BETÄNKANDE om skapandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet

20.12.2006 - (2006/2173(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Kader Arif

Errata/AddendaSelectERR01

• ERR01 (PDF - 92 KB)
• ERR01 (DOC - 38 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om skapandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet

(2006/2173(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995 som inrättade ett partnerskap mellan Europa och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och det arbetsprogram som antogs vid denna konferens,

–    med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2006 om den omgestaltade Barcelonaprocessen[1]

–    med beaktande av meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – ”Europa–Medelhavspartnerskapet tio år - ett arbetsprogram för att möta utmaningarna de kommande fem åren” (KOM(2005)0139) med bilagor av den 14 april 2005 (SEK(2005)0482 och SEK(2005)0483),

–    med beaktande av meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003 – ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” (KOM(2003)0104), Europeiska grannskapspolitiken – strategidokument (KOM(2004)0373), förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av de allmänna principerna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (KOM(2004)0628), meddelande från kommissionen till rådet om kommissionens förslag till handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2004)0795) och handlingsplanerna för Israel, Jordanien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Libanon,

–    med beaktande av slutsatserna från ministerkonferenserna mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet och de sektoriella ministerkonferenser som hållits sedan Barcelonaprocessen startades, särskilt slutsatserna från den sjunde utrikesministerkonferensen mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet som ägde rum i Luxemburg den 30-31 maj 2005,

–    med beaktande av Euro/Med-associeringsavtalen mellan EU och dess medlemsstater och Tunisien[2], Israel[3], Marocko[4], Jordanien[5], Egypten[6], Libanon[7] och Algeriet[8] och Euro Meds interima associeringsavtal om handel och samarbete mellan EG och PLO (till förmån för palestinska myndigheten)[9], med beaktande av beslut 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG)[10],

–    med beaktande av frihandelsavtalet, det s.k. Agadiravtalet, som undertecknades den 25 februari 2004 av Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko,

–    med beaktande av det strategiska partnerskap för Medelhavsområdet och Mellanöstern som rådet antog i juni 2004,

–    med beaktande av partnerskapet Meda mellan EU och länderna kring Medelhavets regionala strategidokument för 2002–2006 och regionala vägledningsdokument 2005‑2006,

–    med beaktande av den konsekvensstudie om hållbarheten för frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Institutionen för politik och utvecklingsförvaltning vid Manchesters universitet,

–    med beaktande av sin resolution av den 17 november 1995 om de ekonomiska förbindelserna och handeln mellan EU och länderna kring Medelhavet[11],

–    med beaktande av sin resolution av den 30 mars 2000 om politiken för Medelhavet[12],

– med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna (inklusive kommissionens femåriga arbetsprogram) från Barcelonatoppmötet den 27–28 november 2005,

– med beaktande av resolutionen av den 11 maj 2006 från EU-Medelhavsländernas parlamentariska församlings utskott för ekonomi, finansiella frågor, sociala frågor och utbildning om villkoren för omvandlingen av EU-Medelhavsländernas investerings- och partnerskapsinstrument till en investerings- och utvecklingsbank för EU‑Medelhavsländerna,

– med beaktande av EU-Medelhavsländernas parlamentariska församlings arbete,

–    med beaktande av sin ståndpunkt av den 14 december 2004 förslaget till rådets förordning om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet (kodifierad version)[13],

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0468/2006), och av följande skäl:

A. Vid Barcelonakonferensen den 27–28 november 1995 inleddes ett i sin genre mycket ambitiöst och unikt projekt: inrättandet av nya och tydligare politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band mellan länderna norr och söder om Medelhavet. Detta projekt har möjliggjort viktiga framsteg i regionen, men det är ännu långt ifrån slutfört.

B. De politiska villkor (Osloavtalet) som främjade Barcelonaprocessens tillkomst har under tiden förändrats radikalt och möjligheten till en kompromissfred i Mellanöstern är mera osäker än någonsin.

C. Det ligger i EU :s och medlemsstaternas intresse att Medelhavsregionen utvecklas inom ett integrerat ekonomiskt och socialt område som är ömsesidigt gynnsamt.

D. Den kraftiga befolkningstillväxten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet gör det nödvändigt att snarast vidta både ekonomiska och sociala politiska åtgärder.

E. Det ligger i både länderna i södra och östra Medelhavsområdets och EU:s intresse att minska arbetslösheten i regionen och ge befolkningen utsikter till ett drägligt liv, i synnerhet de unga och människorna på landbygden. Det behöver skapas 35 miljoner nya arbetstillfällen mellan 2000 och 2015 för att bibehålla arbetslösheten på de nuvarande nivåerna.

F. Ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är kraftigt beroende av handelsutbytet och det sammanlagda värdet av exporterna och importerna motsvarar ungefär två tredjedelar av deras BNP. En betydande del av dessa handelsströmmar är riktade mot EU som däremot bara utgör fyra procent av gemenskapens utrikeshandel. Exportstrukturerna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är i mycket liten omfattning diversifierade och dessa förblir specialiserade inom sektorer som är av föga betydelse för tillväxten.

G. Jämfört med andra ekonomiska områden, särskilt Sydostasien, har länderna i södra och östra Medelhavsområdet fått en klart försämrad ställning när det gäller konkurrenskraft och social utveckling industriell utveckling. Andelen för länderna i södra och östra Medelhavsområdet i världshandeln har gått tillbaka märkbart sedan 1980, trots en relativt stadig ekonomisk tillväxt. En sådan utveckling måste vara en källa till oro för EU och dess grannskapspolitik, i synnerhet när det gäller följderna för den sociala och politiska stabiliteten vid dess gränser.

H. På handelsområdet har strukturen för handel mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet utvecklats mycket lite sedan Barcelonaprocessen inleddes och undertecknandet av associeringsavtalen har ännu inte lett till de resultat som förväntats.

I. Det är nödvändigt med ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som syftar till att utrota fattigdomen, skapa full sysselsättning, stärka demokratin och främja en hållbar utveckling. Detta frihandelsområde måste byggas på balanserade och väl målinriktade regler som är oundgängliga för att möjliggöra en bättre integrering i den internationella handeln för länderna i södra och östra Medelhavsområdet, garantera deras ekonomiska diversifiering, möta utmaningarna till följd av globaliseringen och tillse en rättvis fördelning av fördelarna av denna.

J. Ökat ekonomiskt samarbete inom Medelhavsregionen erbjuder positiva framtidsutsikter också för ekonomierna i medlemsstaterna i Sydeuropa och därför en mer omfattande integrering av dem i EU:s inre marknad.

K. Medelhavets båda sidor fortsätter att präglas av en iögonfallande ekonomisk, social och befolkningsmässig snedfördelning och det föreligger stora skillnader när det gäller utvecklingsnivån mellan länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

L. Den ihållande ekonomiska och politiska fragmenteringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och avsaknaden av en verklig integrationsprocess skulle kunna få mycket negativa effekter på Barcelonaprogrammet och i synnerhet inrättandet av ett frihandelsområde genom en ökning av effekterna av handelspolariseringen och alltså beroendet av gemenskapsmarknaden för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet.

M. Inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skulle på lång sikt kunna ha övergripande positiva effekter, men på kort och medellång sikt även negativa konsekvenser för de Medelhavsländer som är medlemmar i EU och för länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

N. Det är ett gemensamt intresse att det vidtas effektiva åtgärder för att minska och kompensera för de negativa konsekvenserna av den pågående liberaliseringsprocessen i alla berörda regioner och länder.

O. Till följd av den allt snabbare utvecklingen av informationstekniken i våra samhällen borde länderna i södra och östra Medelhavsområdet genomföra mer betydande kvantitativa och kvalitativa åtgärder inom området för teknisk och vetenskaplig forskning i syfte att minska den tekniska klyfta som skiljer dem från de mest utvecklade länderna på detta område, vilket på sikt skulle möjliggöra en stadigare och hållbarare ekonomisk tillväxt.

P. Länderna i södra och östra Medelhavsområdet har nått uppseendeväckande framsteg när det gäller grundskoleutbildning och analfabetismen har minskat kraftigt även om den i vissa länder i regionen fortfarande är mycket utbredd. Tillgången till högre utbildning och universitetsutbildning är begränsad till en mindre del av befolkningen och skolsystemet har inte alltid resurser att utbilda yrkesmän eller tekniker på hög nivå för att det skall råda jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaderna.

Q. Samtidigt med den process som syftar till inrättandet av ett frihandelsområde mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet krävs det också att dessa länder avlägsnar de befintliga politiska och ekonomiska hinder som bromsar integrationsprocessen i hela området, i syfte att få till stånd ett mer lönsamt samarbete.

Ny kraft till Barcelonaprocessen

1. Europaparlamentet beklagar att Barcelonakonferensens tre huvudmålsättningar (fastställande av ett gemensamt område för fred och stabilitet, skapande av område för delat välstånd med hjälp av ett ekonomiskt partnerskap och inrättande av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet samt samarbete på det sociala, kulturella och mänskliga området för att främja dialogen mellan kulturerna i regionen) långt ifrån har uppnåtts.

2. Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att det görs framsteg med alla dessa tre delar för att integrationsprocessen för EU och länderna kring Medelhavet skall kunna lyckas och man skall kunna minska avståndet i utveckling mellan Medelhavets båda sidor.

3. Europaparlamentet betonar det faktum att förstärkningen av Barcelonaprocessen är en del i spridningen av EU:s värderingar och den europeiska ekonomiska och sociala modellen. Parlamentet påminner om att denna process pågått ett tag och till viss del institutionaliserats jämfört med andra senare regionala initiativ. Parlamentet betonar den stabilitet och det främjande av dialog som detta initiativ representerar.

4. Europaparlamentet betonar att en framgång för Barcelonaprocessen och i synnerhet frihandelsområdet är beroende av en ständig och samordnad vilja från alla parters sida och en större medverkan av det civila samhället och befolkningarna på båda sidor av Medelhavet.

5. Europaparlamentet efterlyser en tydligare definition av målsättningarna för EU:s grannskapspolitik som utan att glömma länderna i Östeuropa, inte får försvaga Barcelonaprocessen eller främja en bilateral strategi på bekostnad av en multilateral och regional strategi. Parlamentet anser att en effektivare användning av grannskapsinstrumentet till förmån för regionala projekt skulle göra det möjligt att förbättra situationen i syfte att främja en verkligt integrerad ekonomisk region. Parlamentet anser att man samtidigt som man främjar ett ökat samarbete med de mest utvecklade partnerländerna och när det gäller specifika politiska, kulturella, religiösa och sociala frågor bör länderna i södra och östra Medelhavsområdet betraktas som en separat enhet.

6. Europaparlamentet anser mot bakgrund av de upprepade förseningar och svårigheter som tillstött att även om viljan fortfarande finns så måste årtalet 2010 för inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet antagligen omprövas för att ta hänsyn till de många strukturförändringarna i världsekonomin sedan 1995 och behovet av ett försiktigare synsätt på frihandel mellan parter som är jämbördiga. Parlamentet uppmanar kommissionen, EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att återstarta Barcelonaprocessen och prioritera upprättandet av ett verkligt socioekonomiskt område för EU-Medelhavsområdet med fördjupad integrering av de sociala delarna i partnerskapets ekonomiska program.

7. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inte missa tillfället att åstadkomma en hållbar tillväxt som skulle göra det möjligt att bättre tillmötesgå de allt större behoven hos deras medborgare och effektivt kunna ta itu med de utmaningar som globaliseringen innebär.

8. Europaparlamentet beklagar att det tekniska och finansiella stöd som EU beviljat, även om det inte varit försumbart, inte har nått målen och ambitionerna från Barcelona, i synnerhet när det gäller de sociokulturella kapitlen i Barcelonaförklaringen och stödet till lokala ekonomier.

9. Europaparlamentet anser att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet endast kan utgöra en verklig möjlighet till tillväxt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet om det skapas samordnat och gradvis inom ramen för ett rationellt och förutsebart partnerskap som är anpassat till den sociala och ekonomiska verkligheten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och främjar den ekonomiska utvecklingen och fördjupad regional integration. Parlamentet betonar med eftertryck betydelsen av ett större deltagande av partnerländerna och partnerskapets sporrande karaktär. Båda sidor av Medelhavet måste tillägna sig partnerskapets mål. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillerkänns rätten att själva bestämma över takten när deras handel skall öppnas och rätt till nationella strategier för ekonomisk och social utveckling.

10. Europaparlamentet anser att de tätare institutionella förbindelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet är en betydande fördel för en framgångsrik Barcelonaprocess. Parlamentet förespråkar en betydande ökning av de formella och informella mötena mellan gemenskapens myndigheter, medlemsstaterna, länderna i södra och östra Medelhavsområdet och behöriga lokala myndigheter. Parlamentet önskar att länderna i södra och östra Medelhavsområdet deltar som observatörer i gemenskapsorganens arbete och specialiserade EU-program av gemensamt intresse.

11. Europaparlamentet framhåller betydelsen av regional integration i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och av att länderna i syd förstärker sitt handelsutbyte. Europaparlamentet gläder sig åt undertecknandet av frihandelsavtalet i Agadir den 25 februari 2004 mellan Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien. Parlamentet anser att denna åtgärd är absolut nödvändig för inrättandet av ett frihandelsområde och uppmanar de övriga länderna i regionen att ansluta sig till detta avtal. Parlamentet anser dock att det är av grundläggande betydelse att den ekonomiska integrationsprocessen fördjupas och att hindren för handelsutbytet mellan dessa länder snarast tas bort för att möjligheterna med en utvecklad handel mellan länderna i syd skall kunnas utnyttjas fullt ut.

12. Europaparlamentet uppmanar EU att öka resurserna för tekniskt och ekonomiskt stöd till länderna i södra och östra Medelhavsområdet i enlighet med de ambitiösa Barcelonamålen och utifrån de faktiska framsteg som dessa länder gjort i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna, skydd för arbetstagarna, miljöskydd, regional integration samt kvalitetsförbättring på lokala offentliga tjänster samt tjänster på utbildnings- och kulturområdet.

13. Europaparlamentet påpekar att skapandet av ett ekonomiskt och kommersiellt frihandelsområde för Medelhavsområdet måste åtföljas av politiska ansträngningar för att garantera fred, demokratisering, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män och främjande av en interkulturell och interreligiös dialog, samt av en ihärdig ansträngning för att den politiska dialogen och förtroendet mellan parterna verkligen skall kunna bidra till att befästa demokrati i området.

Handels- och tullpolitik

14. Europaparlamentet framhåller att tullavgifter fortfarande utgör en viktig del av skatteintäkterna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet menar därför att det är nödvändigt att man i tidtabellen för alla eventuella framtida sänkningar beaktar de ekonomiska framsteg som förverkligats i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och den tid som behövs för att genomföra skäliga skattreformer för att kompensera för de minskade intäkterna från tullavgifter.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till en eventuell urholkning av förmånliga tullar avsedda för länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilken orsakas av undertecknandet av frihandelsavtal mellan gemenskapen och vissa tredjeländer och förbättringen av allmänna preferenssystemet till förmån för utvecklingsländerna samt användningen av systemet med ursprungskumulering avseende vissa länder i Asien som är mycket konkurrenskraftiga i jämförelse med industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

16. Europaparlamentet begär att kommissionen skall inrätta ett kompensationsförfarande, inom ramen för Barcelonaprocessen och med respekt för WTO:s normer, i syfte att minska de negativa följderna som denna tariffära urholkning skulle kunna medföra för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet och, i framtiden, för inrättandet av ett frihandelsområde.

17. Europaparlamentet ber kommissionen att inte begära mer av partnerländerna än vad WTO kräver och att inte påverka förhandlingarna om anslutning till WTO för vissa partnerländer vid Medelhavet genom överdrivna krav inom ramen för förhandlingarna om frihandelsområdet.

18. Europaparlamentet gläder sig åt de framsteg som inregistrerats för att ”underlätta handeln”, bland annat inom tullområdet med harmoniseringen och förenklingen av tullförfarandena, automatiseringen och påskyndandet av förfarandena, den förbättrade insynen, användningen av system för information och elektronisk betalning och avskaffandet av vissa icke-tariffära hinder, bland annat inom området för standardisering och certifiering, som i dag tenderar att ersätta de traditionella tullhindren.

19. Europaparlamentet påpekar ånyo att det, med tanke på den ökade internationella konkurrensen, är av största vikt att förstärka den politiska viljan att upprätta en mer påtaglig social och ekonomisk agenda som förbättrar ekonomins konkurrenskraft grundad på kunskap, stimulerar tillväxten, utbildningen, innovationen och forskningen, skapar nya arbetstillfällen och främjar välstånd genom gemensam utveckling.

20. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra ett förstärkt samarbets- och vänortssystem för att stödja en reformering av administrationen och affärsverksamheten i syfte att uppnå ett gott styre.

21. Europaparlamentet framhåller behovet av att intensifiera och skärpa tullkontrollerna för att slå ner på företeelser som smuggling, förfalskning och piratkopiering av varor, som inte bara orsakar inkomstbortfall utan även utgör en allvarlig fara för invånarnas hälsa i de berörda områdena.

Konsekvensstudie av hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet

22. Europaparlamentet välkomnar publiceringen av den andra fasen i ovan nämnda konsekvensstudie om hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Manchesters universitet. Parlamentet är mycket oroad över resultaten av denna studie med tanke på de förväntade negativa sociala och miljömässiga effekterna av ett frihandelsområde på kort och medellång sikt. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ta med rekommendationerna i denna rapport i de framtida diskussionerna om genomförandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet, men att samtidigt låta förhandlingarna få en ny inriktning och handla om social sammanhållning och hållbar utveckling, något som förordas i denna studie.

23. Europaparlamentet betonar för övrigt vikten av införandet av ett vägledningssystem för partnerskapet för en utvärdering av genomförda åtgärder i förhållande till eftersträvade mål. Denna vägledning skulle kunna bestå av att det inrättas ett verktyg för analys och utvärdering för Medelhavsområdet.

24. Europaparlamentet uppmanar samtliga medverkande i Europa Medelhavspartnerskapet att på ministernivå diskutera resultaten från den ovannämnda konsekvensstudien om hållbarheten av ett frihandelsområde och att dra konsekvenserna för de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet.

Tekniskt och ekonomiskt bistånd

Medaprogrammet och EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument

25. Europaparlamentet beklagar att EU inte har varit i stånd att tillhandahålla medel i samma utsträckning som Barcelonaprocessens målsättningar vilket är ett av skälen för de upprepade förseningar som skett vid upprättandet av en ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet.

26. Europaparlamentet konstaterar de goda resultaten av Meda II-programmet för perioden 2004-2006 jämfört med Meda I, särskilt när det gäller förmånsländernas förbättrade upptagningsförmåga och flexibiliteten i planeringen och genomförandet av Meda‑projekten sedan 2000.

27. Europaparlamentet ser med intresse fram emot skapandet av EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument, ett nytt instrument för att täcka budgetaspekterna av EU:s grannskapspolitik och kommissionens förslag om att höja finansieringen till 14 930 000 000 EUR för att bättre kunna svara mot behoven i de länder som är behöriga att söka medel, under förutsättning att det blir ett verkligt konvergensinstrument och inkluderar stöd för att kompensera för förlorade tullinkomster för Medelhavspartnerländer och andra kostnader för avregleringen av marknaden.

28. Europaparlamentet anser att de anslag på 11 181 000 000 EUR som rådet beslutade om den 17 oktober 2006 är otillräckliga. Parlamentet kräver att man vid halvtidsöversynen av budgetplanen 2008–2009 skall frigöra större belopp för att integrationsprocessens mål skall kunna uppnås.

29. Europaparlamentet önskar att detta finansieringsinstrument skall bli effektivare genom att en större vikt läggs vid en mer relevant och målinriktad planering och vid att parterna och det civila samhället deltar i samtliga etapper av projektens förvaltningscykel. Parlamentet uppmanar regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra alla åtgärder som möjliggör en bättre användning av gemenskapsmedel, i synnerhet dem som är avsedda för forskning, yrkesutbildning, förstärkning av infrastrukturer och lokala offentliga tjänster samt för omorganisation av systemet för jordbruks- och industriproduktion. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att tillse att en jämvikt mellan grannarna i öster och i söder respekteras och att ge prioritet åt finansieringar av regional karaktär och särskilt syd-syd.

30. Europaparlamentet bekräftar med eftertryck att EU:s grannskapspolitik, för inrättandet av frihandelsområdet och mer allmänt för att Barcelonaprocessen skall bli framgångsrik, inte får svika de legitima förväntningar som länderna i södra och östra Medelhavsområdet har, framför allt när det gäller den geografiska fördelningen av EU:s ekonomiska stöd och de närmare bestämmelserna för beviljandet av stödet.

FEMIP -finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet

31. Europaparlamentet välkomnar de goda resultat som uppnåtts med finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet sedan det inrättades och anser att det är angeläget att stärka detta instrument för att Barcelonaprocessen skall lyckas. Parlamentet önskar att det görs om till en verklig investerings- och utvecklingsbank för Medelhavsområdet.

32. Europaparlamentet noterar att verksamheterna under Meda-programmet och finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet i stor utsträckning kompletterar varandra. Kommissionen och EIB uppmanas att inleda ett förfarande för förstärkt samarbete och samordning som kan öka effektiviteten i gemenskapsåtgärden på strategisk nivå liksom vid förvaltningen av konkreta projekt.

33. Europaparlamentet anser, i väntan på en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater, att projektet med en utvecklingsbank för EU och Medelhavsområdet redan kan inledas och i en första fas inbegripa berörda länder både från Europa och från Medelhavets södra kust.

Utländska direktinvesteringar

34. Europaparlamentet konstaterar att den svaga ekonomiska dragningskraften starkt begränsar tillgången på utländska direktinvesteringar i länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilket har negativa konsekvenser på regionens ekonomiska tillväxt.

35. Europaparlamentet påminner om att effekterna till följd av investeringarna[14] är mycket betydande såväl när det gäller entreprenader, spridning av kunskaper och färdigheter, och uppfyllande av utbildningsbehov, i en region som genomgående är underindustrialiserad, när det gäller skapande av arbetstillfällen.

36. Europaparlamentet anser det nödvändigt att dessa länder åtar sig att driva en handelspolitik som kan uppmuntra utnyttjandet av inhemska privata investeringar, bland annat genom att modernisera finans- och banksystemen och underlätta tillgången till krediter för så många som möjligt.

