BETÄNKANDE om en europeisk radiospektrumpolitik

18.12.2006 - (2006/2212(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Fiona Hall

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk radiospektrumpolitik

(2006/2212(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ”En marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen i Europeiska unionen” (KOM(2005)0400),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om ”En framtidsorienterad radiospektrumpolitik för Europeiska unionen: Andra årsrapporten” (KOM(2005)0411),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén om ”Prioriteringar för EU:s spektrumpolitik inför övergången till digital teknik i samband med ITU:s kommande regionala radiokommunikationskonferens 2006 (RRC‑06)” (KOM(2005)0461),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG[1] av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslutet),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (KOM(2006)0334),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om ”Första årsrapporten om Europeiska unionens radiospektrumpolitik: Läget för genomförandet och framtidsutsikter” (KOM(2004)0507),

–   med beaktande av yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik av den 19 november 2004 om andrahandshandel med rätter att använda radiospektrum,

–   med beaktande av rådets slutsatser om den första årsrapporten om radiospektrumpolitiken i Europeiska unionen (dokumentnummer 15530/04 – Telekom 191, Trans 378) av den 9 och 10 december 2004,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2005)0229) samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen om utvidgad konsekvensbedömning (SEK(2005)0717),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[2],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster)[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[4],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning[6],

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel den 22‑23 mars 2005 (nr 7619/1/05),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/82/EG av den 14 december 2005 om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband för det samordnade införandet av alleuropeisk, landbaserad, allmänt tillgänglig, radiobaserad personsökning i gemenskapen[7],

–   med beaktande av kommissionens rekommendation av den 6 april 2005 om bredbandskommunikation via elnät[8],

–   med beaktande av kommissionens rekommendation om harmoniseringen av tillhandahållandet av allmänt R‑LAN‑tillträde till allmänna elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i Europeiska gemenskapen[9],

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Elektronisk kommunikation: Vägen till den kunskapsbaserade ekonomin” (KOM(2003)0065),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ”Höghastighetsförbindelser i Europa: den senaste utvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation” (KOM(2004)0061),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”eEurope 2005: Ett informationssamhälle för alla – En handlingsplan inför Europeiska rådet i Sevilla, den 21–22 juni 2002” (KOM(2002)0263),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ”i2010 – Första årsrapporten om det europeiska informationssamhället” (KOM(2006)0215),

–   med beaktande av meddelandet från ordförande José Manuel Barroso i samråd med viceordförande Günter Verheugen inför Europeiska rådets vårmöte 2005 om ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin” (KOM(2005)0024),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nästa steg i genomförandet av den reviderade Lissabonstrategin” (SEK(2005)0622/2),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 1 december 2005 om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Resultaten av världskonferensen om radiokommunikationer 2003 (WRC‑03)” (KOM(2003)0707),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ”Världskonferensen om radiokommunikationer 2003 (WRC‑03)” (KOM(2003)0183),

–   med beaktande av yttrandet av den 23 november 2005 från gruppen för radiospektrumpolitik om plattformar för trådlös bredbandsåtkomst för e‑kommunikationstjänster (WAPECS) (En mer flexibel spektrumhantering),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (KOM(2006)0334),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 beträffande svaret på den muntliga frågan (B6‑0333/2005) från Etelka Barsi‑Pataky för utskottet för industrifrågor, forskning och energi om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar[10],

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar (KOM(2005)0204),

–   med beaktande av yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik av den 19 november 2004 om spektrumrelaterade frågor i samband med övergången till digital rundradio (RSPG04 55 Rev.),

–   med beaktande av det protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna som har fogats till Amsterdamfördraget,

–   med beaktande av artikel 151.4 i EG‑fördraget,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kultur och utbildning (A6‑0467/2006), och av följande skäl:

A. Under de senaste åren har en allt snabbare teknisk utveckling skett i Europa och kopparnäten har ersatts av fiberoptiknät och en större användning av trådlös kommunikation och multimedialösningar.

B.  Teknisk konvergens är bra för konsumenterna eftersom den skapar ett större urval av infrastruktur och tjänster.

C. Radiospektrum är nödvändigt för att man skall kunna tillhandahålla ett flertal olika tjänster.

D. Spektrumbrist har varit ett hinder för användning av nya tjänster.

E.  Framgången för WiFi har visat att det numera går att använda det tillståndsfria bandet effektivare än tidigare.

F.  En effektiv spektrumanvändning är nödvändig för att garantera spektrumtillgång för de olika berörda parter som vill erbjuda tjänster och är därför en nyckelfaktor för den europeiska industrins tillväxt, produktivitet och utveckling i enlighet med Lissabonstrategin.

