BETÄNKANDE om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet
22.12.2006 - (2005/2149(INI))
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Anna Záborská
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 2, artikel 3.2, artikel 13 och artikel 141.4 i EG-fördraget,
– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, Europeiska sociala stadgan och praxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av arbetet vid Europarådets direktorat för mänskliga rättigheter och särskilt Europarådets utskott för jämställdhet,
– med beaktande av FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing i september 1995, den deklaration och det handlingsprogram som antogs i Beijing samt de dokument som antogs den 9 juni 2000 respektive den 11 mars 2005 till följd av FN:s möten Beijing +5 och Beijing +10 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Beijingdeklarationen och handlingsplanen,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor[1],
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet[2],
– med beaktande av arbetsdokumentet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet, utarbetat efter en analys av enkätsvar från de ordförande och vice ordförande som ansvarar för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de 22 utskotten,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0478/2006), och av följande skäl:
A. En majoritet av utskotten lägger alltid eller ibland viss vikt vid integrering av ett jämställdhetsperspektiv, medan en minoritet aldrig eller sällan intresserar sig för detta.
B. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i gemenskapsrätten och enligt artikel 2 i fördraget har gemenskapen i uppdrag att främja jämställdheten.
C. I artikel 3.2 i fördraget fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv eftersom det där slås fast att gemenskapen i all sin verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.
D. Sedan 2005 pågår en process som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män leder, och arbete bedrivs inom högnivågruppen för jämställdhet.
E. En ordförande eller vice ordförande som i respektive utskott ansvarar för integrering av ett jämställdhetsperspektiv har deltagit aktivt varje gång utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet har sammanträtt.
F. Andelen kvinnliga ledamöter i parlamentet har ständigt ökat och gått från 17,5 procent 1979 till 30,33 procent 2004.
G. I parlamentets administration är kvinnorna underrepresenterade på ansvarsfulla poster i organ där politiska beslut fattas.
H. I parlamentets sju generaldirektorat har endast två kvinnor utsetts till generaldirektör. Tyvärr söker alltför få kvinnor generaldirektörstjänster och därför uppmuntras kvinnor att allvarligt överväga att söka ansvarsfulla poster inom parlamentets förvaltning.
I. Även om en majoritet av utskotten är för en integrering av ett jämställdhetsperspektiv har de flesta lagt fast sina framtida politiska prioriteringar utan någon strategi för att integrera ett jämställdhetsperspektiv.
J. Hittills har inget utskott ställt upp några konkreta mål för att genomföra en sådan strategi.
K. Hälften av utskotten anser att deras kompetens är under utveckling och hälften av utskotten är mycket intresserade av att få fortbildning om integrering av ett jämställdhetsperspektiv inom sitt sekretariat.
L. Utskottens politiska och administrativa samarbete med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män varierar från regelbundet till sporadiskt.
M. I enlighet med artikel 46.6 i arbetsordningen bjuder de flesta utskotten regelbundet in jämställdhetsutskottets föredragande för yttrande till det ansvariga utskottets sammanträde när betänkandet i fråga diskuteras.
N. De flesta utskotten tar ställning för en integrering av ett jämställdhetsperspektiv för en bättre lagstiftning, och hälften av utskotten har redan konsulterat jämställdhetsexperter.
Utvärdering av integreringen av ett jämställdhetsperspektiv
1. Europaparlamentet framhåller att kravet på jämställdhet bör visa sig i en praktisk metod som inte skapar motsättningar mellan kvinnor och män.
2. Europaparlamentet framhåller att integrering av ett jämställdhetsperspektiv medför en positiv utveckling för både kvinnor och män.
3. Europaparlamentet understryker att integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av politiska beslutprocesser, så att de aktörer som normalt deltar i det politiska arbetet integrerar jämställdhetsperspektivet i all politik på alla nivåer och i alla skeden.
4. Europaparlamentet framhåller att integrering av ett jämställdhetsperspektiv inte kan ersätta specifik politik för att rätta till situationer som uppstått på grund av bristande jämställdhet, och betonar att jämställdhetspolitik och integrering av ett jämställdhetsperspektiv är två olika strategier som kompletterar varandra och måste föras parallellt för att jämställdhetsmålet skall uppnås.
5. Europaparlamentet framför sitt tack till de österrikiska och finländska ordförandeskapen som i ministerrådet framhävt hur viktiga männen är för integreringen av ett jämställdhetsperspektiv.
6. Europaparlamentet påpekar att en integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär att man ser till att jämställdhetsperspektivet och jämställdhetsmålet står i centrum för all verksamhet – politik, utveckling, forskning, engagemang och dialog, lagstiftning, resursfördelning samt planering, genomförande och uppföljning av program och projekt.
