Betänkande - A6-0073/2007Betänkande
A6-0073/2007

BETÄNKANDE om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter

23.3.2007 - (KOM(2006)0168 – C6‑0233/2005 – 2005/0127(COD)) - ***I

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Nicola Zingaretti

Förfarande : 2005/0127(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0073/2007

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter

(KOM(2006)0168 – C6‑0233/2005 – 2005/0127(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0168)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0233/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0073/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslagParlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 5

(5) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter föreskrivs civilrättsliga och administrativa åtgärder, förfaranden och sanktioner. Bestämmelserna i det direktivet bör kompletteras med tillräckligt avskräckande straffrättsliga bestämmelser som är tillämpliga i hela gemenskapen. En tillnärmning av vissa straffrättsliga bestämmelser är nödvändig för en effektiv kamp mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Gemenskapslagstiftaren är behörig att vidta de straffrättsliga åtgärder som krävs för att garantera att de bestämmelser som denne utfärdar om skydd av immateriella rättigheter får full verkan.

(5) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter föreskrivs civilrättsliga och administrativa åtgärder, förfaranden och sanktioner. Bestämmelserna i det direktivet bör kompletteras med tillräckligt avskräckande straffrättsliga bestämmelser som är tillämpliga i hela gemenskapen. En tillnärmning av vissa straffrättsliga bestämmelser är nödvändig för en effektiv kamp mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Gemenskapslagstiftaren är behörig att vidta de straffrättsliga åtgärder som krävs för att garantera den fulla verkan av de bestämmelser som denne utfärdar om skydd av immateriella rättigheter, i enlighet med definitionen i detta direktiv och i varje fall med uteslutande av patenträttigheter.

Motivering

Ändringen är nödvändig för att skapa enhetlighet med de andra ändringsförslagen och syftar till att från första början begränsa direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag 2

Skäl 6a (nytt)

(6a) I sin resolution av den 7 september 2006 om falska läkemedel ansåg Europaparlamentet att Europeiska unionen så snart som möjligt borde skaffa sig möjligheter att effektivt bekämpa de olagliga metoder som används vid pirattillverkning och förfalskning av läkemedel.

Motivering

Enligt tullmyndigheternas statistik från 2005 om beslag av förfalskade varor vid EU:s gränser ökade beslagen av förfalskade läkemedel med 100 procent under 2005 jämfört med 2004.

Ändringsförslag 3

Skäl 8

(8) Bestämmelser som syftar till att underlätta straffrättsliga utredningar bör anges. Medlemsstaterna bör föreskriva att de berörda innehavarna av immateriella rättigheter eller deras företrädare samt experter skall kunna bidra till utredningar som genomförs av gemensamma utredningsgrupper.

(8) Bestämmelser som syftar till att underlätta straffrättsliga utredningar bör anges. Medlemsstaterna bör föreskriva att de berörda innehavarna av immateriella rättigheter eller deras företrädare samt experter skall kunna bidra till utredningar som genomförs av gemensamma utredningsgrupper. Medverkan från de berörda innehavarna av immateriella rättigheter bör bestå i en stödjande funktion som inte äventyrar de statliga utredningarnas opartiskhet.

Motivering

Det bör klargöras att det faktum att ett brottsoffer bidrar till polisens och åklagarmyndigheternas utredningar inte får äventyra dessa statliga utredningsmyndigheters opartiskhet. Rättsstatsprincipen förutsätter att objektiviteten och opartiskheten upprätthålls.

Ändringsförslag 4

Skäl 9a (nytt)

 

(9a) Alla rättigheter i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör respekteras när brott och straffrättsliga påföljder definieras, under brottsutredningar och vid straffrättsliga förfaranden.

Ändringsförslag 5

Skäl 10

(10) Det här direktivet påverkar inte de regler för Internetleverantörers ansvar som föreskrivs i artiklarna 12–15 i direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel.

(10) Det här direktivet påverkar inte de regler för Internetleverantörers ansvar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden1.

 

_______________________

1 EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

Ändringsförslag 6

Skäl 10a (nytt)

 

(10a) Det här direktivet påverkar inte de regler för ansvar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället1.

