BETÄNKANDE om funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007
13.10.2006 - (2006/2105(INI))
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Elizabeth Lynne
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande om funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006-2007 (KOM(2005)0604),
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (CESE 591/2006),
– med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, vilka handlar om att bekämpa diskriminering, inbegripet diskriminering grundad på olika slag av funktionshinder, och med beaktande av artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 14 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, där alla former av diskriminering förbjuds,
– med beaktande av artikel 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som handlar om integrering av personer med funktionshinder och deras rätt att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa denna,
– med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[1],
– med beaktande av Europarlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet och om ändring av direktiv 70/156/EEG och 97/27/EG[2],
– med beaktande av rådets beslut 2001/903/EG av den 3 december 2001 om Europeiska handikappåret 2003[3],
– med beaktande av FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter,
– med beaktande av sin resolution av den 17 juni 1988 om teckenspråk för döva[4], av den 18 november 1998 om teckenspråk[5] och av den 4 april 2001 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - För ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning[6] och sin ståndpunkt av den 15 november 2001 över förslaget till rådets beslut om Europeiska handikappåret 2003[7],
– med beaktande av kommissionens grönbok om förbättring av befolkningens psykiska hälsa: ”Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen” (KOM(2005)0484),
– med beaktande av kommissionens grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna” (KOM(2005)0094),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0351/2006), och av följande skäl:
A. Inom Europeiska unionens strategi för funktionshindrade måste tyngdpunkten vila vid frihet från diskriminering samt verksamhet till förmån för de mänskliga rättigheterna, såsom det fastställts i artikel 13 i EG-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
B. Europeiska unionens portugisiska ordförandeskap 2000 betonade med eftertryck att det inte får finnas någon ”diskrimineringshierarki” och att främjandet av en övergripande lagstiftning mot diskriminering, som grundar sig på artikel 13 i EG‑fördraget, bör följa överenskommelsen från 2000 om ett direktiv om omfattande bekämpning av diskriminering på grund av ras. Den tidigare kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning och socialpolitik tillkännagav kommissionens avsikt att 2003 föreslå en sådan övergripande lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade.
C. Den särskilda FN-kommittén har godkänt förslaget till internationell konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, och FN:s generalförsamling förväntas anta förslaget i november 2006. Kommissionens insatser bör därför redan nu samordnas med de principer som fastställs i denna konvention.
D. Arbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög bland de funktionshindrade.
E. Sysselsättning är en av grundförutsättningarna för social integration.
F. För många funktionshindrade personer, särskilt personer med allvarliga funktionshinder, kan sysselsättning av traditionellt slag inte komma i fråga. Det finns sålunda ett behov av att bredda utbudet på sysselsättningsmöjligheter, inbegripet skyddade arbetsplatser och assistans på arbetsplatsen.
G. Det är viktigt för människor att skaffa sig kvalifikationer samt att upprätthålla och konstant utveckla dessa för att utnyttja hela sin potential på arbetsmarknaden.
H. Vi måste fortsätta arbetet med att frångå den medicinska modellen för funktionshinder, samtidigt som hänsyn tas till rehabiliteringsbehoven hos varje enskild person, med målet att fastställa en social modell och ett rättighetsbaserat synsätt, som baseras på och främjar principerna om jämställdhet, jämlikhet inför lagen och lika rättigheter, eller ett synsätt baserat på motsvarande rättigheter.
I. Den överdrivna medikaliseringen har hittills lett till att det varit omöjligt att göra en fullständig bedömning av funktionshindrens sociala betydelse och betydelse på området för olika rättigheter – inte endast rätten till förmåner. Det finns därför ett behov av att stegvis frångå denna relativt begränsade uppfattning om funktionshinder.
J. Under de närmaste åren kommer många äldre personer att få funktionshinder samtidigt som många funktionshindrade personer blir äldre.
K. Deltagandet av funktionshindrade och organisationer som företräder dem utgör en viktig del i en strategi som är inriktad på dessa människors rättigheter.
L. Frågan om kvaliteten på tjänsterna bör inbegripas i en av de övergripande frågorna i kommissionens handlingsplan på handikappområdet för 2006–2007.
M. Kommissionens meddelande med titeln ”Lika möjligheter för personer med funktionshinder – En europeisk handlingsplan” (KOM(2003)0650) innebär en välkommen uppföljning av Europeiska handikappåret 2003. Det är viktigt att rättigheterna och levnadsvillkoren för funktionshindrade i Europa fortsätter att främjas på samma sätt som under Europeiska handikappåret.
N. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet[8] är den allra första gemenskapsrättsakt som enbart syftar till att förbättra rättigheterna för funktionshindrade.