G. En effektiv och omsorgsfull spektrumanvändning tjänar de kulturella målen med EU:s politik i enlighet med artikel 151.4 i EG-fördraget och bör underlätta kulturell och språklig mångfald samt mångfalden i medierna.

H. Spektrumtillgång kräver gemensamma tekniska parametrar.

I.   Genom den digitala utvecklingen och övergången från analoga till digitala sändningar kommer flera hundra megahertz spektrum att upplåtas för användning, vilket möjliggör en omfördelning av spektrum och skapar nya möjligheter för marknadstillväxt.

J.   Den rättsliga ramen för elektronisk kommunikation är en förutsättning för en öppen och konkurrenskraftig marknad för elektronisk kommunikation. Alla medlemsstater har emellertid ännu inte införlivat bestämmelserna i rätt tid och på ett korrekt sätt.

K. Kommissionen anser att digital elektronisk kommunikation har en grundläggande betydelse för ekonomin i dess helhet liksom för Lissabonprocessen och i2010-strategin och att systemet för spektrumhantering därför bör ses över.

L.  Informations– och kommunikationstekniken ger den europeiska industrin stora möjligheter till tillväxt och utveckling och kan även bidra till det sociala välståndet.

M. Spektrumtillgång kan underlätta utvecklingen av teknikdrivna marknader.

N. Kommissionen har i sina olika meddelanden om radiospektrum, som antagits under 2005 och 2006, föreslagit flexiblare och effektivare metoder för spektrumhantering, bland annat att spektrumet skall kunna bli föremål för handel.

1.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste anta en spektrumpolitik som är hållbar och främjar utvecklingen av konkurrens och innovativ teknik, och hindrar att någon enskild aktör samlar på sig alltför många frekvensrättigheter, liksom att det uppkommer monopol, och dessutom är till nytta för konsumenterna. Likaså bör politiken beakta teknikens avsevärda utveckling samt marknadsaktörernas och medborgarnas behov.

2.  Europaparlamentet betonar att spektrums betydelse har ökat under de senaste åren och att tekniksektorns tillväxt också är beroende av en effektiv spektrumanvändning.

3.  Europaparlamentet konstaterar att systemen i EU för tilldelning av spektrum till intresserade parter är olika i olika medlemsstater och att detta kan orsaka ytterligare förseningar och kostnader. Parlamentet anser därför att EU måste få effektiva och flexibla riktlinjer för gemensamt beslutsfattande och att det dessutom behövs ett europeiskt register i samband med slutförandet, utvidgningen och tillgången till EFIS‑databasen.

4.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att en viss del av vinsterna från spektrumhandeln bör öronmärkas för teknisk harmonisering på EU‑nivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de vinster som spektrumhandeln faktiskt ger när den fastställer den framtida spektrumpolitikens inriktning. Kommissionen uppmanas dessutom överväga hur lämpligt det är att användare utan tillstånd får tillgång till spektrumhandelns vinster.

6.  Europaparlamentet betonar att det vid införandet av nya villkor för spektrumanvändningen måste finnas garantier för att detta inte begränsar friheten att välja vilken teknik som kan användas och vilken tjänst som skall tillhandahållas inom ett givet frekvensband.

7.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av ny radioteknik som använder radiospektrumet effektivt och flexibelt och möjliggör driftskompatibilitet och samexistens.

8.  Europaparlamentet avvisar tanken på en ensidig marknadsmodell för spektrumhantering och kräver att kommissionen ser över systemet för spektrumhantering så att olika tillståndsmodeller (de traditionella administrativa modellerna, användning utan siffermässiga begränsningar och nya marknadsbaserade modeller) kan samexistera. Målet måste vara att förbättra den ekonomiska och tekniska effektiviteten samtidigt som man ökar samhällsnyttan av denna värdefulla resurs.

9.  Europaparlamentet insisterar på att teknisk neutralitet tillsammans med tjänsteneutralitet bör vara grundläggande principer för spektrumhanteringen för att främja konkurrensen och innovationen i förhållande till Lissabonstrategin. Parlamentet påpekar att spektrumhanteringen bör vara flexibel och medge insyn samt underlätta kulturell och språklig mångfald, yttrandefrihet och mångfalden i medierna samt ta hänsyn till de tekniska, sociala, kulturella och politiska behoven hos alla medlemsstater.

