BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk

10.10.2006 - (KOM(2006)0154 – C6‑0137/2006 – 2006/0056(CNS)) - *

Fiskeriutskottet
Föredragande: Philippe Morillon

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk

(KOM(2006)0154 – C6‑0137/2006 – 2006/0056(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0154)[1],

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0137/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6‑0331/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 5a (nytt)
	(5a) Vattenbruk är inte den enda källan till att främmande arter eventuellt sprids i vatten. Andra aktiviteter, såsom användningen av ballastvatten och handel med prydnadsfiskar, utgör om möjligt en mer betydande miljörisk och kräver särskilda förvaltningsåtgärder. Samlade strategier bör utarbetas för att avhjälpa problemet med främmande arter på ett integrerat sätt. Tills en sådan strategi genomförts är det dock ändamålsenligt att anta sektoriella åtgärder liknande dem som föreslås i denna förordning.
Motivering
Eftersom miljöhoten är mycket olika till sin natur, och eftersom de särskilt beror på den sektoriella industriella aktivitet som kan vara en källa till dessa hot, bör samlade och integrerade strategier utarbetas för att råda bot på spridningen av främmande arter i vatten.
Ändringsförslag 2 Skäl 5b (nytt)
	(5b) Särskilda strategier bör utvecklas för att förhindra införande av genetiskt modifierade arter i EU:s fiskodlingssektor och för att kontrollera förflyttning av befruktade ägg.
Motivering
Man måste förebygga möjligheten att genetiskt modifierad fisk kommer ut i havsmiljön och blandas med inhemska arter. Det är även ytterst viktigt att garantera att förordningen utvidgas till att omfatta import från vatten utanför EU och förflyttning av befruktade ägg inom EU. Dessutom kan åtgärderna för att flytta ung tonfisk från fångstplatser till avlägsna odlingsplatser ge upphov till eventuella hot enligt denna förordning.
Ändringsförslag 3 Skäl 8a (nytt)
	(8a) I normala fall bör ingen miljöriskbedömning på förhand göras för flyttningar av främmande eller lokalt frånvarande arter som hålls i slutna vattenbruksanläggningar som är säkra och som uppvisar mycket små rymningsrisker.
Ändringsförslag 4 Skäl 9a (nytt)
	(9a) Vissa främmande arter har i allmänhet använts inom vattenbruket under en lång tid, och erfarenheterna har visat att den miljörisk som hänger samman med detta är minimal. De aktiviteter som anknyter till detta bör därför åtnjuta en särskild behandling som underlättar utvecklingen av dem utan ytterligare administrativa bördor.
Motivering
Främmande arter som är väletablerade och allmänt spridda inom gemenskapen skall behandlas på ett annat sätt förutsatt att de inte har någon känd negativ påverkan.
Ändringsförslag 5 Skäl 9b (nytt)
	(9b) En lämplig anpassningsperiod bör införas mellan ikraftträdandet och genomförandet av denna förordning med tanke på de finansiella och institutionella konsekvenserna för de berörda parterna.
Ändringsförslag 6 Artikel 2, punkt 4a (ny)
	4a. Denna förordning skall beakta det faktum att slutna vattenbruksanläggningar enligt definitionen i artikel 3.3 innebär en mindre risk för utsläpp.
Motivering
Landbaserade, cirkulerande vattenbruksanläggningar i slutna rum är biologiskt mycket säkra. Risken för utsläpp av vattenbruksorganismer från dessa system är obetydlig1. Dessutom drivs de här anläggningarna oberoende av öppna vattenkällor.
______________________
1 Vetenskaplig rapport från konsensusarbetsgruppen om cirkulerande vattenbruksanläggningar av Verreth, Martins, Eding och Scheinder (2005).
Ändringsförslag 7 Artikel 2, stycke 5a (nytt)
	Med undantag för artikel 3 och 4 skall denna förordning inte tillämpas på arter som allmänt har använts i vattenbruk i över 30 år och som inte har bevisats vara en miljörisk om de rymmer.
