BETÄNKANDE om en strategi för biomassa och biobränsle

12.10.2006 - (2006/2082(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Werner Langen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en strategi för biomassa och biobränsle

(2006/2082(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för biomassa” (KOM(2005)0628),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En EU‑strategi för biodrivmedel” (KOM(2006)0034),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el[1],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om förnybara energikällor för uppvärmning och kylning[3],

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för internationell handel samt utskottet för transport och turism (A6-0347/2006), och av följande skäl:

A. På lång sikt bör användningen av bland annat biomassa som energikälla öka och biomassans energiinnehåll bör utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt, i synnerhet inom skogsbruk, jordbruk och avfallshantering.

B.  Utmaningarna på energiområdet bör ges hållbara lösningar genom ansenliga och nödvändiga förbättringar av energieffektiviteten, genom energibesparing och genom att fler förnybara energikällor samtidigt används.

C. De huvudsakliga användningsområdena för biomassa är elproduktion, uppvärmning och kylning, produktion av väte och metangas, framställning av drivmedel samt inom den kemiska industrin och livsmedels-, pappers- och träindustrin.

D. Biomassa är den enda förnybara energikälla som innehåller kol och därför kan användas både som energikälla och till framställning av kolhaltiga produkter.

E.  En ökad användning av biomassa kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och till att uppnå energipolitikens tre huvudmål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

F.  Vilken sorts bioenergi man använder och valet av gröda avgör om användningen av bioenergi minskar utsläppen av växthusgaser.

G. Transportsektorn står för mer än 20 procent av växthusgasutsläppen, även om denna sektor inte ingår i handeln med utsläppsrätter. Utsläppen förväntas fortsätta öka under kommande år och biodrivmedel är ett sätt att förbättra sektorns miljöpåverkan.

H. Användning av biomassa skulle kunna minska beroendet av yttre energikällor och skapa nya möjligheter till ekonomisk utveckling och sysselsättning i landsbygdsområden.

I.   Vissa medlemsstater uppfyller inte kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel och har satt upp mycket låga mål.

J.   Användningen av biomassa är fortfarande förknippad med logistiska och tekniska hinder som beror på det förhållandevis låga energiinnehållet, den spridda förekomsten, mångfalden av råvaror och drivmedelssyntesen.

K. Andra generationens biodrivmedel (flytande biodrivmedel) har en högre energikapacitet än första generationens biodrivmedel (vegetabilisk olja, biodiesel, etanol).

L.  Gemenskapslagstiftningen om bensinkvalitet förbjuder användning av blandningar som innehåller mer än 5 procent bioetanol.

M. Tekniken för att framställa andra generationens biodrivmedel finns redan, efterfrågan på högvärdiga drivmedel ökar och lämplig infrastruktur och framdrivningsteknik finns också.

N. Över hela världen är det ekonomiskt möjligt att övergå till att producera kolhaltiga produkter med hjälp av syntetiska drivmedel, vilket exempel från Sydafrika och Trinidad visar. Denna framställning av andra generationens biodrivmedel får emellertid inte hindra den framställning av första generationens drivmedel som medlemsstaterna inlett i enlighet med direktiv 2003/30/EG.

O. Utformandet av en EU-omfattande politik för att främja biomassa kräver en integrerad strategi som öppnar alla användningsområden för konkurrens.

P.  Handlingsplanen för biomassa måste i enlighet med subsidiaritetsprincipen ge medlemsstaterna det beslutsutrymme och den flexibilitet som krävs för att de själva skall kunna fastställa egna mål och politiska åtgärder samt besluta om instrument för att främja bioenergi, förutsatt att dessa åtgärder inte snedvrider konkurrensen mellan medlemsstaterna.

Q. Kostnadseffektivitet och hållbarhet är viktiga grundprinciper för ett ekologiskt rationellt främjande av bioenergi, med både hög miljöprestanda och en ekonomiskt hållbar, långsiktig finansiering.

R.  För att uppfylla målen om hållbar miljö och en minskning av växthusgaserna är det nödvändigt att se till att biodrivmedlen ger betydligt lägre koldioxidutsläpp än fossila bränslen under hela sin livscykel, från åker till bränsletank, inklusive alla transporter.

S.  Frågan om inhemskt producerad kontra importerad biomassa måste avgöras med utgångspunkt i att en självständig biomassesektor i EU bör främjas, bland annat med hänsyn till de merinkomster denna kan innebära för jordbruket.

T.  En framväxande europeisk biobränslesektor skapar möjlighet att överföra biobränsleteknik till utvecklingsländer som drabbas hårt av stigande oljepriser.

U. Avsaknad av tydliga miljönormer och skyddsåtgärder, särskilt när det gäller biobränslen, skulle kunna få påtagliga negativa effekter, såsom ökad avverkning av regnskog, samtidigt som utsläppen av växthusgaser inte skulle minska i någon högre grad.

V. Den gällande lagstiftningen i EU bör ses över för att förbättra användningen av biomassa.

W. En balans mellan varuproduktion och energianvändning måste uppnås, och energianvändning är endast ett av flera användningsområden för biomassa.

X. Den kemiska användningen av produkter tillverkade av animaliska fetter och vegetabiliska oljor är en konkurrenskraftig näringsgren som inte får äventyras.

Y. Industriell användning av trä och träbiprodukter är en konkurrenskraftig bransch som skapar arbetstillfällen och tillväxt och som inte får äventyras.

Z.  Andra, utomeuropeiska länder har kommit långt när det gäller att främja biobränslen och har redan lyckats uppnå en hög marknadspenetrering för dessa.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens båda meddelanden om en handlingsplan för biomassa och en EU-strategi för biodrivmedel.

2.  Europaparlamentet delar kommissionens syn på den nuvarande användningen av biomassa och de hinder som står i vägen för en ökad utbredning i energisektorn.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s strategi för främjande av biobränslen, i synnerhet mot bakgrund av Lissabonstrategin, måste inriktas på effektivitet och hållbarhet och att åtgärderna inte får leda till en orimligt tung administrativ börda.

4.  Europaparlamentet anser att man bör skapa tydliga och öppna marknader för biomassa och biodrivmedel som uppfyller kraven på hållbar produktion på regional, nationell och europeisk nivå. Parlamentet anser att dessa marknader bör integreras i Världshandelsorganisationens (WTO) system och vara förenliga med en gemensam, öppen och konkurrenskraftig energimarknad.

5.  Europaparlamentet anser att det är viktigt för biobränsleproducenterna att investerings- och prispolitiken både på nationell nivå och EU-nivå är konsekvent på medellång sikt och gör det möjligt att få tillbaka gjorda investeringar inom rimlig tid.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för en gemensam europeisk marknad för biomassa och ber medlemsstaterna att undanröja hinder på medlemsstatsnivå och mellan medlemsstater.

7.  Europaparlamentet utgår från att handlingsplanen för biomassa och meddelandet om strategin för biodrivmedel skall ligga till grund för konkreta och effektiva åtgärder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de mål som i handlingsplanen för biomassa har satts upp för värme-, el- och biodrivmedelsproduktionen med hänsyn till konkurrenskraft, effektivitet och energiavkastning i varje sektor.

9.  Europaparlamentet anser att kommissionen på nytt bör se över alla handlingsplaner och direktiv för att bioenergi och biodrivmedel skall kunna produceras och användas förnuftigt och att denna översyn framför allt bör omfatta områdena växtodling, skogsbruk och avfallshantering.

10. Europaparlamentet håller med kommissionen om att användningen av biomassa i fasta anläggningar för elproduktion, uppvärmning och kylning optimalt kan bidra till att nå EU:s uppsatta mål för att minska produktionen av växthusgaser. Parlamentet kräver därför stöd till en kostnadseffektiv och hållbar produktion och användning av biomassa inom områdena el-, väte- och metangasproduktion, transporter samt uppvärmning och kylning, om nödvändigt i form av lämpliga åtgärder som stämmer överens med Kyotomålen och det mer långsiktiga tvågradiga klimatmålet. Parlamentet kräver i detta sammanhang också att särskild uppmärksamhet riktas mot ombyggnaden av fjärrvärmenät.

11. Europaparlamentet anser att bistånd och stöd i samband med biomassebaserade förnybara energikällor inte på lång sikt får snedvrida konkurrensen på råvarumarknaderna.

12. Europaparlamentet utgår från att en snabbare utveckling och ökad användning av biomassa och biobränslen även kan åstadkommas genom frivilliga överenskommelser och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att uppmuntra användning av biomassa i energiproduktionen, bland annat genom att ställa miljökrav på utsläppen i stället för på valet av bränsle.

13. Europaparlamentet anser att framför allt träbiomassa, med tanke på marknadens storlek och de många tänkbara användningsområdena, ger goda förutsättningar för att bygga upp fungerande marknader över hela Europa, men noterar att det redan råder brist på marknaden och att priserna håller på att stiga. Parlamentet stöder därför kommissionens avsikt att så snart som möjligt lägga fram en handlingsplan för skogsbruket.

14. Europaparlamentet anser dock att användning av biomassa från skog inte får leda till ökad press på naturliga skogar, hindra återväxten för tidigare överexploaterade skogar eller leda till ökad ensidig odling eller odling av exotiska växter och att den alltid måste främjas på sätt som är förenliga med att förbättra skogarnas ekologiska kvalitet.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte göra det ekonomiska stödet till biomassa avhängigt av anläggningens storlek utan av dess effektivitet, av en väsentligt positiv växthusgasbalans samt av påtagliga fördelar för miljön och försörjningstryggheten i enlighet med additionalitetsprincipen, och att ta hänsyn till vilken form och omfattning av stöd som behövs för att en viss typ av biomassa skall slå igenom på marknaden.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera att skapa incitament för energiproduktion baserad på försörjningskedjekontrakt mellan jordbrukare och företag som använder biomassa som energikälla.

17. Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna ger investeringsstöd till framställning och användning av biomassa och biobränslen som är de mest effektiva ur klimatsynpunkt och förenliga med de struktur‑ och jordbrukspolitiska bestämmelserna, med särskilt beaktande av miljövänliga, regionalt anpassade och traditionella varianter. Parlamentet anser att sådana stödsystem inte under några omständigheter får leda till att hållbar lokal livsmedelsproduktion överges.

18. Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna utvecklar nationella handlingsplaner för biomassa, på sikt kopplar dessa till de egna strukturpolitiska och jordbrukspolitiska åtgärderna och aktualiserar de nationella handlingsplanerna med fastställda mellanrum samt att de också gör allt de kan för att uppnå målen i direktiv 2003/30/EG.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka biomassans och biodrivmedlens hållbarhet inom alla användningsområden på grundval av vetenskapliga ”från ax till limpa”-jämförelser av olika sorters importerad och EU‑producerad biomassa, och lägga fram en bedömning av förenligheten med gemenskapens regelverk samt översända en rapport till parlamentet och rådet före utgången av 2007.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med ökad användning av biomassa för energiändamål se till att naturvårdens, landsbygdens och skogsbrukets intressen och villkor respekteras.

21. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen efter en strategisk miljöbedömning lägger fram förslag som syftar till att främja en kostnadseffektiv och hållbar användning av biomassa för uppvärmning och kylning inom både den offentliga och privata sektorn.

22. Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av de motstridiga kraven på biomassa från avfall är viktigt att bioenergi inte används som en ursäkt för att gynna avfallsförbränning på bekostnad av mer resursbesparande alternativ såsom återanvändning, materialåtervinning och kompostering.

23. Europaparlamentet förväntar sig att det ska bli enklare att använda icke återvinningsbart avfall som bränsle, även biprodukter i jordbrukets livsmedelsproduktion med undantag för biprodukter som kommer från områden med ökenspridning, med hänsyn tagen till energieffektivitet, efter översynen av ramlagstiftningen på avfallsområdet. Parlamentet noterar dock att en förutsättning är att detta inte hindrar återanvändningen av återvinningsbara material.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna alla hinder som beror på gemenskapslagstiftningen i syfte att möjliggöra och främja fermentering av gödsel eller organiskt avfall för att producera biogas.

25. Europaparlamentet kräver att gasnäten öppnas för att ta emot och transportera biogas på lika villkor där det är tekniskt möjligt att leda in gasen och transportera den på ett säkert sätt i gasnätet.

26. Europaparlamentet förväntar sig att de administrativa förfarandena för produktion och användning av bioenergi förenklas och utvidgas till alla medlemsstater inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

27. Europaparlamentet betonar att stödet till främjande av energigrödor infördes som ett led i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

28. Europaparlamentet betonar att man för att garantera en hållbar utveckling bör främja exploatering av biomassa så nära den plats som jordbruksråvarorna kommer från som möjligt, för att på så vis undvika energislöseri i samband med transporter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att använda medel för landsbygdsutveckling till ombyggnad av offentliga inrättningar på landsbygden så att bioenergi kan användas till uppvärmningen.

29. Europaparlamentet kräver att förbränning av hela grödor, till exempel spannmål, accepteras och främjas.

30. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen betonar att gemenskapens interventionslager av spannmål bör användas för att producera bioenergi. Parlamentet framhåller att man på så sätt kan minska den mängd interventionsspannmål som exporteras och att EU därmed lättare kan uppfylla de åtaganden man gjort i WTO. Kommissionen uppmanas följaktligen att utarbeta lämpliga incitament för att se till att en så stor mängd interventionsspannmål som möjligt används i detta syfte.

31. Europaparlamentet välkomnar det mål som ligger till grund för kommissionens meddelande, dvs. att fortsätta främja användningen av förnybara energikällor, inbegripet biodrivmedel och deras användning för transporter, utan att det påverkar medlemsstaternas frihet att välja andra förnybara tekniker samt den sektor och användning där biomassa ger de högsta växthusgas- och energifördelarna.

32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja användningen av biobränslen genom skatte- och punktskattesystemet så att det blir mer attraktivt att framställa och använda dessa bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att i större utsträckning stödja en samordnad politik på detta område.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i dialog med olje- och gasbolagen samt med biltillverkarna förbättra tillgången till miljöbilar samt distributionen av och konsumenternas tillgång till biodrivmedel.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja omotiverade hinder på marknaden för biomassa och biobränslen, utan att göra avkall på de miljö- och hälsohänsyn som legat till grund för dessa.

35. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att löpande främja forskning och utveckling, särskilt när det gäller andra generationens biodrivmedel, och att underlätta en storskalig övergång. Parlamentet erinrar också om sjunde ramprogrammet för forskning och uppmanar rådet och kommissionen att godta parlamentets förslag att två tredjedelar av stödet till forskning om energi skall avsättas till forskning om förnybar energi.

36. Europaparlamentet anser att andra generationens biodrivmedel (flytande biodrivmedel) har en mycket högre energikapacitet än första generationens biodrivmedel.

37. Europaparlamentet anser det mycket viktigt att man så snart som möjligt fastställer tekniska normer för biodrivmedel och ser över Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och dess relation till användning av biodrivmedel, utan att äventyra de miljö- och hälsomässiga hänsyn som dessa åtgärder baserar sig på. Parlamentet understryker att justeringen av gällande normer och översynen av direktiv 98/70/EG inte bör göras förrän kommissionen har slutfört sin bedömning av hur användningen av högre halter av biodrivmedel i bensin och diesel påverkar luftkvaliteten.

38. Europaparlamentet kräver att den nuvarande standarden EN 14214 omarbetas så att den omfattar flera former av biomassa.

39. Europaparlamentet efterlyser en definition av olika typer av andra generationens biobränslen för att med hänsyn till miljökonsekvenserna göra åtskillnad mellan produkter från skogsbruk och den produktion som utnyttjar träcellulosa från avfall, organiskt avfall samt animaliskt och vegetabiliskt råmaterial.

40. Europaparlamentet ställer sig positivt till att inrätta en plattform för biobränsleteknik tillsammans med alla parter som tillhandahåller teknik för utveckling, produktion, bearbetning och slutanvändning av energigrödor.

41. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen i den forskningsfrämjande verksamheten tar vederbörlig hänsyn till den önskade ökningen av användningen av biomassa i samband med fjärrkylnings- och fjärrvärmesystem, i enlighet med den ståndpunkt som parlamentet antog vid första behandlingen av sjunde ramprogrammet för forskning.

42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt ange de nationella målen för bioenergi, som bör vara i linje med deras nationella Kyotomål samt det långsiktiga tvågradiga EU-målet.

43. Europaparlamentet kräver att kommissionen inför en obligatorisk och sammanhållen certifiering som möjliggör en hållbar produktion av biodrivmedel på alla stadier, inklusive standarder för odlings- och bearbetningsfaserna och för en växthusgasbalans under hela livscykeln, och som gäller både för biodrivmedel som har producerats i Europeiska unionen och importerade biodrivmedel.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen och användningen av systemet för global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) för att övervaka markanvändning vid produktionen av bioetanol i syfte att förhindra förstörelse av regnskog och andra negativa effekter på miljön.

45. Europaparlamentet medger att en ytterligare ökning av palmoljeproduktionen kan påverka naturliga skogar och traditionell livsmedelsproduktion, förorsaka förlust av biologisk mångfald, skapa konflikter om mark och leda till betydande utsläpp av växthusgaser. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbjuda användning av biodrivmedel som kommer från palmolja inom EU.

46. Europaparlamentet förväntar sig att varje EU-täckande mål för biomassa fastställs i linje med det överenskomna EU-målet på 25 procent förnybara energikällor år 2020.

47. Europaparlamentet förespråkar strategier och åtgärder samt alternativ teknik inom transportsektorn som är i linje med EU:s klimatmål.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att snarast uppnå en kompromiss om biobränslen mellan bilindustrin och petroleumindustrin, vilken är i linje med principen ”biobränslen för bilar, inte bilar för biobränsle”.

49. Europaparlamentet begär att den åttonde rekommendationen från CARS 21-gruppen, enligt vilken andra generationens biobränslen är en särskilt lovande teknik för att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn, omsätts i praktiken.

50. Europaparlamentet rekommenderar att det, inom ramen för främjandet av produkter och teknik, tas hänsyn till om biobränslen skulle kunna användas i alla transportmedel.

51. Europaparlamentet anser att det är meningsfullt att uppmuntra användningen av biodrivmedel i vissa sektorer som jord‑ och skogsbruk, sjöfart och allmänna kommunikationer genom en långsiktig skattebefrielse för rena bränslen som baserar sig på ett lämpligt certifieringsprogram.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja blandandet av biobränslen i traditionella bränslen i samtliga medlemsstater genom att ändra gemenskapsbestämmelserna om punktskatt.

53. Europaparlamentet betonar vikten av att använda skatteåtgärder, som exempelvis skatteundantag, men uppmanar kommissionen att vara uppmärksam på snedvridningar av marknaden.

54. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inom ramen för WTO:s förhandlingar skapa tydliga bestämmelser som möjliggör en utveckling av en europeisk sektor för biobränslen, särskilt genom att upprätta en lämplig och enhetlig ram för handel och tullar.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa större vikt vid att få de icke‑handelsrelaterade frågorna erkända inom ramen för ett framtida WTO‑avtal. Parlamentet konstaterar att detta skulle göra det möjligt för EU att garantera att importerade biobränslen uppfyller vissa hållbarhetskrav, framför allt på miljöområdet.

56. Europaparlamentet konstaterar att biobränslen numera är en handelsvara på världsmarknaden och att EU ännu inte är självförsörjande på detta område. Parlamentet anser dock att gynnandet av en inhemsk biobränsleproduktion bör högprioriteras.

57. Europaparlamentet anser att en acceptabel volym på EU:s import av bioetanol bör fastställas för en tidsbestämd period, anpassad till gemenskapsproduktionens gradvisa utveckling i enlighet med den europeiska strategin för hållbar utveckling, i synnerhet för energisektorn.

58. Europaparlamentet begär att kommissionen inom ramen för WTO-förhandlingar om handel och miljö med största fasthet skall avvisa alla förslag om att låta bioetanol ingå i en förteckning över ”miljövänliga produkter” som eventuellt kan omfattas av undantag från eller sänkta tullavgifter.