10. Europaparlamentet understryker vikten av teknisk neutralitet för att främja innovation och driftskompatibilitet och efterlyser en flexiblare och tydligare strategi för att allmänhetens intressen skall tas till vara.

11. Europaparlamentet anser, med hänsyn till den tekniska utvecklingen, att den metod som hittills har använts för frekvensanvändning måste anpassas till informationssamhällets snabbt föränderliga krav och även garantera tillhandahållandet av tjänster av hög kvalitet och konsumentskydd i samband med detta. Parlamentet anser att spektrumhanteringen inte enbart får baseras på marknadens synpunkter. Den måste även ta hänsyn till andra sociala, kulturella och politiska överväganden.      

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att använda sig av olika metoder för spektrumhantering, däribland den tillståndsfria metoden som ger extra flexibilitet eftersom den ger ännu mer flexibilitet genom att möjliggöra fri tillgång inom vissa tekniska gränser. Parlamentet anser att det gäller att hitta den rätta blandningen av metoder för att EU:s mål skall kunna uppnås.

13. Europaparlamentet håller med om att radiospektrum är en nyckelresurs för många verksamheter och viktigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Parlamentet betonar att användning av marknadsmekanismerna bör skydda konsumenternas intressen och uppmuntra till innovativa produkter och tjänster, och instämmer också med att sociala, kulturella och politiska hänsyn också måste tas med i beräkningen i enlighet med artikel 151.4 i EG-fördraget. Parlamentet anser ytterligare att den audiovisuella politiken och strävan att främja språklig och kulturell mångfald, liksom mångfalden i medierna, kan utgöra grund för undantag från principen om tjänsteneutralitet.

14. Europaparlamentet anser att den administrativa metoden för tilldelning av spektrumrätter kunde kompletteras med att medlemsstaterna upplåter fler frekvenser till en tillståndsfri och därför möjligen delad användning, samt med att handel med spektrum tillåts, dock inte för radio- och TV-frekvenser, förutsatt att detta inte skadar kontinuiteten eller kvaliteten på de tjänster som har anknytning till offentlig information och allmän säkerhet. Parlamentet anser att handeln med spektrum och dess standardvillkor bör förtydligas.

15. Europaparlamentet understryker kommunikationernas betydelse för landsbygdsregioner och mindre utvecklade regioner, för vilka spridningen av bredband, av mobila kommunikationer i lägre frekvensband och av nya trådlösa tekniker kan erbjuda effektiva lösningar för att man skall nå fullständig täckning i alla EU:s 25 medlemsstater, av omsorg om hållbar utveckling av alla områden. Full täckning inom EU‑området får inte skapas genom att ansvaret överförs på de berörda regionerna.

16. Europaparlamentet understryker att spektrum riskerar att ta slut och att det finns ett interferensproblem på grund av de samtidiga analoga och digitala sändningar som görs mellan medlemsstater och angränsande tredjeländer. Parlamentet framhåller att vinsterna från de digitala sändningarna måste komma samtliga EU‑länder och EU‑regioner till del.

17. Europaparlamentet understryker, mot bakgrund av att resurserna är begränsade, att tillräckliga mängder spektrum bör fördelas för att möta behoven hos konsumenter och hos tjänster av allmänt intresse, inklusive radio- och TV-sändningar. Parlamentet understryker dessutom att man måste införa en klausul för att åter släppa frekvenser fria om inte åtagandena vid spektrumtilldelningen respekteras.      

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att besluta om vilken prioritet som skall tillmätas skyddet av allmänhetens intressen och frekvenser av strategisk betydelse såsom en grundläggande princip för spektrumhanteringen.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid omprövningen av den rättsliga ramen för elektroniska kommunikationsnät och ‑tjänster se till att det vid fördelningen av överföringskapaciteter på EU‑nivå tas vederbörlig hänsyn till etermediernas betydelse för enskilda personers och den stora allmänhetens åsiktsfrihet samt för mångfalden av åsikter.

20. Europaparlamentet konstaterar att det finns ett allmänt intresse av att etermedierna även i fortsättningen kan fullgöra sina uppgifter och drar därför slutsatsen att medlemsstaterna även framöver skall fatta beslut om i vilken utsträckning överföringskapacitet skall användas för radio- och TV-sändningar samt att de administrativa förfarandena förblir oförändrade.

21. Europaparlamentet konstaterar att tjänster av allmänt intresse måste anpassas till den tekniska utvecklingen för att bevara sin höga kvalitet.

