BETÄNKANDE om ”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”

6.12.2006 - (2006/2231(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Frédérique Ries

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”

(2006/2231(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens grönbok ”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar” (KOM(2005)0637),

–       med beaktande av att den 57:e Världshälsoförsamlingen i maj 2004 antog den globala strategin för kost, motion och hälsa,

–       med beaktande av rådets resolution av den 14 december 2000 om hälsa och nutrition (EGT C 20, 23.1.2001),

–       med beaktande av slutsatserna från rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso‑ och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 3 juni 2005 om fetma, kostvanor och motion,

–       med beaktande av EU:s idrottsministrars informella möte den 19–20 september 2005 då det brittiska ordförandeskapet föreslog att en arbetsgrupp för idrott och hälsa skulle inrättas,

–       med beaktande av forskarnas uppmaning i samband med den 10:e internationella kongressen om fetma (ICO 2006) som ägde rum i Sydney den 3–8 september 2006,

–       med beaktande av det finländska ordförandeskapets högnivåkonferens om ”hälsan inom alla områden av politiken”,

–       med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0450/2006), och av följande skäl:

A.     Antalet personer som lider av fetma har ökat på ett spektakulärt sätt de senaste 30 åren inom EU. Fenomenet växer lika snabbt som i Förenta staterna i början av 90‑talet och nästan 27 procent av männen och 38 procent av kvinnorna i EU betraktas i dag som överviktiga eller feta.

B.     Det är inte bara i EU och andra rika länder som det blir allt vanligare med fetma, framför allt bland barn, utan fetman ökar dramatiskt även i ett flertal utvecklingsländer.

C.     Fetma drabbar också mer än fem miljoner barn i EU-25 och antalet ökar i alarmerande takt med nästan 300 000 nya fall årligen.

D.     Studier har visat att funktionshindrade löper större risk att bli överviktiga på grund av en rad faktorer, bland annat patofysiologiska förändringar av ämnesomsättningen och kroppskonstitutionen, förtvinade muskler och fysisk inaktivitet.

E.     Energiintaget hos stora grupper av befolkningen har varit stabilt sedan 1950‑talet. Förändringar i livsstilen har emellertid lett till en minskning av både fysisk aktivitet och kroppsarbete och därmed har energibehovet minskat. Detta har lett till en obalans mellan energibehov och energitillförsel.

F.     Ett stort antal projekt och studier har bekräftat att förekomsten av fetma är förknippad med olikheter på ett tidigt stadium i fråga om den socioekonomiska miljön samt att sjukdomen är vanligare i låginkomstfamiljer med låg utbildningsnivå.

G.     Då EU fastställer en åtgärdsplan för att främja hälsosamma livsstilar måste det tas vederbörlig hänsyn till att man i medlemsstaterna har olika kostvanor och konsumtionsmönster.

H.     WHO:s rapport från 2005 om hälsan i Europa beskriver i detalj att ett stort antal dödsfall och sjukdomar förorsakas av sju huvudriskfaktorer, varav sex (högt blodtryck, kolesterol, kroppsmasseindex (BMI), otillräckligt intag av frukt och grönsaker, brist på motion och överkonsumtion av alkohol) har att göra med kost och fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att samtidigt vidta åtgärder avseende dessa avgörande faktorer för hälsan i syfte att förhindra ett betydande antal dödsfall och sjukdomsfall.

I.      En hälsosam diet måste anses vara en diet som har vissa kvantitativa och kvalitativa egenskaper, så som energiinnehåll i enlighet med personliga behov, och som alltid är i enlighet med dietistiska principer.

J.      EU har emellertid i kraft av sina befogenheter enligt fördragen en grundläggande roll att spela på området för konsumentskydd genom en sund kost och intag av frukt och grönsaker. När det gäller främjandet av motion och idrott är det nödvändigt att gemenskapens åtgärder kompletterar de åtgärder som medlemsstaterna, regionerna och städerna i EU vidtar.

K.     De socioekonomiska konsekvenserna av överviktsrelaterade sjukdomar står redan för 4-7 procent av de totala hälso‑ och sjukvårdskostnaderna i medlemsstaterna. Samtidigt har den totala kostnaden för fetman (om den ökade risken för att hamna i arbetslöshet, arbetsstopp och funktionshinder beaktas) inte blivit föremål för någon detaljerad vetenskaplig studie.

L.     En majoritet av medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att ta itu med fetmaproblemet och för att förbättra hälsotillståndet hos befolkningen. En del regeringar har valt att ta till förbudsåtgärder medan andra har valt uppmuntrande åtgärder.

M.    Vissa medlemsstater har till exempel beslutat att belägga försäljningsautomater i skolorna med villkor, eller till och med att förbjuda dem. Anledningen är det dåliga utbudet och att endast en försumbar del är förbehållen drycker med låg sockerhalt, frukt och grönsaker samt så kallade dietprodukter.

N.     De frivilliga åtaganden som nyligen gjorts av å ena sidan de europeiska tillverkarna av icke‑alkoholhaltiga drycker i syfte att begränsa det kommersiella utbud som riktar sig till barn under 12 år samtidigt som tillgången till ett mer varierat dryckesutbud i skolorna främjas, å andra sidan av två ”jättar” i snabbmatssektorn om näringsmärkning på förpackningar för hamburgare och pommes frites, är intressanta som ett första steg.