59. Europaparlamentet anser att kommissionen före utgången av 2007 bör lägga fram en rapport om produktions‑ och exportförhållandena för biobränslen i de viktigaste producentländerna.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handlingsplanen för biomassa främja ytterligare studier och forskning om biomassebaserade plaster för att få en bättre uppfattning om hur de under sin livscykel kan bidra till att spara fossila bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och spara energi genom andra återvinningsmetoder än kompostering.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett pilotprojekt överväga inrättandet av parker för förnybar energi, där energibehov fylls av olika förnybara energikällor, t.ex. biomassa, vind och sol.

62. Europaparlamentet är övertygat om att allmänhetens stöd för biobränslen är viktigt och noterar den omfattande oron när det gäller grön genteknik. Parlamentet anser att energiintensiv biomassa måste utvecklas på ett miljövänligt sätt och inte får utgöra något vare sig reellt eller upplevt hot mot icke-genmodifierad livsmedelsproduktion. Europaparlamentet är övertygat om att användning av genetiska markörer vid förädling, som gör det möjligt att förbättra grödor genom att korsa växter från liknande familjer i stället för att förändra dem genetiskt genom införande av främmande gener, kommer att ge ett betydande bidrag till utvecklingen av energiintensiv och på samma gång miljövänlig biomassa.

63. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att skapa lämpliga incitament för hållbar odling av energigrödor utan att äventyra livsmedelsproduktionen samt att underlätta en hållbar tillgång och öka produktionen av biomassa från jordbruket och skogsindustrin.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma småskaliga projekt för biobränsle inom den primära jordbrukssektorn, såsom mobil destillering och fermentering, vilket skulle kunna få stor betydelse för framtida förädling av primära biprodukter.

65. Europaparlamentet anser att även medel avsatta i rubrik 2, pelare 1 i den gemensamma jordbrukspolitiken (§60) och från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör öronmärkas för användning av biomassa som energikälla.

66. Europaparlamentet anser att man bör uppnå detta genom att prioritera forskning, utveckling och demonstration i fråga om sådan biomasseanvändning som visat sig svara för de största och mest kostnadseffektiva växthusgasminskningarna och energibesparingarna och att genom informationskampanjer skapa en marknad för dessa så att lönsamheten förbättras. Parlamentet föreslår att särskild vikt läggs vid att utveckla och främja lösningar som alla vinner på där produktion av biomassa kan kombineras med återställande av livsmiljöer, jordbruk med begränsad användning av bekämpningsmedel samt miljövänlig markanvändning.

67. Europaparlamentet kräver att den maximala garanterade arealen om 1,5 miljoner hektar i reglerna om stöd till energigrödor utökas avsevärt och att inga grödor undantas från dessa regler, även om särskild vikt bör läggas vid grödor med hög energieffektivitet.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskaffa systemet för arealuttag och utveckla nya incitament för energigrödor.

69. Europaparlamentet konstaterar att odlingen av förnybara råmaterial också måste ske i enlighet med bästa praxis och att tvärvillkoren skall tillämpas på sådan odling.

70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka förteckningen över grödor som berättigar till stöd för produktion av biobränsle, för att se till att de mest lämpliga energigrödorna väljs ut på lokal och regional nivå, och att främja fermenteringen av gödsel.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna hindren för utveckling av energigrödor i de nya medlemsstaterna, där ett förenklat system för enhetlig arealersättning används.

72. Europaparlamentet kräver en enhetlig ram på EU‑nivå så att framställningen av biomassa för energiändamål även prioriteras i de länder där biomassa i dagsläget inte spelar någon viktig roll.

73. Europaparlamentet är övertygat om att en hållbar produktion och användning av biomassa, inklusive småskalig odling och dess funktion i en integrerad politik för landsbygdens utveckling, erbjuder avsevärda fördelar för utvecklingsländer och för tekniköverföring med dessa tredjeländer, och att export av bioenergiteknik bör stödjas av Europeiska unionen. Parlamentet anser dock att denna politik bör vara balanserad och att ansträngningarna bör vara inriktade på ländernas möjligheter att tillgodose sina egna energibehov snarare än på att enbart bygga ut exportkapaciteten.

74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett särskilt initiativ för att informera och utbilda jordbrukare, medborgare och lokala myndigheter om användningen av biomassa och biobränsle samt öka deras kännedom om denna.

75. Europaparlamentet anser att produktionen av biomassa och biobränslen på ett betydande sätt kan bidra till uppnåendet av de europeiska målen för klimatkontroll.

76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till direktiv om uppvärmning och kylning från förnybara energikällor och erinrar om sin resolution av den 14 februari 2006 med rekommendationer till kommissionen om uppvärmning och kylning från förnybara energikällor[4].

77. Europaparlamentet betonar behovet av en EU‑omfattande informationspolitik för biomassa och biobränslen.

78. Europaparlamentet kräver med hänsyn till en långsiktigt upplagd strategi för främjande av en konkurrenskraftig marknad för biobränslen i Europeiska unionen att det skapas tillförlitliga ramvillkor för investerare och producenter, i synnerhet vad de skattemässiga incitamenten beträffar.

79. Europaparlamentet kräver att ökad politisk och ekonomisk uppmärksamhet ägnas åt samordning och integration av marknaderna för biobränslen i EU och EU:s grannländer, framför allt inom ramen för avtalen om särskilda partnerskap.

80. Europaparlamentet anser att programmet Intelligent energi för Europa kommer att bidra till att främja lokala projekt för energisparande och god användning av naturresurserna.

81. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.
• [2]  EUT L 123, 17.5.2003, s. 42.
• [3]  Antagna texter, P6_TA‑PROV(2006)0058.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2006)0058.

MOTIVERING

Under våren 2006 lade kommissionen fram en grönbok om energipolitiken i EU. De tre huvudmålen i denna är: konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet.

I detta större sammanhang bör också handlingsplanen för biomassa och EU‑strategin för biodrivmedel inordnas. Biomassa måste utan tvekan nämnas som en viktig beståndsdel för att förverkliga dessa mål. I dagsläget produceras ungefär hälften av den förnybara energi som används inom EU av biomassa.

I handlingsplanen för biomassa skall åtgärder för att främja användning av biomassa, strömförsörjning, uppvärmning, inom transportsektorn och ytterligare åtgärder för tillgången på biomassa och forskning, samt ekonomiska aspekter beskrivas.

En konsekvensanalys kommer att göras inom kort. Därefter kommer kommissionen att lägga fram sina förslag som grundar sig på den specifika konsekvensanalysen och parlamentets yttranden.

I EU täcks i dag 4 procent av energibehovet av biomassa. Detta bör mer än fördubblas till 2010 från 69 mtoe[1] 2003, vilket betyder att en ökning av användningen av biomassa till cirka 150–187 mtoe är möjlig till 2010 enligt kommissionens bedömning.

Främjandet av användningen av biomassa ligger i linje med de formulerade målen för användningen av förnybara energikällor i EU på 12 procent till 2010, varav 21 procent som andel i elsektorn och 5,75 procent som andel för biodrivmedel.

Kostnader och fördelar med användning av biomassa

Biomassa är den enda kolhaltiga förnybara energikällan och därför särskilt viktig för framställningen av kolhaltiga produkter. Därför bör energianvändning för detta alternativ avvägas. En energianvändning bidrar till diversifiering av Europas energiförsörjning och kan minska importberoendet. Dessutom kan man utgå från en markant minskning av utsläppen av växthusgaser om biomassa används till uppvärmning och kylning, transporter och elproduktion. På detta sätt kan arbetstillfällen troligen skapas, även om den uppskattade effekten varierar från 200 000 till 300 000 arbetstillfällen. En ökad användning kan vara särskilt gynnsam för landsbygdsområdena. Även frivilliga avtal med energisektorn, oljeindustrin, bilindustrin, jordbruket, avfallsindustrin och skogsbruket kan möjliggöra en snabbare utveckling och en ökad användning av biomassa. Alla erfarenheter tyder på att konkreta mål och rättsliga bestämmelser inte får effekt förrän efter en lång omställningsfas i medlemsstaterna.

Biomassa för uppvärmning

Användning av biomassa för uppvärmning av bostadshus och inom industrin är enkel och billig jämfört med andra värmekällor, både när det gäller anskaffandet av anläggningar och själva bränslet. För närvarande finns det teknik för att omvandla trä och rena restprodukter till pellets av standardformat som tryggar försörjningen för konsumenterna. På uppvärmningsområdet finns det utvecklingsmöjligheter som redan i dag leder till att marknaden för biomassa växer. Kommissionen måste därför se till att medlemsstaterna prioriterar genomförandet av gemenskapslagstiftningen om kraftvärme i direktiv 2004/8/EG. Förbättringen av prestanda hos biomassedrivna värmepannor i hushåll ligger i linje med en anpassning av direktiv 2005/32/EG om ekodesign.

Biomassa för fjärrvärme

Miljontals EU‑medborgare bor i hus som är anslutna till fjärrvärmenät. Målet är att bygga upp nya fjärrvärmeanläggningar. Kommissionen uppmanar med rätta medlemsstaterna att inkludera leverans av fjärrvärme bland de varor och tjänster för vilka medlemsstaterna kan tillämpa reducerade mervärdesskattesatser (KOM(2003)0397), som till exempel beskattningen av naturgas och el med reducerade mervärdesskattesatser. Dessutom måste man skapa möjligheter att transportera biogas i gasnäten för att främja drift och utbyggnad av biogasanläggningar.

El från biomassa

Man kan producera el av biomassa med hjälp av olika tekniker. På detta sätt kan biomassa tillåtas som kompletterande bränsle till kol eller gas. Centrala värmeverk, som i Danmark eller Finland, är mycket kostnadseffektiva för detta ändamål. Dock bör den värme som bildas vid elproduktion utnyttjas med hjälp av kraftvärmeverk. Denna dubbla fördel måste därför stödjas av medlemsstaterna och kommissionen. Direktivet om el producerad från förnybara energikällor innehåller i huvudsak ramverket för el från biomassa (2001/77/EG).

Biodrivmedel

I direktiv 2003/30/EG om biodrivmedel fastställs biodrivmedlens marknadsandel till 2 procent senast 2005 och till 5,75 procent senast 2010 som mål för alla medlemsstater i EU.

