BETÄNKANDE om en strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen

18.10.2006 - (2006/2171(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Alexander Stubb

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen

(2006/2171(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 om framtiden för den nordliga dimensionen[1],

– med beaktande av riktlinjerna för utveckling av en politisk förklaring och ett ramdokument om politiken för den nordliga dimensionen 2007,

– med beaktande av kommissionens årliga framstegsrapport av den 2 juni 2006 om genomförandet av handlingsplanen för den nordliga dimensionen (SEK(2006)0729),

– med beaktande av den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen 2004–2006, godkänd av Europeiska rådet i Bryssel den 16 och 17 oktober 2003,

– med beaktande av ordförandens slutsatser från Östersjöstaternas sjätte toppmöte i Reykjavik den 8 juni 2006,

– med beaktande av rapporten och resolutionen från Europeiska ekonomiska samarbetsområdets rådgivande kommitté av den 25 juni 2006 om framtiden för politiken för den nordliga dimensionen,

– med beaktande av det arbete som utförs i Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för Östersjöfrågor,

– med beaktande av den EU-strategi för Östersjöregionen som Europaparlamentets interna Östersjögrupp antagit,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6‑0367/2006), och av följande skäl:

A. Den nordliga dimensionen utgör en bred ram som omfattar samtliga regioner inom det nordliga området – Östersjön, Barents hav och Arktis – och samtliga politikområden, såväl externa som interna.

B.  Politiken för den nordliga dimensionen bär på möjligheter att bidra till främjandet av det regionala och gränsöverskridande samarbetet till förmån för ökad ekonomisk tillväxt samt gemensamma svar på gemensamma utmaningar, men hittills har man inte kunnat dra full nytta av dess möjligheter för att åtgärda de olika frågor som är av relevans i området.

C. Östersjöområdet är historiskt sett en betydande inkörsport som förbinder öst och väst och bör därför stå i centrum för den nordliga dimensionen.

D. Östersjön har nästan blivit ett innanhav, ett mare nostrum, för Europeiska unionen efter dess utvidgning 2004, och Östersjöstrategin kan ge ett märkbart bidrag till en omprövning av den nordliga dimensionen i fråga om omfång och verksamheter, så att de förändringar som inträtt sedan utvidgningen får komma till synes.

E.  Östersjöstrategin skulle kunna ge ett viktigt bidrag till bättre samordning mellan de regionala organ som verkar i Östersjöregionen.

Syftet med denna resolution

1.  Europaparlamentet vill med denna resolution

a)  stödja politiken för den nordliga dimensionen och definiera Östersjöområdet som det prioriterade området för denna politik och samtidigt markera fortsatt stöd åt politiken för det arktiska området, vilket även omfattar samarbetet med Norge och Island, samt verka för att Östersjöområdet närmare integreras som en livsduglig del av och ett dynamiskt inslag i ett större europeiskt ekonomiskt och politiskt område,

b)  göra det mesta av de möjligheter som erbjuds av de dynamiska ekonomierna i Östersjöområdet och profilera regionen på ett systematiskt sätt som ett av de mest attraktiva och konkurrenskraftiga områdena i världen,

c)  bidra till att förbättra miljön i Östersjöområdet som idag är ett av de mest förorenade havsområdena i världen, minska föroreningen och övergödningen och förhindra ytterligare utsläpp av olja och andra giftiga och skadliga ämnen.

Mot bakgrund av detta föreslår parlamentet följande:

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag till en Östersjöstrategi för EU för att stärka den nordliga dimensionen inifrån, övergripande täcka olika sidor av det regionala samarbetet, främja samverkansvinster och undvika överlappningar mellan olika regionala organ och organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa sitt administrativa ansvar så att förvaltningen kan utforma och genomföra politiken för den nordliga dimensionen utifrån ett horisontellt perspektiv.

3.  Europaparlamentet stöder det arbete som görs av Östersjöstaternas råd och föreslår att det varje år skall hållas ett Östersjötoppmöte före Europeiska rådets sommarmöte. Parlamentet stöder det arbete som görs av den parlamentariska Östersjökonferensen, det årliga mötet för talmännen för de nationella parlamenten i regionen och det kommande parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen.