37. Europaparlamentet betonar vikten av dialog mellan företagen på båda sidor om Medelhavet för att öka handel och investeringar.

Bestämmelser för gemensamt ursprung och kumulation

38. Europaparlamentet välkomnar att det paneuropeiska systemet för kumulation har utsträckts till att omfatta samtliga länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet anser att det kan ge länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillträde till ett större ekonomiskt område som omfattar EU och Medelhavsområdet, men också EFTA‑länderna och länderna i Central och Östeuropa. Parlamentet ber att den palestinska myndighetens begäran om att de varor som producerats i de ockuperade territorierna skall vara identifierbara inom ramen för ursprungsreglerna, skall respekteras fullt ut.

39. Europaparlamentet uppmanar följaktligen länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast anta de paneuropeiska-Medelhavsprotokollen om ursprungsreglerna inom ramen för respektive avtal med EU och de övriga paneuropeiska-Medelhavsparterna, i syfte att ge full effekt åt den paneuropeiska kumuleringen genom att den tillämpas för hela området.

40. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast inrätta program för utbildning, information och medvetenhet om ursprungsreglerna och att garantera, med hjälp av Europeiska kommissionen, en lämplig utbildning för ekonomiska aktörer och tulltjänstemän.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, enligt de kriterier som föreskrivs i meddelandet om ursprungsreglerna i förmånsordningar på handelsområdet av den 16 mars 2005 och med hänsyn till de två studier som beställts av GD Handel och GD Bistånd sedan grönboken publicerades 2005, att noggrant undersöka omarbetningen (förenkling och uppmjukning) samt även nödvändigheten att utöva en effektivare kontroll av deras tillämpning för att undvika att förmånerna missbrukas. Parlamentet önskar framför allt att de nya reglerna skall garantera övervakningen av dessa regler liksom respekten för de åtaganden som ingåtts gentemot Europa Medelhavsområdet.

Jordbruk

42. Europaparlamentet anser att jordbrukets avreglering bör fastställas gemensamt och genomföras stegvis och asymetriskt, eventuellt med ett visst antal undantag och tidtabeller, med beaktande av utsikterna för de gemensamma sektorerna i EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och de individuella särdragen i jordbrukssektorn i de olika länderna. Parlamentet understryker denna sektors ekonomiska och sociala betydelse för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och nödvändigheten av att undvika utarmning av landsbygden vilken är en orsak till utflyttning och koncentration i redan överbefolkade stadsområden, i synnerhet i kuststäderna.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att prioritera alla initiativ som syftar till en modernisering av Medelhavsområdets primärsektor liksom till en hållbar utveckling för sektorn, i avsikt att möjliggöra en förbättring av livsbetingelserna och skapa nya arbetstillfällen inom och utom jordbruket på landsbygden.

44. Europaparlamentet ber att det inrättas ett integrerat system för tekniskt bistånd och utbildning av personal. Parlamentet understryker nödvändigheten av att EU:s jordbruksåtgärder i regionen bidrar till ett fastställande en livskraftig vattenpolitik, till försvar för miljö och biologisk mångfald, till skydd för marken och dess bördighet, till garanti för livsmedelssuveränitet och till uppvärdering av typiska regional produkter. Parlamentet upprepar sitt stöd till de åtgärder som genomförts i länderna i södra och östra Medelhavsområdet för att diversifiera sin jordbruksproduktion.

45. Europaparlamentet anser att ett lokalt anpassat jordbruk som främst bygger på småskalig verksamhet och som på ett positivt sätt bidrar till miljön och därmed till landsbygdsbefolkningens ekonomiska och hälsomässiga situation, inte kan främjas endast genom en avreglering av tillträdet till jordbruksmarknaderna.

46. Europaparlamentet anser följaktligen att alla försök att öppna marknaderna mellan Europeiska unionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet måste göras stegvis, med beaktande av kvalitetsfrågor och på ett välavvägt sätt, och så att hänsyn tas till jordbrukens struktur, jordbrukspolitiken och reformerna på båda sidorna om Medelhavet. Parlamentet framhåller bl.a. att förhandlingarna om marknadstillträde under inga omständigheter får föras på ett övergripande sätt utan måste föras separat i varje enskilt fall och för varje enskild produkt och med hänsyn till behovet att skydda så kallade känsliga produkter som inte bör omfattas av en total avreglering för att de lokala producenterna inte skall åsamkas oersättliga skador.

47. Europaparlamentet påminner om att många Medelhavsländer har uttryckt önskemål om att få behålla sin förmånsbehandling när det gäller gemenskapens marknad. Parlamentet anser att bevarandet av detta asymmetriska preferenssystem inte är förenligt med en allmän liberalisering av jordbrukssektorn. Parlamentet understryker bl.a. att samtliga Medelhavsländer har ett ömsesidigt intresse av att bibehålla vissa verktyg för att styra utbudet på sina marknader.

48. Europaparlamentet uppmanar samtliga branschaktörer inom jordbrukssektorn i Europa Medelhavsområdet att främja samarbetsformer inom kompletterande sektorer genom att främja komplementaritet mellan produkter från båda sidorna om Medelhavet och mellan produkter från de olika länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller som ett exempel vinsektorn där produktionen på båda sidorna om Medelhavet kan bidra till ett handelsutbud som är mer komplett och attraktivt för konsumenterna.

49. Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att man tillsammans utvecklar en gemensam politik för märkning i Europa-Medelhavsområdet, på grundval av kontrollerade ursprungsbeteckningar. Denna politik måste vara förenlig med Europeiska unionens gällande regler baserade på ursprungsbeteckningar och ekologisk certifiering och garantera spårbarhet och insyn i produktionsmetoderna.

50. Europaparlamentet är övertygat om att liberaliseringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet i första hand kommer att gynna stora mekaniserade jordbruksanläggningar som redan nu drar full nytta av kompensationskassasystemet. Parlamentet uppmanar de institutionella aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att förbättra de mindre produktionsanläggningarnas tillgång till krediter och att inrätta ett system för viktning av stöden till förmån för småbruken, vilka representerar den övervägande majoriteten av jordbruksbefolkningen i dessa länder och vilka kommer att bli de första offren för konkurrensen med Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar vidare dessa aktörer att på längre sikt ersätta det gamla kompensations- och stödsystemet med ett nytt system för att stödja hållbara jordbruk och investeringar i småskaliga beredningsindustrier i syfte att förbättra landsbygdsekonomiernas konkurrenskraft genom diversifiering, lokal marknadsföring och produktion av särskild kvalitet.

51. Europaparlamentet kräver att man åter betänker hur man skall genomföra en verkligt integrerad jordbrukspolitik för hela Medelhavsområdet, där tryggare livsmedelsförsörjning i länderna i södra och östra Medelhavsområdet prioriteras framför kommersiella överväganden, och en samordnad hantering av fiske- och vattenfrågorna.

Tekniska normer och förordningar, upphovsrättsskyddad egendom och konkurrens.

52. Europaparlamentet menar att en harmonisering av bestämmelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet skulle möjliggöra en ökning och befästande av handeln på en tydlig grund och bland annat främja ökad insyn och rättvisare konkurrens. Parlamentet anser att en harmonisering eller åtminstone tillnärmning av normer också är ett sätt att främja utvecklingen av handeln mellan länderna i syd.

53. Europaparlamentet betonar vikten av att det införs ekonomiska incitament för och ett lämpligt tekniskt bistånd till små och medelstora företag som har svårigheter att internalisera kostnaderna för harmoniseringen av normer som föreskrivs i associeringsavtalen.

54. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utarbeta och tillämpa en lagstiftning för upphovsrätt som är förenlig med internationell standard och som uppmuntrar till innovation och skapande samt är tillräckligt följsam för att tillmötesgå dessa länders behov och särdrag. När det gäller lagstiftningen om upphovsrätt uppmanas kommissionen att avstå från att begära att länderna i södra och östra Medelhavsområdet skall gå längre än de åtaganden som föreskrivs i de gällande TRIPS.

Tjänster

55. Europaparlamentet anser att all liberalisering av tjänster inom ramen för ett inrättande av ett frihandelsområde för Medelhavsområdet endast kan ske samordnat med länderna i södra och östra Medelhavsområdet genom att man erkänner deras rätt att gå stegvis fram och själva styra öppnandet av ekonomiska sektorer som är känsliga och sårbara.

56. Europaparlamentet betraktar tjänstesektorn som mycket viktig för att frihandelsområdet Europa-Medelhavet skall bli en framgång. Tjänstesektorn är avgörande för ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och utgör ungefär 50 procent av BNP i Egypten, Marocko och Syrien, 60 procent av BNP i Tunisien och mer är 70 procent av BNP i Jordanien och Libanon.

57. Europaparlamentet noterar med intresse den officiella starten av förhandlingarna om en liberalisering av handelsutbytet inom tjänste- och investeringsområdena i samband med den femte Euromed-konferensen med handelsministrarna i mars 2006 mellan Europeiska unionen och vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet.

58. Europaparlamentet ber kommissionen att avstå ifrån att sätta press på länderna i södra och östra Medelhavsområdet att de skall öppna sina tjänstemarknader utöver vad som beslutats inom WTO:s GATS-ram och att svara på positiva erbjudanden genom att utvidga EU-bestämmelserna avseende utökade möjligheter för fri rörelse för anställda inom tjänstebranschen (Leveranssätt IV i GATS).

59. Europaparlamentet menar att man måste skilja mellan kommersiella och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att hålla de offentliga tjänsterna utanför förhandlingarna, i synnerhet de som avser befolkningarnas grundläggande behov och som ger tillgång till grundläggande allmänna varor och tjänster som sjukvård, utbildning, rent vatten och energi och som spelar en viktig roll för den kulturella identiteten, t.ex. tjänster inom tv, radio och film.

Transporter

60. Europaparlamentet anser att utvecklandet av ett transportnät för Medelhavsområdet som baseras på moderna tvärförbindelser och utarbetandet av en gemensam strategi för bättre samarbete, samordning och utveckling, är en viktig förutsättning för att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skall lyckas. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet får en större driftskompatibilitet med de transeuropeiska transportnäten och att de kan delta i fastställandet och genomförandet av framtida prioriterade projekt. Parlamentet ber i detta sammanhang att man skall överväga möjligheterna att modernisera sjötransportvägarna såsom en prioritering och att sänka kostnaderna i samband med sjöfrakttjänster.

61. Europaparlamentet ber kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att ställa tillräckliga ekonomiska resurser till förfogande för moderniseringen av infrastrukturerna, med särskild uppmärksamhet riktad mot logistiken, och att genomföra nödvändiga reformer för att göra sektorn mer konkurrenskraftig och dynamisk med hänsyn till den speciella geografiska situationen för området som utgör en naturlig passage för trafiken med varor mellan Europa och Asien (Kina och Indien i synnerhet).

62. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i samarbete med kommissionen effektivisera väg och hamnsektorn i avsikt att minska – de mycket höga – logistik- och transportkostnaderna vilka medför att exporten av regionens industri- och jordbruksprodukter blir mindre konkurrenskraftig. Parlamentet begär vidare att man utreder flygtransporterna, särskilt varutransporter med flyg.