I dagsläget produceras cirka 90 procent av biodrivmedlen av inhemska råvaror, medan endast 10 procent importeras. Av den möjliga odlingsytan på 97 miljoner hektar i EU‑25 används endast 1,8 miljoner hektar till att framställa råvaror för produktion av biodrivmedel (2005). Andelen biodiesel är 70–80 procent av den totala förbrukningen av biodrivmedel.

De stora skillnaderna när det gäller biodrivmedlens marknadsandelar i de enskilda medlemsstaterna är anmärkningsvärda. Det bör framhållas att marknadsandelen för biodrivmedel i hela EU‑25 var under 2 procent 2005.

För att främja användningen av biodrivmedel tillämpar vissa medlemsstater undantag från bränslebeskattningen, vilka omfattas av reglerna om statligt stöd. Dessutom har några medlemsstater infört krav på att bränslebolagen skall blanda in en högre procentandel biodrivmedel i sina vanliga drivmedel. Detta visar att medlemsstaterna använder sig av två mekanismer för att genomföra direktivet om biodrivmedel: 1) skatteundantag, 2) krav på inblandning av biodrivmedel i vanliga drivmedel.

Inblandningen av biodrivmedel i konventionella drivmedel till en viss procentandel kan vara en lösning på problemen med skattebefrielse och bör därför användas i hela EU. Det kan i huvudsak konstateras att andra generationens biodrivmedel är att föredra på lång sikt. Upprättandet av en plattform för biodrivmedelsteknik tillsammans med industrin välkomnas.

Balans mellan import och export

Biodrivmedel handlas för närvarande på hela världsmarknaden. EU kan inte vara självförsörjande. Det bör dock konstateras att främjandet av en inhemsk produktion bör ha högsta prioritet.

Det finns olika strategier för att uppnå en marknadsandel för biodrivmedel på 5,75 procent 2010.

Följande åtgärder kan vidtas:

1.   Standard EN 14214 bör ändras så att flera typer av vegetabiliska oljor tillåts för produktion av biodiesel.

2.   Villkoren för marknadstillträde för importerad bioetanol bör utformas på så sätt att utvecklingen av en egen europeisk industri möjliggörs.

3.   Direktivet om biodrivmedel bör ändras och anpassas till forskningens utvecklingsnivå.

4.   Utvecklingsländerna bör stödjas (inom ramen för WTO samt genom en europeisk tekniköverföring).

Dessutom måste motsvarande standarder ses över avseende bränslekvaliteten. Tekniska hinder måste undanröjas (problem med bensin som blandas med etanol och transporteras i oljeledningar).

På lång sikt måste man ta hänsyn till att etanol kan bidra till en minskning av efterfrågan på diesel inom Europa. Detta skulle särskilt även gynna den europeiska marknaden, eftersom det finns större kapacitet att producera bioetanol än biodiesel. Därför bör man främja användningen av etanol för att komplettera efterfrågan på diesel. På samma sätt kan en dieselmotor byggas om så att den kan drivas med 95‑procentig etanol. Därför är det nödvändigt att se över standard EN 14214.

Man bör överväga att tillåta att metanol ersätts med etanol vid framställning av biodiesel, vilket skulle vara möjligt om standarden anpassades.

Kommissionen bör utveckla ett förfarande för certifiering för att trygga en hållbar produktion av biodrivmedel, oavsett om de produceras i EU eller importeras. Dessutom måste kommissionen senast i slutet av 2007 lägga fram en rapport där den analyserar och bedömer produktions‑ och exportförhållandena i de viktigaste producentländerna.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Med reformen möjliggjordes även främjandet av produktion av energigrödor (icke‑livsmedelsgrödor). Sådana icke‑livsmedelsgrödor bör man fortsättningsvis utforska ännu mer för att få en mer effektiv användning av odlingsytor (genteknik). Den ökade odlingen av energigrödor kan erbjuda ytterligare inkomstmöjligheter för jordbrukare, men den ersätter inte livsmedels‑ eller foderproducenterna. Man måste bestämma på regional och lokal nivå vilka energigrödor som skall odlas.

Europeiska jordbruksfonden bör kunna användas för att främja biomassa för energianvändning, och den maximala garanterade arealen i reglerna om stöd för energigrödor bör utökas till över 1,5 miljoner hektar.

Skogsbruk

I dagsläget förblir 35 procent av trätillväxten i EU outnyttjad. Kommissionen bör därför lägga fram handlingsplanen för skogsbruket så snart som möjligt.

Avfall

Ramdirektivet om avfall ses för närvarande över. Det är därför mycket viktigt att man främjar avfallshanteringsteknik och återvinningsteknik. Användningen av återvinningsbart avfall som bränsle måste dessutom underlättas. Detta gäller även biprodukter i jordbrukets livsmedelsproduktion.

Logistik

Förbättringen av försörjningskedjan, särskilt handeln med pellets och flis, har redan inletts med hjälp av programmet ”Intelligent energi – Europa”. Dock krävs omfattande insatser i medlemsstaterna för att etablera en långsiktigt fungerande marknad i EU.

Medlemsstaterna bör lägga fram nationella handlingsplaner för biomassa för att garantera att alla bidrar till att uppnå den europeiska energipolitikens mål, nämligen försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

Stöd

EU kan ge finansiellt stöd för energi från biomassa i stödregioner via struktur‑ och sammanhållningsfonderna. Det krävs en integrerad strategi som på ett optimalt sätt förenar EU:s och medlemsstaternas stödinstrument.

Särskilt stödet till forskning och utveckling måste säkras för att biomassa på lång sikt på ett bättre och mer effektivt sätt skall kunna användas som bränsle, till elproduktion, till uppvärmning och kylning, i intelligenta energinät, inom biovetenskap och bioteknik i fråga om processer för icke‑livsmedel, för bioraffinaderier samt till framställning av andra generationens biodrivmedel.

Avslutande anmärkning

Ett främjande och en ökning av användningen av biomassa i Europeiska unionen rymmer många möjligheter. Biomassa kan dock inte bli något universalmedel för den framtida energiförsörjningen i EU.

Utöver energiåtervinningen bör all annan användning underlättas. Det finns inte bara ett sätt att åstadkomma en ökad användning av biomassa och biodrivmedel. Därför är det EU:s och medlemsstaternas uppgift att skapa enhetliga rambestämmelser i syfte att låta marknaden avgöra den optimala användningen.

• [1]  Miljoner ton oljeekvivalenter.

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (13.9.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energiöver en strategi för biomassa och biobränsle
(2006/2082(INI))

Föredragande: Willem Schuth

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att produktionen av biomassa och förnybar energi bidrar till att minska energiberoendet (såväl gällande importen av olja som importen av biomassa) och främjar mångfalden i fråga om energislag såsom det föreskrivs i kommissionens grönbok ”Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning” (KOM(2000)0769), men produktionen måste åtföljas av en mer allmän reflektion över vår energiförbrukning och följaktligen vårt sätt att leva och våra produktionsmetoder i syfte att förbruka energi på ett effektivare sätt (genom användning av mer förnybar energi), men framför allt förbruka mindre energi. Parlamentet betonar att tacklandet av problemet med klimatförändringar måste vara ett mål för alla åtgärder inom området för bioenergi.

2.  Europaparlamentet anser att ersättandet av fossila bränslen leder till ekonomiska möjligheter och omfattar ekologiska och sociala aspekter.

3.  Europaparlamentet anser att produktionen av biomassa och biobränslen på ett betydande sätt kan bidra till uppnåendet av de europeiska målen för klimatkontroll.

4.  Europaparlamentet betonar att stödet för främjande av energigrödor infördes som en del av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

5.  Europaparlamentet betonar möjligheterna med att använda jordbrukets biprodukter, skogsprodukter och avfall för produktion av uppvärmning, kylning, bränslen och elektricitet. Parlamentet anser dock att produktionen av biomassa och biobränslen inte får förbigå jordbrukets viktigaste uppgift, nämligen att producera livsmedel.

6.  Europaparlamentet anser att gemenskapsstöd är nödvändigt för främjande av biomassa och biobränslen som erhålls från olika sorters organiskt avfall, särskilt avfall från skogsbruket, avfall som uppkommer vid hantering av avfallsvatten, fast hushållsavfall och matoljor.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna alla hinder som grundar sig på gemenskapslagstiftning i syfte att möjliggöra och främja fermentering av gödsel eller organiskt avfall för att producera biogas.

8.  Europaparlamentet betonar att man vid utnyttjande av jordbrukets biprodukter, energigrödor, skogsprodukter och avfall skall uppmärksamma olika aspekter på energieffektivitet och hållbar utveckling. Parlamentet anser därför att dessa produkter huvudsakligen bör användas på det mest effektiva sättet i syfte att erhålla värme.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av marknadsmekanismer som gör biomassaenergikällor konkurrensmässigt hållbara.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa mer på att sammanföra produktstandarder och stöd för förnybart råmaterial inom EU, i syfte att främja en inre marknad för förnybara energikällor.

11. Europaparlamentet anser att kvaliteten på biobränslen (särskilt biobränslen som används för att ersätta bensin inom transportsektorn) måste övervakas av lämpligt utrustade laboratorier och investeringar måste göras på europeisk nivå i den tekniska moderniseringen av den laboratorieinfrastruktur som används för att, på ett neutralt och opartiskt sätt, övervaka kvaliteten på bränslena.

12. Europaparlamentet påpekar att biobränslen måste genomgå särskilda test, vilket kräver investeringar och därför måste det ur strukturfonderna och sammanhållningsfonden beviljas medel för investeringar i inte enbart investeringsprojekt utan också i infrastruktur som gör det möjligt att upprätthålla kvaliteten på ifrågavarande produkter.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till direktiv om uppvärmning och kylning från förnybara energikällor, och erinrar om sin resolution av den 14 februari 2006 med rekommendationer till kommissionen om uppvärmning och kylning från förnybara energikällor[1] samt rådets (ekonomiska och finansiella frågor) beslut att tillåta medlemsstaterna att tillämpa en sänkt momssats på leverans av fjärrvärme från förnybara energikällor.

