster som har tillhandahållits.
Dessa inkomster kan kompletteras med
a) frivilliga bidrag från medlemsstaterna och
b) ekonomiska bidrag från de organisationer eller tredjeländer som avses i artiklarna 8, 9 eller 27.
Ändringsförslag 37 Artikel 22, punkt 4
4. Byrån skall rättsligt efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Det skall överta centrumets rättsliga rättigheter och skyldigheter samt ekonomiska förpliktelser och skulder. Anställningskontrakt som har ingåtts av centrumet innan denna förordning antogs skall gälla.	4. Byrån skall rättsligt efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Det skall överta centrumets rättsliga rättigheter och skyldigheter samt ekonomiska förpliktelser och skulder.
Ändringsförslag 38 Artikel 23, punkterna 1 och 2
1. Tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän, anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna och de regler som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall tillämpas på byråns personal.	1. Tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän, anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna och de regler som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall tillämpas på byråns personal och direktör.
2. Gentemot sin personal skall byrån utöva de befogenheter som har tilldelats den av tillsättningsmyndigheten.	2. Gentemot sin personal skall byrån utöva de befogenheter som har tilldelats den av tillsättningsmyndigheten genom tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och av den kontraktsskrivande myndigheten i enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.
Ändringsförslag 39 Artikel 27
Deltagande av kandidatländer eller blivande kandidatländer	Deltagande av kandidatländer och länder med vilka stabiliserings- och associeringsavtal har ingåtts
1. Byrån skall vara öppen för medverkan av de länder som har ingått associeringsavtal med gemenskapen och som av Europeiska rådet har fastställts som kandidatländer eller blivande kandidatländer till unionen om det berörda associeringsrådet beslutar om ett sådant deltagande.	1. Byrån skall vara öppen för medverkan av kandidatländer och länder som har ingått stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska gemenskapen.
2. I så fall skall bestämmelserna om deras deltagande fastställas genom ett beslut i det berörda associeringsrådet. I beslutet skall fastställas vilken expertkunskap och vilket stöd som skall erbjudas till landet i fråga, och dessutom skall anges hur, på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder skall delta i byråns arbete och även vilka bestämmelser som gäller för deltagande i de initiativ som byrån tar, ekonomiska bidrag och personal. Beslutet skall överensstämma med denna förordning och med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna. Beslutet skall ange att det deltagande landet får utse en oberoende person som uppfyller de krav som anges i artikel 11.1 a som observatör i styrelsen utan rösträtt.	2. Dessa länders deltagande och relevanta bestämmelser om deras deltagande skall fastställas genom ett beslut i det berörda associeringsrådet med beaktande av varje enskilt lands specifika status. I beslutet skall i synnerhet fastställas hur, på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder skall delta i byråns arbete inom den ram som anges i artiklarna 4 och 5, och även vilka bestämmelser som gäller för deltagande i de initiativ som byrån tar, ekonomiska bidrag och personal. Beslutet skall överensstämma med denna förordning och med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna. Beslutet skall ange att det deltagande landet får utse en oberoende person som uppfyller de krav som anges i artikel 11.1 a som observatör i styrelsen utan rösträtt.
3. Byrån skall ta upp situationen vad gäller grundläggande rättigheter i de länder som deltar i enlighet med denna artikel, i den mån det är relevant för respektive associeringsavtal. Artiklarna 4 och 5 skall analogt tillämpas i detta syfte.
Ändringsförslag 40 Artikel 29
Artikel 29	utgår
Förfarande
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med kommissionens företrädare som ordförande.
2. När hänvisning sker till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas.
3. Den tidsperiod som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.
Ändringsförslag 41 Artikel 30
1. Den nuvarande mandatperioden för ledamöterna i Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighets styrelse skall löpa ut den 31 december 2006. Kommissionen skall vidta de åtgärder som krävs för att en styrelse skall kunna inrättas i enlighet med artikel 11 och inleda sin mandatperiod den 1 januari 2007.	1. Den nuvarande mandatperioden för ledamöterna i Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighets styrelse skall löpa ut den 31 december 2006. Kommissionen skall så snart denna förordning trätt i kraft vidta de åtgärder som krävs för att en styrelse skall kunna inrättas i enlighet med artikel 11 och inleda sitt arbete i god tid.
2. Kommissionen skall påbörja förfarandet för att utse en direktör för byrån i enlighet med artikel 13.1 utan dröjsmål efter det att denna förordning har trätt i kraft.	2. De berörda parterna skall påbörja förfarandet för att utse en direktör för byrån i enlighet med artikel 13.1 utan dröjsmål efter det att denna förordning har trätt i kraft.
3. Styrelsen får, på förslag av kommissionen, förlänga den nuvarande mandatperioden för direktören för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i högst 18 månader, i väntan på det utnämningsförfarande som avses i punkt 2.	3. Styrelsen får, på förslag av kommissionen, utnämna en tillförordnad direktör eller förlänga den nuvarande mandatperioden för direktören för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet under en så kort tidsperiod som möjligt, i väntan på det utnämningsförfarande som avses i punkt 2.
4. Om centrumets direktör inte vill eller kan agera i enlighet med punkt 3 skall styrelsen utse en tillförordnad direktör på samma villkor.
Ändringsförslag 42 Artikel 31, punkterna 1–3
1. Byrån skall regelbundet genomföra förhands- och efterhandsbedömningar av åtgärder den genomför när dessa är förknippade med betydande utgifter. Den skall meddela styrelsen resultaten av dessa bedömningar.	1. Byrån skall regelbundet genomföra förhands- och efterhandsbedömningar av åtgärder den genomför när dessa är förknippade med betydande utgifter. Direktören skall meddela styrelsen resultaten av dessa bedömningar.
2. Byrån skall varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör utvärderingsresultaten.	2. Byrån skall varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör utvärderingsresultaten.
3. Senast den 31 december 2009 skall byrån beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat byrån har uppnått under de tre första verksamhetsåren utifrån den uppdragsbeskrivning som styrelsen har antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall beakta byråns uppgifter, dess arbetsmetoder och dess betydelse för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna, och den skall innehålla en analys av synergieffekterna och de ekonomiska konsekvenserna av eventuella utvidgningar av uppgifterna. Vid utvärderingen skall man beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.	3. Senast den 31 december 2011 skall byrån beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat byrån har uppnått under de tre första verksamhetsåren utifrån den uppdragsbeskrivning som styrelsen har antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall
	– beakta byråns uppgifter, dess arbetsmetoder och dess betydelse för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna,
	– innehålla en utvärdering som visar eventuella behov av att ändra eller utöka byråns uppgifter, räckvidd, verksamhetsområde eller struktur,
	– innehålla en analys av synergieffekterna och de ekonomiska konsekvenserna av eventuella utvidgningar av uppgifterna, och
	– beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.
Utvärderingen skall också visa på eventuella behov av att ändra eller utöka byråns uppgifter, räckvidd, verksamhetsområde eller struktur, även särskilda strukturella ändringar som krävs för att garantera överensstämmelse med övergripande bestämmelser om tillsynsmyndigheter när dessa har trätt i kraft.
Ändringsförslag 43 Artikel 32, punkt 1
1. Styrelsen skall granska slutsatserna av den utvärdering som avses i artikel 31 och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av byrån, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar.	1. Styrelsen skall granska slutsatserna av den utvärdering som avses i artikel 31.3 och artikel 31.4 och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av byrån, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar.