4.  Europaparlamentet understryker att Östersjöstrategin omfattar både åtgärder som EU och dess medlemsstater skall vidta på egen hand och åtgärder som skall vidtas i samarbete med Ryssland.

5.  Europaparlamentet anser, av omsorg om insyn och konsekvens, att Östersjöstrategin skall få en egen post i EU:s budget, eventuellt inom grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, som ett komplement till de anslag som i dagens läge beviljas den nordliga dimensionen av Europeiska unionen, medlemsstaterna, tredjeländer, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken och övriga. Parlamentet betonar att strategin kräver adekvat finansiering från samtliga berörda budgetposter för att målen skall kunna uppnås.

6.  Europaparlamentet konstaterar att både Ryssland och medlemsstaterna bär ansvaret för föroreningen av Östersjön. Parlamentet betonar att skyddet av den marina miljön, i synnerhet minskningen av övergödningen, är en av de viktigaste frågorna att beakta vid genomförandet av unionens jordbruks- och strukturprogram inom området och konstaterar med tillfredsställelse att Internationella sjöfartsorganisationen klassat större delen av Östersjöområdet som ett särskilt känsligt havsområde. Parlamentet föreslår att ett nätverk av skyddade, ekologiskt representativa och värdefulla havs- och kustområden upprättas.

7.  Europaparlamentet påpekar att en större oljekatastrof effektivt kunde slå ut större delen av de havslevande organismerna i Östersjön, oavsett om den är en konsekvens av transport- eller utforsknings- och utvinningsverksamhet. Parlamentet efterlyser en ökad samordning till förebyggande av sådana olyckor och, ifall de trots allt skulle inträffa, enighet om en gemensam mekanism för att motverka konsekvenserna av dem, ifall de trots allt skulle inträffa, och anser att klassificeringsnormerna för oljetankfartyg måste ta hänsyn till de lokala förhållandena i området, såsom isens tjocklek vintertid.

8.  Europaparlamentet understryker behovet att skydda och stärka fiskbestånden i Östersjöområdet, och uppmanar kommissionen att förebereda en omfattande plan för att bevara och återställa de naturliga laxbestånden i Östersjöns vattensystem genom att utnyttja laxens samtliga lekvatten i älvar och åar.

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av att minska regionens beroende av rysk energi och uppmuntrar medlemsstaterna i regionen att undersöka möjligheterna för en gemensam energimarknad. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och partnerna att gynna gemensamma projekt kring energieffektivitet och förnybara energiresurser mot bakgrund av områdets inneboende möjligheter att bli en källa till bioenergi, samt uppmuntra användningen av biomassa och sol-, vind- och vattenkraft. Parlamentet stöder det arbete som görs av Östersjöregionens energisamarbete.

10. Europaparlamentet anser att genomförandet av energipolitiken på nationell nivå bör kännetecknas av ärlighet och delat ansvar så att strategiska beslut, såsom byggandet av nya energinät, fattas först efter det att man hört partnerländer inom EU som kan beröras av sådana beslut.

11. Europaparlamentet understryker att ordentliga miljökonsekvensbedömningar bör vara en förutsättning för alla infrastrukturprojekt inom energins område, för att efterlevnaden av internationella miljöskyddsnormer skall kunna garanteras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Ryssland att ratificera Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i gränsöverskridande sammanhang.

12. Europaparlamentet erinrar om Östersjöns roll som en sammanbindande faktor i området och föreslår att ett nytt program, kallat ”Östersjön utan gränser”, upprättas för att främja smidiga gränspassager inom regionen, härmed även mellan medlemsstaterna och Ryssland. Parlamentet uttalar sitt stöd till att det anläggs en ”Östersjömotorväg” för att sammanbinda Östersjöområdet med medlemsstaterna i Central- och Västeuropa senast 2010.

