BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television

22.11.2006 - (KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD)) - ***I

Utskottet för kultur och utbildning
Föredragande: Ruth Hieronymi

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television

(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0646)[1],

–   med beaktande av artiklarna 251.2, 47.2 och artikel 55 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0443/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0399/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 1
(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa.	(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen, informations- och kommunikationsteknikens spridning och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor och säkerheten om rättsläget för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa, samt respekten för kulturell och språklig mångfald. Dessa lagar och andra författningar bör vara så diskreta och enkla som möjligt för ett ge nya och befintliga audiovisuella medietjänster möjlighet att utvecklas och blomstra, och därigenom skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, innovation och kulturell mångfald.
Motivering
Osäkerheten kring rättsläget på marknaden för nya audiovisuella medietjänster gör det svårare att utnyttja de ekonomiska möjligheterna.
Ändringsförslag 2 SKÄL 2
(2) Medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television samordnas redan i dag genom direktiv 89/552/EEG, medan reglerna för annan verksamhet, som audiovisuella beställtjänster, skiljer sig åt och i en del fall kan hindra den fria rörligheten för den här typen av tjänster inom Europeiska unionen och snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Enligt artikel 3.4 i direktiv 2000/31/EG får medlemsstaterna vidta åtgärder för undantag från principen om ursprungsland av vissa specifika skäl som rör den allmänna ordningen.	(2) Medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television samordnas redan i dag genom direktiv 89/552/EEG, medan reglerna för annan verksamhet, som beställtjänster, har samordnats endast när det gäller distribution enligt ramdirektiv 2002/21/EG och handel enligt direktiv 2000/31/EG om e-handel. För krav som avser de nya audiovisuella medietjänsternas innehåll gäller medlemsstaternas lagstiftning. Vissa av dessa skillnader hindrar den fria rörligheten för den här typen av tjänster inom Europeiska unionen och kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.
Motivering
Det osäkra rättsläget beror framför allt på att de nya audiovisuella medietjänsterna juridiskt inte har avgränsats tillräckligt gentemot gemenskapens telekommunikationslagstiftning och direktivet om elektronisk handel.
Ändringsförslag 3 SKÄL 3
(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster.	(3) De audiovisuella medietjänsterna är i lika hög grad kulturella som ekonomiska varor. Deras växande betydelse för samhälle och demokrati, särskilt som garanter för informationsfrihet, åsiktsmångfald, mediepluralism, utbildning och kultur, gör det berättigat att särskilda regler för dessa tjänster tillämpas och efterlevs för att i synnerhet upprätthålla de grundläggande fri- och rättigheterna som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och Förenta Nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och för att garantera att minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer skyddas.
Motivering
Erinras bör att den europeiska audiovisuella modellen bygger på principen om att medierna samtidigt är såväl kulturella som ekonomiska varor. Dessutom bör det än en gång bekräftas att mediernas betydelse som opinionsbildare och för vaktslåendet om demokratin gör det befogat att sådana regler tillämpas och följs, som tjänar som värn för bland annat de grundläggande rättigheterna och utsatta personer, enligt nationella, europeiska och globala definitioner av dessa begrepp.
Ändringsförslag 4 SKÄL 3A (nytt)
	(3a) I sina resolutioner av den 1 december 2005 och den 4 april 2006 om Doharundan och WTO:s ministerkonferenser kräver Europaparlamentet att de viktigaste offentliga tjänsterna som hälsovård, utbildning och audiovisuella tjänster bör undantas från liberaliseringen inom ramen för förhandlingsrundan om GATS. I sin resolution av den 27 april 2006 stödjer parlamentet UNESCO:s konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, där det i synnerhet fastställs att ”kulturella aktiviteter, varor och tjänster är av både ekonomisk och kulturell art eftersom de är bärare av identiteter, värderingar och betydelser och därför inte bör behandlas som om de enbart hade ett handelsvärde”.
Motivering
På grundval av gemenskapslagstiftningen har EU och medlemsstaterna krävt att de audiovisuella varornas särskilda roll bör beaktas i GATS, i WTO-förhandlingarna samt vid utarbetande av och beslut enligt UNESCO-konventionen.
Ändringsförslag 5 SKÄL 3B (nytt)
	(3b) Medieundervisningen bör, i enlighet med vad som föreskrivs i Europarådets rekommendation 1466 (2000), förse medborgarna med de redskap som de behöver för att kritiskt tolka och använda den allt större mängd information som de konfronteras med. Genom denna inlärningsprocess kommer medborgarna att lära sig att formulera meddelanden och välja de lämpligaste medierna för spridning av dem, vilket innebär att de till fullo kan utöva sin rätt till informationsfrihet och yttrandefrihet.
Ändringsförslag 6 SKÄL 4
(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar.	(4) Traditionella audiovisuella medietjänster som TV och nya audiovisuella beställtjänster i media kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar. Samtidigt som man bör minnas betydelsen av jämlika konkurrensvillkor och en genuin europeisk marknad för sändningsverksamhet bör de grundläggande principerna för den gemensamma marknaden, som konkurrenslagstiftningen och lika möjligheter, efterlevas i syfte att säkra öppenhet och förutsebarhet på mediemarknaderna och låga hinder för tillträde.
Motivering
Ändringsförslaget betonar den inre marknadens betydelse för att tillhandahålla nya audiovisuella medietjänster med utvecklingspotential.
Ändringsförslag 7 SKÄL 5
(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att audiovisuella medietjänster omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och öka säkerheten om rättsläget.	(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att alla audiovisuella medietjänster, både linjära och icke-linjära, omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, oavsett om tjänsterna sänds enligt en fastställd programtablå eller per beställning, för att förhindra snedvridning av konkurrensen, öka säkerheten om rättsläget, bidra till att fullborda den inre marknaden och underlätta framväxten av ett gemensamt informationsområde, bland annat i syfte att garantera en tillräcklig skyddsnivå för minderåriga, utsatta och funktionshindrade och garantera respekten för de grundläggande fri‑ och rättigheterna. De grundläggande principerna i direktiv 89/552/EEG, dvs. principen om den sändande staten och gemensamma minimistandarder, har fått genomslag och bör därför bibehållas.
Motivering
Specificerar de berörda medietjänsterna och klargör konsekvenserna av att TV-direktivet gett goda resultat.
Ändringsförslag 8 SKÄL 6
(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringpolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, skydd av minderåriga och konsumentskydd, nu och i framtiden.	(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringspolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, behovet av mediepluralism, skydd av minderåriga, konsumentskydd och åtgärder för ökad medvetenhet och ökade mediekunskaper hos allmänheten samt principen om tillgänglighet för alla, även för de mest missgynnade grupperna, nu och i framtiden.
Ändringsförslag 9 SKÄL 6A (nytt)
	(6a) Det är mycket viktigt att privata och offentliga programföretag verkar sida vid sida på den audiovisuella mediemarknaden, där offentliga programföretag i lika måtto kan dra nytta av en digital ekonomi.
Motivering
Det är viktigt att framhålla att både privata och offentliga programföretag kan dra nytta av de möjligheter den digitala marknaden erbjuder.
Ändringsförslag 10 SKÄL 6B (nytt)
	(6b) Principen om ursprungsland spelar en avgörande roll för framväxten av en alleuropeisk audiovisuell marknad med en stark industri som producerar europeiskt innehåll. Dessutom garanterar principen tittarens rätt att välja ur ett stort urval europeiska program.
Ändringsförslag 11 SKÄL 7
(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT- och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta den digitala ekonomins utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT- och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT-tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser.	(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT- och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta produktionen av europeiskt innehåll, den digitala ekonomins och informations‑ och kommunikationsteknikens utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT- och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT-tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser som omarbetas till direktivet om audiovisuella medietjänster. Målsättningen med i2010 kommer i princip att uppnås genom att branschen får utvecklas med ett minimum av reglering, och genom att små, nystartade företag – vilka bär på fröet till välstånd och sysselsättning i framtiden – ges möjlighet att blomstra, och därigenom förnya och skapa nya arbetstillfällen på en avreglerad marknad.
Motivering
Målet med översynen av TV-direktivet bör anges.
Ändringsförslag 12 SKÄL 8
(8) Den 6 september 2005 antog Europaparlamentet en resolution om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG, för perioden 2001–2002 (Weberbetänkandet). I resolutionen förespråkas att det gällande direktivet om television utan gränser skall anpassas till de strukturella förändringarna och den tekniska utvecklingen, men att de underliggande principerna skall ligga fast eftersom de fortfarande är relevanta. I resolutionen stöds i princip det allmänna tillvägagångssättet med grundläggande regler som omfattar alla audiovisuella medietjänster och kompletterande regler som omfattar linjära tjänster (”sändningsverksamhet”).	(8) Den 6 september 2005 antog Europaparlamentet en resolution om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG, för perioden 2001–2002 (Weberbetänkandet). I denna resolution, liksom i resolutionerna av den 4 september 2003 och den 22 april 2004, förespråkar parlamentet att det gällande direktivet om television utan gränser skall anpassas till de strukturella förändringarna och den tekniska utvecklingen, men att de underliggande principerna skall ligga fast eftersom de fortfarande är relevanta. I resolutionen stöds i princip det allmänna tillvägagångssättet med grundläggande regler som omfattar alla audiovisuella medietjänster och kompletterande regler som omfattar linjära tjänster (”sändningsverksamhet”).
Motivering
Europaparlamentet har redan länge förespråkat den nödvändiga och brådskande översynen av EU:s TV-direktiv.
Ändringsförslag 13 SKÄL 9
(9) Det här direktivet ökar överensstämmelsen med de grundläggande rättigheterna och är helt i enlighet med de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11. I detta hänseende hindrar direktivet inte på något sätt medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser om pressfrihet och yttrandefrihet i medierna.	(9) Det här direktivet ökar överensstämmelsen med de grundläggande rättigheterna och syftar till att inlemma de principer, rättigheter och friheter som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11. I detta syfte bör medlemsstaterna inrätta en eller flera oberoende tillsynsmyndigheter om de inte redan gjort detta. Dessa myndigheter bör vara garanter för respekten för de grundläggande rättigheterna i samband med tillhandahållande av audiovisuella medietjänster. Det är upp till medlemsstaterna att besluta om det är bättre att ha en enda tillsynsmyndighet för alla audiovisuella medietjänster eller olika myndigheter för varje tjänstekategori (linjära eller icke‑linjära tjänster). För övrigt hindrar direktivet inte på något sätt medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser eller regelverk om pressfrihet och yttrandefrihet i medierna.
Ändringsförslag 14 SKÄL 10
(10) Eftersom en minimiuppsättning harmoniserade skyldigheter införs genom artikel 3c‑3h kan medlemsstaterna inte längre, inom de områden som harmoniseras genom detta direktiv, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga och bekämpande av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.	(10) Kravet att den sändande medlemsstaten skall garantera att nationell rätt följs enligt samordningen i detta direktiv är enligt gemenskapsrätten tillräckligt för att garantera fri rörlighet för audiovisuella medietjänster utan sekundär kontroll på samma grunder i den mottagande medlemsstaten; den mottagande medlemsstaten får emellertid i undantagsfall och på särskilda villkor göra undantag från detta krav vid allvarliga överträdelser av artiklarna 22.1, 22.2, 3d eller 3e, med hänsyn till det faktum att respekten för grundläggande rättigheter utgör en integrerad del av gemenskapsrättens allmänna principer.
Motivering
I särskilt tungt vägande och brådskande fall bör en snabb undantagsbestämmelse kunna tillämpas även på icke-linjära tjänster, något som redan gäller för TV.
Ändringsförslag 15 SKÄL 11
(11) Enligt artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG påverkar det direktivet inte de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att arbeta för mål som avser allmänintresset, särskilt när det gäller reglering av innehåll och audiovisuell politik.	(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) har inrättat en enhetlig rättslig ram för samtliga överföringsnät och ‑tjänster. Artikel 1.3 i det direktivet påverkar dock inte de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att arbeta för mål som avser allmänintresset, särskilt när det gäller reglering av innehåll och audiovisuell politik i syfte att skilja åt reglering av överföring från reglering av innehåll.
Motivering
Ändringsförslaget gör en avgränsning mellan detta direktiv och gemenskapens telekommunikationsbestämmelser.
Ändringsförslag 16 SKÄL 11A (nytt)
	(11a) Direktiv 2000/31/EG (direktivet om elektronisk handel) innehåller inte några specifika, innehållsmässiga bestämmelser om audiovisuella medietjänster och ger medlemsstaterna möjlighet att genom beslut från fall till fall göra undantag från principen om ursprungsland för vissa frågor av allmänt intresse och i enlighet med ett notifieringsförfarande. Eftersom det krävs ytterligare minimistandarder för icke-linjära audiovisuella medietjänster i syfte att skydda minderåriga och främja den kulturella mångfalden, utvidgas området för den harmoniserade gemenskapsrätten i detta direktiv. På dessa områden bygger det här direktivet på direktivet om elektronisk handel såtillvida att det omfattar en särskild undergrupp av icke-linjära audiovisuella medietjänster som har en särskild betydelse för samhället och som karakteriseras av sin kulturella dimension. För dessa tjänster är samordningen av nationella bestämmelser mer omfattande och den inre marknaden mer fullständig.
Motivering
Ändringsförslaget gör en avgränsning mellan detta direktiv och direktivet om elektronisk handel, som det nya direktivet systematiskt grundar sig på.
Ändringsförslag 17 SKÄL 12
(12) Inga bestämmelser i detta direktiv bör ålägga eller uppmuntra medlemsstaterna att införa nya licens- eller tillståndssystem för någon typ av media.	(12) Inga bestämmelser i detta direktiv bör ålägga eller uppmuntra medlemsstaterna att införa nya licens- eller tillståndssystem på området för audiovisuella medier.
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 18 SKÄL 13
(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser.	(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster vilkas innehåll är lämpliga för TV-sändning oberoende av plattform för tillhandahållandet, oavsett om leverantörens redaktionella tillvägagångssätt och ansvar återspeglas genom en programtablå eller en katalog över utbudet. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public serviceföretagens verksamhet. Det ekonomiska elementet skall vara avsevärt för att tillämpning av direktivet skall vara motiverad. Ekonomisk verksamhet tillhandahålls normalt mot betalning och grundar sig på en viss tid och kontinuitet, och bedömningen av det ekonomiska elementet görs enligt ursprungslandets kriterier och bestämmelser. Definitionen av audiovisuella medietjänster omfattar således inte verksamhet utan ekonomiska syften som vanligtvis inte tillhandahålls mot ersättning, t.ex. webbloggar och andra innehåll som användaren skapar, och alla former av privat korrespondens, såsom e‑post och privata webbplatser.
Motivering
Definition av audiovisuella medietjänster mot bakgrund av det redaktionella ansvaret och de ekonomiska aspekterna.
Ändringsförslag 19 SKÄL 14
(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier i deras informativa, underhållande och utbildande funktion, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e-postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.	(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier med redaktionellt ansvar i deras informativa, underhållande och utbildande funktion för allmänheten, och inbegriper audiovisuella kommersiella meddelanden, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e‑postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster vilkas huvudsakliga syfte inte är distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.
	Inte heller omfattas hasardspel med en insats som representerar ett penningvärde, inklusive lotterier och vadslagning, under förutsättning att det huvudsakliga syftet med dessa inte är att distribuera audiovisuellt innehåll.
	Hit hör även online-spel förutsatt att det huvudsakliga syftet med de audiovisuella medietjänsterna inte nås, och sökmotorer då distributionen av audiovisuellt material inte är det huvudsakliga syftet, även om resultatet av en sökning ibland är ett erbjudande om audiovisuellt material.
Motivering
Definition av audiovisuella medietjänster mot bakgrund av de innehållsbaserade riktlinjerna.
Ändringsförslag 20 SKÄL 14A (nytt)
	(14a) Som TV-sändningar, det vill säga linjära tjänster, betraktas för närvarande i synnerhet analoga och digitala TV‑sändningar, ”live streaming” (direktuppspelning), ”web-casting” (webbutsändning) och falsk beställ-TV, medan exempelvis beställvideo hör till beställtjänsterna, dvs. de icke-linjära tjänsterna. För linjära audiovisuella medietjänster eller TV-program som en leverantör av medietjänster dessutom tillhandahåller såsom icke-linjära tjänster samtidigt eller vid en annan tidpunkt betraktas direktivets krav avseende linjär sändning som uppfyllt. När olika delar av en tjänst emellertid erbjuds jämsides med varandra, utan att någon enskild del är klart underordnad i förhållande till en annan, bör direktivet fortfarande gälla de identifierbara delar av tjänsten som uppfyller alla kriterier för en audiovisuell medietjänst.
Ändringsförslag 21 SKÄL 14B (nytt)
	(14b) Definitionerna i detta direktiv, i synnerhet definitionerna av sändningsverksamhet för TV, linjära tjänster och icke-linjära tjänster, fastställs endast i detta direktiv och påverkar inte de grundläggande rättigheterna i lagstiftningen om upphovsrätt och närstående rättigheter. Tillämpningsområdet och ordningen för dessa rättigheter påverkas inte av dessa definitioner och regleras fortsättningsvis separat i den relevanta lagstiftningen.
Ändringsförslag 22 SKÄL 15
(15) Direktivet omfattar inte nätupplagor av tidningar och tidskrifter.	(15) Direktivet omfattar inte nätupplagor av tidningar och tidskrifter. I enlighet med direktiv 2000/31/EG är även hasardspel undantagna från direktivets tillämpningsområde.
Motivering
Ändringsförslaget klargör att dessa tjänster, som inte främst syftar till att överföra audiovisuella tjänster, undantas från direktivets räckvidd.
Ändringsförslag 23 SKÄL 16
(16) Begreppet ”audiovisuell” avser rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radio.	(16) Enligt detta direktiv avser begreppet ”audiovisuell” rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radiotjänster.
Motivering
Begreppet ”audiovisuella tjänster” omfattar utöver TV även radio enligt andra gemenskapsrättsakter och internationella rättsakter, t.ex. WTO:s klassifikation av tjänster enligt punkt 2D. Det bör säkras att föreliggande direktiv inte påverkar dessa definitioner och att radion även i fortsättningen utgör en del av de audiovisuella tjänsterna.
Ändringsförslag 24 SKÄL 16A (nytt)
	(16a) En audiovisuell medietjänst består av program, dvs. en separat ordningsföljd av rörliga bilder med eller utan ljud, som omfattas av ett redaktionellt ansvar och som en leverantör av medietjänster antingen distribuerar enligt ett fast tidsschema eller i en katalog.
Motivering
Begreppet program är karakteristiskt för de audiovisuella medietjänsterna och behöver därför en särskild definition.
Ändringsförslag 25 SKÄL 17
(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.	(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Redaktionellt ansvar innebär en behörighet för att sammanställa och organisera innehållet i ett audiovisuellt utbud på professionell basis. Detta kan omfatta enskilt innehåll eller en sammanställning av innehåll. Uppläggningen av programtablåer för TV-sändningar sköts under redaktionellt ansvar och likaså utbudet av program i samband med icke‑linjära tjänster. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
Motivering
Klargör kriteriet för redaktionellt ansvar.
Ändringsförslag 26 SKÄL 17A (nytt)
	(17a) Enbart teknisk överföring av en jordbunden eller satellitbaserad audiovisuell medietjänst kan inte i sig ge skäl för status som leverantör av medietjänster i enlighet med detta direktiv, det samma gäller även om det fattas ett beslut om urval såvida en tredje part entydigt anges som redaktionellt ansvarig.
Motivering
Man bör förhindra att det uppstår ett slags ”kryphål” som gör att det redaktionella ansvaret lätt kan flyttas utanför EU, med den eventuella följden att direktivet inte längre gäller. Se även ändringsförslaget till artikel 1.2.
Ändringsförslag 27 SKÄL 17B (nytt)
	(17b) De kriterier för definitionen av audiovisuella medietjänster som anges i artikel 1 a i detta direktiv och som utvidgas i skälen 13–17 i detta direktiv, måste uppfyllas samtidigt.
Motivering
Det är viktigt att påpeka och betona att de kriterier som kommissionen ställer upp i skälen 13–17 måste uppfyllas samtidigt.
Ändringsförslag 28 SKÄL 18
(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.	(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar rörliga bilder med eller utan ljud som sänds som en del av en audiovisuell medietjänst och utgör en del av eller åtföljer program och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.
Motivering
Denna formulering motsvarar de olika formerna av reklam på ett bättre sätt.
Ändringsförslag 29 SKÄL 19
(19) Principen om ursprungsland är fortfarande central för detta direktiv, eftersom den är grundläggande för skapandet av en inre marknad. Denna princip måste därför tillämpas på alla audiovisuella medietjänster för att ge leverantörerna av medietjänster den säkerhet om rättsläget som är en förutsättning för nya affärsmodeller och utbyggnaden av den här typen av tjänster. Den är också nödvändig för att garantera den fria rörligheten för information och audiovisuella program på den inre marknaden.	(19) Principen om ursprungsland är fortfarande central för detta direktiv, eftersom den är grundläggande för skapandet av en inre marknad. Denna princip måste därför tillämpas på alla audiovisuella medietjänster för att ge leverantörerna av medietjänster den säkerhet om rättsläget som är en förutsättning för nya affärsmodeller och utbyggnaden av den här typen av tjänster. Den är också nödvändig för att garantera den fria rörligheten för information och audiovisuella program på den inre marknaden. Att principen om ursprungsland tillämpas kan inte utesluta att man, för att trygga förutsättningarna för konkurrens på lika villkor, hänvisar till kriterier om var resurserna för en tjänst har sitt ursprung.
Motivering
Principen om ursprungsland utgör grunden för detta direktiv. Medlemsstaterna bör dock behålla sin frihet att inom de områden som samordnas genom detta direktiv tillämpa strängare regler på de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion. En lämplig lösning i det här sammanhanget återfinns i kodifieringen av EG‑domstolens rättspraxis och i att det införs ett nytt kriterium, baserat på var resurserna för tjänsten har sitt ursprung, i kombination med ett mera effektivt förfarande. På det här sättet tar man hänsyn till medlemsstaternas oro utan att ifrågasätta principen om ursprungsland.
Ändringsförslag 30 SKÄL 19A (nytt)
	(19a) För att en stark, konkurrenskraftig och integrerad europeisk audiovisuell industri och en ökad mediepluralism i hela Europeiska unionen skall främjas är det avgörande att varje leverantör av audiovisuella medietjänster bör omfattas av en enda medlemsstats jurisdiktion och att informationsmångfalden bör vara en grundläggande princip i Europeiska unionen.
Ändringsförslag 31 SKÄL 19B (nytt)
	(19b) Det är därför av väsentlig betydelse att medlemsstaterna, exempelvis med hjälp av åtgärder som tryggar tillgången till utbudet av audiovisuella medietjänster av allmänt intresse utan diskriminering (till exempel genom föreskrifter om sändningsplikt), förhindrar uppkomst av dominerande ställning som skulle kunna leda till att mångfalden och informationsfriheten begränsas, både i medierna och i informationssektorn överlag.
Ändringsförslag 32 SKÄL 20
(20) Den tekniska utvecklingen, särskilt i fråga om digitala satellitprogram, medför att de kompletterande kriterierna måste ändras för att garantera en ändamålsenlig reglering och ett effektivt genomförande samt ge aktörerna verklig makt över innehållet i en audiovisuell innehållstjänst.	(20) Den tekniska utvecklingen, särskilt i fråga om digitala satellitprogram, medför att de kompletterande kriterierna måste ändras för att garantera en ändamålsenlig reglering och ett effektivt genomförande samt ge aktörerna verklig makt över innehållet i en audiovisuell medietjänst.
Motivering
Redaktionellt förtydligande.
Ändringsförslag 33 SKÄL 23
(23) Medlemsstaterna bör dock behålla sin frihet att inom de områden som samordnas genom detta direktiv tillämpa strängare regler på de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion. För att se till att sådana regler inte kringgås bör man kodifiera EG-domstolens rättspraxis och kombinera detta med ett effektivare förfarande; på så sätt tar man hänsyn till medlemsstaternas intressen utan att ifrågasätta den korrekta tillämpningen av principen om ursprungsland.	(23) Medlemsstaterna bör dock behålla sin frihet att inom de områden som samordnas genom detta direktiv tillämpa strängare regler på de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion och därvid se till att dessa regler överensstämmer med gemenskapens konkurrenslagstiftning. För att se till att sådana regler inte kringgås bör man kodifiera EG-domstolens rättspraxis och kombinera detta med ett effektivare förfarande; på så sätt tar man hänsyn till medlemsstaternas intressen utan att ifrågasätta den korrekta tillämpningen av principen om ursprungsland.
Motivering
Att medlemsstaterna får vidta särskilda åtgärder inom ramen för detta direktiv får inte leda till brott mot de grundläggande konkurrensreglerna.
Ändringsförslag 34 SKÄL 23A (nytt)
	(23a) För att en medlemsstat skall kunna bevisa från fall till fall att en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat kringgår dess bestämmelser får denna medlemsstat ange indikatorer, såsom reklam- och/eller abonnemangsintäkternas ursprung, tjänstens huvudsakliga språk eller förekomsten av program eller kommersiella meddelanden som särskilt riktar sig till allmänheten i den medlemsstat där de mottas.
(Motsvarar artikel 3, punkt 1b.)
Ändringsförslag 35 SKÄL 24
(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för TV-sändningar, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG-domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt.	(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för TV-sändningar eller icke-linjära audiovisuella tjänster, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG-domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt, med särskild hänvisning till skyddet av minderåriga och hälsan, och alltid under förutsättning att förhandskontroll av idéer och åsikter inte under några omständigheter är tillåten. Beträffande icke‑linjära audiovisuella tjänster ersätter möjligheten att, med stöd av artikel 2a i detta direktiv, vidta åtgärder inom det område som sammanfattas i artiklarna 3d och 3e i direktivet de eventuella åtgärder som de berörda medlemsstaterna hittills kunnat vidta och som fastställs i artiklarna 3.4 och/eller 12.3 i direktiv 2000/31/EG.
Ändringsförslag 36 SKÄL 25
(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.	(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Erfarenheten har dessutom visat att både samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.
	Åtgärder som syftar till att uppnå mål i allmänhetens intresse inom den framväxande audiovisuella medietjänstsektorn kommer att bli effektivare om de vidtas med aktivt stöd av tjänsteleverantörerna själva.
	Självreglering är ett slags frivilligt initiativ som ger ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer eller föreningar möjlighet att på egen hand och för eget vidkommande anta gemensamma riktlinjer.
	Medlemsstaterna bör i enlighet med sina olika rättsliga traditioner erkänna den faktiska roll som effektiv självreglering kan ha för att komplettera befintliga mekanismer inom lagstiftning, domstolsväsende och/eller administration samt dess viktiga bidrag till att uppnå målen i detta direktiv.
	Även om självreglering skulle kunna vara en kompletterande metod för att genomföra vissa av bestämmelserna i detta direktiv, kan den inte ersätta den nationella lagstiftarens skyldighet. Samreglering, i sin minimala form, utgör en ”rättslig länk” mellan självreglering och den nationella lagstiftaren, i enlighet med medlemsstaternas rättsliga traditioner.
Ändringsförslag 37 SKÄL 25A (nytt)
	(25a) Paraplybegreppet samreglering omfattar regleringsinstrument som grundar sig på samarbete mellan statliga och självreglerande myndigheter och som utses och struktureras mycket olika på nationell nivå. Den konkreta utformningen av sådana instrument hänför sig till den särskilda traditionen i de enskilda medlemsstaternas mediesystem. Gemensamt för systemen för samreglering är att uppgifter och mål som staten tidigare ansvarade för nu uppnås i samarbete med de aktörer som regleringen berör. Aktörerna bör själva se till att målet för regleringen uppnås, på grundval av ett uppdrag av eller ett tillstånd från staten. Grundvalen är fortsättningsvis en statlig rättslig ram med krav om innehåll, organisation och förfarande. Mot bakgrund av detta inför de berörda parterna ytterligare kriterier, regler och instrument och övervakar själva att dessa efterlevs. Genom en typ av självreglering som definieras på detta sätt är det möjligt att direkt utnyttja särskild fackkunskap för administrativa uppgifter och undvika byråkratiska förfaranden. Det krävs att alla eller åtminstone de viktigaste aktörerna deltar i eller erkänner detta system. Att samregleringen fungerar garanteras genom en kombination av krav för de berörda parterna och möjligheter för staten att ingripa om dessa inte uppfylls.
Motivering
Definitionen av samreglering och självreglering inom ramen för detta direktiv beskriver det legislativa förfarandet och de självreglerande myndigheternas uppgifter samt stakar ut medlemsstaternas manöverutrymme.
Ändringsförslag 38 SKÄL 26
(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.	(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock alltjämt viktigt att främja fri tillgång till information och mångfald i medierna samt att skydda den kulturella mångfalden genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om det är tillåtet för medlemsstaterna att i detta syfte utarbeta förteckningar över evenemang som är av särskild vikt för samhället och som inte omfattas av exklusiva sändningsrättigheter får respektive medlemsstat själv avgöra om den bör utarbeta en sådan förteckning, vilka evenemang som den bedömer är av särskild vikt för samhället, hur begreppet ”en betydande del av allmänheten” bör definieras och i vilken form rapporteringen bör finnas tillgänglig.
Ändringsförslag 39 SKÄL 26A (nytt)
	(26a) Mediekunskap handlar om de kunskaper och färdigheter och den förståelse som konsumenten behöver för att kunna använda medier effektivt. Mediekunniga människor kan göra välunderbyggda val, förstå vad slags innehåll och tjänster det handlar om, dra nytta av alla de möjligheter den nya kommunikationstekniken erbjuder och bättre skydda sig och sina familjer mot skadligt eller anstötligt material. Därför är det av yttersta vikt att medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna aktivt verkar för ökad mediekunskap överallt i samhället och regelbundet utövar tillsyn och informerar om sin syn på bestämmelser om innehållet.
Motivering
Mediekunskap håller på att bli en allt viktigare del av europeisk och nationell kommunikationspolitik, eftersom den på ett aktivt sätt kompletterar och stödjer lagstiftningen. Viktiga initiativ utvecklas på europeisk och nationell nivå för att öka människors mediekunskap så att de till fullo skall kunna utnyttja de fördelar som den digitala tekniken medför. Direktivet om audiovisuella medietjänster bör erkänna och vägleda sådana ansträngningar.
Ändringsförslag 40 SKÄL 27
(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte skall vara längre än 90 sekunder.	(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, måste de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av stort allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte
	– skall vara längre än 90 sekunder,
	– sändas mer än 36 timmar efter evenemanget,
	– användas för att inrätta ett offentligt arkiv,
	– dölja värdföretagets logotyp eller annan identifikation eller
	– användas inom icke-linjära tjänster utom om de erbjuds samtidigt eller vid en annan tidpunkt av samma leverantör av medietjänster. Rätten till gränsöverskridande tillgång till nyheter bör gälla endast då det är nödvändigt; om ett annat programföretag i samma medlemsstat har fått exklusiva rättigheter till det berörda evenemanget måste tillgång på motsvarande sätt ansökas från det programföretaget.
Ändringsförslag 41 SKÄL 28
(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c–3h.	(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c–3h. För linjära audiovisuella medietjänster eller TV-sändningar som en leverantör av medietjänster dessutom tillhandahåller såsom icke-linjära tjänster samtidigt eller vid en annan tidpunkt betraktas direktivets krav avseende lineär sändning som uppfyllt.
Motivering
Tydliggör vilka regler som prioriteras enligt detta direktiv.
Ändringsförslag 42 SKÄL 29
(29) Med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella natur ‑ särskilt deras påverkan på människors åsikter ‑ är det viktigt att användarna får veta exakt vem som har ansvaret för tjänsternas innehåll. Därför bör medlemsstaterna säkerställa att leverantörerna av medietjänster ser till att tittarna hela tiden enkelt kan få direkt tillgång till den nödvändiga informationen om vem som har det redaktionella ansvaret för innehållet. Det är de enskilda medlemsstaterna som fastställer de praktiska detaljerna för hur detta mål kan uppnås utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.	(29) Med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella natur ‑ särskilt deras påverkan på människors åsikter ‑ är det viktigt att användarna får veta exakt vem som har ansvaret för tjänsternas innehåll. Därför bör medlemsstaterna säkerställa att användarna har tillgång till information om hur det redaktionella ansvaret för innehållet utövas och av vem. Det är de enskilda medlemsstaterna som fastställer de praktiska detaljerna för hur detta mål kan uppnås utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.
Ändringsförslag 43 SKÄL 30
(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga och mänsklig värdighet, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.	(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet främja ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga, funktionshindrades rättigheter och den mänskliga värdigheten, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.
Motivering
Åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå räcker inte för att garantera ett starkt skydd, men de kan främja det genom en kombination av sam- och självreglering.
I dag är dessutom de audiovisuella medierna, särskilt TV, en relativt viktig kanal för information, yrkesutbildning, kulturellt innehåll och tillgång till fritid. Det är därför nödvändigt att man i alla framsteg som görs tar lika hänsyn till alla europeiska medborgares eventuella behov, särskilt funktionshindrade medborgares behov. Dessa människor utesluts annars från det breda urvalet av fördelar som det moderna samhället, särskilt digital‑TV, kan ge.
Ändringsförslag 44 SKÄL 31
(31) Skadligt innehåll och uppträdande i audiovisuella medietjänster är en viktig fråga för beslutsfattare, bransch och föräldrar. Nya utmaningar kommer också att framträda, särskilt i samband med nya plattformar och nya produkter. Därför är det nödvändigt att införa regler som skyddar den fysiska, mentala och moraliska utvecklingen för minderåriga samt den mänskliga värdigheten i alla audiovisuella medietjänster och i audiovisuell marknadskommunikation.	(31) Skadligt innehåll och uppträdande i audiovisuella medietjänster är en viktig fråga för beslutsfattare, bransch och föräldrar. I detta sammanhang är det nödvändigt att lära inte bara minderåriga, utan också deras föräldrar, lärare och utbildare hur man på bästa sätt använder alla medier, särskilt de audiovisuella medietjänsterna, oavsett sändningssätt. Nya utmaningar kommer också att framträda, särskilt i samband med nya plattformar och nya produkter. Därför är det nödvändigt att införa regler som skyddar den fysiska, mentala och moraliska utvecklingen för minderåriga samt den mänskliga värdigheten i alla audiovisuella medietjänster och i audiovisuell marknadskommunikation, reklam, teleshopping, sponsring och produktplacering samt på alla andra tekniskt möjliga sätt.
Motivering
De tekniska framstegen medför att det inte endast är nödvändigt att utan dröjsmål lära minderåriga och deras föräldrar, utan i synnerhet också lärare och utbildare om de kunskaper som samhället förutsätter när det gäller att använda alla medier och särskilt de audiovisuella medietjänsterna korrekt, oavsett sändningssätt.
Ändringsförslag 45 SKÄL 31A (nytt)
	(31a) Medlemsstaterna bör i sina läroplaner och sin påbyggnadsutbildning främja ett kritiskt synsätt på medier.
Motivering
Vi behöver medborgare som är mogna och fullvuxna i sitt sätt att se på medierna och som fått utbildning i att umgås med dem – annars kommer vi aldrig att klara följderna av digitalteknikens explosionsartade utveckling. Likaså förutsätter önskemålet om självreglering och samreglering att medborgarna förstår sig på att umgås med medier, vet hur de fungerar, vad de kan få till stånd och vilka intressen som ligger bakom dem.
Ändringsförslag 46 SKÄL 32
(32) De åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten måste noga vägas mot den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör därmed vara att garantera en tillfredsställande nivå på skyddet för minderåriga, särskilt när det gäller icke-linjära tjänster, men inte att förbjuda vuxet innehåll som sådant.	(32) De åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten måste noga vägas mot den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör dock vara att garantera en tillfredsställande nivå på skyddet för minderåriga och den mänskliga värdigheten, särskilt när det gäller icke‑linjära tjänster, genom en skyldighet att klart ange den särskilda karaktären hos vissa program innan de sänds, både i enlighet med artikel 1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att människans värdighet är okränkbar och att den skall respekteras och skyddas, och artikel 24 i samma stadga, där det fastställs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd och att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner.
Ändringsförslag 47 SKÄL 32A (nytt)
	(32a) Minderåriga, sårbara eller funktionshindrade personer, särskilt psykiskt funktionshindrade, är mer utsatta och kan bli fysiskt eller psykologiskt omskakade och störda av program som innehåller scener med verbalt våld såväl som fysiskt eller psykiskt våld, eller kränkningar av den mänskliga värdigheten, eller hets mot folkgrupp eller uppmaningar till något slags diskriminering. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att erinra leverantörerna av audiovisuella medietjänster om detta krav och ålägga dem att tydligt i förväg ange när sådana programinslag förekommer, eftersom skydd av alla dessa personer generellt utgör ett av direktivets mål.
Motivering
Lagstiftarna på såväl EU‑nivå som nationell nivå bör fortsättningsvis tillmäta skyddet av minderåriga, sårbara personer och funktionshindrade en prioriterad betydelse. Även leverantörer av audiovisuella medietjänster bör ha detta i åtanke och de bör varna användarna av deras tjänster för de skadliga effekter som vissa programinslag eller program kan ha på en ömtålig publik. Här har självregleringen och samregleringen ett självklart tillämpningsområde.
Ändringsförslag 48 SKÄL 33
(33) Inga av de bestämmelser i det här direktivet som rör skyddet av minderåriga och den allmänna ordningen innefattar nödvändigtvis några krav på att de berörda åtgärderna skall genomföras genom förhandskontroll av audiovisuella medietjänster.	(33) Inga av de bestämmelser i det här direktivet som rör skyddet av minderåriga och den allmänna ordningen vare sig innefattar eller motiverar nödvändigtvis några krav på att de berörda åtgärderna skall genomföras genom förhandskontroll av audiovisuella medietjänster. Medlemsstaterna bör därför uppmuntras att inrätta system för samreglering och självreglering.
Ändringsförslag 49 SKÄL 34
(34) Enligt artikel 151.4 i fördraget skall gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.	(34) Enligt artikel 151.4 i fördraget skall gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella och språkliga mångfald och för att uppmuntra ömsesidig förståelse.
Motivering
Skydd och främjande av den kulturella mångfalden kan uppmuntra en interkulturell dialog och bidra till större ömsesidig förståelse genom att undanröja de fördomar som oftast har stor del i dagens konflikter. Detta är av avgörande betydelse om vi skall få till stånd en fredligare samexistens.
Ändringsförslag 50 SKÄL 35
(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.	(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Då man främjar icke-linjära audiovisuella medietjänster skulle stödet till europeiska produktioner till exempel kunna få formen av en minsta andel av europeiska produktioner som är proportionerlig med de ekonomiska resultaten, en minsta andel av europeiska produktioner i beställvideokataloger eller en attraktiv presentation av europeiska produktioner i elektroniska programguider. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud. Vid rapportering bör lämplig hänsyn även tas till oberoende producenters produktioner.
Motivering
Tilläggen visar på möjligheterna att främja icke-linjära audiovisuella medietjänster samtidigt som rapporteringsskyldigheten iakttas.
Ändringsförslag 51 SKÄL 35A (nytt)
	(35a) Parter som enbart sammanställer eller sänder audiovisuella medietjänster eller erbjuder försäljning av paket av sådana tjänster som de inte har något redaktionellt ansvar för, bör inte betraktas som leverantörer av medietjänster. Detta innebär att enbar sammanställning, sändning eller återförsäljning av innehåll som de inte har något redaktionellt ansvar för inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.
Motivering
Det bör klargöras att ren sammanställning, sändning eller återförsäljning av innehåll som tredje part bär det redaktionella ansvaret för i sin egenskap av leverantör av medietjänster – liksom hittills – faller utanför detta direktivs tillämpningsområde. Detta förtydligande behövs eftersom leverantörerna inte har något inflytande och därmed ingen kontroll över sådant innehåll.
Ändringsförslag 52 SKÄL 36
(36) När bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 89/552/EEG, i dess ändrade lydelse, genomförs, bör medlemsstaterna anta bestämmelser om att programföretagens programutbud skall omfatta en lämplig andel europeiska samproduktioner eller produktioner från andra europeiska länder.	(36) När bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 89/552/EEG, i dess ändrade lydelse, genomförs, bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra programföretagen att i sitt programutbud lägga in en lämplig andel europeiska samproduktioner eller produktioner från andra europeiska länder.
Motivering
Det är medlemsstaterna som kan vidta åtgärder för att främja sändning av europeiska produktioner inte bara av inhemskt utan även av utländskt ursprung.
Ändringsförslag 53 SKÄL 36A (nytt)
	(36a) Leverantörer av medietjänster bör även inbegripa produktioner av oberoende aktörer i sitt tjänsteutbud och därvidlag beakta de rättigheter som är förknippade med upprepad visning av sådana produktioner och se till att aktörerna tilldelas rättvis ersättning för sina rättigheter.
Motivering
Upprepad visning av oberoende aktörers produktioner sker utan ersättning för deras immateriella rättigheter.
Ändringsförslag 54 SKÄL 38
(38) Tillgången till icke-linjära tjänster ökar konsumenternas valfrihet. Därmed tycks det varken motiverat eller logiskt ur tekniskt perspektiv att införa detaljerade bestämmelser som reglerar audiovisuell marknadskommunikation för icke-linjära tjänster. All audiovisuell marknadskommunikation bör dock utformas i enlighet med reglerna om identifiering och följa ett antal grundläggande kvalitativa regler i syfte att uppnå tydliga mål av allmänintresse.	(38) Tillgången till icke-linjära tjänster ökar konsumenternas valfrihet. Medlemsstaterna bör därför i sina läroplaner och sina program för påbyggnadsutbildning se till att där ges tillräckligt med upplysning om kritisk användning av medier, så att det inte behövs införas några detaljerade bestämmelser som reglerar audiovisuell marknadskommunikation. Därmed tycks det varken motiverat eller logiskt ur tekniskt perspektiv att införa detaljerade bestämmelser som reglerar audiovisuell marknadskommunikation för icke-linjära tjänster. All audiovisuell marknadskommunikation bör dock utformas i enlighet med reglerna om identifiering och följa ett antal grundläggande kvalitativa regler i syfte att uppnå tydliga mål av allmänintresse.
Motivering
Vi behöver medborgare som är mogna och fullvuxna i sitt sätt att se på medierna och som fått utbildning i att umgås med dem – annars kommer vi aldrig att klara följderna av digitalteknikens explosionsartade utveckling. Likaså förutsätter önskemålet om självreglering och samreglering att medborgarna förstår sig på att umgås med medier, vet hur de fungerar, vad de kan få till stånd och vilka intressen som ligger bakom dem.
Ändringsförslag 55 SKÄL 38A (nytt)
	(38a) Rätten till genmäle är ett särskilt lämpligt rättsmedel på online-området, eftersom det är möjligt att omedelbart rätta till uppgifter som överklagats. Rätten till genmäle bör dock göras gällande inom rimlig tid efter det att begäran inlämnats, på en tidpunkt och ett sätt som förefaller lämpliga med hänsyn till det speciella program som begäran avser. Genmälet bör i synnerhet tillmätas samma betydelse som de uppgifter som överklagats för att nå ut till samma grupp användare med samma effekter.
Motivering
De icke-linjära audiovisuella medietjänsternas särskilda drag bör beaktas på lämpligt sätt när det gäller rätten till genmäle.
Ändringsförslag 56 SKÄL 40
(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.	(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör i specificerade fall – enligt en positivlista – tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.
Motivering
Det bör förtydligas att det inte är tillåtet med produktplacering i största allmänhet utan endast i fallen på positivlistan och dessutom endast under vissa omständigheter.
Ändringsförslag 57 SKÄL 41
(41) Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande.	(41) Det är nödvändigt att garantera konsekvens mellan detta direktiv och befintlig gemenskapslagstiftning. Vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i detta direktiv och en bestämmelse i en annan gemenskapsrättsakt som reglerar särskilda aspekter av tillgång till eller utövande av en audiovisuell medietjänst, bör bestämmelserna i detta direktiv alltså gälla. Detta direktiv kompletterar således gemenskapens regelverk. Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG därmed tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Detta direktiv bör heller inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning .../... om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
Motivering
För att skapa rättslig säkerhet måste förhållandet mellan detta direktiv och den befintliga rättsliga ramen förtydligas.
Ändringsförslag 58 SKÄL 42
(42) Det allt större antalet nya tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.	(42) I ljuset av den ökande användningen av ny teknik som personliga videoinspelare, och det utökade kanalutbudet, är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Detta direktiv ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.
Motivering
Teknikutvecklingen har nått så långt att det idag är möjligt att hoppa över traditionella reklaminslag. För att fortsättningsvis ha underlag för att sända program och främja den kulturella mångfalden krävs därför en mer flexibel ordning.
Ändringsförslag 59 SKÄL 43
(43) Direktivet syftar till att värna den europeiska televisionens speciella karaktär och begränsar därför de avbrott som får göras i biograffilmer och TV-filmer samt vissa kategorier av program som fortfarande behöver ett särskilt skydd.	(43) Direktivet syftar till att värna den europeiska televisionens speciella karaktär. Reklam- och teleshoppinginslag får därför inlemmas i program endast på sådant sätt att de inte skadar programmets integritet och värde, med beaktande av programmets naturliga pauser och tidslängd samt av programtypen, och inte heller skadar rättighetshavarnas rättigheter.
Motivering
Leverantörer av audiovisuella medietjänster som investerar i kostsamma originalinnehåll såsom filmer gjorda för TV (TV-filmer) eller biograffilmer bör ha möjlighet att få finansiering för denna typ av premiuminnehåll. Eftersom premiuminnehåll är dyrt och mycket viktigt för företagets varumärke kommer reklaminslagen att placeras mycket försiktigt och ansvarsfullt, så att premiuminnehållet inte förlorar sitt värde på grund av alltför mycket reklam eller fel placerad reklam. Om man begränsar möjligheterna att införa reklaminslag i filmer kommer finansieringen av detta innehåll även att begränsas. Följden blir att leverantörerna av audiovisuella medietjänster i framtiden kanske inte kan fortsätta att investera i filmer. En allmän bestämmelse om skydd av filmens integritet, programflödet och om upphovsrättsligt skydd kommer att främja målet med investering i filmer även i framtiden.
Ändringsförslag 60 SKÄL 46