• [1]  EUT C ..., ...

MOTIVERING

Med hänsyn till att processen med att skapa en konstitution för Europeiska unionen har stannat av anser föredraganden att detta är rätta tillfället för EU att lyfta fram skyddet och främjandet av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

I diskussionen om Europaparlamentets roll i processen för att skapa en EU‑byrå för grundläggande rättigheter är det mycket viktigt att bevara den höga ambitionsnivån i det första förslaget om frågan. I den detaljerade interinstitutionella diskussionen om byråns uppgift och organisation måste man därför hålla fast vid de principer som fastställdes i parlamentets resolution den 26 maj 2005 om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: de nationella institutionernas och EU‑institutionernas roll, däribland byrån för grundläggande rättigheter.

I enlighet med den resolutionen och med föredragandens åsikt i dagsläget är det nödvändigt att skapa en byrå som är både oberoende och ansvarig. En balans måste således uppnås mellan dessa båda krav, samtidigt som man hela tiden måste hålla i minnet att det viktigaste är att skapa ett funktionsdugligt och effektivt organ. För att åstadkomma detta krävs ett aktivt och nära samarbete mellan de tre EU‑institutionerna – framför allt måste en politisk samsyn uppnås.

En sådan byrå är bara intressant om den kan fullfölja sitt uppdrag med legitimitet, effektivitet och trovärdighet. I denna process måste en balans uppnås mellan två konkurrerande utmaningar: att stärka byråns oberoende och att garantera dess ansvar gentemot EU‑institutionerna. En tillräckligt legitim och tillförlitlig byrå skall i första hand inrikta sig på EU:s medlemsstater, men för den skull inte utesluta möjligheten att ta upp frågor om tredjeländer – i den utsträckning detta är relevant för tillämpningen av gemenskapslagstiftningen och EU:s inrikespolitik.

Föredraganden har ändrat kommissionens ursprungliga förslag för att se till att dessa aspekter verkligen blir utmärkande för det nyinrättade organet. Ändringsförslagen kan grupperas kring tre huvudlinjer i argumenteringen.

För det första måste Europaparlamentets roll lyftas fram i högre grad än vad som är fallet i kommissionens förslag (ändringsförslag nr 8, 9, 13, 19, 21 och 39 syftar till att åstadkomma detta) när byråns uppdrag och organisation utformas, för att förstärka byråns legitimitet.

För det andra måste tillräckligt stor hänsyn tas till Europarådets arbete när byråns roll, geografiska ansvarsområde och uppgifter fastställs, för att undvika dubbelarbete och skapa synergieffekter (ändringsförslag nr 11, 17, 25, 31, 33 och 40 handlar om detta).

För det tredje kan byråns oberoende organisation bara garanteras om byråns medlemmar och beslutsfattande organ själva är oberoende och utses genom ett öppet förfarande. Vid sidan av kommissionen behöver även parlamentet involveras i definitionen av byråns fleråriga ramprogram (ändringsförslag nr 22). Byrån bör ges möjlighet att ta upp frågor på eget initiativ (ändringsförslag nr 32, 33, 38, 39 och 40 syftar till att uppfylla detta mångfacetterade mål).

När det gäller byråns geografiska ansvarsområde anser föredraganden att byråns främsta uppgift är att hjälpa EU:s institutioner och medlemsstater att uppfylla sina förpliktelser enligt gemenskapslagstiftningen att respektera de grundläggande rättigheterna i sin politik. Men det går heller inte att utesluta tredjeländer från byråns ansvarsområde eftersom det i lika hög grad finns ett behov av att överväga de yttre aspekterna på en aktuell gemenskapslag eller ett internt politikområde. Den kompromiss som nåddes i denna fråga innebar att tillräckligt stor hänsyn kunde tas till det utökade samarbetet med utskottet för utrikesfrågor (denna överenskommelse avspeglas i ändringsförslag nr 16).

Målet med dessa ändringsförslag är att placera byrån i själva hjärtat av EU:s utveckling mot ett bättre skydd för grundläggande rättigheter, och alla erfarenheter måste användas i denna process. Grundläggande rättigheter bör utgöra kärnan i alla politikområden inom EU, så att EU verkligen kan sägas stå för grundläggande rättigheter.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (11.5.2006)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS))

Föredragande: (*) Cem Özdemir

(*)         Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Europaparlamentet har alltid varit mästare när det gäller att förbättra de mänskliga rättigheterna och garantera de grundläggande rättigheterna i EU och i världen. Därför är det verkligen på tiden att Europeiska unionen inrättar den föreslagna byrån. Genom att inrätta byrån vill Europeiska unionen se till att den respekterar de mänskliga rättigheterna då den utövar sin politik. Med hänsyn till det mandat som tillskrivs byrån (artikel 6.2 i EU-fördraget och stadgan om de grundläggande rättigheterna) bör byrån se till att noga samordna sitt arbete och samarbeta med Europarådet, för att undvika dubbelarbete. Byrån bör också ta tillbörlig hänsyn till Europarådets information, analyser och arbete, och i synnerhet dess övervakningsmekanismer för de mänskliga rättigheterna, för att undvika att man inför olika riktlinjer och bestämmelser som eventuellt kan försämra det övergripande skyddet för de mänskliga rättigheterna i Europa.