14. Europaparlamentet betonar att bästa möjliga lagstiftning bör skapas för användningen av biomassa i syfte att främja produktionen av biomassa på ett sätt som är ekologiskt, ekonomiskt och med tanke på internationell livsmedelssäkerhet hållbart och se till att biomassa används mer effektivt, exempelvis genom främjande av kraftvärme.

15. Europaparlamentet anser att resurserna för gemenskapens prioriteringar för landsbygdsutveckling kan bidra till att främja användningen av förnybar energi och kommer att bidra till att bekämpa klimatförändringar. Parlamentet betonar dock att fonder för landsbygdsutveckling kan användas för ett helhetsbetonat återupplivande av landsbygdens ekonomi och ett ekologiskt skydd av landsbygden och dess naturresurser. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste beakta stödbestämmelserna eller bevilja skattelättnader inom ramen för sina nationella program för landsbygdsutveckling och andra budgetanslag.

16. Europaparlamentet stöder Europeiska rådets slutsatser från mötet i mars 2006 enligt vilka en ansträngning bör göras för att öka andelen förnybar energi till 15 procent och andelen biobränslen till 8 procent senast 2015.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma småskaliga projekt för biobränsle inom den primära jordbrukssektorn, såsom mobil destillering och fermentering, vilket kunde få stor betydelse för framtida förädling av primära biprodukter.

18. Europaparlamentet anser att när det gäller bioraffinaderier bör sådana mekanismer utvecklas som främjar inrättandet av sådan infrastruktur som gör det möjligt att snabbt överföra resurserna till anläggningar för vidareförädling eller – om bioraffinering kopplas till energigrödor – som möjliggör att produkterna snabbt finns tillgängliga för slutlig användning.

19. Europaparlamentet anser att inrättandet av en EU‑marknad för biobränslen skulle minska EU:s beroende i fråga om sin energiförsörjning och göra det möjligt att utveckla alternativa inkomstkällor, såväl för EU:s jordbrukare som för EU:s landsbygdsekonomier.

20. Europaparlamentet betonar att man vid utnyttjande av biomassa, för att garantera en hållbar utveckling, bör främja exploatering möjligast nära den plats varifrån jordbruksråvarorna härstammar och på så vis undvika det energislöseri som transporter medför. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att använda medel för landsbygdsutveckling för att bygga om offentliga inrättningar på landsbygden så att dessa kan använda bioenergi för uppvärmning.

21. Europaparlamentet anser att det är viktigt att genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel[2] (direktivet om biodrivmedel) harmoniseras i samtliga medlemsstater.

22. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att före utgången av 2006 se över gränsvärdena för andelen biobränsle i bensin och dieselbränslen, vilka utgör ett hinder för en bredare användning av biobränslen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen[3].

23. Europaparlamentet betonar vikten av att göra de vägledande indikativa mål som fastställs i direktivet om biodrivmedel obligatoriska och efterlyser nya, mer ambitiösa och långsiktiga mål fram till 2020, i syfte att skapa ett förtroende hos investerarna och garantera ett långsiktigt stöd för jordbrukare och affärsmän som investerar i denna sektor. Parlamentet konstaterar att de vägledande målen måste grunda sig på noggranna analyser av den hållbara produktionspotentialen för biobränslen och kopplas samman med effektiva åtgärder för miljöskydd.

24. Europaparlamentet betonar vikten av att före 2010 fastställa en bindande procentsats på 5,74 procent för de vägledande mål som fastställs i direktivet om biodrivmedel.

25. Europaparlamentet anser att EU borde sträva efter en obligatorisk snarare än en frivillig struktur för att främja biobränslen, och föreslår att en obligatorisk minimiprocentsats på 5,74 procent införs för den andel biobränsle som skall blandas i alla fossila bränslen.

26. Europaparlamentet betonar att införandet av en obligatorisk procentsats inte får leda till att de befintliga incitamenten för produktionen av biobränslen inom EU försvinner eller minskar.

27. Europaparlamentet anser att åtgärder som exempelvis ytterligare skatteincitament, investeringssubventioner och avgifter är lovande sätt att främja biobränslen. Parlamentet kräver att åtgärder för främjande av energigrödor åtföljs av en övervakning av deras inverkan på jordbruksmiljön och den biologiska mångfalden och att dessa åtgärder skall införas under tillräckligt lång tid för att garantera industrins förtroende och främja investeringar.

28. Europaparlamentet anser att en ändring av de tekniska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG[4] – i synnerhet maximivärdena för etanol, eter, oxygenater, ångtryck och volyminnehåll av biodiesel – bör prioriteras för att göra det möjligt att tillsätta mer än 5 procent biobränsle i konventionella bränslen.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja blandandet av biobränslen i traditionella bränslen i samtliga medlemsstater genom att ändra gemenskapsbestämmelserna om punktskatt.

30. Europaparlamentet betonar vikten av användningen av skatteåtgärder, som exempelvis skatteundantag, men uppmanar kommissionen att vara uppmärksam på och vidta åtgärder mot snedvridningar av marknaden.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utveckla en öppen, offentlig EU‑databas med register över bästa praxis för användningen av biomassa (förnybart råmaterial och organiskt material från jord‑ och skogsbruk) för produktionen av biobränslen, värme och elektricitet, och med uppgifter om processernas inverkan på klimatet och uppgifter om ursprung och den ekologiska inverkan av odlingen av de råmaterial som används, i syfte att utreda nyttan med processerna och inom EU sprida de initiativ som visat sig användbara.

32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utveckla en ”plattform för biobränsleteknik” och kommissionens stöd för sådana projekt som BioXchange, vilket är en handelsplats för biomassa på Internet där utbudet av och efterfrågan på biomassa i Europa förs samman.

33. Europaparlamentet anser att forskning och utveckling inom området för biomassa och biobränslen måste omfatta storskaliga projekt för genomförandet på medellång sikt av demonstrationsenheter, men att forskning också måste bedrivas inom mer grundläggande domäner inom mindre utforskade områden som anses lovande, särskilt pyrolys och bioteknik som omfattar genetiska förändringar.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskaffa systemet för arealuttag och utveckla nya incitament för energigrödor.

35. Europaparlamentet konstaterar att odlingen av förnybara råmaterial också måste ske i enlighet med bästa praxis och att tvärvillkoren skall tillämpas på sådan odling.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga förteckningen över de grödor vars odling är berättigad till stöd för produktion av biobränslen, för att se till att de mest lämpliga energigrödorna väljs ut på lokal och regional nivå, och att främja fermenteringen av gödsel.

37. Europaparlamentet anser att man inom detta område bör lägga stor vikt vid utvecklingen av en strategi för främjande av energigrödor och ta i bruk incitament för odling av noggrant utvalda grödor som är lämpade för jordmånens och klimatets särdrag och för ett snabbt växelbruk, så att markanvändningen kan diversifieras och principerna om ett multifunktionellt jordbruk därmed iakttas.

38. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att göra sockerproduktion för bioetanol stödberättigad inom GJP-stödsystemen.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna hindren för utvecklingen av energigrödor i de nya medlemsstaterna, där ett förenklat system för enhetlig arealersättning används.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att forskningen om och utvecklingen av ”andra generationens” biobränslen samt forskningen om exempelvis förädling av grödor och förbättrade odlingsmetoder för grödor för ”första generationens” biobränslen stöds fullt ut.

41. Europaparlamentet anser att, ur ett långtidsperspektiv där väte blir ett direkt alternativ för användning i bränsleceller som producerar elektricitet och ett råmaterial som används vid framställningen av flytande bränslen, teknikplattformer bör omfatta alternativ som beaktar olika typer av resurser.

42. Europaparlamentet stöder införandet av ett certifieringssystem inom EU för att garantera inte enbart produktkvalitet utan även minimikrav i fråga om miljö- och samhällsansvar. Parlamentet föreslår att alla certifieringssystem bör användas icke-diskriminerande för både inhemskt producerade och för importerade biobränslen, och att produktionen och användningen av biobränslen bör påverka miljön positivt globalt sett.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att en sund arbetskraftspraxis rigoröst iakttas i tredjeländer, med särskild hänsyn till exploateringen av arbetstagare och barn i anslutning till sockerrörsodlingar.

44. Europaparlamentet anser att särskild vikt bör läggas vid att upprätthålla en sund miljöpraxis i sådana tredjeländer som Brasilien (där mycket stora områden håller på att förstöras för att möjliggöra sockerrörsodlingar), exempelvis i de livsviktiga ekosystemen Cerrado och Mata Atlântica, som anses oerhört viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare prioritera erkännandet av de icke‑handelsrelaterade frågorna som en del i ett framtida WTO‑avtal. Parlamentet konstaterar att detta skulle tillåta EU att garantera att importerade biobränslen uppfyller vissa hållbarhetskrav, framför allt på miljöområdet.

46. Europaparlamentet betonar behovet av en lämplig gemenskapshantering av importerade biobränslen och anmodar kommissionen att överväga att införa kvalificerade bestämmelser för tillträde till marknaden för biobränsleimporter från tredjeländer i syfte att tillåta EU:s biobränsleindustri att utvecklas och bli konkurrenskraftig, samtidigt som höga miljöstandarder tillämpas.

47. Europaparlamentet anser att en gemenskapsbeskattning av importerade biobränslen endast behövs om konkurrenskraften för den europeiska biobränsleindustrin är hotad av miljödumpning eller social dumpning.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka inverkan av efterfrågan på biobränsle, grön elektricitet, uppvärmning och kylning på priserna på handelsvaror och biprodukter, deras tillgänglighet för konkurrerande industrier samt inverkan på livsmedelsförsörjningen och livsmedelspriserna, inom EU och i utvecklingsländerna, och vidta omedelbara regleringsåtgärder om det sker en prishöjning som resulterar i livsmedelsbrist i fattigare länder eller bland fattigare grupper av befolkningen.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en ökad tillförsel av biogas till gasnätet och en ökad användning av biogas som bränsle genom lämpliga incitament och därmed ytterligare bidra till att minska beroendet av importerad energi.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte i allmänhet främja utvecklingen av intensiv odling av förnybara energiresurser där endast produktionen betonas, eftersom detta skulle få förödande miljömässiga, ekonomiska och sociala följder, vilket inte skulle främja den europeiska strategin för hållbar utveckling.