 

_______________________

1 EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

Ändringsförslag 7

Skäl 12a (nytt)

 

(12a) Ett tillräckligt skydd av immateriella rättigheter inom den audiovisuella sektorn bör säkerställas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång1.

 

___________

1 EGT L 320, 28.11.1998, s. 54.

Motivering

Direktiv 98/84/EG är för tillfället den enda lagstiftning som antagits på gemenskapsnivå till skydd för audiovisuella rättigheter mot den ökande pirattillverkningen och varumärkesförfalskningen. Detta skydd åstadkoms främst genom villkorad tillgång, d.v.s. en teknisk lösning som tillåter att man kontrollerar och garanterar utnyttjandet av audiovisuellt innehåll som sänds i kodad form. Att låta detta förslag omfatta intrång rörande villkorad tillgång, genom att hänvisa till direktiv 98/84/EG, skulle utgöra en viktig avskräckande faktor för kriminella organisationer som begår intrång i audiovisuella rättigheter och räknar med strafflöshet på grund av att det för tillfället finns så stora olikheter mellan de olika medlemsstaternas lagstiftningar.

Ändringsförslag 8

Artikel 1, stycke 1

I detta direktiv fastställs de straffrättsliga åtgärder som krävs för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.

I detta direktiv fastställs de straffrättsliga åtgärder som krävs för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter, i enlighet med nedanstående definitioner, i samband med varumärkesförfalskning och pirattillverkning.

Motivering

Förslagets målsättningar uppnås bäst om direktivet uttryckligen fokuserar på att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Den nuvarande ordalydelsen skulle faktiskt även kunna leda till en kriminalisering av tvister om immateriella rättigheter som vanligtvis är av civil karaktär och som förekommer mellan lagliga kommersiella företag. Ändringsförslaget syftar till att precisera direktivets tillämpningsområde genom hänvisningen till de definitioner som anges i följande ändringsförslag.

Ändringsförslag 9

Artikel 1, stycke 2

Dessa åtgärder skall tillämpas på de immateriella rättigheter som föreskrivs i gemenskapslagstiftning och i medlemsstaternas nationella lagstiftningar.

Dessa åtgärder skall tillämpas på de immateriella rättigheter, med undantag av patenträttigheter, som föreskrivs i gemenskapslagstiftning.

Motivering

Ändringsförslaget syftar till att från första början begränsa direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag 10

Artikel 1, stycke 2a (nytt)

 

Kommersiella rättigheter som skyddas av patent skall inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.

Motivering

Detta direktivs faktiska tillämpningsområde bör formuleras noggrannare, i enlighet med målet om bättre, öppnare och mer förståelig lagstiftning.

På grund av de flesta forskningsprojektens komplexa karaktär riskerar alltid uppfinnarna att kränka patenträttigheter i sitt arbete. Om man fastställer straffrättsliga påföljder för kränkning av patenträttigheter skulle detta kunna förhindra att uppfinnare och forskare gör innovativa val.

Ändringsförslag 11

Artikel 1, stycke 2b (nytt)

 

Detta direktiv skall särskilt inte omfatta intrång i immateriella rättigheter i samband med

 

– patent, bruksmodellskydd eller tilläggsskydd,

 

– parallellimport av originalprodukter som har marknadsförts i ett tredjeland med rättighetshavarens tillstånd.

Motivering

Direktivets tillämpningsområde måste begränsas.

Ändringsförslag 12

Artikel 2, rubriken

Definition

Definitioner

Motivering

Begreppet varumärkesförfalskning bör definieras eftersom det är centralt för det föreslagna direktivets tillämpning. Påföljder kan bara tillämpas om begreppet varumärkesförfalskning är tydligt definierat. Definitionen bör omfatta alla former av intrång i immateriella rättigheter, inbegripet innehav av varumärkesförfalskade varor.

Ändringsförslag 13

Artikel 2

I detta direktiv avses med ”juridisk person” varje enhet som har denna ställning enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag av stater och andra offentliga organ vid utövandet av de befogenheter som de har i egenskap av statsmakter samt internationella offentliga organisationer.