O.     På många håll inom detaljhandeln i Europa har man tagit olika intressanta initiativ till att främja sunda kostvanor. Det handlar bland annat om utveckling av hälsosamma produktsortiment, lättbegripligare märkning med information om näringsinnehållet och partnerskap med regeringar, skolor och icke-statliga organisationer för att folk skall bli mera medvetna om nyttan med sunda kostvanor och regelbunden motion.

P.     Grönboken ingår i ett övergripande EU-initiativ som syftar till att bekämpa de största hälsoriskerna (däribland dåliga kostvanor och otillräcklig motion), som - tillsammans med tobaksrökning och alkoholmissbruk ‑ är huvudorsaken till hjärt‑ och kärlsjukdomar (den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor och män i EU), vissa typer av cancer, sjukdomar i andningsorganen, benskörhet och typ 2‑diabetes, vilket skapar ökad belastning för de nationella hälsosystemen.

Q.     Kommissionen lade den 11 september 2006 fram resultaten av ett offentligt samråd som inleddes i och med grönboken. Resultaten talar till förmån för en insats från EU:s sida som omfattar flera av gemenskapens politikområden och där i synnerhet barn och ungdomar uppmärksammas.

R.     Gemenskapen uppmanas att spela en aktiv roll inom ramen för gemensamma åtgärder som vidtas av de 25 medlemsstaterna, eller som komplement till dessa, när det gäller informations‑ och medvetandegörandekampanjer om fetma, främjandet av konsumtion av frukt och grönsaker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, finansiering av forskningsprojekt om utbildning och idrott samt antagandet av ny eller omarbetad lagstiftning som har en faktisk påverkan på de europeiska medborgarnas kostvanor.

Fetma: en politisk prioritering?

1.      Europaparlamentet gläder sig åt kommissionens åtagande till förmån för en sund kost (kvantitativt och kvalitativt) och motion samt mot fetma och kostrelaterade sjukdomar. Parlamentet kräver att detta från och med nu skall betraktas som en politisk prioritering i EU och medlemsstaterna.

2.      Europaparlamentet erkänner att fetman betingas av många orsaker och att det därför behövs ett helhetsgrepp på problematiken kring den, där flera olika sektorer inom politiken samverkar.

3.      Europaparlamentet beklagar djupt att trots att många medlemsstater vidtagit åtgärder drabbar fetma en ständigt växande del av befolkningen och att om denna tendens fortsätter kommer konsekvenserna för folkhälsan, vilka skulle kunna förebyggas genom lämpliga åtgärder, bli oöverskådliga.

4.      Europaparlamentet rekommenderar alla medlemsstater att officiellt erkänna fetma som en kronisk sjukdom för att undvika alla former av stigmatisering och diskriminering av personer som lider av fetma och att se till att de får lämplig vård inom de nationella sjuk- och hälsovårdssystemen.

5.      Europaparlamentet välkomnar att man vid WHO:s europeiska ministerkonferens Istanbul den 15–17 november 2006 antog en stadga om bekämpande av fetma och understryker att det inrättats en ambitiös åtgärdsram för att få kontroll över epidemin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slå fast en tidsplan för genomförandet av denna ram och fastställa prioriteringar.

6.      Europaparlamentet stöder utan förbehåll lanseringen av den Europeiska handlingsplattformen för kostvanor, motion och hälsa (plattformen) i mars 2005 och välkomnar den metod som GD Hälsa och konsumentskydd valt, nämligen en ständig dialog med näringslivets olika sektorer, medlemsstaternas nationella myndigheter och icke‑statliga organisationer.

7.      Europaparlamentet välkomnar de frivilliga åtaganden som gjorts av de parter som deltar i handlingsplattformen. Parlamentet understryker att de åtaganden som gjorts måste övervakas effektivt och uppmanar kommissionen att ta fram klara utvärderingskriterier. Parlamentet konstaterar att en tillförlitlig utvärdering är en viktig förutsättning för att det skall gå att adekvat mäta vilka framsteg som görs och för att ytterligare EU-åtgärder eller förslag till lagstiftning skall kunna övervägas vid behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till Europaparlamentet om vilka framsteg som görs inom plattformen.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma olika förslag till politik för att fastställa hur de påverkar målen i fråga om folkhälsa, fetma och kostvanor. Parlamentet rekommenderar att denna ”hälso- och fetmakontroll” bör göras framför allt i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken, forskningsprogrammen, energipolitiken samt politiken för reklam och livsmedel.

9.      Europaparlamentet påpekar att ett stort antal berörda parter redan visserligen medverkar i plattformen, men att dessa har en benägenhet att koncentrera sig på ”energitillförselsidan” av frågan om fetma. Parlamentet uppmanar därför de berörda parterna på ”energiförbrukningssidan”, t.ex. tillverkare av dataspel, idrottsföreningar och programföretag att engagera sig mera i diskussionen och överväga att göra liknande åtaganden.

10.    Europaparlamentet anser att den aktuella tendensen i olika sektorer av den europeiska livsmedelsindustrin mot konkreta åtgärder för att lägga om det kommersiella utbudet riktat till barn och införa en näringsmärkning av livsmedel och drycker är ett steg i rätt riktning.

11.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utreda hur man kostnadseffektivt skulle kunna ingå partnerskap mellan hälsovården och näringslivet, så att patienterna kan få bättre förståelse för kostens betydelse och skapa kontroll över den och så att den ekonomiska börda som fetman för med sig minskar. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas program som tar sikte på behoven hos människor i socialt och ekonomiskt eftersatta samhällsgrupper.