51. Europaparlamentet betonar behovet av en EU‑omfattande informationspolitik för biomassa och biobränslen.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta och stödja ett pilotprogram för användning av första och andra generationens biobränslen.

53. Europaparlamentet anser att man, med tanke på genomförandet av sockerreformen och upphörandet med sockerbetsodlingen inom EU, noggrant måste utreda på vilket sätt den existerande potentialen för produktionen av biobränslen baserad på sockerbetor och andra alternativa grödor kunde stärkas.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att snarast uppnå en kompromiss om biobränslen mellan bilindustrin och petroleumindustrin, vilken är i linje med principen ”biobränslen för bilar, inte bilar för biobränsle”.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En strategi för biomassa och biobränsle
Referensnummer	2006/2082(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 6.4.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren	–
Föredragande av yttrande Utnämning	Willem Schuth 21.3.2006
Tidigare föredragande av yttrande	–
Behandling i utskott	25.4.2006	21.6.2006		12.9.2006
Antagande	12.9.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		38 – –
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Marie-Hélène Aubert, Peter Baco, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Kartika Tamara Liotard, Albert Jan Maat, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Kyösti Virrankoski, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bernadette Bourzai, Zdzisław Zbigniew Podkański, Armando Veneto
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	–
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	–

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2006)0058.
• [2]  EUT L 123, 17.5.2003, s. 42–46.
• [3]  EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. Direktivet ändrat genom direktiv 2000/71/EG (EGT L 287, 14.11.2000, s.46).
• [4]  EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (18.9.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en strategi för biomassa och biobränsle
(2006/2082(INI))

Föredragande: Liam Aylward

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för biomassa och EU:s strategi för biobränslen. Parlamentet vill poängtera att man måste utveckla kostnadseffektiva möjligheter till ökad användning av biomassa i energitillämpningar för att bekämpa klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser, bidra till att minska beroendet av den ändliga resursen olja, främja en hållbar och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning och stärka försörjningstryggheten och den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom EU.

2.  Europaparlamentet är fast övertygat om att produktion och vidareutveckling av biomassa och biobränslen skapar positiva impulser för den europeiska konkurrenskraften och arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att främjandet av biomassa och biobränslen bidrar till att stärka landsbygdsområdena samt understryker att användningen av biomassa för energiutvinning öppnar nya perspektiv vid sidan av livsmedelsproduktion för framför allt små och medelstora företagsstrukturer inom jord- och skogsbruket.

4.  Europaparlamentet anser att man bör uppnå detta genom att prioritera forskning, utveckling och demonstration i fråga om sådana tillämpningar av biomassa som visat sig svara för de största och mest kostnadseffektiva växthusgasminskningarna och energibesparingarna och att skapa en marknad för dessa så att lönsamheten förbättras samt att bedriva informationskampanjer i frågan. Särskild vikt bör läggas vid att utveckla och främja vinn-vinn-lösningar där produktion av biomassa kan kombineras med återställande av livsmiljöer, jordbruk med begränsad användning av insatsmedel samt miljövänlig markanvändning.

5.  Europaparlamentet är enigt med kommissionen om att användningen av biomassa i stationära tillämpningar för exempelvis elektricitet, uppvärmning och kylning på ett optimalt sätt kan bidra till att uppnå EU:s uttalade mål om att minska beroendet av fossila bränslen och alstringen av växthusgaser.

6.  Europaparlamentet betonar att odling av energigrödor dock inte får äventyra EU-ländernas och tredjeländers förmåga att uppnå prioriterade miljömål som exempelvis att hejda förlusten av biologisk mångfald, skydda skogar, förebygga markförstöring och uppnå en god ekologisk status för vatten.

7.  Europarlamentet är oroat över risken för att efterfrågan skall öka på de billigaste avsalugrödor som för närvarande finns tillgängliga på världsmarknaden, vilket skulle kunna leda till att regnskogar skövlas och andra ekosystem med stor biologisk mångfald utarmas i ännu högre grad än i dag. Parlamentet begär därför att det införs en obligatorisk miljöcertifiering för hållbar odling och produktion av både inhemsk och importerad bioenergi.

8.  Europaparlamentet påpekar att bioenergiproduktionen alltid måste vara förenlig med goda jordbruksmetoder och inte får inverka på den inhemska livsmedelsproduktionen inom EU och i tredjeländer. Incitament bör begränsas till de tillämpningar av biomassa som är mest effektiva och ger störst miljö- och klimatvinster.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att innan den fastställer några produktionskrav för importerade biobränslen undersöka om dessa krav är förenliga med Världshandelsorganisationens bestämmelser.

10. Europaparlamentet påpekar att användningen av skogsbiomassa inte får leda till att trycket ökar på de naturliga skogarna och att den alltid måste främjas på ett sätt som är förenligt med förbättringen av skogarnas ekologiska kvalitet. Parlamentet framhåller att ett hållbart skogsbruk inte får begränsas till att man avverkar mindre än den naturliga återväxten samtidigt som man ignorerar den biologiska mångfalden. Parlamentet anser att produktionen av biomassa inte får leda till att artificiella skogsplanteringar breder ut sig på bekostnad av livsmiljöer med högt naturvärde såsom våtängar, våtmarker, delvis naturliga stäpper och Medelhavsområdets macchia.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera och främja de biokomponenter som ger bäst kolbalans och är mest energieffektiva. Parlamentet anser att kommissionen snarast måste göra en studie om deras energicykel från början till slut och satsa på forskning om ”bio-raffinering”, andra generationens biobränslen och optimering av grödor, utan att begränsa möjligheterna att behålla och vidareutveckla första generationens biobränslen.

12. Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att i största möjliga utsträckning använda bioenergiprodukter från såväl termisk som elektrisk energiproduktion för att uppnå en hög effektivitet som gagnar miljön.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uttala sig om de förväntade kostnaderna och vinsterna av att stimulera produktion av biomassa inom och utanför EU.

14. Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av de motstridiga kraven på biomassa från avfall är viktigt att bioenergi inte används som en ursäkt för att gynna avfallsförbränning på bekostnad av mer resursbesparande alternativ såsom återanvändning, materialåtervinning och kompostering.

15. Europaparlamentet anser att biobränslen inte bör fungera som en ersättning för en god standard på fordons bränsleeffektivitet. Parlamentet förväntar sig att bilindustrin gör sitt yttersta för att nå ett mål på 140 g CO₂/km till 2008/2009. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att övervaka utvecklingen och vidta ytterligare åtgärder för att uppnå EU:s mål på 120 g/km till 2010.

16. Europaparlamentet framhåller att en effektiv och framgångsrik energipolitik med öppnade nationella energimarknader endast är möjlig om det sker en europeisk och internationell samordning. Parlamentet ställer sig också positivt till att kommissionen ger en signal om ett samordnat tillvägagångssätt. Parlamentet understryker att det behövs flexibilitet så att medlemsstaterna kan utarbeta sina egna strategier inom en EU-ram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra utarbetandet av nationella handlingsplaner för biomassa som omfattar alla de olika möjligheterna för omvandling av biomassa till energi och konstruktionen av värmeinstallationer som drivs med biomassa samt att prioritera energirelaterade investeringar inom ramen för strukturfonderna och sammanhållningsfonden. Parlamentet pekar här på vikten av offentlig upphandling och skattelättnader för att främja biomassa och biobränslen.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram och jämföra bästa praxis i främjandet av produktion och användning av biomassa och biobränslen genom att tillämpa den öppna samordningsmetoden.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om lagstiftnings- och regleringsåtgärder som behövs för att uppnå det mål på 25 procent förnybara energikällor som EU enats om till 2020 och undanröja omotiverade hinder för marknaden för biomassa och biobränslen, utan att göra avkall på de miljö- och hälsohänsyn som sådana åtgärder är baserade på.

19. Europaparlamentet anser att programmet Intelligent energi för Europa kommer att bidra till att främja lokala projekt för energisparande och god användning av naturresurserna.

Short justification

In order to increase the share of renewable energy in Europe and to reduce the oil-dependency the European Commission urges through the EU Biomass action plan (COM(2005)628) and the Communication on the EU Strategy for bio fuels (COM(2006)34), to improve the production and use of bio-energy in Europe and in third countries.

The main aim of the Action Plan on Biomass is to reach the target of 150 mtoe (million tonnes of oil equivalent) by 2010, more than double of the rate of 2003 (69 mtoe).

Development of this type of energy, mostly obtained by cereal, sugar, oil seed crops, waste oils, wood and wood residues will lead, following the action plan, to an increase of 5% of the share of renewable energy use within the EU to the 6% reduction of imported energy reliance and, would allow a CO2 emissions reduction of 209 mt per year with important benefits for the air quality.

Use and production of biomass is expected to play a significant role in employment (250 000 people) mostly in rural areas as well as in energy price reduction.

The EU plan provides a wide set of measures (31 actions) to improve the development of biomass production and use mainly in three areas: transport, electricity and heating.

Member States have to play an important role in extending the use of biomass, by providing national biomass action plans as well as tax exemptions and public procurement procedures.

Concerning biofuels, the EU Strategy proposes to promote the production of a wide range of products derived from biological material (vegetal oils and animal fats) which is used in a liquid form especially as a replacement of fossil fuel, within the EU and in third countries (also as an alternative for developing countries affected by the sugar regime cuts). It provides a series of measures to improve cost-effective production and in particular second generation raw products for biofuels as well as financing research directed to optimise crop production.

The Commission initiative is focused mainly on increasing the demand for biofuels by setting obligations requiring fuel supply companies to incorporate a given percentage of biofuels in the fuel they place on the market. National targets shares for Member states and stricter infringements procedures are inserted on the same purpose.

Your draftsman appreciates the approach taken by the Commission with regard to the aim and the measures of the bio-fuel Strategy and the Biomass Action Plan and in particular welcomes the opportunity for EU Member States to work together in demonstrating leadership to its constituents in a time of instability regarding energy supply and climate change.

A proper intervention is needed now, in order to provide Europe with an effective alternative and clean Energy policy including exploiting efficient bio-energy.