(46) Produktplacering förekommer i biograffilmer och audiovisuella produktioner som görs för TV, men medlemsstaterna reglerar detta fenomen på olika sätt. För att garantera lika konkurrensvillkor, och därmed förbättra den europeiska mediebranschens konkurrenskraft, är det nödvändigt att anta regler för produktplacering. Den definition av produktplacering som införs här omfattar varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i ett program. Detta sker normalt mot betalning eller liknande ersättning. Produktplacering omfattas av samma kvalitativa regler och restriktioner som reklam.	(46) Produktplacering förekommer i biograffilmer och audiovisuella produktioner som görs för TV, men medlemsstaterna reglerar detta fenomen på olika sätt. För att garantera lika konkurrensvillkor, och därmed förbättra den europeiska mediebranschens konkurrenskraft, är det nödvändigt att anta regler för produktplacering. Det är ändamålsenligt att ha en positivlista som tillåter produktplacering i de typer av innehåll vilka inte i första hand syftar till att påverka människors åsikter, och även i sådana fall där man inte, respektive i mycket ringa omfattning, bidragit med ersättning för produktplaceringen, detta för att undvika risken för påverkan av det redaktionella innehållet. Definitionen av produktplacering omfattar varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i ett program. Detta sker normalt mot betalning eller liknande ersättning. Denna ersättning kan anta formen av värdefulla arbetsinsatser för vilka man annars hade varit tvungen att använda egna ekonomiska, personella eller materiella medel. Produktplacering omfattas av samma kvalitativa regler och restriktioner som reklam och bör dessutom uppfylla särskilda krav. Bland annat får det redaktionella ansvaret och oberoendet hos leverantören av medietjänsten inte påverkas menligt. I synnerhet får infogandet av produkten i programmets handling inte ge intrycket av att produkten stöds av programmet eller dess producenter. Därutöver får produkten inte ges ”en omotiverat framträdande plats”. En framhävning är otillåten om den inte är motiverad av redaktionella skäl med hänsyn till programinnehållet eller behovet av att återge den omgivande verkligheten. Otillåtet kan det även vara att ständigt upprepa referenser till eller presentera och visa varumärken, produkter och tjänster på otillbörligt sätt. I detta sammanhang bör man även beakta innehållet i de program i vilka varumärkena, produkterna eller tjänsterna visas. Kraven på konsumentskydd och insyn uppfylls genom omfattande identifieringsskyldigheter. För att inte åstadkomma ytterligare reklameffekter får den identifiering som infogas under programmet inte vara identisk med logotypen för det företag som tillhandahåller produkten. Av detta skäl bör en neutral logotyp användas.
Motivering
I samband med regleringen av produktplacering skulle det vara ändamålsenligt att ha en positivlista (det vill säga en lista över tillåtna inslag) som omfattar produktplacering i medieformer vilka inte i första hand syftar till att påverka människors åsikter respektive inom vilka det föreligger ringa risk för att det redaktionella innehållet påverkas.
De karaktäristiska egenskaperna för otillåten framhävning fastställs baserat på de argument som framförs i kommissionens tolkningsmeddelande om vissa aspekter på bestämmelserna om TV-reklam i direktivet ”Television utan gränser” (2004C 102/02).
Ändringsförslag 61 SKÄL 46A (nytt)
	(46a) Produktionsstöd innebär omnämnande eller framställande av varor eller tjänster av redaktionella skäl utan betalning eller liknande ersättning. För att kunna göra åtskillnad mellan produktionsstöd och produktplacering i enlighet med detta direktiv bör de rättsliga ramvillkoren för tillåtliga produktionsstöd klargöras i samtliga programformat.
Motivering
Då produktplacering tas med i detta direktiv bör även produktionsstödens rättsliga status klargöras.
Ändringsförslag 62 SKÄL 46B (nytt)
	(46b) Omotiverat framhävande innebär att det berörda varumärket, den berörda varan eller tjänsten eller det sätt på vilket dessa presenteras medför att produkter framhävs på ett omotiverat sätt inom ramen för produktionsstöd eller produktplacering, med tanke på innehållet i de program där de förekommer.
Motivering
S.k. omotiverat framhävande är ett centralt kriterium för att identifiera produktplacering, och därför bör det definieras på bättre sätt.
Ändringsförslag 63 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv. Likaså är ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter av yttersta vikt med tanke på den inverkan som programföretag som är etablerade i en medlemsstat kan ha i en annan medlemsstat. Om licensförfaranden föreskrivs enligt nationell lagstiftning och om mer än en medlemsstat är berörd bör kontakterna mellan respektive myndigheter tas innan licenser beviljas. Detta samarbete bör omfatta alla områden som samordnas genom detta direktiv, och i synnerhet artiklarna 2, 2a och 3 i det.
Ändringsförslag 64 SKÄL 47A (nytt)
	(47a) Kulturell mångfald, yttrandefrihet och mediemångfald är viktiga inslag på det europeiska audiovisuella området och är därför nödvändiga förutsättningar för demokrati och mångfald.
Motivering
För att ta ett helhetsgrepp på den europeiska audiovisuella sektorns särdrag.
Ändringsförslag 65 SKÄL 47B (nytt)
	(47b) Rätten att delta i det sociala och kulturella livet i gemenskapen för funktionshindrade och äldre samt tredjelandsmedborgare med ett annat modersmål än språket i värdlandet, i enlighet med artiklarna 25 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, är oskiljbart förknippad med tillhandahållandet av tillgängliga audiovisuella medietjänster. Tillgängligheten till audiovisuella medietjänster omfattar, men begränsas inte till, teckenspråk, programtextning, ljudbeskrivning och lättbegripliga skärmmenyer.
Ändringsförslag 66 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG	(a) audiovisuella medietjänster: en under det redaktionella ansvaret av en leverantör av medietjänster producerad tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla program bestående av rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG och/eller audiovisuella kommersiella meddelanden.
	Denna definition omfattar inte tjänster där tillhandahållandet av audiovisuellt innehåll enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte, inte heller press i tryckt och elektronisk form.
Motivering
För att bättre avgränsa de audiovisuella medietjänsterna från andra audiovisuella tjänster bör det förtydligas att utbudet av rörliga bilder består av program för vilka leverantören av medietjänster bär det redaktionella ansvaret (se artikel 1b i kommissionens förslag). För tydlighetens skull bekräftas det att den tryckta och elektroniska pressen inte ingår i direktivets tillämpningsområde.
Ändringsförslag 67 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led b (direktiv 89/552/EEG)
(b) leverantör av medietjänster: den fysiska eller juridiska person som har det redaktionella ansvaret för valet av audiovisuellt innehåll för den audiovisuella mediatjänsten och som avgör hur det skall organiseras,	(b) leverantör av medietjänster: den fysiska eller juridiska person som har det redaktionella ansvaret för valet av audiovisuellt innehåll för den audiovisuella mediatjänsten och som avgör hur det skall organiseras,
	Definitionen omfattar inte fysiska eller juridiska personer som enbart sänder innehåll för vilket det redaktionella ansvaret ligger hos tredje part.
Motivering
Överföring av innehåll för vilket tredje part bär det redaktionella ansvaret som leverantör av medietjänster ingår inte i sig i direktivets tillämpningsområde.
Ändringsförslag 68 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) televisionssändning: en linjär audiovisuell medietjänst där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas och fastställer programtablån,	(c) televisionssändning eller linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där program i kronologisk följd översänds till ett obestämt antal potentiella tittare vid en tidpunkt som leverantören av medietjänster bestämmer, i enlighet med en fastställd programtablå,
Motivering
Ändringsförslaget förtydligar att begreppet televisionssändning innebär simultant programutbud mot bakgrund av en fastställd programtablå som riktas till ett obegränsat antal tittare.
Ändringsförslag 69 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas, utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster,	(e) beställtjänst eller icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst bestående av ett audiovisuellt innehållsutbud, som en leverantör av medietjänster redigerar eller sammanställer, och där det är användaren som individuellt, efter eget val beställer leverans av ett visst program, utifrån ett innehållsutbud och vid en viss tidpunkt,
Motivering
Ändringsförslaget förtydligar begreppet icke-linjär tjänst såsom en medietjänst per beställning.
Ändringsförslag 70 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,	(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som sänds som en del av en audiovisuell medietjänst, eller när det gäller exempelvis kanaler avsedda uteslutande för teleshopping, som en audiovisuell mediatjänst, i syfte att marknadsföra, direkt eller indirekt, varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,
Motivering
Formulering som motsvarar de olika typerna av reklam.
Ändringsförslag 71 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led h (direktiv 89/552/EEG)
(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av programföretaget är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,	(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av en leverantör av medietjänster är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,
Motivering
Smygreklam bör vara förbjuden även i icke-linjära tjänster.
Ändringsförslag 72 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ha (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ha) produktintegrering och tematisk placering: ett företag eller en organisation påverkar handlingen i en film eller ett fiktionsprogram för att särskilt göra reklam för en produkt, en tjänst eller ett varumärke,
Motivering
Denna definition är nödvändig för att förtydliga vad tematisk placering innebär.
Ändringsförslag 73 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led i (Direktiv 89/552/EEG)
(i) sponsring: varje bidrag till finansieringen av en audiovisuell medietjänst som ges av ett offentligt eller privat företag som inte är verksamt inom tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,	(i) sponsring: varje bidrag direkt eller indirekt till finansieringen av en audiovisuell medietjänst som ges av ett offentligt eller privat företag eller fysisk person som inte är verksamt/verksam inom tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,
Ändringsförslag 74 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ia (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ia) säljfrämjande referens: en form av marknadsföring som består av förevisning av varor eller tjänster eller en talad och visuell presentation av varorna och tjänsterna från en varutillverkare eller tjänsteleverantör; inslaget sänds som en del av ett program för att främja anskaffning av de varor eller tjänster som presenteras eller förevisas mot betalning.
Motivering
Begreppet ”säljfrämjande referens” är en särskild form av audiovisuell marknadskommunikation som därför kräver en särskild definition. Med tanke på definitionen bör det noteras att säljfrämjande referenser erkändes i försök genom att de inkluderades i tolkningsmeddelandet från april 2004. Liksom andra former av marknadsföring måste säljfrämjande referenser vara föremål för tidsgränser, och eftersom det i ändringen av direktivet avskaffas dagliga begränsningar måste säljfrämjande referenser inkluderas i de begränsningar som avser timmar.
Ändringsförslag 75 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led k (direktiv 89/552/EEG)
(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.	(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, med eller utan betalning eller liknande ersättning till leverantören av medietjänsten. Definitionen omfattar dock inte meddelanden till följd av oberoende redaktionella beslut att använda produkter som inte framhävs på omotiverat framträdande plats och som är en del av ett program och underlättar produktionen av detta, t.ex. priser som delas ut i program, märkesvaror, tillfälliga föremål och rekvisita.
Motivering
Produktplacering kännetecknas av att den tillhandahålls mot betalning eller liknande ersättning.
Definitionen av produktplacering bör utesluta fall då produkterna utgör en oberoende del av ett program (t.ex. tillfälliga föremål) och tas med i programmet efter ett oberoende och icke-kommersiellt redaktionellt beslut. I annat fall skulle bestämmelserna om produktplacering få negativa följder för redaktionella beslut om att använda produkter ur vardagslivet i audiovisuella produktioner.
Det är dessutom viktigt att den nya förordningen om produktplacering inte oavsiktligt medför att de programformat som redan finns och som legitimeras av gängse praxis inte omfattas av lagstiftningen. Enligt den nya definitionen skulle till exempel användning av varumärkespriser förbjudas i barnprogram.
Ändringsförslag 76 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ka (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ka) produktionsstöd: varor eller tjänster som ställs till förfogande utan betalning eller liknande ersättning och som används av redaktionella skäl,
Motivering
Ändringsförslaget gör åtskillnad mellan produktionsstöd och produktplacering.
Ändringsförslag 77 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kb (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kb) program: en av en leverantör av medietjänster redigerad eller sammanställd innehållsmässig enhet av rörliga bilder med eller utan ljud i ett fastställt sändningsschema eller en katalog,
Ändringsförslag 78 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kc (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kc) samreglering: en form av reglering som grundas på samarbete mellan offentliga myndigheter och organ för självreglering.
Motivering
Det är viktigt att ange ytterligare definitioner.
Ändringsförslag 79 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kd (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kd) redaktionellt ansvar: ansvar för att yrkesmässigt upprätta en tablå eller sammanställa program avsedda för allmänheten i syfte att tillhandahålla medieinnehållet inom en fastställd tidsram eller möjliggöra beställning från en katalog.
Motivering
Begreppet redaktionellt ansvar har stor betydelse för direktivets tillämpningsområde och bör därför definieras.
Ändringsförslag 80 ARTIKEL 1, LED 3, LED F Artikel 2, punkt 6 (direktiv 89/552/EEG)
”6. Detta direktiv skall inte omfatta audiovisuella medietjänster som är avsedda uteslutande för mottagning i tredjeland och som inte tas emot direkt eller indirekt med hjälp av vanlig konsumentutrustning av allmänheten i en eller flera medlemsstater.”	”6. Detta direktiv skall inte omfatta audiovisuella medietjänster som inte tas emot direkt eller indirekt med hjälp av vanlig konsumentutrustning av allmänheten i en eller flera medlemsstater.”
Motivering
Detta direktiv är (bland annat) avsett att tillhandahålla goda tjänstestandarder för europeiska konsumenter av audiovisuella medietjänster. Det finns ingen anledning att anse att medborgare i andra länder skall tillhandahållas europeiska audiovisuella medietjänster med lägre standarder än dem som tillämpas inom EU. Ett bra exempel från EU i denna fråga kan få positiva konsekvenser på global nivå för utvecklingen inom denna sektor.
Ändringsförslag 81 ARTIKEL 1, LED 3, LED G Artikel 2, PUNKTERNA 7–10 (direktiv 89/552/EEG)
(g) Följande punkter skall läggas till som de nya punkterna 7, 8, 9 och 10:	utgår
”7. För att förhindra missbruk och bedrägligt uppträdande får en medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, men vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium. Detta skall bevisas av denna medlemsstat från fall till fall.
8. Medlemsstaterna får endast vidta åtgärder enligt punkt 7 om samtliga villkor nedan uppfylls:
(a) Den mottagande medlemsstaten uppmanar den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att vidta åtgärder.
(b) Den sistnämnda medlemsstaten vidtar inga sådana åtgärder.
(c) Den förstnämnda medlemsstaten meddelar kommissionen och den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att den avser att vidta sådana åtgärder.
(d) Kommissionen fastställer att åtgärderna är förenliga med gemenskapslagstiftningen.
9. Varje åtgärd i enlighet med punkt 7 skall objektivt sett vara nödvändig, tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, vara ändamålsenlig med tanke på de mål som skall uppnås och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
10. Kommissionen skall fatta sitt beslut inom tre månader från underrättelsen enligt punkt 8. Om kommissionen fastställer att åtgärderna inte är förenliga med gemenskapslagstiftningen, skall den berörda medlemsstaten avstå från att vidta de föreslagna åtgärderna.”
Ändringsförslag 82 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
(b) I punkt 2 skall ”artikel 22a” ersättas med ”artikel 3e”.	(b) Punkt 2 skall ersättas med följande:
	2. Medlemsstaterna får tillfälligt göra undantag från punkt 1 om följande villkor uppfylls:
	(a) Den audiovisuella medietjänsten från en annan medlemsstat bryter på ett tydligt och allvarligt sätt mot artikel 22.1 eller 22.2 och/eller artikel 3d och 3e.
	(b) Om leverantören av medietjänster under de tolv föregående månaderna redan minst två gånger har brutit mot bestämmelserna i punkt a.
	(c) Den berörda medlemsstaten har skriftligen meddelat leverantören av medietjänster, medlemsstaten där leverantören är etablerad och kommissionen om de misstänkta överträdelserna och de åtgärder den har för avsikt att vidta om en sådan överträdelse skulle inträffa på nytt.
	(d) Samråd med den sändande medlemsstaten och kommissionen har inom 15 dagar inte lett till någon uppgörelse i godo räknat från det planerade meddelandet i punkt c och anklagelserna om överträdelser fortfarande är aktuella.
Motivering
Även i fråga om icke-linjära medietjänster bör man, liksom redan nu är fallet för TV-sändningar, ha möjlighet att reagera i händelse av särskilt allvarliga överträdelser.
Ändringsförslag 83 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Medlemsstaterna får i allvarliga fall tillfälligt vidta åtgärder för att göra undantag från punkt 1 utan att villkoren i punkt 2 b, 2 c och 2 d ovan är uppfyllda. Om de gör detta skall kommissionen och den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad snarast underrättas om åtgärderna och upplysas om skälen till att medlemsstaten anser att fallet är allvarligt.
Ändringsförslag 84 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2b. Kommissionen skall inom två månader från underrättelsen om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaten besluta huruvida åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. Om kommissionen beslutar att så inte är fallet, skall medlemsstaten utan dröjsmål ställa in åtgärderna i fråga.
Ändringsförslag 85 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av förfaranden, åtgärder eller sanktioner mot överträdelserna i fråga i den medlemsstat som har jurisdiktion över det berörda programföretaget.	3. Punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av förfaranden, åtgärder eller sanktioner mot överträdelserna i fråga i den medlemsstat som har jurisdiktion över den berörda leverantören av medietjänster.
Ändringsförslag 86 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 1, (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall ha frihet att inom de områden som omfattas av detta direktiv föreskriva mer detaljerade eller striktare regler för de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion.	1. Medlemsstaterna skall ha frihet att inom de områden som omfattas av detta direktiv föreskriva mer detaljerade eller striktare regler för de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion, förutsatt att dessa regler inte strider mot gemenskapsrättens allmänna principer.
Ändringsförslag 87 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. I de fall en medlemsstat
	(a) har utövat sin frihet enligt punkt 1 att införa mer detaljerade eller striktare bestämmelser i allmänhetens intresse och
	(b) bedömer att en leverantör av medietjänster under en annan medlemsstats jurisdiktion riktar all eller största delen av sin verksamhet mot dess territorium
	får den ta kontakt med den medlemsstat som har jurisdiktion i syfte att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på eventuella problem som uppstår. Den medlemsstat som har jurisdiktion skall när den mottar en motiverad begäran från den förstnämnda medlemsstaten begära att den berörda leverantören av medietjänster följer de ifrågavarande bestämmelserna i allmänhetens intresse. Den medlemsstat som har jurisdiktion skall inom två månader informera den förstnämnda medlemsstaten om resultatet av denna begäran.
Ändringsförslag 88 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 1b (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	1b. Om den förstnämnda medlemsstaten bedömer
	(a) att de resultat som uppnåtts genom tillämpning av punkt 1a inte är tillfredsställande och
	(b) att den berörda leverantören av medietjänster har etablerat sig i medlemsstaten med jurisdiktion i syfte att kringgå de striktare bestämmelser på områden som samordnas genom detta direktiv, vilka bestämmelser den skulle omfattas av om den vore etablerad i den förstnämna medlemsstaten, får den vidta lämpliga åtgärder mot den berörda leverantören av medietjänster för att förhindra missbruk eller bedrägligt uppträdande.
	Sådana åtgärder skall objektivt sett vara nödvändiga, tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, vara ändamålsenliga med tanke på de avsedda målen samt får inte gå utöver vad som krävs för att uppnå dessa mål.
Ändringsförslag 89 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 1c (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	1c. En medlemsstat får vidta åtgärder enligt punkt 1b endast om samtliga villkor nedan uppfylls:
	(a) den har underrättat kommissionen och den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att den avser att vidta sådana åtgärder och beskriver på vilket underlag den föreslår att åtgärderna skall vidtas och
	(b) kommissionen fastställer att åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten, och särskilt att de orsaker som anförs av den medlemsstat som föreslår dessa åtgärder i enlighet med punkterna 1a och 1b är välgrundade.
Ändringsförslag 90 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, led 1d (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	1d. Kommissionen skall fatta sitt beslut inom tre månader från underrättelsen enligt punkt 1c a. Om kommissionen fastställer att åtgärderna inte är förenliga med gemenskapslagstiftningen, skall den berörda medlemsstaten avstå från att vidta de föreslagna åtgärderna.
Ändringsförslag 91 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Medlemsstaterna skall främja system för samreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att de blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”	3. Medlemsstaterna skall främja system för själv- och/eller samreglering på nationell nivå inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att de blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna i de berörda medlemsstaterna och säkrar en effektiv tillämpning.”
Ändringsförslag 92 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	3a. Förhållande till övriga bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.
	Om bestämmelserna i detta direktiv strider mot en bestämmelse i en annan gemenskapsrättsakt som reglerar aspekter av tillgången till en audiovisuell medietjänst, eller tillämpningen av denna, skall bestämmelserna i detta direktiv gälla.
Motivering
I förslaget har man inte klargjort förhållandet mellan förslaget till direktiv om audiovisuella medietjänster och andra gemenskapsrättsakter. I händelse av en konflikt mellan bestämmelserna i förslaget till direktiv om audiovisuella medietjänster och andra gemenskapsrättsakter råder det därför fortfarande osäkerhet om huruvida bestämmelserna i det här direktivet har företräde framför bestämmelserna i gemenskapens övriga rättsakter.
I syfte att öka säkerheten kring rättsläget föreslår vi detta tillägg till direktivet om audiovisuella medietjänster som säkrar att detta direktiv har företräde framför övriga gemenskapsrättsakter i konfliktsituationer.
Ändringsförslag 93 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	3b. Medlemsstaterna skall genom lämpliga åtgärder främja mediekunskapen bland konsumenterna.
Motivering
Med mediekunskap avses de färdigheter och kunskaper och den förståelse som konsumenter behöver för att använda medier på ett effektivt sätt. Mediekunskap håller på att bli en allt viktigare del av europeisk och nationell kommunikationspolitik, eftersom den på ett aktivt sätt kompletterar och stödjer lagstiftningen. Viktiga initiativ utvecklas på europeisk och nationell nivå för att öka människors mediekunskap så att de till fullo skall kunna utnyttja de fördelar som den digitala tekniken medför. Direktivet om audiovisuella medietjänster bör erkänna och vägleda sådana ansträngningar.
Ändringsförslag 94 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.	1. När det gäller korta nyhetsinslag, inbegripet nyhetsinslag avsedda för sändningar över hela Europa, skall medlemsstaterna, i enlighet med den princip om informationsfrihet som i synnerhet anges i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och utan att det påverkar befintliga avtal mellan programföretagen, se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion. Det programföretag som beviljar tillgången skall ha rätt till lämplig ersättning.
Ändringsförslag 95 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Programföretag har rätt att fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges.	2. Programföretag har rätt att fritt välja korta utdrag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges. Sådana utdrag får användas uteslutande i nyhetssyfte.
Ändringsförslag 96 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka enskilda programföretags skyldighet att beakta lagstiftningen om upphovsrätt, inklusive direktiv 2001/29/EG och/eller Romkonventionen, den Internationella konventionen av den 26 oktober 1961 om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag, och skall på inget sätt påverka denna skyldighet.
Ändringsförslag 97 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2b. Medlemsstaterna skall se till att det fastställs närmare bestämmelser och villkor för användningen av sådana korta utdrag, särskilt maximal längd för utdragen, tidsgränser för sändning av dem och krav på identifiering av värdprogramföretaget.
Ändringsförslag 98 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2c (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2c. Programföretag får själva skaffa tillgång till det berörda evenemanget för sändningsändamål enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning.
Ändringsförslag 99 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) I tillämpliga fall, den behöriga tillsynsmyndigheten.	(d) I tillämpliga fall, den relevanta tillsynsmyndigheten eller kontrollinstitutionen.
Ändringsförslag 100 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga. Denna artikel skall i synnerhet gälla program som innehåller pornografi och meningslöst våld. Kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra de berörda aktörerna inom mediebranschen att som vidare åtgärd för skydd av minderåriga främja märknings-, bedömnings- och filtreringssystem för hela gemenskapen. Medlemsstaterna skall främja åtgärder för att ge föräldrar och andra vårdnadshavare bättre kontroll över innehållet av pornografi och meningslöst våld i program.
Ändringsförslag 101 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. Medlemsstaterna skall se till att de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion förser användarna med effektiva system för filtrering av innehåll som kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga och informerar användarna om att sådana system finns.
Ändringsförslag 102 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, punkt 1b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1b. Medlemsstaterna skall i synnerhet förbjuda marknadskommunikation, sponsring, reklam eller produktplacering av varor som tillverkats under förhållanden som strider mot internationellrättsliga förbud mot barnarbete.
Motivering
Det vore hyckleri att påstå sig skydda minderårigas moral och samtidigt locka unga konsumenter med varor som olagligen tillverkats av barn.
Ändringsförslag 103 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, punkt 1c (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1c. Kommissionen och medlemsstaterna skall uppmuntra leverantörer av audiovisuella medietjänster, tillsynsmyndigheter och alla berörda parter att överväga om det är tekniskt och rättsligt möjligt att utveckla en harmoniserad identifikation av innehållet för att underlätta filtrering och klassificering vid källan, oavsett vilken sändningsplattform som används, och därigenom förbättra skyddet av minderåriga.
Ändringsförslag 104 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, punkt 1d (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1d. Medlemsstaterna skall, vid äventyr av administrativa och/eller straffrättsliga sanktioner, se till att de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion inte under några förhållanden sänder barnpornografi.
Motivering
Mot bakgrund av situationen i många medlemsstater, med barn som försvinner och mördas, pedofilibrott, spridning av pornografiskt material, webbplatser som inbjuder till utnyttjande av barn och ökande våld mot kvinnor, blir det allt mer brådskande och nödvändigt att ingripa på ett klart och beslutsamt sätt mot ett socialt gissel som framför allt drabbar en fullständigt försvarslös och oskyldig åldersgrupp.
Ändringsförslag 105 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, punkt 1e (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1e. Medlemsstaterna skall uppmana de leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör deras jurisdiktion att främja informationskampanjer i syfte att förebygga våld mot kvinnor och minderåriga, om möjligt i samarbete med offentliga eller privata sammanslutningar och aktörer som är verksamma på detta område.
Motivering
Mot bakgrund av situationen i många medlemsstater, med barn som försvinner och mördas, pedofilibrott, spridning av pornografiskt material, webbplatser som inbjuder till utnyttjande av barn och ökande våld mot kvinnor, blir det allt mer brådskande och nödvändigt att ingripa på ett klart och beslutsamt sätt mot ett socialt gissel som framför allt drabbar en fullständigt försvarslös och oskyldig åldersgrupp.
Ändringsförslag 106 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3da (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3da
	Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att audiovisuella medietjänster inom deras jurisdiktion inte blir tillgängliga på ett sådant sätt att stereotypa könsroller stöds eller förstärks.
Motivering
Stereotypa könsroller inom medierna spelar en nyckelroll för den fortsatta könsdiskrimineringen.
Ändringsförslag 107 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3e (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.	Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller på något sätt kränker den mänskliga värdigheten.
Ändringsförslag 108 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.	1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt, och med vederbörlig hänsyn till olika spridningssätt, se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jursidiktion främjar utvecklingen och produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6. Icke‑linjära audiovisuella medietjänster kan stödjas och främjas genom ett lägsta antal europeiska produktioner som står i proportion till de ekonomiska resultaten, en minsta andel av europeiska produktioner och av europeiska produktioner, skapade av producenter som är oberoende av programföretagen, i kataloger för beställvideo, eller en attraktiv presentation av europeiska produktioner och produktioner skapade av sådana oberoende producenter i elektroniska programguider.
Ändringsförslag 109 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.	4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller och en oberoende undersökning, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet vart tredje år om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen samt målet kulturell mångfald.
Ändringsförslag 110 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, inledningen (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall se till att audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av företag inom deras jurisdiktion uppfyller följande krav:	Medlemsstaterna skall se till att audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av företag inom deras jurisdiktion följer principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i synnerhet uppfyller följande krav:
Ändringsförslag 111 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen måste vara klart identifierbar som sådan. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.	(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen måste vara klart identifierbar som sådan och vara tydligt åtskild från programmets övriga delar, både i tid och plats, genom optiska och akustiska medel. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.
Motivering
Principen om en strikt åtskillnad mellan reklaminnehåll och redaktionellt innehåll är avgörande och förutsätter att reklamen skall vara klart avgränsad genom såväl optiska som akustiska medel.
Ändringsförslag 112 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led aa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) Den audiovisuella marknadskommunikationen skall ta hänsyn till integriteten hos och de naturliga pauserna i det program under vilket den sänds.
Motivering
De flesta kulturproduktioner, t.ex. opera och skådespel, sänds ofta i TV. För att bevara konsekvensen i sådana produktioner är det viktigt att den audiovisuella marknadskommunikationen anpassas till programmens naturliga pauser.
Ändringsförslag 113 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led b (direktiv 89/552/EEG)
(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik.	(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik. På samma sätt bör inte ljudvolymen på reklaminslag eller på de program eller sekvenser som kommer omedelbart före och efter reklamen överskrida den genomsnittliga volymen på programmet i övrigt. Både annonsörer och programföretag är skyldiga att se till att reklamen följer detta krav då budskapet förs ut.
Motivering
I allmänhet ligger skillnaden mellan reklaminslag och program klart ovanför den genomsnittliga ljudvolymen på programmet i övrigt. Detta är ett irritationsmoment som kan betraktas som en metod reklamfolket använder för att fästa tittarnas uppmärksamhet vid sina produkter och tjänster utan att tittarna är medvetna om det.
Ändringsförslag 114 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte	(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte
	(-i) kränka den mänskliga värdigheten,
(i) diskriminera någon på grund av ras, kön eller nationalitet,	(i) kränka någon genom diskriminering på grund av ras, kön, nationalitet, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
(ii) angripa religiös eller politisk övertygelse,
(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,	(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,
(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.	(iv) uppmuntra ett beteende som är mycket skadligt för miljön.
Ändringsförslag 115 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation eller teleshopping för cigaretter och andra tobaksvaror.	(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation för cigaretter och andra tobaksvaror.
(Översättarens anmärkning: Text saknas i kommissionens dokument i den svenska versionen).
Ändringsförslag 116 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led da (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(da) Pornografi med skildringar som sannolikt väcker hat på grund av sex skall vara förbjuden i alla former av audiovisuell marknadskommunikation och teleshopping.
Motivering
Ett förbud mot pornografi skall inte innebära att alla erotiska filmer och avbildningar inte längre är tillåtna, utan att de skildringar som används för att väcka hat på grund av sex förbjuds. På grundval av Europarådets reviderade konvention om gränsöverskridande television, särskilt artikel 7, måste pornografi läggas till i förteckningen över förbjuden audiovisuell marknadskommunikation under led d. I artikel 7 i konventionen anges att alla delar av programtjänsterna till sin presentering och sitt innehåll skall respektera människans värdighet och andras grundläggande rättigheter och att de särskilt a) inte får vara oanständiga eller innehålla pornografi, b) inte på ett opassande sätt får framhäva våld eller sannolikt anstifta till rashat.
Ändringsförslag 117 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led ea (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ea) Audiovisuell marknadskommunikation för medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat vars jurisdiktion leverantören av medietjänster tillhör är förbjuden.
Ändringsförslag 118 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst, uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller visa minderåriga i farliga situationer.
Ändringsförslag 119 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led fa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(fa) Audiovisuella medietjänster riktade till barn får inte innehålla någon form av audiovisuell marknadskommunikation eller teleshopping för livsmedel eller drycker, i enlighet med principerna i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
Motivering
Fetman ökar på ett alarmerande sätt i Europa. Den ökande fetman hos barn är särskilt oroande. Det finns vetenskapliga belägg för att reklaminslag i audiovisuella medietjänster som avser ohälsosam mat till barn påverkar barnens val av mat. Därför bör det inte finnas reklam för sådan mat åtminstone före, under och efter barnprogram.
Ändringsförslag 120 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Audiovisuella medietjänster som sponsras eller innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:	1. Audiovisuella medietjänster eller program som sponsras skall uppfylla följande krav:
Motivering
I kommissionens förslag regleras sponsring och produktplacering gemensamt i artikel 2h. Detta är enligt föredragandens mening inte lämpligt, eftersom skillnaden mellan reklam och redaktionellt innehåll bibehålls vid sponsring. När det gäller produktplacering upphävs däremot denna grundläggande skillnad. Enligt den ändrade ordalydelsen omfattar artikel 3h därför endast bestämmelserna om sponsring. Den nya artikeln 3i omfattar bestämmelserna om produktplacering.
Ändringsförslag 121 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) Programläggningen, i förekommande fall, och innehållet för sådana audiovisuella medietjänster får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet för leverantören av medietjänster.	(a) Deras innehåll och, när det gäller TV‑sändningar, programläggning, får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet för leverantören av medietjänster.
Ändringsförslag 122 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal eller att produktplacering pågår. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.	(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsoravtal. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet och/eller i slutet av programmet.
Motivering
Hänvisning till sponsring bör enbart tillåtas i början och i slutet av programmet för att begränsa reklaminslagen.
Ändringsförslag 123 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	2. Audiovisuella medietjänster eller program får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror.
Ändringsförslag 124 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.	3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster eller program, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.
Ändringsförslag 125 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.	4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras.
Ändringsförslag 126 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	1. Produktplacering är förbjuden. I synnerhet nyhets- och samhällsprogram, barnprogram, dokumentärer och rådgivningsprogram får inte innehålla produktplacering. Produktintegrering och tematisk placering är i princip förbjudna.
Ändringsförslag 127 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 2 (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna välja att uttryckligen tillåta produktplacering
	– i biograffilmer, filmer producerade för TV och TV-serier och sportsändningar, eller
	– i händelse av produktionsstöd om ingen betalning görs men vissa varor eller tjänster enbart tillhandahålls kostnadsfritt för att de skall ingå i ett program.
	De program som innehåller produktplacering skall uppfylla samtliga nedanstående krav:
Ändringsförslag 128 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 2, led a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(a) Deras innehåll och, om det är fråga om en TV-sändning, deras sändningstid, får under inga omständigheter påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet hos den leverantör som tillhandahåller medietjänsten.
Ändringsförslag 129 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 2, led b (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(b) De får inte direkt uppmuntra köp eller hyrning av varor eller tjänster, i synnerhet genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.
Ändringsförslag 130 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 2, led c (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(c) Produkten får inte ges ”en omotiverat framträdande plats”.
Ändringsförslag 131 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 2, led d (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(d) Tittarna skall få klar information om förekomsten av produktplacering. Program som innehåller produktplacering skall identifieras på lämpligt sätt i början och slutet av programmet och genom en signal åtminstone var tjugonde minut under programmet i syfte att förhindra all osäkerhet hos tittaren.
Ändringsförslag 132 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 3 (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	3. Programmen får inte innehålla placering av
	– tobaksprodukter eller cigaretter eller produktplacering från företag vilkas främsta verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksprodukter, eller
	– särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.
Ändringsförslag 133 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha, punkt 4 (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	4. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 skall endast gälla program som producerats efter det datum då det här direktivet skall ha genomförts av medlemsstaterna.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3hb (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hb
	1. Andelen korta reklamformer, som reklaminslag och teleshoppinginslag, får inte överstiga 20 procent en given timme mellan hela klockslag.
	2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program eller på sponsormeddelanden.
Motivering
För att inte störa tittarnas tittande bör linjära och icke-linjära tjänster åtminstone omfattas av en 1-timmes gräns för reklamtid. Därför bör man införa en ny artikel 3hb som återger bestämmelserna i den nya artikeln 18.2, så att dessa förekommer bland de allmänna bestämmelserna.
Ändringsförslag 135 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3hc (ny), punkt 1 (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hc
	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att garantera att audiovisuella medietjänster inom deras jurisdiktion successivt görs tillgängliga för syn- och hörselskadade personer.
	2. Medlemsstaterna skall senast vid utgången av det tredje året efter antagandet av detta direktiv inkomma med nationella rapporter till kommissionen om genomförandet av denna artikel. Dessa rapporter skall särskilt innehålla statistiska uppgifter om de framsteg som gjorts för att skapa tillgänglighet enligt punkt 1 samt redogörelser för alla eventuella hinder och de åtgärder som behövs för att åtgärda dem.
Ändringsförslag 136 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3hd (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hd
	1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser inom civilrätt, straffrätt eller administrativ lagstiftning som antagits av medlemsstaterna skall varje fysisk eller juridisk person, oberoende av nationalitet, vars legitima intressen, i synnerhet men inte enbart, vars anseende och goda namn, har skadats av felaktiga påståenden i ett program, ha rätt till genmäle eller motsvarande.
	2. Rätten till genmäle eller motsvarande kan utövas gentemot alla programföretag som tillhör någon medlemsstats jurisdiktion.
	3. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att etablera rätten till genmäle eller motsvarande och skall fastställa det förfarande som skall följas för att genomföra detta. De skall särskilt se till att en tillräcklig tidsperiod medges och att förfarandena är sådana att tillfälle till genmäle eller motsvarande vederbörligen kan ges fysiska eller juridiska personer som bor eller är etablerade i andra medlemsstater.
	4. En begäran om genmäle eller motsvarande kan avvisas om detta inte är motiverat enligt de villkor som anges i punkt 1 eller skulle innebära en straffbar handling eller skulle medföra civilrättsligt ansvar för leverantören av den audiovisuella medietjänsten eller skulle överskrida gränserna för allmän anständighet.
	5. Medlemsstaterna skall se till att tvister om rätten till genmäle eller motsvarande blir föremål för rättslig prövning.
	6. Rätten till genmäle påverkar inte andra möjligheter till rättslig prövning som står till buds för personer vars värdighet, heder, rykte eller privatliv har kränkts av media.
Motivering
Rätten till svaromål bör tillämpas på alla audiovisuella medietjänster och inte endast på linjära tjänster.
Ändringsförslag 137 ARTIKEL 1, LED 7, LED AA (nytt) Artikel 6, punkt 1, led d (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) Följande led d skall läggas till i punkt 1:
	”(d) När medlemsstaterna definierar begreppet oberoende producent skall de ta vederbörlig hänsyn till följande tre kriterier:
	produktionsföretagets ägande och egendomsrättigheter, antalet program levererade till samma programföretag och sekundärrättsliga egendomsrättigheter.”
Ändringsförslag 138 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt igenkännliga som detta och på optiskt och/eller akustiskt sätt hållas åtskilda från andra delar av programmet.	1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt igenkännliga som detta och kunna skiljas från det redaktionella innehållet. Utan att det påverkar tillämpningen av nya marknadsföringstekniker skall TV-reklam och teleshopping på optiskt och/eller akustiskt och/eller rumsligt sätt hållas åtskilda från andra delar av programmet.
Ändringsförslag 139 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Enstaka reklam- och teleshoppinginslag skall endast förekomma undantagsvis, utom i sportprogram.	utgår
Motivering
Enstaka reklaminslag stör inte programmets gång. Dessutom föredrar tittarna sådana framför längre reklamavbrott.
Ändringsförslag 140 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. När reklam och teleshopping infogas i programmen skall medlemsstaterna se till att detta inte påverkar programmens integritet eller rättighetshavarnas rättigheter.	1. Reklam och teleshoppinginslag skall infogas endast mellan programmen. Om inte annat följer av punkt 2 får reklam och teleshoppinginslag också infogas i programmen på sådant sätt att det inte hotar deras integritet – varvid hänsyn skall tas till naturliga pauser i programmet – eller rättighetshavarnas rättigheter.
Motivering
Den avsevärda uppmjukning av artikel 11 som kommissionen föreslår skulle innebära ett allvarligt hot mot den befintliga balansen mellan nödvändig programfinansiering, TV-tittarnas trivsel, programmens kvalitet och respekten för produktionerna. Det är dock berättigat att ge programföretagen större flexibilitet när det gäller införandet av reklaminslag i programmen.
Precis som principen om att reklamen skall hållas åtskild från resten av programmet bör principen att reklamen skall infogas mellan programmen – som är lika grundläggande – anges uttryckligen. Syftet med ändringsförslaget är alltså att behålla huvuddelarna av den gällande artikel 11.1, särskilt kriteriet om ”naturliga pauser”, som gör det möjligt att förhindra plötsliga eller olämpliga avbrott.
Det andra stycket i artikel 11.2 utgör en kompromiss mellan behovet av att bevara samtliga programs kvalitet och integritet, särskilt TV-serier, underhållningsprogram och dokumentärer, och det faktum att det är berättigat att ge programföretagen större flexibilitet genom att byta ut kriteriet om 20 minuter mot ett om tre avbrott per timme.
Det tredje stycket i artikel 11.2 gäller sändningar av idrottsevenemang, vilkas oförutsägbarhet rättfärdigar särskilda bestämmelser, så att TV-tittarna inte hindras från att se vissa delar av matchen eller evenemanget.
Ändringsförslag 141 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 35‑minutersperiod.	Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, konserter, skådespel och opera får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 45‑minutersperiod.
	Barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 30‑minutersperiod, under förutsättning att deras programlagda sändningstid överstiger 30 minuter.
Motivering
Förbättrar balansen mellan skydd av vissa program och bättre utsikter för audiovisuella produktioner.
Ändringsförslag 142 ARTIKEL 1, LED 13 Artikel 18, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsorsmeddelanden och produktplacering.”	2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program, eller reklam för dess egna program eller teleshopping.”
Motivering
Om det lämnas kvar kryphål så att programföretagen får göra reklam för produkter med direkt koppling till sina egna program och om sponsormeddelanden och produktplacering tillåts, försvagas begränsningarna kännbart och på det sättet kan det bli lätt att kringgå dem.
Ändringsförslag 143 ARTIKEL 1, LED 15 Artikel 19 (direktiv 89/552/EEG)
Bestämmelserna i detta direktiv skall i tillämpliga delar gälla för TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam och teleshopping samt TV-sändningar som uteslutande ägnas åt egenreklam. Kapitel 3 samt artiklarna 11 (regler för infogande) och 18 (längd på reklaminslag och teleshopping) är inte tillämpliga på dessa sändningar.”	Bestämmelserna i detta direktiv skall i tillämpliga delar gälla för TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam och teleshopping samt TV-sändningar som uteslutande ägnas åt egenreklam, som skall vara lätt att känna igen som sådana med optiska och/eller akustiska hjälpmedel. Kapitel 3 samt artiklarna 11 (regler för infogande) och 18 (längd på reklaminslag och teleshopping) är inte tillämpliga på dessa sändningar.”
Motivering
Det bör tydligt framgå när det handlar om TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam, teleshopping och egenreklam. Konsumenten bör vara medveten om reklaminnehållet i de tjänster som tillhandahålls.
Ändringsförslag 144 ARTIKEL 1, LED 17 Artikel 20 (direktiv 89/552/EEG)
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 får medlemsstaterna, med vederbörlig hänsyn till gemenskapens lagstiftning, fastställa andra villkor än de som fastställs i artikel 11.2 och artikel 18 när det gäller sändningar som uteslutande är avsedda för det nationella territoriet och som inte kan tas emot, direkt eller indirekt, av allmänheten i en eller flera andra medlemsstater och när det gäller sändningar som endast når en obetydlig andel av tittarna.	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 får medlemsstaterna, med vederbörlig hänsyn till gemenskapens lagstiftning, fastställa andra villkor än de som fastställs i artikel 11.2 och artikel 18 när det gäller TV-sändningar som uteslutande är avsedda för det nationella territoriet och som inte kan tas emot, direkt eller indirekt, av allmänheten i en eller flera andra medlemsstater.
Motivering
För att garantera säkerhet om rättsläget bör begreppet ”sändningar” ersättas av ”TV‑sändningar”, och hänvisningen till ”sändningar som endast når en obetydlig andel av tittarna” strykas.
Ändringsförslag 145 ARTIKEL 1, LED 17A (nytt) Artikel 22, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
	(17a) Artikel 22.1 skall ersättas med följande:
	”1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkra att sändningar från leverantörer av medietjänster inom deras jurisdiktion inte omfattar program som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, särskilt program som innehåller pornografi eller meningslöst våld.”
Motivering
Ändringsförslaget klargör direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag från Mario Mauro