12.    Parlamentet väntar sig att kommissionen inom kort i form av en vitbok skall presentera konkreta åtgärder för att antalet personer med övervikt och fetma skall börja minska senast 2015.

Informera konsumenten redan från barndomen

13.    Europaparlamentet anser att alla åtgärder för att förebygga och övervaka fetma bör sträcka sig över hela livet, från fosterstadiet och upp till hög ålder. Parlamentet anser därutöver att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt barndomen, den tid i livet då en stor del av kostvanorna grundläggs.

14.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att kostupplysning och hälsofostran från en mycket tidig ålder spelar en nyckelroll vid förebyggandet av övervikt och fetma.

15.    Europaparlamentet anser att yrkesfolk inom hälsovården spelar en viktig roll för att upplysa om vilken nytta en väl avvägd kost och regelbunden motion gör för hälsan och för att spåra eventuella risker, i synnerhet hos personer med ökad risk för att utveckla särskilt typ 2‑diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, men även andra sjukdomstillstånd.

16.    Europaparlamentet påminner om att skolan är den plats där barnen tillbringar mest tid och att det därför är grundläggande att man i skolmiljön, och särskilt skolmatsalarna, uppmuntrar barnen att utveckla sin smak och verkar för regelbunden motion och en sund livsstil, i synnerhet för att motverka den allt mindre tid som läggs på gymnastikundervisning i skolorna inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram mekanismer för att främja bästa praxis i skolorna, och där beakta de mest effektiva sätten att fostra barnen till sunda kostvanor och erbjuda näringsriktig kost.

17.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel till skolbespisningen så att det i skolan kan serveras nylagad mat, helst från ekologiskt jordbruk eller jordbruk i närmiljön, och att uppmuntra hälsosamma kostvanor från låg ålder.

18.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att se till att skolbarnen har tillräckligt med utrymme för idrott och fysisk aktivitet i skolmiljön. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och deras lokala myndigheter att beakta arbetet för en sund och aktiv livsstil när de planerar var skolorna skall ligga, så att skolorna förläggs närmare de samhällen de betjänar och därigenom gör det möjligt för eleverna att gå eller cykla till skolan i stället för att åka bil eller buss.

19.    Europaparlamentet uppmanar de europeiska läskedryckstillverkarna att snarast genomföra sina åtaganden av den 20 december 2005 inom ramen för uppförandekoden, i synnerhet åtagandet att begränsa den kommersiella verksamheten i grundskolorna.

20.    Europaparlamentet anser att i de fall försäljningsautomater i skolor och gymnasieskolor är tillåtna skall de utan undantag uppfylla kraven på hälsosam föda.

21.    Europaparlamentet kritiserar frekvensen och intensiteten i TV‑reklamkampanjer för livsmedel som endast riktar sig till barn. Parlamentet understryker att sådana affärsmetoder inte främjar sunda kostvanor och att problemet bör hanteras på EU-nivå genom översynen av direktivet Television utan gränser. Parlamentet efterlyser EU‑omfattande åtgärder för att begränsa TV-reklam för livsmedel som innehåller mycket fett, socker eller salt och som riktar sig till barn vid sådana tidpunkter då många barn tittar på TV. Parlamentet understryker därutöver att det finns starka bevis för att TV‑reklam påverkar kortsiktiga konsumtionsmönster hos barn mellan 2 och 11 år, men anser ändå att det är föräldrarna som har det individuella ansvaret för det slutliga inköpsbeslutet. Parlamentet konstaterar dock att undersökningar gett vid handen att flertalet föräldrar vill ha klara begränsningar av reklam för ohälsosam mat till barn.

22.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom plattformen fastställa frivilliga eller självregleringsbaserade åtaganden för att få slut på reklam som handlar om livsmedel som innehåller rikligt med fett, socker eller salt och riktar sig till barn, men uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag, om självregleringen inte leder till några förändringar.

23.    Europaparlamentet påpekar att nya former av reklam till barn, såsom textmeddelanden till mobiltelefoner, dataspel och sponsring av lekplatser inte heller bör undantas från dessa överväganden.

24.    Europaparlamentet anser att ett ”gentleman’s agreement” mellan kommissionen och den europeiska medieindustrin är nödvändigt. Överenskommelsen skulle innebära att alla produktioner som riktar sig till barn i olika medier – TV, film, Internet och videospel – skulle förses med information om hälsa och avkoppling i syfte att göra europeiska ungdomar medvetna om vikten av att motionera och att äta frukt och grönsaker för att hålla sig vid god hälsa.

25.    Europaparlamentet erkänner Europeiska livsmedelsmyndighetens roll i samband med kostråd och rekommendationer.

26.    Europaparlamentet anser att medierna (TV, radio och Internet) mer än någonsin utgör ett grundläggande pedagogiskt verktyg för kunskap om en sund kost, ett verktyg för att ge praktiska råd till konsumenterna så att de får hjälp med att hitta en bra balans mellan det dagliga kaloriintaget och energiförbränningen samt att i slutändan ge dem valfrihet.