7. Europaparlamentet åtar sig att i sin verksamhet anta och tillämpa en strategi med konkreta mål för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapspolitiken, och uppdrar åt det behöriga utskottet att utarbeta denna strategi före slutet av den pågående mandatperioden.
8. Europaparlamentet framhåller betydelsen av det uppdrag högnivågruppen för jämställdhet har fått och att det har fastställts att integrering av ett jämställdhetsperspektiv i lagstiftning, kommunikations- och informationspolitik, jämställdhetsintegrerad budgetering och personalpolitik är en högprioriterad fråga.
9. Europaparlamentet uppmanar högnivågruppen för jämställdhet att fortsätta att uppmuntra och främja hela denna process med utgångspunkt i de uppgifter som regelbundet lämnas av utskotten och ordföranden för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och att uppmuntra medlemsstaterna att driva samma politik.
10. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som de politiska grupperna kan spela för att uppmuntra och stödja kvinnor och göra det möjligt för kvinnor att vara fullständigt delaktiga i det offentliga livet, genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina program och verksamhet samt stödja att fler kvinnor deltar i valen till Europaparlamentet och nationella val. Parlamentet uppmanar de politiska partierna i hela Europa att införa obligatoriska kvotsystem för sina listor för alla kollektiva organ.
11. Europaparlamentet lyckönskar de utskott som genomför en integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete, och kräver att övriga utskott gör samma sak.
12. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att fortsätta låta tjänstemännen få fortbildning om integrering av ett jämställdhetsperspektiv.
13. Europaparlamentet konstaterar att generaldirektören för EU-intern politik som har ansvar för parlamentets utskott har den högsta andelen kvinnliga handläggare bland sin personal, och uppmanar alla generaldirektorat vid parlamentet att genomföra EU:s lagstiftning om lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet.
14. Europaparlamentet kräver att vid varje utskottssekretariat vid generaldirektoraten för EU‑intern politik och EU-extern politik skall en tjänsteman arbeta som speciellt utbildats om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, och dessa tjänstemän bör uppmuntras att bilda ett nätverk samordnat av jämställdhetsutskottets sekretariat där man regelbundet kan diskutera goda lösningar.
15. Europaparlamentet beklagar att tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna inte innehåller tillräckliga åtgärder för att tjänstemännen skall kunna förena familje- och yrkesliv.
16. Europaparlamentet kräver att jämställdhetsperspektivet beaktas vid utannonsering av lediga tjänster inom EU:s institutioner.
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i framtiden
17. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att använda exakta termer och definitioner som överensstämmer med internationella normer när man diskuterar integrering av ett jämställdhetsperspektiv.
18. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att parlamentets utskott har lämpliga verktyg för goda kunskaper om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, t.ex. könsuppdelade indikatorer, uppgifter och statistik samt information om hur budgetmedlen fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och uppmuntrar utskotten att utnyttja intern kompetens (sekretariatet vid det behöriga utskottet, berörd avdelning, biblioteket osv.) och extern kompetens vid lokala, regionala, nationella och internationella offentliga eller privata institutioner, små, medelstora och stora företag samt universitet som arbetar på jämställdhetsområdet.
19. Europaparlamentet uppmanar ordföranden för det behöriga utskottet att regelbundet informera utskottsordförandekonferensen så att den kan bedöma vilka framsteg som görs på området.
20. Europaparlamentet betonar att vid integrering av ett jämställdhetsperspektiv bör man beakta varje utskotts specifika behov. Parlamentet kräver att det, under ledning av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, vartannat år görs utvärderingar inom parlamentets 22 utskott, på grundval av den enkät som lämnats till de ordförande och vice ordförande som ansvarar för integrering av ett jämställdhetsperspektiv, där man tar upp bristerna i utskottens och delegationernas arbete samt framstegen när det gäller integrering av ett jämställdhetsperspektiv i varje utskott.
21. Europaparlamentet uppmanar presidiet att ta upp högnivågruppen för jämställdhet som en positiv förebild i kontakterna med parlamenten i medlemsstaterna.
22. Europaparlamentet kräver att jämställdhetsutbildning arrangeras för samtliga ledamöter i parlamentet inför nästa mandatperiod.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europarådet.