Ändringsförslag 146 ARTIKEL 1, LED 18 Artikel 22a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 22a
	1. Medlemsstaterna skall främja produktion och sändning av audiovisuella medietjänster och program som lämpar sig för minderåriga och som är avsedda att förbättra deras mediekunskaper.
	2. Åtgärderna skall syfta till att underlätta föräldrarnas, lärarnas och utbildarnas arbete för att skapa medvetenhet om effekterna av de program som minderåriga eventuellt kommer att se, genom att
	– upprätta lämpliga klassificeringssystem,
	– främja strategier för att öka medvetenheten och kunskapen om medierna, vilka även bör inbegripa medverkan av utbildningsinrättningar och göra det möjligt att producera europeiska program som lämpar sig för TV-tittande i familjen eller som riktar sig till barn och ungdomar,
	– ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts på detta område i Europa eller annanstans och till åsikterna hos berörda parter, såsom programföretag, producenter, föräldrar, utbildare, kommunikationsexperter och berörda föreningar.
	3. Medlemsstaternas lagstiftningar bör vidare innehålla krav på att nya TV-apparater förses med sådan teknisk utrustning som möjliggör spärrning av vissa program.
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att mer precist definiera de åtgärder som behövs för att skydda minderåriga och bedöma innehållet i audiovisuella medietjänster.
Det rättsliga skyddet av minderåriga, människans värdighet, barns rättigheter och föräldrars och familjers rättigheter bör omsättas i praktisk handling genom att man producerar och sänder en tillräcklig mängd program som lämpar sig för barn, ungdomar och familj, samt genom program som förbättrar mediekunskaperna.
Ändringsförslag 147 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Medlemsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning vidta lämpliga åtgärder för att inrätta nationella tillsynsorgan och institutioner, garantera deras oberoende, se till att kvinnor och män finns jämbördigt representerade i dem och säkra att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.
Ändringsförslag 148 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. Medlemsstaterna skall anförtro tillsynsmyndigheterna uppdraget att vaka över att leverantörerna av audiovisuella medietjänster respekterar bestämmelserna i direktivet, särskilt de som avser yttrandefrihet, mediepluralism, den mänskliga värdigheten, principen om icke‑diskriminering samt skydd av minderåriga, sårbara personer eller funktionshindrade.
Ändringsförslag 149 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet.	2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet. De nationella tillsynsmyndigheterna skall stärka sitt samarbete, i synnerhet då det gäller att lösa problem enligt artikel 2.7 i detta direktiv.
Motivering
Garantier för att principen om ursprungsland efterlevs kan stärkas genom bättre samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna, i synnerhet i samband med bilaterala problem.
Ändringsförslag 150 ARTIKEL 1, LED 22 Artikel 26 (direktiv 89/552/EEG)
Enligt artikel […] i direktivet skall kommissionen, senast den […] och därefter vartannat år, lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta direktiv i dess senaste lydelse och, om nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen i fråga om audiovisuella medietjänster, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen och sektorns konkurrenskraft.”	Enligt artikel […] i direktivet skall kommissionen, senast den …* och därefter vartannat år, lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta direktiv i dess senaste lydelse, medräknat rapporteringen enligt artikel 3f.3 och artikel 3k.2, särskilt när det gäller genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 3f.i och artikel 3hb och, om nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen i fråga om audiovisuella medietjänster, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen och sektorns konkurrenskraft och främjandet av den kulturella mångfalden.”
	* Vid utgången av det femte året efter antagandet av detta direktiv.
Ändringsförslag 151 ARTIKEL 3, PUNKT 1
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den […] De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den …*. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
	* Två år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
Motivering
I kommissionens text saknas en tidsfrist för genomförandet av detta direktiv. Ett snabbt genomförande är önskvärt för att den inre marknaden för audiovisuella medietjänster skall fungera fullt ut och för att alla leverantörer av medietjänster skall erbjudas lika villkor. Två år efter genomförandet skall medlemsstaterna i en rapport till kommissionen informera om sina genomförandeåtgärder för vissa bestämmelser i detta direktiv. På samma sätt skall kommissionen i en rapport till rådet och parlamentet informera om tillämpningen av detta direktiv tre år efter dess genomförande (eller fem år efter antagandet).

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Sammanfattning av kommissionens förslag

Syftet med en översyn av det vällyckade EU-direktivet om TV utan gränser är att skapa optimala förutsättningar för att utveckla befintliga och nya audiovisuella medietjänster i Europa.

Kommissionens förslag KOM(2005)0646 av den 13 december 2005 följer de grundläggande principerna i det befintliga direktivet, nämligen principen om ursprungsland och harmonisering av minimistandarder. I förslaget omarbetas dessa på ett tekniskt neutralt sätt i direktivet om audiovisuella medietjänster. De främsta orsakerna till att det krävs en översyn av direktivet är tekniska ändringar, nämligen följande:

1.  TV-direktivet gäller endast analoga TV-sändningar, men den allmänna övergången till TV-sändningar med ny digitalteknik skall vara genomförd i EU redan 2010.

2.  Den tekniska utvecklingen, t.ex. snabba bredband för Internet eller tredje generationens mobiltelefoni, möjliggör nya, TV-liknande medietjänster och därmed ett stort antal nya affärsmodeller. Dessa nya audiovisuella tjänster är liksom TV‑tjänsterna både kulturella och ekonomiska varor. Ekonomiska varor omfattas av gemenskapens ekonomiska lagstiftning, medan det kulturella området ingår i medlemsstaternas medielagstiftning.

För att de befintliga EU-bestämmelserna skall omfatta nya tekniska utvecklingar görs det i kommissionens förslag åtskillnad mellan så kallade linjära tjänster, dvs. sändningar via traditionell TV, Internet eller mobiltelefon, som kontinuerligt tillhandahåller tittarna innehåll enligt en fastställd programtablå, och så kallade icke-linjära tjänster, alltså TV-liknande tjänster som tittaren själv beställer via nätet.

För linjära tjänster bör de aktuella TV-bestämmelserna fortsättningsvis gälla – i modernare och mer flexibel form. För icke-linjära tjänster bör man däremot endast fastställa grundläggande minimibestämmelser, t.ex. om skydd av minderåriga, förbud mot hets mot personer och för att förhindra smygreklam. Genom dessa gemensamma bestämmelser bör även leverantörer av nya audiovisuella medietjänster i framtiden endast omfattas av bestämmelserna i den medlemsstat där de har säte, och inte längre av de mångfasetterade medierättsliga föreskrifterna i alla de medlemsstater som kan motta deras tjänster.

På detta sätt ger direktivet om audiovisuella medietjänster möjlighet att genomföra den inre marknaden enligt principen om ursprungsland, som är så viktig för den ekonomiska tillväxten och jobben. Samtidigt tas vederbörlig hänsyn till de kulturella aspekterna.

Föredragandens bedömning

Med tanke på de tekniska förändringarna inom TV-sektorn har Europaparlamentet redan under flera års tid förespråkat en översyn av direktivet om TV utan gränser. Av denna anledning välkomnar föredraganden kommissionens förslag, eftersom det utgör en utmärkt grund för omarbetning av direktivet. Vissa enskilda punkter behöver emellertid klargöras ytterligare. Hit hör i synnerhet tillämpningsområdet, definitionen av samreglering och självreglering, de kvantitativa reklambestämmelserna, förslaget om att tillåta produktplacering och rätten att sända korta nyhetsinslag.

Tillämpningsområde

Definitionen av tillämpningsområde och därmed avgränsningen mellan audiovisuella tjänster i allmänhet och audiovisuella medietjänster i synnerhet är av central betydelse för direktivet. Kommissionen föreslår att de audiovisuella tjänsterna skall uppfylla sex kriterier för att ha den särskilda karaktären hos en medietjänst, nämligen följande:

–  Medietjänsten bör vara en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget

–  vars huvudsakliga syfte är att

–  tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud,

–  i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte

–  till allmänheten

–  via elektroniska kommunikationsnät.

För ytterligare förtydligande föreslår föredraganden att man tar med kriteriet för redaktionellt ansvar och begreppet program i denna definition, något som kommissionen redan har gjort på andra ställen i förslaget till direktiv. Detta tillägg preciserar att tillämpningsområdet endast inbegriper audiovisuella medietjänster där professionella leverantörer av medietjänster ansvarar för redaktionell utformning och avslutande sammanfattning av ett program som sänds enligt ett fastställt tidsschema eller på beställning ur en katalog. Tjänster där den audiovisuella delen inte utgör det huvudsakliga syftet samt tjänster som endast avser teknisk överföring av innehåll bör för tydlighetens skull uttryckligen uteslutas ur tillämpningsområdet.

Samreglering och självreglering

Det är mycket välkommet att kommissionen med detta förslag för första gången rekommenderar att medlemsstaterna i princip bör utnyttja instrumenten samreglering och självreglering för att genomföra ett direktiv. Avsikten med ändringsförslagen i detta betänkande är att klargöra att den nationella lagstiftaren i respektive fall själv bestämmer på vilka villkor samreglerings- och/eller självregleringsinstrument skall utnyttjas på nationell nivå, hur de berörda parterna skall utses för sina uppgifter och vilka sanktionsmöjligheter lagstiftaren kan göra gällande om de berörda självregleringsmyndigheterna inte lyckas genomföra dessa.

Kvantitativa reklambestämmelser

Kommissionens förslag för att öka flexibiliteten för de kvantitativa bestämmelserna på reklamområdet är korrekta. De bör emellertid utvidgas för att man i framtiden skall kunna bibehålla lika ekonomiska villkor för fritt tillgängliga TV-tjänster och icke-linjära TV‑liknande beställtjänster som inte omfattas av kvantitativa reklambestämmelser, vilket bland annat ligger i användarnas intresse.

Därför föreslår föredraganden dessutom att förbudet mot reklamblock bör upphävas men överlåter det åt medlemsstaterna att fatta beslut om detta.

Göra information oåtkomlig i nödfall till skydd för minderåriga

Liksom redan är fallet i TV bör medlemsstaterna även i fråga om TV-liknande tjänster ha möjlighet att snabbt göra information oåtkomlig vid extrema kränkningar av skyddet av minderåriga. I detta fall föreslår föredraganden att man tillämpar det beprövade förfarandet enligt artikel 3.5 i direktiv 2000/31/EG.

Sponsring – produktplacering – produktintegrering ‑ produktionsstöd

Parlamentet är mycket kritiskt till den legalisering av produktplacering som kommissionen föreslår, eftersom den principiella skillnaden mellan reklam och redaktionellt innehåll upphävs genom detta reklaminstrument. Följden är en ökad risk för förlust av redaktionellt oberoende och de redaktionella innehållens integritet.

Föredraganden ansluter sig uttryckligen till denna kritik och föreslår därför att det görs åtskillnad mellan sponsring, där man bibehåller skillnaden mellan innehåll och reklam, och produktplacering. I sitt förslag har kommissionen slagit samman bägge reklaminstrumenten i en enda artikel.

Utöver detta bör de olika format som i motsats till sponsringen skulle kunna göra en koppling mellan reklam och program möjlig definieras och avgränsas tydligare. Produktintegrering, i samband med vilken innehållet utformas enligt reklamens krav, bör fortsättningsvis förbjudas. Även tematisk placering, i samband med vilken man inte integrerar produkter utan tematiska områden i ett program i form av reklam, bör fortsättningsvis förbjudas. I enlighet med föredragandens förslag bör också produktplacering i princip vara förbjuden och tillåtas endast i de sammanhang där det faktiskt förekommer konkurrens med amerikanska produktioner i Europa, t.ex. inom biograf- och TV-filmer, och i sportprogram.

För produktplacering som avgränsas på detta sätt bör strängare regler om öppenhet gälla än de som kommissionen ursprungligen föreslagit. Hit hör utförlig information i början och slutet av en sändning och minst en signalhänvisning var tjugonde minut under sändningen i syfte att göra användaren uppmärksam på produktplaceringen.

Möjligheten till produktionsstöd i form av varor eller tjänster införs på nytt av föredraganden. Sådana tillåtna produktionsstöd får i motsats till produktplacering inte utnyttjas mot betalning och endast användas i enlighet med de redaktionella kraven.

Rätt till korta nyhetsinslag – rätt till genmäle – avskaffande av hinder för tillgång

För att stärka informationsfriheten för alla EU-medborgare föreslår föredraganden följande:

–  Att rätten till korta inslag inte endast blir ett möjligt alternativ, utan säkras i samtliga medlemsstater i enlighet med den nationella lagstiftningen.

–  Att rätten till genmäle inte begränsas till traditionell TV, utan även utvidgas till att omfatta de nya medietjänsterna.

–  Att obegränsad tillgång till audiovisuella medietjänster säkras successivt för funktionshindrade personer.

Främjande av europeiska innehåll och oberoende producenter

De nya audiovisuella medietjänsterna har stor potential att förmedla europeiska innehåll. Föredraganden anger konkreta möjligheter för hur medlemsstaterna skulle kunna främja denna utveckling, även för oberoende producenter, utan att äventyra de nya affärsmodellerna.

Nationella tillsynsmyndigheter

Ett bättre samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna borde enligt föredragandens mening i synnerhet underlätta lösning av bilaterala problem mellan medlemsstaterna i syfte att säkra principen om den sändande staten och de minimistandarder som harmoniseras genom detta direktiv samt garantera att det omarbetade direktivet lyckas väl.

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (9.10.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD))

Föredragande: Jean‑Marie Cavada

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionens förslag, vars första uttalade syfte är att ”ytterligare förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft inom informations‑ och kommunikationsteknik”, skiljer mellan linjära tjänster och icke‑linjära tjänster. För de linjära tjänsterna föreslår kommissionen en modernisering och förenkling av regelverket medan den tänker sig att endast tillämpa en del av reglerna för de linjära tjänsterna på de icke‑linjära (det som kallas en uppsättning minimiregler), framför allt i fråga om skydd av minderåriga, bekämpande av hets mot folkgrupp och smygreklam.

Det är beklagligt att kommissionen på grund av ett svårt eller omöjligt tekniskt genomförande har hållit sig till en uppsättning minimiregler för de icke‑linjära tjänsterna, till och med när det gäller kampen mot diskriminering eller skyddet av minderåriga. Skyddet av rättigheter innebär att de erkända rättigheter och skyldigheter som finns på detta område och som gäller för de linjära tjänsterna i så hög utsträckning som möjligt också bör utsträckas till icke‑linjära tjänster, som för var dag som går tenderar att spela en allt större roll på det audiovisuella området.

Därutöver vill kommissionen i förslaget uppmuntra medlemsstaterna att garantera oberoendet hos de tillsynsmyndigheter som ansvarar för att genomförandet av direktivet följer de fastställda principerna. Denna vilja är lovvärd. Emellertid krävs det kanske också att den åtföljs av en skyldighet för de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inrätta sådana myndigheter, vars roll är grundläggande för skyddet av friheterna, de minderåriga, mediepluralismen och den mänskliga värdigheten, och detta i samband med alla audiovisuella medietjänster.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 2A (nytt)
	(2a) Mediefrihet och mediepluralism utgör nödvändiga förutsättningar för att yttrandefriheten och informationsfriheten skall kunna respekteras till fullo, och i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastställs staternas skyldighet att skydda mediepluralismen och att vid behov vidta åtgärder för att säkra denna.
Motivering
Det är nödvändigt att införa ett skäl angående mediefrihet och mediepluralism, mot bakgrund av den ståndpunkt som parlamentet redan tidigare fört fram (se motiveringen till ändringsförslag 30, artikel 23c (ny)).
Ändringsförslag 2 SKÄL 3
(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster.	(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati, utbildning och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster, detta framför allt för att bevara de grundläggande fri‑ och rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas pakt om civila och politiska rättigheter och för att garantera skyddet för minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer.
Ändringsförslag 3 SKÄL 5
(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att alla audiovisuella medietjänster omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och öka säkerheten om rättsläget.	(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att alla audiovisuella medietjänster omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och öka säkerheten om rättsläget, som bland annat syftar till att garantera en tillräcklig skyddsnivå för minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer och garantera respekten för de grundläggande fri‑ och rättigheterna.
Ändringsförslag 4 SKÄL 9
(9) Det här direktivet ökar överensstämmelsen med de grundläggande rättigheterna och är helt i enlighet med de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11. I detta hänseende hindrar direktivet inte på något sätt medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser om pressfrihet och yttrandefrihet i medierna.	(9) Det här direktivet ökar överensstämmelsen med de grundläggande rättigheterna och syftar till att inlemma de principer, rättigheter och friheter som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11. I detta syfte bör medlemsstaterna inrätta en eller flera oberoende tillsynsmyndigheter om de inte redan gjort detta. Dessa myndigheter bör vara garanter för respekten för de grundläggande rättigheterna i samband med tillhandahållande av audiovisuella medietjänster. Det är upp till medlemsstaterna att besluta om det är bättre att ha en enda tillsynsmyndighet för alla audiovisuella medietjänster eller olika myndigheter för varje tjänstekategori (linjära eller icke‑linjära tjänster). För övrigt hindrar direktivet inte på något sätt medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser eller regelverk om pressfrihet och yttrandefrihet i medierna.
Ändringsförslag 5 SKÄL 10
(10) Eftersom en minimiuppsättning harmoniserade skyldigheter införs genom artikel 3b–h kan medlemsstaterna inte längre, inom de områden som harmoniseras genom detta direktiv, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga och bekämpande av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.	(10) Genom artikel 3c–j införs en uppsättning harmoniserade regler som medlemsstaterna måste följa. Dessa kan således inte, och detta gäller även icke‑linjära tjänster, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga, respekt för mänsklig värdighet, bekämpande av diskriminering och av hets mot personer på grund av ras, kön, religion, sexuell läggning, etniskt ursprung eller nationalitet, skydd av utsatta eller funktionshindrade personer eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.
Ändringsförslag 6 SKÄL 24
(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för TV-sändningar, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG-domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt.	(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för TV-sändningar, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG-domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt, med särskild hänvisning till skyddet av minderåriga och hälsan, och att förhandskontroll av idéer och åsikter inte under några omständigheter är tillåten.
Motivering
EG-domstolen har yttrat sig om denna fråga och krävt att man är oerhört vaksam vid tolkningen av alla former av begränsningar av de grundläggande principerna.
Ändringsförslag 7 SKÄL 25
(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”1, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning2 tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.	(25) I det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, som slöts den 31 december 2003 mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet, förespråkas användningen av samreglering framför allt när de lagstiftande EU‑organen fastställer de grundläggande målen och låter beslut om vilka medel som skall användas för att förverkliga dessa mål fattas genom samreglering eller rent av självreglering. Med samreglering skall förstås en mekanism genom vilken en gemenskapsrättsakt för över ansvaret för att förverkliga de mål som de lagstiftande organen beslutat om till de berörda och erkända parterna på det området. Det kan handla om ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter, icke‑statliga organisationer eller föreningar. Denna mekanism förutsätter därför en tydlig rollfördelning mellan staten och övriga aktörer i regleringsförfarandet. Självreglering består i sin tur av utarbetandet av uppförandekoder, mjukvara för filtrering, märkning eller andra åtgärder utan statligt ingripande och på operatörernas eget initiativ. Endast självreglering räcker inte för att garantera att principerna i direktivet respekteras, särskilt principerna om skyddet av grundläggande fri‑ och rättigheter.
__________ 1 KOM(2005)0097.
2 EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
Motivering
Det är viktigt att ge stort utrymme åt samreglering såsom det interinstitutionella avtalet föreskriver. Självreglering däremot kan inte få företräde när det gäller skydd av grundläggande rättigheter och minderårigas rättigheter.
Ändringsförslag 8 SKÄL 26
(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det tycks dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.	(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock alltjämt viktigt att främja fri tillgång till information och mediepluralism genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ändringsförslag 9 SKÄL 28
(28) Icke‑linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke‑linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3b‑3h.	(28) Icke‑linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster genom den valfrihet som användaren har samt genom tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mer flexibel reglering av icke‑linjära tjänster. Det är emellertid viktigt att medlemsstaterna ser till att leverantörer av icke‑linjära tjänster åtar sig att garantera respekten för de grundläggande fri‑ och rättigheterna, i synnerhet med avseende på skydd av minderåriga, utsatta eller funktionshindrade personer, respekt för mänsklig värdighet och icke‑diskriminering. Dessa principer utgör EU:s värderingar och erkänns såväl i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som medlemsstaterna har åtagit sig att följa.
Ändringsförslag 10 SKÄL 30
(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga och mänsklig värdighet, konsumentskydd och skydd av folkhälsan för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.	(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl och för att de rättigheter, värderingar och friheter som Europeiska unionen grundar sig på skall respekteras. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de grundläggande fri‑ och rättigheterna och de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga, utsatta eller funktionshindrade personer, mänsklig värdighet, konsumentskydd och skydd av folkhälsan för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.
Ändringsförslag 11 SKÄL 31
(31) Skadligt innehåll och uppträdande i audiovisuella medietjänster är en viktig fråga för beslutsfattare, bransch och föräldrar. Nya utmaningar kommer också att framträda, särskilt i samband med nya plattformar och nya produkter. Därför är det nödvändigt att införa regler som skyddar den fysiska, mentala och moraliska utvecklingen för minderåriga samt den mänskliga värdigheten i alla audiovisuella medietjänster och i audiovisuell marknadskommunikation.	(31) Skadligt innehåll och uppträdande i audiovisuella medietjänster är en viktig fråga för beslutsfattare, bransch och föräldrar samt för icke‑statliga organisationer som arbetar för skydd av minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer. Nya utmaningar kommer också att framträda, särskilt i samband med nya plattformar och nya produkter. Därför är det nödvändigt att införa regler som skyddar den fysiska, mentala och moraliska utvecklingen för minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer, samt den mänskliga värdigheten i alla audiovisuella medietjänster och i audiovisuell marknadskommunikation.
Ändringsförslag 12 SKÄL 32
(32) De åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten måste noga vägas mot den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör därmed vara att garantera en tillfredsställande nivå på skyddet för minderåriga, särskilt när det gäller icke‑linjära tjänster, men inte att förbjuda vuxet innehåll som sådant.	(32) Den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har sina begränsningar i fråga om respekt för den mänskliga värdigheten och skydd av minderåriga. Därför måste man finna en balans, även när det gäller icke‑linjära tjänster, så att framför allt skyddet för minderåriga garanteras, men utan att förbjuda vuxet innehåll som sådant.
Ändringsförslag 13 SKÄL 32A (nytt)
	(32a) Minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer, särskilt psykiskt funktionshindrade, kan ta stor skada och bli psykiskt omskakade och störda av program som innehåller scener med verbalt våld såväl som fysiskt eller psykiskt våld eller kränkningar av den mänskliga värdigheten, eller hets mot folkgrupp eller uppmaningar till något slags diskriminering. Eftersom skydd av alla dessa personer generellt utgör ett av direktivets mål uppmanas medlemsstaterna med kraft att erinra leverantörerna av audiovisuella medietjänster om detta krav och ålägga dem att tydligt i förväg ange när sådana programinslag förekommer.
Motivering
Lagstiftarna på såväl EU‑nivå som nationell nivå bör fortsätta att ha skydd av minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer i åtanke. Även leverantörer av audiovisuella medietjänster bör ha detta i åtanke och de bör varna användarna av deras tjänster för de skadliga effekter som vissa programinslag eller program kan ha på en ömtålig publik. Här har självregleringen och samregleringen ett självklart tillämpningsområde.
Ändringsförslag 14 SKÄL 35
(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.	(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. I linje med dessa mål bör man lägga särskild vikt vid samproduktioner och audiovisuella produktioner från tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att främja kulturellt utbyte och ömsesidig kunskap. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.
Ändringsförslag 15 SKÄL 36
(36) När bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 89/552/EEG, i dess ändrade lydelse, genomförs, bör medlemsstaterna anta bestämmelser om att programföretagens programutbud skall omfatta en lämplig andel europeiska samproduktioner eller produktioner från andra europeiska länder.	(36) När bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 89/552/EEG, i dess ändrade lydelse, genomförs, bör medlemsstaterna anta bestämmelser om att audiovisuella medietjänsters programutbud skall omfatta en lämplig andel europeiska samproduktioner eller produktioner från andra europeiska länder.
Motivering
I samband med främjande av europeiska audiovisuella produktioner bör leverantörerna av icke‑linjära tjänster åläggas samma förpliktelser som leverantörerna av linjära tjänster i fråga om likvärdigt innehåll.
Ändringsförslag 16 SKÄL 38A (nytt)
	(38a) Rätten till genmäle är ett särskilt lämpligt rättsmedel på online-området, eftersom det är möjligt att omedelbart rätta till uppgifter som överklagats. Rätten till genmäle bör dock göras gällande inom rimlig tid efter det att begäran inlämnats, på en tidpunkt och ett sätt som förefaller lämpliga med hänsyn till det speciella program som begäran avser. Genmälet bör i synnerhet tillmätas samma betydelse som de uppgifter som överklagats för att nå ut till samma grupp användare med samma effekter.
Ändringsförslag 17 SKÄL 40
(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.	(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör tillåtas under vissa omständigheter, förutsatt att användaren informeras mycket tydligt, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.
Ändringsförslag 18 SKÄL 42
(42) Det allt större antalet nya tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.	(42) Det allt större antalet nya linjära och icke-linjära tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.
Motivering
Utan detta klargörande skulle det kunna uppfattas som att det bara är de icke-linjära tjänsterna som avses.
Ändringsförslag 19 SKÄL 43A (nytt)
	(43a) Vissa kategorier av program, exempelvis program som är riktade till minderåriga, bör säkras på vederbörligt sätt med relevant information om innehållet eller med lämpliga filtreringssystem.
Motivering
Direktivet bör kunna göra minderårigas användning av audiovisuella system trygg dels genom att föreskriva att korrekt information ges om programmet, i syfte att vägleda föräldrarna i deras val, dels genom att föreskriva filtreringssystem som säkrar minderårigas trygga användning även då föräldrarna inte är på plats för att övervaka användningen.
Ändringsförslag 20 SKÄL 45
(45) Direktivet förbjuder smygreklam på grund av dess negativa inverkan på konsumenterna. Förbudet mot smygreklam omfattar inte legitim produktplacering inom ramen för detta direktiv.	utgår
Ändringsförslag 21 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna, vilkas själva existens och roll är av yttersta vikt i en värld av allt mer komplexa audiovisuella medietjänster, bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till respekt för yttrandefriheten och mångfalden. Därutöver bör dessa myndigheter se till att mänsklig värdighet och minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer skyddas, att diskriminering i alla former bekämpas och mer allmänt att grundläggande fri‑ och rättigheter främjas. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.
Ändringsförslag 22 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Deras befogenheter att kontrollera innehållet bör begränsas till frågor och bestämmelser som omfattas av detta direktiv och de bör aldrig ha rätt att kontrollera informationens tillförlitlighet. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.
Motivering
Tillsynsmyndigheterna ansvarar inte på något sätt för värnandet om de grundläggande rättigheterna. Detta måste vara uteslutande domarnas och domstolarnas uppgift. Att tillåta en tillsynsmyndighet att avgöra om information är sanningsenlig eller inte skulle vara detsamma som att återinföra frihetsbegränsande förhandscensur. För Europaparlamentet framgår detta tydligt av de klagomål om detta som ett stort antal medborgare avgett.
Ändringsförslag 23 SKÄL 47A (nytt)
	(47a) Funktionshindrades och äldre personers rätt att delta i det sociala och kulturella livet i gemenskapen har sin grund i artiklarna 25 och 26 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och är oskiljbar från tillhandahållandet av tillgängliga audiovisuella medietjänster. Tillgången till audiovisuella medietjänster omfattar bland annat teckenspråk, programtextning, syntolkning, ljudtextning och lättbegripliga skärmmenyer.
Motivering
I linje med kommissionens åtagande att infoga handikapperspektivet i all gemenskapspolitik är det viktigt att uttryckligen referera till de bestämmelser i stadgan som handlar om personer med funktionshinder och äldre personer. Vidare föreslås en icke uttömmande lista över de detaljer rörande tillgängligheten som är nödvändiga för att bestämmelserna i stadgan skall följas. Riktlinjer där begreppet tillgång förklaras i samband med audiovisuella tjänster bör ges i texten till direktivet eller, som det föreslås nedan, i bilagan till direktivet.
Ändringsförslag 24 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) televisionssändning: en linjär audiovisuell medietjänst där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas och fastställer programtablån,	(c) linjära tjänster, inbegripet televisionssändning: audiovisuella medietjänster där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas utifrån en programtablå som han fastställt,
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att klarlägga definitionen på begreppet ”linjära tjänster”.
Ändringsförslag 25 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas, utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster,	(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som gör en individuell begäran om sändning av ett särskilt program utifrån ett diversifierat innehållserbjudande som väljs av leverantören av medietjänster,
Ändringsförslag 26 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ka (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ka) tittarsiffror: uppskattning av antalet tittare för en TV‑sändning.
Ändringsförslag 27 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kb (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kb) analysinstitut: varje fysisk eller juridisk person som organiserar och/eller genomför undersökningar om tittarsiffror.
Motivering
Det är med hänsyn till direktivets syfte nödvändigt att införa en definition av tittarsiffror och analysinstitut (se ändringsförslag till artikel 20a (ny) ändringsförslag 25).
Ändringsförslag 28 ARTIKEL 1, LED 3, LED AA (nytt) Artikel 2, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) I artikel 2 skall följande punkt 1a läggas till:
	”(1a) Medlemsstaterna och kommissionen skall i enlighet med sina behörigheter garantera mångfalden hos de audiovisuella kommunikationstjänsterna samt deras frihet och oberoende.”
Ändringsförslag 29 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke‑diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.	1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna i enlighet med principen om fri tillgång till information, som fastställs i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater och mellanhänder som agerar på programföretags vägnar inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke‑diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.
Motivering
Det finns en motsägelse mellan skäl 27 och artikel 3b när det gäller mellanhändernas rättigheter, till exempel nyhetsbyråernas rätt till tillgång till signalen. För att inte orsaka förvirring är det nödvändigt att i artikeln precisera att mellanhänderna har rätt till tillgång till signalen när de agerar på programföretagens vägnar.
Ändringsförslag 30 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. Medlemsstaterna får föreslå att vissa evenemang som är av särskild vikt för samhället men som inte ingår i förteckningen enligt artikel 3a inte skall sändas exklusivt av programföretag inom deras jurisdiktion på grund av dessa evenemangs stora betydelse eller oförutsägbarhet eller av tidsmässiga orsaker. Sådana förslag skall omfattas av ett påskyndat granskningsförfarande på grundval av det som anges i artikel 3a.2.
Ändringsförslag 31 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Programföretag har rätt att fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges.	2. Programföretag får fritt välja att sända korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, varvid källan dock måste anges.
Ändringsförslag 32 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led aa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) leverantörens bolagsform,
Ändringsförslag 33 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led ab (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ab) leverantörens kapital,
Ändringsförslag 34 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led ac (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ac) namnet på leverantörens rättsliga ombud,
Ändringsförslag 35 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led ad (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ad) namnet på den för innehållet ansvariga utgivaren, om annan än det rättsliga ombudet,
Ändringsförslag 36 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	För att underlätta tillgång till den information som avses i första stycket skall medlemsstaterna inrätta nationella offentliga register över audiovisuella medietjänster, i vilka alla leverantörer av sådana tjänster med säte i en medlemsstat skall registrera sig och tillhandahålla de uppgifter som avses i första stycket.
Ändringsförslag 37 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Audiovisuella sändningar och medietjänster som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga skall vara förbjudna.
Ändringsförslag 38 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den mänskliga värdigheten och respekten för den enskilda människan eller den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, utsatta eller funktionshindrade personer.
Ändringsförslag 39 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall se till att de leverantörer av audiovisuella medietjänster som lyder under deras jurisdiktion förser användarna med effektiva system för filtrering av innehåll som kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga och informerar användarna om att sådana system finns.
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1b (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Kommissionen och medlemsstaterna skall uppmuntra leverantörer av audiovisuella medietjänster, tillsynsmyndigheter och alla berörda parter att överväga om det är tekniskt och rättsligt möjligt att utveckla en harmoniserad identifikation av innehållet för att underlätta filtrering och klassificering vid källan, oavsett vilken plattform som används, och därigenom förbättra skyddet av minderåriga.
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1c (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att förbudet i första stycket efterlevs.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1d (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall, vid äventyr av administrativa och straffrättsliga sanktioner, se till att de leverantörer av audiovisuella medietjänster som lyder under deras jurisdiktion inte under några förhållanden sänder barnpornografi.
Motivering
Mot bakgrund av situationen i många medlemsstater, med barn som försvinner och mördas, pedofilibrott, spridning av pornografiskt material, webbplatser som inbjuder till utnyttjande av barn och ökande våld mot kvinnor, blir det allt mer brådskande och nödvändigt att ingripa på ett klart och beslutsamt sätt mot ett socialt gissel som framför allt drabbar en fullständigt försvarslös och oskyldig åldersgrupp.
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1e (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall uppmana de leverantörer av audiovisuella medietjänster som lyder under deras jurisdiktion att främja informationskampanjer i syfte att förebygga våld mot kvinnor och minderåriga, om möjligt i samarbete med offentliga eller privata sammanslutningar och aktörer som är verksamma på detta område.
Motivering
Mot bakgrund av situationen i många medlemsstater, med barn som försvinner och mördas, pedofilibrott, spridning av pornografiskt material, webbplatser som inbjuder till utnyttjande av barn och ökande våld mot kvinnor, blir det allt mer brådskande och nödvändigt att ingripa på ett klart och beslutsamt sätt mot ett socialt gissel som framför allt drabbar en fullständigt försvarslös och oskyldig åldersgrupp.
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3e (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.	Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte innehåller någon diskriminering eller på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, samt att de respekterar den mänskliga värdigheten och den personliga integriteten.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.	1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6. För icke‑linjära tjänster kan främjandet bland annat ta sig följande former: minimiinvesteringar i europeiska produktioner i förhållande till omsättningen, en minimiandel av europeiska produktioner i beställningskataloger för video och en attraktiv presentation av europeiska produktioner i elektroniska programguider.
Motivering
Det föreslagna tillägget preciserar de främsta exemplen på åtgärder som medlemsstater kan vidta för att nå det mål som fastställs i den första meningen. På så sätt är det möjligt att främja genomförandet av målet samtidigt som den nödvändiga flexibiliteten bibehålls i genomförandet (uttryck som ”där så är praktiskt möjligt” och ”på lämpligt sätt” visar att uppräkningen av åtgärder inte är uttömmande och inte bindande).
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.	4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller och en oberoende studie vartannat år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och målet om kulturell mångfald.
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 4a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	4a. Vid utgången av det femte året efter antagandet av detta direktiv skall rådet se över genomförandet av denna artikel på grundval av en rapport som tagits fram av kommissionen och som vid behov skall innehålla förslag till anpassningar med beaktande av marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen, målet om kulturell mångfald samt en oberoende studie om följderna av de åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 1.
Motivering
Det är grundläggande att se till att denna artikel genomförs på ett effektivt sätt, och för att uppnå detta är det viktigt att inrätta ett system för att se över denna artikel som har inspirerats av den nu gällande bestämmelsen för TV‑programtjänster enligt definitionen i artiklarna 4.4 och 25 a i direktivet ”Television utan gränser”.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, inledningen och leden a–c (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall se till att audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av företag inom deras jurisdiktion uppfyller följande krav:	Medlemsstaterna skall se till att audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av företag inom deras jurisdiktion respekterar de principer som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna och särskilt uppfyller följande krav:
(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen måste vara klart identifierbar som sådan. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.	(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte
	(i) diskriminera någon på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller nationalitet,
	(ia) kränka den mänskliga värdigheten eller respekten för den enskilda människan,
	(ii) angripa religiös eller politisk övertygelse,
	(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,
	(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.
(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik.	(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen måste vara klart identifierbar som sådan. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.
(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte	(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik.
(i) diskriminera någon på grund av ras, kön eller nationalitet,
(ii) angripa religiös eller politisk övertygelse,
(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,
(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga eller försöka utnyttja minderåriga, utsatta och funktionshindrade personers känslighet. Därför får den inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer, om detta inte kan motiveras av inlärnings‑ eller utbildningsskäl.
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Linjära tjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. De får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Nyhets‑ och politiska samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.	4. Nyhets‑ och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster eller program för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga allmänna eller särskilda åtgärder för att successivt se till att de audiovisuella medietjänster som lyder under deras jurisdiktion blir helt tillgängliga för funktionshindrade personer.
	2. Från och med (dag) (månad) (år) skall medlemsstaterna vartannat år inkomma med nationella rapporter till kommissionen om tillämpningen av denna artikel.
	Denna rapport skall särskilt innehålla statistiska uppgifter om de framsteg som gjorts för att skapa tillgänglighet enligt punkt 1, redogörelser för bristande framsteg samt uppgifter om de åtgärder som vidtagits eller planerats för att nå målet.
	Kommissionen skall se till att denna artikel tillämpas i enlighet med föreskrifterna i fördraget.
Motivering
Den nya artikeln påför medlemsstaterna skyldigheten att vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att digital-TV blir helt tillgänglig för människor med funktionshinder och rapportera om de åtgärder som vidtagits för att garantera detta.
Rapporterna bör åtminstone omfatta statistiska uppgifter om tillgängligheten till TV, framstegsrapporter samt uppgifter om hur de funktionshindrade rådfrågats.
En bilaga bör bifogas direktivet, med förklaring av vad ”tillgänglighet” innebär samt med åtgärder som kan behöva vidtas för att förverkliga tillgängligheten, och i det sammanhanget bör ”Digital TV Equipment: Vulnerable Consumer Requirements”, som offentliggjorts av Förenade kungariket i mars 2006, användas som referensmaterial.
Ändringsförslag 53 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3hb (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hb
	1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser inom civilrätt, straffrätt eller administrativ lagstiftning som antagits av medlemsstaterna skall varje fysisk eller juridisk person, oberoende av nationalitet, vars legitima intressen, i synnerhet men inte enbart vederbörandes anseende och goda namn, har skadats av felaktiga påståenden i ett program, ha rätt till genmäle eller motsvarande.
	Medlemsstaterna skall se till att det faktiska utövandet av rätten till genmäle eller motsvarande inte hindras av orimliga regler eller villkor. Genmälet skall sändas inom rimlig tid efter det att begäran inlämnats samt vid lämplig tidpunkt och på ett lämpligt sätt med hänsyn till det program som begäran avser.
	2. Rätten till genmäle eller motsvarande kan utövas gentemot alla leverantörer av audiovisuella medietjänster som tillhör någon medlemsstats jurisdiktion.
	3. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att etablera rätten till genmäle eller motsvarande och skall fastställa det förfarande som skall följas för att genomföra detta. De skall särskilt se till att en tillräcklig tidsperiod medges och att förfarandena är sådana att tillfälle till genmäle eller motsvarande vederbörligen kan ges fysiska eller juridiska personer som bor eller är etablerade i andra medlemsstater.
	4. En begäran om genmäle eller motsvarande kan avvisas om detta inte är motiverat enligt de villkor som anges i punkt 1 eller skulle innebära en straffbar handling eller skulle medföra civilrättsligt ansvar för leverantören av den audiovisuella medietjänsten eller skulle överskrida gränserna för allmän anständighet.
	5. Medlemsstaterna skall se till att tvister om rätten till genmäle eller motsvarande kan bli föremål för rättslig prövning.
	6. Rätten till genmäle påverkar inte andra möjligheter till rättslig prövning som står till buds för personer vars värdighet, heder, rykte eller privatliv har kränkts av media.
Motivering
Rätten till svaromål bör tillämpas på alla audiovisuella medietjänster och inte endast på linjära tjänster.
Ändringsförslag 54 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Enstaka reklam- och teleshoppinginslag skall endast förekomma undantagsvis, utom i sportprogram.”	2. Enstaka reklam- och teleshoppinginslag skall endast förekomma undantagsvis.”
Ändringsförslag 55 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. I program som består av fristående delar eller i sportprogram och på liknande sätt strukturerade evenemang och föreställningar som innehåller pauser skall reklam och teleshoppinginslag endast infogas mellan sådana delar eller i pauserna.
Ändringsförslag 56 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2, stycke 1 (direktiv 89/552/EEG)
2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 35‑minutersperiod.	2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 45‑minutersperiod. Sändningen får brytas ytterligare en gång om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga 45‑minutersperioder. Sändning av audiovisuella produktioner såsom spelfilm och filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, lätta underhållningsprogram och dokumentärer) får, under förutsättning att deras programlagda sändningstid överstiger 45 minuter, avbrytas en gång för varje hel period om 45 minuter. Sändningen får brytas ytterligare en gång om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga 45‑minutersperioder.
Ändringsförslag 57 ARTIKEL 1, LED 17 Artikel 20a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 20a
	1. För att värna principerna om pluralism, konkurrens och fri företagsamhet när det gäller reklamintäkter skall undersökningar om tittarsiffror uppfylla följande kriterier:
	(a) De analysinstitut som genomför undersökningar om tittarsiffror skall vara oberoende av alla undersökningsobjekt.
	(b) Förvaltningsorganens (tekniska och vetenskapliga kommittéer och/eller kontrollkommittéer) representativitet: Dessa organ skall innehålla företrädare för alla berörda undersökningsobjekt (operatörer, marknad och konsumenter) och inte begränsa sig till de olika typerna av sändningsplattformar.
	(c) Öppenhet hos de tekniska kommittéerna, som skall tilldelas verkliga befogenheter för undersökningsverksamheten, utan någon som helst teknisk eller förvaltningsmässig inblandning från styrelsens sida.
Motivering
Undersökningar om tittarsiffror är viktiga med tanke på reklamintäkterna och därför bör man skapa en enhetlig nivå i hela unionen i enlighet med principerna om yttrandefrihet, oberoende, öppenhet och representativitet.
Ändringsförslag 58 ARTIKEL 1, LED 18A (nytt) Artikel 23 (direktiv 89/552/EEG)
Artikel 23	utgår
Rätt till genmäle
1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser inom civilrätt, straffrätt eller administrativ lagstiftning som antagits av medlemsstaterna, skall varje fysisk eller juridisk person, oberoende av nationalitet vars legitima intressen, i synnerhet vederbörandes anseende och goda namn, har skadats av felaktiga påståenden i ett TV‑program, ha rätt till genmäle eller motsvarande.
2. Rätt till genmäle eller motsvarande skall gälla gentemot alla programföretag inom en medlemsstats jurisdiktion.
3. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att etablera rätten till genmäle eller motsvarande och skall fastställa den procedur som skall följas för att genomföra detta. Särskilt skall de säkerställa att en tillräcklig tidsperiod medges och att procedurerna är sådana att tillfälle till genmäle eller motsvarande vederbörligen kan ges fysiska eller juridiska personer som bor eller är etablerade i andra medlemsstater.
4. En begäran om genmäle eller motsvarande kan avvisas om detta inte är motiverat enligt de villkor som angetts i punkt 1 eller skulle innebära en straffbar handling eller skulle medföra civilrättsligt ansvar för programföretaget eller skulle överskrida gränserna för allmän anständighet.
5. Bestämmelser skall fastställas för förfaranden, varigenom tvister om rätten till genmäle eller motsvarande kan bli föremål för rättslig prövning.
Motivering
Rätten till genmäle bör tillämpas på alla audiovisuella medietjänster och inte endast på linjära tjänster.
Ändringsförslag 59 ARTIKEL 1, LED 19A (nytt) Artikel 23a, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
	(19a) Artikel 23a.1 skall ersättas med följande:
	”1. En kontaktkommitté skall inrättas under kommissionen. Den skall bestå av företrädare för de behöriga nationella tillsynsmyndigheter som avses i artikel 23b. Den skall ha en företrädare för kommissionen som ordförande och sammanträda antingen på dennes initiativ eller på begäran av en medlemsstats delegation.”
Ändringsförslag 60 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Medlemsstaterna skall se till att nationella tillsynsmyndigheter inrättas, garantera deras oberoende i förhållande till politiska, ekonomiska eller finansiella intressen och se till att de utövar sina befogenheter i beslutsprocessen och i arbetet på ett opartiskt och öppet sätt.
Ändringsförslag 61 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall överlåta åt tillsynsmyndigheterna att vaka över att leverantörerna av audiovisuella tjänster respekterar bestämmelserna i direktivet, särskilt de som avser yttrandefriheten, mediepluralismen, den mänskliga värdigheten, principen om icke‑diskriminering samt skyddet av minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet.”	2. Tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet och skall vid allvarliga överträdelser av bestämmelserna samråda för att besluta om vilka åtgärder som skall vidtas.
Ändringsförslag 63 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23c (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 23c
	1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera informationsmångfalden i TV-systemet. Medlemsstaterna skall särskilt förbjuda skapandet och upprätthållandet av dominerande ställningar på TV-marknaden och härmed förbundna marknader.
	2. Medlemsstaterna skall bemöda sig om att garantera respekten för neutralitet i den information som myndigheterna tillhandahåller och fastställa lämpliga åtgärder för att undvika att ett eventuellt missbruk av myndighetsställning påverkar den information som förmedlas via medierna.
Motivering
Ändringsförslaget stämmer överens med den ståndpunkt som parlamentet redan tillstyrkt (se den resolution om ”Television utan gränser” som antogs den 6 september 2005 och Europaparlamentets resolution om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna (artikel 11.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna) i EU och särskilt i Italien (2003/2237(INI)), och som syftar till att ålägga medlemsstaterna att respektera de allmänna principerna om skydd av pluralismen samt förbjuda innehavare av regeringsämbeten att kontrollera radio- och TV-bolag.
Det är uppenbart att skillnaderna mellan de befintliga nationella bestämmelserna på detta område gör det svårare att göra anspråk på etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster i gemenskapen.
Ändringsförslag 64 ARTIKEL 1, LED 22 Artikel 26, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	När kommissionen utarbetar dessa rapporter skall den samråda inte bara med de nationella tillsynsmyndigheterna utan även med en europeisk plattform bestående av konsumentorganisationer som företräder de olika användarkategorierna.
Motivering
Konsumentorganisationerna måste spela en central roll vid utarbetandet av dessa rapporter.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD)
Ansvarigt utskott	CULT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 2.2.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Jean-Marie Cavada 22.2.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	4.5.2006		19.6.2006	12.7.2006
Antagande	4.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 1 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Edit Bauer, Johannes Blokland, Mihael Brejc, Michael Cashman, Jean-Marie Cavada, Carlos Coelho, Fausto Correia, Elly de Groen-Kouwenhoven, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Adeline Hazan, Lívia Járóka, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Romano Maria La Russa, Henrik Lax, Antonio Masip Hidalgo, Edith Mastenbroek, Jaime Mayor Oreja, Martine Roure, Inger Segelström, Ioannis Varvitsiotis, Donato Tommaso Veraldi, Manfred Weber, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Genowefa Grabowska, Ignasi Guardans Cambó, Luis Herrero-Tejedor, Sophia in 't Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Katalin Lévai, Javier Moreno Sánchez, Antonio Tajani, Kyriacos Triantaphyllides, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Luigi Cocilovo, Alessandro Foglietta, Roberto Musacchio
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (12.10.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD))