27.    Europaparlamentet anser att den kommande förordningen om närings‑ och hälsopåståenden om livsmedel är en kraftig signal och kommer att innebära att konsumenterna äntligen får tillgång till tillförlitlig, icke‑vilseledande och sammanhängande information om näringsinnehållet i livsmedelsprodukter, i synnerhet i dem som innehåller stora mängder socker, salt och vissa fetter. Parlamentet konstaterar att förordningen bör genomföras på ett sådant sätt att de företag som tillverkar livsmedel och drycker fortfarande uppmuntras och får möjlighet att göra innovationer och förbättra sina produkter. Parlamentet anser därför att Europeiska livsmedelsmyndighetens arbete med att fastställa näringsprofiler måste högprioriteras i anslutning till denna förordning och att hänsyn då måste tas till de mest aktuella uppgifter som finns att tillgå, samt att arbetet måste utföras i nära samverkan med icke‑statliga organisationer inom konsumentbranschen och aktörer inom livsmedelsbranschen, också detaljhandlare

28.    Europaparlamentet konstaterar att man bland allmänheten och på vetenskapshåll blir alltmer oroad av hur artificiella transfettsyror påverkar människors hälsa och att vissa myndigheter på nationellt håll (Kanada, Danmark) eller regionalt håll (staden New York) verkat för att få bort transfettsyrorna från livsmedel för människor. Parlamentet uppmanar EU till åtgärder för att minska intaget av transfettsyror.

29.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att genomföra en snabb översyn av rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel[1] så att det i direktivet åtminstone införs ett krav på att ange vilka näringsämnen och vilken typ av fetter ett livsmedel innehåller, i syfte att uppnå målet om en förenkling och harmonisering av EU‑lagstiftningen i enlighet med rekommendationerna från företrädare för industrin och konsumentorganisationerna.

30.    Europaparlamentet är mycket intresserat av de system för att märka livsmedel som livsmedelsföretag, detaljhandlare och allmänna organ har infört i flera medlemsstater för att förenkla näringsinformationen. Parlamentet erkänner värdet av sådana märkningssystem och symboler för hälsosamma val, när de föredras av konsumenterna och är lätta att använda. Parlamentet erinrar sig att forskningen bekräftat att konsumenterna får mest hjälp att välja de hälsosammaste alternativen om halterna av olika näringsämnen angivits genom ett tolkningselement. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av denna erfarenhet och denna forskning för att utveckla och införa ett EU-omfattande system för information på framsidan av förpackningarna och påpekar att konsekvent information till konsumenterna kräver en viss grad av harmonisering på detta område och att sådana meddelanden måste grunda sig på vetenskapliga fakta.

31.    Europaparlamentet konstaterar att det bästa verktyget är att öka konsumenternas kunskaper och att detta inte kan ersättas av förenklade system, som dessutom riskerar att få rent motsatta effekter.

Att integrera kost och motion i gemenskapens övriga politikområden

32.    Europaparlamentet anser att en omläggning av produkterna är ett bra sätt att minska vårt intag av fett, socker och salt i kosten och välkomnar de åtgärder i denna riktning som vidtagits av vissa tillverkare och detaljhandlare. Parlamentet noterar dock att till dags dato endast 5 procent av de sammanlagda frivilliga åtaganden som ingåtts enligt plattformen handlar om produktutveckling, Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, producenter, detaljhandlare och restauratörer att göra mera för att tillverkare, detaljhandlare och restauratörer skall minska innehållet av fett, socker och salt i livsmedlen. Parlamentet uppmanar även tillverkarna att inte använda omläggningen av produkterna bara till att lansera nya varumärken som ibland kostar mer, utan att prioritera en minskning av fett, socker och salt i de vardagsprodukter som redan finns.

33.    Europaparlamentet betonar att den enskilde måste ha möjlighet att göra välunderbyggda val när det gäller vad han skall äta och hur mycket han skall motionera.

34.    Europaparlamentet anser att det är avgörande att främjandet av en sund kost och motion blir en politisk prioritering, inte bara för GD Hälsa och konsumentskydd utan också för kommissionens generaldirektorat för jordbruk, transport, sysselsättning, forskning, utbildning och idrott, som genomför gemenskapspolitik eller program som har en påverkan på kostvanorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma relevanta förslag för att man skall kunna avgöra hur de påverkar folkhälsan och målen i fråga om näring. Detta skall framför allt gälla förslag som avser den gemensamma jordbrukspolitiken.

35.    Europaparlamentet välkomnar finansieringen av ett stort antal projekt som handlar om fetma inom EU:s pågående åtgärdsprogram på området för folkhälsa (2003–2008). Parlamentet anser att långsiktig finansiering måste göras tillgänglig och det måste läggas vikt vid främjande av en sund livsstil hos barn och ungdomar samt funktionshindrade i det andra programmet (2007–2013).

36.    Europaparlamentet understryker att informationskampanjer inte är det bästa verktyget för att nå missgynnade socioekonomiska grupper. Parlamentet anser att åtgärderna behöver anpassas till lokala behov och ha förankring i närmiljön, att direkta kontakter måste etableras och att det måste finnas ett nära samarbete mellan lokala skolor, förskolor, alla läkare inom primärvården, barnläkare och vårdcentraler. Parlamentet påpekar att verksamhet av detta slag måste utvärderas för att man skall kunna se om den har önskad verkan eller inte.

37.    Europaparlamentet förespråkar att strukturfonderna skall användas för infrastrukturinvesteringar i socioekonomiskt missgynnade områden för att underlätta motion och säker transport, såsom cykelbanor, och uppmuntrar till lek utomhus i en trygg miljö. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att investera i dessa mål.

38.    Europaparlamentet kräver att kommissionen tillsammans med de behöriga ministerierna i medlemsstaterna eller i regionerna skall bidra till programmen ”skolidrott” i ”testskolor”.