I detta direktiv avses med

 

a) ”immateriella rättigheter” en eller flera av följande rättigheter:

 

– upphovsrätt,

 

– rättigheter närstående upphovsrätten,

 

– en databasproducents sui generis-rätt,

 

– rättigheter som tillhör skaparen av kretsmönster i halvledarprodukter,

 

– varumärkesrättigheter, i den mån de kan omfattas av straffrättsligt skydd utan att detta strider mot bestämmelserna för den fria marknaden eller skadar forskningsverksamheten,

 

– formskydd,

 

– geografiska beteckningar,

 

– firmanamn, om dessa är skyddade som exklusiva rättigheter i den nationella lagstiftningen,

 

– i varje fall de rättigheter som föreskrivs på gemenskapsnivå rörande de varor som avses i artikel 2.1 a och b i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter1, och i varje fall med undantag av patenträttigheter,

 

b) ”intrång som begås i kommersiell omfattning” varje intrång i en immateriell rättighet som begås i syfte att uppnå kommersiell fördel, med undantag av gärningar som begås av privata användare för personliga ändamål utan vinstsyfte,

 

c) ”uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet” ett avsiktligt och medvetet intrång i denna rättighet, som begås i syfte att uppnå ekonomisk fördel i kommersiell omfattning,

 

d) ”juridisk person” varje enhet som har denna ställning enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag av stater och andra offentliga organ vid utövandet av de befogenheter som de har i egenskap av statsmakter samt internationella offentliga organisationer.

 

___________

1 EUT L 196, 2.8.2003, s. 7.

Ändringsförslag 14

Artikel 3

Medlemsstaterna skall beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning, liksom försök och medverkan till och anstiftan av ett sådant intrång.

Medlemsstaterna skall beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning, liksom medverkan till och anstiftan av det aktuella intrånget.

Ändringsförslag 15

Artikel 3, stycke 1a (nytt)

Straffrättsliga påföljder skall inte tillämpas vid parallellimport av originalprodukter som har marknadsförts i ett land utanför Europeiska unionen med tillstånd från rättighetshavaren.

Motivering

Vid parallellimport av originalprodukter som har marknadsförts med tillstånd från rättighetshavaren i ett land utanför EU föreligger inte piratkopiering.

Ändringsförslag 16

Artikel 3, stycke 1b (nytt)

Medlemsstaterna skall se till att skälig användning av ett skyddat alster, inklusive användning genom reproduktion i form av kopior eller i ljudform eller med andra medel, för syften i förbindelse med kritik, kommentering, nyhetsrapportering, undervisning (inklusive kopior för användning i klassrum), studier eller forskning, inte betecknas som brott.

Motivering

Pressfriheten måste skyddas för straffrättsliga åtgärder. Yrkesutövare som journalister, vetenskapsmän och skollärare är inte kriminella, och tidningar, forskningsinstitut och skolor är inga kriminella organisationer. Det här lämnar inte rättigheter oskyddade eftersom civilt skadestånd är möjligt.

Ändringsförslag 17

Artikel 4, punkt 2, led a

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet.

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet, inklusive förstöring av material eller utrustning som använts för intrånget.

Motivering

Ändringsförslaget gör att artikel 4.2 a i förslaget till direktiv överensstämmer med artikel 10 i direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

Ändringsförslag 18

Artikel 4, punkt 2, led b

b) Stängning, hel eller delvis, slutgiltig eller tillfällig, av den inrättning som huvudsakligen använts för att begå det aktuella intrånget.

b) Stängning, hel eller delvis, slutgiltig eller tillfällig, av den inrättning som använts för att begå det aktuella intrånget.

Motivering

Samma uppsättning påföljder bör tillämpas på alla inrättningar som har använts för att begå ett intrång.

Ändringsförslag 19

Artikel 4, punkt 2, led ga (nytt)

ga) Beslut om att intrångsgöraren skall betala kostnaderna för förvaring av de beslagtagna varorna.

Motivering

Som kompletterande påföljd bör varumärkesförfalskaren också kunna dömas till att betala kostnaderna för förvaring av de varor som sparas i utredningssyfte. Även om antalet varor är litet kan dessa kostnader bli betydande om varorna är skrymmande och utredningen drar ut på tiden.