Föredragande: Karsten Friedrich Hoppenstedt

KORTFATTAD MOTIVERING

1.  I samband med utformningen av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster måste grundläggande villkor skapas för en framgångsrik utveckling av gränsöverskridande medietjänster, så att konkurrenskraften inom EU stärks på detta område. Samtidigt måste man ta hänsyn till den audiovisuella sektorns speciella natur och trygga viktiga grundprinciper, som skyddet av minderåriga och konsumentskyddet.

2.  I och med den fortskridande tekniska marknadsutvecklingen på det audiovisuella området, i synnerhet den digitala konvergensen mellan kommunikationsnäten och den sändning av medieinnehåll som denna medför via nya tekniska plattformar, som mobiltelefoni och Internet, skapades distributionsmöjligheter som i lika stor utsträckning som televisionen har en potential att påverka människors åsikter.
Mot bakgrund av denna utveckling välkomnas det förslag som kommissionen lagt fram i detta sammanhang. Genom förslaget önskar man – under hänvisning till att de aktuella tjänsterna är innehållsmässigt och funktionellt jämförbara – skapa enhetliga spelregler när det gäller konkurrenssituationen och därmed säkerhet om rättsläget.
Detta teknikneutrala förslag är nödvändigt om framtida företeelser med allt kortare halveringstid skall kunna omfattas.

3.  Trots detta krävs en begränsning av det än så länge mycket omfattande tillämpningsområdet. Vissa områden måste exkluderas som enligt syftet med detta direktiv helt riktigt inte får omfattas av direktivet. Detta gäller framför allt privat innehåll liksom Internetbaserat spelande (även hasardspel).

4.  Därutöver krävs en tydlig avgränsning av direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG) i förhållande till detta direktiv, som skall vara överordnat det förstnämnda direktivet. Detta leder till en ökad säkerhet om rättsläget, som är nödvändig i synnerhet i samband med investeringar i de nya medietjänsterna.

5.  De befintliga skillnaderna i regleringsgrad när det gäller television och beställtjänster är motiverade med tanke på användarnas olika kontrollmöjligheter. Exempel bör emellertid anges i samband med bestämmelserna för att ge en viss orientering och motverka oklarheter i avgränsningen.

6.  Den starka principen om ursprungsland utgör kärnan i direktivet och bör med tanke på behovet av en funktionsduglig inre marknad inte heller mjukas upp. Såtillvida måste EG-domstolens kodifierade rättspraxis betraktas som ett tillfredsställande regleringssystem när det gäller eventuella fall av bristande efterlevnad.

7.  Rätten till korta nyhetsinslag måste göras till mer än den rätt till icke-diskriminering den är enligt kommissionens förslag. Den bör i stället som en rätt för hela gemenskapen gälla Europeiska unionens samtliga medlemsstater i lika stor utsträckning för att det gränsöverskridande informationsflödet skall tryggas.

8.  Med rätta föreslår kommissionen inte någon omedelbar tillämpning av kvoterna på icke‑linjära tjänster. Som förtydligande bör tilläggas att en hög grad av flexibilitet medges medlemsstaterna när det gäller att främja produktionen av och tillgången till europeiska produktioner.

9.  Den avreglering som föreslås av kommissionen vad gäller de kvantitativa reklamreglerna välkomnas.
Nya tekniker, som gör det möjligt att dölja reklaminslag (som exempelvis timeshift-funktionen hos hårddiskspelare), måste med tanke på det ekonomiska läget i mediesektorn inom EU leda till ytterligare avregleringar vad avser reklamreglerna.
Genom en stärkt medieindustri kan ett stort antal fritt tillgängliga erbjudanden bibehållas, varigenom den tydliga fokuseringen på avgiftsbelagda erbjudanden motverkas. Mångfalden i EU:s medielandskap stöds därmed. Dessutom ges leverantörerna av innehållet större utrymme för kreativitet.
Slutligen kan man med tanke på den stora valfriheten och de många kontrollmöjligheterna hänvisa till användarens eget ansvar.
Mot denna bakgrund kan såväl upphävandet av kravet på att sända reklam i större block förespråkas som minskningen av det tidsintervall – från 35 till 30 minuter – under vilket filmer producerade för TV, biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas maximalt en gång.

10.  Den gråzon som uppstått när det gäller produktplacering behöver undanröjas, och i detta sammanhang skulle en konkret rättslig ram bidra till ökad säkerhet om rättsläget och ett rättsligt klarläggande. Ändamålsenlig vore en positivlista (det vill säga en lista över tillåtna inslag) över situationer i vilka produktplacering tillåts för format där opinionsbildning inte är den dominerande funktionen och för sådana fall där liten eller ingen ersättning har getts för produktplaceringen, så att det inte finns någon risk för att det redaktionella innehållet påverkas.
Det är därutöver viktigt att hålla särskilt känsliga program, som barnprogram, helt fria från produktplacering.
Oron kring sämre insyn och minskat konsumentskydd kan bemötas med lämpliga identifieringsåtgärder.

11.  De alternativa lagstiftningsmetoderna samreglering och självreglering bör utnyttjas i större utsträckning. I synnerhet självreglering bör lyftas fram i artikel 3.3 i direktivet. Trots detta måste staten bära det slutliga ansvaret. Vad gäller den konkreta utformningen bör en viss grad av flexibilitet tillåtas hos medlemsstaterna för att se till att man behåller befintliga välfungerande system.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 1A (nytt)
	(1a) Det huvudsakliga syftet med översynen av direktiv 89/552/EEG bör vara att bereda utrymme för förändring och stärka konkurrenskraften på den globala marknaden för audiovisuella medietjänster. En liberalare och enklare rättslig ram kommer att främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och innovation, i enlighet med Lissabonstrategin.
Ändringsförslag 2 SKÄL 3
(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster.	(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med vissa särskilda regler för dessa tjänster, men endast då dessa är absolut nödvändiga.
Motivering
För att de audiovisuella medietjänsterna skall kunna vara konkurrenskraftiga bör man undvika att överbelasta dem med bestämmelser.
Ändringsförslag 3 SKÄL 4
(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar.	(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar. Direktiv 89/552/EEG bör inte hindra utvecklingen av nya tjänster genom restriktiva rättsliga bestämmelser.
Motivering
Det reviderade direktivet bör uppmuntra snarare än hämma utvecklingen av nya audiovisuella tjänster.
Ändringsförslag 4 SKÄL 6A (nytt)
	(6a) Främjandet av konkurrenskraften hos den europeiska industrin, varav den audiovisuella sektorn utgör en viktig del, är avgörande för att Lissabonstrategins politiska mål skall kunna uppnås. I syfte att stärka den audiovisuella industriella sektorns konkurrenskraft bör man sålunda främja tillräckliga finansieringsmöjligheter inom en lämplig rättslig ram. Det är mycket viktigt att den audiovisuella sektorn är dynamisk och lönsam, varför målet bör vara att reglera sektorn med så få restriktioner som möjligt.
Motivering
För att de audiovisuella medietjänsterna skall kunna vara konkurrenskraftiga bör man undvika att överbelasta dem med bestämmelser.
Ändringsförslag 5 SKÄL 13
(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser.	(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public serviceföretagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser eller annat innehåll som genererats av användaren och som normalt inte tillhandahålls mot betalning. Endast ett tydligt ekonomiskt syfte rättfärdigar tillämpningen av detta direktiv. Huruvida verksamheten har det erfordrade ekonomiska syftet bedöms enligt bestämmelserna i den medlemsstat i vilken leverantören av medietjänster är etablerad.
Motivering
Det måste klargöras att direktivet endast får tillämpas på ekonomisk verksamhet och att privat innehåll och halvprivata erbjudanden därmed faller utanför direktivets tillämpningsområde.
Det ekonomiska syftet bör vara relativt framträdande så att exempelvis webbplatser eller webbloggar som endast omfattar uppgifter om den använda mjukvaran exkluderas ur detta direktivs tillämpningsområde. Bedömningskriterier kan hämtas från respektive medlemsstats nationella lagstiftning, till exempel från skatte- eller bolagsrätten.
Ändringsförslag 6 SKÄL 14
(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier i deras informativa, underhållande och utbildande funktion, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e-postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.	(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier som påverkar människors åsikter i sin informativa, underhållande och utbildande funktion, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e-postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art. Inte heller omfattas hasardspel med en insats som representerar ett penningvärde – inklusive lotterier, vadslagning och Internetbaserade spel som bygger på interaktiv mjukvara – så länge det huvudsakliga syftet med dessa inte är att distribuera audiovisuellt innehåll.
Motivering
Det måste klargöras att Internetbaserat spelande (även hasardspel) som bygger på interaktiv mjukvara inte faller inom direktivets tillämpningsområde. Distributionen av audiovisuellt innehåll utgör i dessa fall i regel endast en sidoeffekt, vilket innebär att dessa områden inte täcks av syftet med direktivet.
Hasardspelssektorn utgör dessutom en mycket känslig marknad, som på grund av konsumentskyddet och av skäl som har med den allmänna säkerheten och ordningen att göra kräver ett mer differentierat regelverk.
Ändringsförslag 7 SKÄL 17
(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.	(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Redaktionellt ansvar omfattar ansvaret för att valet och utformningen av det audiovisuella innehållet – vare sig det gäller programmets enskilda beståndsdelar eller programsammansättningen – sker på ett professionellt vis. Detta redaktionella ansvar gäller vad beträffar television fastställandet av programtablån och vad avser beställtjänster sammanställandet av innehållsutbudet. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
Motivering
I och med definitionen av redaktionellt ansvar klargörs att rena webbhotellsleverantörer, som endast ställer plattformen för innehållet till förfogande, inte omfattas. I övrigt syftar denna definition till att utesluta innehåll som erbjuds av privatpersoner i enstaka fall.
Ändringsförslag 8 SKÄL 18
(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.	(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar bilder med eller utan ljud som ingår i eller åtföljer program och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.
Motivering
Det måste klargöras att audiovisuell marknadskommunikation också kan integreras i programmen i och med att produktplacering tillåts. Dessutom är det oklart varför de bilder som omfattas av begreppet audiovisuell marknadskommunikation måste vara rörliga. I och med den ökande användningen av nya reklamtekniker, som delad TV-skärm, är det även tänkbart att man skulle kunna infoga en stillbild.
Ändringsförslag 9 SKÄL 19A (nytt)
	(19a) En mycket viktig förutsättning för främjandet av en stark, konkurrenskraftig och integrerad europeisk audiovisuell industri och en starkare mediepluralism i hela EU är fortfarande att bara en medlemsstat bör ha jurisdiktion över en viss leverantör av audiovisuella medietjänster. Det etableringskriterium som används för att fastställa denna jurisdiktion bör därför kvarstå i enlighet med direktiv 97/36/EG.
Motivering
Syftet är att stärka principen om ursprungsland och särskilt att stärka de nuvarande definitionerna av etablering och jurisdiktion som hittills på ett effektivt sätt har underlättat gränsöverskridande sändningsverksamhet i EU.
Ändringsförslag 10 SKÄL 25
(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.	(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet. Självreglering ger sålunda ytterligare möjligheter att nå vissa mål i detta direktiv, men kan inte helt och hållet ersätta de lagstiftande myndigheternas skyldighet. Samreglering erbjuder den ”rättsliga koppling” som behövs mellan självreglering och den nationella lagstiftningen, och gör det möjligt att införliva direktiv i enlighet med olika rättsliga traditioner.
Motivering
Definitionerna av själv- och samreglering i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning erkänner inte många verkningsfulla existerande självreglerande system, såsom de som redan länge funnits i många medlemsstater för självreglering av reklam. Om medlemsstaterna överlåter uppgifter för att uppnå direktivets mål på självreglerande organ bör överlåtelsemekanismen vara tillräckligt klar för att garantera att de reglerande åtgärderna kan användas om man inte kan använda sig av de självreglerande åtgärderna för att nå direktivets mål.
Ändringsförslag 11 SKÄL 25A (nytt)
	(25a) Samreglering och självreglering bör utnyttjas i större utsträckning för att man skall uppnå målen i detta direktiv. Erfarenheten har visat att dessa alternativa lagstiftningsmetoder i många fall är effektiva i olika berörda medlemsstater och därmed kan de spela en viktig roll i synnerhet på området för konsumentskydd. Samreglering bör uppfattas som ett samarbete mellan nationella myndigheter och självregleringsorgan. Inom ramen för ett sådant samarbete delegeras genom lagstiftning förverkligandet av de mål som specificerats av lagstiftaren till erkända aktörer på det aktuella området. Genom denna ”rättsliga koppling” fortsätter den nationella lagstiftaren att ha ansvaret, och kan ingripa och reglera.
Motivering
En ökad användning av regleringsmekanismerna samreglering och självreglering förespråkas. Trots detta måste staten bära det övergripande ansvaret så att man i fall av misslyckade alternativa lagstiftningsmetoder har rätt till statligt ingripande. För att se till att man behåller befintliga välfungerande system bör samtidigt en viss grad av flexibilitet tillåtas hos medlemsstaterna när det gäller den konkreta utformningen.
Ändringsförslag 12 SKÄL 27
(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte skall vara längre än 90 sekunder.	(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, ansvarar medlemsstaterna för att de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av större allmänintresse ger andra programföretag och godkända och erkända nyhetsbyråer, som agerar direkt på de godkända programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetsprogram på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till övriga beviljade rättigheter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag
	– inte skall vara längre än 90 sekunder och deras längd bör överensstämma med deras ändamål och vara förenliga med evenemangets karaktär,
	– bör, när det gäller organiserade evenemang, sändas först efter det att det ursprungliga programföretaget haft utsändningsmöjlighet eller 60 minuter efter händelsen, beroende på vad som infaller först,
	– inte bör sändas senare än 36 timmar efter det att evenemanget avslutats utan särskild tillåtelse av rättighetshavaren,
	– skall sändas med tydliga uppgifter om namnet på det ursprungliga programföretaget och/eller rättighetshavaren vilka skall visas under hela sändningen,
	– skall ge rättighetshavaren rätt till skälig kompensation från programföretaget.
	Kraven i denna artikel upphäver inga bestämmelser i medlemsstaternas upphovsrättslagstiftning, inklusive t.ex. direktiv 2001/29/EG, Bernkonventionen och Romkonventionen.
	Programföretag har rätt att antingen fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, varvid minimikravet dock är att källan anges, eller så kan de själva skaffa sig tillgång till händelsen för sändningsändamål enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning.
Ändringsförslag 13 SKÄL 28
(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c–3h.	(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c–3h. Som TV-sändningar, det vill säga linjära tjänster, betraktas för närvarande i synnerhet analoga och digitala TV-sändningar, direktuppspelning (”streaming”), webbutsändning (”web‑casting”) och falsk beställ-TV, medan exempelvis beställvideo hör till (de icke-linjära) beställtjänsterna.
Motivering
Språkliga ändringar.
Ändringsförslag 14 SKÄL 35
(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.	(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför får de främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp.
Ändringsförslag 15 SKÄL 36
(36) När bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 89/552/EEG, i dess ändrade lydelse, genomförs, bör medlemsstaterna anta bestämmelser om att programföretagens programutbud skall omfatta en lämplig andel europeiska samproduktioner eller produktioner från andra europeiska länder.	utgår
Ändringsförslag 16 SKÄL 40
(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.	(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör i specificerade fall – enligt en positivlista – tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.
Motivering
Det bör förtydligas att det inte är tillåtet med produktplacering i största allmänhet utan endast i fallen på positivlistan och dessutom endast under vissa omständigheter.
Ändringsförslag 17 SKÄL 41
(41) Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande.	(41) Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Dessutom skall bestämmelserna i detta direktiv vara överordnade bestämmelserna i direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden.
Motivering
Det är nödvändigt med en klar avgränsning i förhållande till direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden. Detta leder till en ökad säkerhet om rättsläget, som är nödvändig i synnerhet i samband med investeringar i den nya medieindustrin.
Ändringsförslag 18 SKÄL 42
(42) Det allt större antalet nya tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.	(42) Det allt större antalet nya linjära och icke-linjära tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.
Motivering
I den digitala åldern finns det för tillfället och kommer det även i fortsättningen att finnas ett större urval av linjära tjänster.
Ändringsförslag 19 SKÄL 43
(43) Direktivet syftar till att värna den europeiska televisionens speciella karaktär och begränsar därför de avbrott som får göras i biograffilmer och TV-filmer samt vissa kategorier av program som fortfarande behöver ett särskilt skydd.	(43) Direktivet syftar till att värna den europeiska televisionens speciella karaktär. Reklam- och teleshoppinginslag får därför inlemmas i program endast på sådant sätt att de inte skadar programmets integritet och värde, med beaktande av programmets naturliga pauser och tidslängd samt av programtypen, och inte heller skadar rättighetshavarnas rättigheter.
Motivering
Leverantörer av audiovisuella medietjänster som investerar i kostsamma originalinnehåll såsom filmer gjorda för TV (TV-filmer) eller biograffilmer bör ha möjlighet att få finansiering för denna typ av premiuminnehåll. Eftersom premiuminnehåll är dyrt och mycket viktigt för företagets varumärke kommer reklaminslagen att placeras mycket försiktigt och ansvarsfullt, så att premiuminnehållet inte förlorar sitt värde på grund av alltför mycket reklam eller fel placerad reklam. Om man begränsar möjligheterna att införa reklaminslag i filmer kommer finansieringen av detta innehåll även att begränsas. Följden blir att leverantörerna av audiovisuella medietjänster i framtiden kanske inte kan fortsätta att investera i filmer. En allmän bestämmelse om skydd av filmens integritet, programflödet och om upphovsrättsligt skydd kommer att främja målet med investering i filmer även i framtiden.
Ändringsförslag 20 SKÄL 46
(46) Produktplacering förekommer i biograffilmer och audiovisuella produktioner som görs för TV, men medlemsstaterna reglerar detta fenomen på olika sätt. För att garantera lika konkurrensvillkor, och därmed förbättra den europeiska mediebranschens konkurrenskraft, är det nödvändigt att anta regler för produktplacering. Den definition av produktplacering som införs här omfattar varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i ett program. Detta sker normalt mot betalning eller liknande ersättning. Produktplacering omfattas av samma kvalitativa regler och restriktioner som reklam.	(46) Produktplacering förekommer i biograffilmer och audiovisuella produktioner som görs för TV, men medlemsstaterna reglerar detta fenomen på olika sätt. För att garantera lika konkurrensvillkor, och därmed förbättra den europeiska mediebranschens konkurrenskraft, är det nödvändigt att anta regler för produktplacering. Ändamålsenlig vore en förteckning över situationer i vilka produktplacering tillåts för format där opinionsbildning inte är den dominerande funktionen och för sådana fall där liten eller ingen ersättning har getts för produktplaceringen, så att det inte finns någon risk för att det redaktionella innehållet påverkas. Definitionen av produktplacering omfattar varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i ett program. Detta sker normalt mot betalning eller liknande ersättning. Denna ersättning kan bestå i tjänster för vilka man annars hade varit tvungen att ge kompensation (ekonomisk, personell eller in natura). Produktplacering omfattas av samma kvalitativa regler och restriktioner som reklam och måste dessutom uppfylla särskilda krav. Bland annat får det redaktionella ansvaret och oberoendet hos leverantören av medietjänsten inte påverkas menligt. I synnerhet får infogandet av produkten i programmets handling inte ge intrycket av att produkten stöds av programmet eller dess producenter. Därutöver får produkten inte ges ”en omotiverat framträdande plats”. En framhävning är otillåten om den inte är motiverad av redaktionella skäl med hänsyn till programinnehållet och i synnerhet återgivningen av den omgivande verkligheten. Upprepad visning av varumärken, produkter eller tjänster, eller de sätt på vilka de visas kan vara skäl till förbud. I detta sammanhang bör man även beakta innehållet i de program i vilka varumärkena, produkterna eller tjänsterna visas. Kraven på konsumentskydd och insyn uppfylls genom omfattande identifieringsskyldigheter. För att inte åstadkomma ytterligare reklameffekter får den identifiering som infogas i programmet inte vara identisk med produktens logotyp. Av detta skäl bör en neutral logotyp användas.
Motivering
I samband med regleringen av produktplacering vore det ändamålsenligt att införa en positivlista (det vill säga en lista över tillåtna inslag) över situationer i vilka produktplacering tillåts för format där opinionsbildning inte är den dominerande funktionen och för sådana fall där liten eller ingen ersättning har getts för produktplaceringen, så att det inte finns någon risk för att det redaktionella innehållet påverkas.
De karaktäristiska egenskaperna för otillåten framhävning fastställs baserat på de argument som framförs i kommissionens tolkningsmeddelande om vissa aspekter på bestämmelserna om TV-reklam i direktivet ”Television utan gränser” (2004C 102/02).
Ändringsförslag 21 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna och ledamöter i tillsynsorgan bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv. När det gäller tillsynsmyndigheternas och tillsynsorganens praktiska organisation får de nationella särdragen, baserade på medielagar, behållas i den mån de varken äventyrar tillsynsmyndigheternas respektive tillsynsorganens opartiskhet eller öppenhet.
Motivering
Genom detta tillägg ser man till att de befintliga särdragen när det gäller medlemsstaternas organisation av tillsynsmyndigheterna och tillsynsorganen kan behållas.
Ändringsförslag 22 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG,	(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla program som består av rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten, och som omfattas av det redaktionella ansvaret hos en leverantör av medietjänster och distribueras via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG och/eller audiovisuell marknadskommunikation.
	Denna definition omfattar inte
	– tjänster där det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt och inte det huvudsakliga syftet,
	– elektroniska utgåvor av dagstidningar och tidskrifter, eller
	– icke-ekonomisk verksamhet som webbloggar och privata webbplatser.
Ändringsförslag 23 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led aa (nytt)(direktiv 89/552/EEG)
	(aa) program: en kombination av rörliga bilder, med eller utan ljud, som utgör de enskilda beståndsdelarna i en programtablå eller ett innehållsutbud och som sammanställs av en leverantör av medietjänster, och vars huvudsakliga syfte är att förmedla information, underhållning eller utbildning till användaren.
Motivering
Ändringsförslaget stödjer föredragandens tillvägagångssätt men inför ytterligare en definition av ”program” (”vars huvudsakliga syfte” är ”information, underhållning eller utbildning till användaren”). Det är viktigt att undvika sammanblandning mellan traditionella program och sådana konkreta innehåll (t.ex. av 30 minuters längd) som företagen producerar i syfte att främja sina produkter och tjänster. Den här typen av innehåll, som kan utgöra en betydande del av vissa icke-linjära tjänster och som tittarna kan beställa för deras egen skull bör regleras som ”audiovisuell kommersiell kommunikation”.
Ändringsförslag 24 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) televisionssändning: en linjär audiovisuell medietjänst där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas och fastställer programtablån,	(c) televisionssändning eller en linjär audiovisuell medietjänst: den ursprungliga överföringen med tekniska medel av program i kodad eller okodad form och i kronologisk ordning för samtidig visning av program enligt en fastställd programtablå,
Ändringsförslag 25 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas, utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster,	(e) beställ-televisionstjänst (dvs. icke-linjär audiovisuell medietjänst): en audiovisuell medietjänst som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster för visning av program vid en tidpunkt som bestäms av användaren utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster; tjänstens ekonomiska aspekt skall vara avgörande,
Ändringsförslag 26 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,	(f) audiovisuell marknadskommunikation: bilder med eller utan ljud som sänds som en del av audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,
Ändringsförslag 27 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led h (direktiv 89/552/EEG)
(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av programföretaget är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,	(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av leverantören av en medietjänst är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,
Motivering
På grund av smygreklamens negativa konsekvenser för konsumenterna bör förbudet mot smygreklam omfatta alla leverantörer av audiovisuella medietjänster. En utvidgning av förbudet mot smygreklam till att även omfatta icke-linjära tjänster är dessutom förenlig med förbudet i artikel 3g a mot audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam.
Ändringsförslag 28 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led i (direktiv 89/552/EEG)
(i) sponsring: varje bidrag till finansieringen av en audiovisuell medietjänst som ges av ett offentligt eller privat företag som inte är verksamt inom tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,	(i) sponsring: varje bidrag till finansieringen av en audiovisuell medietjänst eller ett program som ges av ett offentligt eller privat företag som inte är verksamt inom tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,
Motivering
Tillägget är en precisering.
Ändringsförslag 29 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led k (direktiv 89/552/EEG)
(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.	(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, mot betalning eller liknande ersättning. Den juridiska definitionen av produktplacering skall inte omfatta priser som delas ut i program eller produkter avsedda för marknadsföring av märkesvaror i program.
Motivering
Leverantörer av audiovisuella medietjänster behöver säkerhet kring rättsläget. Produktplacering skall betraktas som sådan endast om betalning verkligen erlagts. Att använda begreppet “normalt” skulle ge upphov till ett rättsligt antagande om en sådan betalning ‑ även om den inte erlagts ‑ och därmed skulle det vara nödvändigt att följa den speciella ordningen för produktplacering med identifiering osv. Det är avgörande att de nya bestämmelserna om produktplacering inte oavsiktligt förbjuder befintliga, legitimt använda format med spel och prisutdelning till vinnarna som motiverar tittarna att delta i och njuta av programmet.
Ändringsförslag 30 ARTIKEL 1, LED 4, LED A Artikel 2a, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
”1. Medlemsstaterna skall säkerställa fri mottagning och får inte begränsa vidaresändning inom sina territorier av audiovisuella medietjänster från andra medlemsstater av skäl som omfattas av samordningen genom detta direktiv.	”1. Medlemsstaterna skall säkerställa fri mottagning och får inte begränsa vidaresändning inom sina territorier av audiovisuella medietjänster från andra medlemsstater av skäl som omfattas av samordningen genom detta direktiv. Principen om ursprungsland utgör ryggraden i framgångsrika europeiska programföretag som en naturlig del av den inre marknaden. Vidare främjar principen informationsfrihet. Principen om ursprungsland är synnerligen viktig för utvecklingen av en alleuropeisk audiovisuell marknad med en stark industri som producerar europeiska program. Dessutom garanterar den tittarnas rätt att ta del av mångfalden av europeiska program.”
Ändringsförslag 31 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
(b) I punkt 2 skall ”artikel 22a” ersättas med ”artikel 3e”.	(b) Punkt 2 skall ersättas med följande:
	”2. Medlemsstaterna kan tillfälligt göra undantag från punkt 1 om följande villkor uppfylls:
	a) En TV-sändning som kommer från en annan medlemsstat överträder uppenbarligen, allvarligt och grovt bestämmelserna i artikel 22.1 eller 22.2 och/eller artikel 22a, eller en icke-linjär medietjänst som kommer från en annan medlemsstat överträder uppenbarligen, allvarligt och grovt bestämmelserna i artikel 3e eller 3d.
	b) Leverantören av medietjänster har under de föregående tolv månaderna överträtt bestämmelserna som avses i a vid minst två tillfällen.
	c) Den berörda medlemsstaten har skriftligen underrättat leverantören av medietjänsten och kommissionen om de angivna överträdelserna och om de åtgärder medlemsstaten avser att vidta om en sådan överträdelse skulle inträffa igen.
	d) Samråd med den medlemsstat som den audiovisuella medietjänsten kommer från och kommissionen har inte resulterat i någon uppgörelse i godo inom 15 dagar efter den skriftliga underrättelsen enligt c och den angivna överträdelsen fortsätter.
	Kommissionen skall inom två månader från underrättelsen om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaten bestämma om åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. Om så inte är fallet, skall medlemsstaten skyndsamt avsluta åtgärderna i fråga.”
Motivering
Skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten är grundläggande värden i den europeiska audiovisuella politiken och en av hjärtefrågorna i detta direktiv. I undantagsfall och under vissa strikta villkor bör de mål som hänför sig till dessa värden även kunna leda till en begränsning av principen om fri mottagning. Mottagning av icke-linjära tjänster kunde tidigare begränsas enligt bestämmelserna i direktivet om elektronisk handel, men i framtiden kommer icke-linjära tjänster att omfattas av direktivet om audiovisuella medietjänster. Av denna anledning bör det fastställas regler som anger i vilka fall fri mottagning får begränsas. Det vore önskvärt att dessa regler utformades i enlighet med reglerna för linjära tjänster, eftersom de icke-linjära tjänsterna till sin karaktär i allt högre grad börjar likna de linjära tjänsterna.
Ändringsförslag 32 ARTIKEL 1, LED 4, LED BA (nytt) Artikel 2a, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
	ba) Punkt 3 skall ersättas med följande:
	”3. Punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av förfaranden, åtgärder eller sanktioner mot överträdelserna i fråga i den medlemsstat som har jurisdiktion över den berörda leverantören av medietjänsten.”
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslag 117.
Ändringsförslag 33 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Medlemsstaterna skall främja system för samreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”	3. För införlivandet och genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv skall medlemsstaterna främja system för sam- och självreglering. Sådana system skall utformas så att de blir allmänt accepterade av aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”
Motivering
Införlivande av direktivet genom system för självreglering och självkontroll bör även i fortsättningen vara möjligt. Därför måste det klargöras att också självreglering omfattas av direktivet, förutsatt att staten i slutändan bär ansvaret och har motsvarande möjligheter att ingripa.
Ändringsförslag 34 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b (direktiv 89/552/EEG)
1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.	1. När det gäller korta nyhetsinslag skall varje medlemsstat se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.
	Den allmänna principen är att dessa korta utdrag
	– inte skall vara längre än 90 sekunder och deras längd bör överensstämma med deras ändamål och vara förenliga med evenemangets karaktär,
	– bör, när det gäller organiserade evenemang, sändas först efter det att det ursprungliga programföretaget haft utsändningsmöjlighet eller 60 minuter efter händelsen, beroende på vad som infaller först,
	– inte bör sändas senare än 36 timmar efter det att evenemanget avslutats utan särskild tillåtelse av rättighetshavaren,
	– skall sändas med tydliga uppgifter om namnet på det ursprungliga programföretaget och/eller rättighetshavaren vilka skall visas under hela sändningen,
	– skall ge rättighetshavaren rätt till skälig kompensation från programföretaget.
2. Programföretag har rätt att fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges.	2. Programföretag har rätt att antingen fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, varvid minimikravet dock är att källan anges, eller själva skaffa sig tillgång till händelsen för sändningsändamål enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning.
Ändringsförslag 35 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) I tillämpliga fall, den behöriga tillsynsmyndigheten.	(d) I tillämpliga fall, det behöriga tillsynsorganet.
Motivering
Genom denna ordalydelse kan man vara säker på att de olika organisationsformer för tillsynsorgan som finns i de aktuella medlemsstaterna omfattas.
Ändringsförslag 36 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga. Detta gäller i synnerhet program som innehåller pornografi och meningslöst våld.
	Kommissionen och medlemsstaterna skall göra allt för att uppmuntra de berörda parterna inom mediebranschen att som vidareåtgärd inom ramen för skyddet för minderåriga främja identifierings-, bedömnings- och filtreringssystem i hela gemenskapen.
	Medlemsstaterna skall främja åtgärder för att ge vårdnadshavarna bättre kontrollmöjligheter över program som innehåller meningslöst våld eller pornografi.
Motivering
Eftersom minderåriga i hög grad använder det audiovisuella medieutbudet och ägnar större delen av sin tid åt detta behövs ett bättre skydd för minderåriga. Man bör därför främja såväl identifierings-, bedömnings- och filtreringssystem som bättre kontrollmöjligheter för vårdnadshavarna i hela gemenskapen.
Ändringsförslag 37 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3e (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.	Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller på annat sätt kränker människans värdighet.
Motivering
I syfte att uppnå en enhetlig skyddsnivå för alla audiovisuella medietjänster och den audiovisuella marknadskommunikationen bör innehållet i förteckningarna i artikel 3e och artikel 3g c göras enhetligt. Samtidigt är det lämpligt att harmonisera förteckningen med de primärrättsliga bestämmelserna i artikel 13 i EG-fördraget. Dessutom bör i varje fall det viktigaste, nämligen skyddet av människans värdighet som även tas upp i artikel 1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inkluderas.
Ändringsförslag 38 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jursdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.	1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt sporra leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion att främja produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.
	För icke‑linjära tjänster kan detta bland annat främjas på följande sätt: minimiinvesteringar i europeiska produktioner i förhållande till omsättningen, en minimiandel av europeiska produktioner i beställningskataloger för video och en attraktiv presentation av europeiska produktioner i de elektroniska programguiderna.
Ändringsförslag 39 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c -i (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(-i) kränka den mänskliga värdigheten,
Motivering
Den mänskliga värdigheten bör integreras i artikel 3g c som ett dominerande och grundläggande skyddsvärde.
Detta tillägg till de värden som bör skyddas är förenligt med artikel 1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i vilken den mänskliga värdigheten tas upp som en oförytterlig grundläggande rättighet.
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation för cigaretter och andra tobaksvaror.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, inledningen (direktiv 89/552/EEG)
1. Audiovisuella medietjänster som sponsras eller innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:	1. Audiovisuella medietjänster eller program som sponsras skall uppfylla följande krav:
Motivering
Bestämmelserna om sponsring och produktplacering bör fastställas i olika punkter för att texten skall bli tydligare och mer systematisk. De omfattas av krav som skiljer sig mycket från varandra.
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal eller att produktplacering pågår. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.	(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet.
Motivering
Bestämmelserna om sponsring och produktplacering bör fastställas i olika punkter för att texten skall bli tydligare och mer systematisk. De omfattas av krav som skiljer sig mycket från varandra.
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	2. Audiovisuella medietjänster eller enskilda program får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror.
Motivering
Bestämmelserna om sponsring och produktplacering bör fastställas i olika punkter för att texten skall bli tydligare och mer systematisk. De omfattas av krav som skiljer sig mycket från varandra.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.	3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster eller program, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.
Motivering
Bestämmelserna om sponsring och produktplacering bör fastställas i olika punkter för att texten skall bli tydligare och mer systematisk. De omfattas av krav som skiljer sig mycket från varandra.
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.”	4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras.”
Motivering
Bestämmelserna om sponsring och produktplacering bör fastställas i olika punkter för att texten skall bli tydligare och mer systematisk. De omfattas av krav som skiljer sig mycket från varandra.
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	1. Produktplacering är i princip förbjuden.
	2. Produktplacering är i undantagsfall tillåten
	a) i biograffilmer, filmer producerade för TV och TV-serier, sportsändningar och dokusåpor,
	b) om produktplaceringen sker utan eller mot låg ersättning.
	3. Punkt 2 gäller inte barnprogram, nyhetsprogram, dokumentärfilmer, samhällsprogram och rådgivningsprogram.
	4. I den mån som användning av produktplacering är tillåten skall följande krav uppfyllas:
	a) Programsammansättningen, i förekommande fall, och innehållet för sådana audiovisuella medietjänster får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på det redaktionella ansvaret och oberoendet för leverantören av medietjänster.
	b) Produktplaceringen får inte direkt uppmuntra till köp eller hyrning av varor eller tjänster, särskilt inte genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.
	c) Produkten får inte ges ”en omotiverat framträdande plats”.
	d) Tittarna måste tydligt informeras om att produktplacering sker för att förhindra all osäkerhet. Program som innehåller produktplacering skall identifieras. Identifieringen skall ske både i början av programmet och under programmet när produktplaceringen äger rum, till exempel genom att en neutral logotyp infogas.
	e) Programmen får inte innehålla någon produktplacering av cigaretter eller tobaksvaror eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.”
Motivering
Ett konkret regelverk kommer att bidra till rättssäkerheten och undanröjer gråzonen i fråga om produktplacering. Det vore lämpligt med en positivlista (det vill säga en lista över tillåtna inslag) över situationer i vilka produktplacering tillåts för format där opinionsbildning inte är den dominerande funktionen eller där det inte finns någon risk för att det redaktionella innehållet påverkas. Produktplacering är över huvud taget inte tillåten i särskilt känsliga program. Hänsyn till konsumentskyddet bör tas genom lämpliga åtgärder för identifiering.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Enstaka reklam- och teleshoppinginslag skall endast förekomma undantagsvis, utom i sportprogram.”	utgår
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2, stycke 1 (direktiv 89/552/EEG)
2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 35‑minutersperiod.	2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 30‑minutersperiod.
Motivering
En utökning av den 30‑minutersregel som nu gäller för nyhets‑ och barnprogram till 35 minuter skulle få allvarliga negativa konsekvenser för programföretagens reklamintäkter och därmed deras förmåga att finansiera produktionen av audiovisuellt innehåll. Eftersom de flesta nyhets‑ och barnprogram inte är längre än 30 minuter kan detta i praktiken innebära att reklaminslagen i dessa program försvinner. Det tycks inte finnas någon förklaring eller motivering till denna åtgärd i kommissionens förslag eller dess konsekvensbedömning av lagstiftningsförslaget.
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 1, LED 13 Artikel 18, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsorsmeddelanden och produktplacering.”	2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program eller program från andra audiovisuella medietjänster som hör till samma företagsgrupp och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsorsmeddelanden och produktplacering.”
Motivering
Egen marknadsföring och korsvis marknadsföring av program bör behandlas på lika sätt i en miljö med flera kanaler, där programföretagen bör informera tittarna om program som finns tillgängliga på deras övriga kanaler.
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas och tillsynsorganens oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.
Motivering
Genom detta tillägg säkerställs att de olika organisationsformer som finns för de myndigheter som ansvarar för tillsynen i de aktuella medlemsstaterna omfattas.
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet.”	2. De nationella tillsynsmyndigheterna och tillsynsorganen skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet.”
Motivering
Genom detta tillägg säkerställs att de olika organisationsformer som finns för de myndigheter som ansvarar för tillsynen i de aktuella medlemsstaterna omfattas.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6-0443/2005 – 2005/0260(COD)
Ansvarigt utskott	CULT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ECON 2.2.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Karsten Friedrich Hoppenstedt 14.3.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	11.7.2006		11.9.2006	3.10.2006
Antagande	10.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, David Casa, Jan Christian Ehler, Jonathan Evans, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Benoît Hamon, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Joseph Muscat, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Sahra Wagenknecht.
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Katerina Batzeli, Harald Ettl, Ona Juknevičienė, Werner Langen, Alain Lipietz, Sarah Ludford, Charles Tannock, Corien Wortmann-Kool.
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Christopher Heaton-Harris, Luis Herrero-Tejedor, Toine Manders.
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (11.10.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD))