MOTIVERING
I det allmänna perspektivet att skydda och främja de mänskliga rättigheterna har Europas nationella och överstatliga institutioner i uppdrag att främja jämställdheten mellan kvinnor och män och deras fulla delaktighet i samhället, bekämpa kränkningar av kvinnors frihet och värdighet (genom att till exempel bekämpa kvinnovåld och människohandel), avskaffa diskriminering på grundval av kön och främja en balanserad representation av kvinnor och män i samhällslivet.
Kvinnors värdighet och kvinnorollen är föremål för en fortlöpande mänsklig och institutionell diskussion och har under de senaste åren uppmärksammats alldeles särskilt, i synnerhet inom ramen för den övergripande gemenskapspolitiken i Lissabonstrategin, i samband med den demografiska utmaningen och när det gäller att förena familje- och yrkesliv.
Respekt för olikheter
Att fullt ut erkänna att kvinnor och män är olika och kompletterar varandra bidrar till att mänskligheten behåller sin värdighet. Denna tanke går längre än det förenklade resonemanget om principer om en gemensam marknad, eftersom frihet inte bara handlar om fri konkurrens. Det handlar nämligen om en mer allmängiltig förståelse som bygger på kvinnans natur och kvinnans engagemang i alla relationer mellan människor som den mellanmänskliga samlevnaden och samarbetet i det offentliga livet på många olika sätt bygger på. I detta breda och differentierade perspektiv och framför allt mot bakgrund av skyddet för och främjandet av de mänskliga rättigheterna, bidrar kvinnan med ett specifikt värde, dels i egenskap av människa, dels i egenskap av kvinna, oberoende av kulturellt sammanhang, själsliga, psykologiska eller fysiska kvinnliga särdrag såsom ålder, hälsa, utbildning, arbete och civilstånd.
De grundläggande rättigheterna i Europa
Beträffande de grundläggande rättigheterna garanteras rätten till likabehandling i dag i gemenskapsrätten genom artikel 14 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknats och ratificerats av EU:s samtliga medlemsstater. Denna konvention är för närvarande den enda rättsliga grund som garanterar ett förbud mot alla former av diskriminering i Europa och som tillåter Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att döma de stater som kränker dessa rättigheter. Med den grundläggande principen om att alla människor är lika mycket värda som utgångspunkt måste vi fortsätta att främja rättsliga instrument som tryggar kvinnors frihet och grundläggande värdighet och fördöma all könsdiskriminering.
Kampen mot diskriminering
Världssamfundet har tydligt bekräftat att principen om icke-diskriminering inte hindrar stater från att vidta åtgärder för att främja fullständig och verklig jämlikhet, på villkor att åtgärderna kan motiveras på ett sakligt och rimligt sätt. I detta sammanhang hänvisar protokoll 12, som medlemsstaterna har kunnat underteckna sedan den 4 november 2000, till artikel 14 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och garanterar att ingen får utsättas för någon form av diskriminering av en offentlig myndighet av vilket skäl det än må vara. Som en förklaring av diskrimineringsbegreppet återges i den rapport där protokoll 12 kommenteras, definitionen av diskriminering som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna konsekvent har tolkat det: en skillnad är diskriminerande om det inte finns sakliga eller rimliga skäl till den, det vill säga att den inte har ett ”legitimt syfte” eller om ”medlen inte står i rimlig proportion till målet”[1].
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europa
Det råder dock fortfarande en obalans mellan kvinnor och män på samhällslivets alla områden. Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv är en av de strategier som fastställts för att få dessa kränkningar att upphöra. Enligt Europarådets definition, som stöds av medlemsstaterna, innebär integrering av ett jämställdhetsperspektiv att de aktörer som vanligtvis deltar i utformningen av politiken omorganiserar, förbättrar, utvecklar och utvärderar beslutsprocesser för att integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla områden och alla nivåer. Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv ersätter inte den specifika politik som syftar till att åtgärda de situationer som uppstått på grund av ojämlikhet mellan könen, utan fungerar som en kompletterande strategi för den traditionella politiken.
Gemenskapsrätten och Europeiska unionens politiska åtgärder på området inspireras av Europarådets idéer och åtgärder. I gemenskapsrätten tas dessa principer upp i artiklarna 2, 3, 13, 137 och 141 i EG-fördraget; de tillämpas i många EU-direktiv och utgör den rättsliga grunden många av EG-domstolens domar när det gäller gemenskapens arbetsrätt. Europeiska kommissionen har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att främja jämställdheten mellan kvinnor och män, vilket grönboken om jämställdhet och icke‑diskriminering är ett exempel på, och publicerar varje år en rapport om framstegen för integreringen av jämställdhetsperspektivet på strategiska områden. För att skapa en institutionell ram för sitt eget politiska åtagande har Europaparlamentet antagit en resolution om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet. Det är denna resolution som det här betänkandet utgår ifrån.