Ändringsförslag 20

Artikel 5, punkt 1

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att fysiska personer som är ansvariga för sådana brott som avses i artikel 3 skall kunna bestraffas med en högsta straffsats på minst 4 års fängelse när brotten har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att fysiska personer som är ansvariga för sådana brott som avses i artikel 3 skall kunna bestraffas med en högsta straffsats på minst 4 års fängelse när brotten är allvarliga enligt artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism1, eller har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

 

________________

1 EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

Motivering

Den föreslagna ändringen motiveras av det faktum att det i flera nationella lagstiftningar redan har antagits rätt stränga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter utan att det för den skull förutsätts att brottet begås inom ramen för en kriminell organisation. Om man fastställer detta element som en förutsättning för åläggandet av en strängare påföljd kan det försvåra en korrekt tillämpning av de nationella skyddsformerna.

Ändringsförslag 21

Artikel 5, punkt 2, led a

a) med ett högsta belopp på minst 100 000 euro för andra fall än de grövsta,

a) med ett högsta belopp på minst 100 000 euro för andra fall än de som avses i punkt 1,

Motivering

Den föreslagna ändringen syftar till att förtydliga texten utan att dess ursprungliga innebörd ändras.

Ändringsförslag 22

Artikel 5 punkt 2a (ny)

2a. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att upprepade brott enligt artikel 3 som begåtts av fysiska och juridiska personer i en annan medlemsstat beaktas vid fastställandet av straffsatserna i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Motivering

För att straffet skall vara effektivt och avskräckande måste de nationella domstolarna, vid fastställandet av strängheten hos det straff som skall utdömas, beakta intrång i immateriella rättigheter.

Ändringsförslag 23

Artikel 6

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, åtminstone om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, om brottet är allvarligt enligt artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism1, eller har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

 

________________

1 EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

Motivering

Den föreslagna ändringen motiveras av det faktum att det i flera nationella lagstiftningar redan har antagits rätt stränga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter utan att det för den skull förutsätts att brottet begås inom ramen för en kriminell organisation. Om man fastställer detta element som en förutsättning för åläggandet av en strängare påföljd kan det försvåra en korrekt tillämpning av de nationella skyddsformerna.

Ändringsförslag 24

Artikel 6a (ny)

Artikel 6a

 

Medlemsstaterna skall se till att det genom straffrättsliga, civilrättsliga och förfarandemässiga åtgärder blir möjligt att förbjuda och bestraffa missbruk av hot om straffrättsliga påföljder.

 

Medlemsstaterna skall förbjuda felaktig tillämpning av förfaranden, särskilt att straffrättsliga åtgärder används för att se till att civilrättsliga bestämmelser följs.

Motivering

Hot om straffrättsliga påföljder ger rättighetshavaren betydligt bättre möjligheter att avskräcka exempelvis konkurrenter från intrång. Både i internationell rätt och EU-rätt måste missbruk av immateriella rättigheter beivras. Missbruk sätter den fria konkurrensen ur spel i strid med artiklarna 28 ff. och 81 ff. i EG-fördraget.

Ändringsförslag 25

Artikel 6b (ny)

Artikel 6b

 

Medlemsstaterna skall se till att de svarandes rättigheter vederbörligen skyddas och garanteras.

Ändringsförslag 26

Artikel 7

Gemensamma utredningsgrupper

Samarbete med gemensamma utredningsgrupper

Medlemsstaterna skall se till att berörda innehavare av immateriella rättigheter eller deras företrädare liksom experter kan bidra till arbetet inom gemensamma utredningsgrupper som utreder sådana brott som avses i artikel 3.

Medlemsstaterna skall se till att innehavare av immateriella rättigheter samarbetar med gemensamma utredningsgrupper i enlighet med de arrangemang som föreskrivs i rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper1.

 

______________________

1 EGT L 162, 20.6.2002, s. 1.

Ändringsförslag 27

Artikel 7, stycke 1a (nytt)

 

Medlemsstaterna skall vidta adekvata skyddsåtgärder för att se till att denna medverkan inte inkräktar på den anklagade personens rättigheter, till exempel genom att påverka bevisningens riktighet, tillförlitlighet och opartiskhet.

Motivering

Rättighetshavarnas inblandning i de gemensamma utredningsgrupperna utgör en risk med tanke på all utrednings opartiska karaktär, de bevis som läggs fram och skyddet av den anklagades rättigheter. Medlemsstaterna måste säkra ett adekvat försvarsskydd och se till att normerna beträffande bevisning i samband med straffrättsliga förfaranden respekteras.