13. Europaparlamentet anser att för att kunna uppfylla sina åtaganden att minska föroreningen av Östersjön bör medlemsstaterna ha rätt att behålla eller införa strängare skyddsåtgärder än de som EU föreslår.

14. Europaparlamentet konstaterar att sjöfarten ökat, framför allt som en följd av Rysslands starka ekonomiska tillväxt. Parlamentet betraktar sjösäkerheten som en av de mest akuta frågorna i området och föreslår att det gemensamma trafiklednings- och informationssystemet Vessel Traffic Management and Information System (VTMIS) successivt skall byggas ut till att omfatta hela Östersjön och inte bara Finska viken. Parlamentet betonar att det krävs ett gemensamt åtagande att snabbt tillämpa Internationella sjöfartsorganisationens klassificering av Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde, vilket bland annat innebär ett förbud mot enskrovsfartyg.

15. Europaparlamentet föreslår att det transeuropeiska transportnätet Nordiska triangeln skall byggas ut till att omfatta hela området och att de väg- och järnvägsträckor som ingår i Barentskorridoren och Bottenvikskorridoren införlivas i TEN-systemet. Parlamentet vill att projektet Rail Baltica skall förverkligas. Parlamentet kräver att hela området skall sammanbindas med hjälp av en höghastighetstågförbindelse.

16. Europaparlamentet anser att motorvägen Via Baltica bör färdigställa senast 2013 som ett prioriterat projekt för att koppla samman Östersjöområdet med medlemsstaterna i centrala och västra Europa. Parlamentet betonar vikten av att europeiska medel anslås till genomförandet av detta projekt.

17. Europaparlamentet erkänner att flertalet nationella marknader i området är förhållandevis små, något som i många fall begränsat deras konkurrenskraft. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna i området ekonomiskt sett är ytterst beroende av varandra och anser att de fyra grundläggande friheterna (fri rörlighet för människor, fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital) bör genomföras fullt ut i EU:s medlemsstater i området.

18. Europaparlamentet konstaterar att enklaven Kaliningrad Oblasts har en särställning som ett område som är helt och hållet omgivet av Europeiska unionen och efterlyser ett äkta samarbete mellan de regionala myndigheterna, Ryssland och Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland och Europeiska unionen att undersöka om det skulle gå att utveckla Kaliningrad Oblast till en öppnare och mindre militariserad pilotregion med bättre tillträde till den inre marknaden. Parlamentet understryker behovet av att fullt ut genomföra fri sjöfart i Östersjön, inklusive Vistulalagunen och Kaliningradskij Zaliv samt fri passage genom Pilavasundet/Baltijskij Proliv.

19. Europaparlamentet anser att partnerskapet för den nordliga dimensionen när det gäller folkhälsa och socialt välbefinnande bör ges en mer praktiskt tillämpning för att bekämpa allvarliga sjukdomar och skapa bättre förutsättningar för och främja en sund och socialt givande livsstil . Parlamentet uppmanar Ryssland och EU att undersöka möjligheterna att involvera Kaliningrad Oblast i den verksamhet som bedrivs inom ramen för den nordliga dimensionen när det gäller folkhälsa och socialt välbefinnande.

20. Europaparlamentet understryker att Kaliningrad Oblast är en enklav som plågas av många sociala, ekonomiska och ekologiska problem. Bland dessa kan nämnas det allvarliga miljöhot som närvaron av militära baser och vapen i regionen utgör, de omfattande riskerna för folkhälsan och den höga förekomsten av organiserad brottslighet och narkotikamissbruk.

21. Europaparlamentet uppmanar Östersjöregionen att aktivt stödja program som syftar till att skapa nya former för konst och kommunikation samt främja rörlighet över gränserna och kulturella utbytesprogram.

22. Europaparlamentet uttalar sitt stöd till studentutbyten inom området och föreslår att universiteten i området skall gå samman i nätverk och komma överens om en inbördes arbetsfördelning för att skapa internationellt konkurrensdugliga spetsforskningscentra.