Byråns viktigaste uppgift är att bistå EU:s institutioner och medlemsstater då de agerar inom ramen för gemenskapsrätten, så att de kan uppfylla sitt åtagande i enlighet med EU- och EG‑rätten när det gäller respekten för de grundläggande rättigheterna då de genomför sina åtgärder. I detta hänseende är det nödvändigt att undersöka möjligheten att EU och dess medlemsstater, i enlighet med EU-rätten och internationell rätt, eventuellt hålls ansvariga för handlingar som innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer och att byrån därför bör ha mandat att se över de åtgärder som eventuellt kan innebära ett sådant ansvar. På detta område skulle byrån kunna agera som ett tidigt varningssystem för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer.

Det är även byråns uppgift att assistera EU när det gäller genomförandet av den EU-externa politiken då situationen för de mänskliga rättigheterna i ett tredjeland måste utvärderas före genomförandet (artikel 3.4 i kommissionens förslag). Byrån skall också vara öppen för aktiv medverkan av länder som av Europeiska unionen har utsetts till kandidatländer eller blivande kandidatländer till unionen, i enlighet med kommissionens förslag (artikel 27). Detta kan betraktas som något man lärt sig från de tidigare utvidgningarna och kommer att ytterligare bidra till att säkra en smidig integrering i EU av de länder som slutit associeringsavtal. Dessutom fastställs en liknande uppgift för byrån i EU:s avtal med tredjeländer (artikel 3.4 i kommissionens förslag), särskilt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, bland annat en villkorsklausul rörande respekten för de mänskliga rättigheterna, det vill säga en klausul som skall tillämpas ömsesidigt.

Europaparlamentet är den institution som väljs direkt av folket, och tillsammans med rådet övervakar det EU:s förbindelser med tredjeländer. Därmed måste parlamentet kunna utnyttja byråns tjänster och expertis för att kunna göra välgrundade bedömningar.