Ändringsförslag 28

Artikel 7, stycke 1b (nytt)

 

Alla utredningar och rättsliga förfaranden skall vara fullt förenliga med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som gäller skydd av personuppgifter, och med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter 1.

 

____________

EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Motivering

I artikel 8 i stadgan anges att ”(v)ar och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne” och att ”(d)essa uppgifter skall behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.” Direktivet syftar till att skydda människors rättigheter och frihet i samband med behandling av personuppgifter genom att ange riktlinjer för när sådan behandling är lagenlig.

Ändringsförslag 29

Artikel 7a (ny)

Artikel 7a

 

Rätt till information från polismyndigheterna

 

Medlemsstaterna skall införa bestämmelser om att polismyndigheterna, vid beslagtagande av varor som innebär intrång i immateriella rättigheter eller erhållande av övriga bevis på intrång, skall göra bevismaterialet i fråga tillgängligt för användning vid pågående eller kommande civilrättsliga förfaranden där en rättighetshavare väckt åtal mot en påstådd intrångsgörare inom Europeiska unionen, och i mån av möjlighet informera den berörda rättighetshavaren eller dennas företrädare om detta beslag eller bevismaterial. Medlemsstaterna kan kräva att tillhandahållandet av bevis till rättighetshavaren underställs krav om rimlig tillgång, säkerhet eller andra krav som garanterar bevisningens tillförlitlighet och inte hindrar eventuella andra straffrättsliga förfaranden.

Or. en

Motivering

Samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn på EU-nivå bör uppmuntras. Offentliga myndigheter, inbegripet myndigheter med ansvar för brottsbekämpning, bör ges möjlighet att dela information och bevis med den privata sektorn för att se till att rättsliga åtgärder, civila och straffrättsliga, kan vidtas effektivt och proportionerligt på grundval av rena och faktiska bevis mot förfalskare och pirattillverkare. Detta är helt och hållet förenligt med uppgiftsskyddslagstiftningen, särskilt direktiv 95/46/EG om uppgiftsskydd.

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

I. Inledning: förslagen av den 12 juli 2005

1. Den 12 juli 2005 lade kommissionen för Europaparlamentet och rådet fram ett förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (2005/0127(COD)). I detta sammanhang lades endast för rådet fram ett förslag till rambeslut om stärkta straffrättsliga åtgärder mot intrång i immateriella rättigheter (2005/0128(CNS)).

2. Enligt ifrågavarande förslag till direktiv förpliktades medlemsstaterna att beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning, inklusive försök och medverkan till och anstiftan av ett sådant intrång. I förslaget föreskrevs en uppsättning påföljder som omfattade allt från förverkande av de förfalskade varorna till fängelsestraff för den som begått intrånget. Också flera ytterligare påföljder föreskrevs, såsom stängning av den inrättning eller näringsförbud för den verksamhet inom ramen för vilken förfalskning eller försäljning av de förfalskade varorna hade skett, eller till exempel offentliggörande av den fällande domen. Genom förslaget till direktiv föreskrevs dock endast en skyldighet för medlemsstaterna att beteckna vissa gärningar som brott och att fastställa påföljder för dessa brott, utan att straffskalan preciserades[1].

3. Förslaget till rambeslut å sin sida syftade till att stärka de straffrättsliga åtgärderna genom tillnärmning av de nationella lagstiftningarna avseende intrång i immateriella rättigheter och genom samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller bekämpningen av sådana brott. Som komplettering av det ovannämnda förslaget till direktiv fastställdes i förslaget till rambeslut en lägsta straffsats för gärningsmännen: en högsta straffsats på minst 4 års fängelse när brotten har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i det kommande rambeslutet om bekämpning av organiserad brottslighet (2005/0003(CNS)) eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet, samt böter och vite med ett högsta belopp på minst 300 000 euro för samma gärningar.