O. Ett förslag om att införa konceptet om ett oberoende liv för funktionshindrade var ett av de huvudkrav som riktades till parlamentet vid två historiska ”frihetsresor” som gjordes av funktionshindrade, huvudsakligen från vårdinrättningar, och som organiserades av European Network on Independent Living, ENIL (det europeiska nätverket för ett oberoende liv). Att kommissionen har antagit förslaget är ett utmärkt exempel på hur Europeiska unionen kan låta sig påverkas av medborgarnas krav.
P. Det är oförsvarligt att med hjälp av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller andra strukturfonder bygga ny infrastruktur som inte är tillgänglig för funktionshindrade.
1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de medlemsstater som inte vidtog de nödvändiga åtgärderna före utgången av tidsfristerna den 2 december 2003 för EU‑15 och den 1 maj 2004 för EU-10 (vissa av länderna i EU-15 har bett om förlängning) att effektivt genomföra rådets direktiv 2000/78/EG som erbjuder en rättslig ram för lika behandling inom sysselsättningen, och välkomnar de beslut som redan fattats av medlemsstaterna.
2. Europaparlamentet betonar att en icke-diskriminerande tillgång till varor och tjänster bör garanteras alla EU-medborgare och uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett särdirektiv om funktionshinder i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upphäva alla nuvarande lagar i sin nationella lagstiftning som innebär diskriminering av personer med funktionshinder, och som strider mot artikel 13 i Amsterdamfördraget.
4. Europaparlamentet välkomnar Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG [9], som ger ytterligare rättigheter åt funktionshindrade passagerare som använder bussar i stads- och långfärdstrafik och anser att direktivet bör förstärkas så att det kommer att stämma överens med övrig gemenskapslagstiftning om funktionshindrade passagerares rättigheter. Parlamentet stöder kommissionen och uppmuntrar den att successivt låta funktionshindrade omfattas av samma juridiska rättigheter för samtliga kommunikationsmedel. Parlamentet erinrar att tillgång till kollektivtrafik på lika villkor är ett livsvillkor för att funktionshindrade skall kunna ta sig till och från arbetet och vidmakthålla sina nätverk inom samhälle och familj. Parlamentet välkomnar dessutom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet, som är den första förordningen som särskilt avser funktionshindrade personer.
5. Europaparlamentet välkomnar den ökande tendensen att avskaffa de många olika former av diskriminering som personer med funktionshinder möter när de utnyttjar flygtransporter samt transporter på land och till sjöss, och varnar för risken att det skapas nya former av diskriminering som hittills inte förekommit, såsom ekonomisk diskriminering.
6. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete för att skapa bättre tillgång till informations- och kommunikationsteknik, men konstaterar dock att över 80 procent av de offentliga webbplatserna, också hos Europeiska unionen, i allmänhet inte är tillgängliga för funktionshindrade. Parlamentet framhåller att tillgången till informations- och kommunikationsteknik effektivt kan bidra till att minska arbetslösheten bland personer med funktionshinder.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina behörighetsområden främja funktionshindrade personers aktiva deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning, databaserat lärande (e-Learning), livslångt lärande, kultur, idrott, rekreation, informationssamhället och massmedia.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja tillgängligheten till Internet för personer med funktionshinder, i synnerhet offentliga webbplatser och sådana som rör allmän utbildning och yrkesutbildning.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att se till att alla offentliga myndigheters hemsidor är tillgängliga för funktionshindrade.
10. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser på området för infrastruktur i syfte att göra byggnader och fastigheter, även nybyggen, tillgängliga för funktionshindrade och framhäver att lämplig tillgång för funktionshindrade skall garanteras redan i planeringsskedet och i samband med den administrativa tillståndsgivningen och hur viktig designen av standarder är i byggnader, lokaler och utrustning samt att arkitektoniska hinder skall avlägsnas. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo ta sitt ansvar i detta avseende när strukturfondsförordningarna genomförs under perioden 2007–2013, och uppmanar EU-institutionerna att vidta de åtgärder som behövs för att se till att deras byggnader blir tillgängliga för alla.
11. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att öka funktionshindrade personers tillgång till och deltagande i kulturlivet och kulturverksamheten, och där så är nödvändigt använda sig av modern teknik.
12. Europaparlamentet understryker att åtgärder måste vidtas för att förbättra funktionshindrade personers möjligheter till konstnärligt uttryck och skapande och för att säkerställa lika möjligheter vid produktion och spridning av deras verk samt främja deras deltagande i kulturutbyten.