22. Europaparlamentet konstaterar att tillgång till harmoniserade frekvensband är nödvändig för att man skall kunna utveckla nya tjänster och nya typer av trådlös teknik och teknik via elnät. Industrin vill ha gemensamma användningsvillkor som erbjuder en effektiv och flexibel spektrumanvändning, så att man undviker att utvecklingen på IKT‑området bromsas i EU om de tilldelade frekvenserna inte uppfyller de nya behoven.

23. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att införa en marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen, och konstaterar att den traditionella metoden även i fortsättningen kommer att behövas, särskilt i samband med viktiga frågor av allmänt intresse.

24. Europaparlamentet anser att införandet av en marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen kommer att bli mest effektivt om det baseras på ett samförstånd mellan tillsynsmyndigheter, operatörer och andra marknadsaktörer. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till arbetet i Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter (ERG) och i Gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG).

25. Europaparlamentet uppmanar till att man noggrant beaktar kommissionens förslag om spektrumhantering och handel med spektrum och att man ingår ett gemensamt avtal på politisk nivå, som motsvarar den rådande kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna på detta område.

26. Europaparlamentet konstaterar att en rad frågor kommer att aktualiseras för de nuvarande användarna i och med att frekvenser blir disponibla för användning och efterlyser därför en tydlig rättslig ram som tillhandahåller konkurrensbaserade lösningar och bland annat anger villkoren för inträde och utträde, upprätthållandet av spektrumrätter, ansvar med hänsyn till interferens och mekanismer för tvistlösning.

27. Europaparlamentet föreslår att gemensamma tekniska minimistandarder samt miniminormer av lagstiftningskaraktär utvecklas för att den tekniska samexistensen skall tryggas och interferens undvikas, så att en teknisk harmonisering uppnås, varvid man särskild bör vinnlägga sig om att detta inte får negativa konsekvenser för frekvensband som redan allokerats samt att frågor av gränsöverskridande karaktär löses.

28. Europaparlamentet uppmanar till en väl avvägd och effektiv spektrumhantering i syfte att maximera den sociala, kulturella och ekonomiska nyttan av spektrum, främja utvecklingen av innovativa tjänster, skapa arbetstillfällen och tillväxt i enlighet med Lissabonstrategin och göra den europeiska industrin världsledande inom elektronisk kommunikation.

29. Europaparlamentet är förvissat om att vi i framtiden kommer att få ännu mer avancerade tjänstepaket än dagens paket med tre tjänster (”triple play”, som inkluderar taltelefoni, Internetanslutning och television) och att gränserna mellan elektroniska kommunikationsprodukter och kommunikationstjänster kommer att fortsätta att suddas ut.

30. Europaparlamentet anser att man utöver tillämpningen av en marknadsbaserad modell också bör vinnlägga sig om att göra spektrummarknaden tillgänglig för alla. Parlamentet noterar att en förutsättning för detta är att information, kunskap och teknisk infrastruktur tillhandahålls genom utbildning eller alternativa fortbildningsmöjligheter.

31. Europaparlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ange förutsättningarna och villkoren för de olika modellerna för spektrumtillstånd innan den lägger fram fler förslag till en ny modell för spektrumhantering, och att särskilt göra en bedömning av när och på vilka villkor spektrummarknaden kommer att avregleras och om medlemsstaterna kommer att ha möjlighet att rationalisera frekvensutrymmet när övergången till digital teknik väl är genomförd.

32. Europaparlamentet anser att kommissionens indelning i kommunikationstjänster med högre och lägre värde är för endimensionell, eftersom kommissionen i sin bedömning nästan enbart tar hänsyn till ekonomiska resultat utan att tillräckligt beakta den roll som radio- och TV-sändningar och liknande tjänster spelar för att trygga informationsfrihet och åsiktsmångfald samt garantera den kulturella och språkliga mångfalden, och därmed för demokratin och samhället.

33. Europaparlamentet konstaterar att det råder stora skillnader mellan medlemsstaternas olika system för spektrumallokering och spektrumanvändning, och att dessa olikheter allvarligt hindrar strävan efter en välfungerande inre marknad.

34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja åtgärder för att utöka samarbetet mellan olika myndigheter med ansvar för spektrumhantering, överväga vilka områden där gemensam spektrumallokering skulle skapa utrymme för ny teknik och nya tjänster, utöka sitt informationsutbyte och avlägsna överdriven och begränsande detaljreglering.