II. EG-domstolens dom av den 13 september 2005 och Europeiska kommissionens ståndpunkt

1. I väntan på att dessa förslag skulle antas fastslog EG‑domstolen, i domen av den 13 september 2005 i mål C-176/03, kommissionen mot rådet, trots påpekandet att Europeiska gemenskapen i allmänhet inte har behörighet i straffrättsliga frågor, att detta ”emellertid inte [kan] hindra gemenskapslagstiftaren från att, då de behöriga myndigheternas tillämpning av effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder utgör en åtgärd som är absolut nödvändig för att bekämpa allvarliga hot mot miljön, vidta åtgärder som har ett samband med medlemsstaternas straffrättsliga bestämmelser och som gemenskapslagstiftaren anser vara nödvändiga för att säkerställa att de bestämmelser som denne utfärdar i fråga om miljöskydd får full verkan” (punkt 49).

2. Enligt domstolen måste man dessutom, för att på ett korrekt sätt fastställa den rättsliga grunden för en gemenskapsrättsakt, beakta rättsaktens syfte och innehåll. I detta avseende skulle det berörda ifrågasatta rambeslutet[2], vars huvudsakliga syfte och innehåll rörde skydd för miljön, ha måst basera sig på artikel 175 i EG‑fördraget (första pelaren) och inte på avdelning VI i EU-fördraget (tredje pelaren) (punkt 51).

3. Europeiska kommissionen antog till följd av denna dom ett meddelande[3] i vilket EG‑domstolens resonemang ges en bred tolkning och i vilket lagstiftningsåtgärder på straffrättens område accepteras utan begränsningar inom första pelaren och inom alla gemenskapens behörighetsområden som eventuellt kan beröras.

4. Enligt kommissionen bör fördelningen av befogenheter mellan första och tredje pelaren vara följande: de straffrättsliga bestämmelser som behövs för att säkerställa att gemenskapsrätten får full verkan faller under första pelaren, medan de ”horisontella” straffrättsliga bestämmelserna (polissamarbete och straffrättsligt samarbete; harmoniseringsåtgärder inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa) faller under tredje pelaren.

5. I detta hänseende har kommissionen åtagit sig att, bland annat i de fall där ett lagstiftningsinitiativ fortfarande är under behandling hos lagstiftaren, införa nödvändiga ändringar.

III. Förslaget av den 26 april 2006

1. Till följd av den diskussion som denna fråga, och särskilt den ovannämnda domen från EG‑domstolen, har väckt har kommissionen ansett att den bör ändra förslaget till direktiv och dra tillbaka förslaget till rambeslut av den 12 juli 2005[4].

2. Följaktligen lade kommissionen den 26 april 2006 fram ett nytt förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter, i vilket bestämmelserna i de två tidigare initiativen återupptas, uppdateras och sammanförs.

3. Särskilt har de bestämmelser om straffsatser och de utökade möjligheter till förverkande som fanns i förslaget till rambeslut nu integrerats i det nya förslaget till direktiv (se särskilt artiklarna 5-8). Detta är uppenbarligen ett av de första fall där kommissionen har tillämpat sitt nya system avseende straffrätt.

4. I all korthet definieras i artikel 1 direktivets syfte och tillämpningsområde; i artikel 2 definieras begreppet juridisk person i den mening som avses i direktivet; i artikel 3 anges medlemsstaternas skyldighet att beteckna vissa beteenden som brott; i artiklarna 4 och 5 fastställs påföljdernas natur respektive straffsatserna; i artikel 6 regleras möjligheterna till förverkande; i artikel 7 föreskrivs gemensamma utredningsgrupper för bekämpning av förfalskningar; i artikel 8 föreskrivs att det skall vara möjligt att på ämbetets vägnar inleda straffrättsliga förfaranden avseende de brott som definieras i direktivet; slutligen avser artiklarna 9 och 10 direktivets införlivande respektive ikraftträdande.

5. En jämförelse mellan det nya förslaget och de tidigare förslagen visar att det sist och slutligen endast är rambeslutets bestämmelser om behörighet och samordning av åtal som inte har återupptagits i det nya förslaget. I själva verket planerar kommissionen ett horisontellt tillvägagångssätt på detta område inom ramen för sin grönbok om behörighetskonflikter och ne bis in idem-principen i straffrättsliga förfaranden av den 23 december 2005[5]. I detta sammanhang anser kommissionen det inte vara nödvändigt att föreskriva ett särskilt system för skydd av immateriella rättigheter.