13. Europaparlamentet framhåller att informationskampanjer måste inledas för att garantera att arbetsgivarna har en fördomsfri syn på anställning av funktionshindrade personer, framför allt i fråga om missuppfattningar om vad det medför för ekonomiska kostnader att anställa dessa och om de arbetssökandes färdigheter. Parlamentet påpekar att det bör göras mer för att förbättra kommunikationsmöjligheterna i syfte att utbyta exempel på bästa praxis och göra arbetsgivarna mer medvetna om vilka skyldigheter och vilket ansvar de har, samt, vid behov, för att uppmuntra medlemsstaternas domstolar att se till att bestämmelser mot diskriminering vederbörligen efterlevs, framför allt utgående från direktiv 2000/78/EG. Parlamentet föreslår att funktionshinder bör hanteras som en ny tjänst i företagen i syfte att bevara sysselsättningen (förebyggande verksamhet) eller främja återintegrering i arbetslivet (rehabiliteringsverksamhet) för personer som riskerar att drabbas av funktionshinder på sin arbetsplats.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa de förutsättningar som behövs för att undvika ”bidragsfällan” och förtidspensionering, och för att skapa anställningstrygghet för funktionshindrade.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja förverkligandet av de rättigheter för personer med funktionshinder som fastställs i direktiv 2000/78/EG och fackföreningarna att göra allt som står i deras makt för att informera medlemmarna om deras rättigheter och deras möjligheter till skydd enligt det direktivet.
16. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att integrera frågor som berör funktionshindrade i arbetslagstiftningen och annorstädes, framför allt i den europeiska sysselsättningsstrategin, i den offentliga upphandlingen, i Europeiska socialfonden och i livslångt lärande och låta de funktionshindrades rättigheter framträda tydligare inom Lissabonstrategin.
17. Europaparlamentet kräver att kommissionen skall öka funktionshindrade personers deltagande i de nya fleråriga programmen under kommande budgetperiod 2007–2013, t.ex. programmen Kultur, Livslångt lärande, Aktiv ungdom, Media 2007 och Medborgarnas Europa.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till de problem som föräldrar till barn med funktionshinder möter, eftersom dessa ofta tvingas stå utanför arbetsmarknaden, och att främja en politik som hjälper och stödjer dessa föräldrar.
19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inom ramen för Europeiska socialfonden beakta utbildningsbehoven hos den personal som bistår personer med funktionshinder, i hemmet, på vårdinrättning eller enligt en kombination av metoder.
20. Europaparlamentet välkomnar ESF-klausulen om funktionshindrade personer.
21. Europaparlamentet framhäver hur viktigt det är att beakta funktionshindrades särskilda behov när planer och program för förebyggande av risker på arbetsplatsen utarbetas.
22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med ekonomiska och sociala medel stärka möjligheterna att tillhandahålla omsorg inom ramen för solidaritet mellan generationer.
23. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna verka för att de funktionshindrade redan från tidig ålder skall kunna integreras i den vanliga undervisningen så ofta som detta är möjligt, men erkänner samtidigt att särskolor i vissa fall behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att de funktionshindrade skall kunna delta i allmän utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer och ha tillgång till ny teknik i enlighet med sina färdigheter och önskemål. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna genomföra undersökningar och rådgivning vad gäller möjligheten att införa en rätt till tillgång till allmän utbildning för alla funktionshindrade barn och deras familjer som så önskar. Parlamentet erkänner och uppmuntrar de bidrag de funktionshindrade kan tillföra den europeiska ekonomin, samtidigt som de själva utvecklar ett större oberoende.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina behörighetsområden tillämpa rådets resolutioner av den 6 februari 2003 om e‑tillgänglighet och förbättrad tillgång till kunskapssamhället för människor med funktionshinder, av den 5 maj 2003 om lika möjligheter till utbildning för elever och studenter med funktionshinder och av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder.
25. Europaparlamentet uppmanar EU att följa upp Europeiska handikappåret (2003) och Europeiska året för utbildning genom idrott (2004) och på så vis fortsätta insatserna för att personer med funktionshinder inte skall utestängas. Parlamentet rekommenderar att särskild vikt läggs vid handikappdimensionen i samband med insatserna under Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007).
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga särskild vikt vid att förbättra möjligheterna till rörlighet i samband med utbildning för personer med funktionshinder.
27. Europaparlamentet understryker idrottens vitala betydelse som ett sätt att förbättra funktionshindrade personers livskvalitet, självaktning, oberoende samt sociala integration.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra idrottsanläggningar mer lättillgängliga, undanröja hindren för funktionshindrade ungdomars tillgång till idrottsverksamhet, skapa incitament för att öka deras deltagande i olika idrotter och främja idrottsevenemang och tävlingar för funktionshindrade, såsom de paralympiska spelen.
29. Europaparlamentet betonar att det är medlemsstaternas skyldighet att se till att studenter med funktionshinder integreras i den vanliga undervisningen, och att denna integrering bör omfattas av nödvändiga särskilda stöd som är anpassade till de specifika utbildningsbehoven hos eleverna.