63. Europaparlamentet välkomnar med stort intresse det förestående antagandet av rådets meddelande om utbyggnaden av de stora transeuropeiska transportlederna mot Medelhavsländerna med tanke på nödvändigheten att vidta åtgärder för att balansera transportströmmarna till förmån för denna region.

Energi

64. Europaparlamentet konstaterar att beroendet av externa energikällor, framför allt av olja och gas, ökar stadigt i de flesta av Barcelonaprocessens länder och att denna efterfrågeökning kommer att öka trycket på de aktuella försörjningskanalerna. Det kommer därför att vara viktigt med ett effektivt samarbete på energiförsörjningsområdet mellan Medelhavsländerna.

65. Europaparlamentet kräver att upprättandet av en verklig energimarknad för Medelhavsområdet tilldelas en central roll. Parlamentet anser mot bakgrund av den höjning av priset på olja och gas som nyligen skett att det är mycket viktigt att EU och de länder söder och öster om Medelhavet som inte har egna energiresurser ger nytt liv till dialogen med de energiproducerande länderna, och detta på ett samordnat sätt och genom att så långt möjligt undvika bilaterala avtal som är till förfång för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Europaparlamentet noterar med intresse kommissionens vilja, som uttrycktes i samband med forumet om den externa energipolitiken den 20 och 21 november 2006, att ge Nordafrika och Mellanöstern en viktig plats i sin externa energipolitik och önskar att dessa uttalanden skall åtföljas av konkreta åtgärder.

66. Europaparlamentet gläder sig åt det praktiska genomförandet av energisamarbetet i Medelhavsregionen som går under plattformsbenämningen REMEP (Rome Euro-Mediterranean Energy Platform). Parlamentet anser att denna plattform kan tjäna som konvergenspunkt för ett förstärkt samarbete mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet, genom att garantera genomförandet av viktiga regionala initiativ liksom för andra åtgärder av gemensamt intresse som man kan komma att besluta om.

67. Europaparlamentet gläder sig åt igångsättningen av viktiga underregionala projekt, exempelvis den stegvisa integreringen av Maghreb-ländernas elmarknad med EU:s elmarknad, integrationen av gasmarknaderna i Mashrek-regionen och byggandet av gasledningen Medgaz och den arabiska gasledningen.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EU :s medlemsstater samt länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utforska nya samarbetsformer, både bilaterala och multilaterala, inom energisektorn, bland annat när det gäller att genomföra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet ber också länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta åtgärder för att främja utvecklandet av förnybar energi och miljöskydd (raffinaderiverksamhet och risker i samband med transporter av oljeprodukter i Medelhavet).

69. Europaparlamentet betraktar det som ytterst viktigt för EU och de länder i södra och östra Medelhavsområdet som saknar energikällor att delta i en strategisk dialog om möjligheterna att främja produktionen av förnybar energi i stor skala och att länderna i södra och östra Medelhavsområdet beviljas rätten att delta i EU programmen för forskning och utveckling inom området för förnybar energi.

70. Europaparlamentet framhåller den roll som första generationens biobränslen kan spela som en alternativ bränsleform samt deras ökade konkurrenskraft i handeln på energimarknaderna.

Miljö och hållbar utveckling

71. Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Horizon 2020” som drogs igång vid toppmötet i Barcelona 2005 och som syftar till att minska utsläppen i regionen genom att identifiera och angripa de viktigaste utsläppskällorna till 2020. Parlamentet understryker att detta initiativ skulle kunna komplettera och ge nytt liv till Medelhavsstrategin för hållbar utveckling som beslutades 1995.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att koncentrera sig på det främsta miljömålet, nämligen att få bukt med nedsmutsningen av Medelhavet (bland annat genom att minska de industriella utsläppen och tätorternas avfall), genom att förverkliga en bättre form av ekonomiskt och politiskt samarbete som i högre grad inkluderar de regionala och lokala myndigheterna samt även företrädarna för det civila samhället och den privata sektorn. Kommissionen uppmanas för övrigt att regelbundet genomföra utvärderingar av framstegen inom detta område.

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som prioritering koncentrera sig på att Barcelonaprotokollet om landbaserade källor till föroreningar till havs tillämpas fullständigt av samtliga Medelhavsländer, i synnerhet genom ökad finansiering av programmet för miljötekniskt bistånd i Medelhavsområdet (METAP).

74. Europaparlamentet anser att detta initiativ förtjänar en större synlighet och måste åtnjuta Europaparlamentets fulla stöd med tanke på dess betydande inverkan på inte bara regionens hållbara utveckling (turism, fiske, jordbruk, tillgång till vatten) utan också på livskvaliteten i kustregionerna.

Industri

75. Europaparlamentet konstaterar med oro att länderna i södra och östra Medelhavsområdet har utvecklat en industri som är specialiserad på varor med enkel teknik och lågt mervärde som gör dem sårbara inför utländsk konkurrens. Parlamentet anser att en ökad konkurrenskraft för industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är nödvändig för att frihandelsområdet för EU och länderna i Medelhavsområdet ska bli en framgång och uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att besluta om direkta åtgärder för att hjälpa företagen att stärka sin konkurrenskraft gentemot tillverkarna i Europa och Asien.

76. Europaparlamentet kräver att tidtabellen för liberalisering av industrisektorn anpassas till utvecklingen av de ekonomiska och sociala förutsättningarna (särskilt arbetslöshetens storlek) i varje enskilt land söder och öster om Medelhavet och dess konsekvenser för miljön.

77. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta en regionalpolitik inom industriområdet som i större utsträckning möjliggör stordriftsfördelar och en bättre utvecklingsstrategi som tar hänsyn till den roll som de mycket små och de små och medelstora företagen spelar i regionen. Kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet uppmanas att främja de mycket små och små och medelstora företagen, genom att utveckla välfungerande finansiella tjänster och genom att ge tekniskt och administrativt stöd som gör det möjligt för företagen att förbättra konkurrenskraften.

78. Europaparlamentet uppmuntrar också kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra gemensamma åtgärder som syftar till a) en förenklad administration, b) en förstärkning av yrkesorganisationernas, arbetsgivarföreningarnas och fackföreningarnas representativitet, c) tillträde till affärsinformation, d) tekniskt stöd och stödtjänster till företagen och e) fortbildning.

Textilsektorn

79. Europaparlamentet är fortfarande oroat över konsekvenserna av utlöpandet av avtalet om textiler och kläder den 1 januari 2005 och avskaffandet av textilkvoterna för tekoindustrins resultat i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i EU. Parlamentet påminner om att denna sektor är mycket viktigt i många av länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i vissa EU-länder. Parlamentet påpekar att det vore lämpligt att med kommissionens stöd inrätta ett program som syftar till att förbättra konkurrenskraften på området.

80. Europaparlamentet anser att de stora svårigheter som textilsektorn möter skulle kunna föra med sig oundvikliga, negativa följder för ekonomin i EU länderna och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och, indirekt, för inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet anser att man i samband med fastställandet av EU:s nya handels- och investeringsstrategi gentemot Kina, och mer allmänt den europeiska handelspolitiken mot Asien, skall ta hänsyn till eventuella följder för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och EU-länderna.

81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna och den privata sektorn inrätta tillfälliga stödprogram för att förbättra textilindustrins konkurrenskraft i dessa länder och att stärka de traditionella banden med tillverkare inom gemenskapen.

82. Europaparlamentet anser att de nuvarande svårigheterna skulle kunna övervinnas genom en omorganisation av sektorn som, samtidigt som den drar nytta av den geografiska närheten till de europeiska marknaderna, koncentrerar sig på en produktion av varor av medelgod eller mycket god kvalitet med snabbare leveranser (och påfyllning av lagren) och konkurrenskraftiga priser.

83. Europaparlamentet stöder en konsolidering av ett produktionsområde för Europa-Medelhavet vilket är det enda sättet för södra men också norra Medelhavsområdet att möta konkurrensen från konkurrenskraftiga regionala enheter och garantera bevarandet av industriproduktionen och sysselsättningen. Parlamentet anser det nödvändigt att specifika EU-medel anslås som gör det möjligt att följa forsknings-, innovations- och samarbetsprogram i denna riktning.

84. Europaparlamentet stöder ett partnerskap Europa-Medelhavet som främjar sektorns samarbete och konkurrenskraft genom en aktiv politik till stöd för utbildning, forskning‑utveckling, teknisk innovation, spridning av goda metoder och utbyte av information på marknaderna. Parlamentet rekommenderar att det inrättas ett nätverk för Europa-Medelhavet av skolor, utbildningsinstitut och tekniska centra specialiserade inom textil- och klädesbranschen för att främja tekniska partnerskap samt gemensamma utbildningar och forskningsprogram.

85. Europaparlamentet påpekar att svårigheten att få tillgång till finansiering och vissa finansiella instruments olämplighet fortfarande utgör ett viktigt hinder för de små och medelstora företagen inom sektorn. Kommissionen uppmanas att planera för egna insatser för att komma till rätta med denna brist och också för insatser som uppmuntrar till att bibehålla en del av produktionskedjan inom länderna i Europa-Medelhavsområdet.

Forskning och teknik

86. Europaparlamentet är oroat över de upprepade förseningarna i majoriteten av länderna i södra och östra Medelhavsområdet inom utbildnings- och forskningssektorn. Parlamentet konstaterar att det trots en obestridlig ökning av utbildningsnivån i dessa länder saknas ett bestående samspel mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet., vilket har allvarliga konsekvenser för produktiviteten, arbetskraftens kompetens och över huvudtaget på utvecklingsperspektivet för regionen.

87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra initiativ som syftar till att förbättra utbildningssystemet i allmänhet, att i större omfattning överväga de ungas roll samt att främja en ökning av utbyten mellan universitet och av kvinnornas möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden genom specifika pedagogiska program. Parlamentet betonar det faktum att en ökning av antalet kvinnor på arbetsmarknaden är en nyckelfaktor i den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet gläder sig åt de initiativ som tagits av Europa Medelhavsstiftelsen Anna Lindh för dialog mellan kulturerna när det gäller Euromed-skolor, Euromed-lag av unga forskare, sommaruniversitet och utbytesprogram som gör det möjligt att fördjupa dialogen och samarbetet mellan medlemmar av Europa-Medelhavspartnerskapet.

88. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i större utsträckning ge prioritet åt en utvecklingsmodell grundad på kunskapsekonomi och att avsevärt utöka procentandelen av BNP avsedd för vetenskaplig forskning. Kommission uppmanas att tillföra sitt ekonomiska och tekniska stöd.

89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja universitetsnätverket Euromesco, att främja institutionaliseringen av partnerskapen mellan universitet, forskningscentra, laboratorier och skolor för doktorsexamina, att främja utbyte av forskare, lärare och doktorander vid dessa institutioner och utökningen av gemensamma forskningsprogram.

90. Europaparlamentet ber kommissionen att utvärdera befintliga mekanismer för finansiering och planering i syfte att främja gemensamma projekt för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i syfte att göra det möjligt för dessa länder att i större utsträckning delta i EU:s ramprogram för forskning.

91. Europaparlamentet betonar vikten av yrkesutbildning, en nyckelfaktor för utvecklandet av företagen. Medvetenheten om denna betydelse skall leda till att det inrättas program som är anpassade till den problematik och till de behov som företagen mött och uttryckt.