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera i vilken mån undernäring och bristande rörlighet är ett problem för äldre människor och överväga vilka ytterligare åtgärder som måste vidtas för att hjälpa denna viktiga men ofta förbisedda samhällsgrupp på denna punkt.

40.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsgivarna att uppmuntra sina anställda att delta i friskvårdsåtgärder och fysisk aktivitet, i synnerhet kvinnliga anställda med monotona arbetsuppgifter som kan leda till kroniska sjukdomar.

41.    Europaparlamentet erkänner att arbetsgivarna spelar en roll för att främja en sund livsstil bland sina anställda och påpekar att personalens hälsa och således produktivitet bör finnas med i företagens strategi för socialt ansvar. Parlamentet hoppas att den nygrundade europeiska alliansen för företagens sociala ansvar kommer att främja utbytet av god praxis på detta område.

42.    Europaparlamentet välkomnar den uppmaning till en intensifiering av forskningen som forskarvärlden framförde i samband med den 10:e internationella kongressen om fetma, i syfte att bättre förstå hur genetiska faktorer samverkar med de livsstilsfaktorer som orsakar sjukdomen.

43.    Europaparlamentet gläder sig i detta avseende åt att gemenskapen finansierar nio projekt inom den tematiska prioriteringen ”livsmedelskvalitet och säkerhet” i sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling, som riktar in sig på nya sätt att bekämpa fetma genom att till exempel koncentrera sig på en viss åldersgrupp eller genom att studera samverkan mellan genetiska faktorer, beteendefaktorer och mättnadstillstånd.

44.    Europaparlamentet kräver att kampen mot fetman inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling inte bara skall fortsätta att dra nytta av ett gränsöverskridande samarbete mellan forskare på områdena för kost, jordbruk och bioteknik, utan att det också skall betraktas som ett forskningsfält av allmänt intresse för flera discipliner.

45.    Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att man har en jämförbar uppsättning indikatorer om hälsotillståndet, bland dem uppgifter om födointag, fysisk aktivitet och fetma, framför allt fördelat på olika åldersgrupper och socioekonomiska klasser.

46.    Europaparlamentet är starkt oroat över den minskade konsumtionen av frukt och grönsaker i EU vilket i första hand drabbar de europeiska låginkomsthushållen eftersom priserna på dessa varor är höga och informationen om deras verkliga nytta i kosthållet är bristfällig.

47.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en politik och en lagstiftningsram som ger tillgång till de bästa näringskällorna och andra nyttiga beståndsdelar i livsmedel, och som ger konsumenterna i Europa valfrihet i fråga om hur man skall uppnå och vidmakthålla det näringsintag som är det bästa möjliga med tanke på vars och ens egen livsstil och hälsa.

48.    Europaparlamentet oroar sig över rapporterna om att näringsinnehållet i den frukt och de grönsaker som produceras i Europa har sjunkit under de senaste årtiondena och uppmanar kommissionen och rådet att vidta nödvändiga åtgärder vid översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2008 för att se till att näringsvärdet betraktas som ett viktigt kriterium, öka produktionen av högkvalitativa livsmedel och skapa stimulansåtgärder för hälsosam kost inom ramen för utvecklingen av landsbygden.

49.    Europaparlamentet uppmanar till en större samordning mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och de hälsopolitiska åtgärder som EU vidtagit. Parlamentet kräver att kommissionen skall utöva en strikt kontroll över de EU‑bidrag som vissa industrisektorer får så att dessa inte under några omständigheter kan tjäna till att finansiera reklamkampanjer som framställer kaloririka produkter i förmånlig dager.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka att gemenskapsstödet till olika sektorer inom industrin inte används för att bekosta reklamkampanjer för kaloririka produkter.

51.    Europaparlamentet anser att det är nödvändigt med en reform av den gemensamma organisationen av marknaderna för frukt och grönsaker, som bland annat skulle syfta till att främja konsumtion av livsmedel som är bra för hälsan. Parlamentet är därutöver fast övertygat om att en uppmuntrande politik (prissänkningar, skatteavdrag, andra typer av subventioner) är att föredra framför ett system som grundar sig på högre skatter på kaloririka produkter (”fettskatt”), vilket i slutändan framför allt skulle bestraffa de europeiska hushåll som har det sämst ställt.

52.    Europaparlamentet uppmanar Världshälsoorganisationen att redogöra för sin nuvarande syn på fetma inför Europaparlamentet.

53.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas och kandidatländernas nationella parlament samt till WHO.

• [1]  EGT L 276, 6.10.1990, s. 40, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/120/EG (EGT L 333, 20.12.2003, s. 51).

MOTIVERING

Goda kostvanor är som en sparbanksbok, man måste investera under en lång tid innan det ger resultat

Simone Lemieux, Lärare vid Institutet för kost och funktionella livsmedel vid Laval‑Québec‑universitetet 2005

Fetma‑ och överviktsepidemin som drabbar EU‑medborgarna får oss att ringa i larmklockan. Talande siffror kan citeras, de är tagna ur det utmärkta initiativyttrandet från 2005 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, som i sin tur är inspirerat av rapporter från Världshälsoorganisationen och International Obesity Task Force.

–   I EU‑25 lider 14 miljoner barn av övervikt, 5 miljoner av dessa lider av fetma.

–   I flera länder i EU är mer än hälften av befolkningen överviktig. Mellan 20 och 30 procent av alla vuxna anses lida av fetma.