30. Europaparlamentet erinrar att de europeiska institutionernas handlingar alltid på begäran bör ställas till förfogande i sådant format att det går att ta del av dem, vilket framför allt innebär att de skall finnas att tillgå i sådant utförande att blinda och personer med nedsatt syn, liksom också personer med inlärningssvårigheter, obehindrat kan ta del av dem. Parlamentet framhåller att språket i dem måste vara klart och enkelt, och att man i mån av möjlighet bör undvika ett tekniskt språk.
31. Europaparlamentet betonar att det finns funktionshinder av många olika slag, såsom rörelsehinder, nedsatt syn, nedsatt hörsel, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och inlärningsstörningar. Parlamentet påpekar att personer med flera funktionshinder samtidigt har särskilt svåra problem, liksom också personer som är utsatta för flera olika former av diskriminering, samt att större uppmärksamhet bör fästas vid äldre funktionshindrade personer och funktionshindrade kvinnor.
32. Europaparlamentet påpekar att olika slag av funktionshinder kräver personlig vård i vilken vederbörlig hänsyn tas till funktionshinder hos växande barn och vuxna.
33. Europaparlamentet framhäver behovet av att särskilt uppmärksamma funktionshindrade som redan i sig diskrimineras, såsom äldre personer, kvinnor och barn. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja program som syftar till att redan i tidig ålder upptäcka funktionshinder hos barn och på detta sätt främja deras integrering i samhället och yrkeslivet.
34. Europaparlamentet betonar att man måste uppmuntra initiativ som syftar till att utveckla ökad interaktion mellan allmänheten och personer som lider av psykisk ohälsa, så att man kan komma bort från att stämpla personer som lider av psykisk ohälsa. Parlamentet kräver att familjer där det finns personer med allvarliga funktionshinder skall få det stöd de behöver.
35. Europaparlamentet understryker massmedias centrala roll för att få bort stereotyper och fördomar mot personer med funktionshinder och för att öka allmänhetens kunskaper om de problem som dessa personer möter i vardagslivet.
36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att särskilt inom ramen för Mediaprogrammet uppmuntra produktion och distribution av biofilm och tv‑program där bilden av funktionshindrade personer förbättras.
37. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utveckla de stödtjänster som digital-tv erbjuder för att fylla de behov som funktionshindrade personer har, t.ex. förbättrad undertextning samt kommentarer via tal och tecken, samtidigt som man även bör främja allmän användning av undertextning och teckenspråk i analog-tv.
38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma funktionshindrade kvinnor, eftersom de drabbas av flera typer av diskriminering. Detta är ett fenomen som endast kan åtgärdas genom en kombination av integrationsinsatser och positiv särbehandling som utformas i samarbete med funktionshindrade kvinnor och berörda parter i det civila samhället.
39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder mot alla former av våld mot funktionshindrade och framför allt mot funktionshindrade kvinnor, äldre personer och barn, som oftare faller offer för psykiskt och fysiskt våld, däribland sexuellt våld. Parlamentet konstaterar att nästan 80 procent av de funktionshindrade kvinnorna är offer för våld och att risken för sexuellt våld är högre för dem än för andra kvinnor. Parlamentet påpekar att våld inte bara är vanligt förekommande i funktionshindrade kvinnors liv utan att det ibland också är själva orsaken till deras funktionshinder.
40. Europaparlamentet välkomnar att man alltmer frångått anstaltsvården av funktionshindrade och konstaterar att denna utveckling ställer krav på ett adekvat utbud av samhällstjänster med god kvalitet så att de funktionshindrade kan bo självständigt, med rätt till personlig assistans, och fullt ut delta i samhällslivet i medlemsstaterna. Parlamentet begär att man skall ägna särskild uppmärksamhet åt eventuella hinder för tillgången till sådana tjänster, som hänger samman med avgiftspolitiken, samt främja principen om allmän tillgång. Parlamentet rekommenderar medlemsstaternas regeringar att koncentrera det nuvarande stödet på tjänster som är inriktade på att främja integrationen av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Europaparlamentet framhäver att det är nödvändigt att öka insatserna inom den offentliga politiken för att garantera att principen om lika rättigheter förverkligas i praktiken.
41. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att under nästa fas av handlingsplanen för funktionshindrade utarbeta EU-strategier i fråga om social omsorg och se till att de som tillhandahåller tjänsterna bidrar på lämpligt sätt. Parlamentet insisterar dock på att forskning, utbildning, konferenser och andra initiativ i detta avseende genomgående skall vara användarstyrda och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka att funktionshindrade själva deltar i alla sådana aktiviteter.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för de pågående diskussionerna om sociala tjänster av allmänt intresse beakta tjänsternas betydelse när det gäller att kunna åtnjuta mänskliga rättigheter och på ett fullödigt sätt delta i samhällslivet. Parlamentet anser att det därför är nödvändigt att användarna själva aktivt deltar i definitionen av kvalitativa tjänster.