Stärkandet av byråns oberoende och dess ansvar gentemot gemenskapsinstitutionerna bör tas upp i samarbete med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor och underutskottet för mänskliga rättigheter uppmanar därför utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 2
(2) I Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter bekräftas rättigheterna så som de framgår av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och internationella förpliktelser, fördraget om Europeiska unionen, gemenskapsfördragen, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, de sociala stadgor som undertecknats av gemenskapen och Europarådet och den rättspraxis som utvecklats av Europeiska gemenskapernas domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.	(2) I Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter bekräftas rättigheterna så som de framgår av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och internationella förpliktelser, fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 6.2 och artikel 11, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt alla övriga relevanta människorättsinstrument, gemenskapsfördragen, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, de sociala stadgor som undertecknats av gemenskapen och Europarådet och den rättspraxis som utvecklats av Europeiska gemenskapernas domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag 2 Skäl 16
(16) Byrån bör ha ett tätt samarbete med Europarådet. Genom ett sådant samarbete bör all överlappning mellan byråns och Europarådets verksamhet undvikas, särskilt genom att man bygger upp mekanismer för att skapa synergieffekter, till exempel sluter ett samarbetsavtal och låter en oberoende person utsedd av Europarådet delta i byråns förvaltningsorgan med en rösträtt som begränsats på lämpligt sätt liksom i det nuvarande EUMC.	(16) Byrån bör ha ett tätt samarbete med Europarådet, men undvika att byrån blir beroende av Europarådet eller att byrån och Europarådet blir ömsesidigt beroende av varandra. Genom ett sådant samarbete bör all överlappning mellan byråns och Europarådets verksamhet undvikas, särskilt genom att man bygger upp mekanismer för att skapa synergieffekter, till exempel sluter ett samarbetsavtal och låter en oberoende person utsedd av Europarådet delta i byråns förvaltningsorgan med en rösträtt som begränsats på lämpligt sätt liksom i det nuvarande EUMC.
Motivering
Samarbetet begränsar inte byråns möjligheter att fatta egna beslut grundade på egna ståndpunkter.
Ändringsförslag 3 Skäl 18
(18) Europaparlamentet spelar en viktig roll för de grundläggande rättigheterna. Det bör utse en oberoende ledamot av byråns styrelse.	(18) Europaparlamentet spelar en viktig roll för de grundläggande rättigheterna. Det bör utse en oberoende ledamot av byråns styrelse och bör ha rätt att delta i utnämnandet av byråns direktör och förlängandet av direktörens mandatperiod.
Motivering
Europaparlamentets kontrollbefogenheter bör även avse byråns ledning.
Ändringsförslag 4 Skäl 26b (nytt)
	(26b) Europaparlamentet erkänner och bekräftar ånyo vikten av att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna beaktas i samtliga avtal som EU ingår med tredjeländer, och påpekar att kommissionen aktivt bör utvärdera huruvida dessa grundläggande åtaganden fullgörs.
Ändringsförslag 5 Artikel 2
Byråns syfte skall vara att ge stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter till berörda institutioner, organisationer, kontor och byråer inom gemenskapen och dess medlemsstater i samband med genomförandet av EU:s lagstiftning, för att hjälpa dem att till fullo respektera de grundläggande rättigheterna när de vidtar åtgärder eller utformar handlingsplaner inom sina behörighetsområden.	Byråns syfte skall vara att ge stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter till berörda institutioner, organisationer, kontor och byråer inom gemenskapen och dess medlemsstater i samband med genomförandet av EU:s lagstiftning, för att hjälpa dem att till fullo respektera de grundläggande rättigheterna när de vidtar åtgärder eller utformar handlingsplaner inom sina behörighetsområden. Byrån är rättslig efterträdare till det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, men skall utveckla egna arbetsmetoder, förfaranden samt beslutsprocesser, och dess verksamhet skall präglas av principen om vetenskaplig objektivitet.
Ändringsförslag 6 Artikel 3, punkt 2
2. Byrån skall i sin verksamhet utgå från de grundläggande rättigheterna som de är definierade i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen och särskilt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som den proklamerades i Nice den 7 december 2000.	2. Byrån skall i sin verksamhet utgå från de grundläggande rättigheterna som de är definierade i artikel 6.2 och artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen och särskilt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som den proklamerades i Nice den 7 december 2000, och därvid ta vederbörlig hänsyn till befintliga internationella människorättsnormer, exempelvis de som tas upp i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och protokollen till denna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt alla övriga relevanta människorättsinstrument.
Ändringsförslag 7 Artikel 3, punkt 3
3. Byrån skall i sin verksamhet undersöka situationen vad gäller grundläggande rättigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater när de genomför EU:s lagstiftning, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, artikel 4.1 e och artiklarna 27 och 28.	3. Byrån skall i sin verksamhet undersöka situationen vad gäller grundläggande rättigheter och hur dessa påverkas av den verksamhet som bedrivs av Europeiska unionen, dess medlemsstater, de anslutande länderna samt kandidatländerna när de genomför EU:s lagstiftning, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, artikel 4.1 e och artiklarna 27 och 28.
Ändringsförslag 8 Artikel 3, punkt 4
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 skall byrån på kommissionens begäran lämna information och analyser om grundläggande rättighetsfrågor som gäller tredjeländer med vilka gemenskapen har ingått associeringsavtal eller avtal som innehåller bestämmelser om respekt för mänskliga rättigheter, eller har påbörjat, eller avser att påbörja, förhandlingar om sådana avtal, särskilt med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.	4. Byrån skall på Europaparlamentets, kommissionens eller rådets begäran lämna information och analyser om grundläggande rättighetsfrågor som gäller tredjeländer, i den mån en extern dimension i tillämpningen av gemenskapsrätten eller intern politik berörs, dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9. Denna uppgift skall inte utföras på bekostnad av byråns primära verksamhetsområde som bör vara inriktat på medlemsstaterna.
Ändringsförslag 9 Artikel 3, punkt 4a (ny)
	4a. Senast två år efter att byråns första styrelse har utsetts skall byrån förelägga Europaparlamentet, kommissionen och rådet en utförlig utvärdering av sina egna insatser, vilka utförts i enlighet med denna artikel och utifrån byråns egna budgetmedel och dess egen förvaltningsförmåga, och vid behov även lämna eventuella förslag till ändringar.
Ändringsförslag 10 Artikel 4, punkt 1, led d
d) utarbeta slutsatser och yttranden om allmänna frågor, för EU-institutionerna och medlemsstaterna när de genomför gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,	d) utarbeta rekommendationer och yttranden om allmänna frågor och om internationella avtal, för EU-institutionerna och medlemsstaterna när de genomför gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,
Motivering
För att byrån verkligen skall skapa ett mervärde är det viktigt att den kan utarbeta rekommendationer, även om internationella avtal.
Ändringsförslag 11 Artikel 9
Byrån skall samordna sin verksamhet med Europarådets, särskilt vad gäller dess årliga arbetsprogram, i enlighet med artikel 5. I detta syfte skall gemenskapen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 300 i fördraget, ingå ett avtal med Europarådet för att inrätta ett nära samarbete mellan detta och byrån. I avtalet skall ingå en skyldighet för Europarådet att utse en oberoende person till byråns styrelse i enlighet med artikel 11.	Byrån skall samordna sin verksamhet med Europarådets, särskilt vad gäller dess årliga arbetsprogram, i enlighet med artikel 5. I detta syfte skall gemenskapen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 300 i fördraget, ingå ett bilateralt avtal med Europarådet för att inrätta ett nära samarbete mellan detta och byrån. I avtalet skall bland annat ingå
	a) en möjlighet för Europarådet att utse en företrädare eller sin kommissionär för mänskliga rättigheter till byråns styrelse i enlighet med artikel 11.
	b) ett förstärkt samarbete mellan byrån och berörda organ i Europarådet avseende tredjeländer som är medlemmar i Europarådet.
Ändringsförslag 12 Artikel 9a (ny)
	Artikel 9a
	Samarbete med Förenta nationerna
	Byrån skall, då den bedriver sin verksamhet, ta hänsyn till de relevanta FN‑organen, bland annat kontoret för FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, som byrån kan ingå samarbetsavtal med.
Motivering
Byrån bör samordna sin verksamhet med relevanta FN-organ.
Ändringsförslag 13 Artikel 9b (ny)
	Artikel 9b
	Samarbete med icke-statliga människorättsorganisationer
	Byrån bör, då den bedriver sin verksamhet, samarbeta med icke-statliga människorättsorganisationer med väldokumenterad erfarenhet, i synnerhet i fråga om sådana klagomål och rapporter om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i EU och i tredjeländer, som regelbundet utarbetas av dessa organisationer.
Ändringsförslag 14 Artikel 11, punkt 6
6. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkterna a, c, d och e i punkt 4, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får endast rösta om besluten i punkt a och b i punkt 4.	6. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkterna a, c, d och e i punkt 4, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får inte rösta om besluten i punkt c, d, e, f, h, i och j i punkt 4.
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att ge den person som utses av Europarådet rösträtt i frågor såsom antagandet av slutsatser och yttranden om allmänna frågor, och om förfaranden, för att på så sätt förbättra samstämmigheten och komplementariteten med Europarådets normer och verksamhet.
Ändringsförslag 15 Artikel 12, punkt 1
1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande samt två företrädare för kommissionen.	1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande, den person som Europarådet utser till styrelsen samt två företrädare för kommissionen.
Motivering
Detta ändringsförslag har samma syfte som ändringsförslag 5, 6 och 7.
Ändringsförslag 16 Artikel 13, punkt 1
1. Byrån skall ledas av en direktör som utses av styrelsen med utgångspunkt i en förteckning över sökande från kommissionen. Direktören skall utses på grundval av sina meriter, sin administrations- och förvaltningskapacitet samt sin erfarenhet av frågor om grundläggande rättigheter. Den sökande som styrelsen valt ut kan före utnämningen bli ombedd att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.	1. Byrån skall ledas av en direktör som utses av styrelsen med utgångspunkt i en förteckning över sökande från kommissionen. Direktören skall utses på grundval av sina meriter, sin administrations- och förvaltningskapacitet samt sin erfarenhet av frågor om grundläggande rättigheter. Den sökande som styrelsen valt ut kan före utnämningen bli ombedd att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna. Direktörens utnämning skall avslås eller godkännas av Europaparlamentet.
Ändringsförslag 17 Artikel 13, punkt 2
2. Direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatperioden kan på förslag från kommissionen och efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. I utvärderingen skall kommissionen främst bedöma vilka resultat som har uppnåtts under den första mandatperioden och hur de uppnåddes, och byråns uppgifter och krav under kommande år.	2. Direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatperioden kan på förslag från kommissionen och efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. I utvärderingen skall kommissionen främst bedöma vilka resultat som har uppnåtts under den första mandatperioden och hur de uppnåddes, och byråns uppgifter och krav under kommande år. En eventuell förlängning av direktörens mandatperiod skall godkännas av Europaparlamentet.
Motivering
Europaparlamentet bör utöva sina kontrollbefogenheter när det gäller förlängandet av direktörens mandatperiod.
Ändringsförslag 18 Artikel 13, punkt 5
5. Direktören kan på förslag av kommissionen, avsättas av styrelsen innan mandatperioden har löpt ut.	5. Direktören kan, på förslag av kommissionen eller Europaparlamentet, avsättas av styrelsen innan mandatperioden har löpt ut.
Ändringsförslag 19 Artikel 14, punkt 6
6. Direktören skall vara ordförande i forumet. Forumet skall mötas en gång per år, eller på styrelsens begäran. Dess arbetsformer skall anges i byråns interna bestämmelser och offentliggöras.	6. Direktören skall vara ordförande i forumet. Forumet skall mötas minst två gånger per år eller på styrelsens begäran, eller när en majoritet av forumets medlemmar anser att det behövs. Dess arbetsformer skall anges i byråns interna bestämmelser och offentliggöras
Ändringsförslag 20 Artikel 27, punkt 1
1. Byrån skall vara öppen för medverkan av de länder som har ingått associeringsavtal med gemenskapen och som av Europeiska rådet har fastställts som kandidatländer eller blivande kandidatländer till unionen om det berörda associeringsrådet beslutar om ett sådant deltagande.	1. Byrån skall vara öppen för observatörsmedverkan av de länder som har ingått associeringsavtal med gemenskapen och som av Europeiska rådet har fastställts som kandidatländer eller blivande kandidatländer till unionen om det berörda associeringsrådet beslutar om ett sådant deltagande.
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att göra potentiella nya medlemsstater delaktiga i byråns verksamhet redan innan de ansluter sig till EU, och att göra det på ett sätt som är förenligt med byråns huvudsakliga syfte.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Referensnummer	KOM(2005)0280 – C6-0288/2005 – 2005/0124(CNS)
Ansvarigt utskott	LIBE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AFET 29.9.2005
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren	29.9.2005
Föredragande av yttrande Utnämning	Cem Özdemir 29.8.2005
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	21.11.2005		4.1.2006	24.1.2006	20.2.2006	3.5.2006
Antagande	3.5.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 5 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Bastiaan Belder, André Brie, Elmar Brok, Simon Coveney, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Toomas Hendrik Ilves, Ioannis Kasoulides, Bogdan Klich, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Cecilia Malmström, Emilio Menéndez del Valle, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Cem Özdemir, Justas Vincas Paleckis, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Mirosław Mariusz Piotrowski, Michel Rocard, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Emil Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Gitte Seeberg, Antonio Tajani, Charles Tannock, Paavo Väyrynen, Ari Vatanen, Karl von Wogau, Luis Yañez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Irena Belohorská, Árpád Duka-Zólyomi, Michl Ebner, Kinga Gál, Milan Horáček, Aloyzas Sakalas, Inger Segelström, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från budgetutskottet (25.4.2006)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS))