–   Antalet europeiska barn som lider av övervikt och fetma ökar med mer än 300 000 fall om året och detta problem drabbar nästan 1 barn av 4 i hela EU‑25.

–   10–20 procent av barnen i Nordeuropa är överviktiga medan andelen i Sydeuropa, Förenade kungariket och Irland är 20–35 procent.

Fetman är således ett faktum. Vi kan på gatan, i biokön, konstatera att antalet personer som är uppenbart överviktiga ökar. Detta är desto mer angeläget eftersom det är ett faktum som drabbar allt fler europeiska barn och ungdomar.

Det kommer naturligtvis alltid att höjas röster mot vad som bara ses som en fix idé kopplad till nya estetiska ideal och inte en verklig ”samhällssjukdom” på 2000‑talet. Verkligheten är den att fetma (inte att förväxla med övervikt eller några kilo för mycket), såväl som anorexi för övrigt (inte heller att förväxla med att helt enkelt vara smal eller något magerlagd), båda utgör ett stort fysiskt hälsoproblem.

För att nyansera detta något är det emellertid så att fetma är vanligare i alla befolkningslager med förhöjd dödlighet som risk i samband med relaterade sjukdomar såsom typ 2‑diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar.

Det är därför glädjande att kommissionen i och med grönboken i december 2005 har inlett en debatt som har till syfte att få oss att reflektera över de bästa sätten att bekämpa fetma genom att främja en sund kost och regelbunden motion.

Detta initiativ följer efter lanseringen i mars 2005 av den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa, som regelbundet sammanför representanter från industrisektorerna, nationella myndigheter och icke‑statliga organisationer under ledning av GD Hälsa och konsumentskydd.

Föredraganden gläder sig för övrigt över denna nya samrådsmetod som förhoppningsvis kommer att leda fram till gemensamma åtgärder som kan vidtas på EU‑nivå i framtiden.

När det gäller ”motion”, som utgör halva ekvationen och därför lösningen (de berömda 30 minuterna daglig motion som många läkare förespråkar), vill föredraganden inledningsvis precisera en sak: utbildning och idrott är i första hand nationella eller regionala behörighetsområden.

Förvisso erkändes idrottens utbildningsvärde av Europeiska rådet vid dess möte i Nice i december 2000, därutöver ägnades förvisso det europeiska året 2004 åt utbildning genom idrott, men EU:s manöverutrymme är ändå ganska begränsat.

Det finns naturligtvis vägar att utforska: medvetandegörandekampanjer om motion i olika medier, tematiska samarbetsprojekt med de 25 utbildningsministerierna och EUPEA (European Physical Education Association) och framför allt beaktandet av idrotten i regionalpolitiken.

Det är lika viktigt att understryka de offentliga myndigheternas sena reaktion på denna samtida sjukdom. Det är nödvändigt att påpeka att i strid med vad somliga tror drabbar fetma inte bara industriländerna utan även andra befolkningar drabbas, i Asien, i Oceanien, med rekordsiffror i Melanesien och Mikronesien, samt i Medelhavsländerna.

Europeiska kommissionen finansierade sitt första projekt i kampen mot fetma 1998 i samarbete med Kretas universitet. I medlemsstaterna är det Frankrike som får äran av att ha inlett den första nationella planen för kost och hälsa år 2000. Det var för övrigt detta år som rådet antog sin första resolution om hälsa och kost.

Sedan dess har en majoritet av medlemsstaterna vidtagit åtgärder för att främja en sund kost och regelbunden motion sedan barndomen.

När det gäller kost har de använt sig av antingen lagstiftning eller en handlingsplan, eller båda metoderna. De har också fått fram medel och har således föreslagit en hel uppsättning uppmuntrande åtgärder, restriktioner eller förbud.

Dessa åtgärder på nationell nivå omfattar olika områden, t.ex. följande:

–   Näringsmärkning av vissa livsmedelsprodukter (med ”food signposting”‑system i Förenade kungariket, Finland och Sverige).

–   Förekomst eller borttagande av försäljningsautomater för drycker och livsmedel i vissa skolor (Frankrike, Förenade kungariket).

–   Reklam riktad direkt till barn under 12 år (restriktioner i EU‑25, förbjudet endast i Sverige).

–   Födoämnen och tillsatser som ingår i maten i skolmatsalar (beslut av den lettiska regeringen som träder i kraft den 1 november 2006 om att förbjuda att barnen konsumerar livsmedel och drycker som innehåller artificiella tillsatser, färgämnen eller koffein).

–   Produkter tillverkade med härdade vegetabiliska fetter eller margarin och som innehåller en betydande koncentration transfetter (Danmark antog 2003 en lag för att minska exponeringen för transfetter).

Föredraganden har avsiktligen valt att här citera exempel på åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna, varav många grundar sig på ”förebyggande/förbud”. Detta avsiktliga val gör det möjligt för föredraganden att redan nu understryka en aktuell tendens från lagstiftarens sida att ta i ”med hårdhandskarna” när det gäller kampen mot fetma genom åtgärder som antingen förbjuder vissa ingredienser eller som snarare varnar konsumenten för kaloririka produkter.

Föredraganden anser därutöver att det är för tidigt att göra någon preliminär eller definitiv bedömning av dessa olika nationella åtgärder, flertalet har ju nyss lanserats!