23. Europaparlamentet oroar sig för att områdets östra gräns fungerar som inkörsport för en avsevärd organiserad brottslighet, där handeln med människor och narkotika inger särskilda farhågor. Parlamentet kräver en utökad roll för Europol och ett utökat samarbete både på EU-nivå och mellan regeringarna om dessa frågor.

24. Europaparlamentet betonar behovet av fördubblade insatser för att göra övervakning av gränserna österut mer effektiv, framför allt i fråga om förbättring av infrastrukturen och åtgärder för att främja lagliga gränspassager, och vill att tillräckliga anslag skall ställas till förfogande ur den europeiska fonden för de yttre gränserna.

°

°          °

25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2005)0430.

MOTIVERING

Den nordliga dimensionen är ett begrepp som lanserades från finländskt håll och den var en av huvudfrågorna under Finlands tid som EU-ordförande andra halvåret 1999. Frågan kunde fortfarande anses vara prioriterad under det danska ordförandeskapet 2002, men förlorade sedan något av sin betydelse under de följande ordförandeskapen som var mer inriktade på Medelhavsområdet än Norden.

Målen för den nordliga dimensionen fastställs i handlingsplaner för den nordliga dimensionen. Den första handlingsplanen antogs i juni 2000 av Europeiska rådet i Feira och omfattade perioden 2000–2003. Den var inriktad på miljö, kärnsäkerhet, bekämpning av organiserad brottslighet och Kaliningrad.

Den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen för perioden 2004–2006 antogs i oktober 2003. Den innehöll fem breda prioriterade ämnen: ekonomi, mänskliga resurser, miljö, gränsöverskridande samarbete samt rättsliga och inrikes frågor. Kaliningrad och den arktiska regionen nämns som regioner med särskilda behov.

Under det andra halvåret 2006 återfinns den nordliga dimensionen återigen högt på EU:s dagordning, eftersom det är en högprioriterad fråga i det finska ordförandeskapets program för yttre förbindelser. Under denna period kommer politikområdets politiska och institutionella uppbyggnad att ses över, när den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen slutar att gälla i slutet av 2006 och en ny politik för den nordliga dimensionen för tiden efter 2006 skall utformas i ett ramdokument som sedan skall träda i kraft. Det allra viktigaste är att politiken också måste anpassas med tanke på de fyra gemensamma områden som man fattade beslut om i maj 2005 vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Moskva. En överenskommelse om ett nytt politiskt uttalande om den nordliga dimensionen och det rampolitiska dokumentet väntas komma vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Helsingfors den 24 november 2006 och det planeras träda i kraft 2007.

Politiken för den nordliga dimensionen kan komma att bidra till att främja strategiskt regionalt samarbete och ekonomisk tillväxt i den berörda regionen i en vidare betydelse. Hittills har dock politiken varit inriktad på områden utanför Europeiska unionen, särskilt Ryssland och miljöpartnerskapet. (Arbetet vid S:t Petersburgs reningsverk kan verkligen ses som ett av de stora framstegen som har gjorts på området.)

Östersjöregionen

Efter EU:s utvidgning 2004 har Östersjöområdet nästan blivit ett innanhav, ett unionens mare nostrum. Nio länder gränsar till Östersjön, nämligen åtta EU-länder, enklaven Kaliningrad och den ryska S:t Petersburgregionen. Tillsammans står dessa åtta EU-länder för en tredjedel av unionens befolkning och en tredjedel av dess BNP.

Ekonomi: Östersjöregionen kan bli Europas mest dynamiska region

Enligt Baltic Development Forum leder Östersjöregionen konkurrenskraftsindex i jämförelse med tre andra regioner av ungefär samma storlek: den centraleuropeiska regionen (Österrike, sydöstra Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovenien, Slovakien och södra Polen), Brittiska öarna och Iberiska halvön. De senaste åren har regionen uppvisat bättre siffror än jämförbara regioner när det gäller nyckeltal som ökat välstånd, ökad arbetsproduktivitet och forskningsinnovation. Viktiga styrkor är stark fysisk infrastruktur, kvalificerade arbetskraft, liten korruption, starka forskningskluster och ett starkt forskningssystem.