Föredragande: Jutta D. Haug

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionens förslag Allmänt Vid sitt möte den 13 december 2003 betonade Europeiska rådet vikten av att samla in och analysera data om grundläggande rättigheter för att kunna slå fast unionens politik på området, och enades om att bygga vidare på det befintliga Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC) och för det ändamålet utvidga dess mandat så att det blev en byrå för grundläggande rättigheter. Kommissionen instämde i förslaget och meddelade sin avsikt att lägga fram ett förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997 om inrättande av EUMC. Tanken på en byrå för mänskliga rättigheter finns uttryckt i Haagprogrammet om stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, som antogs den 4-5 november 2004. Den 16‑17 december 2004 manade Europeiska rådet till nya steg i genomförandet av överenskommelsen om att upprätta en byrå för grundläggande rättigheter. Enligt dokumentet ”Strategiska mål 2005‑2009: ett partnerskap för Europas förnyelse. Välstånd, solidaritet och säkerhet”, som antogs av kommissionen den 26 januari 2005, måste EU sätta skyddet av de grundläggande rättigheterna högt på dagordningen genom att inrätta en europeisk byrå för grundläggande rättigheter. Budgetkonsekvenser EUMC har för närvarande en budget på 8,2 miljoner euro om året och 37 anställda. Enligt förslaget skall byrån inleda sin verksamhet den 1 januari 2007 med ett kraftigt utvidgat mandat. Erfarenheten visar att det tar mellan två och tre år att inrätta en byrå, och en större utvidgning antas kräva samma tid. Därför föreslås en växande budget för perioden 2007–2013 med tanke på den oundvikliga övergångsfasen. En preliminär budgetplanering har stannat vid följande siffror: 16 miljoner euro för 2007 års budget, 20 miljoner euro 2008, 21 miljoner euro 2009, 23 miljoner euro 2010, 26 miljoner euro 2011, 28 miljoner euro 2012 och 29 miljoner euro år 2013. En personalstyrka på totalt 100 personer föreslås. De ekonomiska uppgifterna är följande:

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	Total
Stöd för avdelning 1 – Personal
ÅB/BB	4,806	6,318	7,560	8,640	9,720	10,800	10,800	58,644
Stöd för avdelning 2 – Övriga administrativa utgifter
ÅB/BB	1,200	1,550	1,900	2,150	2,400	2,700	2,700	14,600
Stöd för avdelning 3 – Verksamhetsutgifter
	9,894	12,132	11,540	12,810	14,280	14,600	16,400	91,656
TOTALT REFERENSBELOPP	15,900	20,000	21,000	23,600	26,400	28,100	29,900	164,900

Följande belopp, inklusive kostnader för personal, är nödvändiga från och med 2007–2013:

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	TOTALT
TOTALT ÅB/BB	16,262	20,365	21,368	24,030	26,834	28,538	30,338	167,735

Kommentarer

Den föredragande inser till fullo att decentraliserade organ verkligen kan vara det rätta sättet att svara på det behov som finns att förvalta unionens verksamhet bättre. Särskilt i samband med skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU:s medborgare kan befintliga och framtida organ spela en viktig roll. En oberoende och respekterad ny byrå för grundläggande rättigheter som verkar i en miljö som medger effektivt arbete skulle tveklöst kunna erbjuda alla som lever i Europeiska unionen ett europeiskt mervärde.