43. Europaparlamentet önskar att medlemsstaterna skall se till att det existerar arrangemang som gör det möjligt att garantera en sund och öppen förvaltning och respekt för de krav på kvalitet i alla de stödtjänster som tillhandahålls personer med funktionshinder, i hemmet, på vårdinrättning eller enligt en kombination av metoder.
44. Oberoende av vilken form av stöd den funktionshindrade erbjuds – i hemmet, på vårdinrättning eller enligt en kombination av metoder – måste samtliga medlemsstater i enlighet med subsidiaritetsprincipen vara skyldiga att ta i bruk arrangemang för att förhindra illa behandling (så kallade kemiska tvångströjor, fysiskt och psykiskt våld m.m.).
45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att det upprättas en europeisk stadga om stödformer av hög kvalitet för personer med funktionshinder i syfte att garantera en hög nivå av integration och deltagande, oavsett vilken stödform som tillämpas – i hemmet, på vårdinrättning eller enligt en kombination av metoder.
46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att både fortsätta att främja och utvärdera genomförandet av sina riktlinjer för funktionshindrade i samband med att utvecklingsbistånd från EU beviljas. Parlamentet uppmanar EU:s europeiska initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter att bibehålla och utöka sitt stöd till projekt som främjar funktionshindrades rättigheter världen över. Parlamentet betonar att det kapitel i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter som handlar om funktionshindrade personer i framtiden måste vara mer detaljerat.
47. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen inte har tagit tillräcklig hänsyn till de mänskliga rättigheterna för funktionshindrade i bedömningen av huruvida Köpenhamnskriterierna uppfylls i EU:s utvidgningsprocess. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar i detta avseende och se till att funktionshindrade och deras organisationer i kandidatländerna får full tillgång till gemenskapens biståndsprogram för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering (Cards).
48. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra den europeiska åtgärdsplanen om situationen för funktionshindrade personer och sedan rapportera till parlamentet om vilka framsteg som gjorts. Parlamentet uppmanar högnivågruppen för funktionshindrade att se över och vid behov uppdatera de nio ledande principerna för tjänster för personer med funktionshinder.
49. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att flytta fokus från främjandet av sysselsättning (2004–2005) till ”aktiv integration” och kräver att detta skall ske på ett balanserat sätt på alla områden där funktionshindrade deltar samt att särskilda referenspunkter skall fastställas och vara vägledande under denna fas av genomförandet av handlingsplanen för funktionshindrade.
50. Europaparlamentet erkänner att frivillig- och handikapporganisationerna spelar en viktig roll för att utveckla de funktionshindrades rättigheter och omsätta dem i praktiken och betonar att kommissionen måste bedriva ett intensivare samråd med funktionshindrade och deras organisationer, så att man garanterar att de grupper av människor som denna sektor består av mer aktivt deltar i handikappolitiken.
51. Europaparlamentet välkomnar den viktiga roll som Europeiskt handikappforum och andra europeiska nätverk för funktionshindrade spelar i detta sammanhang och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka sitt ekonomiska stöd till dessa organisationer med hänsyn tagen till deras oberoende, för att upprätthålla en kraftfull och dynamisk samhällsdialog med funktionshindrade på europeisk nivå.
52. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med företag, arbetsmarknadens parter och andra behöriga parter med större eftertryck efterlysa utbud av arbetstillfällen för personer med funktionshinder.
53. Europaparlamentet vill att insamlandet av uppgifter skall ske med större konsekvens inom medlemsstaterna och att det skall utarbetas mekanismer som gör det möjligt att förbättra den europeiska och nationella statistikens innehåll och kvalitet, framför allt i fråga om de olika problem som personer med olika slag av funktionshinder upplever. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att också använda funktionshinder som en indikator vid insamlingen av uppgifter till EU-SILC om inkomster och levnadsförhållanden i EU.
54. Europaparlamentet efterlyser en gemensam europeisk definition av begreppet funktionshinder.
55. Europaparlamentet välkomnar EG-domstolens dom av den 11 juli 2006 i mål C‑13/05, Chacón Navas, om en enhetlig tolkning i gemenskaperna av begreppet funktionshinder. Parlamentet anser att detta avsevärt skulle bidra till att driva igenom och förbättra funktionshindrades rättigheter och behandling i alla medlemsstater.
56. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om förslaget till FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter. Parlamentet lyckönskar kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska organisationerna för funktionshindrade till deras samlade insats för att nå detta resultat. Parlamentet efterlyser en EU-täckande kampanj för att se till att konventionen snabbt kan undertecknas och ratificeras till följd av denna överenskommelse, både inom Europa och av partner världen över.
57. Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är att man ser till att de principer som inskrivits i FN:s förslag till en omfattande och helhetsbetonad konvention om skydd för och främjande av funktionshindrades rättigheter främjas och följs på EU-nivå.