	I enlighet med förfarandet i artikel 30.3 i förordning (EG) nr 2371/2002 och på grundval av vetenskaplig kunskap skall kommissionen fastställa en förteckning över sådana arter innan denna förordning träder i kraft.
Motivering
Vissa främmande arter som introducerades i Europa för flera årtionden sedan är för tillfället allmänt spridda och hör till de arter som traditionellt används inom vattenbruket i gemenskapen (t.ex. regnbåge, japanskt jätteostron och karp). Dessa arter bör i princip uteslutas från tillämpningen av denna förordning, förutsatt att de inte har någon känd negativ påverkan.
Ändringsförslag 8 Artikel 5
Medlemsstaterna skall utse den myndighet som skall utöva tillsyn enligt denna förordning (nedan kallad ”den behöriga myndigheten”). Varje behörig myndighet skall till sin hjälp tillsätta en rådgivande kommitté som skall ha lämplig biologisk och ekologisk sakkunskap (nedan kallad ”den rådgivande kommittén”).	Medlemsstaterna skall utse den myndighet som skall utöva tillsyn enligt denna förordning (nedan kallad ”den behöriga myndigheten”). Varje behörig myndighet skall till sin hjälp tillsätta en rådgivande kommitté som skall ha lämplig biologisk och ekologisk sakkunskap (nedan kallad ”den rådgivande kommittén”). Då behörigheten för förvaltningen av vattenbruksaktiviteterna har delegerats till regionala eller lokala organ kan behöriga myndigheter och rådgivande kommittéer utses av dessa regionala eller lokala organ.
Motivering
Detta ändringsförslag syftar till att göra det möjligt för flera behöriga myndigheter och flera rådgivande kommittéer att existera sida vid sida i vissa medlemsstater med hänsyn till deras institutionella och regionala strukturer.
Ändringsförslag 9 Artikel 6, punkt 1
1. Den som avser att introducera eller flytta en vattenlevande organism skall ansöka om tillstånd hos den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten. Ansökan får avse flera förflyttningar som skall ske under en period på högst fem år.	1. Den som avser att introducera eller flytta en vattenlevande organism skall ansöka om tillstånd hos den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten. Ansökan får avse flera förflyttningar som skall ske under en period på högst sju år.
Motivering
En period på högst fem år är inte tillräcklig. Dessutom beaktas inte vissa arters reproduktionscyklar och den tid som behövs för att amortera de investeringar som behövs.
Ändringsförslag 10 Artikel 10, punkt 1
1. Den sökande skall, inom en rimlig tid och senast ett år efter det att ansökan lämnats in, skriftligen meddelas beslut om huruvida tillstånd beviljas eller ej.	1. Den sökande skall, inom en rimlig tid och senast sex månader efter det att ansökan lämnats in, skriftligen meddelas beslut om huruvida tillstånd beviljas eller ej.
Motivering
Tidsfristen på ett år är överdriven, kan inte betraktas som rimlig och motsvarar inte sektorns behov.
Ändringsförslag 11 Artikel 12
Den behöriga myndigheten får när som helst återkalla tillståndet om oförutsedda händelser med negativa effekter på miljön eller på inhemska bestånd inträffar.	Den behöriga myndigheten får när som helst återkalla tillståndet om oförutsedda händelser med negativa effekter på miljön eller på inhemska bestånd inträffar. Eventuellt indragande av tillstånd skall motiveras på vetenskapliga grunder.
Motivering
Om den behöriga myndigheten drar in ett tillstånd bör det grunda sig på vetenskapliga uppgifter.
Ändringsförslag 12 Artikel 25, stycke 1a (nytt)
	Denna förordning skall tillämpas från och med den …*
	______________ * Tolv månader efter ikraftträdandet.
Motivering
Med tanke på de finansiella och institutionella följderna för de sökande och de nationella myndigheterna bör en lämplig anpassningsperiod införas.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

I-        Kommissionens förslag

Detta förslag till förordning skall tillämpas på introduktion av främmande arter och på flyttning av lokalt frånvarande arter för användning inom vattenbruket i gemenskapen.