Konkurrenspotentialen är dock inte helt utnyttjad. Välståndet i regionen ligger lägre än i jämförbara regioner. Endast 27 av de 500 snabbast växande företagen listade i ”Europe 500” är etablerade i regionen. Denna andel är bara hälften av regionens 10,5 % av EU-25:s BNP.

Till följd av den historiska delningen under förra seklet finns det idag anmärkningsvärda och betydande ekonomiska skillnader mellan länderna kring Östersjön. Att få bort de stora skillnaderna måste vara ett av huvudmålen med denna strategi, eftersom kompetensflykten från dessa länder allvarligt kan komma att hota den framtida utvecklingen om man inte tar itu med problemet.

Det har visat sig att regionens avgörande svagheter är det svaga inre konkurrenstrycket. Inget av länderna i regionen har ensamt en tillräckligt stor marknad för att främja den konkurrenskänsla som behövs. Den enda lösningen på problemet är att fördjupa integreringen av regionen.

Miljön: rädda Östersjön

Ekosystemet i Östersjön är ytterst sårbart, eftersom havet är grunt, vattnet byts ut långsamt och är starkt förorenat. Det mänskliga trycket på havet är intensivt eftersom det bor 85 miljoner människor inom avrinningsområdet och sjöfarten är än av de mest intensiva i världen. Östersjön är ett stagnant hav med bräckt vatten. Både söt- och saltvattensarter lever i Östersjön och för många av dessa arter blir levnadsförhållandena nu så extrema att de närmar sig gränsen för överlevnad. De största miljöproblemen i Östersjön är övergödning, långlivade föroreningar, t.ex. dioxin, PCB och organiska tennföreningar, invaderande främmande arter, avsiktliga olagliga fartygsutsläpp, allt större risker för oljeolyckor vid exploatering av oljefält och de snabbt ökande oljetransporterna samt kärnsäkerhet. Att rädda Östersjön är av största betydelse för länderna i regionen.

Kultur och utbildning

För att Östersjöregionen skall betraktas som en samstämmig och sammanhållen EU-region är det viktigt att uppmärksamma kulturen och det civila samhället. Utbildning är ett område av avgörande betydelse för den hållbara utvecklingen i regionen som visar på de starka förbindelserna i regionen och viljan till samarbete. Att inrätta spetsforskningscentra och gynna institutioner för forskning och utveckling över hela regionen skulle lägga grunden till ytterligare framsteg för att uppnå de mål för Europas ekonomi som har ställts upp i Lissabonagendan. Uppmuntran av forskningsinnovation bör uppmärksammas särskilt.

EU måste verka för större medvetenhet i hela EU om det rika kulturarvet i regionen för att stimulera regionen att bli mer utåtriktad.

Säkerhet

Säkerheten i Östersjöregionen har förbättrats betydligt. Detta kan tillskrivas både EU:s och Natos utvidgning och även den relativa stabiliseringen av Rysslands inrikespolitik och växande ekonomi. Det finns dock en ansenlig spänning mellan Ryssland och de baltiska staterna vilket är en direkt följd av Sovjets totalitära ockupation som varade i ett halvt århundrade. Det vore önskvärt att dessa politiska meningsskiljaktigheter minskades.

Medan de konventionella säkerhetshoten har minskat i regionen utgör de så kallade mjuka säkerhetsriskerna det största hotet. De mest akuta säkerhetsproblemen handlar ofta om miljö och ekonomiska eller sociala problem, den organiserade brottsligheten inte att förglömma.

Ett nära samarbete mellan EU:s medlemsstater när det gäller trygg energiförsörjning är också nödvändigt.

En Östersjöstrategi för den nordliga dimensionen

Föredraganden anser att Östersjöregionen, som är ett historiskt betydelsefullt område där väst möter öst, bör stå i centrum för den nya politiken för den nordliga dimensionen. Den föreslagna Östersjöstrategin kan stärka EU:s nuvarande politiska program för den nordliga dimensionen och utgöra ett viktigt bidrag när omfattningen och verksamheten skall ses över och anpassas till förändringarna i den politiska miljön, och Östersjöregionens specifika problem kan tacklas.