58. Europaparlamentet välkomnar att FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter har antagits. Parlamentet anser att denna konvention är en milstolpe som innebär att levnadsvillkoren för funktionshindrade kan förbättras i hela världen. Parlamentet påminner om att det i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, som är rättsligt bindande för de medlemsstater som undertecknat den, fastställs att funktionshinder är en fråga om mänskliga rättigheter och att dessa bör garanteras.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i texten ge en klarare definition av de projekt som redan satts i gång med stöd av den europeiska åtgärdsplanen om situationen för funktionshindrade personer.
60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad beakta könsperspektivet och specifik information om funktionshindrade kvinnor och föräldrar till funktionshindrade barn i de nya faserna i samband med handlingsplanen på handikappområdet.
61. Europaparlamentet stöder kravet från det brittiska ordförandeskapet för Europeiska unionen 2005 på att det skall hållas ett årligt rådsmöte mellan medlemsstaternas ministrar med ansvar för handikappfrågor.
62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter att ha genomfört en lämplig övervakning, en gång vartannat år utarbeta och offentliggöra en framstegsrapport om den politik och de bästa metoder som de enskilda medlemsstaterna i EU genomfört inom olika sektorer till förmån för personer med funktionshinder.
63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att åtgärderna under Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 vad gäller funktionshindrade bygger på det som uppnåddes under Europeiska handikappåret 2003 och inte bara kopierar dessa insatser.
64. Europaparlamentet begär att ytterligare insatser skall göras till förmån för äldre personer med funktionshinder för att underlätta deras anpassning eller återanpassning till arbetsmarknaden, och för att i så hög grad som möjligt undvika förtidspensionering av personer med funktionshinder. Europaparlamentet betonar att antalet äldre personer med funktionshinder ökar markant som ett led i de demografiska förändringarna. Parlamentet anser att äldre personer med funktionshinder har ett särskilt behov av heltäckande omvårdnad och ökad social rehabilitering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad som görs i medlemsstaterna på detta område för att se till att människor erbjuds en omvårdnad som tillgodoser deras behov och rekommenderar att resultaten av en sådan undersökning skall jämföras i syfte att komma fram till bästa praxis.
65. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas, anslutnings- och kandidatländernas parlament.
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (12.9.2006)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007
(2006/2105(INI))
Föredragande: Nikolaos Sifunakis
FÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina behörighetsområden främja funktionshindrade personers aktiva deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning, databaserat lärande (e-Learning), livslångt lärande, kultur, idrott, rekreation, informationssamhället och massmedia.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina behörighetsområden tillämpa rådets resolutioner av den 6 februari 2003 om e‑tillgänglighet och förbättrad tillgång till kunskapssamhället för människor med funktionshinder, av den 5 maj 2003 om lika möjligheter till utbildning för elever och studenter med funktionshinder och av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder.
3. Europaparlamentet kräver att kommissionen skall öka funktionshindrade personers deltagande i de nya fleråriga programmen under kommande budgetperiod 2007–2013, t.ex. programmen Kultur, Livslångt lärande, Aktiv ungdom, Media 2007 och Medborgarnas Europa.
4. Europaparlamentet uppmanar EU att följa upp Europeiska handikappåret (2003) och Europeiska året för utbildning genom idrott (2004) och på så vis fortsätta insatserna för att personer med funktionshinder inte skall utestängas. Parlamentet rekommenderar att särskild vikt läggs vid handikappdimensionen i samband med insatserna under Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007).
5. Europaparlamentet framhåller att avinstitutionalisering i den mån så är möjligt för personer med funktionshinder och inrättande av adekvata strukturer som är integrerade i lokalsamhällena bör avspeglas i medlemsstaternas politik.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom den allmänna och yrkesinriktade utbildningen främja full social integration av barn och ungdomar med särskilda utbildningsbehov eller funktionshinder genom att använda sig av lämplig rättslig ram, i syfte att införliva dem i det allmänna utbildningssystemet, och där så behövs förbättra infrastrukturen för särskild utbildning.
7. Europaparlamentet påpekar att en inkluderande undervisning måste förses med tillräcklig finansiering, specialiserad undervisningspersonal, adekvat utrustning, individanpassade undervisningsprogram samt adekvat undervisningsmateriel och teknisk materiel.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga särskild vikt vid att förbättra möjligheterna till rörlighet i samband med utbildning för personer med funktionshinder.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att öka funktionshindrade personers deltagande i framför allt högre utbildning, livslångt lärande och icke-formell utbildning.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja tillgängligheten till Internet för personer med funktionshinder, i synnerhet offentliga webbplatser och sådana som rör allmän utbildning och yrkesutbildning.
11. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att öka funktionshindrade personers tillgång till och deltagande i kulturlivet och kulturverksamheten, och där så är nödvändigt använda sig av modern teknik.