IV. Problematiska frågor och föredragandens ståndpunkt

1. Det faktum att straffrättsliga initiativs rättsliga grund ligger inom första pelaren är fullt förenligt med kommissionens breda tolkning av EG-domstolens dom av den 13 september 2005. Således finns det ingenting att invända mot i detta hänseende, om man godtar denna breda tolkning. Vissa problematiska frågor som inte verkar ha kunnat lösas i kommissionens ändrade förslag kvarstår dock.

2. Det handlar särskilt om direktivets tillämpningsområde. I motiveringen anges det att lagstiftningen i fråga är tillämplig på alla intrång i en immateriell rättighet enligt gemenskapslagstiftningen och/eller medlemsstaternas nationella lagstiftning, såsom direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

3. I uttalandet från kommissionen (2005/295/EG) om artikel 2 i direktiv 2004/48/EG fastställs en förteckning över dessa rättigheter i syfte att skapa större säkerhet när det gäller direktivets tillämpningsområde. I denna förteckning upptas särskilt ”patenträttigheter, inklusive rättigheter som härrör från certifikat om tilläggsskydd”.

4. Att också i fråga om patenträttigheter tillämpa straffrättsliga påföljder som fastställts på gemenskapsnivå är varken särskilt övertygande i sig eller förenligt med det tillvägagångssätt som gemenskapslagstiftaren under senaste år har följt.

5. I och för sig finns det inget brådskande behov av att ingripa genom straffrättsliga påföljder eftersom patentskyddet i flera medlemsstater redan omfattar straffrättsliga påföljder (böter och fängelse): detta gäller till exempel för den tyska[6], österrikiska[7], danska[8], spanska[9],

franska[10], ungerska[11], italienska[12], nederländska[13] och portugisiska[14] lagstiftningen. Trots att det även bör påpekas att det straffrättsliga skyddet saknas i andra lagstiftningar (såsom den engelska, belgiska eller grekiska), skulle införandet av sådana bestämmelser på gemenskapsnivå närmast leda till överlappning och tungroddhet inom lagstiftningsramen, förutom om man tänker sig att genom en explicit bestämmelse i direktivet (som skulle införas genom ett lämpligt ändringsförslag), eller genom den underförstådda tillämpningen av gemenskapsrättens företräde[15], fullständigt ersätta den nationella lagstiftningen med relevant gemenskapslagstiftning.

6. För det andra synes en tillämpning av straffrättsliga påföljder i fråga om patenträttigheter klart strida mot Europaparlamentets ståndpunkt, eftersom parlamentet under plenarsammanträdet den 6 juli 2005 förkastade kommissionens förslag till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar (2002/0047(COD)). Eftersom Europaparlamentet vid detta tillfälle med överväldigande majoritet[16] ansåg det vara olämpligt att lagstifta inom detta område, skulle fastställandet av straffrättsliga påföljder till skydd för patenträttigheter (för vilka bestämmelser alltså saknas) innebära en fragmentarisk och farlig inledning till en lagstiftning som med hänsyn till sin komplexitet bör vara så organisk och så brett accepterad som möjligt.

7. Med hänsyn till det ovannämnda lägger föredraganden fram ändringsförslag till artiklarna 1 och 2 i förslaget till direktiv, i syfte att begränsa direktivets tillämpningsområde och införa lämpliga definitioner. Detta innebär i praktiken att patenträttigheterna utesluts från direktivets tillämpningsområde genom att det fastställs att bestämmelserna i förslaget i fråga inte tillämpas på patenträttigheter i väntan på en mer utförlig lagstiftning om patenträttigheter på gemenskapsnivå (som bör antas genom ett lämpligt framtida direktiv). På detta sätt skulle man undvika att äventyra innehållet (även rörande straffrätt) i de framtida bestämmelserna i fråga om patenträttigheter. Dessutom begränsas direktivets tillämpningsområde till att omfatta endast de immateriella rättigheter som är föremål för gemenskapslagstiftning.

8. Slutligen föreslås i syfte att förenhetliga texten små ändringar av skäl 5 och av rubriken till artikel 2, samt tydligare och sakligare formuleringar i artiklarna 5, 6 och 7.