35. Europaparlamentet betonar att det behövs tillräckligt med tid för övergången och kräver därför ett stegvist tillvägagångssätt på detta område. Parlamentet anser att effekterna för mindre nätverk, särskilt lokala trådlösa nätverk, som för närvarande inte omfattas av några licenskrav, måste beaktas. Allmän tillgång till bredband, särskilt på landsbygden, bör främjas.

36. Europaparlamentet uppmärksammar det potentiella värdet av den spektrummängd som frigörs genom övergången till digital teknik och kan skapa möjligheter för bredare tillgång till mobilt/trådlöst bredband till överkomliga priser, även på landsbygden.

37. Europaparlamentet kräver tydliga definitioner av rättigheter och skyldigheter, av omsorg om ökad rättssäkerhet. Parlamentet betonar att tillhandahållare av infrastruktur måste skiljas åt från tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster och att uppkomsten av monopol måste förhindras.

38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.
• [2]  EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.
• [3]  EGT L 108, 24.4.2002, s. 51.
• [4]  EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.
• [5]  EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.
• [6]  Antagna texter, 14.3.2006, P6_TA(2006)0079.
• [7]  EUT L 344, 27.12.2005, s. 38.
• [8]  EUT L 93, 12.4.2005, s. 42.
• [9]  EUT L 78, 25.3.2003, s. 12.
• [10]  EUT C 280 E, 18.11.2006, s. 115.

MOTIVERING

Under de senaste årtiondena har den tekniska utvecklingen förändrat kommunikationernas kvalitet och uppfattningen av dem, och förebådat en ny era inom kommunikation och informationsspridning som grundas på kraftfulla elektroniska supermotorvägar. Fiberoptik, halvledare, bredbandsintegrerade nätverk, intelligenta nätverk, UMTS och multimediasändningar är exempel på stora landvinningar under de senaste årtiondena.

Användningen av många av dessa tekniker är beroende av förekomsten av tillräckligt mycket spektrum för de aktörer som vill träda in på marknaden. Spektrum är en ”knapp” resurs med två specifika tekniska egenskaper. Å ena sidan är det en oändlig, förnybar resurs genom att användningen av den inte innebär att den ”försvinner”. Å andra sidan har den fördelats andelsvis, var och en med sin specifika användning. Detta innebär att när en spektrumandel är upptagen av en användare så kan den inte tas i bruk av en annan. Eftersom spektrum behövs inom all elektronisk kommunikation är efterfrågan mycket hög, och för närvarande verkar det inte finnas tillräckligt mycket spektrumbredd för att möta denna efterfrågan.

Ur en teknisk, reglerande, administrativ, politisk och ekonomisk synvinkel har förhållandet mellan tillgång och distribution varit mycket komplext.

Hittills har det system som används för spektrumtilldelning fungerat på fyra nivåer (internationell, europeisk, mellanregional och nationell), med resultatet att det tar mellan sex och åtta år från begäran om en frekvens till tilldelningen av denna. Med hänsyn till att undvika interferens har spektrumband traditionellt tilldelats för särskilda användningsområden och särskilda tekniker. Den snabba tekniska utvecklingen och konvergensen beträffande telekommunikationerna, medierna och elektronisk hårdvara har skapat en dynamisk miljö för vilken de traditionella metoderna är för långsamma och stelbenta för att kunna tillhandahålla den spektrumtillgång som krävs.

Nyckeln till en mer effektiv användning av spektrum är principen om tjänste– och teknikneutralitet. När tillgången till spektrum blir obegränsad för den tjänst som erbjuds på en särskild bandbredd eller för den teknik som används för att leverera denna tjänst kan spektrumberoende innovationer blomstra.

Det krävs ett kombinerat förhållningssätt till spektrumhanteringen för att man skall kunna uppnå större flexibilitet och marknadstillgänglighet.

För det första kommer traditionell "toppstyrning och myndighetstillsyn" fortfarande att ha en uppgift att fylla vid spektrumtilldelningen, men den måste göras snabbare och effektivare om man skall kunna hålla jämna steg med de tekniska förändringarna. Något som välkomnas är kommissionens förslag att minska den administrativa bördan för de nationella tillsynsmyndigheterna i samband med förfarandet för marknadsöversyn.