Föredragande: Gianni De Michelis

KORTFATTAD MOTIVERING

· Det direktiv som vi har att diskutera och godkänna är en uppdatering av direktiv 89/552/EEG från 1989, som syftade till att televisionssändningar fritt skulle få spridas till alla delar av gemenskapen.

· Det som har förändrats sedan dess är att det antal plattformar via vilka audiovisuellt innehåll kan sändas och tas emot har ökat kraftigt till följd av tekniska framsteg. Framför allt har dock tekniken i grunden förändrat den affärsverksamhet som bedrivs i den audiovisuella sektorn. Det som en gång var säljarens marknad har stegvis blivit en köparens marknad. Konsumenterna, som en gång var passiva mottagare av ett utbud som i praktiken bestämdes av distributören ensam, har nu fått en ställning där de ensamma kan avgöra vad de vill konsumera, och det viktigaste är att de kommer att göra detta mer och mer i framtiden.

· Någonting som denna nya ekonomiska modell redan har satt i gång och som – vilket bör understrykas – med säkerhet kommer att bli än mer avgörande i framtiden är den radikala förändringen av den audiovisuella industrins finansieringskällor, både i fråga om produktion och distribution. De två traditionella finansieringsformerna, det vill säga licensavgifter och reklamintäkter, har alltmer tappat mark till ett betalningssystem som utformas utifrån de slags audiovisuella tjänster som användarna vill ha och kvaliteten på dessa. Den ekonomiska betydelse som denna bransch har kommer därför troligen att växa stadigt och betydligt, och naturligtvis kommer den globala konkurrensen att bli hårdare.

· Detta scenario gör det således än mer nödvändigt och viktigt att fullborda en riktig europeisk inre marknad i en skala som gör att den kan konkurrera med de expanderande indiska, latinamerikanska och kinesiska marknaderna, liksom med den amerikanska marknaden, och fungera trots språkbarriärer och de många varianter av nationella regelverk som finns. För det andra måste erforderliga regler fastställas för att hålla jämna steg med, stödja och främja den pågående tekniska utvecklingen, inte minst med tanke på att konsumenternas intressen i framtiden i än större utsträckning kommer att tillgodoses genom de stora valmöjligheter som tekniken som sådan ger.

· Man bör emellertid också inse att den speciella natur som produkten i fråga – audiovisuella tjänster – har, medför specifika problem som i viss utsträckning hänger samman med de fortfarande mycket markerade meningsskiljaktigheterna i de nationella företagen liksom behovet av att respektera ett värde, en kulturell identitet, vars värnande är ett grundläggande kännetecken för den ”europeiska modellen”.

· Det är viktigt att dessutom ha i åtanke att unionen, till skillnad mot vad som hände 1989, har beslutat att bygga upp sin politiska strategi kring en ledande geopolitisk och geoekonomisk roll som skall utformas i takt med att den globala ekonomin utvecklas: detta är Lissabonstrategin, som antogs 2000. Syftet är att unionen senast 2010 skall bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till varaktig ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning samt respekt för miljön”.

Mot bakgrund av ovanstående är det uppenbart att framtiden för den ekonomiska sektor som direktivet handlar om kommer att bli avgörande för om denna strategi blir framgångsrik. En rättslig ram måste därför fastställas, med utgångspunkt från det tvingande behovet, som också gäller för andra politiska mål som unionen har, att se till att den europeiska industrin kan klara sig mot konkurrenter från andra delar av världen på global nivå. Översynen av direktiv 89/552/EEG måste ha denna inriktning och därmed avfattas på ett sätt som är ägnat att göra de intressen som allmänheten som helhet, konsumenterna och industrin har förenliga. Den strategi som antas bör sikta på att sammanföra dessa olika intressen i ett synergiförhållande.

· Från den synpunkten är kommissionens förslag till text ett stort steg i den önskade riktningen och bör därför antas av parlamentet, som bör tillbakavisa alternativen att antingen fortsätta med linjen att bygga vidare på den befintliga rättsliga ramen (direktivet ”Television utan gränser” för enbart ”linjära tjänster” och e‑handelsdirektivet för icke‑linjära tjänster) eller ändra specifika regler som styr linjära tjänster.

· Strävan att definiera ”audiovisuella medietjänster” kan stödjas, även om räckvidden av ”icke‑linjära audiovisuella medietjänster” bör markeras mer exakt, för att en klarare åtskillnad mellan tjänster och medietjänster skall kunna göras. Vissa är – med rätta – rädda för att Europas förmåga att utforska nya sätt att kommunicera nya produkter kan minska om räckvidden fastställs på ett alltför svepande sätt. De ändringsförslag som vi föreslår i det här yttrandet bör betraktas som sätt att nå det ovan beskrivna syftet.

· Vårt mål med ändringsförslagen är också att stärka den europeiska industrin, särskilt i fråga om innehållsproduktion, så att den kan konkurrera med amerikanska rivaler, liksom med kommande rivaler från Indien, Latinamerika och Japan.

Det måste finnas ett ordentligt system för att hantera rättigheter att utnyttja audiovisuellt innehåll, och detta bör tjäna till att konsolidera en självständig industri för innehållsproduktion. Därför bör detta generella sammanhang beaktas på berörda håll, och syftet med det direktiv som vi här diskuterar bör anpassas till det.

Samma filosofi talar också för ett ordentligt regelverk för ”produktplacering” och icke bestraffande regler för reklamen som helhet, med tanke på att industrin kommer att tvingas att avhålla sig från alternativ som strider mot konsumenternas intressen om dessa får större valmöjligheter, eftersom mångfalden kommer att göra att konsumenterna väljer produkter som de anser är bättre och som faller dem mer i smaken. Denna förändring av användarnas behov och förväntningar minskar behovet av övervakning från de offentliga myndigheternas sida.