This would allow some important environmental benefits like GHG emissions cuts as well as the reduction of fossil fuel dependency. Another important aspect of this kind of energy generation is that its production can be obtained by small scale processors at urban and rural level. This important characteristic enables small communities in Europe and in third countries to produce their own energy by using natural resources provided by their own territory.

These district scaled plants provide important savings on transport costs which are fairly unsustainable in some third developing countries and also, indirectly, on air pollution produced by means of transport.

As the Commission proposes, it is important to act on the demand side, increasing the need of bio-energy, by setting obligations and target rather than providing generalized subsidies to ”energy crops”.

To ensure more efficient production and use, research on second generation biofuels should be enhanced. These new technologies offer the possibility of using a wider range of agricultural and forest waste as raw material and could lower the pressure on land as well as the need for biofuel imports. Therefore incentives and tax exemptions should address these kinds of more cost-efficient productions.

Nevertheless, to take full advantage of bio-energy, the Commission and all relevant actors should take the following serious concerns into account:

First of all, we need to ensure that bio-energy production should not create environmental harm. This strategy and the derived increase of demand of bio-energy may entail some risks like overexploitation of grounds, e.g. by setting-aside good practices like rotation of crops; as well as the destruction of forest and ecosystem especially in third countries, mainly in tropical areas. Monocultures induced by external demands in developing countries may cause devastating forest clearance, with environmentally but also socially destructive effects like it happened for example, as outlined by many NGO's, in South East Asia for the palm oil industry.

Therefore, in order to ensure the sustainability of the production of bio-energy a mandatory environmental certification is needed which could be the appropriate tool to control the environmental impact of plantations. This may be the only way we can avoid the creation of solely a cost-oriented market which would encourage destructive and unsustainable practices mostly in third countries.

In addition, it should not be underestimated that environmental certification could guarantee EU production against an unfair competition, based on environmentally unsustainable production in third countries. The EU should improve its effort to make sure that also at international level and especially within the WTO such kind of certification should be considered admissible.

A second concern is unclear definition of biomass in the legislation of some Member States. Inorganic waste can be considered as such. It should be made clear that the simple by-product of waste incineration should not as such be considered as biomass.

Thirdly, as far as the impact of this strategy on agriculture and CAP reform is concerned, it should be stressed that some measures are taken in order to support crops destined to biodiesel feedstock: in particular by allowing them to be cultivated in non set-aside land as well as by providing energy crop payments as a special investment for energy crops grown on non set-aside land.

Nevertheless the agricultural production of biofuels should not affect soil fertility and therefore should always comply with good environmental practices and sustainable cultivation methods.

Your draftsman welcomes the initiative of organizing the European Biomass Conference and Exhibition, the 15th edition of which will be held in Berlin in May 2007, as a unique opportunity to gather all actors involved in the development of a sustainable production of biomass. In this regard we would suggest that the Committee on the Environment, Public Health and Food Safety should participate in this important workshop in order to be updated on the recent developments in this field.

Finally, the Renewable Energy Project is a project tailor-made for the European Union. Just as the Common Market and the Introduction of the Euro were necessary, but a pipedream for many at the time, Renewable Energy Common Policy is next. In a world of high oil prices, increasing dependency on a few external non-stable suppliers, new concerns relating to long-term availability of fossil fuels and the urgency of new greenhouse gas emissions, this can no longer be a pipedream but an urgent reality. We need long-term, well thought through sustainable policy on Renewable Energy and we need to provide leadership now.

Ärendets gång

Titel	En strategi för biomassa och biobränsle
Referensnummer	2006/2082(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 6.4.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Liam Aylward 25.4.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	12.7.2006
Antagande	13.8.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		49 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Liam Aylward, Irena Belohorská, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Anne Ferreira, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Gyula Hegyi, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Marios Matsakis, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Dimitrios Papadimoulis, Vittorio Prodi, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Jonas Sjöstedt, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Anders Wijkman
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bairbre de Brún, Hélène Goudin, Rebecca Harms, Jutta D. Haug, Miroslav Mikolášik, Bart Staes, Claude Turmes, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (21.9.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en strategi för biomassa och biobränsle
(2006/2082(INI))

Föredragande: Jean-Pierre Audy

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen har halkat efter ordentligt i frågan om såväl användning som produktion av biodrivmedel, som är viktiga för den internationella handeln.

2.  Europaparlamentet understryker att en verklig strategi för att främja hållbar användning av biomassa på ett avgörande sätt skulle bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, utveckla nya användningsområden för industriell förädling av jordbruksprodukter och andra generationens biodrivmedel, särskilt sockerprodukter, minska EU:s energiberoende samt stimulera tillväxt och sysselsättning, både i EU och på andra håll i världen, framför allt i utvecklingsländerna.

3.  Europaparlamentet anser att man för att uppnå dessa mål måste ta fram en strategi för utveckling av europeisk biodrivmedelsindustri och öka användningen av sådana produkter inom EU. Parlamentet påpekar dock den risk som finns för att oåterkalleliga miljökonsekvenser blir följden av en icke genomtänkt, okontrollerad och intensiv odling, produktion och import av biodrivmedel.

4.  Europaparlamentet konstaterar att importerad bioetanol ur klimatperspektiv är ett bra alternativ.

5.  Europaparlamentet konstaterar att biodrivmedel numera är en handelsvara på världsmarknaden och att EU ännu inte är självförsörjande på detta område. Parlamentet anser dock att gynnandet av en inhemsk biodrivmedelsproduktion bör högprioriteras.

6.  Europaparlamentet betonar att det bland de förutsättningar som krävs för att en stark och dynamisk europeisk biodrivmedelsindustri skall utvecklas verkar vara av avgörande betydelse att man inrättar en lämplig och konsekvent ram för handel och tullar samt en skattepolitik som garanterar konkurrenskraften för biodrivmedel som produceras i EU.

7.  Europaparlamentet anser att en acceptabel volym på EU:s import av bioetanol bör fastställas för en tidsbestämd period, anpassad till gemenskapsproduktionens gradvisa utveckling i enlighet med den europeiska strategin för hållbar utveckling, i synnerhet för energisektorn, och att handels- och tullpolitiken bör överensstämma med efterlevnad av denna importvolym med beaktande av kraven i utvecklingspolitiken.

8.  Europaparlamentet konstaterar att det i dagens läge kostar mera att producera bioetanol inom EU än i många andra stora produktionsländer, såsom Brasilien och Förenta staterna. Parlamentet påminner dock om att de sistnämnda ländernas konkurrenskraft är resultatet av massiva subventioner och statliga stödprogram under en mängd år. Till detta kommer också att konkurrenskraften för vissa länders del, t.ex. Brasilien, bygger på metoder som är diskutabla både ur social och miljörelaterad synvinkel.

9.  Europaparlamentet anser att uppmuntran av efterfrågan på bioetanol inom EU med hjälp av metoder som ibland ställer krav på anslag från allmänna medel eller som får konsekvenser för gemenskapens eller medlemsstaternas budget inte får inrikta sig uteslutande på importerade produkter.

10.  Europaparlamentet betonar att man måste överväga det relevanta i att bioetanol behandlas som ”känslig produkt” i samband med WTO-förhandlingarna om tillträde till jordbruksmarknaden och att bioetanol, där så befinns lämpligt, bör undantas från tillämpning av det planerade systemet med sänkta tullar.

11.  Europaparlamentet begär att kommissionen med största fasthet skall avvisa alla förslag, inom ramen för WTO-förhandlingarna om handel och miljö, om att låta bioetanol ingå i en förteckning över ”miljöanpassade produkter” som eventuellt kan omfattas av undantag från eller sänkta tullavgifter.

12.  Europaparlamentet konstaterar att vissa utvecklingsländer skulle kunna klara sig utomordentligt bra i den världsomfattande konkurrensen inom produktionen av och handeln med biodrivmedel, men att det samtidigt också behövs en viss standardisering av normerna med tanke på bränslekvaliteten. Parlamentet anser att tekniska och andra handelshinder måste bort för att en verklig världsmarknad skall kunna växa fram.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå försiktigt till väga vid förhandlingar om krav på att bioetanol skall få förmånstillträde till gemenskapsmarknaden, vilket lagts fram av våra partner inom Mercosur i samband med EU:s biregionala förhandlingar med denna zon. Parlamentet anser det ofrånkomligt att alla frågor i samband med de internationella energimarknaderna görs till föremål för förhandlingar i multilaterala forum som WTO, så att största möjliga insyn garanteras och för att unionens gemensamma intresse skall få företräde på ett sätt som överensstämmer med framtidens gemensamma energipolitik.

14.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av Allmänna preferenssystemet och Allmänna preferenssystemet+ skall ha som mål att ekonomiskt utveckla de länder som är mest utsatta och, när det gäller att producera bioetanol, överensstämma med målen för en framtida gemensam energipolitik och uppmanar kommissionen att då det behövs tillämpa de lämpliga graderingsmekanismerna utgående från de kriterier som fastställts i rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet[1].

15.  Europaparlamentet godkänner kommissionens insatser för att stödja biodrivmedelsindustrin i de utvecklingsländer och utvecklingsregioner som har en potential på detta område och där lokal produktion skulle kunna bidra till att varaktigt minska fattigdomen. Parlamentet anser dock att denna politik måste kännetecknas av balans och att insatserna primärt måste inrikta sig på att tillgodose ländernas egna energibehov snarare än att uteslutande utveckla deras exportkapacitet.

16.  Europaparlamentet anser att EU inom ramen för alla avtal om partnerskap, frihandel och förmånstullar måste lägga ökad tonvikt vid att det skapas öppna marknader för biodrivmedel. Insynsvänliga, integrerade och öppna nationella, europeiska och internationella marknader kommer att sörja för en långfristig, hållbar utveckling av sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla avtal om förmånstullar inom denna sektor mot bakgrund av detta.