Traditionella förhandlingsforum kommer även fortsättningsvis att vara särskilt viktiga för förhandlingar med tredjeländer. EU:s medlemsstater i öst står inför en brist på tillgängliga frekvenser och problem med interferens som orsakas av användare i tredjeländer. Det är viktigt att inget land och ingen region utestängs från utvecklingen av de alleuropeiska tjänsterna: den digitala utdelningen får inte bli en digital klyfta.

För det andra kunde spektrumanvändningen oftare vara obegränsad. I sådana fall görs ingen fördelning av spektrumandelar och då kommer problemet med interferens att ses som en rent teknisk fråga. Detta innebär bland annat att ansvaret för att undvika interferens kommer att falla på frekvensanvändarna som därför alla måste uppfinna sådana konstruktionslösningar att interferens från andra användare och tekniker kan undvikas. Modellen med tillståndsfri användning har hittills brukat tillämpas för kortvågsfrekvenser, men kunde också tillämpas på bredare bas.

För det tredje skulle man kunna handla med spektrumrätter, som man redan handlar med i vissa medlemsstater, i hela Europa. Kommissionen har föreslagit att man skulle kunna handla med avsevärda mängder spektrum, kanske med en tredjedel av spektrumet under 3 GHz.

I och med detta välavvägda förhållningssätt, även om en betydande andel av spektrum fortfarande skulle hanteras enligt traditionella metoder, skulle de tillståndsfria och försäljningsbara delarna underlätta en mer dynamisk och effektiv användning av spektrum.

Eftersom tilldelningen av spektrumrätter bestäms av medlemsstaterna och de frekvenser som används för olika tjänster skiljer sig åt i EU utgör den rationalisering och fördelning av spektrum som skulle vara nödvändig för alleuropeisk handel en utmaning. Föredraganden anser att lösningen är att släppa mer spektrum fritt för handel snarare än mindre. Om man bara föreslår att handel skall ske med en mycket begränsad andel spektrum skulle hårda förhandlingar kunna bli resultatet, i vilka ingen nuvarande spektrumanvändande sektor (programföretag, telekomföretag, militären m.fl.) gärna släpper fritt spektrum för handel.

En mer omfattande spektrumhandel skulle däremot göra det möjligt för alla sektorer att förstå marknadsvärdet av det spektrum de äger rätten till. Spektrumanvändare skulle vara mindre benägna att underutnyttja eller helt låta bli att använda sina delar av spektrum om det vore en försäljningsbar tillgång med ett marknadsvärde. Ett frisläppande av spektrum för andrahandshandel skulle göra det möjligt för industrin att gå i riktning mot en fördelning och rationalisering av spektrum i Europa enligt marknadsvillkor. Detta skulle vara lättare och snabbare än att bara förlita sig på administrativ harmonisering och den europeiska industrin skulle kunna reagera snabbare på innovation och kraftigt förenkla utvecklingen av en alleuropeisk marknad för spektrumanvändande produkter.

I och med att frekvenser blir disponibla för användning kommer en rad frågor att aktualiseras för de nuvarande användarna och därför måste detta ske inom ramen för ett mycket tydligt regelverk. En grundprincip för den traditionella spektrumtilldelningen har alltid varit att undvika interferens. Om vissa frekvenser släpps fria utan att man ställer några krav på tjänsten eller tekniken som avvänds kommer det att bli nödvändigt att mycket noga fastställa de nya innehavarnas ansvar för att undvika att användare av närliggande band drabbas av interferens. Det skulle vara lämpligt att från första början utarbeta ett tydligt regelverk i vilket man införlivar korrekt fastställda spektrumrättigheter och tvistlösningsmekanismer.

I synnerhet programföretag uttrycker oro över att olika tekniker som sänder i omedelbar närhet till deras bandbredder kan orsaka betydande interferens. Det kan visa sig att tekniska begränsningar och oro för interferens gör det omöjligt att i det inledande skedet använda vissa frekvenser på olika sätt. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen under 2000‑talet – exempelvis iPods och WiFi var i princip okänt för sex år sedan – är det emellertid troligt att nya tekniska lösningar kommer att minska problemen med interferens på längre sikt. Ganska närliggande tekniska lösningar, som programvarudefinierad radio (SDR) och kognitivt definierad radio (CDR), öppnar framtidsutsikterna för en interferensfri nära samexistens för olika spektrumanvändningar. Regelverket bör därför framtidssäkras i avvaktan på att en större teknisk flexibilitet blir möjlig.