· Slutligen vill vi dra en lans för självreglering, också som komplement till samreglering. Vi är medvetna om att möjligheterna att stifta lagar för att åstadkomma detta i stor utsträckning begränsas av det interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning som antogs den 31 december 2003. Den tekniska utvecklingen, som påverkar marknadens regler, går emellertid så snabbt att det krävs ett lämpligt regelverk för att tillgodose behovet av att trygga värden och strävanden i allmänhetens intresse samtidigt som den europeiska industrin garanteras erforderlig flexibilitet och konkurrenskraft.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 1
(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa.	(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen, informations‑ och kommunikationsteknikens spridning och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa.
Motivering
Informations‑ och kommunikationsteknikens utbredning har haft en stor inverkan på samhälleliga och ekonomiska strukturer. Den har särskilt utlöst en vidare teknisk utveckling som ofta har förändrat affärsverksamhetens struktur och funktionssätt.
Ändringsförslag 2 SKÄL 2A (nytt)
	(2a) Mediefrihet och mediepluralism utgör nödvändiga förutsättningar för att yttrandefriheten och informationsfriheten skall kunna respekteras till fullo, och i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastställs staternas skyldighet att skydda mediepluralismen och vid behov vidta lämpliga åtgärder för att säkra denna.
Motivering
Ändringsförslaget grundar sig på principen att medierna är både kulturella och ekonomiska varor i lika stor omfattning. Därför bör direktivet ta hänsyn till bägge kriterier, något som man även har tillämpat i tidigare bestämmelser.
Ändringsförslag 3 SKÄL 3
(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster.	(3) Den stora betydelse som de audiovisuella medietjänsterna och deras innehåll har för samhälle, demokrati, utbildning och kultur och de audiovisuella tjänsternas egenskaper i sig, tjänster som samtidigt är såväl kulturella som ekonomiska varor, gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster, som skall syfta till att bevara och stärka mångfalden av information i dess olika former, för att i synnerhet upprätthålla de grundläggande fri- och rättigheterna som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och för att garantera att minderåriga, utsatta och funktionshindrade personer skyddas. Medierna bör ge medborgarna redskap för att kritiskt värdera och tolka verkligheten och använda den allt större mängd information som erbjuds, i enlighet med Europarådets rekommendation 1466(2000). Vidare bör medborgarna tack vare en lämplig reglering av dessa tjänster ha möjlighet att välja de mest adekvata medierna och typen av kommunikation och på så sätt till fullo utöva sin yttrande- och informationsfrihet.
Motivering
De audiovisuella tjänsterna bör bedömas med tanke på både deras marknadsvärde och deras kulturella värde.
Ändringsförslag 4 SKÄL 4
(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar.	(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, främja ekonomisk tillväxt och investeringar, förbättra levnadsförhållandena och därmed öka de europeiska företagens konkurrenskraft. Att underlätta teknisk tillgång till audiovisuella tjänster för alla, särskilt utsatta befolkningsgrupper, såsom funktionshindrade och äldre, kommer att bidra till sektorns dynamik och konkurrenskraft. Genom att stödja företag som erkänner detta förenar man målen om delaktighet och utveckling av forskning och sysselsättning.
Motivering
Skapandet av arbetstillfällen och tillgången till sysselsättningsmöjligheter i stor omfattning har avgörande betydelse för att hjälpa fram industrin i Europa. Främjandet av tillväxt och produktivitet i alla branscher är ett av gemenskapens viktigaste mål.
Ändringsförslag 5 SKÄL 5
(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att audiovisuella medietjänster omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och öka säkerheten om rättsläget.	(5) Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller medietjänster, och de omfattas av olika konkurrensvillkor i samband med nya beställtjänster; det är därför nödvändigt att se till att audiovisuella medietjänster, både linjära och icke-linjära tjänster, omfattas av åtminstone en grunduppsättning samordnade regler, för att förhindra snedvridning av konkurrensen, öka säkerheten om rättsläget samt bidra till att fullborda den inre marknaden och underlätta framväxten av ett gemensamt informationsområde.
Ändringsförslag 6 SKÄL 6
(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringpolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, skydd av minderåriga och konsumentskydd, nu och i framtiden.	(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringspolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, informationsmångfald, skydd av minderåriga, konsumentskydd samt ökad medvetenhet och ökade mediekunskaper hos allmänheten samt tillgänglighet för alla, även för de mest missgynnade grupperna, nu och i framtiden.
Ändringsförslag 7 SKÄL 6A (nytt)
	(6a) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 lanserade Europeiska unionen en ambitiös agenda i syfte att senast 2010 göra EU till ”världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi”. Lissabonstrategin nylanserades 2005 i samband med halvtidsöversynen som ett viktigt sätt att öka välfärden, främja konkurrensen och öka produktiviteten i Europeiska unionen. För att göra detta måste man inom ramen för Lissabonstrategin inrikta sig på politiska åtgärder som kommer att få en sund inverkan på fullbordandet av den inre marknaden, minska hindren för konkurrensen och främja informations- och kommunikationsteknik, i syfte att staka ut en väg mot en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi.
Motivering
Lissabonstrategin har varit EU:s främsta verktyg för att öka de europeiska företagens konkurrenskraft, öka välfärden och förbättra levnadsförhållandena. Den är grunden för främjandet av den europeiska industrins produktivitet, och den europeiska radio‑ och TV‑branschen är en del av denna industri.
Ändringsförslag 8 SKÄL 6B (nytt)
	(6b) Främjandet av konkurrenskraften hos den europeiska industrin, varav den audiovisuella sektorn utgör en viktig del, är avgörande för att Lissabonstrategins politiska mål skall kunna uppnås. I syfte att stärka den audiovisuella sektorns konkurrenskraft bör man sålunda främja tillräckliga finansieringsmöjligheter inom en lämplig rättslig ram.
Motivering
Ett tillägg till De Michelis ändringsförslag 6. För att de audiovisuella medietjänsterna skall kunna vara konkurrenskraftiga bör man undvika att överbelasta dem med bestämmelser.
Ändringsförslag 9 SKÄL 6C (nytt)
	(6c) Principen om ursprungsland spelar en avgörande roll för framväxten av en alleuropeisk audiovisuell marknad med en stark industri som producerar europeiskt innehåll. Dessutom garanterar principen tittarens rätt att välja ur ett stort urval europeiska program.
Ändringsförslag 10 SKÄL 6D (nytt)
	(6d) Lissabonstrategin, som skall främja en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi, kräver ständiga investeringar i sektorns infrastruktur, innovation inom ny informations- och kommunikationsteknik samt erfordrad forskning, för att inom den europeiska marknaden främja en framgångsrik och högproduktiv radio- och TV-industri (där audiovisuella tjänster utgör en viktig del).
Ändringsförslag 11 SKÄL 6E (nytt)
	(6e) En stark europeisk industri, omfattande både den traditionella och den framväxande audiovisuella sektorn, som är tillräckligt reglerad och får stöd av kraftfulla investeringar och framgångsrik informations- och kommunikationsteknik, kommer att bidra till att Lissabonstrategins mål, att Europeiska unionen skall bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi, uppnås senast 2010. Dessa bestämmelser måste i unionens konkurrensmiljö uppnå den rätta lagstiftningsbalansen som är det enda som kan skapa tillit hos de företag som tillhandahåller investeringar och skapar arbetstillfällen.
Ändringsförslag 12 SKÄL 6F (nytt)
	(6f) Ett av de främsta målen i Lissabonstrategin var att skapa en stark, konkurrenskraftig europeisk industri. Den produktivitet och det tekniska ledarskap i alla ekonomiska sektorer som fordras för detta kan åstadkommas genom stora investeringar, forskning och kraftfull information. Användning av tillgänglig informations‑ och kommunikationsteknik i en konkurrenskraftig miljö skapar den rätta regleringsbalansen, så att förtroendet hos konsumenterna och de företag som skapar arbetstillfällen ökar och den inre marknaden fullbordas.
Ändringsförslag 13 SKÄL 6G (nytt)
	(6g) I samband med Lissabonstrategin är det viktigt att beakta utvecklingen inom den europeiska produktionen av innehåll och att framför allt när det gäller immateriell äganderätt och utnyttjande av rättigheter utarbeta en policy som skall skapa en balans mellan kravet på sändning och distribution av innehåll och behovet att skydda upphovsrättsinnehavarens förmåner.
Ändringsförslag 14 SKÄL 6H (nytt)
	(6h) Det är viktigt att inom ramen för Lissabonstrategin ta hänsyn till utvecklingen av den europeiska innehållsproduktionen genom att upprätta en politisk ram främst i fråga om äganderätt och utnyttjande av rättigheter.
Motivering
Inom ramen för det generella målet att främja den europeiska industrin och den europeiska audiovisuella industrin bör också de europeiska innehållsproducenterna uppmärksammas. En ramlagstiftning bör upprättas i fråga om rättigheterna, eftersom distributörernas dominans är skadlig i detta sammanhang.
Ändringsförslag 15 SKÄL 7
(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT‑ och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta den digitala ekonomins utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT‑ och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT‑tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser.	(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT‑ och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta den europeiska innehållsproduktionen, den digitala ekonomins och informations‑ och kommunikationsteknikens utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT‑ och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT‑tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser.
Motivering
Utnyttjandet av den digitala ekonomin och genomförandet av informationssamhället kan bara ske med hjälp av informations‑ och kommunikationsteknik.
Ändringsförslag 16 SKÄL 10
(10) Eftersom en minimiuppsättning harmoniserade skyldigheter införs genom artikel 3c‑3h kan medlemsstaterna inte längre, inom de områden som harmoniseras genom detta direktiv, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga och bekämpande av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.	(10) Med detta direktiv införs genom artikel 3c‑3h enhetliga minimibestämmelser som gäller samtliga audiovisuella medietjänster, i syfte att skydda ungdomar, den mänskliga värdigheten och konsumenterna. Därutöver gäller bestämmelserna i direktiv 2000/31/EG, särskilt bestämmelserna om principen om ursprungsland, informationsplikt och bestämmelser om ansvar (undantag från ansvar). Dessutom kan medlemsstaterna även i fortsättningen av skäl som rör den allmänna ordningen vidta åtgärder enligt artikel 3.3–3.5 i direktiv 2000/31/EG.
Motivering
I skälen bör klargöras att medlemsstaterna även i fortsättningen har möjlighet att av skäl som rör den allmänna ordningen vidta åtgärder enligt artikel 3.3–3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (direktiv om elektronisk handel).
Ändringsförslag 17 SKÄL 11
(11) Enligt artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG påverkar det direktivet inte de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att arbeta för mål som avser allmänintresset, särskilt när det gäller reglering av innehåll och audiovisuell politik.	(11) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv) har det inrättats en enhetlig rättslig ram för samtliga nät och tjänster för överföring men enligt artikel 1.3 i det påverkas inte de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att arbeta för mål som avser allmänintresset, särskilt när det gäller reglering av innehåll och audiovisuell politik. Detta överensstämmer med principen om teknisk neutralitet som medger en åtskillnad mellan lagstiftning om överföring och lagstiftning om innehåll.
Motivering
Principen om teknisk neutralitet medger fullständig frihet när det gäller att utveckla överföringsteknik som uppfyller de relevanta normerna och reglerna och gör det också möjligt att tillämpa en enhetlig ram på lagstiftning gällande innehåll.
Ändringsförslag 18 SKÄL 13
(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser.	(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet som huvudsakligen bedrivs utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser, distribution och utbyte av audiovisuellt material i syfte att uttrycka personliga åsikter och tjänster som avser distribution av audiovisuellt innehåll som producerats av användare för utbyte inom intressegemenskaper eller andra icke‑linjära tjänster som inte har någon tydlig effekt på en betydande del av allmänheten.
Motivering
Ett klargörande skulle bidra till att försäkra användarna om att direktivet inte kommer att ändra på deras möjligheter att utnyttja Internets kreativa potential, inklusive audiovisuellt material på Internet. Denna användning kräver endast att användarna respekterar de straffrättsliga bestämmelserna.
Ändringsförslag 19 SKÄL 14
(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier i deras informativa, underhållande och utbildande funktion, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e‑postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.	(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier i deras informativa, underhållande och utbildande funktion för allmänheten, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e‑postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.
Motivering
En av huvudfunktionerna för de tjänster som beskrivs i det här direktivet, som också nämns i definitionen, är överföringen till allmänheten.
Ändringsförslag 20 SKÄL 15
(15) Direktivet omfattar inte nätupplagor av tidningar och tidskrifter.	(15) Direktivet omfattar inte nätupplagor av tidningar, tidskrifter, periodika, journaler eller böcker om det visuella innehållet till stor del är orörligt.
Motivering
Klargörande.
Ändringsförslag 21 SKÄL 16
(16) Begreppet ”audiovisuell” avser rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radio.	(16) I detta direktiv avses med begreppet ”audiovisuell” rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radio.
Motivering
Ett klargörande eftersom begreppet ”audiovisuell” inbegriper radio i andra rättsakter, till exempel i klassificeringen av tjänster inom WTO/GATS.
Ändringsförslag 22 SKÄL 16A (nytt)
	(16a) En audiovisuell medietjänst består av program, dvs. en separat ordningsföljd av rörliga bilder med eller utan ljud, som omfattas av ett redaktionellt ansvar och som en leverantör av medietjänster distribuerar enligt en fast programtablå eller har sammanställt i en katalog.
Motivering
Förtydligande av begreppet audiovisuell medietjänst.
Ändringsförslag 23 SKÄL 17A (nytt)
	(17a) De kriterier för definitionen av audiovisuella medietjänster som ges i artikel 1 a i direktiv 89/552/EEG, ändrat genom detta direktiv, och som förklaras mer utförligt i skälen 13–17 i detta direktiv, måste uppfyllas samtidigt.
Motivering
Det är viktigt att påpeka och betona att de kriterier som kommissionen ställer upp i skälen 13–17 måste uppfyllas samtidigt.
Ändringsförslag 24 SKÄL 19A (nytt)
	(19a) För att man skall kunna främja en stark, konkurrenskraftig och integrerad europeisk audiovisuell industri och stärka mediepluralismen i hela EU är det alltjämt mycket viktigt att bara en medlemsstat har jurisdiktion över en viss leverantör av audiovisuella medietjänster.
Motivering
Syftet är att stärka principen om ursprungsland och särskilt att stärka de nuvarande definitionerna av etablering och jurisdiktion som hittills på ett effektivt sätt har underlättat gränsöverskridande sändningsverksamhet i EU.
Ändringsförslag 25 SKÄL 19B (nytt)
	(19b) Eftersom informationsmångfald är en grundläggande princip i Europeiska unionen bör medlemsstaterna förhindra att det uppstår en dominerande ställning som skulle undergräva denna princip, och garantera informationsfrihet genom lämpliga åtgärder i syfte att säkerställa icke-diskriminerande tillträde till audiovisuella medietjänster som är i allmänhetens intresse.
Motivering
Respekt för informationsmångfalden bör återspeglas i lämpliga bestämmelser såsom i reglerna om sändningsplikt.
Ändringsförslag 26 SKÄL 21A (nytt)
	(21a) I definitionen av begreppet ”vanlig konsumentutrustning” bör funktioner ingå som säkerställer att audiovisuella medietjänster är tillgängliga för funktionshindrade och äldre. Tillgängligheten till sådana tjänster omfattar bland annat teckenspråk, programtextning, syntolkning, ljudtextning och lättförståeliga skärmmenyer.
Motivering
I samband med definitionen av ”vanlig konsumentutrustning” bör man ta hänsyn också till tillgängligheten för funktionshindrade och äldre.
Ändringsförslag 27 SKÄL 24
(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för TV-sändningar, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG-domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt.	(24) Utan hinder av tillämpningen av principen om ursprungsland får medlemsstaterna enligt detta direktiv vidta åtgärder som begränsar den fria rörligheten för audiovisuella medietjänster, men endast enligt vissa villkor som anges i artikel 2a i detta direktiv och i enlighet med det förfarande som fastställs i direktivet. EG‑domstolen har dock konsekvent intagit ståndpunkten att varje begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster, såsom alla avvikelser från en grundläggande princip i fördraget, skall tolkas restriktivt.
Motivering
Artikel 2a bör omfatta alla audiovisuella medietjänster.
Ändringsförslag 28 SKÄL 25, stycke 1a och 1b (nya)
	Åtgärder som syftar till att uppnå mål av allmänintresse inom den framväxande audiovisuella medietjänstsektorn kommer att bli effektivare om de vidtas med aktivt stöd av tjänsteleverantörerna själva. Medlemsstaterna bör därför i högre grad använda öppna och allmänt använda samregleringsmekanismer, särskilt för icke-linjära tjänster.
	Samreglering och självreglering bör användas för att genomföra detta direktiv i överensstämmelse med detta och i enlighet med medlemsstaternas rättsliga traditioner.
Motivering
Med detta ändringsförslag klargörs att reglering som härrör från direktivet och tillämpas i medlemsstaterna å ena sidan och samreglering och självreglering å andra sidan kompletterar varandra.
Ändringsförslag 29 SKÄL 25A (nytt)
	(25a) Självreglering är ett slags frivilligt initiativ som ger ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter och icke‑statliga organisationer eller sammanslutningar möjlighet att internt och för sin egen räkning anta gemensamma riktlinjer på EU‑nivå. Självreglering är ett alternativt sätt att fullgöra befintliga bestämmelser och kan inte helt ersätta lagstiftarens skyldigheter. Samreglering kan innebära att efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv överlåts till självreglerande organ utan att medlemsstaternas skyldigheter enligt fördraget påverkas.
Motivering
Förklaringen av begreppen ”samreglering” och ”självreglering” i skälen behövs för att möjliggöra högsta möjliga nivå av självreglering i gemenskapen.
Ändringsförslag 30 SKÄL 25B (nytt)
	(25b) Arbetet för att uppnå mål av allmänintresse på området för icke‑linjära tjänster kommer att vara mer effektivt om det utförs med aktivt stöd av tjänsteleverantörerna själva. Medlemsstaterna uppmuntras att i stor utsträckning använda öppna och allmänt använda självregleringssystem och samregleringssystem.
Ändringsförslag 31 SKÄL 26
(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.	(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om det är tillåtet för medlemsstaterna att i detta syfte utarbeta förteckningar över evenemang som är av särskild vikt för samhället och som inte skall visas med ensamrätt är det respektive medlemsstat som skall avgöra om den skall utarbeta en sådan förteckning, vilka evenemang som den bedömer är av särskild vikt för samhället, hur begreppet ”en betydande del av allmänheten” skall definieras och i vilken form rapporteringen skall finnas tillgänglig.
Motivering
Det bör vara upp till medlemsstaterna att avgöra vilka evenemang som är av särskild vikt för samhället, hur begreppet betydande del av allmänheten skall definieras och i vilken form rapporteringen skall finnas tillgänglig.
Ändringsförslag 32 SKÄL 27
(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte skall vara längre än 90 sekunder.	(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse, mot ersättning av rimliga kostnader, ge andra programföretag och nyhetsbyråer, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag enbart i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte skall
	– vara längre än 90 sekunder,
	– visas mer än 48 timmar efter evenemanget,
	– användas för att inrätta ett offentligt underhållningsarkiv,
	– dölja värdföretagets logotyp eller annan identifikation,
	– användas för att skapa nya icke-linjära tjänster.
Motivering
Genom att skapa en alleuropeisk rätt till korta nyhetsinslag skulle man kunna åtgärda marknadsbrister som består i att programföretag inte får tag på filmmaterial för korta TV‑nyhetsutdrag om viktiga offentliga evenemang som äger rum i andra medlemsstater, material som de skulle kunna använda i sina allmänna nyhetssändningar. Eftersom det är viktigt att denna rätt inte undergräver investeringar i exklusiva rättigheter, är syftet med de föreslagna tilläggen till kommissionens föreslagna skäl 27 att klargöra att material som erhållits enligt rätten till kort rapportering endast skulle kunna användas i allmänna nyhetssändningar i linjära audiovisuella medietjänster (enligt definitionen i artikel 1) under strikta villkor. De föreslagna begränsningarna, som syftar till att tillmötesgå europeiska idrottsorgans och andra aktörers oro, skulle också förhindra att material som erhållits med stöd av rätten till kort rapportering omformas för användning i beställtjänster på underhållningsområdet. Genom ändringsförslaget säkras också att eventuella marginalkostnader som uppstår vid tillhandahållandet av material täcks. Ändringsförslaget stöder sig bland annat på Tysklands fördrag om sändningsverksamhet mellan förbundsstaterna.
Ändringsförslag 33 SKÄL 28
(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c‑3h.	(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet. Detta kan i vissa fall göra det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som dock behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c‑3h.
Ändringsförslag 34 SKÄL 30
(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga och mänsklig värdighet, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.	(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga, skyddet för funktionshindrades, särskilt syn- och hörselskadades, rättigheter och skyddet för mänsklig värdighet, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.
Motivering
Funktionshindrade och/eller äldre personers rättigheter bör också beaktas.
Ändringsförslag 35 SKÄL 33A (nytt)
	(33a) I syfte att uppnå en adekvat nivå på skyddet av minderåriga bör de nationella tillsynsmyndigheterna fastställa vad som skall anses som sändningstid för barn och ge en definition på program som riktar sig till barn.
Motivering
Eftersom det saknas en enhetlig EU-täckande definition av ”barn” och ”barnprogram” i detta direktiv måste de nationella tillsynsmyndigheterna klart och tydligt fastställa de tider då strängare skyddsregler bör gälla.
Ändringsförslag 36 SKÄL 35
(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.	(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Detta kan komma till uttryck genom ökat stöd till investeringar som gynnar europeiska och framför allt oberoende produktioner, i form av ett minimibidrag i proportion till omsättningen, och genom bättre synlighet för produktionerna, genom att man kräver att utbudet skall innehålla en minsta andel europeiska produktioner eller att det skall finnas en referens som framhäver dessa produktioner i de elektroniska programtablåerna. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud. I dessa rapporter bör det även göras en utvärdering av vilken plats oberoende producenters produktioner intar.
Motivering
Det räcker inte att helt enkelt bedöma behovet av att främja kulturell mångfald, det måste fastställas praktiska åtgärder.
Ändringsförslag 37 SKÄL 35A (nytt)
	(35a) Skillnaderna mellan linjära och icke‑linjära tjänster kommer successivt att minska i betydelse för tittarna allteftersom utvecklingen av digitala tjänster och maskinvara kommer att göra linjära tjänster tillgängliga för tittarna på direkt begäran. Mot denna bakgrund är det viktigt att se till att traditionella programföretag som erbjuder linjära tjänster inte missgynnas ekonomiskt i förhållande till nya programföretag och leverantörer av medietjänster som utnyttjar dagens icke‑linjära tjänster. Detta skulle avhålla europeiska programföretag från att producera europeiskt innehåll av hög kvalitet och utveckla en förmåga att konkurrera på den globala marknaden. Av samma orsak är det viktigt att EU:s regler för finansiering av programproduktion inte hindrar nya leverantörer av medietjänster från att växa fram i EU. Därför krävs flexibla, enkla och allmänna regler för såväl linjära som icke‑linjära tjänster och mindre vikt bör läggas vid medietjänsternas olika tekniska egenskaper.
Ändringsförslag 38 SKÄL 43A (nytt)
	(43a) Vissa kategorier av program, såsom program för minderåriga, skall skyddas på lämpligt sätt antingen genom passande information om innehållet eller genom effektiva filtreringssystem.
Motivering
Direktivet bör ge utrymme för att skydda minderårigas användning av audiovisuella system, antingen genom korrekt information om programmen så att föräldrarna får lättare att välja, eller genom filtreringssystem som gör det möjligt att skydda minderårigas tittande även när föräldrarna inte är närvarande.
Ändringsförslag 39 SKÄL 44
(44) Begränsningen av mängden reklam per dag var i stor utsträckning rent teoretisk. Begränsningen per timme har större betydelse eftersom den också omfattar bästa sändningstid. Därför bör maxgränsen per dag avskaffas, medan maxgränsen per timme bör bibehållas för reklaminslag och teleshoppinginslag. De kvantitativa begränsningarna av den tid som avsätts för teleshopping- och reklamkanaler tycks inte längre vara motiverade med tanke på konsumenternas ökade valfrihet. Gränsen på 20 % reklam per timme mellan hela klockslag fortsätter dock att gälla, med undantag för mer tidskrävande reklamformer som säljfrämjande referenser och teleshoppingfönster, som kräver mer tid på grund av sina egenskaper och sin presentationsmetod.	utgår
Ändringsförslag 40 SKÄL 45
(45) Direktivet förbjuder smygreklam på grund av dess negativa inverkan på konsumenterna. Förbudet mot smygreklam omfattar inte legitim produktplacering inom ramen för detta direktiv.	(45) Direktivet förbjuder smygreklam på grund av dess negativa inverkan på konsumenterna.
Motivering
Ett klargörande av motiveringen till ändringsförslaget avseende skäl 40. Enligt de villkor som fastställs i artikel 14 som avser artikel 3h (ny) omfattas användningen av ”produktionsstöd” inte av förbudet mot smygreklam medan förbudet mot produktplacering fortsättningsvis gäller.
Ändringsförslag 41 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen liksom mellan nationella tillsynsmyndigheter krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv. Särdragen i tillsynsmyndigheternas och tillsynsorganens organisation i de nationella mediesystemen bör garanteras.
Motivering
Med denna formulering beaktas de olika nationella formerna för hur tillsynen organiseras i medlemsstaterna.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG,	(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, för vilken en leverantör av medietjänster har det redaktionella ansvaret och vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla program bestående av rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG. Denna term omfattar inte press i tryckt eller elektronisk form, där den audiovisuella komponenten inte utgör den huvudsakliga beståndsdelen,
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) televisionssändning: en linjär audiovisuell medietjänst där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas och fastställer programtablån,	(c) linjär tjänst eller televisionssändning: sändning på olika sätt i okodad eller kodad form av olika program i kronologisk följd vilka samtidigt sänds till ett obegränsat antal potentiella tittare vid en tidpunkt som leverantören av medietjänster bestämmer, i enlighet med en programtablå,
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas, utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster,	(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst bestående av ett audiovisuellt innehållsutbud, som en leverantör av medietjänster redigerar och sammanställer, och där det är användaren som individuellt beställer sändning av ett visst program,
Motivering
Ändringsförslaget förtydligar begreppet icke-linjär tjänst såsom en medietjänst per beställning.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,	(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som sänds som en del av audiovisuella medietjänster i syfte att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster eller en image av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led h (direktiv 89/552/EEG)
(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av programföretaget är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,	(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av leverantören av medietjänsterna är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led k (direktiv 89/552/EEG)
(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.	(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke av leverantören av medietjänster eller på dennes begäran, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, mot betalning eller liknande ersättning.
Motivering
I praktiken anskaffar leverantörer av medietjänster ofta färdigt innehåll från tredje parter. Sedan har de ofta ingen chans att avgöra om sådana program innehåller produktplaceringar. De har heller inga möjligheter att påverka detta.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ka (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ka) Europeiska produktioner:
	(i) produktioner som härrör från gemenskapens medlemsstater,
	(ii) produktioner som härrör från europeiska tredjestater som är anslutna till Europarådets konvention om gränsöverskridande television och som uppfyller villkoren i led iv, v och vi nedan,
	(iii) produktioner som samproducerats inom ramen för avtal som hänför sig till den audiovisuella sektorn och ingåtts mellan gemenskapen och tredje länder och uppfyller de villkor som anges i vart och ett av dessa avtal.
	Bestämmelserna i led ii och iii skall under vissa förutsättningar tillämpas på produktioner som härrör från medlemsstater som inte utsätts för diskriminerande åtgärder i berörda tredjeländer.
	Med produktioner avses i led i och ii sådana produktioner som huvudsakligen framställts under medverkan av författare och personal som är bosatta i en eller flera av de stater som anges i led i och ii, under förutsättning att produktionerna uppfyller ett av följande tre villkor:
	(iv) De har gjorts av en eller flera producenter som är etablerade i en eller flera av dessa stater.
	(v) Framställningen av produktionerna har övervakats och styrts av en eller flera producenter som är etablerade i en eller flera av dessa stater.
	(vi) Bidrag från samproducenter i dessa stater utgör en övervägande del av den totala samproduktionskostnaden och samproduktionen styrs inte av en eller flera producenter som är etablerade utanför dessa stater.
	Produktioner, som inte är europeiska produktioner enligt led i, ii och iii men som huvudsakligen producerats inom ramen för bilaterala produktionsavtal mellan medlemsstater och tredje länder, skall anses vara europeiska produktioner under förutsättning att gemenskapens samproducenter svarar för majoritetsandelen av de totala kostnaderna för produktionen och att produktionen inte kontrolleras av en eller flera producenter som är etablerade utanför medlemsstaternas territorium.
Motivering
Definitionen av europeiska produktioner bör ingå i denna artikel, inte utgöra en separat artikel.
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kb (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kb) nyhetsbyrå: en grossistleverantör som förser linjära audiovisuella medietjänster med audiovisuella nyheter, men inte levererar tjänster direkt till allmänheten.
Motivering
Den definition som läggs till här är avsedd att klargöra och begränsa räckvidden av förslaget om rätt till korta nyhetsinslag enligt förslaget i artikel 3 b. Den begränsar i synnerhet termen ”mellanhänder” i det ursprungliga förslaget till nyhetsbyråtjänster, och gäller endast när de levererar tjänster till programföretag. Definitionen bygger på definitionen av programföretag enligt förslaget i artikel 1 d och klassificeringen av nyhetsbyråtjänster som används i WTO:s allmänna överenskommelse om handel med tjänster, för dess syften. Nyhetsbyråer förser redan nu linjära programföretag med en stor del av deras utländska nyhetsstoff och är därför praktiska och lämpliga medier för utövandet av rätten till korta nyhetsinslag.
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 1, LED 3, LED AA (nytt) Artikel 2, punkt1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) I artikel 2 skall följande punkt 1a läggas till:
	”1a. Medlemsstaterna och kommissionen skall i enlighet med sina befogenheter garantera mångfalden hos de audiovisuella kommunikationstjänsterna samt deras frihet och oberoende.”
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 1, LED 3, LED E Artikel 2, punkt 5 (direktiv 89/552/EEG)
(e) I punkt 5 skall ”programföretaget” ersättas med ”leverantören av medietjänster” och ”artikel 52” skall ersättas med ”artikel 43”.	(e) I punkt 5 skall ”programföretaget” ersättas med ”leverantören av audiovisuella medietjänster” och ”artikel 52” skall ersättas med ”artikel 43”.
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 1, LED 3, LED G Artikel 2, punkt 7 (direktiv 89/552/EEG)
”7. För att förhindra missbruk och bedrägligt uppträdande får en medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, men vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium. Detta skall bevisas av denna medlemsstat från fall till fall.	”7. För att förhindra missbruk och bedrägligt uppträdande som stör den allmänna ordningen på ett område som inte tas upp i detta direktiv, får en medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, men vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium. Detta skall bevisas av denna medlemsstat från fall till fall. Medlemsstaterna får inte hindra den fria rörligheten för tjänster på grund av skäl som ingår i de områden som samordnas av direktivet.
Motivering
Syftet med direktivet är att skapa en gemensam marknad för audiovisuella medietjänster genom att harmonisera en rad bestämmelser. Artikel 2.7 i den nuvarande lydelsen undergräver detta syfte. Artikeln gör det möjligt för medlemsstaterna att blockera inkommande tjänster även om de till fullo uppfyller kraven i direktivet, dvs. de bestämmelser som harmoniserats för att se till att den gemensamma marknaden fungerar. I enlighet med fördraget och EG-domstolens rättspraxis kan en sådan blockering endast ske om det är fara för den allmänna ordningen. Det enkla faktum att ett företag är etablerat i medlemsstat A endast i syfte att dra nytta av en mer fördelaktig lagstiftning innebär i sig inget missbruk, även om företaget bedriver verksamhet helt eller huvudsakligen i medlemsstat B.
Ändringsförslag 53 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
(b) I punkt 2 skall ”artikel 22a” ersättas med ”artikel 3e”.	(b) Punkterna 2 och 3 skall ersättas med följande:
	”2. Medlemsstaterna kan tillfälligt göra undantag från punkt 1 om följande villkor uppfylls:
	a) En audiovisuell medietjänst som kommer från en annan medlemsstat överträder uppenbarligen, allvarligt och grovt artikel 22.1 eller 22.2 och/eller artikel 3d och 3e.
	b) Leverantören av medietjänster har under de föregående tolv månaderna överträtt den bestämmelse/de bestämmelser som avses i a vid minst två tillfällen.
	c) Den berörda medlemsstaten har skriftligen underrättat leverantören av medietjänsten och kommissionen om de angivna överträdelserna och om de åtgärder medlemsstaten avser att vidta om en sådan överträdelse skulle inträffa igen.
	d) Samråd med den sändande medlemsstaten och kommissionen har inte resulterat i någon uppgörelse i godo inom 15 dagar efter den skriftliga underrättelsen enligt led c och den angivna överträdelsen fortsätter.
	Kommissionen skall inom två månader från underrättelsen om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaten besluta om åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. Om kommissionen beslutar att så inte är fallet, skall medlemsstaten skyndsamt avsluta åtgärderna i fråga.
	3. Punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av förfaranden, åtgärder eller sanktioner mot överträdelserna i fråga i den medlemsstat som har jurisdiktion över den berörda leverantören av medietjänsten.”
Motivering
Undantagen från punkt 1 och de villkor som skall uppfyllas för detta skall omfatta alla audiovisuella medietjänster, inte bara tv-sändningar. Särskilt när det gäller skydd av minderåriga bör även icke-linjära tjänster omfattas av denna artikel.
Ändringsförslag 54 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Medlemsstaterna skall årligen sända information om tillämpningen av detta direktiv till gemenskapsinstitutionerna.
Ändringsförslag 55 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Medlemsstaterna skall främja system för samreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”	3. I syfte att uppnå de mål som ställs upp i detta direktiv skall medlemsstaterna främja nationella system för samreglering och självreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att de blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”
Ändringsförslag 56 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.	1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag och nyhetsbyråer som agerar på programföretagens vägnar, som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort intresse.
Motivering
Det föreslagna tillägget till artikel 3b.1 återger hänvisningen till mellanhänder i skäl 27 och gör på så sätt kommissionens förslag tydligare. För händelser som äger rum utanför etableringslandet är programföretaget ofta beroende av mellanhänder, t.ex. nyhetsbyråer, för att få korta nyhetsinslag. Om vi inför en hänvisning till nyhetsbyråer i artikel 3b kommer programföretagen att kunna ta emot detta råmaterial bestående av internationella nyheter i det format som passar dem bäst. Om denna rätt begränsas till programföretag, genom att nyhetsbyråerna utesluts, blir den mer teoretisk än verklig eftersom det är praktiskt svårt att snabbt ingå gränsöverskridande avtal, i synnerhet när händelserna är oväntade.
Ändringsförslag 57 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. Medlemsstaterna får föreslå att programföretagen inom deras jurisdiktion inte skall åberopa ensamrätt till sändning av vissa evenemang av stort samhällsintresse, som inte ingår i den förteckning som avses i artikel 3a, om till exempel vägande och tidsmässigt oförutsägbara skäl talar för detta. Sådana förslag skall underkastas ett påskyndat granskningsförfarande av det slag som anges i artikel 3b.2.
Ändringsförslag 58 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1b. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att godkända programföretag som tillhör deras jurisdiktion och programföretag som är etablerade i andra medlemsstater, inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion, och att en skälig ersättning betalas för detta.
Motivering
Kommissionens förslag om rätten till korta nyhetsinslag garanterar inte att medborgarna får tillgång till information om händelser som är viktiga för samhället. Det är därför nödvändigt att införa en gemenskapsomfattande rätt till korta nyhetsinslag. Dessutom bidrar en sådan bestämmelse till att få direktivet att överensstämma med motsvarande konvention från Europarådet, vilket fortfarande är ett viktigt mål.
Ändringsförslag 59 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Programföretag har rätt att fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges.	2. Godkända programföretag har rätt att antingen fritt välja korta nyhetsinslag från det sändande programföretagets signal, minimikravet är dock att källan anges, eller själva få tillträde till evenemanget för att kunna göra korta nyhetsinslag.
Motivering
Att själv få tillträde till evenemanget kan vara ett alternativ för att få material till korta nyhetsinslag.
Ändringsförslag 60 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, punkt 1, inledningen (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall se till att leverantörer av audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion ser till att mottagarna av deras tjänster hela tiden har direkt tillgång till följande information, som skall vara lättillgänglig:	Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt se till att leverantörer av audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion ser till att mottagarna av deras tjänster hela tiden har direkt tillgång till följande information, som skall vara lättillgänglig:
Motivering
Språket bör vara konsekvent och ge medlemsstaterna flexibilitet att använda samreglering.
Ändringsförslag 61 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, punkt 1, led b (direktiv 89/552/EEG)
(b) Den geografiska adress där leverantören av medietjänster är etablerad.	(b) Den geografiska adress och postadress där leverantören av medietjänster är etablerad.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led da (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(da) Uppgifter om innehåll som inte lämpar sig för minderåriga eller om effektiva filtreringssystem som hindrar att minderåriga får tillgång till information som allvarligt kan skada deras psykiska och fysiska utveckling.
Motivering
I artikel 3c fastställs ett minimiantal regler för leverantörer av audiovisuella medietjänster. Dessa regler får inte begränsas till att gälla lätt identifiering av leverantörerna, utan måste även gälla leverantörernas faktiska åtgärder för att skydda minderåriga.
Ändringsförslag 63 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.
Motivering
Språket bör vara konsekvent och ge medlemsstaterna flexibilitet att använda samreglering.
Ändringsförslag 64 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Medlemsstaterna skall i synnerhet förbjuda marknadskommunikation, sponsring, reklam eller produktplacering av varor som tillverkats under förhållanden som strider mot internationellrättsliga förbud mot barnarbete.
Motivering
Det vore hyckleri att påstå sig skydda minderårigas moral och samtidigt locka unga konsumenter med varor som olagligen tillverkats av barn.
Ändringsförslag 65 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3e, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	De skall däremot motivera och stödja leverantörerna av medietjänster att öka tillgängligheten för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder.
Motivering
Det räcker inte med att bekräfta att diskriminerande innehåll är förbjudet, man bör också konkret se till att funktionshindrade och äldre får tillgång till programmen vilket är en social, ekonomisk och kulturell satsning.
Ändringsförslag 66 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jursidiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.	1. Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.
Ändringsförslag 67 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	För icke‑linjära tjänster kan denna bland annat främjas på följande sätt: minimiinvesteringar i europeiska produktioner i förhållande till omsättningen, en minimiandel av europeiska produktioner i beställningskataloger för video och en attraktiv presentation av europeiska produktioner i de elektroniska programguiderna.
Motivering
Det är mycket viktigt att de icke-linjära tjänsterna också deltar i stödet och främjandet av europeiska verk och att detta ingår i direktivets bestämmelser. Dessa tjänster erbjuds oftast av stora företag med mycket större ekonomisk kapacitet än programföretagen, t.ex. teleoperatörer, Internetleverantörer osv. Om man låter programföretagen ensamma bära ansvaret för kulturell mångfald, skulle detta allvarligt kunna hota europeiskt skapande.
Ändringsförslag 68 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, leden a–f och stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen måste vara klart identifierbar som sådan. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.	(a) Den audiovisuella marknadskommunikationen skall vara klart identifierbar som sådan och hållas åtskild, både i tid och rum, från andra delar av programmet med optiska och/eller akustiska hjälpmedel. Audiovisuell marknadskommunikation i form av smygreklam är förbjuden.
(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik.	(b) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte använda subliminal teknik.
(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen får inte	(c) Den audiovisuella marknadskommunikationen skall respektera de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och särskilt får den inte
(i) diskriminera någon på grund av ras, kön eller nationalitet,	(i) kränka någon genom diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller kränka människans värdighet,
(ii) angripa religiös eller politisk övertygelse,	(ii) kränka barnens rättigheter såsom de fastställts i FN:s konvention om barnets rättigheter,
(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,	(iii) uppmuntra ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet,
(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.	(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.
(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation för cigaretter och andra tobaksvaror.	(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation för cigaretter och andra tobaksvaror.
(e) Audiovisuell marknadskommunikation för alkoholhaltiga drycker får inte vara riktad till minderåriga och får inte uppmuntra överkonsumtion av sådana drycker.	(e) Audiovisuell marknadskommunikation för alkoholhaltiga drycker får inte vara riktad till minderåriga och får inte uppmuntra överkonsumtion av sådana drycker.
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt eller indirekt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst, direkt eller indirekt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer, särskilt personer som är förebilder eller har auktoritet, eller utan skäl visa minderåriga i farliga eller förnedrande situationer, om det inte kan motiveras av pedagogiska skäl.
	Medlemsstaterna skall uppmuntra leverantörer av audiovisuella medietjänster att utarbeta en uppförandekod om barnprogram som innehåller eller avbryts av reklam, sponsring eller all marknadsföring av ohälsosamma och olämpliga livsmedel och drycker, t.ex. sådana som innehåller mycket fett, socker eller salt, samt alkoholhaltiga drycker.
Ändringsförslag 69 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led fa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(fa) TV-reklam får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga och skall därför uppfylla följande kriterier för att skydda dem:
	(i) Den får inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet.
	(ii) Den får inte direkt uppmana minderåriga att övertala föräldrar eller andra personer att köpa dessa produkter eller tjänster.
	(iii) Den får inte utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer.
	(iv) Den får inte utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.
	Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.
Motivering
Hänvisningen till minderåriga bör prioriteras och därför införs den redan nu. Dessutom är den aktuella texten (artikel 16) – som innebär ett bättre skydd för minderåriga – att föredra framför den nya text som kommissionen föreslår.
Ändringsförslag 70 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, inledningen (direktiv 89/552/EEG)
1. Audiovisuella medietjänster som sponsras eller innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:	1. Audiovisuella medietjänster som sponsras skall uppfylla följande krav:
Ändringsförslag 71 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led aa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) De får inte innehålla omotiverat framhävd produktplacering. Vad som är ”omotiverat framhävd” skall avgöras på grundval av om produkten, tjänsten eller varumärket i fråga förekommer upprepade gånger eller av hur produkterna framställs, med hänsyn tagen till innehållet i de program där de förekommer.
Motivering
Omotiverat framhävd produktplacering i sändningen är ett ingrepp i medieleverantörernas redaktionella frihet. Restriktionen av produktplacering i form av ”omotiverat framträdande plats” innebär att smygreklam och oönskade former av produktplacering undviks.
Ändringsförslag 72 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led b (direktiv 89/552/EEG)
(b) De får inte direkt uppmuntra till inköp eller förhyrning av varor eller tjänster, särskilt inte genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.	(b) De får inte uppmana till inköp eller förhyrning av vissa produkter eller tjänster.
Motivering
Syftet är även här att hålla reklamen åtskild från det redaktionella innehållet.
Ändringsförslag 73 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal eller att produktplacering pågår. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.	(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsoravtal eller att produktplacering pågår. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet.
Ändringsförslag 74 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror.
Ändringsförslag 75 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.	3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör. Specifikationen för den medicinska produkten skall vara lättbegriplig.
Ändringsförslag 76 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.”	4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras.”
Motivering
Kommissionens förslag syftar till att legitimera produktplacering såsom en del av kommersiella sändningar som inte utgör reklam. Det förefaller som om detta skulle urholka en grundläggande princip i fråga om TV-sändningar, nämligen att kommersiella sändningar klart skall skiljas från övriga program i syfte att skydda både programmens integritet och programföretagens redaktionella frihet, men även tittarnas intressen. En upplysning i början eller i slutet av programmet räcker nämligen inte alls för att ge tittarna korrekt information om hur producenter av varor och tjänster har påverkat programmets utformning. Erfarenheter från olika länder har visat att produktplacering medför allvarliga risker för konsumenterna, liksom för upphovsrättsinnehavarnas och producenternas yttrandefrihet.
Ändringsförslag 77 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att successivt se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion blir helt tillgängliga för syn- och hörselskadade samt äldre.
	2. Medlemsstaterna skall vartannat år inkomma med nationella rapporter till kommissionen om genomförandet av denna artikel. Dessa rapporter skall särskilt innehålla statistiska uppgifter om de framsteg som gjorts för att skapa tillgänglighet enligt punkt 1, redogörelser för alla eventuella uteblivna framsteg samt uppgifter om de åtgärder som vidtagits eller planerats för att nå målet.”
Motivering
Tillgången till audiovisuella medietjänster är en viktig faktor för att den inre marknaden skall fungera väl. Enligt det brittiska institutet för forskning om hörseln (Institute of Hearing Research) lever drygt 81 miljoner européer med nedsatt hörsel. Det finns också över 30 miljoner blinda och synskadade européer. Forskningen har visat att ett överväldigande antal funktionshindrade och/eller äldre personer tittar på TV. Detta är en marknad som måste tillgodoses. Skyldigheten att se till att de audiovisuella medietjänsterna är tillgängliga skulle utan tvekan främja en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörerna och få den inre marknaden att fungera bättre.
Ändringsförslag 78 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3hb (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hb
	Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion successivt blir tillgängliga, utan begränsningar, för personer med funktionshinder.”
Motivering
Tillgång till audiovisuella medietjänster för alla konsumenter, inklusive personer med funktionshinder och/eller äldre personer, är en viktig faktor när det gäller rätten till information.
Ändringsförslag 79 ARTIKEL 1, LED 6A (nytt) Artikel 4, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
	(6a) Artikel 4.1 skall ersättas med följande:
	”1. Medlemsstaterna skall, där så är praktiskt möjligt och på lämpligt sätt, säkerställa att programföretagen reserverar en övervägande del av sin sändningstid, med undantag av tid för nyheter, sportevenemang, tävlingar, reklam, teletexttjänster och teleshopping, för europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6. Denna andel bör uppnås gradvis på grundval av lämpliga kriterier och med beaktande av programföretagets ansvar gentemot sin publik för information, utbildning, kultur och underhållning.”
Motivering
År 1989 var syftet med denna artikel att försiktigt och gradvis införa en regel om främjande av europeiska produktioner. Nuförtiden, inom ramen för Lissabonstrategin, är det nödvändigt att föreslå striktare regler på detta område för att ge den europeiska audiovisuella industrin en skjuts framåt och behålla Europas rika kulturella mångfald. Det bör därför inte finnas någon ursäkt för medlemsstaterna att inte göra det som behövs för att främja europeiska produktioner.
Ändringsförslag 80 ARTIKEL 1, LED 7, LED DA (nytt) Artikel 6, punkt 4 (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	(da) Följande punkt läggs till:
	”4. När medlemsstaterna definierar begreppet oberoende producent skall de ta vederbörlig hänsyn till följande tre kriterier: produktionsbolagets ägarförhållanden, antalet program som levereras till ett och samma programföretag och äganderätten till de sekundära rättigheterna.”
Motivering
Hänvisningen till oberoende är viktig och hänger mycket nära samman med rättighetsbegreppet. Det faktum att marknaden är koncentrerad och att ett fåtal aktörer utövar makt vid förvärvet av rättigheter betyder att oberoende produktionsbolag inte till fullo kan utnyttja nya former av innehållsdistribution och inneha rättigheterna, och att oberoende produktionsbolag inte kan locka till sig kapital och tillväxt. Därigenom behåller marknaden en hög finansieringsgrad och en koncentrationsnivå som blockerar nyskapande.
Ändringsförslag 81 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt att känna igen som sådan och hållas åtskild från andra delar av programmet med optiska och/eller akustiska hjälpmedel.	1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt att känna igen som sådan och skilja sig från andra delar av programmet med optiska och/eller akustiska hjälpmedel. TV-reklam och teleshopping för inte inkräkta på det redaktionella oberoendet hos leverantören av audiovisuella medietjänster eller vilseleda tittarna.
Motivering
Principen om öppenhet och identifiering garanterar att kommersiell kommunikation är lätt att känna igen som sådan och lämnar utrymme för utveckling av ny reklamteknik.
Ändringsförslag 82 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	I program som består av fristående delar eller i sportprogram och evenemang och föreställningar som har liknande uppläggning och innehåller pauser, skall reklam och teleshoppinginslag endast infogas mellan sådana delar eller i pauserna.
Ändringsförslag 83 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 1b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1b. Om andra program än de som omfattas av punkt 2 avbryts av reklam eller teleshoppinginslag skall en period om minst 20 minuter förflyta mellan två på varandra följande avbrott i programmet.
Motivering
Ändringsförslagen syftar till att bibehålla punkterna 2 och 4 i nuvarande artikel 11 vad avser reklaminslag under program.
Enligt kommissionens förslag ändras artikel 11 och stryks vissa bestämmelser ur den nuvarande texten. Dessa bestämmelser utgör ett effektivt hinder mot alltför mycket reklam, och det verkar inte finnas några övertygande motiv till stöd för kommissionens förslag. I synnerhet det argument som avser möjligheten att välja fritt – det vill säga att öka antalet tillgängliga kanaler för tittarna – har inget att göra med antalet reklamavbrott och deras frekvens. Sportentusiasterna kommer till exempel att titta på en fotbollsmatch som enbart sänds via en icke-specialiserad kanal även om matchen är späckad med reklaminslag. Det säger sig självt att de inte slutar titta på matchen eller byter till andra kanaler som inte sänder matchen. Det samma gäller för andra typer av sändningar.
Ändringsförslag 84 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2, stycke 1 (direktiv 89/552/EEG)
2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV‑serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 35‑minutersperiod.	2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV‑serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje fullständig 45‑minutersperiod. Ytterligare ett avbrott är tillåtet om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga 45‑minutersperioder.
Ändringsförslag 85 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Sändning av andra program än de som avses i punkt 2 får avbrytas av reklaminslag och teleshoppinginslag högst tre gånger under en given timme mellan hela klockslag.
	I reprissändningar av sportevenemang som innehåller avbrott får, trots punkten ovan, reklaminslag och teleshoppinginslag endast förekomma under dessa avbrott.”
Motivering
Reklamavbrotten bör genomföras med respekt för tv-tittaren och dennes trivsel.
Ändringsförslag 86 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2b (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2b. De nationella tillsynsmyndigheterna skall fastställa vad som skall anses som sändningstid för barn för att bättre fastställa tillämpliga regler för reklam.”
Motivering
Eftersom det saknas en enhetlig EU-täckande definition av ”barn” och ”barnprogram” i detta direktiv måste de nationella tillsynsmyndigheterna klart och tydligt fastställa de tider då strängare skyddsregler bör gälla.
Ändringsförslag 87 ARTIKEL 1, LED 11A (nytt) Artikel 15, led a (direktiv 89/552/EEG)
	(11a) I artikel 15, skall led a ersättas med följande:
	”a) Den får inte rikta sig speciellt till minderåriga eller särskilt skildra minderåriga som intar dessa drycker och den får inte sändas mellan kl. 6.00 och 21.00.”
Motivering
Minderåriga är särskilt utsatta när det gäller TV-reklam och naturligtvis är alkoholhaltiga drycker inte lämpliga för dem. En övergripande lagstiftning om alkoholreklam riktad till minderåriga bör således också omfatta sådan reklam som indirekt vädjar till barn. Ett totalförbud av all reklam för alkoholhaltiga drycker riktad till minderåriga är en lämplig skyddsåtgärd som kan utvärderas med objektiva kriterier.
Ändringsförslag 88 ARTIKEL 1, LED 13 Artikel 18, punkterna 1 och 2 och punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
1. Andelen korta reklamformer, som reklaminslag och teleshoppinginslag, får inte överstiga 20 % en given timme mellan hela klockslag.	1. Andelen reklam får inte överstiga 15 % av den dagliga sändningstiden. Denna andel får emellertid ökas till 20 % för att innefatta reklam som innehåller direkta erbjudanden till allmänheten om försäljning, köp eller hyra av produkter eller tillhandahållande av tjänster, under förutsättning att andelen reklaminslag inte överstiger 15 %.
2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsorsmeddelanden och produktplacering.”	2. Andelen reklaminslag inom en given entimmesperiod får inte överstiga 20 % av sändningstiden.
	2a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får sändningstiden för reklam som innehåller direkta erbjudanden till allmänheten om försäljning, köp eller hyra av produkter eller tillhandahållande av tjänster inte överstiga en timme om dagen.”
Motivering
Direktivets nuvarande lydelse omfattar i högre grad de olika formerna av reklam och ger ett bättre skydd för programmens redaktionella integritet.
Ändringsförslag 89 ARTIKEL 1, LED 15 Artikel 19 (direktiv 89/552/EEG)
Bestämmelserna i detta direktiv skall i tillämpliga delar gälla för TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam och teleshopping samt TV-sändningar som uteslutande ägnas åt egenreklam. Kapitel 3 samt artiklarna 11 (regler för infogande) och 18 (längd på reklaminslag och teleshopping) är inte tillämpliga på dessa sändningar.”	Bestämmelserna i detta direktiv skall i tillämpliga delar gälla för TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam och teleshopping samt TV-sändningar som uteslutande ägnas åt egenreklam, som skall vara lätt att känna igen som sådana med optiska och/eller akustiska hjälpmedel. Kapitel 3 samt artiklarna 11 (regler för infogande) och 18 (längd på reklaminslag och teleshopping) är inte tillämpliga på dessa sändningar.”
Motivering
Det bör tydligt framgå när det handlar om TV-sändningar som uteslutande ägnas åt reklam, teleshopping och egenreklam. Konsumenten måste vara medveten om reklaminnehållet i de tjänster som tillhandahålls.
Ändringsförslag 90 ARTIKEL 1, LED 17A (nytt) Artikel 20a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	(17a) Följande artikel skall införas som artikel 20a:
	”Artikel 20a
	1. För att garantera principerna om pluralism, konkurrens och fri företagsamhet när det gäller reklamintäkter skall undersökningar om tittar- och lyssnarsiffror uppfylla följande kriterier:
	a) De analysinstitut som genomför undersökningar om tittar- och lyssnarsiffror, kvalitet, popularitet och spridning för olika medier skall vara oberoende gentemot alla undersökningsobjekt.
	b) Förvaltningsorganens (tekniska och vetenskapliga kommittéer och/eller kontrollkommittéer) representativitet: dessa organ skall inbegripa företrädare för alla berörda undersökningsobjekt (operatörer, marknaden och konsumenter) och inte begränsa sig till de olika typerna av sändningsplattformar.
	c) Öppenhet hos de tekniska kommittéerna, som skall tilldelas verkliga befogenheter för undersökningsverksamheten, utan att styrelsen på något sätt ingriper i arbetsgången eller förvaltningen.”
Motivering
Undersökningar om tittar- och lyssnarsiffror är viktiga med tanke på reklamintäkterna och därför bör man skapa en enhetlig nivå i hela unionen i enlighet med principerna om yttrandefrihet, oberoende, öppenhet och representativitet.
Ändringsförslag 91 ARTIKEL 1, LED 17B (nytt) Artikel 22 (direktiv 89/552/EEG)
	(17b) Artikel 22 skall ersättas med följande:
	”Artikel 22
	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att audiovisuella medietjänster som tillhandahålls av programföretag inom respektive stats jurisdiktion inte inkluderar program som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, särskilt program som innehåller pornografi eller meningslöst våld.
	2. Denna bestämmelse skall utsträckas till att gälla andra program som kan bedömas skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, utom då det kan anses säkert, genom valet av sändningstid eller genom tekniska åtgärder, att de minderåriga inom sändningsområdet normalt inte hör eller ser sådana sändningar.
	3. Vidare skall medlemsstaterna, när sådana tjänster tillhandahålls i okodad form, se till att de föregås av en akustisk varning eller kan identifieras med hjälp av en synlig symbol under den tid de pågår.”
Motivering
Denna artikel bör även omfatta icke-linjära tjänster. Det är tveklöst framför allt pornografi och våld som förekommer i denna sorts tjänster, och det är i dag lättare för minderåriga att få tillgång till sådana tjänster. TV-sändningar är redan mer eller mindre reglerade vad gäller skydd av minderåriga. Åtgärder måste vidtas på detta område av nya typer av tjänster.
Ändringsförslag 92 ARTIKEL 1, LED 17C (nytt) Artikel 22, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
	(17c) Artikel 22.1 skall ersättas med följande:
	”1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att TV‑sändningar från programföretag inom respektive stats jurisdiktion inte innehåller program som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, särskilt program som innehåller pornografi eller meningslöst våld. I fall av sådana program som betraktas som skadliga skall även programföretaget utöver leverantören av medietjänster anses vara ansvarigt.”
Ändringsförslag 93 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Om medlemsstaterna har inrättat nationella tillsynsmyndigheter skall de garantera deras oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.
Motivering
Medlemsstaterna skall inte vara tvungna att inrätta nationella tillsynsmyndigheter. Därför bör formuleringen i kommissionens förslag korrigeras.
Ändringsförslag 94 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	1a. Medlemsstaterna skall ge de nationella tillsynsmyndigheterna i uppgift att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt bestämmelserna om yttrandefrihet, mediepluralism, människans värdighet, principen om icke‑diskriminering och skyddet av utsatta personer.
Ändringsförslag 95 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall förse varandra och kommissionen med den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet.”	2. Den information som är nödvändig för tillämpningen av bestämmelserna i det här direktivet skall göras tillgänglig på medlemsstats- och kommissionsnivå.”
Ändringsförslag 96 ARTIKEL 1, LED 20A (nytt) Artikel 23ba (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	(20a) Följande artikel skall införas som artikel 23ba:
	”Artikel 23ba
	1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera ett mångsidigt informationsutbud i radio och TV. Medlemsstaterna skall särskilt förbjuda skapandet och upprätthållandet av dominerande ställningar på TV-marknaden och marknader i anslutning till den.
	2. Medlemsstaterna skall bemöda sig om att garantera respekten för neutralitet i den information som myndigheterna tillhandahåller och fastställa lämpliga åtgärder för att undvika att ett eventuellt missbruk av myndighetsställning kan påverka den information som förmedlas via medierna.
	3. Medlemsstaterna skall förbjuda medlemmar av regeringen, deras makar eller släktingar av första eller andra graden, samt företag som kontrolleras av dem, att ta eller upprätthålla kontrollen över företag som är verksamma på radio- och TV-marknaden och marknader i anslutning till den.
	4. Rätten till information skall alltid utövas så att berörda personers privatliv skyddas och människovärdet respekteras, särskilt hos minderåriga. I det sistnämnda fallet skall man alltid utgå från internationella konventioner på området, etiska koder och andra former av självreglering som aktörerna inom informationssektorn har fastställt i de enskilda europeiska staterna.”
Motivering
Ändringsförslaget stämmer överens med den ståndpunkt som parlamentet redan tillstyrkt (se den resolution om ”Television utan gränser” som antogs den 6 september 2005 och Europaparlamentets resolution om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna (artikel 11.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna) i EU och särskilt i Italien (2003/2237(INI)), och som syftar till att ålägga medlemsstaterna att respektera de allmänna principerna om skydd av pluralismen samt förbjuda innehavare av regeringsämbeten att kontrollera radio- och TV-bolag.
Det är uppenbart att skillnaderna mellan de befintliga nationella bestämmelserna på detta område gör det svårare att göra anspråk på etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster i gemenskapen.
Ändringsförslag 97 ARTIKEL 2 Bilaga ”Direktiv och förordningar”, artikel 3a, punkt 4 (förordning (EG) nr 2006/2004)
”4. Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television: Artikel 3g-3h och artiklarna 10‑20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG.”	”4. Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television: Artikel 3c och 3g–3h och artiklarna 10–20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG.”
Motivering
Möjligheten för konsumenten att identifiera leverantörer av audiovisuella medietjänster på ett lätt, direkt och ständigt åtkomligt sätt hänger naturligtvis ihop med konsumentskyddet och måste därför nämnas i bilagan ”Direktiv och förordningar”.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD)
Ansvarigt utskott	CULT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ITRE 2.2.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Gianni De Michelis 26.1.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	18.4.2006		30.5.2006	13.7.2006	2.10.2006
Antagande	3.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 17 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Šarūnas Birutis, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Gianni De Michelis, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Umberto Guidoni, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Vincenzo Lavarra, Pia Elda Locatelli, Eugenijus Maldeikis, Eluned Morgan, Reino Paasilinna, Umberto Pirilli, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras Roca
Slutomröstning: närvarande suppleanter	María del Pilar Ayuso González, Satu Hassi, Edit Herczog, Lambert van Nistelrooij, Vittorio Prodi, John Purvis, Dirk Sterckx
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Alessandro Battilocchio, Giovanni Berlinguer, Iles Braghetto, Mario Mauro, Marianne Mikko, Guido Sacconi, Antonio Tajani, Yannick Vaugrenard, Stefano Zappalà
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (6.10.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260 (COD))