Ökningen av antalet organ under de senaste tio åren har emellertid väckt en del bekymmer med anledning av den ständigt växande del av operationella medel som går till utgifter av administrativ natur. I synnerhet mot bakgrund av det faktum att resurserna är knappa inför den kommande finansieringsramen 2007– 2013, och med tanke på parlamentets önskan att fastställa ett övergripande tak för decentraliserade organ, önskar den föredragande ännu en gång påpeka att tiden nu är kommen för att se till kostnadseffektivitet också när det gäller de decentraliserade EU-organen. Dubbelt arbete som utförs av skilda organ som handhar frågor som relaterar till varandra är något som vi helt enkelt inte har råd med längre, med tanke på den stora osäkerhet som råder beträffande budgetresurserna.

När det gäller det planerade referensbeloppet för byrån för grundläggande rättigheter är det viktigt att notera att det, i enlighet med kommissionens senaste preliminära kostnadsfördelning som har baserats på Europeiska rådets slutsatser från december 2005, verkar som om de nödvändiga medlen under underrubrik 3A i den nya finansieringsramen 2007–2013 i det aktuella läget kan garanteras. En slutlig utvärdering av situationen, inte minst med tanke på kravet på ett övergripande tak för de decentraliserade organen, låter sig naturligtvis endast göras efter det att man enats om en ny finansieringsram.

I det här skedet önskar den föredragande påpeka att det ser ut som om de aktuella siffrorna indikerar att det fram till 2013 kan bli mycket svårt (kanske till och med omöjligt) att finansiera en, ännu inte föreslagen, ny byrå under underrubrik 3 A. Om utvecklingen på området med frihet, säkerhet och rättvisa i framtiden skulle utvecklas på ett sätt som gör det nödvändigt att inrätta en ny byrå, så är det möjligt att det då helt enkelt inte finns några medel tillgängliga för detta.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Förslag till lagstiftningsresolution

Ändringsförslag 1 Punkt 1a (ny)

1a. Europaparlamentet anser att det finansiella referensbelopp som anges i lagstiftningsförslaget måste vara anpassat till taket i utgiftskategori .. i den nya fleråriga finansieringsramen och med bestämmelserna i punkt 47 i det interinstitutionella avtalet av den ...

Förslag till förordning

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 2 Artikel 31, punkt 2
2. Byrån skall varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör utvärderingsresultaten.	2. Byrån skall varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör utvärderingsresultaten, särskilt om dessa inbegriper stora utgifter.
Motivering
Budgetmyndigheten måste informeras om verksamhet som leder till avsevärda utgifter, särskilt om utvärderingen visar att problem förekommer.
Ändringsförslag 3 Artikel 31, punkt 3, stycke 2
Utvärderingen skall också visa på eventuella behov av att ändra eller utöka byråns uppgifter, räckvidd, verksamhetsområde eller struktur, även särskilda strukturella ändringar som krävs för att garantera överensstämmelse med övergripande bestämmelser om tillsynsmyndigheter när dessa har trätt i kraft.	Utvärderingen skall också visa på eventuella behov av att ändra eller utöka byråns uppgifter, räckvidd, verksamhetsområde eller struktur, även särskilda strukturella ändringar som krävs för att garantera överensstämmelse med övergripande bestämmelser om tillsynsmyndigheter när dessa har trätt i kraft. Budgetkonsekvenserna av alla sådana ändringar eller utvidgningar skall specificeras i utvärderingsrapporten.
Motivering
Av utvärderingen bör framgå vilka budgetkonsekvenser som varje ändring avseende byråns struktur eller uppdrag medför. Detta kommer att bli ännu viktigare om ett övergripande tak för decentraliserade organ införs i den nya budgetplanen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Referensnummer	KOM(2005)0280 – C6-0288/2005 – 2005/0124(CNS)
Ansvarigt utskott	LIBE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	BUDG 29.9.2005
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Jutta D. Haug 20.9.2004
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	25.4.2006
Antagande	25.4.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Richard James Ashworth, Reimer Böge, Simon Busuttil, Paulo Casaca, Bárbara Dührkop Dührkop, Hynek Fajmon, Salvador Garriga Polledo, Jutta D. Haug, Ville Itälä, Anne E. Jensen, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Alain Lamassoure, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Mario Mauro, Helga Trüpel, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Hans-Peter Martin, Peter Šťastný
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (22.3.2006)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS))