Den föreslagna strategin kan dessutom fungera som ett paraply för de många organisationer som verkar i regionen och på så sätt skapa bättre samverkan. Trots dagens ansträngningar görs alltför mycket dubbelarbete och det är mycket viktigt med en bättre samordning mellan regionala organ.

Strategin har tre huvudmål: att ge stöd till den nordliga dimensionen, att sätta Östersjöområdet i fokus för politiken för den nordliga dimensionen och att öka medvetenheten om Östersjöfrågorna, särskilt på miljöområdet.

Föredraganden föreslår olika konkreta initiativ för att uppnå dessa mål:

1)  Begära att kommissionen lägger ett förslag om en EU-strategi för Östersjön.

2)  Lägga fram ett förslag om ett årligt toppmöte om Östersjön som helst skall hållas före Europeiska rådets sommarmöte.

3)  Begära en egen budgetpost för Östersjöstrategin, eventuellt inom europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

4)  Begära att skyddet av den marina miljön beaktas när unionens jordbruks- och strukturprogram genomförs i regionen.

5)  Begära en gemensam mekanism för att förebygga och hantera stora oljeolyckor.

6)  Lägga fram ett förslag om att inrätta ett nätverk av ekologiskt representativa och värdefulla skyddsområden på land och till havs.

7)  Kräva att regionens energiberoende gentemot Ryssland minskar, att möjligheten till en gemensam energimarknad utforskas och att gemensamma projekt för energieffektivitet och förnybar energi genomförs.

8)  Efterlysa ett nytt program kallat ”Östersjön utan gränser” som skall göra det lättare att korsa gränserna i regionen.

9)  Stödja anläggningen av viktiga infrastrukturprojekt, t.ex. en Östersjömotorväg, genomförandet av Rail Baltica-projektet och motorvägen Via Baltica.

10)  Kräva att fri rörlighet mellan regionens medlemsstater för varor, tjänster, personer och kapital blir verklighet.

11)  Uppmana Ryssland och Europeiska unionen att undersöka möjligheterna att låta Kaliningrad Oblast utvecklas till en pilotregion med bättre tillträde till den inre marknaden.

12)  Kräva aktivt stöd till studentutbyten, kulturutbytesprogram och universitetsnätverk.

13)  Kräva större insatser från Europol och ökat samarbete i frågor som organiserad brottslighet och människo- och narkotikahandel.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (10.10.2006)

till utskottet för utrikesfrågor

över en strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen
(2006/2171(INI))

Föredragande: Giles Chichester

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att Östersjöregionens energisamarbete (BASREC) är ett värdefullt forum för politiska insatser inom ramen för den nordliga dimensionen på energiområdet, i synnerhet i frågor om

–   transitering och leverans av olja och naturgas från den nordliga dimensionens leverantörsstater till medlemsstaterna,

–   utnyttjande av regionens omfattande gasresurser,

–   utvärdering av de relativa kostnaderna och intäkterna från de två gasprojekten North Transgas pipeline och Yamal-Europe pipeline, som utsetts till projekt av europeiskt intresse,

–   genomförande av miljökonsekvensbeskrivningar för båda dessa projekt, inte bara avseende EU:s utan även avseende Rysslands territorium,

–   tryggande av energiförsörjningen genom starkare förbindelser med tredjeländer,

–   införlivande av den nordliga dimensionens nya stater Ryssland, Norge och Island i EU:s inre energimarknader.

–   främjande av energibesparingar och korrekt användning av befintlig vattenkraft genom gradvis omvandling av direktverkande eluppvärmningssystem i byggnader till vattendrivna uppvärmningssystem, uppvärmning med biomassa samt värmepumpar.

2.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av de två särskilda tekniska utmaningarna på energiområdet för staterna inom den nordliga dimensionen: utnyttjande av oljereserverna längst i norr, med tanke på det beräknade normalpriset för olja på 50 dollar fatet, samt avskiljning och lagring av koldioxid, bland annat användning av koldioxid för oljeåtervinning.