Handel och utveckling

92. Europaparlamentet framhåller att EU:s handelspolitik inte strider mot dess utvecklingspolitik och politik för att bekämpa fattigdom utan kompletterar den. Parlamentet påminner om att mer än 30 procent av befolkningen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet lever på mindre än 2 US-dollar per dag. Parlamentet uppmanar EU att investera i en särskild handlingsplan för att bekämpa den absoluta och relativa fattigdomen i Medelhavsområdet, t.ex. genom en Medelhavsversion av millennieutvecklingsmålen, och att uppnå utveckling genom handel, Medelhavsversionen av stöd till handeln, tillsammans med andra åtgärder för att bekämpa fattigdomen.

93. Europaparlamentet understryker att mikrokrediter, i synnerhet för de små ägarna inom jordbrukssektorn, är ett absolut nödvändigt verktyg i kampen mot fattigdomen och för hållbar ekonomisk och social utveckling med tanke på millennieutvecklingsmålen, och de är också en viktig emancipationsfaktor, i synnerhet för kvinnor. Det finns anledning att erkänna denna nya mikroekonomiska dimension inom ramen för frihandelsområdet och i vidare mening inom EU:s grannskapspolitik och Barcelonaprocessen. Rådet och kommissionen uppmanas att i större omfattning stödja initiativen som syftar till att främja mikrofinansen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, att stärka de befintliga programmen på ett betydande sätt samt att utveckla och främja nya system som möjliggör lättare tillgång till krediter för så många som möjligt.

94. Europaparlamentet betonar vikten av grundläggande regler för arbetet och för drägliga anställningar vid utvecklandet av ett frihandelsområde. Parlamentet påminner om att en handel för utveckling och minskning av fattigdomen också är en handel som bidrar till sociala framsteg och drägliga arbetsförhållanden. Reglerna för handeln får inte inkräkta på de sociala normer och ramkonventioner som upprättats av ILO. Kampen mot alla former av utsugning i arbetet liksom respekten för fackföreningarnas rättigheter är av grundläggande betydelse vid organisationen av lojalt handelsutbyte i allas intresse. Kommissionen uppmanas att arbeta i denna riktning i nära samarbete med Internationella arbetsorganisationen, i synnerhet inför genomförandet av handlingsplaner inom EU:s grannskapspolitik.

95. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta ickehandelsrelaterade kriterier i de framtida förhandlingarna för att handeln inte skall öka genom att lokalbefolkningens arbetsvillkor försämras. Parlamentet önskar att frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet skall innehålla en agenda för drägligt arbete som utarbetas särskilt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och att EU åtar sig att ge all hjälp som behövs för att skapa en sådan agenda.

96. Europaparlamentet betonar nödvändigheten att främja förhållningsregler som förhandlats fram inom multinationella företag och då införa målen om drägliga arbetsförhållanden. Parlamentet rekommenderar att de företag som har sitt huvudkontor i Europa och dotterbolag i länderna i södra och östra Medelhavsområdet regelbundet utvärderar respekten för dessa förhållningsregler vid sina dotterbolag. Parlamentet begär att alla nya företag skall acceptera förhållningsreglerna och offentliggör denna information.

97. Europaparlamentet påminner om beslutet vid Barcelonatoppmötet 2005 om att skapa ett ömsesidigt samarbete när det gäller migrationer, social integrering samt rättvisa och säkerhet. Parlamentet betraktar detta samarbete som en oundviklig följd av upprättandet av ett verkligt frihandelsområde för Europa och länderna vid Medelhavet.

Slutanmärkningar

98. Europaparlamentet anser att även om villkoren inte är klara ännu så bör frihandelsområdet för EU och Medelhavsområdet kompletteras med ett gradvis och villkorat tillstånd för fri rörlighet för arbetstagare samtidigt som man beaktar situationen på arbetsmarknaden i EU. Parlamentet anser att man även bör beakta det internationella samfundets syn på sambandet mellan migration och utveckling. Parlamentet framhåller betydelsen av en nödvändig minskning av de transferkostnaderna för penningförsändelser som migranterna betalar, för att maximera användningen av dessa pengar i den lokala ekonomin. Parlamentet anser att det brådskar att skapa juridiska och administrativa ramar som kan underlätta utfärdande av visum, t.ex. för aktörer som verkar inom partnerskapet mellan EU och länderna i Medelhavsregionen, studerande, forskare och aktörer inom näringsliv och samhällsliv.

99. Europaparlamentet är fortfarande oroat över frånvaron av en tydligt fastställd EU-politik för Medelhavsområdet och långsiktig vision för regionens utveckling och stabilisering. Parlamentet framhåller att integrationsprocessen mellan EU och Medelhavsområdet åter måste bli en politisk prioritering på EU:s agenda.

100. Europaparlamentet beklagar den systematiska förstörelsen av det ekonomiska systemet och infrastrukturerna i Libanon i samband med den senaste konflikten med Israel, vilket kommer att medföra förseningar i landets utveckling och i inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet begär att EU formellt åtar sig att, inom ramen för den pågående fredsprocessen, bevilja ett adekvat finansiellt stöd till den sociala och ekonomiska återuppbyggnaden av landet. Parlamentet är mycket oroat över situationen i de palestinska territorierna och uppmanar följaktligen rådet och kommissionen att, i samarbete med det internationella samfundet, lämna absolut nödvändigt humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen och begär att den israeliska regeringen skall återuppta utbetalningen av palestinska skatte- och tullinkomster som för närvarande är blockerade. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att insistera på att klausulerna förbundna med Barcelonaprocessen efterlevs, särskilt den klausul om mänskliga rättigheter som ingår i associeringsavtalen och i de olika handlingsplanerna, i syfte att man skall uppnå ett verkligt område med frihet och säkerhet i regionen.

101. Europaparlamentet anser, särskilt med tanke på nyligen vidtagna åtgärder inom ramen för EU:s grannskapspolitik och också med hänsyn till Kinas nya närvaro i Afrika, att målet för EU:s externa politik i Medelhavsområdet är att stödja och uppmuntra till politiska, demokratiska samt sociala och ekonomiska reformer i partnerländerna i syfte att tillsammans skapa ett område av gemensamt välstånd.

102. Europaparlamentet vill gärna nämna den roll som den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet spelar inom partnerskapet såsom en demokratisk instans som runt Barcelonaprocessens tre pelare samlar parlamentsledamöter från Medelhavets båda sidor. Parlamentet uppmanar till en förstärkning av samarbetet mellan den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, kommissionen och Europeiska unionens råd inom det ekonomiska området.

103. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till stats- och regeringschefer och parlament i medlemsstaterna och i länderna i södra och östra Medelhavsområdet liksom även till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.

• [1]  Antagna texter från sammanträdet, P6_TA(2005)0412.
• [2]  EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
• [3]  EGT L 147, 21.6.2000, s. 3.
• [4]  EGT L 70, 18.3.2000, s. 2.
• [5]  EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.
• [6]  EUT L 304, 30.9.2004, s. 39.
• [7]  EUT L 143, 30.5.2006, s. 2.
• [8]  EUT L 265, 10.10.2005, s. 2.
• [9]  EGT L 187, 16.7.1997, s. 3.
• [10]  EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.
• [11]  EGT C 323, 4.12.1995, s. 5.
• [12]  EGT C 378, 29.12.2000, s. 71.
• [13]  EUT C 226E, 15.9.2005, s. 42.
• [14]          Framför allt dem som går under benämningen greenfield eller investeringar på ”rena landsbygden”.

MOTIVERING

Vid Barcelonatoppmötet 1995 mellan EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet godkändes inrättandet av nya och mycket ambitiösa samarbetsramar för Medelhavets båda sidor.

I detta betänkande analyseras de ekonomiska resultaten av mer än tio års samarbete för att förverkliga målsättningarna i Barcelonadeklarationen och främja vissa förslag för att skapa ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som skulle gynna båda parter.

Politisk och institutionell bakgrund

I Barcelonadeklarationen pekades tre huvudmål ut: fastställandet av ett gemensamt område för fred och stabilitet genom en förstärkt politisk dialog och säkerhetsdialog, skapande av ett gemensamt välståndsområde, bland annat med hjälp av ett ekonomiskt och finansiellt partnerskap och ett gradvis upprättande av ett frihandelsområde samt samarbete på det sociala, kulturella och mänskliga området för att främja den kulturella dialogen i området.

Tio år senare är resultaten minsta sagt blandade och själva tanken på ett privilegierat partnerskap mellan EU och länderna kring Medelhavet och integrering av länderna i södra och östra Medelhavsområdet i det europeiska ekonomiska och sociala området förefaller inte längre vara en prioritering.

Frånvaron av stats- och regeringscheferna från länderna i södra och östra Medelhavsområdet vid jubileumstoppmötet 2005 är avslöjande för det missnöje som idag omger förbindelserna mellan EU och länderna kring Medelhavet. Den komplicerade politiska omgivningen med kriget i Libanon och avsaknaden av utsikter till en kompromissfred mellan Israel och arabländerna skapar en instabilitet som blockerar processen.

Det partnerskap som drogs igång 1995 har visserligen möjliggjort en gemensam arena för dialog, men för att fastställa en tydlig och integrerad politisk ram krävs mera förankrade och samspelta ansträngningar från båda parter. En sådan vilja att komma framåt i Barcelonaprocessen är desto nödvändigare som vissa av länderna i södra och östra Medelhavsområdet har svårigheter med att genomföra associeringsavtalen med EU vilka heller inte alla har slutförts ännu.

Till detta kan läggas den oro som EU:s grannskapspolitik framkallar hos vissa av länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Samtidigt som EU:s grannskapspolitik presenteras som ett bilateralt komplement för att stärka den multilaterala Barcelonaprocessen, uppfattar vissa av länderna i södra och östra Medelhavsområdet metoden att differentiera mellan olika länder som införts genom detta instrument som en potentiell källa till splittring istället för samspel mellan parterna vid Medelhavet. Sammanfattningsvis: ytterligare en uttunning av Barcelonaprocessen.

Ekonomiska, handelsmässiga och sociala resultat

Trots stora ansträngningar är länderna i södra och östra Medelhavsområdet fortfarande starkt präglade av fattigdom (mer än 30 procent av befolkningen lever på under 2 US-dollar per dag) och arbetslöshet som framförallt drabbar de unga. Men dessa två tendenser, kombinerade med den befolkningsökning som är typisk för dessa länder ökar migrationstrycket vid EU:s gränser. EU och Medelhavsländerna måste klara av denna stora utmaning tillsammans.

På ekonomisk nivå har den uttalade ambitionen med en handel för att främja utveckling och på så sätt minska utvecklingsklyftan mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet långt ifrån förverkligats. Förhållandet i rikedom är 1 till 10 och även mellan länderna i södra och östra Medelhavsområdet varierar rikedomen starkt.

Denna skriande snedfördelning förstärks genom en utveckling av handeln som inte har kunnat bromsa marginaliseringen av länderna i södra och östra Medelhavsområdet i den internationella handeln. Därför och trots en relativt stadig tillväxt har länderna i södra och östra Medelhavsområdets andel av EU:s totala utrikeshandel endast ökat från 4,9 procent 1995 till 5,9 procent 2003 och deras andel av världshandeln har gått tillbaka märkbart sedan 1980. Dessutom kännetecknas handeln mellan EU och länderna i Medelhavsområdet fortfarande av en stark Nord/Syd-dimension.