Dessa arter utgör en verklig ekonomisk möjlighet för det europeiska vattenbruket, både med tanke på diversifieringen och med tanke på deras egenskaper, vilket kan göra att de är bättre lämpade för odling i fångenskap än de inhemska arterna. Enligt kommissionen har introduktionen av dem i de europeiska ekosystemen i vissa fall dock lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Behandlingen av denna fråga är därför en viktig milstolpe på vägen till införande av miljöfrågor i den gemensamma fiskeripolitiken.

Detta förslag är inriktat på genomförandet på nationell nivå av ett godkännandesystem för introduktion eller flyttning av vattenorganismer för användning inom vattenbruket. De föreslagna åtgärderna fastställer att ansökan om introduktion eller flyttning av arter skall lämnas till den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten och behandlas av en nationell rådgivande kommitté med uppgift att avgöra om den föreslagna introduktionen är rutinmässig eller inte. Vid icke-rutinmässig introduktion måste en miljöriskbedömning göras. Endast lågriskflyttningar kan få tillstånd. Om risken bedöms som medelhög eller hög undersöker den rådgivande kommittén i samråd med den sökande om det finns lämpliga riskreducerande förfaranden eller metoder som kan användas för att sänka risken till en acceptabel nivå.

För icke-rutinmässiga flyttningar föreskriver förslaget karantän. I vissa fall kan de behöriga nationella myndigheterna också kräva att en försöksutsättning görs innan en storskalig marknadsföring av arterna inleds. Den behöriga myndigheten kan endast utfärda tillstånd för icke‑rutinmässiga flyttningar om riskbedömningen, efter det att eventuella riskreducerande åtgärder tillämpats, visar att miljöriskerna är låga. Alla avslag på tillstånd bör vara vetenskapligt motiverade.

Den föreslagna förordningen inför också en rad krav på beredskapsplaner, uppföljning och nationella register.

Förslaget skall inte tillämpas på flyttning av vattenorganismer inom medlemsstaterna, utom i vissa fall som definierats i artikel 2.2. Medlemsstaterna kan dock genom undantag från denna artikel besluta att också tillämpa den föreslagna förordningen på andra flyttningar på sitt territorium.

I artikel 11 i förslaget fastställs ett särskilt förfarande för att samråda med berörda parter och godkänna tillstånd då de potentiella eller kända miljöeffekterna av en föreslagen förflyttning av en organism riskerar att påverka andra medlemsstater.

Dessutom får den behöriga myndigheten när som helst återkalla tillståndet om oförutsedda händelser med negativa effekter på miljön eller på inhemska bestånd inträffar (artikel 12).

Åtgärderna i detta förslag grundar sig på Internationella havsforskningsrådets (ICES) riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer och EIFAC:s (den rådgivande europeiska kommissionen för inlandsfiske) riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer och sötvattensorganismer samt på de kanadensiska riktlinjerna för introduktion och flyttning av vattenlevande organismer samt på gällande gemenskapsinstrument för skydd av den biologiska mångfalden.

År 2001 åtog sig kommissionen i sin åtgärdsplan för biologisk mångfald på fiskeriområdet (KOM(2001)0162) att studera effekten av introduktion av främmande arter på miljön i allmänhet. I gemenskapsstrategin från 2002 för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket (KOM(2002)0511) ingick åtagandet att föreslå förvaltningsregler för att svara mot eventuella negativa effekter av förflyttningar.

Åtgärderna i detta förslag till förordning bör inte påverka tillämpningen av de villkor som krävs i andra gemenskapsbestämmelser, framför allt vad gäller de djurhälsokrav som tillämpas på djur och produkter inom vattenbruket och skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (artikel 13).