Föredragande: Heide Rühle

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 1
(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa.	(1) Genom direktiv 89/552/EEG samordnas vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Ny teknik för överföring av audiovisuella medietjänster har emellertid gjort det nödvändigt att ändra den rättsliga ramen för att ta hänsyn till att affärsverksamheten påverkas av den ändrade strukturen och den tekniska utvecklingen, i synnerhet när det gäller finansieringen av kommersiell sändningsverksamhet, och för att garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, mediabranschen och medietjänster i Europa. Dessa lagar och andra författningar bör vara så diskreta och enkla som möjligt för ett ge nya och befintliga audiovisuella medietjänster möjlighet att utvecklas och blomstra, och därigenom skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, innovation och kulturell mångfald.
Ändringsförslag 2 SKÄL 3
(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat med särskilda regler för dessa tjänster.	(3) De audiovisuella medietjänsternas stora betydelse för samhälle, demokrati och kultur gör det berättigat att tillämpa vissa särskilda regler för dessa tjänster, men endast då detta är absolut nödvändigt.
Motivering
Nya regler bör endast införas om de är absolut nödvändiga och bör inte hämma utvecklingen av den europeiska audiovisuella mediesektorn eller en ökad kulturell mångfald.
Ändringsförslag 3 SKÄL 4
(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar.	(4) Traditionella audiovisuella medietjänster och nya beställtjänster kan skapa många arbetstillfällen i gemenskapen, särskilt i små och medelstora företag, och främja ekonomisk tillväxt och investeringar. Detta direktiv bör inte utgöra hinder för utvecklingen av nya tjänster genom förhastade och restriktiva rättsliga bestämmelser.
Motivering
Det är omöjligt att förutse exakt vilka nya tjänster som kommer att utvecklas i framtiden eller att förutse ny, omvälvande teknik. Direktivet bör därför inte utgöra hinder för innovation och utveckling av den europeiska audiovisuella mediesektorn eller den kulturella mångfalden.
Ändringsförslag 4 SKÄL 6
(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringspolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, skydd av minderåriga och konsumentskydd, nu och i framtiden.	(6) Kommissionen har antagit ett meddelande om framtiden för den europeiska lagstiftningen på det audiovisuella området. Där betonas att regleringspolitiken inom sektorn måste värna vissa allmänna intressen, som kulturell mångfald, rätt till information, skydd av minderåriga och konsumentskydd, nu och i framtiden. Dessa allmänna intressen kan i princip bäst tillvaratas genom begränsad reglering, självreglering och tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
Motivering
För att uppnå målen med en public-service-politik i den nya mediemiljö som kännetecknas av större valfrihet och konsumentinflytande, fragmentering och sänkta hinder för att komma in på marknaden krävs nya och annorlunda grepp. I stället för en politik, anpassad till en enhetlig radio- och TV-miljö, som går ut på att styra lagvägen uppifrån, vore det lämpligare med en mer flexibel ordning som utgår från fastställda och mätbara mål och som siktar på att finna effektiva svar på de utmaningar som uppstår. Här bör när så är lämpligt också självreglering ingå.
Ändringsförslag 5 SKÄL 7
(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT- och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta den digitala ekonomins utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT- och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT-tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser.	(7) Kommissionen har antagit initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning inom IT- och mediabranschen. i2010 är en övergripande strategi som skall underlätta den digitala ekonomins utveckling, mot bakgrund av konvergensen mellan IT- och medietjänster, nät och utrustning, genom att modernisera och utnyttja alla medel som EU förfogar över: lagstiftning, forskning och partnerskap med branschen. Kommissionen har förbundit sig att skapa en enhetlig ram för den inre marknaden för IT-tjänster och medietjänster, genom att modernisera den rättsliga ramen för audiovisuella tjänster; detta arbete inleddes med kommissionens förslag från 2005 om en modernisering av direktivet om television utan gränser. Målsättningen med i2010 kommer i princip att uppnås genom att branschen får utvecklas med ett minimum av reglering, och genom att små, nystartade företag – vilka bär på fröet till välstånd och sysselsättning i framtiden – ges möjlighet att blomstra, och därigenom förnya och skapa nya arbetstillfällen på en avreglerad marknad.
Motivering
Små företag runt om i EU har varken den personal eller de ekonomiska resurser som krävs för att hålla reda på, anpassa sig till och rätta sig efter alla förordningar.
Ändringsförslag 6 SKÄL 13
(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser.	(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster som till sin karaktär är identiska med TV-sändningar enligt en programtablå oberoende av plattform för tillhandahållandet, oavsett om leverantörens redaktionella strategi och redaktionella ansvar återspeglas i en programtablå eller en katalog över utbudet, i deras informativa, underhållande och utbildande funktion. Definitionen omfattar därför alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet. Den ekonomiska karaktären kan vara relevant för direktivets tillämpning. Ekonomisk verksamhet tillhandahålls normalt mot betalning och grundar sig på en viss tid och kontinuitet. Bedömningen görs enligt ursprungslandets kriterier och bestämmelser. Definitionen av audiovisuella medietjänster omfattar således inte verksamhet utan ekonomiska syften som vanligtvis inte tillhandahålls mot ersättning, såsom webbloggar och annat innehåll som skapats av användaren eller alla former av privat korrespondens, såsom e‑post eller privata webbplatser. Definitionen utesluter också tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art, t.ex. sökmotorer. Definitionen utesluter vidare tjänster som inte helt och hållet eller inte huvudsakligen består i överföring av signaler för elektroniska kommunikationsnät. Den utesluter också online‑spel, förutsatt att det huvudsakliga syftet med de audiovisuella medietjänsterna inte uppfylls och spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar.
(Se ändringsförslag 7 till skäl 14.)
Ändringsförslag 7 SKÄL 14
(14) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker massmedier i deras informativa, underhållande och utbildande funktion, men utesluter alla former av privat korrespondens, som e-postmeddelanden som sänds till ett begränsat antal mottagare. Definitionen utesluter också alla tjänster som inte är avsedda för distribution av audiovisuellt innehåll, dvs. när det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte. Ett exempel är webbplatser som innehåller audiovisuella element som endast är av underordnad betydelse, t.ex. animerade grafiska element, små reklaminslag eller information om en produkt eller tjänst som inte är av audiovisuell art.	utgår
(Se ändringsförslag 6 till skäl 13.)
Motivering
Skäl 14 kan strykas eftersom innehållet har inkluderats i skäl 13.
Ändringsförslag 8 SKÄL 14A (nytt)
	(14a) Traditionella sändningstjänster skiljer sig från Internettjänster i ett antal tekniska och rättsliga hänseenden. De definitioner av tjänster som följer nedan bör därför endast gälla vid tillämpning av detta direktiv, utan att det påverkar tillämpningsområdet och ordningen för underliggande rättigheter som regleras i annan tillämplig lagstiftning.
Motivering
I motsats till traditionell sändningsverksamhet är Internettjänster inte nödvändigtvis begränsade vad gäller den geografiska räckvidden. Internettjänsteleverantörerna har mycket större kontroll över distributionen av innehåll än traditionella programföretag, och arkitekturen för de två tjänstekategorierna samt deras karaktär skiljer sig till den grad att ett likställande av Internettjänster med sändningstjänster i de flesta fall skulle vara orealistiskt och därför omöjligt att tillämpa och genomföra i praktiken.
Ändringsförslag 9 SKÄL 16
(16) Begreppet ”audiovisuell” avser rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radio.	(16) I detta direktiv avses med begreppet ”audiovisuell” rörliga bilder med eller utan ljud, vilket innefattar filmer utan ljud men inte ljudöverföring eller radiosändningar.
Motivering
I andra europeiska och internationella rättsakter, t.ex. punkt D i WTO:s klassificering av tjänster, omfattar begreppet ”audiovisuella tjänster” vid sidan av tv även radio. Det behöver säkerställas att föreliggande direktiv inte berör dessa definitioner och att radiosändningar i övrigt fortsätter att vara en del av de audiovisuella tjänsterna.
Ändringsförslag 10 SKÄL 17
(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.	(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det redaktionella ansvaret förutsätter att leverantören av medietjänster på ett professionellt sätt väljer och organiserar innehållet, oavsett om det handlar om innehållskomponenter eller innehållsutbud. Detta utesluter delning av egenproducerat innehåll mellan medlemmarna i en virtuell, begränsad gemenskap samt verksamhet som bedrivs av leverantörer av medietjänster som har rätt till de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
	Vidare omfattar definitionen av leverantör av medietjänster inte fysiska eller juridiska personer som väljer ut och erbjuder till försäljning paket av audiovisuella medietjänster, exempelvis i syfte att tillhandahålla en audiovisuell medietjänst eller i syfte att samordna sådana tjänster för kunders räkning.
Motivering
Det är viktigt att förtydliga begreppet redaktionellt ansvar, som innefattar beslutsbefogenheter. Begreppet redaktionellt ansvar omfattar för övrigt inte personer som endast bidrar i begränsat avseende till audiovisuella medietjänster, och det förutsätter ett större ansvar i utformningen av programtablån än att endast sammanställa en katalog av audiovisuella komponenter.
Ändringsförslag 11 SKÄL 18
(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.	(18) Utöver reklam och teleshopping (även kallat TV-köp) införs en bredare definition av audiovisuell marknadskommunikation. Den omfattar rörliga bilder med eller utan ljud som sänds som en del av audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor, tjänster eller bild från en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet; därför omfattar den inte samhällsinformation och välgörenhetsinslag som sänds utan avgift.
Ändringsförslag 12 SKÄL 25
(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.	(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Dessutom har erfarenheten visat att både samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet. Åtgärderna för att uppfylla målen om allmänintresse inom sektorn för nya audiovisuella tjänster blir mer effektiva om de vidtas med aktivt stöd från tjänsteleverantörerna själva. Självreglering är ett slags frivilligt initiativ som ger ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter liksom icke-statliga organisationer och föreningar möjlighet att på egen hand och för eget vidkommande anta gemensamma riktlinjer. Medlemsstaterna bör i enlighet med sina olika rättsliga traditioner erkänna den faktiska roll som effektiv självreglering kan ha för att ytterligare komplettera befintliga mekanismer inom lagstiftning, domstolsväsende och/eller administration samt dess viktiga bidrag till att uppnå målen i detta direktiv. Även om självreglering skulle kunna vara en alternativ metod för att genomföra vissa av bestämmelserna i detta direktiv, kan den inte helt ersätta den nationella lagstiftarens skyldighet. Samreglering, i sin minimala form, utgör en ”rättslig länk” mellan självreglering och den nationella lagstiftaren, i enlighet med medlemsstaternas rättsliga traditioner.
Ändringsförslag 13 SKÄL 26
(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.	(26) Visningsrätter till evenemang av allmänintresse kan förvärvas av programföretag med ensamrätt. Det är dock viktigt att främja mångfald genom en diversifierad nyhetsproduktion och ett diversifierat programutbud i Europeiska unionen och följa de principer som erkänns i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om det är tillåtet för medlemsstaterna att i detta syfte utarbeta förteckningar över evenemang som är av särskild vikt för samhället och som inte omfattas av exklusiva sändningsrättigheter är det upp till respektive medlemsstat att avgöra om den bör utarbeta en sådan förteckning, vilka evenemang som den bedömer är av särskild vikt för samhället, hur begreppet ”en betydande del av allmänheten” bör definieras och i vilken form rapporteringen bör finnas tillgänglig.
Motivering
Det bör vara upp till medlemsstaterna att avgöra vilka evenemang som är av särskild vikt för samhället, hur begreppet betydande del av allmänheten skall definieras och i vilken form rapporteringen skall finnas tillgänglig.
Ändringsförslag 14 SKÄL 27
(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på programföretagens vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Den allmänna principen är att dessa korta utdrag inte skall vara längre än 90 sekunder.	(27) För att skydda den grundläggande friheten att ta emot information och se till att tittarnas intressen i Europeiska unionen skyddas helt och fullt, skall de aktörer som har ensamrätt till ett evenemang av allmänintresse ge andra programföretag och mellanhänder, som agerar på ett programföretags vägnar, rätt att använda korta utdrag i allmänna nyhetssändningar, men inte i underhållningsprogram. Den allmänna principen bör vara att tillgång till korta utdrag ges på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor och mot en skälig ersättning, med vederbörlig hänsyn till ensamrätter och att de inte skall vara längre än 90 sekunder. Dessa villkor skall meddelas i så god tid före ett evenemang av allmänintresse att övriga aktörer får den tid de behöver för att utöva sin rätt. Rätten att ha tillgång till nyheter bör endast gälla då detta är nödvändigt. Om ett annat programföretag i samma medlemsstat har fått ensamrätt till evenemanget i fråga måste man alltså ansöka om tillgång hos det programföretaget.
Motivering
Rätten till korta nyhetsinslag utövas traditionellt genom bilaterala avtal och bör erkännas i direktivets text. Rätten att fritt välja från ett programföretags signal orsakar mycket stora problem när det gäller rättigheter och är ett brott mot programföretagens och/eller rättighetshavarnas äganderätt. Programföretaget är inte nödvändigtvis den som innehar sändningsrättigheterna i andra EU medlemsstater. Eftersom medlemsstaterna har valt olika strategier när det gäller informationsrätten bör detta direktiv innehålla en neutral klausul som överlåter åt medlemsstaterna att välja rättsinstrument när direktivet införlivas med nationell rätt.
Ändringsförslag 15 SKÄL 28
(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c‑3h.	(28) Icke-linjära tjänster skiljer sig från linjära tjänster när det gäller användarens valfrihet och kontrollmöjligheter samt när det gäller tjänsternas samhällseffekter. Detta gör det motiverat med en mindre omfattande reglering av icke-linjära tjänster, som endast behöver följa de grundläggande regler som avses i artikel 3c‑3h. Konsumenternas stora valfrihet och kontrollmöjligheter innebär att nya tjänster, t.ex. beställvideo, informationsslingor eller direktuppspelning av evenemang, som inte är en del av en linjär tjänst, bör definieras som icke‑linjära tjänster oavsett innehåll.
Motivering
Europeiska kommissionen har i sina förklarande anmärkningar till förslaget till direktiv understrukit att beställtjänster bör definieras som icke‑linjära tjänster. Innovativa tjänster såsom innehållsmässiga informationsslingor tillåter dessutom konsumenten att välja när och hur det erbjudna innehållet skall konsumeras. Ny utrustning och nya tillämpningar ger konsumenten ytterligare funktioner och ökad kontroll över sitt tittande. Differentiering på grundval av föremålet för en tjänst ligger heller inte i linje med en definition som skapar en förbindelse mellan den person som upprättar programtablån och konsumentens val. En icke‑linjär service kan därför bestå av idrottsevenemang, konserter, filmer och andra evenemang på ”pay-per-view”-basis.
Följaktligen måste tjänster såsom innehållsmässiga informationsslingor och direktuppspelning betraktas som icke‑linjära. Detta bör tydligt framgå av direktivets lydelse så att det blir möjligt med en tydlig distinktion mellan linjära och icke‑linjära tjänster när det gäller tillämpningsområdet för direktivet om e-handel.
Ändringsförslag 16 SKÄL 29
(29) Med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella natur ‑ särskilt deras påverkan på människors åsikter ‑ är det viktigt att användarna får veta exakt vem som har ansvaret för tjänsternas innehåll. Därför bör medlemsstaterna säkerställa att leverantörerna av medietjänster ser till att tittarna hela tiden enkelt kan få direkt tillgång till den nödvändiga informationen om vem som har det redaktionella ansvaret för innehållet. Det är de enskilda medlemsstaterna som fastställer de praktiska detaljerna för hur detta mål kan uppnås utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.	(29) Med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella natur ‑ särskilt deras påverkan på människors åsikter ‑ är det viktigt att användarna får veta exakt vem som har ansvaret för tjänsternas innehåll. Därför bör medlemsstaterna säkerställa att användarna har tillgång till information om hur och av vem det redaktionella ansvaret för innehållet utövas. Det är de enskilda medlemsstaterna som fastställer de praktiska detaljerna för hur detta mål kan uppnås utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.
Motivering
Det blir allt svårare att i en värdekedja av medietjänster peka ut en enda aktör som inte utövar någon form av redaktionellt ansvar, genom att antingen tillföra eller sålla bort innehåll. Allteftersom definitionen av individuellt redaktionellt ansvar suddas ut bör medlemsstaternas skyldighet att se till att insyn råder bekräftas i allmänna termer.
Ändringsförslag 17 SKÄL 30
(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet säkerställa ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga och mänsklig värdighet, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.	(30) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv begränsas i enlighet med proportionalitetsprincipen till vad som är strikt nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Där det är nödvändigt att ingripa på gemenskapsnivå bör direktivet främja ett starkt skydd av de allmänna intressena, i synnerhet skyddet för minderåriga, funktionshindrades rättigheter och den mänskliga värdigheten, för att garantera ett område helt utan inre gränser för audiovisuella medietjänster.
Motivering
Åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå räcker inte för att garantera ett starkt skydd, men de kan främja det genom en kombination av sam- och självreglering.
I dag är dessutom de audiovisuella medierna, särskilt tv, en ganska viktig kanal för information, yrkesutbildning, kulturellt innehåll och tillgång till fritid. Det är därför helt nödvändigt att man i alla framsteg som görs tar lika hänsyn till alla europeiska medborgares eventuella behov, särskilt funktionshindrade medborgares behov. Dessa människor utesluts annars från det breda urvalet av fördelar som det moderna samhället, särskilt digital‑tv, kan ge.
Ändringsförslag 18 SKÄL 33
(33) Inga av de bestämmelser i det här direktivet som rör skyddet av minderåriga och den allmänna ordningen innefattar nödvändigtvis några krav på att de berörda åtgärderna skall genomföras genom förhandskontroll av audiovisuella medietjänster.	(33) Inga av de bestämmelser i det här direktivet som rör skyddet av minderåriga och den allmänna ordningen innefattar några krav på att de berörda åtgärderna skall genomföras genom förhandskontroll av audiovisuella medietjänster.
Ändringsförslag 19 SKÄL 35
(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp. I de rapporter som avses i artikel 3f.3, bör medlemsstaterna också beakta det finansiella bidraget från dessa tjänster till europeiska produktioner och förvärv av sändningsrätter till sådana; de bör också beakta andelen europeiska produktioner i de audiovisuella medietjänsternas utbud samt hur stor andel av användarnas faktiska konsumtion som utgörs av de europeiska produktionerna i tjänstens utbud.	(35) Icke-linjära audiovisuella medietjänster kan delvis komma att ersätta de linjära tjänsterna. Därför bör de, när det är praktiskt möjligt, främja produktion och distribution av europeiska produktioner och på så sätt aktivt bidra till att främja den kulturella mångfalden. Det är viktigt att tillämpningen av de bestämmelser som rör främjandet av europeisk produktion genom audiovisuella medietjänster kontinuerligt följs upp.
Motivering
Marknaden för icke-linjära tjänster är ännu inte fullt utvecklad. Införandet av kulturkvoter och finansiella bidrag riskerar att undergräva utvecklingen av dessa nya tjänster. Under alla omständigheter bör sänkta hinder för distributionstjänster bidra positivt till den kulturella mångfalden, i synnerhet genom att skapa marknader för så kallad ”tail content”.
Ändringsförslag 20 SKÄL 35A (nytt)
	(35a) Parter som endast sammanställer eller sänder audiovisuella medietjänster eller erbjuder försäljning av paket av sådana tjänster som de inte har redaktionellt ansvar för, bör inte betraktas som leverantörer av medietjänster. Detta innebär att ren sammanställning, sändning eller återförsäljning av innehåll som tredje part bär det redaktionella ansvaret för inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.
Motivering
Det bör klargöras att ren sammanställning, sändning eller återförsäljning av innehåll som tredje part bär det redaktionella ansvaret för i sin egenskap av leverantör av medietjänster – liksom hittills – faller utanför detta direktivs tillämpningsområde. Detta förtydligande behövs eftersom leverantörerna inte har något inflytande och därmed ingen kontroll över sådant innehåll.
Ändringsförslag 21 SKÄL 38
(38) Tillgången till icke-linjära tjänster ökar konsumenternas valfrihet. Därmed tycks det varken motiverat eller logiskt ur tekniskt perspektiv att införa detaljerade bestämmelser som reglerar audiovisuell marknadskommunikation för icke-linjära tjänster. All audiovisuell marknadskommunikation bör dock utformas i enlighet med reglerna om identifiering och följa ett antal grundläggande kvalitativa regler i syfte att uppnå tydliga mål av allmänintresse.	(38) Tillgången till icke-linjära tjänster ökar konsumenternas valfrihet. Därmed tycks det varken motiverat eller logiskt ur tekniskt perspektiv att införa detaljerade bestämmelser som reglerar audiovisuell marknadskommunikation för icke-linjära tjänster.
Motivering
Europas medborgare bör ha möjlighet att själv välja innehåll. Vidare bör inte den redaktionella integriteten eller den kulturella mångfalden begränsas av åtgärder motiverade av public-service hänsyn.
Ändringsförslag 22 SKÄL 41
(41) Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande.	(41) Det är nödvändigt att se till att förhållandet är koherent mellan detta direktiv och befintlig gemenskapslagstiftning. Vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i detta direktiv och en bestämmelse i en annan gemenskapsrättsakt som reglerar särskilda aspekter av tillgång till eller utövande av en audiovisuell medietjänst, bör bestämmelserna i detta direktiv alltså gälla. Detta direktiv kompletterar således gemenskapens regelverk. Utöver de metoder som omfattas av det här direktivet, är direktiv 2005/29/EG därmed tillämpligt på illojala affärsmetoder, som vilseledande och aggressiva metoder i samband med audiovisuella medietjänster. Direktiv 2003/33/EG, som förbjuder reklam och sponsring för cigaretter och andra tobaksvaror i tryckta medier, informationssamhällets tjänster och radiosändningar, påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, och med tanke på de audiovisuella medietjänsternas speciella karaktär bör förhållandet mellan direktiv 2003/33/EG och direktiv 89/552/EEG inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Artikel 88.1 i direktiv 2001/83/EG, som förbjuder reklam riktad till allmänheten för vissa läkemedel, är tillämplig i enlighet med artikel 88.5 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/552/EEG; förhållandet mellan direktiv 2001/83/EG och direktiv 89/552/EEG bör inte påverkas av det här direktivets ikraftträdande. Detta direktiv bör heller inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning .../... om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
Motivering
För att skapa rättslig säkerhet måste förhållandet mellan detta direktiv och den befintliga rättsliga ramen förtydligas.
Ändringsförslag 23 SKÄL 42
(42) Det allt större antalet nya tjänster har ökat konsumenternas valfrihet, och därför är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ökar visserligen inte den tillåtna mängden reklam per timme, men ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.	(42) I ljuset av den ökande användningen av ny teknik som personliga videoinspelare, och det utökade kanalutbudet, är det inte längre motiverat med en detaljerad reglering av sändningen av reklaminslag för att skydda tittarna. Direktivet ger programföretagen flexibilitet i fråga om sändning av reklaminslag, när detta inte på ett oskäligt sätt skadar programmens integritet.
Motivering
Teknikutvecklingen har nått så långt att det idag är möjligt att hoppa över traditionella reklaminslag. För att fortsättningsvis ha underlag för att sända program och främja den kulturella mångfalden krävs därför en mer flexibel ordning.
Ändringsförslag 24 SKÄL 44
(44) Begränsningen av mängden reklam per dag var i stor utsträckning rent teoretisk. Begränsningen per timme har större betydelse eftersom den också omfattar bästa sändningstid. Därför bör maxgränsen per dag avskaffas, medan maxgränsen per timme bör bibehållas för reklaminslag och teleshoppinginslag. De kvantitativa begränsningarna av den tid som avsätts för teleshopping- och reklamkanaler tycks inte längre vara motiverade med tanke på konsumenternas ökade valfrihet. Gränsen på 20 % reklam per timme mellan hela klockslag fortsätter dock att gälla, med undantag för mer tidskrävande reklamformer som säljfrämjande referenser och teleshoppingfönster, som kräver mer tid på grund av sina egenskaper och sin presentationsmetod1.	(44) Begränsningen av mängden reklam per dag och begränsningen av reklamtiden per timme bör avskaffas med ett fåtal undantag. Det är tillräckligt att garantera en kvalitativ kontroll.
__________ 1 Målen Reti Televisive Italiane SpA (RTI) (C‑320/94), Radio Torre (C-328/94), Rete A Srl (C‑329/94), Vallau Italiana Promomarket Srl (C‑337/94), Radio Italia Solo Musica Srl m.fl. (C‑338/94) och GETE Srl (C-339/94) mot Ministero delle Poste e Telecomunicazioni, REG 1996, s. I‑06471.
Motivering
Det är tillräckligt att garantera en kvalitativ kontroll av reklamen. De kvantitativa kraven kan avskaffas för att åstadkomma avreglering, särskilt som konsumenterna bara är beredda att tolerera ett visst mått av reklam.
Ändringsförslag 25 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv. Särdragen i den nationella medielagstiftningen om tillsynsmyndigheternas och tillsynsorganens organisation bör garanteras.
Motivering
Med denna formulering beaktas de olika nationella formerna för hur tillsynen organiseras i medlemsstaterna.
Ändringsförslag 26 SKÄL 47A (nytt)
	(47a) Rätten för människor med funktionshinder, i synnerhet personer med sensoriska handikapp, och för äldre personer att delta i det sociala och kulturella livet i samhället, som har sin grund i artiklarna 26 och 27 i stadgan för grundläggande rättigheter, bör inte åtskiljas från tillhandahållandet av öppna audiovisuella medietjänster. Tillgången till audiovisuella medietjänster omfattar, men begränsas inte till, teckenspråksprogram, programtextning, syntolkning, ljudtextning och lättbegripliga skärmmenyer.
Motivering
I linje med kommissionens åtagande att infoga handikapperspektivet i all gemenskapspolitik är det viktigt att uttryckligen referera till de bestämmelser i stadgan som handlar om personer med sensoriska handikapp och äldre personer. Vidare föreslås en icke uttömmande lista över hjälpmedel för att främja tillgängligheten som är nödvändiga för att bestämmelserna i stadgan skall följas. Vissa sådana hjälpmedel, exempelvis berättarröster och textremsor, är till nytta inte bara för personer med sensoriska handikapp och äldre personer utan även för personer med inlärningssvårigheter och personer som inte kan engelska.
Ändringsförslag 27 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG,	(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst som tillhandahålls enligt det redaktionella ansvaret hos en leverantör av medietjänster enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla program som består av rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG.
	Denna definition omfattar inte
	– tjänster där det audiovisuella innehållet enbart är en sidoeffekt av tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte,
	– nätupplagor av tidningar och tidskrifter.
Ändringsförslag 28 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led b, stycke 1a (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	Definitionen omfattar inte fysiska eller juridiska personer som endast sammanställer eller sänder innehåll eller erbjuder försäljning av paket av sådana tjänster då det redaktionella ansvaret ligger hos tredje part.
Ändringsförslag 29 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) televisionssändning: en linjär audiovisuell medietjänst där en leverantör av medietjänster bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas och fastställer programtablån,	(c) televisionssändning eller linjär tjänst: en linjär audiovisuell medietjänst där program i kronologisk följd samtidigt översänds till ett obestämt antal potentiella tittare vid en tidpunkt som leverantören av medietjänster bestämmer, i enlighet med en fastställd programtablå.
Ändringsförslag 30 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst där det är användaren som bestämmer vid vilken tidpunkt ett visst program skall sändas, utifrån ett innehållsutbud som väljs av leverantören av medietjänster,	(e) icke-linjär tjänst: en audiovisuell medietjänst bestående av ett audiovisuellt innehållsutbud, som en leverantör av medietjänster redigerar och sammanställer, där det är användaren som individuellt beställer sändning av ett visst program, utifrån ett innehållsutbud och vid en viss tidpunkt.
Ändringsförslag 31 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som åtföljer audiovisuella medietjänster och som är utformade för att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,	(f) audiovisuell marknadskommunikation: rörliga bilder med eller utan ljud som sänds som en del av audiovisuella medietjänster i syfte att direkt eller indirekt marknadsföra varor och tjänster till eller imagen av en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet,
Ändringsförslag 32 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led h (direktiv 89/552/EEG)
(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av programföretaget är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,	(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av leverantören av medietjänsten är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,
Ändringsförslag 33 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led i (direktiv 89/552/EEG)
(i) sponsring: varje bidrag till finansieringen av en audiovisuell medietjänst som ges av ett offentligt eller privat företag som inte är verksamt inom tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,	(i) sponsring: varje bidrag till direkt eller indirekt finansiering av en audiovisuell medietjänst som ges av ett offentligt eller privat företag eller en fysisk person som inte bedriver verksamhet på området för tillhandahållande av audiovisuella tjänster eller produktion av audiovisuella verk, i syfte att marknadsföra företagets namn, varumärke, anseende, verksamhet eller produkter,
Ändringsförslag 34 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led k (direktiv 89/552/EEG)
(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.	(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, med eller utan betalning eller liknande ersättning till leverantören av medietjänsten.
	Den rättsliga definitionen av produktplacering omfattar dock inte oberoende redaktionella beslut att använda produkter som inte framhävs på omotiverat framträdande plats och som är en del av ett program och underlättar produktionen av detta, t.ex. priser som delas ut i program, bakgrundsföremål och rekvisita.
Ändringsförslag 35 ARTIKEL 1, LED 3, LED F Artikel 2, punkt 6 (direktiv 89/552/EEG)
”6. Detta direktiv skall inte omfatta audiovisuella medietjänster som är avsedda uteslutande för mottagning i tredjeland och som inte tas emot direkt eller indirekt med hjälp av vanlig konsumentutrustning av allmänheten i en eller flera medlemsstater.”	”6. Detta direktiv skall inte omfatta audiovisuella medietjänster som är avsedda uteslutande för mottagning i tredjeland.”
Ändringsförslag 36 ARTIKEL 1, LED 3, LED G Artikel 2, punkt 7 (direktiv 89/552/EEG)
7. För att förhindra missbruk och bedrägligt uppträdande får en medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, men vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium. Detta skall bevisas av denna medlemsstat från fall till fall.	7. För att förhindra missbruk, bedrägligt uppträdande eller en uppenbart oskälig konkurrenssnedvridning får en medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot en leverantör av medietjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, men vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium. Detta skall bevisas av denna medlemsstat från fall till fall.
Ändringsförslag 37 ARTIKEL 1, LED 3, LED G Artikel 2, punkt 8 (direktiv 89/552/EEG)
8. Medlemsstaterna får endast vidta åtgärder enligt punkt 7 om samtliga villkor nedan uppfylls:	8. Medlemsstaterna får vidta åtgärder enligt punkt 7 endast om samtliga villkor nedan uppfylls:
(a) Den mottagande medlemsstaten uppmanar den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att vidta åtgärder.	(a) Den mottagande medlemsstaten uppmanar den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att vidta åtgärder.
(b) Den sistnämnda medlemsstaten vidtar inga sådana åtgärder.	(b) Den sistnämnda medlemsstaten vidtar inga sådana åtgärder inom två månader från det datum som begäran mottagits.
(c) Den förstnämnda medlemsstaten meddelar kommissionen och den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att den avser att vidta sådana åtgärder.	(c) Efter den tvåmånadsperiod som anges i punkt b meddelar den förstnämnda medlemsstaten kommissionen och den medlemsstat där leverantören av medietjänster är etablerad att den avser att vidta sådana åtgärder.
(d) Kommissionen fastställer att åtgärderna är förenliga med gemenskapslagstiftningen.	(d) Kommissionen fastställer att åtgärderna är förenliga med gemenskapslagstiftningen.
Ändringsförslag 38 ARTIKEL 1, LED 3, LED G Artikel 2, punkt 10 (direktiv 89/552/EEG)
10. Kommissionen skall fatta sitt beslut inom tre månader från underrättelsen enligt punkt 8. Om kommissionen fastställer att åtgärderna inte är förenliga med gemenskapslagstiftningen, skall den berörda medlemsstaten avstå från att vidta de föreslagna åtgärderna.”	10. Kommissionen skall fatta sitt beslut inom tre månader från underrättelsen enligt punkt 8c. Om kommissionen fastställer att åtgärderna inte är förenliga med gemenskapslagstiftningen, skall den berörda medlemsstaten avstå från att vidta de föreslagna åtgärderna.”
Ändringsförslag 39 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall ha frihet att inom de områden som omfattas av detta direktiv föreskriva mer detaljerade eller striktare regler för de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion.	1. Medlemsstaterna skall ha frihet att inom de områden som omfattas av detta direktiv föreskriva mer detaljerade eller striktare regler för de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion, förutsatt att dessa regler inte uppenbart snedvrider konkurrensen eller strider mot gemenskapsrättsliga principer.
Motivering
Det är viktigt att en fungerande mediemarknad kan upprätthållas. Om tillämpning av direktivet skulle innebära oskäliga konkurrenssnedvridningar som normalt inte skulle godkännas inom gemenskapsrätten måste medlemsstaterna kunna se till att de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna upprätthålls.
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Medlemsstaterna skall främja system för samreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna och säkrar en effektiv tillämpning.”	3. Medlemsstaterna skall främja system för självreglering och/eller samreglering inom de områden som samordnas genom detta direktiv. Dessa system skall utformas så att blir allmänt accepterade av de viktigaste aktörerna i berörda medlemsstater och säkrar en effektiv tillämpning.”
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. När det gäller korta nyhetsinslag skall medlemsstaterna se till att programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.	1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra avtal mellan de berörda TV‑programföretagen skall medlemsstaterna när det gäller korta nyhetsinslag se till att lagligen licensierade programföretag som är etablerade i andra medlemsstater inte förvägras tillgång, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor mot en skälig ersättning, till händelser av stort allmänintresse som sänds av ett programföretag som tillhör deras jurisdiktion.
Motivering
Rätten att sända korta nyhetsinslag utövas traditionellt genom bilaterala avtal, och bör erkännas i direktivets text. Att ge fri tillgång till ett programföretags signal orsakar betydliga upphovsrättsliga problem och inkräktar på programföretagens och/eller rättsinnehavarnas äganderätt. Programföretaget innehar inte nödvändigtvis sändningsrättigheterna i andra medlemsstater. Eftersom medlemsstaterna har valt olika strategier i fråga om informationsrätten bör det här direktivet innehålla en neutral klausul som överlåter åt medlemsstaterna att välja rättsinstrument då de införlivar direktivet med den nationella lagstiftningen.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas utan att det påverkar skyldigheten för enskilda programföretag att efterleva lagstiftningen om upphovsrätt i den medlemsstat där de är etablerade, däribland direktiv 2001/29/EG och/eller Romkonventionen, och skall inte inverka på den skyldigheten.
Motivering
Ändringsförslaget klargör att direktivet inte påverkar de befintliga skyldigheter som följer av lagstiftningen om upphovsrätt.
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Uppgifter om leverantören av medietjänster, t.ex. leverantörens e-postadress eller webbplats, så att det går att snabbt och effektivt få direkt kontakt med denne.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3c, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) I tillämpliga fall, den behöriga tillsynsmyndigheten.	(d) I tillämpliga fall, den relevanta tillsyns- eller kontrollmyndigheten.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna och kommissionen skall verka för att sammanslutningar eller organisationer som företräder handeln, branscherna och konsumenterna utarbetar uppförandekoder för att se till att audiovisuella medietjänster inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.
Motivering
Skyddet av minderåriga bör uppnås genom en strategi på flera nivåer tillsammans med alla berörda parter. Genom självreglering har industrins aktörer, t.ex. internetleverantörer, banat vägen för åtgärder till skydd för minderåriga.
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jursidiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska produktioner i den mening som avses i artikel 6.	1. Där så är praktiskt möjligt skall medlemsstaterna på lämpligt sätt se till att de leverantörer av medietjänster som tillhör deras jurisdiktion främjar produktionen av och tillgången till europeiska och oberoende produktioner i den mening som avses i artikel 6.
Motivering
Leverantörer av medietjänster bör främja europeiska verk och stödja oberoende produktioner. Detta kommer att bidra till målen med kulturell mångfald i Europa och upprätthålla en rättvis och konkurrenskraftig omgivning mellan samtliga aktörer inom denna sektor.
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
3. Medlemsstaterna skall senast vid utgången av det fjärde året från antagandet av det här direktivet och därefter vart tredje år, rapportera till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 1.	3. Medlemsstaterna skall senast vid utgången av det fjärde året från antagandet av det här direktivet och därefter vartannat år, rapportera till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 1.
Motivering
Tvåårsintervallet passar bättre in i hela tidsplanen. Tre år är en ganska lång tid med tanke på hur snabbt nya tjänster utvecklas.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3f, punkt 4, (direktiv 89/552/EEG)
4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.	4. Kommissionen skall på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av punkt 1, med beaktande av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen samt målet om kulturell mångfald.
Motivering
Som kommissionen understryker i motiveringsdelen (och i skäl 3) har de audiovisuella medietjänsterna stor betydelse inte bara för den ekonomiska och tekniska utvecklingen, utan även för demokratin och den kulturella mångfalden.
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c, led i (direktiv 89/552/EEG)
(i) diskriminera någon på grund av ras, kön eller nationalitet,	(i) kränka någon genom diskriminering på grund av ras, kön, nationalitet, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
Motivering
Kommissionens nuvarande förslag skulle till exempel förbjuda ett dokumentärprogram om rashat, medan avsikten i själva verket är att förbjuda kränkande audiovisuellt medieinnehåll. Dessutom bör andra former av diskriminering tas upp.
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c, led iv (direktiv 89/552/EEG)
(iv) uppmuntra ett beteende som är skadligt för miljön.	(iv) uppmuntra ett beteende som är mycket skadligt för miljön.
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led d (direktiv 89/552/EEG)
(d) Det är förbjudet med alla former av audiovisuell marknadskommunikation för cigaretter och andra tobaksvaror.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 53 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst, uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller visa minderåriga i farliga situationer.
Ändringsförslag 54 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h (direktiv 89/552/EEG)
1. Audiovisuella medietjänster som sponsras eller innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:	1. Audiovisuella medietjänster eller program som sponsras skall i tillämpliga fall uppfylla följande krav:
(a) Programläggningen, i förekommande fall, och innehållet för sådana audiovisuella medietjänster får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet för leverantören av medietjänster.	(a) Deras innehåll och, om det är fråga om en TV-sändning, deras sändningstid får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet för leverantören av medietjänster.
(b) De får inte direkt uppmuntra till inköp eller förhyrning av varor eller tjänster, särskilt inte genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.	(b) De får inte direkt uppmuntra till inköp eller förhyrning av varor eller tjänster, särskilt inte genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.
(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal eller att produktplacering pågår. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.	(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet och/eller i slutet av programmet.
2. Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	2. Audiovisuella medietjänster eller program får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror.
3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.	3. Om företag, vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter och medicinsk behandling, sponsrar audiovisuella medietjänster eller program, får denna sponsring främja företagets namn eller anseende, men inte särskilda medicinska produkter eller medicinska behandlingar som är tillgängliga endast efter ordination i den medlemsstat under vars jurisdiktion leverantören av medietjänster hör.
4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.”	4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras.”
Ändringsförslag 55 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	1. Audiovisuella medietjänster som innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:
	a) Programläggningen, om sådant förekommer, och innehållet i sådana audiovisuella medietjänster får under inga förhållanden påverkas på ett sådant sätt att det inverkar på ansvaret och det redaktionella oberoendet för leverantören av medietjänster.
	b) De får inte direkt uppmuntra till inköp eller förhyrning av varor eller tjänster, särskilt inte genom särskilda säljfrämjande hänvisningar till dessa varor eller tjänster.
	c) Tittarna måste tydligt informeras om att produktplacering pågår. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt för att undvika all osäkerhet hos tittaren.
	2. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.
	3. Nyhets- och samhällsprogram skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.
Ändringsförslag 56 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 3hb (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3hb
	Tillgång
	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att successivt se till att de audiovisuella medietjänster som omfattas av deras jurisdiktion blir fullständigt tillgängliga för människor med sensoriska handikapp genom att man utvecklar teckenspråk, programtextning, syntolkning och ljudtextning.
	2. Kommissionen skall vartannat år begära information från medlemsstaterna om genomförandet av denna artikel.
Motivering
Tillgång till audiovisuella medietjänster är en viktig faktor för att den inre marknaden skall fungera väl, i enlighet med skäl 30. Människor med sensoriska handikapp och/eller äldre människor, för vilka tillgången också är mycket viktig, utgör en betydande del av användarna av audiovisuella tjänster. Enligt det brittiska institutet för forskning om hörseln (Institute of Hearing Research) lever drygt 81 miljoner européer med nedsatt hörsel. Det finns också drygt 30 miljoner blinda och synskadade européer. Forskningen visar att ett överväldigande stort antal personer med sensoriska handikapp och/eller äldre människor tittar på TV. Detta är en marknad som måste tillgodoses. Skyldigheten att se till att de audiovisuella medietjänsterna är tillgängliga skulle utan tvekan främja en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörerna och stärka den inre marknadens funktion.
Ändringsförslag 57 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt igenkännliga som detta och på optiskt och/eller akustiskt sätt hållas åtskilda från andra delar av programmet.	1. TV-reklam och teleshopping skall vara lätt igenkännliga som detta och kunna skiljas från det redaktionella innehållet. Utan att det påverkar tillämpningen av nya marknadsföringstekniker skall teleshopping på optiskt och/eller akustiskt och/eller rumsligt sätt hållas åtskilda från andra delar av programmet.
Motivering
Principen om att reklam skall gå att skilja från redaktionellt innehåll bör etableras i grunden, men metoderna för att genomföra den bör utvidgas så det blir möjligt att ta fram nya och kreativa reklamtekniker samtidigt som tittarna garanteras klarhet och skydd.
Ändringsförslag 58 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 10, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Enstaka reklam- och teleshoppinginslag skall endast förekomma undantagsvis, utom i sportprogram.”	utgår
Motivering
För att inte på konstgjord väg begränsa programföretagens möjlighet att utforska nya flexibla pausmönster tillsammans med tittarna bör man stryka regeln att enstaka inslag (utom i sportprogram) endast skall förekomma undantagsvis. Nya undersökningar har visat att tittarna faktiskt föredrar enstaka reklaminslag framför reklamblock eftersom de är mindre påträngande än långa avbrott.
Ändringsförslag 59 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 11, punkt 2, stycke 1 (direktiv 89/552/EEG)
2. Sändning av filmer producerade för TV (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer), biograffilmer, barnprogram och nyhetsprogram får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 35‑minutersperiod.	2. Sändning av biograffilmer (med undantag för TV-serier, program med lätt underhållning och dokumentärer samt filmer producerade för TV), barnprogram och nyhetsprogram, förutsatt att deras programlagda sändningstid överstiger 30 minuter, får avbrytas av reklam och/eller teleshopping en gång varje 30‑minutersperiod.
Motivering
Att införa en 35‑minutersregel skulle leda till intäktsförluster för dem som investerar i mindre vinstgivande format. För att förhindra att dessa format importeras oftare från utomeuropeiska länder bör begränsningarna omfatta 30-minutersperioder av den sändningstid som anges i programtablån. Dessutom skulle de enbart omfatta särskilda format, t.ex. barnprogram, nyhetsprogram och biograffilmer. Begränsningarna för TV-filmer som endast kan finansieras genom reklamintäkter, i motsats till biograffilmer som även kan sälja produkter, bör avskaffas i syfte att erbjuda ett kraftfullt incitament till investeringar i europeiska originalproduktioner.
Ändringsförslag 60 ARTIKEL 1, LED 17 Artikel 20 (direktiv 89/552/EEG)
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 får medlemsstaterna, med vederbörlig hänsyn till gemenskapens lagstiftning, fastställa andra villkor än de som fastställs i artikel 11.2 och artikel 18 när det gäller sändningar som uteslutande är avsedda för det nationella territoriet och som inte kan tas emot, direkt eller indirekt, av allmänheten i en eller flera andra medlemsstater och när det gäller sändningar som endast når en obetydlig andel av tittarna.	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 får medlemsstaterna, med vederbörlig hänsyn till gemenskapens lagstiftning, fastställa andra villkor än de som fastställs i artikel 11.2 och artikel 18 när det gäller televisionssändningar som uteslutande är avsedda för det nationella territoriet och som inte kan tas emot, direkt eller indirekt, av allmänheten i en eller flera andra medlemsstater.
Motivering
Förslaget är otydligt och skulle kunna orsaka problem: Vad avses med termen ”sändningar”? Hur mäter man hur stor andel av tittarna som nås? Hur avgör man om en sändning enbart är avsedd för det nationella området?
För att skapa rättslig säkerhet bör termen ”sändningar” ersättas med ”televisionssändningar” och frasen ”sändningar som endast når …” strykas.
Ändringsförslag 61 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Om medlemsstaterna har inrättat nationella tillsynsmyndigheter skall de garantera deras oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.
Motivering
Medlemsstaterna skall inte vara tvungna att inrätta nationella tillsynsmyndigheter. Därför bör formuleringen i kommissionens förslag korrigeras.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 1, LED 22 Artikel 26 (direktiv 89/552/EEG)
Enligt artikel […] i direktivet skall kommissionen, senast den […] och därefter vartannat år, lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta direktiv i dess senaste lydelse och, om nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen i fråga om audiovisuella medietjänster, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen och sektorns konkurrenskraft.”	Enligt artikel […] i direktivet skall kommissionen, senast den …* och därefter vartannat år, lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta direktiv i dess senaste lydelse, särskilt när det gäller genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 3f.1 och artikel 3b, och, om nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen i fråga om audiovisuella medietjänster, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen, sektorns konkurrenskraft och främjandet av den kulturella mångfalden.”
	* Vid utgången av det femte året efter antagandet av detta direktiv.
Ändringsförslag 63 ARTIKEL 3, PUNKT 1
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den […] De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den …* De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
	* Två år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
Motivering
I kommissionens text saknas en tidsfrist för genomförandet av detta direktiv. Ett snabbt genomförande är önskvärt för att den inre marknaden för audiovisuella medietjänster skall fungera fullt ut och för att alla leverantörer av medietjänster skall erbjudas lika villkor. Två år efter genomförandet skall medlemsstaterna i en rapport till kommissionen informera om sina genomförandeåtgärder för vissa bestämmelser i detta direktiv. På samma sätt skall kommissionen i en rapport till rådet och parlamentet informera om tillämpningen av detta direktiv tre år efter dess genomförande (eller fem år efter antagandet).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6-0443/2005 – 2005/0260(COD)
Ansvarigt utskott	CULT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	IMCO 2.2.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Heide Rühle 21.2.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	21.3.2006 11.7.2006		19.4.2006 14.9.2006	30.5.2006 4.10.2006	1.2.6.2006	20.6.2006
Antagande	5.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Charlotte Cederschiöld, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Edit Herczog, Henrik Dam Kristensen, Kurt Lechner, Arlene McCarthy, Toine Manders, Manuel Medina Ortega, Béatrice Patrie, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Zuzana Roithová, Luisa Fernanda Rudi Ubeda, Heide Rühle, Andreas Schwab, József Szájer, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Badia I Cutchet, Benoît Hamon, Filip Andrzej Kaczmarek, Gisela Kallenbach, Syed Kamall, Othmar Karas, Joseph Muscat, Gary Titley
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Sharon Bowles, Den Dover, Harald Ettl, Ruth Hieronymi, John Purvis
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