Därför är viljan att stärka Syd/Syd-samarbetet, något som tog sig i uttryck i undertecknandet av Agadiravtalet 2004, en positiv utveckling. Men den nuvarande blockeringen av ett frihandelsområde mellan Marocko, Tunisien, Jordanien och Egypten, som främst beror på motstånd och den begränsade handeln mellan dessa länder, gör att det krävs vilja och starka åtgärder för att denna integrering skall bli framgångsrik.

De åtgärder som hittills genomförts har för övrigt inte möjliggjort vare sig en diversifiering av exporten från länderna i södra och östra Medelhavsområdet eller en specialisering från deras sida när det gäller produkter med starkt mervärde som medför tillväxt och sysselsättning, något som är viktigt för att stärka deras konkurrenskraft och en lyckad integrering i världshandelssystemet. Detta märks bland annat på textilområdet där länderna i södra och östra Medelhavsområdet, vilka fram till nu har gynnats av sin geografiska närhet till EU och multifiberavtalet, inte längre klarar av att stå emot den ökade konkurrensen med mycket låga priser från länder som Kina och Indien efter att textilkvoterna har avskaffats.

En liknande utveckling kan konstateras i jordbrukssektorn som inte är tillräckligt moderniserad och diversifierad för att klara av världskonkurrensen.

Slutligen kan man säga att bristen på infrastruktur, marknadernas litenhet, det byråkratiska regelverkets komplexitet och bristen på politisk stabilitet i regionen fortsätter att avskräcka de flesta investerare och utgöra ett hinder för en önskad ökning av utländska direktinvesteringar.

Förslag och utsikter inför framtiden

I ett politiskt instabilt och institutionellt förvirrat sammanhang måste tanken på ett frihandelsområde för denna oroliga dela av världen främst vara politiskt betingad. Därför kan man inte bara fokusera på de kommersiella aspekterna av förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet, väl medveten om att de tre pelarna från Barcelonadeklarationen är sammankopplade och att de måste föras framåt tillsammans för att integrationsprocessen skall lyckas. Målet att skapa ett frihandelsområde får inte göra att man glömmer bort att en liberalisering av handeln inte är ett mål i sig.

Ett frihandelsområde kan utgöra en verklig möjlighet för länderna i södra och östra Medelhavsområdet först om det utformas på ett samordnat och gradvis sätt inom ramen för ett rationellt och förutsebart partnerskap. Därför måste man inse att förseningarna, ibland långa, vid genomförandet av nödvändiga ekonomiska och politiska reformer för att skapa en verklig marknad för EU och Medelhavsområdet innebär att man måste ompröva årtalet 2010 för förverkligandet av detta frihandelsområde.

Dessa länders ekonomiska och sociala särdrag ger dem rätt att skydda sina mest sårbara ekonomiska sektorer som jordbruket, den nyligen framvuxna industrin, men också offentliga grundläggande tjänster, och då särskilt sådana som avser befolkningens grundläggande behov (sjukvård, utbildning, vatten, energi, transporter, kultur osv.) och som därför måste skyddas genom offentlig kontroll.

För att den växande handeln inte skall ske på bekostnad av lokalbefolkningen är det för övrigt nödvändigt att kriterier som inte har med handel att göra beaktas. Därför bör man ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som rör drägliga arbetsförhållanden, miljö och fattigdomsbekämpning. Program som syftar till att förbättra utbildningssystemet och hjälpa kvinnor in på arbetsmarknaden måste genomföras.

Samarbetet mellan EU och länderna kring Medelhavet måste syfta till att bidra till utveckling och då särskilt förverkligande av millennieutvecklingsmålen. För att uppnå detta bör man genomföra en särskild handlingsplan för att bekämpa absolut och relativ fattigdom i Medelhavsområdet, dvs. en Medelhavsversion av millennieutvecklingsmålen.

Den förväntade effekten av frihandelsområdet på tullintäkterna, vilka utgör en mycket viktig del av länderna i södra och östra Medelhavsområdets resurser (t.ex. 20 procent av Algeriets BNI), måste beaktas vid de framtida förhandlingarna, vilka måste integrera de ekonomiska framsteg som gjorts av länderna i södra och östra Medelhavsområdet och den tid som krävs för att genomföra rättvisa skattereformer för att kompensera för bortfallet av tullintäkter. Dessa överväganden är desto viktigare som en stor del av ett eventuellt bortfall av budgetmedel i dessa länder främst skulle gå ut över sociala politiområden (sjukvård, utbildning, osv.) vilka är viktiga för ländernas utveckling.

I förhandlingarna bör man därför beakta behovet av att anpassa rytmen och intensiteten i processen för att öppna upp marknaderna genom att stödja en föregående och snabb ekonomisk integrering av länderna i södra och östra Medelhavsområdet, inklusive uppförandet av regionala infrastrukturnät och transportnät för EU-Medelhavsområdet.

Det är av grundläggande betydelse att man stödjer denna liberaliseringsprocess genom framåtsyftande reformer och respekt för länderna i södra och östra Medelhavsområdets rätt att själva styra sina nationella åtgärder rörande ekonomisk och social utveckling, det snedvridna system som baseras på gynnade handelspartner, bevarande av styrinstrument för utbudet samt stöd till partnerskaps- och moderniseringsåtgärder för strukturer för industri- och jordbruksproduktion. I detta perspektiv är det viktigt att fundera om möjligheterna av en integrerad jordbrukspolitik för Medelhavsområdet.

Resultaten av konsekvensstudien av ett frihandelsområde för EU-Medelhavsområdet som Europeiska kommissionen beställt av Manchesters universitet, där man tar upp dessa funderingar, bör beaktas för att man skall kunna omfokusera den pågående förhandlingsprocessen. En omfokusering av länderna i södra och östra Medelhavsområdet inom ramen för denna reformprocess bör också få rimligt tekniskt och ekonomiskt stöd.

Dessutom bör genomförandet av EU:s instrument för grannskapspolitiken, ett finansieringsinstrument som skall ersätta Meda-programmet 2007, följas noga, i synnerhet när det gäller fördelningen av ekonomiskt stöd mellan grannländerna i öster och söder. Samarbetet mellan instrumentet för grannskapspolitiken och finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet bör för övrigt stärkas för att öka effektiviteten i EU:s insatser ytterligare. Omvandlingen av finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet till en verklig investerings- och utvecklingsbank för Medelhavsområdet går i denna riktning och bör uppmuntras. Den gör det även möjligt att stärka den institutionella förankringen i regionen.

Man kan även säga att även om förutsättningarna inte föreligger ännu så bör ett frihandelsområde på sikt kompletteras med fri rörlighet för arbetstagare. Det brådskar därför att skapa rättsliga och administrativa ramar för att exempelvis underlätta utfärdande av visum.

Slutord

Det krävs en förnyad vilja hos samtliga parter och att samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet åter blir en prioritering för EU för att Barcelonaprocessen skall komma igång på nytt och bli framgångsrik och att man skall lyckas genomföra ett gemensamt frihandelsområde för att minska utvecklingsklyftan mellan Medelhavets båda sidor.

Förstärkningen av den regionala integrationen som är det enda medlet för att bekämpa sönderfallet av politiken och ekonomin i denna region är därför en nödvändig förutsättning för att ett frihandelsområde skall kunna skapas. Det bör åtföljas av en bättre institutionell förankring i området och ekonomiskt stöd från EU i överensstämmelse med ambitionsnivån för samarbetet mellan EU och länderna kring Medelhavet.

Därför är det oroande att målen för EU:s grannskapspolitik till skillnad från Barcelonamålen saknar tydlighet. Exempelvis målet om "ökat deltagande på den inre marknaden", utan utsikter till anslutning och utan fri rörlighet för arbetstagare, måste preciseras, liksom kopplingen mellan Barcelonaprocessen och EU:s grannskapspolitik för att bemöta den berättigade oron i länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

Inför utsikten av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet, vilket vore förhastat om det skulle träda i kraft före 2010, bör målet om handel för att främja utveckling fortsätta att vara ledstjärnan i förhandlingarna. Sårbarheten i vissa ekonomiska sektorer i länderna i södra och östra Medelhavsområdet bör beaktas vid varje etapp av handelsavregleringen vilken inte får ske på bekostnad av befolkningarnas välbefinnande. Om man inte tar dessa hänsyn riskerar frihandelsområdet att bli en symbol för motsättningarna mellan EU och länderna kring Medelhavet.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR (Avsaknaden av en tydligt fastställd EU-politik för Medelhavsområdet och en långsiktig strategi för regionens utveckling och stabilitet är utan tvekan huvudproblemet och orsaken till blockeringen av partnerskapet mellan EU och länderna kring Medelhavet. Vår ambition och drivkraft för framtida åtgärder bör vara att bemöta denna brist.29.11.2006)

till utskottet för internationell handel

över upprättandet av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet
(2006/2173(INI))

Föredragande: Antonio Tajani

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att skapandet av ett ekonomiskt och kommersiellt frihandelsområde för Medelhavsområdet måste åtföljas av politiska ansträngningar för att garantera fred, demokratisering, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män och främjande av en interkulturell och interreligiös dialog, samt av en ihärdig ansträngning för att den politiska dialogen och förtroendet mellan parterna verkligen skall kunna bidra till att befästa demokrati i området.

2.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett brådskande behov av att arbeta för hållbar säkerhet och stabilitet i området, inklusive alla parters erkännande av Libanons fulla suveränitet, och också av en fredlig samexistens mellan staten Israel och den palestinska staten. Parlamentet noterar i detta sammanhang den skada som kriget i Mellanöstern sommaren 2006 förorsakade i området. Parlamentet uppmanar EU att, inom ramen för den pågående fredsprocessen, formellt åta sig att ge lämpligt finansiellt stöd för den ekonomiska och sociala återuppbyggnaden av länderna i området. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att insistera på att klausulerna förbundna med Barcelonaprocessen efterlevs, särskilt den klausul om mänskliga rättigheter som ingår i associeringsavtalen och i de olika handlingsplanerna, i syfte att man skall uppnå ett verkligt område med frihet och säkerhet i regionen.

3.  Europaparlamentet understryker att frihandelsområdet var det första steget för att skapa Europeiska unionen, vilket har spelat en grundläggande roll i att bevara freden i Europa i över 60 år, efter århundraden av krig, och att det är logiskt att vänta sig att upprättandet av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet kommer vara det första steget mot ett slut på krigen och terrorismen i Mellanöstern.

4.  Europaparlamentet anser, särskilt med tanke på nyligen vidtagna åtgärder inom ramen för EU:s grannskapspolitik och också med hänsyn till Kinas nya närvaro i Afrika, att målet för EU:s externa politik i Medelhavsområdet är att stödja och uppmuntra till politiska, demokratiska samt sociala och ekonomiska reformer i partnerländerna i syfte att tillsammans skapa ett område av gemensamt välstånd.

5.  Europaparlamentet är i detta sammanhang övertygat om att det mer än någonsin är nödvändigt att omvandla låneinrättningen för investeringar och partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet (FEMIP) till ett verkligt dotterbolag som skulle vara oberoende i förhållande till EIB, eftersom FEMIP endast på detta sätt kontinuerligt och konsekvent kan tillfredsställa partnerländernas ökade efterfrågan på lån och finansiering. Detta bör ske i form av en Marshallplan för området som omfattar verksamhet i samband med återuppbyggnad.