Föredragande: Emine Bozkurt

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 2
(2) I Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter bekräftas rättigheterna så som de framgår av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och internationella förpliktelser, fördraget om Europeiska unionen, gemenskapsfördragen, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, de sociala stadgor som undertecknats av gemenskapen och Europarådet och den rättspraxis som utvecklats av Europeiska gemenskapernas domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.	(2) I Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter bekräftas rättigheterna så som de framgår av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och internationella förpliktelser, fördraget om Europeiska unionen, gemenskapsfördragen, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, de sociala stadgor som undertecknats av gemenskapen och Europarådet och olika juridiska instrument som exempelvis stadgan om barns rättigheter, samt den rättspraxis som utvecklats av Europeiska gemenskapernas domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
Motivering
Eftersom barn utgör en speciellt sårbar grupp är det mycket viktigt att särskild uppmärksamhet fästs vid denna.
Ändringsförslag 2 Skäl 4
(4) Med grundligare kunskap och bredare medvetenhet om de grundläggande rättigheterna i unionen kan den fulla respekten för dessa rättigheter garanteras bättre. Att inrätta en gemenskapsbyrå med uppgift att ta fram information och uppgifter om grundläggande rättighetsfrågor skulle främja detta syfte. Att utveckla effektiva institutioner för skydd och främjande av mänskliga rättigheter är för övrigt i överensstämmelse med den internationella och den europeiska gemenskapens gemensamma värderingar, som framhölls i Europarådets ministerkommittés rekommendation nr R (97) 14 av den 30 september 1997.	(4) Med grundligare kunskap och bredare medvetenhet om de grundläggande rättigheterna i unionen kan den fulla respekten för dessa rättigheter garanteras bättre. Att inrätta en gemenskapsbyrå med uppgift att ta fram information och uppgifter om grundläggande rättighetsfrågor skulle främja detta syfte. Att utveckla effektiva institutioner för skydd och främjande av mänskliga rättigheter och barnets rättigheter är för övrigt i överensstämmelse med den internationella och den europeiska gemenskapens gemensamma värderingar, som framhölls i Europarådets ministerkommittés rekommendation nr R (97) 14 av den 30 september 1997.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 2.
Ändringsförslag 3 Skäl 13
(13) Byrån bör lägga fram en årsrapport om läget för de grundläggande rättigheterna i unionen och om hur EU:s institutioner, organ och byråer och medlemsstaterna respekterar dem i genomförandet av unionens lagstiftning. Den bör också utarbeta tematiska rapporter på områden av särskild vikt för unionens politik.	(13) Byrån bör lägga fram en årsrapport om läget för de grundläggande rättigheterna i unionen och om hur EU:s institutioner, organ och byråer och medlemsstaterna respekterar dem i genomförandet av unionens lagstiftning. Den bör också utarbeta tematiska rapporter på områden av särskild vikt för unionens politik. I alla rapporter måste fullständig hänsyn tas till en integrering av jämställdhetsperspektivet.
Motivering
Jämställdhetsfrågor bör ha en framträdande roll i byråns arbete.
Ändringsförslag 4 Skäl 15a (nytt)
	(15a) Byrån bör bidra med sitt stöd till en offentlig politik för att tillvarata barnets rättigheter genom att upprätta särskilda program som garanterar att barns rättigheter respekteras fullt ut.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 2.
Ändringsförslag 5 Artikel 3, punkt 4
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 skall byrån på kommissionens begäran lämna information och analyser om grundläggande rättighetsfrågor som gäller tredjeländer med vilka gemenskapen har ingått associeringsavtal eller avtal som innehåller bestämmelser om respekt för mänskliga rättigheter, eller har påbörjat, eller avser att påbörja, förhandlingar om sådana avtal, särskilt med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.	4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 skall byrån på Europaparlamentets, rådets eller kommissionens begäran lämna information och analyser om grundläggande rättighetsfrågor som gäller tredjeländer med vilka gemenskapen har ingått associeringsavtal eller avtal som innehåller bestämmelser om respekt för mänskliga rättigheter, eller har påbörjat, eller avser att påbörja, förhandlingar om sådana avtal, särskilt med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.
Motivering
Ändringsförslaget åtgärdar ovannämnda brister genom att utvidga byråns ansvarsskyldighet gentemot samtliga EU:s institutioner.
Ändringsförslag 6 Artikel 3, punkt 4a (ny)
	4a. Barnets rättigheter är en avgörande faktor när det gäller respekten för de grundläggande rättigheterna i allmänhet, och byrån måste därför sträva efter att driva och främja prioriterade åtgärder som enbart fokuseras på vad som ligger i barnets bästa intresse och som i synnerhet riktas mot de allra fattigaste barnen, barn som övergivits och barn som befinner sig i en situation av psykiskt och känslomässigt lidande. Byrån skall inleda en konstruktiv dialog med medlemsstaterna för att se till att barnets alla rättigheter upprätthålls.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 2.
Ändringsförslag 7 Artikel 4, punkt 1, led b
b) utveckla metoder att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom samarbete med kommissionen och medlemsstaterna,	b) utveckla metoder som beaktar integreringen av jämställdhetsperspektivet för att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av uppgifterna på europeisk nivå genom samarbete med kommissionen och medlemsstaterna,
Ändringsförslag 8 Artikel 5, punkt 1, led b
(b) fastställa vilka områden byråns verksamhet skall omfatta, varvid kampen mot rasism och främlingsfientlighet alltid skall ingå,	(b) fastställa vilka områden byråns verksamhet skall omfatta, varvid kampen mot rasism och främlingsfientlighet alltid skall ingå, och i lika hög grad rikta uppmärksamhet mot de områden där brott mot de grundläggande rättigheterna och barnets rättigheter begås, samt mot skyddet av traditionella nationella minoriteter och de mest sårbara grupperna,
Motivering
Det fleråriga ramverket får inte bli lidande av ett ensidigt synsätt som kombinerar återhållsamhet vad gäller resurser (jfr. övriga led i samma artikel) och en ”preferens” för rasism och främlingsfientlighet. Därför bör formuleringen i detta led uttrycka engagemang för att vederbörlig och likvärdig hänsyn tas till alla övriga områden som faller inom ramen för brott mot de grundläggande rättigheterna och således förse beslutsfattaren med ett tydligare definierat ramverk för åtgärder.
Ändringsförslag 9 Artikel 5, punkt 1, led ba (nytt)
	ba) iaktta artikel 2 i fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen, enligt vilken gemenskapen skall ha till uppgift att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, samt artikel 3 i fördraget enligt vilken gemenskapen i all verksamhet som avses i denna artikel skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan könen,
Ändringsförslag 10 Artikel 5, punkt 1, led e
(e) omfatta bestämmelser som syftar till att undvika tematiska överlappningar med andra gemenskapsorgan, kontor och byråers ansvarsområden.	(e) omfatta bestämmelser som syftar till att undvika tematiska överlappningar med andra gemenskapsorgan, kontor och byråers ansvarsområden och i synnerhet med det europeiska jämställdhetsinstitutet.
Motivering
För att resurserna både från detta institut och från byrån för grundläggande rättigheter skall kunna utnyttjas optimalt krävs ett speciellt samarbete som främjar respekten för respektive organs befogenheter.
Ändringsförslag 11 Artikel 11, punkt 1, stycke 1a (nytt)
	De medlemsstater och institutioner som utnämner styrelsemedlemmar skall eftersträva en jämn fördelning mellan kvinnor och män i styrelsen.
Ändringsförslag 12 Artikel 11, punkt 6
6. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkterna a, c, d och e i punkt 4, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får endast rösta om besluten i punkt a och b i punkt 4.	6. Styrelsens beslut skall fattas med en enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkterna a, c, d och e i punkt 4, för vilka två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter krävs. Den person som Europarådet utser får endast rösta om besluten i punkt a och b i punkt 4.
Motivering
Ordföranden bör ha samma status som övriga styrelsemedlemmar då det handlar om beslutsfattandet inom styrelsen.
Ändringsförslag 13 Artikel 11, punkt 8
8. Direktören för det europeiska jämställdhetsinstitutet kan delta i styrelsemötena som observatör. Direktörerna för andra berörda gemenskapsbyråer och EU-organ får också delta som observatörer på inbjudan av direktionen.	8. Direktören för det europeiska jämställdhetsinstitutet skall delta i styrelsemötena som observatör, för att kunna samordna respektive organs årliga arbetsprogram. Direktörerna för andra berörda gemenskapsbyråer och EU-organ får också delta som observatörer på inbjudan av direktionen.
Motivering
Överensstämmer med skäl 15 i kommissionens förslag. Dessutom måste samarbetet mellan de båda organen av praktiska skäl ske genom en samordning av arbetsprogrammen. Det är därför nödvändigt att tydligt klargöra att institutets direktör skall närvara vid styrelsemötena för att garantera ett effektivt samarbete.
Ändringsförslag 14 Artikel 12, punkt 1
1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande samt två företrädare för kommissionen.	1. Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande, den styrelsemedlem som utnämnts av Europarådet samt två företrädare för kommissionen.
Motivering
Detta ändringsförslag avser förstärka de bestämmelser som upprättats i syfte att undvika onödig upprepning av Europarådets aktiviteter. Genom att Europarådet blir representerat i byrån etableras en praktisk mekanism för att undvika att Europarådets arbete upprepas samt försäkra konsekvens och komplementaritet.
Ändringsförslag 15 Artikel 14, punkt 1
1. Forumet skall bestå av företrädare för icke-statliga organisationer som arbetar för grundläggande rättigheter och mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, liksom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, berörda sociala organisationer och yrkesorganisationer, kyrkor, religiösa, filosofiska och konfessionslösa organisationer, universitet, experter samt europeiska och internationella organ och organisationer.	1. Forumet skall bestå av företrädare för icke-statliga organisationer som arbetar för grundläggande rättigheter och barnets rättigheter, samt mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, liksom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, berörda sociala organisationer och yrkesorganisationer, kyrkor, religiösa, filosofiska och konfessionslösa organisationer, universitet, experter samt europeiska och internationella organ och organisationer.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 2.
Ändringsförslag 16 Artikel 23, punkt 1
1. Tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän, anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna och de regler som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall tillämpas på byråns personal.	1. Tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän, anställningsvillkoren för andra anställda vid Europeiska gemenskaperna och de regler som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall tillämpas på byråns personal. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot en lika fördelning av kvinnor och män.
Motivering
I många organ är kvinnor underrepresenterade. Det finns ett tydligt behov av att sätta respekten för lika möjligheter i fokus och att kunna referera till förordningen när byråns arbete skall utvärderas.
Ändringsförslag 17 Artikel 27, punkt 3
3. Byrån skall ta upp situationen vad gäller grundläggande rättigheter i de länder som deltar i enlighet med denna artikel, i den mån det är relevant för respektive associeringsavtal. Artiklarna 4 och 5 skall analogt tillämpas i detta syfte.	3. Byrån skall ta upp situationen vad gäller grundläggande rättigheter och barnets rättigheter i de länder som deltar i enlighet med denna artikel, i den mån det är relevant för respektive associeringsavtal. Artiklarna 4 och 5 skall analogt tillämpas i detta syfte.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 2.
Ändringsförslag 18 Artikel 31, punkt 3
3. Senast den 31 december 2009 skall byrån beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat byrån har uppnått under de tre första verksamhetsåren utifrån den uppdragsbeskrivning som styrelsen har antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall beakta byråns uppgifter, dess arbetsmetoder och dess betydelse för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna, och den skall innehålla en analys av synergieffekterna och de ekonomiska konsekvenserna av eventuella utvidgningar av uppgifterna. Vid utvärderingen skall man beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.	3. Senast den 31 december 2009 skall byrån beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat byrån har uppnått under de tre första verksamhetsåren utifrån den uppdragsbeskrivning som styrelsen har antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall beakta byråns uppgifter, dess arbetsmetoder, riktlinjerna för lika möjligheter inom byrån och dess betydelse för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna, och den skall innehålla en analys av synergieffekterna och de ekonomiska konsekvenserna av eventuella utvidgningar av uppgifterna. Vid utvärderingen skall man beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.
Motivering
I många organ är kvinnor underrepresenterade. Det finns ett tydligt behov av att sätta respekten för lika möjligheter i fokus och att kunna referera till förordningen när byråns arbete skall utvärderas.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Referensnummer	KOM(2005)0280 – C6‑0288/2005 – 2005/0124(CNS)
Ansvarigt utskott	LIBE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	FEMM 29.9.2005
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Emine Bozkurt 4.10.2005
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	21.2.2006		21.3.2006
Antagande	21.3.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Zita Gurmai, María Esther Herranz García, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Pia Elda Locatelli, Astrid Lulling, Angelika Niebler, Siiri Oviir, Teresa Riera Madurell, Amalia Sartori, Britta Thomsen, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lidia Joanna Geringer de Oedenberg
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Referensnummer	KOM(2005)0280– C6-0288/2005 – 2005/0124(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	22.9.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 29.9.2005
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	AFET 29.9.2005	FEMM 29.9.2005		AFCO 29.9.2005		CULT 29.9.2005	BUDG 29.9.2005
Inget yttrande avges   Beslut	AFCO 18.5.2006	CULT 30.8.2005
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren	AFET 29.9.2005
Föredragande   Utnämning	Kinga Gál 14.9.2005
Tidigare föredragande
Förenklat förfarande – beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren
Behandling i utskott	4.10.2005	24.1.2006		22.2.2006		23.3.2006
	4.5.2006	1.6.2006
Antagande	13.9.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		31 6 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Alfredo Antoniozzi, Edit Bauer, Mihael Brejc, Michael Cashman, Jean-Marie Cavada, Charlotte Cederschiöld, Carlos Coelho, Fausto Correia, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Timothy Kirkhope, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Sarah Ludford, Jaime Mayor Oreja, Claude Moraes, Lapo Pistelli, Martine Roure, Ioannis Varvitsiotis, Donato Tommaso Veraldi, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Frieda Brepoels, Marco Cappato, Bárbara Dührkop Dührkop, Maria da Assunção Esteves, Anne Ferreira, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in 't Veld, Hubert Pirker, Antonio Tajani, Kyriacos Triantaphyllides
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Thomas Wise
Ingivande	25.9.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...