II- Föredragandens kommentarer

Föredraganden anser att det är positivt att en gemenskapsram utarbetas för att garantera ett ändamålsenligt skydd för vattenmiljön mot risker som hänger samman med användningen av främmande arter inom vattenbruket. Denna ram är viktig för utvecklingen av vattenbrukssektorn i Europa, en snabbt växande näring, som behöver arbeta för att utöka de arter som odlas för att anpassa produktionen till marknadens villkor och krav.

Man bör därför förutse och förhindra negativa biologiska interaktioner med inhemska bestånd, inklusive utbyte av genetiskt material, och begränsa spridningen av icke-målarter och annan negativ påverkan.

Föredraganden anser dock att vissa främmande arter som introducerades i Europa för flera årtionden sedan bör uteslutas ur den föreslagna förordningens tillämpningsområde förutsatt att de inte har någon känd negativ påverkan.

Vissa främmande arter är för tillfället allmänt spridda och hör till de arter som traditionellt används inom vattenbruket i gemenskapen (t.ex. regnbåge, japanskt jätteostron och karp).

Föredraganden föreslår att kommissionen, i enlighet med artikel 30.3 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 antar en förteckning över de berörda arter som utesluts ur denna förordnings tillämpningsområde på grundval av tillgängliga vetenskapliga uppgifter.

Samtidigt anser föredraganden att förteckningen i bilaga I kan visa sig vara alltför detaljerad och riskerar att avskräcka eventuella sökanden. Han föreslår därför en ändring till artikel 6.2. De rådgivande kommittéerna skall ges en möjlighet att inte behöva kräva vissa uppgifter som nämns i bilaga I, samtidigt som de bland annat bör ta särskild hänsyn till de kännetecknande egenskaperna för anläggningarna (t.ex. om vattenbruksanläggningarna är öppna eller slutna), de berörda arterna (t.ex. lågriskarter) och tidigare erfarenheter (t.ex. anläggningar som fungerat i flera år utan någon känd negativ påverkan).

Övriga ändringsförslag syftar till att

– utöka tillståndens maximala giltighetstid; en period på högst fem år är inte tillräcklig; dessutom beaktas inte vissa arters reproduktionscyklar och den tid som behövs för att amortera de investeringar som behövs,

– förkorta tidsfristen för när ett beslut om beviljande eller förkastande av ett tillstånd skall fattas; tidsfristen på ett år kan inte betraktas som rimlig och motsvarar inte sektorns behov,

– tillåta att flera behöriga nationella myndigheter och rådgivande kommittéer existerar sida vid sida på nationell nivå då denna lösning är den mest lämpade för den interna institutionella organisationen inom varje medlemsstat,

– garantera en tillräckligt lång tidsfrist mellan ikraftträdandet och genomförandet av denna förordning för att möjliggöra en lämplig anpassningsperiod.

Föredraganden föreslår också att man infogar ett skäl som syftar till att understryka att vattenkulturen varken är den enda eller den viktigaste källan till att främmande arter introduceras i vatten och att denna fråga bör undersökas på ett integrerat och samlat sätt med hänsyn till de risker som hänger samman med andra verksamhetssektorer.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk
Referensnummer	KOM(2006)0154 – C6-0137/2006 – 2006/0056(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	2.5.2006
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	PECH 15.5.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 15.5.2006
Inget yttrande avges   Beslut	ENVI 3.5.2006
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Philippe Morillon 3.5.2006
Tidigare föredragande
Förenklat förfarande – beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren
Behandling i utskott	11.7.2006	28.8.2006
Antagande	3.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		17 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Iles Braghetto, David Casa, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Carmen Fraga Estévez, Alfred Gomolka, Pedro Guerreiro, Ian Hudghton, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Catherine Stihler, Margie Sudre, Daniel Varela Suanzes-Carpegna
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Josu Ortuondo Larrea, Carl Schlyter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Ingivande	10.10.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...