6.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd till de länder varifrån migrationsströmmar utgår, och anser att det behövs en gemensam politik för att bekämpa olaglig invandring och människohandel, i syfte att göra slut på alla migrationsflöden som är kopplade till organiserad brottslighet. Parlamentet betonar behovet av att stärka Frontex, som kan utgöra ramen för solidaritet och samarbete i kampen mot olaglig invandring i Medelhavsområdet. Parlamentet betonar särskilt ekonomiska svårigheters avsevärda inverkan på migration, och understryker det starka behovet av att arbeta tillsammans med alla våra partnerländer i Medelhavsområdet (särskilt de nordafrikanska länderna) för en verklig gränsöverskridande invandringspolitik.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Upprättandet av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet
Referensnummer	2006/2173(INI)
Ansvarigt utskott	INTA
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AFET 6.7.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren	0.0.0000
Föredragande av yttrande Utnämning	Antonio Tajani 21.6.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	23.11.2006	28.11.2006
Antagande	28.11.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		29 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Angelika Beer, Panagiotis Beglitis, Elmar Brok, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Camiel Eurlings, Bronisław Geremek, Klaus Hänsch, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Alojz Peterle, Libor Rouček, György Schöpflin, Gitte Seeberg, Marek Siwiec, István Szent-Iványi, Antonio Tajani, Charles Tannock, Luis Yañez-Barnuevo García, Josef Zieleniec
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Tunne Kelam, Jaromír Kohlíček, Alexander Lambsdorff, Miguel Angel Martínez Martínez, Miguel Portas, Aloyzas Sakalas
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

YTTRANDE från UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING (23.11.2006)

till utskottet för internationell handel

över upprättande av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet
(2006/2173(INI))

Föredragande: Jean-Claude Fruteau

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Avregleringen av jordbruksmarknaderna

1.  Europaparlamentet anser att man bör inrätta en ram för samarbetet på jordbruksområdet mellan Europeiska unionens länder och länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Denna ram bör bygga på respekt för mångfalden och särdragen hos jordbruket i de båda områdena och främja utvecklingen av lokala och regionala marknader och traditionella produkter av särskilt hög kvalitet samt göra det möjligt att skapa de förhållanden som krävs för att garantera jordbrukarna inkomster som är socialt rättvisa i förhållande till arbetsinsatserna, vilket uppmuntrar befolkningen att stanna kvar i landsbygdsområdena.

2.  Europaparlamentet oroar sig över att den ekonomiska integrationsnivån är så låg i de södra delarna av Medelhavsområdet, trots de betydande framsteg som undertecknandet av Agadiravtalet 2004 inneburit. Parlamentet anser att upprättandet av ett regionalt handelsområde mellan länderna i södra och östra Medelhavsområdet skulle göra det möjligt att minska dessa länders beroende av de stora jordbruksländerna. Parlamentet är övertygat om att detta handelsområde skulle bidra till att stimulera investeringar och modernisera produktionsstrukturen inom jordbruket, och därmed även bidra till ländernas integration i världshandeln.

3.  Europaparlamentet anser att en förbättring av tillträdet till gemenskapens marknad skulle göra det möjligt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet att öka värdet på en del av sin jordbruksproduktion tack vare ökad export. Parlamentet påminner emellertid om att jordbrukssektorn i dessa länder sysselsätter en stor del av den aktiva befolkningen och i första hand baserar sig på småbruk (mindre än 5 hektar), som kännetecknas av en låg produktivitet. Parlamentet vidhåller att en alltför hastig och allmän avreglering av handeln med jordbruksprodukter med Europeiska unionen hotar fortlevnaden för dessa småbruk och producenter av livsmedelsgrödor med risk för att de territoriella skillnaderna ökar (ökad flykt från landsbygden till tätorter och kustområden) och att det multifunktionella jordbruket får ge vika för odling av avsalugrödor som ofta inte är lämpade för marken och vattenresurserna i dessa länder.

4.  Europaparlamentet anser att ett lokalt anpassat jordbruk som främst bygger på småskalig verksamhet och som på ett positivt sätt bidrar till miljön och därmed till landsbygdsbefolkningens ekonomiska och hälsomässiga situation, inte kan främjas endast genom en avreglering av tillträdet till jordbruksmarknaderna. I detta fall krävs även att man inrättar en förbättrad och kvalificerad marknadstillträdesplan. Parlamentet preciserar att jordbruksprodukterna inom ramen för en sådan plan lättare skulle kunna ges tillträde till Europeiska unionens marknader om de framställs i enlighet med Europeiska unionens miljökrav och med beaktande av livsmedelssäkerhetsaspekter. Parlamentet tillägger att import av produkter som inte är förenliga med dessa bestämmelser skulle bestraffas genom en avgift vid Europeiska unionens gränser. Parlamentet förtydligar slutligen att de medel som denna avgift genererar skulle användas till att stödja projekt som syftar till att främja landsbygdens utveckling i exportländerna.

5.  Europaparlamentet påminner om de omfattande eftergifter som Europeiska unionens jordbrukare gjorde i samband med de tidigare reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet tillägger att dessa jordbrukare har berörts, berörs och kommer att beröras av nya omställningar som syftar till att minska marknadsstrukturernas och jordbruksprisernas artificiella karaktär inom ramen för reformer av olika gemensamma marknadsordningar, framför allt inom vin- samt frukt- och grönsakssektorn. Dessa omställningar kommer att få konsekvenser för den sociala och ekonomiska balansen inom jordbrukssektorn, framför allt i länderna i Medelhavsområdet. Parlamentet påminner om att man inom vinsektorn samt sektorn för frukt och grönsaker under de senaste åren gjort omfattande (trots att de inte alltid varit tilläckliga) investeringar för att höja produktionens mervärde när det gäller kvalitetscertifiering och ursprungsbeteckningar, framför allt certifiering av ekologisk produktion och den certifiering som bygger på förordning nr 510/2006.

6.  Europaparlamentet anser följaktligen att alla försök att öppna marknaderna mellan Europeiska unionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet måste göras stegvis, med beaktande av kvalitetsfrågor och på ett välavvägt sätt, och så att hänsyn tas till jordbrukens struktur, jordbrukspolitiken och reformerna på båda sidorna om Medelhavet. Parlamentet framhåller bl.a. att förhandlingarna om marknadstillträde under inga omständigheter får föras på ett övergripande sätt utan måste föras separat i varje enskilt fall och för varje enskild produkt och med hänsyn till behovet att skydda så kallade känsliga produkter som inte bör omfattas av en total avreglering för att de lokala producenterna inte skall åsamkas oersättliga skador.

7.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen bör se till att den har möjlighet att tillämpa särskilda skyddsklausuler som kan fungera som viktiga instrument för att bemöta eventuella hot relaterade till en alltför omfattande import till alltför låga priser.

8.  Europaparlamentet påminner om att många Medelhavsländer har uttryckt önskemål om att få behålla sin förmånsbehandling när det gäller gemenskapens marknad. Parlamentet anser att bevarandet av detta asymmetriska preferenssystem inte är förenligt med en allmän liberalisering av jordbrukssektorn. Parlamentet understryker bl.a. att samtliga Medelhavsländer har ett ömsesidigt intresse av att bibehålla vissa verktyg för att styra utbudet på sina marknader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och företrädarna för länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna inom WTO eftersträva alla eventuella lösningar, bl.a. att klassificera frukter och grönskar som känsliga produkter, för att begränsa de obalanser på marknaden, liksom alla de eventuella asymmetrier och snedvridningar av konkurrensen mellan jordbruksmarknaderna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och Europeiska unionens länder, som skulle kunna vara till skada för jordbrukarna i dessa länder.

Utveckling av närmare partnerskap

9.  Mot bakgrund av den låsta situationen i de multilaterala WTO-förhandlingarna inom ramen för Doharundan, oroar sig Europaparlamentet över ökningen av de bilaterala handelsförbindelserna inom jordbrukssektorn, såsom de avtal som nyligen ingåtts mellan Förenta staterna och Marocko. Parlamentet anser att det ligger i samtliga Medelhavsländers ömsesidiga intresse att stärka sina partnerskap för att tillsammans bygga upp ett område för samarbete och handelsutbyte med målet att trygga ett gemensamt ekonomiskt välstånd.

10. Europaparlamentet uppmuntrar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att förbättra kvaliteten på sina exportprodukter och att respektera Europeiska unionens kvalitetskrav och fytosanitära bestämmelser.

11. Europaparlamentet uppmanar Euromedparterna att inrätta ett system för ökat samarbete och vänortsverksamhet i syfte att snabba på reformen av förvaltningsorganen och affärsverksamheten vid sidan av de åtgärder som vidtas inom ramen för de sektorsvisa anpassningsmekanismer som redan tillämpas, något som på jordbruksområdet framför allt bör avspeglas i veterinära åtgärder och åtgärder som syftar till att förbättra ekonomin på landsbygden i enlighet med principerna i programmet Feader.

12. Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att vidta de åtgärder som krävs för att uppmuntra privata aktörer i Europa-Medelhavsområdet, i synnerhet branschorganisationer, att göra investeringar. Parlamentet understryker att den första etappen kan ge ett positivt resultat för den socioekonomiska utvecklingen i Medelhavs- och i Europa-Medelhavsområdet om marknadsöppningen görs stegvis och under ordnade former. Parlamentet oroar sig emellertid över att det fortfarande finns byråkratiska bestämmelser som bromsar denna typ av finansiering och de gemenskapsåtgärder som vidtagits för att främja den. Parlamentet uppmanar därför länderna i södra och östra Medelhavsområdet och kommissionen att främja ett progressivt avlägsnande av faktorer som hindrar en ömsesidig investeringsutveckling och en harmoniserad spridning av stödinstrument som syftar till att främja en integrering av marknaderna och produktionen.

13. Europaparlamentet uppmanar samtliga branschaktörer inom jordbrukssektorn i Europa‑Medelhavsområdet att främja samarbetsformer inom kompletterande sektorer genom att främja komplementaritet mellan produkter från båda sidorna om Medelhavet och mellan produkter från de olika länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller som ett exempel vinsektorn där produktionen på båda sidorna om Medelhavet kan bidra till ett handelsutbud som är mer komplett och attraktivt för konsumenterna.

14. Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att man tillsammans utvecklar en gemensam politik för märkning i Europa-Medelhavsområdet, på grundval av kontrollerade ursprungsbeteckningar. Denna politik måste vara förenlig med Europeiska unionens gällande regler baserade på ursprungsbeteckningar och ekologisk certifiering och garantera spårbarhet och insyn i produktionsmetoderna.

15. Europaparlamentet framhåller vikten av att man främjar partnerskapsavtal och utvecklar decentraliserade samarbetsnätverk mellan regionala territorier och system i syfte att stödja forskning, utbyte av bästa erfarenheter, utbildning och utveckling av livsmedelsteknik och europeiskt kunnande på livsmedelssäkerhetsområdet bland de aktörer som är verksamma inom de olika sektorerna såväl i länderna i södra och östra Medelhavsområdet som i EU‑länderna.