Med all rätt finns det i Europa ett starkt politiskt engagemang för att behålla tjänster av allmänt intresse. Det kan handla om allmänt tillgängliga linjära medietjänster, militära tjänster, säkerhets– och akuttjänster samt tjänster för funktionshindrade. Liksom en flexiblare spektrumhantering är viktig för kommersiell innovation, är det viktigt att tjänster av allmänt intresse blir mera dynamiska och bättre motsvarar efterfrågan. Man måste dra en tydlig skiljelinje mellan det bestämda och tydliga engagemanget för tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse och metoden för att leverera dessa tjänster, som måste bli flexibel och användbar i förhållande till den tekniska utvecklingen om effektiviteten skall kunna behållas. I motsats till uppfattningen att ett frisläppande av spektrumtillgång kan äventyra tjänsterna av allmänt intresse anser föredraganden att ett mindre stelbent förhållningssätt till spektrum kan vara till oerhörd nytta när det gäller att förbättra leveransen av innovativa, högkvalitativa tjänster av allmänt intresse.

Ett välavvägt och effektivt förhållningssätt till spektrumhantering kommer att maximera den sociala och ekonomiska nyttan i samband med användningen, främja utvecklingen av innovativa tjänster, skapa arbetstillfällen och tillväxt i enlighet med Lissabonstrategin och göra den europeiska industrin världsledande inom elektronisk kommunikation.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (29.11.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över samordning av EU:s spektrumpolitik
(2006/2212(INI))

Föredragande: Heide Rühle

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet håller med om att radiospektrum är en nyckelresurs för många verksamheter och viktigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Parlamentet betonar att användning av marknadsmekanismerna bör skydda konsumenternas intressen och uppmuntra till innovativa produkter och tjänster, och att sociala, kulturella och politiska hänsyn också måste tas med i beräkningen i enlighet med artikel 151.4 i EG-fördraget. Parlamentet anser vidare att den audiovisuella politiken och strävan att främja språklig och kulturell mångfald, liksom mångfalden i medierna, kan utgöra grund för undantag från principen om tjänsteneutralitet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det råder stora skillnader mellan medlemsstaternas olika system för spektrumallokering och spektrumanvändning, och att dessa olikheter allvarligt hindrar strävan efter en välfungerande inre marknad.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja åtgärder för att utöka samarbetet mellan olika myndigheter med ansvar för spektrumhantering, överväga vilka områden där gemensam spektrumallokering skulle skapa utrymme för ny teknik och nya tjänster, utöka sitt informationsutbyte och avlägsna överdriven och begränsande detaljreglering.

4.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för kommissionens principer om teknikneutralitet, tjänsteneutralitet och överlåtbara rättigheter när det gäller handel med spektrum i framtiden.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av teknikneutralitet för att främja innovation och driftskompatibilitet och efterlyser en flexiblare och tydligare strategi för att allmänhetens intressen skall tas till vara.

6.  Europaparlamentet betonar att det behövs tillräckligt med tid för övergången och kräver därför ett stegvist tillvägagångssätt på detta område. Parlamentet anser att effekterna för mindre nätverk, särskilt lokala trådlösa nätverk, som för närvarande inte omfattas av några licenskrav, måste beaktas. Allmän tillgång till bredband, särskilt på landsbygden, bör främjas.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar det potentiella värdet av den spektrummängd som genom övergången till digital teknik frigörs för bredare tillgång till mobilt/trådlöst bredband till överkomliga priser, även på landsbygden.

8.  Europaparlamentet kräver tydliga definitioner av rättigheter och skyldigheter, av omsorg om ökad rättssäkerhet. Parlamentet betonar att tillhandahållare av infrastruktur måste skiljas åt från tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster och att uppkomsten av monopol måste förhindras.

9.  Europaparlamentet betonar att förfarandet för handläggning av tillståndsansökningar är viktigt och att system för överföring eller uppdelning av licenser till tredje part som uppfyller de gällande urvalskriterierna bör fastställas. Parlamentet anser att mekanismer för att omfördela oanvända tillstånd bör inrättas för att undvika snedvridning på marknaden som orsakas av aktörer som innehar vilande tillstånd, vilket skulle kunna påverka små och medelstora företag negativt. Parlamentet anser att snabba tekniska förändringar kräver frekventare översyn av praxis vid beviljandet av tillstånd och kan leda till kortare tillståndsperioder.