12. Europaparlamentet understryker att åtgärder måste vidtas för att förbättra funktionshindrade personers möjligheter till konstnärligt uttryck och skapande och för att säkerställa lika möjligheter vid produktion och spridning av deras verk samt främja deras deltagande i kulturutbyten.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt inom ramen för programmet Kultur främja instiftandet av ett årligt pris för konstärligt skapande för personer med funktionshinder.
14. Europaparlamentet understryker massmedias centrala roll för att få bort stereotyper och fördomar mot personer med funktionshinder och för att öka allmänhetens kunskaper om de problem som dessa personer möter i vardagslivet.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att särskilt inom ramen för Mediaprogrammet uppmuntra produktion och distribution av biofilm och tv‑program där bilden av funktionshindrade personer förbättras.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utveckla de stödtjänster som digital-tv erbjuder för att fylla de behov som funktionshindrade personer har, t.ex. förbättrad undertextning samt kommentarer via tal och tecken, samtidigt som man även bör främja allmän användning av undertextning och teckenspråk i analog-tv.
17. Europaparlamentet understryker idrottens vitala betydelse som ett sätt att förbättra funktionshindrade personers livskvalitet, självaktning, oberoende samt sociala integration.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra idrottsanläggningar mer lättillgängliga, undanröja hindren för funktionshindrade ungdomars tillgång till idrottsverksamhet, skapa incitament för att öka deras deltagande i olika idrotter och främja idrottsevenemang och tävlingar för funktionshindrade, såsom de paralympiska spelen.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007 |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
||||||
|
Yttrande |
CULT |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Nikolaos Sifunakis |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
28.8.2006 |
12.9.2006 |
|
|
|
||
|
Antagande |
12.9.2006 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: -: 0: |
28 1 0 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Maria Badia I Cutchet, Christopher Beazley, Ivo Belet, Guy Bono, Marielle De Sarnez, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Rolf Berend, Gyula Hegyi, Nina Škottová, |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Panayiotis Demetriou |
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (13.9.2006)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007
(2006/2105(INI))
Föredragande: Eva‑Britt Svensson
FÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller ett integrerat könsperspektiv eller ett separat kapitel om könsspecifik politik för funktionshindrade, trots att kvinnor med funktionshinder ofta är missgynnade jämfört med funktionshindrade män och oftare faller offer för fattigdom och social utestängning.
2. Europaparlamentet understryker att funktionshindrade personer inte är en homogen befolkningsgrupp och att man i all politik och alla insatser som riktar sig till dem både måste ta hänsyn till denna heterogenitet och det faktum att vissa grupper, t.ex. kvinnor med funktionshinder, möter än fler svårigheter och diskrimineras på flera sätt.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad beakta könsperspektivet och specifik information om funktionshindrade kvinnor och föräldrar till funktionshindrade barn i de nya faserna i samband med handlingsplanen på handikappområdet.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram uppgifter och indikatorer enkom om funktionshindrade kvinnor och barn för att åstadkomma en bättre inriktning av åtgärder och politik.
5. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att integrera ett könsperspektiv i all politik på handikappområdet och att integrera ett handikapperspektiv i alla politikområden, framför allt i fråga om utbildning och tillträde till arbetsmarknaden, och då ta hänsyn till de möjligheter den nya tekniken erbjuder för att övervinna funktionshinder, ibland också med hjälp av den teknik som är mest använd på arbetsmarknaden.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att funktionshindrade aktivt integreras i samhället, framför allt genom att tillämpa gemenskapslagstiftningen mot diskriminering och gemenskapslagstiftningen om jämställdhet på sysselsättningsområdet samt att verka för att funktionshindrade skall få tillgång till ny teknik och effektivare använda sig av de möjligheter som erbjuds av gemenskapens program om dessa frågor och av Europeiska socialfonden.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att söka finna sätt att hantera de särskilda problem som kvinnor med funktionshinder möter, vilka å ena sidan beror på stigmatiseringen genom funktionshindret och å andra sidan på könsfaktorn. Parlamentet pekar på att problemen även leder till att dessa kvinnors tillgång till utbildning, medverkan i produktionsprocessen och integrering i det sociala, ekonomiska och politiska livet försämras.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med företagen, arbetsmarknadens parter och övriga berörda parter i högre grad undersöka vilken potential funktionshindrade har på arbetsmarknaden genom att skapa en arbetsmiljö som är anpassad till deras behov, och genom att ordna med utbildning för att främja företagarandan bland dem samt uppmuntra dem att ge sig ut på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar till att man i detta sammanhang särskilt beaktar funktionshindrade kvinnors särskilda situation.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad genomföra program för sysselsättning riktade till funktionshindrade så att de kan integreras i samhället och för att motverka isolering och utestängning av dem, vilket samtidigt skulle bidra till deras hälsa.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa FN:s 22 standardregler för funktionshindrade samt verka för att FN:s standardregler för funktionshindrade omarbetas till en juridiskt bindande konvention i likhet med FN:s konvention om mänskliga rättigheter.