Det är för övrigt det främsta skälet till att föredraganden inte rakt av föreslår att någon av de fem ovannämnda åtgärderna skall utvidgas till hela EU. Det andra skälet är att föredraganden föredrar öppna och positiva förslag som knappast är förenliga med förbudstanken. En tanke som ger dåligt genomslag hos barnen då deras tendens att vilja bryta mot förbud är tämligen stark.

Således är filosofin bakom betänkandet snarare att uppmuntra än att förbjuda vissa livsmedel.

Föredraganden inser också att det måste bli ett slut på den politiska korrekthet som leder till passivitet. Vem tror verkligen i dag att det inte finns bra och dåliga födoämnen ur näringssynpunkt!

Föredraganden vill här tydligt säga att vad henne anbelangar finns det utan tvekan sunda födoämnen med stort näringsvärde och ”skräpmat” med många kalorier. Och det är de förstnämnda, i synnerhet frukt och grönsaker, som konsumeras i allt mindre utsträckning sedan ett årtionde tillbaka men vars betydelse för hälsan är känd, som bör bli föremål för uppmuntrande åtgärder från EU:s sida.

När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken instämmer föredraganden i den kritik som förts fram från många håll mot bristen på effektivitet. GJP i sin nuvarande utformning har tjänat ut, en radikal reform måste genomföras och tillgodose producenterna i olika sektorer men också konsumenterna i deras strävan efter en sund och varierad kost som svarar mot näringsmålen.

När det gäller den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker förespråkar föredraganden en ny EU‑politik med främjande av denna typ av födoämnen med högt näringsvärde som ett av huvudmålen. Föredraganden är därutöver övertygad om att en uppmuntrande politik (prissänkningar, skatteavdrag, andra typer av subventioner) är att föredra framför ett system som grundar sig på högre skatter på kaloririka produkter (”fettskatt”) och som i slutändan framför allt skulle bestraffa de europeiska hushåll som har det sämst ställt.

Att på så sätt agera inom flera av gemenskapens politikområden och skapa samverkanseffekter dem emellan är för föredraganden det mesta direkta sättet, kanske också det svåraste med tanke på mängden inblandade aktörer, för EU att tillföra ett mervärde i kampen för att förändra kostvanor och livsstilen i allmänhet.

Detta sektorsövergripande förhållningssätt ligger helt i linje med rådets budskap i resolutionen av den 14 december 2000, där det betonas i punkt 12 att: ”en stor del av gemenskapspolitiken, särskilt inom områdena folkhälsa, jordbruk, fiske, forskning, transporter, konsumentskydd och inre marknaden, har en sådan inverkan att den nationella nutritionspolitiken bara kan bli fullt effektiv om nutritionsfrågorna beaktas, när denna gemenskapspolitik skall fastställas och genomföras”.

Därför har många konkreta förslag lagts fram som rör olika politikområden där EU kan ingripa. Till exempel:

–   Inom ramen för 7:e ramprogrammet för forskning och utveckling är det viktigt att tillhandahålla finansiering inom ramen för det traditionella avsnittet för livsmedel, jordbruk och bioteknik, men det är också nödvändigt att gynna forskning om andra faktorer och således finansiera projekt som är gemensamma för flera discipliner (socioekonomiska, hälsa).

–   På området för den audiovisuella politiken och konsumentskydd: Föredraganden föreslår att ett ”gentleman’s agreement” sluts mellan kommissionen och den europeiska medieindustrin. Överenskommelsen skulle innebära en skyldighet att förse alla produktioner som riktar sig till barn inom olika media – TV, film, Internet och videospel – med lekfulla formuleringar om hälsa i syfte att göra europeiska ungdomar medvetna om vikten av att motionera och att äta frukt och grönsaker för att hålla sig vid god hälsa.

–   Inom området för utbildning och idrott: Kommissionen har tillsammans med de behöriga ministerierna i medlemsstaterna eller i regionerna medel för att lansera ”skolidrottsprogram” i ”testskolor” och i början av skolåret erbjuda eleverna i de utvalda skolorna en sportbag märkt med EU‑logotypen och fylld med den nödvändiga utrustningen (skor, shorts, T‑shirt).

–   Inom ramen för strukturfonderna: Den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU är ett viktigt mål i det europeiska projektet. Med tanke på att fetma är vanligare i de mest missgynnade befolkningslagren är det nödvändigt att införliva främjandet av en sund livsstil för såväl stads‑ som landsbygdsbefolkningen inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) såsom fastställts för den nya perioden 2007–2013.

Sammanfattningsvis har kampen mot fetman bara börjat. Den bör bli en politisk prioritering för alla medlemsstater och även och framför allt för EU. EU har ett trumfkort att spela när det gäller att bringa gemenskapspolitiken i samklang med medborgarnas dagliga bekymmer för hälsa och livskvalitet i allmänhet.

En god kost bör erkännas som en lika viktig levnadsvana som motion och icke‑rökning för att förbättra hälsan.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (15.11.2006)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över främjandet av goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar
(2006/2231(INI))

Föredragande: Anna Hedh

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Unga flickor har en starkare tendens än pojkar att vara missnöjda med sitt utseende, vilket kan leda till ätstörningar såsom anorexi och bulimi.

B. En lång rad faktorer såsom yrkesmässiga krav och hushållsansvar gör det allt svårare att få tid över för daglig motion.

C. Idrott är en viktig del av den naturliga socialisationen, och den har en uppfostrande roll som främjar positiva värderingar och personlig utveckling.