10. Europaparlamentet anser att kommersiellt grundad spektrumtilldelning, inklusive handel på andrahandsmarknaden, är det optimala sättet att tilldela knappa resurser för elektronisk kommunikation. Parlamentet begär att offentliga samrådsförfaranden skall föregå tilldelningsbeslut, och anser att man vid sådana samråd bör informera om de gällande kriterierna, inbegripet bandbredd och geografiska dimensioner, och att samråd bör ske i god tid innan en tillståndsperiod slutar för att öppenheten skall garanteras, bland annat om de villkor som gäller för förnyelse eller ändring av tillståndsvillkoren.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Samordning av EU:s spektrumpolitik
Referensnummer	2006/2212(INI)]
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	IMCO 7.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Heide Rühle 13.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	22.11.2006
Antagande	28.11.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Charlotte Cederschiöld, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Christopher Heaton-Harris, Anna Hedh, Alexander Lambsdorff, Lasse Lehtinen, Arlene McCarthy, Manuel Medina Ortega, Zita Pleštinská, Guido Podestà, Luisa Fernanda Rudi Ubeda, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Filip Kaczmarek, Anja Weisgerber
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (28.11.2006)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över samordning av EU:s spektrumpolitik
(2006/2212(INI))

Föredragande: Ruth Hieronymi

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att digital elektronisk kommunikation har en grundläggande betydelse för ekonomin i dess helhet liksom för Lissabonprocessen och i2010-strategin och att systemet för spektrumhantering därför bör ses över.

2.  Europaparlamentet är förvissat om att framtidens tjänstepaket kommer att vara ännu mer sofistikerade än dagens paket med tre tjänster (”triple play”, som inkluderar taltelefoni, Internetanslutning och television) och att gränserna mellan elektroniska kommunikationsprodukter och kommunikationstjänster kommer att fortsätta att suddas ut.

3.  Europaparlamentet avvisar tanken på en ensidig marknadsmodell för spektrumhantering och kräver att kommissionen ser över systemet för spektrumhantering så att olika tillståndsmodeller (de traditionella administrativa modellerna, användning utan siffermässiga begränsningar och nya marknadsbaserade modeller) kan samexistera. Målet måste vara att förbättra den ekonomiska och tekniska effektiviteten samtidigt som man ökar samhällsnyttan av denna värdefulla resurs.

4.  Europaparlamentet anser att man utöver tillämpningen av en marknadsbaserad modell också bör fästa vikt vid att göra spektrummarknaden tillgänglig för alla. Parlamentet noterar att en förutsättning för detta är att information, kunskap och teknisk infrastruktur tillhandahålls genom utbildning eller alternativa fortbildningsmöjligheter.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ange förutsättningarna och villkoren för de olika modellerna för spektrumtillstånd innan den lägger fram fler förslag till en ny modell för spektrumhantering, och att särskilt göra en bedömning av när och på vilka villkor spektrummarknaden kommer att avregleras och om medlemsstaterna kommer att ha möjlighet att rationalisera frekvensutrymmet när övergången till digital teknik väl är genomförd.

6.  Europaparlamentet anser att kommissionens indelning i kommunikationstjänster med högre och lägre värde är för endimensionell, eftersom kommissionen i sin bedömning nästan enbart tar hänsyn till ekonomiska resultat utan att tillräckligt beakta den roll som radio- och TV-sändningar och liknande tjänster spelar för att trygga informationsfrihet och åsiktsmångfald samt garantera den kulturella och språkliga mångfalden, och därmed för demokratin och samhället.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Samordning av EU:s spektrumpolitik
Referensnummer	2006/2212(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	CULT 7.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Ruth Hieronymi 28.8.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	11.9.2006	9.10.2006
Antagande	28.11.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		18 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Christopher Beazley, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Hanna Foltyn-Kubicka, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Miguel Portas, Karin Resetarits, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal
Slutomröstning: närvarande suppleanter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

ÄRENDETS GÅNG

Titel

En europeisk radiospektrumpolitik

Förfarandenummer

2006/2212(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

ITRE 7.9.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

IMCO 7.9.2006

CULT 7.9.2006

Inget yttrande avges   Beslut

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Fiona Hall 30.5.2006

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

25.9.2006

13.11.2006

Antagande

11.12.2006

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

35 0 0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Březina, Joan Calabuig Rull, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Den Dover, Lena Ek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Pia Elda Locatelli, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Andres Tarand, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Nikolaos Vakalis, Dominique Vlasto

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Pilar Ayuso, Etelka Barsi-Pataky, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Lambert van Nistelrooij, Vittorio Prodi, John Purvis, Peter Skinner

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Sharon Bowles, Sepp Kusstatscher, Henri Weber

Ingivande

18.12.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...