3.  Europaparlamentet framhåller även betydelsen av att bygga ut vindenergin längs kusterna och att ytterligare testa och demonstrera olika typer av vågenergikoncept.

4.  Europaparlamentet stöder den färdplan för bedrivande av vetenskaplig forskning som kommissionsledamoten för vetenskap och forskning, Janez Potočnik, och den ryske ministern för utbildning och forskning, Andrej Fursenko, nyligen enats om i syfte att utvidga det gemensamma området.

5.  Europaparlamentet uppmanar alla parter och aktörer som medverkar i utvecklingen av den nordliga dimensionen, i synnerhet Ryssland, att beakta två viktiga EU-program: det europeiska satellitnavigeringsprojektet Galileo samt Sesarprojektet för en ny generation av den europeiska flygledningstjänsten. Parlamentet anser att hållbar tillväxt och konkurrenskraft inom det område som omfattas av den nordliga dimensionen skulle gynnas av att den nordliga dimensionens parter engagerade sig i dessa båda projekt.

6.  Europaparlamentet kräver att det tas fram en strategi för vidare samarbete med Ryssland, inklusive den region kring Barents hav som omfattas av den nordliga dimensionen, i energifrågor, en strategi som skall säkerställa efterlevnaden av principerna om ömsesidighet och transparens och Rysslands ratificering av energistadgefördraget och transiteringsprotokollet.

7.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över risken för ett underskott i gasleveranserna från Ryssland efter 2010 beroende på att de investeringar som krävs för att Ryssland skall kunna fullgöra sitt åtagande om leveranser till EU inte görs i tillräcklig omfattning, och fruktar att denna typ av investeringar inte kommer att bli verklighet utan bättre investeringssäkerhet och icke-diskriminerande behandling av EU-företag.

ÄRENETS GÅNG

Titel	En strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen
Referensnummer	2006/2171(INI)
Ansvarigt utskott	AFET
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ITRE 6.7.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Giles Chichester 13.7.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott
Antagande	10.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		34 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Joan Calabuig Rull, Pilar del Castillo Vera, Giles Chichester, Lena Ek, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Rebecca Harms, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Pia Elda Locatelli, Nils Lundgren, Eugenijus Maldeikis, Eluned Morgan, Reino Paasilinna, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Esko Seppänen, Britta Thomsen, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Jan Christian Ehler, Lambert van Nistelrooij, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Vittorio Prodi
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Rosa Miguélez Ramos
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

En strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen

Förfarandenummer

2006/2171(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

AFET 6.7.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

ITRE 6.7.2006

Inget yttrande avges   Beslut

REGI 11.9.2006

ENVI 13.7.2006

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Alexander Stubb 3.5.2006

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

12.9.2006

10.10.2006

Antagande

10.10.2006

Slutomröstning: resultat

+ – 0

55 0 1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Angelika Beer, Panagiotis Beglitis, Marco Cappato, Simon Coveney, Ryszard Czarnecki, Giorgos Dimitrakopoulos, Jas Gawronski, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Ioannis Kasoulides, Bogdan Klich, Helmut Kuhne, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Edward McMillan-Scott, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols i Germà, Tobias Pflüger, Mirosław Mariusz Piotrowski, Lydie Polfer, Michel Rocard, Raül Romeva i Rueda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Emil Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Gitte Seeberg, Konrad Szymański, Antonio Tajani, Charles Tannock, Paavo Väyrynen, Inese Vaidere, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Luis Yañez-Barnuevo García, Josef Zieleniec

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Hélène Flautre, Michael Gahler, Tunne Kelam, Miguel Angel Martínez Martínez, Yiannakis Matsis, Achille Occhetto, Rihards Pīks, Aloyzas Sakalas

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Elspeth Attwooll, Christopher Beazley, Hanna Foltyn-Kubicka, Toomas Savi, Diana Wallis

Ingivande

18.10.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)