D. Graviditet och klimakteriet är två viktiga livsfaser, då många kvinnor utvecklar övervikt, vilket dock inte beaktas i tillräckligt hög grad av de nationella vårdinstanserna, i synnerhet i samband med näringsrådgivning.

E. Dödligheten på grund av övervikt är lägre bland kvinnor, medan ohälsa och hälsorelaterade livskvalitetsproblem är många gånger vanligare bland kvinnor. Därför lider kvinnor mer av konsekvenserna av övervikt och deras tolerans, såväl den fysiska som den emotionella, gentemot de fysiska problem som övervikt innebär är lägre än männens.

F. För många grupper av kvinnor, i synnerhet de som lever under fattigdom, kan det vara svårt att börja leva enligt ett sundare levnadsmönster.

1. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att vidareutveckla sin könsbaserade strategi när det gäller fetma och övervikt, diet och motion, i synnerhet när det gäller insamlande av uppgifter, spridning av de bästa metoderna och utarbetande av kommunikationsstrategier för hela gemenskapen.

2. Europaparlamentet påpekar att skolorna kan utnyttjas för att påverka barn och ungdomars beteende i positiv riktning. Parlamentet betonar att skolorna bör uppmuntras att servera nylagade måltider i skolmatsalarna, helst med biologiskt eller regionalt odlade råvaror, och detta bör ges tillbörligt finansiellt stöd.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att näringslära och motion tas upp som obligatoriska, dagliga ämnen i grundskolans utbildningsplan, liksom hushållskunskap bör tas upp i gymnasieskolans utbildningsplan. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbytet av de bästa metoderna på dessa områden inom ramen för gemenskapens utbildningsprogram.

4. Europaparlamentet betonar att skolorna spelar en viktig roll när det gäller att påverka barns och ungdomars livsstil. Parlamentet rekommenderar därför att konsumentinformation, näringslära och motion införs på skolschemat och att samtliga elever deltar i dessa aktiviteter.

5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kampanjer för att öka medvetenheten, för att på så sätt uppmuntra, motivera och göra det möjligt för enskilda personer att gå ner i vikt med hjälp av bättre kosthållning och mer motion.

6. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att de, då de utarbetar sina nationella hälsostrategier, beaktar möjligheten att främja ordinering av motion till patienter i förebyggande syfte för att bekämpa hälsoproblemen i samband med fetma, för att upprätthålla en viss vikt eller för att uppnå en viktminskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja medlemsstaternas utbyte av de bästa metoderna på detta område.

7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna samt idrottsföreningarna att uppmuntra, stödja och erbjuda motions- och idrottsverksamhet som är tillgänglig för alla, och se till att idrottsanläggningar och idrottsverksamheter är lika tillgängliga för flickor och kvinnor som för män, samt att därvid ta hänsyn till att kvinnor och män har olika preferenser.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsgivarna att uppmuntra sina anställda att delta i friskvårdsåtgärder och fysisk aktivitet, i synnerhet kvinnliga anställda med monotona arbetsuppgifter som kan leda till kroniska sjukdomar.

9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att förbättra friskvårdspersonalens kunskaper om viktrelaterade sjukdomar och tillstånd, bland annat de psykologiska och/eller fysiologiska orsakerna, för att förbättra kvaliteten på den behandling som erbjuds patienterna.

10. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att sensibilisera allmänheten när det gäller fördelarna med en hälsosam kosthållning, utövandet av fysisk aktivitet och de hälsorisker som ett stillasittande liv kan innebära.

11. Europaparlamentet betonar mediernas roll när det gäller att förmedla kostvanor. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att samarbeta med medierna för att främja en hälsosammare kosthållning.

12. Europaparlamentet uppmuntrar arbetsmarknadens parter att skapa en arbetsmiljö som möjliggör utövandet av fysisk aktivitet, för att på så sätt förbättra produktiviteten.

13. Europaparlamentet uppmanar samtliga sektorer inom livsmedelsindustrin – från gård till gaffel – att delta i den pågående debatten och ta sitt ansvar när det gäller genomförandet av de beslut som fattas som en följd av denna debatt, i synnerhet när det gäller könsbaserad forskning och utveckling på hälsoområdet samt livsmedelsinformation.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Att främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar
Referensnummer	2006/2231(INI)
Ansvarigt utskott	ENVI
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	FEMM 28.9.2006
Föredragande av yttrande Utnämning	Anna Hedh 12.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	19.10.2006		13.11.2006
Antagande	13.11.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 - -
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Maria Carlshamre, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Marie-Line Reynaud, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Anne Van Lancker, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Anna Hedh,, Zita Pleštinská.
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Albert Deß, Viktória Mohácsi
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”

Förfarandenummer

2006/2231(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

ENVI 28.9.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

EMPL 28.9.2006

EMPL 28.9.2006

FEMM 12.10.2006

Inget yttrande avges   Beslut

EMPL 18.1.2006

IMCO 4.10.2006

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Frédérique Ries 29.11.2005

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

3.10.2006

27.11.2006

Antagande

27.11.2006

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

42 5 0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Marie-Noëlle Lienemann, Jules Maaten, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Karin Scheele, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, Antonios Trakatellis, Marcello Vernola, Anja Weisgerber

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Philip Bushill-Matthews, Christofer Fjellner, Kartika Tamara Liotard, Miroslav Mikolášik, Ria Oomen-Ruijten, Alojz Peterle

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Ingivande

6.12.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)