(COD)

• [1]  EUT C, …, s. ….

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (10.10.2006)

till utskottet för kultur och utbildning

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
(KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD))

Föredragande: Lissy Gröner

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag, framför allt tanken på att utarbeta en gemensam rättslig ram för linjära och icke‑linjära tjänster. Vissa aspekter som gäller jämlikhet mellan kvinnor och män och skyddet av minderåriga bör emellertid också införas om direktivet skall överensstämma med unionens prioriteringar, i ett europeiskt sammanhang där fler kvinnor börjar arbeta men det inte vidtas tillräckliga åtgärder för att det skall gå att förena arbete och familj. Direktivet bör också innehålla ett tydligt och kraftfullt skydd av minderåriga. I samma anda bör inte produktplacering tillåtas, eftersom det inte har bevisats att denna förstärker konkurrenskraften, samtidigt som det finns en klar risk för att äventyra innehållets kvalitet och upphovsmännens oberoende ställning, med tänkbara negativa konsekvenser för dem som konsumerar audiovisuella tjänster samt för allmänheten.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 10
(10) Eftersom en minimiuppsättning harmoniserade skyldigheter införs genom artikel 3c‑3h kan medlemsstaterna inte längre, inom de områden som harmoniseras genom detta direktiv, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga och bekämpande av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.	(10) Eftersom en minimiuppsättning harmoniserade skyldigheter införs genom artikel 3c‑3h kan medlemsstaterna inte längre, inom de områden som harmoniseras genom detta direktiv, avvika från principen om ursprungsland när det gäller skydd av minderåriga och bekämpande av hets mot personer på grund av ras etnisk bakgrund, kön, religion, nationalitet, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet eller konsumentskydd, i enlighet med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG.
Motivering
Diskriminering på grund av etnisk bakgrund, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder bör inte förekomma.
Ändringsförslag 2 SKÄL 13
(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser.	(13) Definitionen av audiovisuella medietjänster täcker alla audiovisuella massmedietjänster, oavsett om det rör sig om tjänster enligt en programtablå eller beställtjänster. Tillämpningsområdet begränsas dock till tjänster enligt definitionen i fördraget, vilket innebär att det omfattar alla typer av ekonomisk verksamhet, även public service-företagens verksamhet, men inte verksamhet utan ekonomiska syften, som rent privata webbplatser. Endast ett tydligt ekonomiskt syfte rättfärdigar tillämpningen av detta direktiv.
Motivering
I begreppet audiovisuella medietjänster bör endast ingå tjänster som normalt utförs mot betalning. Det faktum att en webbplats eller videoblogg innehåller produktionsuppgifter, exempelvis om den programvara som används, innebär inte nödvändigtvis att den är att betrakta som en ekonomisk verksamhet.
Ändringsförslag 3 SKÄL 17
(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.	(17) Begreppet redaktionellt ansvar är grundläggande för definitionen av leverantören av medietjänster och därmed för definitionen av audiovisuella medietjänster. Det redaktionella ansvaret förutsätter att leverantören av medietjänster professionellt väljer och organiserar innehållet, oavsett om det handlar om innehållskomponenter eller innehållsutbud. Detta utesluter delning av egenproducerat innehåll mellan medlemmarna i en virtuell, begränsad gemenskap samt verksamhet som bedrivs av mellanhänder som har rätt till de undantag från ansvar som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
Motivering
Skälet bör ytterligare förtydliga att begreppet ”redaktionellt ansvar” förutsätter att leverantörer av medietjänster redigerar det audiovisuella innehållet – oavsett om det handlar om innehållskomponenter eller innehållsutbud – på ett professionellt sätt. Därmed blir det också möjligt att göra en tydligare åtskillnad mellan, å ena sidan, leverantörer av medietjänster och, å andra sidan, mellanhänder som har rätt till undantag från ansvar enligt artiklarna 12–15 i direktivet om elektronisk handel.
Ändringsförslag 4 SKÄL 19A (nytt)
,	(19a) Det är därför av största vikt att medlemsstaterna förhindrar framväxten av dominerande ställningar som inte bara hotar mångfalden och den fria tillgången till information via medierna utan även begränsar informationssektorn som helhet, exempelvis genom att vidta åtgärder för att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till ett utbud av audiovisuella medietjänster i allmänhetens intresse (dvs. genom bestämmelser om sändningsplikt).
Motivering
Ett av de främsta syftena med direktivet om audiovisuella medietjänster är att säkra allmänhetens tillgång till en mångfald av medieutbud. Detta skäl utgår från befintlig text i direktivet men anger uttryckligen att även infrastrukturåtgärder för att utveckla mångfalden, exempelvis bestämmelser om sändningsplikt, kan bidra till att detta mål uppfylls.
Ändringsförslag 5 SKÄL 25
(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten har visat att samreglering och självreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner i hög grad kan bidra till en god nivå på konsumentskyddet.	(25) I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”, betonades att det är nödvändigt med en noggrann analys av vilken lagstiftningsmetod som är lämplig, särskilt om konventionell lagstiftning är att föredra för den aktuella sektorn och det aktuella problemet, eller om alternativ som självreglering eller samreglering bör övervägas. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning tillhandahåller gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för samreglering och självreglering. Erfarenheten visar att system för samreglering som genomförs i enlighet med de olika medlemsstaternas egna rättsliga traditioner måste i hög grad bidra till en god nivå på allmänhetens skydd. Åtgärderna för att uppfylla målen om allmänintresse inom sektorn för nya audiovisuella tjänster blir mer effektiva om de vidtas med aktivt stöd från tjänsteleverantörerna. Medlemsstaterna kan således i större utsträckning använda gemensamt tillämpade och tydliga sam- och självregleringsmekanismer, särskilt för icke-linjära tjänster.
Motivering
Självreglering kan endast tjäna som instrument för genomförandet av europeiska bestämmelser om det integreras med reglering i övrigt. Det måste därför inlemmas i det nödvändiga regelverket, vilket i praktiken innebär att endast samreglering kan komma i fråga här.
Ändringsförslag 6 SKÄL 32
(32) De åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten måste noga vägas mot den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör därmed vara att garantera en tillfredsställande nivå på skyddet för minderåriga, särskilt när det gäller icke‑linjära tjänster, men inte att förbjuda vuxet innehåll som sådant.	(32) Inom ramen för de åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten måste en rimlig balans upprättas mellan, å ena sidan, respekten för de grundläggande rättigheter som tillkommer minderåriga och små barn, kvinnor och diskriminerade grupper och, å andra sidan, den grundläggande yttrandefriheten, såsom den slås fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör därmed vara att garantera en tillfredsställande nivå på skyddet av minderårigas, kvinnors och diskriminerade gruppers rättigheter, särskilt när det gäller icke-linjära tjänster.
Motivering
Med tanke på den viktiga roll som medierna spelar i opinionsbildningen, och den reella makt de har över allmänheten, är det av största vikt att en balans upprättas mellan den grundläggande yttrandefriheten och respekten för de mänskliga rättigheterna, såsom dessa uppfattas inom EU och dess medlemsstater.
Ändringsförslag 7 SKÄL 40
(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: principen om åtskillnad bör begränsas till reklam och teleshopping, men produktplacering bör tillåtas under vissa omständigheter, och vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas. Produktplacering som har formen av smygreklam bör dock förbjudas. Principen om åtskillnad bör inte förhindra användningen av ny reklamteknik.	(40) Affärsmässig och teknisk utveckling ger användarna större valfrihet och ett ökat ansvar i användningen av audiovisuella medietjänster. Regleringen skall stå i proportion till målen av allmänintresse och därför bör den ge utrymme för en viss flexibilitet när det gäller linjära audiovisuella medietjänster: vissa kvantitativa restriktioner bör avskaffas samtidigt som principen om åtskillnad noga bör upprätthållas, till skydd för användare av medietjänster och för att hävda det redaktionella oberoendet och den konstärliga friheten. I detta hänseende kvarstår förbudet mot smygreklam.
Motivering
Produktplacering är inte förenlig med principen om åtskillnad. Användning av produktplacering innebär ett betydande intrång i den audiovisuella produktionen och skapar en osalig blandning av redaktionellt innehåll och reklaminnehåll. För att bibehålla mediernas trovärdighet måste man även i fortsättningen upprätthålla principen om åtskillnad på ett konsekvent sätt.
Ändringsförslag 8 SKÄL 45
(45) Direktivet förbjuder smygreklam på grund av dess negativa inverkan på konsumenterna. Förbudet mot smygreklam omfattar inte legitim produktplacering inom ramen för detta direktiv.	(45) Direktivet förbjuder smygreklam, produktintegrering och tematisk placering på grund av dess negativa inverkan på konsumenterna.
Motivering
Tillägget är nödvändigt för att klargöra att det är förbjudet med produktintegrering och tematisk placering, som är ytterst skadligt för konsumenterna.
Ändringsförslag 9 SKÄL 46
(46) Produktplacering förekommer i biograffilmer och audiovisuella produktioner som görs för TV, men medlemsstaterna reglerar detta fenomen på olika sätt. För att garantera lika konkurrensvillkor, och därmed förbättra den europeiska mediebranschens konkurrenskraft, är det nödvändigt att anta regler för produktplacering. Den definition av produktplacering som införs här omfattar varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i ett program. Detta sker normalt mot betalning eller liknande ersättning. Produktplacering omfattas av samma kvalitativa regler och restriktioner som reklam.	utgår
Motivering
Se ändringsförslag till skäl 46a (nytt).
Ändringsförslag 10 SKÄL 46A (nytt)
	(46a) Reglerna om och den juridiska innebörden av tillåtlighet och användning av produktionsstöd skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat. Ett förtydligande av denna punkt förefaller därför nödvändigt för att möjliggöra rättvis konkurrens över gränserna. Produktionsstöd gör det möjligt att använda knappa resurser på ett ansvarsfullt sätt utan den nackdel som följer av att principen om åtskillnad kränks. Den definition av produktionsstöd som införs här omfattar mottagande, till ingen eller reducerad kostnad, av produktionsmedel eller andra former av bidrag till produktion av audiovisuella medietjänster som av journalistisk eller kreativ anledning är nödvändiga för att skildra verkligheten. Produktionsstöd bör godtas om det inte innebär någon begränsning av den journalistiska eller konstnärliga yttrandefriheten. Betalning eller liknande ersättning för produktionsstödet får inte förekomma. Om användningen av produktionsstöd av redaktionella eller konstnärliga skäl förutsätter en referens till eller en presentation av varor, tjänster, namn, varumärken eller verksamhet från en viss varu- eller tjänsteproducent skall detta ske utan särskilt eller otillbörligt framhävande.
Motivering
Skälet klargör vad som avses med tillåtet produktionsstöd. Ett produktionsstöd gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt använda knappa ekonomiska resurser. Ett produktionsstöd presenteras i en produktion av redaktionella skäl och inte av reklamskäl, vilket gör att någon sammanblandning av redaktionellt innehåll med kommersiella kommunikationsformer inte kommer i fråga. På detta sätt kan man undvika risken för att underminera principen om åtskillnad eller att inskränka på den konstnärliga eller journalistiska friheten.
Ändringsförslag 11 SKÄL 47
(47) Tillsynsmyndigheterna bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv.	(47) Tillsynsmyndigheterna och organ med tillsynsansvar bör vara fristående från medlemsstaternas regeringar och från leverantörerna av audiovisuella medietjänster, så att de kan utföra sitt arbete på ett opartiskt och öppet sätt och bidra till mångfalden. Ett nära samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen krävs för att garantera en korrekt tillämpning av detta direktiv. Skillnader i nationella förfaringssätt för att reglera medieverksamhet, vilka yttrar sig i olika organisationsformer för tillsynsmyndigheter och organ med tillsynsansvar, bör respekteras.
Motivering
Ordalydelsen ger erkännande åt de olika organisationsformer som kännetecknar regleringen och tillsynen i de olika medlemsstaterna.
Ändringsförslag 12 SKÄL 48A (nytt)
	(48a) Utöver den skyldighet som tillkommer leverantörer av audiovisuellt innehåll att se till att i sina medietjänster rapportera om uppgifter och händelser på ett korrekt sätt, bör de tydligt åläggas skyldigheten att respektera svarsrätten eller genom andra åtgärder se till att personer som upplever att deras legitima intressen har kränkts – genom spridning av falska uppgifter via ett audiovisuellt medium – kan hävda sin rätt på ett verkningsfullt sätt.
Ändringsförslag 13 SKÄL 48B (nytt)
	(48b) Funktionshindrade och äldre personers rätt att delta i det sociala och kulturella livet i samhället har sin grund i artiklarna 25 och 26 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och bör inte åtskiljas från tillhandahållandet av öppna audiovisuella medietjänster. Tillgänglighet till audiovisuella medietjänster omfattar, men begränsas inte till, teckenspråksprogram, programtextning, syntolkning, audiotextning och lättbegripliga skärmmenyer.
Motivering
I avsaknad av en gemensam definition av vad som avses med ”tillgänglighet” finns det risk att medlemsstaterna tolkar bestämmelserna i artikel 3i på olika sätt, vilket skulle kunna leda till en splittrad marknad, illojal konkurrens och rättslig osäkerhet, till skada för användare med funktionshinder. Därför föreslås här riktlinjer som förklarar termen ”tillgänglighet” såsom det skall förstås inom ramen för audiovisuella tjänster.
Ändringsförslag 14 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led a (direktiv 89/552/EEG)
(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget, vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG.	(a) audiovisuella medietjänster: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 49 och 50 i fördraget som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster och vars huvudsakliga syfte är att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahålla rörliga bilder, med eller utan ljud, till allmänheten via elektroniska kommunikationsnät i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG.
	Denna definition omfattar inte informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 98/48/EG.
Motivering
Då det införs en hänvisning till en ”leverantör av medietjänster” i denna definition blir det klart att tillhandahållande av vilket audiovisuellt innehåll som helst till allmänheten inte ingår i definitionen av ”audiovisuella medietjänster” och därmed i direktivets räckvidd, utan endast de tjänster som en ”leverantör av medietjänster” tar det redaktionella ansvaret för (och t.ex. inte att man delar innehåll som användarna skapat inom begränsade virtuella grupper). Hänvisningen garanterar även fullständig konsekvens mellan definitionerna ”audiovisuell medietjänst” och ”leverantör av medietjänster”. Däremot bör man i ett skäl ytterligare klargöra vad ”redaktionellt ansvar” innebär i den nya mediemiljön.
Ändringsförslag 15 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led aa (nytt), (direktiv 89/552/EEG)
	(aa) audiovisuella medietjänster för barn: alla medietjänster enligt definitionen i artikel 1 a som riktar sig till barn eller där barn utgör en betydande del av publiken,
Motivering
Ett förstärkt skydd av minderåriga bör införas, eftersom ett växande antal kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden och lämnar sina barn utan tillsyn framför TV‑apparaten.
Ändringsförslag 16 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led h (direktiv 89/552/EEG)
(h) smygreklam: presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av programföretaget är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,	(h) smygreklam: direkt eller indirekt presentation i ord eller bild av varor, tjänster, namn, varumärke eller verksamheter för en varu- eller tjänsteproducent i program, då denna presentation av en leverantör av medietjänster är avsedd att tjäna som reklam och då allmänheten kan vilseledas i fråga om presentationens art. Denna typ av presentation betraktas särskilt som avsiktlig om den görs mot betalning eller liknande ersättning,
Motivering
Smygreklam bör vara förbjuden även i icke-linjära tjänster, oavsett form (direkt eller indirekt).
Ändringsförslag 17 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led k (direktiv 89/552/EEG)
(k) produktplacering: varje form av audiovisuell marknadskommunikation som innehåller eller hänvisar till en produkt, en tjänst eller ett varumärke, som på så sätt framhävs i en audiovisuell medietjänst, normalt mot betalning eller liknande ersättning.	utgår
Motivering
Artikeln innehåller en definition på den nyligen introducerade termen ”produktionsstöd”.
Ändringsförslag 18 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led ka (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(ka) produktionsstöd: mottagande, till ingen eller reducerad kostnad, av produktionsmedel eller andra former av bidrag till produktion av audiovisuella medietjänster utan betalning eller liknande ersättning.
Motivering
Artikeln innehåller en definition på den nyligen introducerade termen ”produktionsstöd”.
Ändringsförslag 19 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 1, led kb (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(kb) Samreglering: en form av reglering som grundas på samarbete mellan offentliga myndigheter och organ för självreglering.
Motivering
Det är viktigt att ange ytterligare definitioner.
Ändringsförslag 20 ARTIKEL 1, LED 4, LED B Artikel 2a, punkt 2, stycke 1, leden a–d (direktiv 89/552/EEG)
(b) I punkt 2 skall ”artikel 22a” ersättas med ”artikel 3e”.	(b) I punkt 2 skall leden a–d ersättas med följande:
	”(a) En TV-sändning som kommer från en annan medlemsstat uppenbarligen, allvarligt och djupt överträder bestämmelserna i artikel 22.1 eller 22.2 och/eller artikel 3e, eller en icke-linjär medietjänst som kommer från en annan medlemsstat uppenbarligen, allvarligt och djupt överträder bestämmelserna i artikel 3d eller 3e.
	(b) Leverantören av medietjänster har under de föregående tolv månaderna överträtt bestämmelserna i a vid minst två tillfällen.
	(c) Den berörda medlemsstaten har skriftligen underrättat leverantören av medietjänsten och kommissionen om de angivna överträdelserna och om de åtgärder staten avser att vidta om en sådan överträdelse skulle inträffa igen.
	(d) Samråd med den sändande medlemsstaten och kommissionen har inte resulterat i någon uppgörelse i godo inom 15 dagar efter den skriftliga underrättelsen enligt c och den angivna överträdelsen fortsätter.”
(Se lydelsen i artikel 2a i direktiv 89/552/EEG.)
Motivering
Det måste här tas hänsyn till den exakta ordalydelsen, för att minska risken för missförstånd.
Ändringsförslag 21 ARTIKEL 1, LED 4, LED BA (nytt) Artikel 2a, punkt 3 (direktiv 89/552/EEG)
	(ba) Punkt 3 skall ersättas med följande:
	”3. Punkt 2 skall inte påverka tillämpningen av förfaranden, åtgärder eller sanktioner mot överträdelserna i fråga i den medlemsstat som har jurisdiktion över den berörda leverantören av medietjänsten.”
Motivering
Det måste här tas hänsyn till den exakta ordalydelsen, för att minska risken för missförstånd.
Ändringsförslag 22 ARTIKEL 1, LED 5 Artikel 3, punkt 3a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	3a. Medlemsstaterna skall genom lämpliga åtgärder öka mediekunskapen bland konsumenterna.
Motivering
Med mediekunskap avses de färdigheter och kunskaper och den förståelse som konsumenter behöver för att använda medier på ett effektivt sätt. Mediekunskap håller på att bli en allt viktigare del av europeisk och nationell kommunikationspolitik, eftersom den på ett aktivt sätt kompletterar och stödjer lagstiftningen. Viktiga initiativ utvecklas på europeisk och nationell nivå för att öka människors mediekunskap så att de till fullo skall kunna utnyttja de fördelar som den digitala tekniken medför. Direktivet om audiovisuella medietjänster bör erkänna och vägleda sådana ansträngningar.
Ändringsförslag 23 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 1a (ny)
	1a. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att programföretag inom deras jurisdiktion har tillgång till evenemang av stort samhällsintresse för att kunna rapportera kortfattat om dessa.
Motivering
Kommissionens förslag om rätten till korta nyhetsinslag garanterar inte att medborgarna får tillgång till information om händelser som är viktiga för samhället. Det är därför nödvändigt att införa en gemenskapsomfattande rätt till korta nyhetsinslag. Dessutom bidrar en sådan bestämmelse till att få direktivet att överensstämma med motsvarande konvention från Europarådet, vilket fortfarande är ett viktigt mål. En ny punkt 1 måste därför införas i artikel 3b.
Ändringsförslag 24 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3b, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Programföretagens skall ha rätt till korta nyhetsinslag oavsett vem som har ensamrätten och skall därmed ha oberoende tillgång till evenemang av stort samhällsintresse.
Ändringsförslag 25 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3d (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga.	Medlemsstaterna och kommissionen skall främja att sammanslutningar eller organisationer som företräder handeln, branscherna och konsumenterna utarbetar uppförandekoder för att se till att audiovisuella medietjänster under deras jurisdiktion inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, inklusive små barn, särskilt genom program som innehåller pornografiska scener, dvs. skildringar som syftar till att väcka sexuellt hat, meningslöst våld, hets till våld mot kvinnor och flickor eller hets till intolerans.
Motivering
Skyddet av minderåriga i den nya sändningsmiljön uppnås bäst genom en strategi på flera nivåer tillsammans med alla berörda parter, i enlighet med artikel 16 i e-handelsdirektivet.
Ändringsförslag 26 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3da (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3da
	Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att audiovisuella medietjänster som faller under deras behörighet inte blir tillgängliga på ett sådant sätt att stereotypa könsroller stöds eller förstärks.
Motivering
Stereotypa könsroller inom medierna spelar en nyckelroll för den fortsatta könsdiskrimineringen.
Ändringsförslag 27 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3e (direktiv 89/552/EEG)
Medlemsstaterna skall med lämpliga metoder se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuell marknadskommunikation som tillhandahålls av leverantörer inom deras jurisdiktion inte på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.	utgår
Ändringsförslag 28 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ea (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ea
	1. Medlemsstaterna skall med lämpliga medel se till att audiovisuella medietjänster och audiovisuella reklambudskap från leverantörer som omfattas av deras jurisdiktion
	(a) inte innehåller någon diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
	(b) inte uppmuntrar till hat på ovanstående grunder,
	(c) inte skildrar funktionshindrade personer på ett stigmatiserande sätt som kränker deras mänskliga värdighet och integritet.
	2. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga allmänna eller specifika åtgärder för att se till att de audiovisuella medietjänster som omfattas av deras jurisdiktion successivt blir helt tillgängliga för alla, i synnerhet funktionshindrade och äldre, och skall vartannat år inge en rapport om detta till kommissionen.
Motivering
I enlighet med skäl 30 är tillgången till audiovisuella medietjänster en viktig faktor för att den inre marknaden skall fungera väl. Funktionshindrade och äldre personer utgör en avsevärd del av konsumenterna av audiovisuella tjänster. Enligt det brittiska institutet för forskning om hörseln (Institute of Hearing Research) lever mer än 81 miljoner européer med nedsatt hörsel. Dessutom finns det över 30 miljoner synskadade européer. Forskning har visat att väldigt många funktionshindrade och äldre tittar på TV. Detta är en marknad som bör täckas. En skyldighet att tillhandahålla tillgängliga audiovisuella medietjänster skulle säkerligen stimulera konkurrensen mellan tjänsteleverantörerna, och den inre marknaden skulle fungera bättre.
Ändringsförslag 29 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c, led i (direktiv 89/552/EEG)
(i) diskriminera någon på grund av ras, kön eller nationalitet,	(i) underminera respekten för den mänskliga värdigheten, bryta mot de grundläggande rättigheterna såsom de definieras i stadgan om de grundläggande rättigheterna eller diskriminera någon på grund av ras, kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller nationalitet,
Motivering
Förteckningen i artikel 3g är ofullständig och följer inte den ordning som anges i artikel 13 i fördraget.
Ändringsförslag 30 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led c, led ii (direktiv 89/552/EEG)
(ii) angripa religiös eller politisk övertygelse,	utgår
Motivering
Se ändringsförslaget till artikel 3g c i.
Ändringsförslag 31 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led da (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(da) Pornografi som innehåller skildringar som är avsedda att väcka hat på grundval av sex skall vara förbjuden i alla former av audiovisuell marknadskommunikation och teleshopping.
Motivering
Ett förbud mot pornografi skall inte innebära att alla erotiska filmer och avbildningar inte längre är tillåtna, utan att de skildringar som används för att väcka hat på grundval av sex förbjuds. På grundval av Europarådets reviderade konvention om gränsöverskridande television, särskilt artikel 7, måste pornografi läggas till i förteckningen över förbjuden audiovisuell marknadskommunikation under led d. I artikel 7 i konventionen anges att alla delar av programtjänsterna till sin presentering och sitt innehåll skall respektera människans värdighet och andras grundläggande rättigheter och att de särskilt a) inte får vara oanständiga eller innehålla pornografi, b) inte på ett opassande sätt framhäva våld eller sannolikt anstifta till rashat.
Ändringsförslag 32 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led e (direktiv 89/552/EEG)
(e) Audiovisuell marknadskommunikation för alkoholhaltiga drycker får inte vara riktad till minderåriga och får inte uppmuntra överkonsumtion av sådana drycker.	(e) Audiovisuell marknadskommunikation för alkoholhaltiga drycker bör inte sändas före klockan 21.00.
Motivering
Syftet är att minska den tid under vilken minderåriga utsätts för alkoholreklam.
Alkohol är ingen vanlig handelsvara. Bortsett från att det är en drog som kan leda till både fysiskt och psykiskt beroende är den ett gift som förorsakar ungefär 60 sjukdomar och åkommor. Alkohol är en nyckelfaktor för hälsan som orsakar 7,4 procent av all dålig hälsa och alla förtida dödsfall inom EU, vilket gör att den är den tredje viktigaste riskfaktorn efter högt blodtryck och tobak. Varje år orsakar alkoholen nästan 195 000 dödsfall inom EU (fler än 25 procent av dödsfallen bland män i åldersgruppen 15–29 år orsakas av alkohol). Vidare kostar sjukdomar, olyckor och våld i samband med alkohol ungefär 125 miljarder euro årligen på områdena hälsa, välfärd, sysselsättning och straffrätt inom EU, vilket motsvarar 1,3 procent av bruttonationalprodukten (det vill säga ungefär 650 euro per hushåll). Oavsett om alkoholreklamen riktar sig till ungdomar är verkligheten den att ungdomar utsätts för denna reklam. Den ökande forskningen visar att minderåriga utvecklar positivare förväntningar på och en positivare inställning till alkohol om de utsätts för och finner nöje i alkoholreklam, vilket i sin tur påverkar vilken ålder de börjar dricka i samt deras mönster för och nivåer på alkoholkonsumtionen. I motsats till begränsningar i fråga om reklamens innehåll erbjuder ett förbud mot alkoholreklam efter en vattendelare som klockslaget 21.00 ett medel som är enkelt och praktiskt att genomföra och övervaka och som minskar den mängd alkoholreklam som minderåriga utsätts för.
Ändringsförslag 33 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led f (direktiv 89/552/EEG)
(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.	(f) Audiovisuell marknadskommunikation får inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderåriga. Därför får den inte direkt eller indirekt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst, direkt eller indirekt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa en vara eller tjänst som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.
Ändringsförslag 34 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3g, led fa (nytt) (direktiv 89/552/EEG)
	(fa) Audiovisuella medietjänster för barn får inte innehålla eller avbrytas av reklam, sponsring eller marknadsföring av livsmedel eller drycker med en hög halt av fett, socker och salt – på grundval av näringsprofiler som följer samma principer som i förordningen om hälsopåståenden – eller alkoholhaltiga drycker.
Motivering
Skyddet av minderåriga bör stärkas, eftersom ett ökande antal kvinnor går ut på arbetsmarknaden och lämnar barnen utan uppsikt framför TV-apparaterna.
Ändringsförslag 35 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Audiovisuella medietjänster som sponsras eller innehåller produktplacering skall uppfylla följande krav:	1. Audiovisuella medietjänster som sponsras skall uppfylla följande krav:
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 40.
Ändringsförslag 36 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 1, led c (direktiv 89/552/EEG)
(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsorsavtal och/eller att produktplacering förekommer. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.	(c) Tittarna måste tydligt informeras om att det existerar ett sponsoravtal. Sponsrade program skall tydligt kunna identifieras som sådana genom att sponsorns namn, logotyp eller eventuell annan symbol (som en hänvisning till sponsorns produkt(er) eller tjänst(er) eller något annat kännetecken) visas på lämpligt sätt i början av programmet, under programmet och/eller i slutet av programmet. Program producerade i tredjeländer som innehåller produktplacering måste identifieras på lämpligt sätt i början av programmen för att undvika all osäkerhet hos tittaren.
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 40.
Ändringsförslag 37 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
(2) Audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror. Audiovisuella medietjänster får inte innehålla någon produktplacering av tobaksvaror eller cigaretter eller produktplacering från företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksvaror.	(2) Program eller audiovisuella medietjänster får inte sponsras av företag vars huvudsakliga verksamhet är antingen tillverkning eller försäljning av cigarretter och andra tobaksvaror eller tillverkning eller försäljning av alkohol.
Motivering
Sponsring bör inte tillåtas när det handlar om tobaks- och alkoholrelaterad verksamhet.
Ändringsförslag 38 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3h, punkt 4 (direktiv 89/552/EEG)
4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras och skall inte innehålla någon produktplacering. Audiovisuella medietjänster för barn och dokumentärer får inte innehålla någon produktplacering.”	4. Nyhets- och samhällsprogram får inte sponsras.”
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 40.
Ändringsförslag 39 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 3ha (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	Artikel 3ha
	Produktionsstöd för audiovisuella medietjänster skall vara tillåtet endast på följande villkor:
	(a) Det får inte medföra några begränsningar för den journalistiska eller konstnärliga yttrandefriheten.
	(b) Om det i detta sammanhang av utgivningstekniska skäl är nödvändigt att nämna eller visa en varu- eller tjänsteproducents varor, tjänster, namn, varumärken eller verksamhet, skall detta ske utan särskilt eller otillbörligt framhävande.
	(c) Det skall inte lämnas någon betalning eller liknande ersättning för presentationen.
	(d) Tittarna skall informeras om sådant produktionsstöd i programmets början och slut. Medlemsstaterna skall fastställa närmare bestämmelser, inbegripet en minimibegränsning.
	(e) Betald produktplacering, tematisk placering och produktintegrering i manus skall vara förbjudna.
	(f) Program från tredjeländer som innehåller produktplacering skall tydligt markeras och identifieras som sådana.
	De närmare villkoren, bland annat i fråga om gränsdragningen, skall fastställas av medlemsstaterna.
Motivering
I artikeln definieras kriterierna för när produktionsstöd är tillåtet. Man ser till att tittarna informeras om sådant produktionsstöd, men det överlåts – i enlighet med subsidiaritetsprincipen – åt medlemsstaterna att fastställa närmare bestämmelser om vad som skall uppges. Det finns även utrymme för att fastställa en lägsta nivå på begränsningarna för att avskräcka från överdriven betoning av produktionsstöd som är av mindre betydelse för respektive verk.
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 1, LED 13 Artikel 18, punkt 2 (direktiv 89/552/EEG)
2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsorsmeddelanden och produktplacering.”	2. Punkt 1 är inte tillämplig på programföretagets meddelanden som rör dess egna program och produkter med direkt koppling till dessa program och sponsorsmeddelanden.”
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till skäl 40.
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 1 (direktiv 89/552/EEG)
1. Medlemsstaterna skall garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.	1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att inrätta nationella tillsynsmyndigheter för att garantera de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att kvinnor och män finns jämbördigt representerade i myndigheterna och att dessa utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.
Motivering
Artikel 23 måste ändras i överensstämmelse med unionens åtaganden om jämbördigt tillträde för kvinnor och män på livets alla områden, med tanke på den avgörande roll som medierna spelar för människornas tankebildning, och i syfte att se till att kvinnor och män är jämbördigt representerade i beslutsfattande organ. Vidare är det mycket viktigt att konsumenterna är välinformerade och har tillgång till tvistlösningsförfaranden på nationell nivå för att kunna kräva sin rätt.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 1, LED 20 Artikel 23b, punkt 2a (ny) (direktiv 89/552/EEG)
	2a. Medlemsstaterna skall se till att både linjära och icke-linjära tjänster omfattas av övervakning genom antingen befintliga nationella tillsynsmyndigheter eller nyinrättade nationella myndigheter, att mångfalden respekteras och att konsumenterna informeras om tvistlösningsförfaranden och om anmälning av fall till den nationella tillsynsmyndigheten eller den berörda myndigheten, i syfte att kunna kräva sin rätt när denna kränkts till följd av att bestämmelserna i detta direktiv inte efterlevts.
Motivering
Artikel 23 måste ändras i överensstämmelse med unionens åtaganden om jämbördigt tillträde för kvinnor och män på livets alla områden, med tanke på den avgörande roll som medierna spelar för människornas tankebildning, och i syfte att se till att kvinnor och män är jämbördigt representerade i beslutsfattande organ. Vidare är det mycket viktigt att konsumenterna är välinformerade och har tillgång till tvistlösningsförfaranden på nationell nivå för att kunna kräva sin rätt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6‑0443/2005 – 2005/0260(COD)
Ansvarigt utskott	CULT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	FEMM 2.2.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Lissy Gröner 21.3.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	11.7.2006		12.9.2006	5.10.2006
Antagande	5.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	12 3 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Marie-Line Reynaud, Teresa Riera Madurell, Lydia Schenardi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Iratxe García Pérez, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Ana Maria Gomes, Karin Resetarits, Feleknas Uca
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Manolis Mavrommatis, Karin Scheele, Margrietus van den Berg
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television
Referensnummer	KOM(2005)0646 – C6-0443/2005 – 2005/0260(COD)
Framläggande för parlamentet	13.12.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	CULT 2.2.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 2.2.2006		ECON 2.2.2006		ITRE 2.2.2006		IMCO 2.2.2006		FEMM 16.3.2006
Inget yttrande avges   Beslut
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Ruth Hieronymi 23.1.2006
Tidigare föredragande
Förenklat förfarande – beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande			/
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande			/
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren
Behandling i utskott	20.3.2006	27.4.2006		20.6.2006		12.7.2006		28.8.2006
	11.9.2006	9.10.2006
Antagande
Slutomröstning: resultat	13.11.2006
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia I Cutchet, Christopher Beazley, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Guy Bono, Marielle De Sarnez, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Hanna Foltyn-Kubicka, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Bernat Joan i Marí, André Laignel, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Miguel Portas, Christa Prets, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Ingeborg Gräßle, Ignasi Guardans Cambó, Erna Hennicot-Schoepges, Nina Škottová, Daniel Strož, Catherine Trautmann
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)
Ingivande	22.11.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	35 Members present but only 32 votes as the quote of the respective political groups were fulfilled.