17.  Europaparlamentet kräver att man skall ägna ökad politisk och ekonomisk uppmärksamhet åt samordning och integration av marknaderna för biodrivmedel i EU och EU:s grannländer, framför allt inom ramen för avtalen om särskilda partnerskap.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt undersöka möjligheten att fastställa en särskild tullpost eller underpost för bioetanol och produkter som baseras på bioetanol med utgångspunkt tagen i ett kapitel om jordbruk inom den kombinerade nomenklaturen i syfte att bättre uppskatta den verkliga importstatistiken och se till att en lämplig tullklassificering tillämpas.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara särskilt vaksamma när det gäller försök till bedrägeri eller kringgående av tullavgifter avseende bioetanol, särskilt när det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om ursprung och tullstrukturer och att förebygga missbruk av vissa uppskjutna tullförfaranden.

20.  Europaparlamentet understryker att gemenskapens industri bör ha möjlighet att vid behov anlita olika instrument till försvar för handeln (antidumping, antisubventioner, säkerhetsklausuler) för att skydda sig mot illojal eller överdriven konkurrens från importen. Parlamentet understryker att det framför allt för en framväxande industrigren, såsom bioetanolindustrin, kan vara på sin plats att ”gå avsevärt långsammare fram med att skapa en industri”, i avvaktan på att en undersökning av skadeverkningarna gjorts inom ramen för sådana förfaranden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast den 1 april 2007 lägga fram en rapport om villkoren för produktion och export av bioetanol i de viktigaste producentländerna utanför EU så att parlamentet kan utvärdera huruvida det råder rättvis konkurrens mellan produktion i gemenskapen och import från dessa länder. Parlamentet begär att denna rapport också skall ta upp stödprogram och andra former av statligt stöd och de sociala och miljömässiga aspekterna av denna industris verksamhet.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett certifieringssystem för biodrivmedel som används inom EU, för att se till att produktionen av dem sker i enlighet med gällande miljönormer, och att se till att denna produktion inte får några negativa konsekvenser för miljön, i synnerhet genom programmet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES).

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett certifieringsförfarande som möjliggör en hållbar produktion av biodrivmedel, oavsett om dessa produceras inom EU eller importeras.

24.  Europaparlamentet understryker att EU är en föregångare i världen när det gäller att fastställa normer för miljöskydd och socialt skydd och uppmanar kommissionen att verka för dessa normer i handelsutbytet med tredjeländer i syfte att öka hållbarheten i produktionen av biodrivmedel så mycket som möjligt och justera ned produktionskostnaderna för dem.

25.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör ägna logistiken, framför allt logistiken och säkerheten i världsomfattande skala, särskild uppmärksamhet samt att detta måste beaktas inom ramen för EU:s hållbarhetsprövningar och att kommissionen måste utvärdera detta i god tid.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga reglerna för statligt stöd och uppmuntra till undantag vid beskattningen för att stödja utvecklingen av biodrivmedel i EU.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokusering på användningen av gemenskapens interventionslager av spannmål för att producera bioenergi. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid att man på så sätt kan minska den mängd interventionsspannmål som exporteras och att EU därmed lättare kan respektera de åtaganden man gjort i WTO. Kommissionen uppmanas följaktligen att utarbeta lämpliga incitament för att se till att en så stor mängd som möjligt av interventionsspannmålet används i detta syfte.

28.  Europaparlamentet anser att Europeiska jordbruksfonden bör göras tillgänglig för främjandet av biomassa för energiändamål och att den maximala garanterade areal som fastställts vid stödordningarna för denna produktion bör ökas till över 1,5 miljoner hektar.

29.  Europaparlamentet anser att ytterligare forskning kring växter som används till annat än livsmedel bör prioriteras överallt inom EU för att garantera att odlingsarealerna används effektivt och resurssnålt.

30.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör granska alla handlingsplaner och direktiv för att bioenergi och biodrivmedel skall kunna produceras och användas förnuftigt och att detta framför allt bör göras inom områdena växtodling, skogsnäring och avfallshantering.

31.  Europaparlamentet anser att behovet av att producera biodrivmedel endast kan ses som en del av en sund och realistiskt sammansatt produktion, där både livsmedels- och energiändamålen finns med. Detta är mycket viktigt framför allt mot bakgrund av att livsmedelsproduktionen förväntas minska i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra fram denna fråga i den internationella debatten.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En strategi för biomassa och biobränsle
Referensnummer	2006/2082(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	INTA 6.4.2006
Föredragande av yttrande   Utnämning	Jean-Pierre Audy 25.9.2005
Behandling i utskott	3.5.2006		19.6.2006	11.7.2006
Antagande	11.9.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Daniel Caspary, Giulietto Chiesa, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Jacky Henin, Alain Lipietz, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Johan Van Hecke, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jorgo Chatzimarkakis, Robert Goebbels, Maria Martens, Antolín Sánchez Presedo, Margrietus van den Berg, Mauro Zani
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Filip Kaczmarek (suppleant för Robert Sturdy)

• [1]  EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (15.9.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en strategi för biomassa och biobränsle
(2006/2082(INI))

Föredragande: Marta Vincenzi

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

– Europaparlamentet anser att det bör fastställas riktlinjer för framtida energipolitiska val samtidigt som man undviker att främja sektoriella åtgärder och rikta investeringarna på ett motsägelsefullt sätt.

– Europaparlamentet betonar att man vid bedömningen av frågan om inhemsk kontra importerad biomassa inte får glömma främjandet av en självständig sektor för biomassa inom Europeiska unionen.

– Europaparlamentet kräver att det fram till 2020 fastställs nya långsiktiga mål för användningen och främjandet av biobränslen för att man skall kunna vinna investerarnas förtroende.

– Europaparlamentet är övertygat om att Europeiska unionens strategi för främjande av biobränslen just mot bakgrund av Lissabonstrategin måste inrikta sig på effektivitet och hållbarhet och att åtgärderna inte får leda till en orimligt tung administrativ börda.

– Europaparlamentet önskar att man bör genomföra den åttonde rekommendationen från CARS 21-gruppen, som i andra generationens biobränslen ser en särskilt lovande teknik för att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn.

– Europaparlamentet betonar att det måste göras mer till förmån för ökad energieffektivitet.

– Europaparlamentet betonar att det måste införas en koldioxidbaserad bränsleskatt i Europeiska unionen för att sådana bränslen som har bättre koldioxidbalans och därför ger större bidrag till minskade koldioxidutsläpp skall gynnas i skattehänseende.

– Europaparlamentet önskar en definition av olika typer av andra generationens biobränslen för att med hänsyn till miljökonsekvenserna göra åtskillnad mellan den produktion som fås från skogsbruk och den produktion som utnyttjar lignocellulosa från avfall, organiskt avfall samt vegetabiliskt och animaliskt råmaterial.

– Europaparlamentet konstaterar att de tekniska normerna för biobränslen bör fastställas så snart som möjligt och att det nuvarande direktivet om bränslekvalitet bör ses över, för att blandningsandelen av biobränslen i dieselolja och bensin skall kunna ökas.

– Europaparlamentet anser att andra generationens biobränslen (flytande biobränslen) kan ge avsevärt större energiutbyte än första generationens biobränslen.

– Europaparlamentet anser att man bör främja en europeisk plattform för användning av biobränslen vid transporter.

– Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna, på ett sätt som går att förena med gällande regler för struktur- och jordbrukspolitiken, skall främja investeringar i biomassa vid transporter.

– Europaparlamentet rekommenderar att det, inom ramen för främjandet av produkter och teknik, tas hänsyn till om biobränslen skulle kunna användas i alla transportmedel.

– Europaparlamentet understryker att det behövs en stabil referensram för en övergång som sträcker sig över tiotals år för att göra biobränslena konkurrenskraftiga och möjliggöra framväxten av en öppen marknad där konsumenterna kan väga olika alternativ mot varandra.

– Europaparlamentet kräver med hänsyn till en långsiktigt upplagd strategi för främjande av en konkurrenskraftig marknad för biobränslen i Europeiska unionen att det skapas tillförlitliga ramvillkor för investerare och producenter, i synnerhet vad de skattemässiga incitamenten beträffar.

– Europaparlamentet anser att man tydligare bör redogöra för de metoder som används inom jordbruket för att producera alternativa bränslen samt de möjliga konsekvenserna av en intensivare produktion.

– Europaparlamentet uttalar sitt stöd till att det utvecklas och införs ett europeiskt system för certifiering, för att garantera att ekonomiska, miljörelaterade och sociala miniminormer följs vid produktionen av biobränslen och betonar att ett sådant system bör tillämpas både på inhemsktillverkade biobränslen och även på biobränslen som importeras från tredjeländer.

– Europaparlamentet framhåller att det behövs en EU-omfattande informationspolitik om biomassa och biobränslen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En strategi för biomassa och biobränsle
Referensnummer	2006/2082(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	TRAN 6.4.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Marta Vincenzi 22.2.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	2.5.2006		20.6.2006	12.9.2006
Antagande	13.9.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Margrete Auken, Philip Bradbourn, Michael Cramer, Arūnas Degutis, Christine De Veyrac, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Luis de Grandes Pascual, Ewa Hedkvist Petersen, Jeanine Hennis-Plasschaert, Stanisław Jałowiecki, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Jörg Leichtfried, Fernand Le Rachinel, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Erik Meijer, Robert Navarro, Seán Ó Neachtain, Janusz Onyszkiewicz, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Reinhard Rack, Gilles Savary, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Armando Veneto, Marta Vincenzi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zsolt László Becsey, Helmuth Markov, Willem Schuth, Luis Yañez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Brian Simpson
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

En strategi för biomassa och biobränsle

Förfarandenummer

2006/2082(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

ITRE 6.4.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

AGRI 6.4.2006

ENVI 6.4.2006

INTA 6.4.2006

TRAN 6.4.2006

Inget yttrande avges   Beslut

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Werner Langen 21.6.2006

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

25.4.2006

13.7.2000

2.10.2006

Antagande

3.10.2006

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

28 0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, András Gyürk, David Hammerstein Mintz, Erna Hennicot-Schoepges, Fiona Hall, Rebecca Harms, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Vincenzo Lavarra, Reino Paasilinna, Eugenijus Maldeikis, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Nikolaos Vakalis, Lambert van Nistelrooij, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Pilar Ayuso, Manuel António dos Santos, Satu Hassi, Peter Liese, John Purvis

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Ingivande

12.10.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)