16. Europaparlamentet uppmanar med kraft aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att fästa uppmärksamhet vid tekniska framsteg som syftar till att utveckla ekonomiskt och ekologiskt hållbara jordbruksmetoder för att göra det möjliga för småskaliga jordbruksföretag att öka sin avkastning inom spannmålssektorn och sektorn för primärprodukter och att bereda och saluföra sin skörd lokalt, för att man på detta sätt brådskande skall kunna bemöta problemet med livsmedelssäkerhet inom länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

Främjande av landsbygdens utveckling

17. Europaparlamentet välkomnar det intresse som Medelhavsländerna visat för politiken för landsbygdens utveckling. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att stödja upprättandet av nät för det civila samhället för att bidra till utarbetandet av en strategisk plan för landsbygdens utveckling i södra Medelhavsområdet, vilken bygger på målen att diversifiera verksamheten, förbättra den infrastruktur som behövs för att förbättra tillgången till utbildning, yrkesutbildning, beredning och saluföring, koppla samman tätorter och landsbygdsområden samt för att skydda miljön (i synnerhet inom ramen för en ansvarsfull förvaltning av naturresurserna grundad på lämpliga produktionsmetoder). Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att utveckla denna strategiska plan så att den samordnas med åtgärder relaterade till de regionala, interregionala och gränsöverskridande partnerskap samt de partnerskap i närområdet som för närvarande planeras på basis av operativa insatsprogram. Parlamentet understryker behovet att i detta sammanhang främja upprättandet av nätverk och strukturerade samarbetsformer för att sprida erfarenheterna från Leader och den erfarenhet som uppnåtts inom den integrerade utvecklingen av landsbygdsområden.

18. Europaparlamentet uppmanar aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att utveckla och genomföra en kvalitetspolitik som bygger på en noggrann övervakning av produkter samt på kontrollerade spårningsförfaranden, framför allt i ljuset av de tekniska bestämmelser och relaterade skyldigheter som fastställts för gemenskapens jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Uppföljningsåtgärder

19. När det gäller landsbygdens utveckling, såväl som handelsreglerna och den tekniska nivån på produktionsstrukturerna, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utnyttja det framtida europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument som ett riktigt verktyg för att främja konvergens och hållbar utveckling och inte endast som ett sätt att kompensera för konsekvenserna av marknadens liberalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ständigt tillämpa en villkorsklausul så att finansiella bidrag endast beviljas på villkor att länderna i Medelhavsområdet konvergerar mot Barcelonamålen, särskilt när det gäller regional integration.

20. Europaparlamentet är övertygat om att liberaliseringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet i första hand kommer att gynna stora mekaniserade jordbruksanläggningar som redan nu drar full nytta av kompensationskassasystemet. Parlamentet uppmanar de institutionella aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att förbättra de mindre produktionsanläggningarnas tillgång till krediter och att inrätta ett system för viktning av stöden till förmån för småbruken, vilka representerar den övervägande majoriteten av jordbruksbefolkningen i dessa länder och vilka kommer att bli de första offren för konkurrensen med Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar vidare dessa aktörer att på längre sikt ersätta det gamla kompensations- och stödsystemet med ett nytt system för att stödja hållbara jordbruk och investeringar i småskaliga beredningsindustrier i syfte att förbättra landsbygdsekonomiernas konkurrenskraft genom diversifiering, lokal marknadsföring och produktion av särskild kvalitet.

Motivering

Syftet med Europa-Medelhavspartnerskapet, som upprättades i Barcelona 1995, är att inrätta ett område med fred och stabilitet, bidra till ökad ömsesidig förståelse mellan folken i området och utveckla ett område med delat välstånd genom ökat samarbete och en reglerad liberalisering av handeln inom Medelhavsområdet.

Efter tio år har projektet att upprätta en frihandelszon i Medelhavsområdet fram till 2010, vilket ursprungligen enbart omfattade industrin, utvidgats till att även omfatta jordbrukssektorn. Sedan dess har diskussionerna inom ramen för de förhandlingar som inletts mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet framför allt kretsat kring hur snabbt och med vilken metod denna process skall genomföras.

Problem och gränser för en alltför hastig och oförberedd avreglering av marknaderna

För länderna i södra och östra Medelhavsområdet

På grund av den kraftiga befolkningstillväxten kräver frågan om livsmedelssäkerhet en brådskande lösning på produktivitetsproblemet inom jordbrukssektorn och förutsätter samtidigt möjligheter att försörja sig med livsmedel till låga kostnader. Många uppfattar avregleringen av marknaderna som ett lämpligt sätt att bemöta dessa två krav genom att förbättra försörjningen av länderna i södra och östra Medelhavsområdet på världsmarknaden, främja en modernisering av dessa länders produktionsmedel och ge dem möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar när det gäller ett visst antal produkter (t.ex. frukt och grönsaker).

Den sociala och miljömässiga dimensionen av problemet står emellertid i bjärt kontrast till detta ekonomiska synsätt. Problemet har en social dimension sedan det blivit uppenbart att en alltför hastig och oförberedd avreglering av marknaderna kommer att innebära ännu fler hot mot familjejordbrukens fortlevnad. Dessa jordbruks produktivitet är nämligen speciellt låg och de utgör den övervägande majoriteten av jordbrukssektorn i länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

Det finns även en miljömässig dimension, i och med att upplösningen av detta nät av familjejordbruk skulle ge upphov till allvarliga rubbningar i den territoriella balansen till följd av en ökning av den redan nu enorma flykten från landsbygden till de stora överbefolkade tätorterna, och i ännu större utsträckning till kustområdena. Integrationen på världsmarknaden främjar nämligen allt intensivare produktionsmetoder som är inriktade på avsalugrödor, en odlingsform som inte nödvändigtvis är motiverad inom jordbruket i de berörda länderna. Odling av avsalugrödor innebär ett icke-rationellt utnyttjande av vattenresurserna, som har en livsviktig och strategisk roll och redan nu orsakar konflikter. Dessutom upphör traditionell odling av livsmedelsgrödor, vilka inte bara är nödvändiga som föda för den lokala befolkningen, utan även i fortsättningen är en odlingsform som är förenlig med naturen och markpotentialen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

För Europeiska unionen

Även om avregleringen av marknaderna erbjuder verkliga exportmöjligheter för de europeiska jordbrukarna, i synnerhet när det gäller ett visst antal produkter som länderna i södra och östra Medelhavsområdet har ett underskott på (mjölk, socker m.m.), är de traditionella argumenten till förmån för en reglering av handeln fortfarande lika aktuella som förr, med hänsyn till lönenivån i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, avsaknaden av miljörelaterade skatter och avgifter i dessa länder och, i ett större perspektiv, bristen på harmoniserade bestämmelser mellan Europa och länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Det konkurrensproblem som denna situation skapar förvärras av det ofta berör samma typer av produktion (särskilt frukt och grönsaker) på båda sidorna om Medelhavet.

Även om Europeiska unionen inte engagerar sig i den process som skall leda till att länderna i södra och östra Medelhavsområdet integreras i världshandeln, kommer dock andra handelsmakter inte att missa tillfället att ta sig in på ländernas marknader via omfattande privata investeringar, med risk för ännu värre konsekvenser för unionens Medelhavsländer: handelskonkurrens från länderna i södra och östra Medelhavsområdet utan några förmåner som kompensation, handelspolitiska åtgärder påtvingade av WTO m.m.

Utsikter för ett effektivt ekonomiskt partnerskap

Det har sedan dess blivit nödvändigt, såväl för länderna i södra och östra Medelhavsområdet som för Europeiska unionen, att omgående inleda diskussioner om genomförandet av ett verkligt partnerskap baserat på en stegvis och kontrollerad avreglering av marknaderna i samklang med den socioekonomiska och sociala situationen i Medelhavsområdet.

I detta läge föreslår föredraganden fyra centrala strategier som han anser vara viktiga för att de eftersträvade målen skall kunna uppnås:

1. Anpassa hastigheten och intensiteten när det gäller avregleringsprocessen på jordbruksmarknaderna. Detta innebär att man stöder en förberedande och snabb ekonomisk integration av länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Liberaliseringsprocessen måste dessutom vara progressiv i förhållande till de reformer och den politik avseende jordbruket och landsbygdens utveckling som genomförs på båda sidorna om Medelhavet. Ett asymmetriskt system grundat på handelspreferenser och bevarandet av verktyg för reglering av utbudet måste bibehållas.

2. Utveckla närmare partnerskap och mer omfattande vänortsverksamhet i syfte att stödja en reform av förvaltningsorganen, som kan bidra till ökade investeringar, öka samarbetet mellan branschorganisationerna i Medelhavsområdet inom kompletterande sektorer och främja utvecklingen av ett system med särskilda ursprungsbeteckningar.

3. Lägga tonvikten på landsbygdens utveckling, i syfte att bidra till att utveckla ett multifunktionellt jordbruk i Medelhavsländerna. Ett sådant jordbruk innebär respekt för miljön och naturresurserna och möjliggör produktion av livsmedel av hög kvalitet, samtidigt som det bidrar till en balanserad territoriell utveckling. Om alla parter mera allmänt inser hur viktiga de olika frågorna relaterande till landsbygdens utveckling är, bör man kunna komma överens om ett antal gemensamma värderingar och en progressiv harmonisering av produktionsreglerna på båda sidorna om Medelhavet.

4. Uppföljningsåtgärder. Det är viktigt att Europeiska unionen tar i bruk de finansiella instrument som står till förfogande (bl.a. det framtida europeiska grannskapsinstrumentet), i synnerhet för att stödja moderniseringen av produktionsstrukturerna inom länderna i södra och östra Medelhavsområdet och åtgärderna för att inrätta partnerskap inom olika sektorer. Föredraganden talar för övrigt för att Europeiska unionen institutionellt eller finansiellt skall verka för att det inrättas ett system för viktning av stöden till förmån för små familjejordbruk i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, eftersom dessa kommer att beröras mest då konkurrens införs på jordbruksområdet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Upprättande av ett frihandelsområde för EU och Medelhavsområdet
Referensnummer	2006/2173(INI)
Ansvarigt utskott	INTA
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 6.7.2006
Föredragande av yttrande Utnämning	Jean-Claude Fruteau 21.6.2006
Behandling i utskott	2.10.2006	22.11.2006
Antagande	22.11.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		26 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Thijs Berman, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Jean-Claude Fruteau, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Esther Herranz García, Heinz Kindermann, Albert Jan Maat, Diamanto Manolakou, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, María Isabel Salinas García, Brian Simpson, Kyösti Virrankoski, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Bernadette Bourzai, Ilda Figueiredo, Wiesław Stefan Kuc, Jan Mulder
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Skapandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet

Förfarandenummer

2006/2173(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

INTA 6.7.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

AFET 6.7.2006

AGRI 6.7.2006

Inget yttrande avges   Beslut

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Kader Arif 23.11.2005

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

3.10.2006

21.11.2006

Antagande

18.12.2006

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

22 0 2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Kader Arif, Jean-Pierre Audy, Enrique Barón Crespo, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Alain Lipietz, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Johan Van Hecke, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Panagiotis Beglitis, Harlem Désir, Elisa Ferreira, Małgorzata Handzlik, Jens Holm, Jörg Leichtfried

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Ingivande

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)