11. Europaparlamentet konstaterar att de åtgärder som Europeiska unionen hittills antagit för de funktionshindrade nästan uteslutande handlat om att inrätta en allmän ram för lika behandling vid anställning, såsom ett led i kampen mot diskriminering utgående från artikel 13 i EG-fördraget.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att verka för att det antas ett övergripande direktiv mot diskriminering. Parlamentet anser att direktivet inom alla de områden där EU har behörighet skall leda till att undanröja de hinder som avhåller de funktionshindrade och framför allt funktionshindrade kvinnor och flickor från att förverkliga sina inneboende möjligheter att delta i samhället och bli oberoende.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma funktionshindrade kvinnor, eftersom de drabbas av flera typer av diskriminering. Detta är ett fenomen som endast kan åtgärdas genom en kombination av integrationsinsatser och positiv särbehandling som utformas i samarbete med funktionshindrade kvinnor och berörda parter i det civila samhället.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera funktionshindrades behov och funktionshindrade kvinnors och barns särskilda behov i all sin politik på nationell, regional och lokal nivå, i synnerhet på de områden som avser utbildning, sysselsättning, bostäder, transporter, hälso‑ och sjukvård samt sociala tjänster, och att ta hänsyn till de många olika funktionshinder som finns och det faktum att dessa kan drabba alla befolkningsgrupper samt att funktionshindrade är en mycket heterogen grupp.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till de problem som föräldrar till barn med funktionshinder möter, eftersom dessa ofta tvingas stå utanför arbetsmarknaden, och att främja en politik som hjälper och stödjer dessa föräldrar.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder mot alla former av våld mot funktionshindrade och framför allt mot funktionshindrade kvinnor, äldre personer och barn, som oftare faller offer för psykiskt och fysiskt våld, däribland sexuellt våld. Parlamentet konstaterar att nästan 80 procent av de funktionshindrade kvinnorna är offer för våld och att risken för sexuellt våld är högre för dem än för andra kvinnor. Parlamentet påpekar att våld inte bara är vanligt förekommande i funktionshindrade kvinnors liv utan att det ibland också är själva orsaken till deras funktionshinder.
17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med bristen på tillfredsställande gynekologvård och grundläggande sjukvård för kvinnor med funktionshinder, genom att se till att det finns specialiserade vårdpersonal och lämplig infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ansvariga nationella myndigheter utreda vilka särskilda hälsoproblem och problem med läkarvård som kvinnor med funktionshinder möter och koncentrera sig på att förebygga och informera.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla både eget boende och gruppboende som håller god kvalitet och är ekonomiskt tillgängligt för alla oavsett den enskildes egen ekonomiska situation.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med kraft uppmana medlemsstaterna att lagstiftningsvägen skydda funktionshindrade kvinnor mot sexuellt utnyttjande och våld, både allmänt och i hemmiljön.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra den i dag ofullständiga bild av kvinnor med funktionshinder som sprids i massmedia, vilket skulle göra deras vardag mer allmänt känd och ge dem fler tillfällen att komma till tals och delta i samhällslivet och det politiska livet.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program till stöd för funktionshindrades, i synnerhet kvinnors och barns, fullständiga integration i samhället.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007 |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
||||||
|
Yttrande |
FEMM |
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Eva-Britt Svensson |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
11.7.2006 |
12.9.2006 |
|
|
|
||
|
Antagande |
12.9.2006 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20
2 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Claire Gibault, Lissy Gröner, Anneli Jäätteenmäki, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Astrid Lulling, Siiri Oviir, Christa Prets, Marie-Line Reynaud, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Anna Záborská |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Iratxe García Pérez, Ana Maria Gomes, Zita Pleštinská, Karin Resetarits |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Funktionshindrade personers situation i den utvidgade Europeiska unionen: den europeiska handlingsplanen 2006–2007 |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
CULT |
FEMM |
ITRE |
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
ITRE |
|
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Elizabeth Lynne |
|
||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
12.9.2006 |
4.10.2006 |
|
|
|
|||||||
|
Antagande |
5.10.2006 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+ – 0 |
40 0 3 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Jean-Luc Bennahmias, Emine Bozkurt, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Harald Ettl, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Roger Helmer, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Sepp Kusstatscher, Raymond Langendries, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Mario Mantovani, Ana Mato Adrover, Maria Matsouka, Csaba Őry, Pier Antonio Panzeri, Jacek Protasiewicz, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Gabriele Zimmer |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Mihael Brejc, Udo Bullmann, Françoise Castex, Richard Howitt, Roberto Musacchio, Leopold Józef Rutowicz, Elisabeth Schroedter, Patrizia Toia |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Ari Vatanen |
|||||||||||
|
Ingivande |
13.10.2006 |
|||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||