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet
Detta betänkande har fördelen att vara det första av parlamentets dokument om en specifik utvärdering av hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i parlamentsutskottens politiska verksamhet.
Tre viktiga påpekanden om bakgrund och framtidsutsikter bör först göras. Först och främst kan ledamöterna inte dölja de enskilda frågornas politiska och tekniska dynamik. Denna dynamik beror å ena sidan på de befogenheter som stadgas i arbetsordningen, och å andra sidan på utskottsledamöternas intressen. Denna interna dynamik avgör även hur stor uppmärksamhet som riktas på den specifika frågan om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de olika parlamentsutskotten, liksom kvaliteten hos de vice ordförandenas svar inom ramen för utvärderingen. Parlamentet bör först fråga sig hur man främjar integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör ingalunda leda till moraliska fördömanden av enskilda personer. Föredraganden vädjar dock till sina kollegers goda vilja och uppfinningsrikedom samt uppmanar dem att utarbeta och konkretisera strategier för att integrera jämställdhetsperspektivet då det visar sig politiskt lämpligt.
Den utvärdering som inletts här kommer att genomföras i praktiken allteftersom ledamöterna regelbundet redovisar hur jämställdhetsperspektivet genomförts. När utskotten två gånger per mandatperiod besvarar frågorna från det ansvariga utskottet torde integrering av jämställdhetsperspektivet konsolideras i utskotten, och rekommendationer skulle kunna utarbetas till nytta för varje utskott. Detta bör betonas, eftersom man under utvärderingen absolut måste undvika jämförelser mellan till exempel utvecklingsutskottet, industriutskottet och kulturutskottet, eftersom deras befogenheter enligt arbetsordningen skiljer sig åt. Den framtida utvärderingen kommer dock att belysa hur varje utskott går till väga för att integrera jämställdhetsperspektivet inom ramen för sina befogenheter.
Metod
Ordföranden för det ansvariga utskottet har arbetat på två sätt parallellt:
Hon har regelbundet under hela året inbjudit de vice ordförande som ansvarar för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i varje parlamentsutskott till diskussioner med ledamöterna i det ansvariga utskottet. Detta nyskapande tillvägagångssätt har välkomnats av samtliga berörda ledamöter. Ett tack bör även riktas till generaldirektören för EU-intern politik som tagit upp denna fråga i parlamentsutskottens sekretariat, vilka ofta underlättat samarbetet med det ansvariga utskottets sekretariat. Den 10 juli 2006 inbjöds samtliga vice ordförande till en diskussion med det ansvariga utskottet. Denna diskussion hade tre syften. För det första skulle deltagarna bekanta sig med utvärderingen av integrering av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets verksamhet. För det andra skulle det redogöras för den enkät som tagits fram i detta syfte. För det tredje skulle deltagarna tillsammans fastställa vilken tidsfrist som skulle gälla.
Vidare har föredraganden, i syfte att inhämta pålitlig information för parlamentsutskottens arbete, bett de vice ordförandena att besvara en enkät med 25 frågor. Denna enkät består av fyra huvuddelar: (1) det ansvariga utskottets åtgärdsområde; (2) jämställdhetsstrategin samt de kort- och långsiktiga målen; (3) tillämpningen av jämställdhetsprincipen i utskottens verksamhet; (4) sakkunskap i fråga om jämställdhet, rådfrågning och samarbete mellan det ansvariga utskottet och övriga tjänster inom och utanför institutionen. I detta betänkande finns en kvantitativ och kvalitativ analys av de mottagna svaren.
- [1] Abdulaziz, Cabales och Balkandi mot Förenade kungariket, dom av den 28 maj 1985, serie A nr 94 § 72.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet |
|||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
FEMM |
|||||||||
|
Rådgivande utskott |
|
|
|
|
|
|||||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
|
|||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||
|
Föredragande |
Anna Záborská |
|
||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||
|
Behandling i utskott |
4.10.2006 |
13.11.2006 |
20.12.2006 |
|
|
|||||
|
Antagande |
20.12.2006 |
|||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
30 0 1 |
||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Emine Bozkurt, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Esther Herranz García, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Pia Elda Locatelli, Angelika Niebler, Doris Pack, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Christa Prets, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská |
|||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Anna Hedh, Elisabeth Jeggle, Christa Klaß, Zita Pleštinská, Karin Resetarits, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Bernadette Vergnaud |
|||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Hanna Foltyn-Kubicka |
|||||||||
|
Ingivande |
22.12.2006 |
|||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
|||||||||