V. Framtida utveckling

1. Föredraganden önskar att gemenskapslagstiftaren, vid utarbetandet av framtida strategier för att bekämpa pirattillverkning och varumärkesförfalskning och i samband med att lagstiftaren inleder en mer omfattande harmonisering på området, även överväger möjligheten att finna olika former och sätt att ålägga påföljder även för dem som köper varor av olagligt ursprung.

  • [1]  EG‑domstolen tillåter i själva verket (jfr dom av den 21 september 1989 i mål C-68/88, kommissionen mot Republiken Grekland) traditionellt endast s.k. assimilation: i gemenskapslagstiftningen kan det föreskrivas att nationella straffrättsliga bestämmelser till skydd för vissa nationella intressen också skall tillämpas till skydd för motsvarande gemenskapsintressen. På detta sätt bildar de två bestämmelserna tillsammans en ny straffrättslig bestämmelse. Detta innebär att det i gemenskapslagstiftningen kan föreskrivas att vissa beteenden skall straffbeläggas men att gemenskapslagstiftningen måste ge utrymme för medlemsstaternas behörighet när det gäller att konkret fastställa och tillämpa påföljderna.
  • [2]  Rådets rambeslut 2003/80/RIF av den 27 januari 2003 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser.
  • [3]  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om följderna av EG-domstolens dom av den 13 september 2005, KOM(2005)0583.
  • [4]  Jfr artikel 250.2 i EG-fördraget: ”Så länge rådet inte har fattat något beslut, får kommissionen ändra sitt förslag när som helst under de förfaranden som leder fram till att en gemenskapsrättsakt antas”. Det anses att rätten till ändring också omfattar rätten att dra tillbaka ett förslag: jfr yttrandet av den 22 mars 2006 från utskottet för rättsliga frågor över resultatet av granskningen av aktuella lagförslag (2005/2214(INI)).
  • [5]  KOM(2005)0696.
  • [6]  Jfr § 142 i Bekanntmachung der Neufassung des Patentgesetzes (PatG) av den 16 december 1980.
  • [7]  Jfr artiklarna 147 och 149 i Patentgesetz 1970, såsom ändrad genom den federala lagen nr I 143.
  • [8]  Jfr avsnitt 57 i Danish Patents Act, nr 479 av den 20 december 1967.
  • [9]  Jfr artikel 273 i Código penal, såsom ändrad genom den organiska lagen nr 10/1995 av den 23 november 1995.
  • [10]  Jfr artikel L. 615-14 i Code de la propriété intellectuelle av den 26 januari 1990 och senare ändringar.
  • [11]  Jfr artikel 329/D i strafflagen.
  • [12]  Jfr artiklarna 473 och 474 i strafflagen, enligt vilka följande gärningar straffbeläggs: förfalskning, ändring eller användning av kännetecken för intellektuella skapelser eller industriella produkter och införande i landet och på marknaden av produkter med förfalskade märken, samt artikel 475 i vilken det föreskrivs ett ytterligare straff i form av offentliggörande av domen.  
  • [13]  Jfr artikel 45 i Dutch Patent Act (Rijksoctrooiwet) från 1910 och artikel 79.1 i Dutch Patent Act (Rijksoctrooiwet) från 1995.
  • [14]  Jfr artiklarna 261 och 262 i Código da Propiedade Industrial (lagdekret nr 16/95 av den 24 januari 1995 och senare ändringar).
  • [15]  Detta företräde innebär som bekant att en nationell domstol är förpliktad att tillämpa gemenskapsrätten i sin helhet och att således inte tillämpa den motsägelsefulla nationella lagstiftningen, oberoende av om denna är av ett tidigare eller senare datum än gemenskapslagstiftningen (jfr i detta sammanhang EG-domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, REG 1978, s. 629, punkt 24).
  • [16]  648 röster emot, 14 för och 18 nedlagda röster.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (29.11.2006)

till utskottet för rättsliga frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter
(KOM(2006)0168 – C6‑0233/2005 – 2005/0127(COD))

Föredragande: David Hammerstein Mintz

KORTFATTAD MOTIVERING

Mot bakgrund av EG-domstolens dom i mål C-176/03 nyligen, lägger kommissionen fram ett förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter enligt artikel 95 i EG-fördraget.

Utan att det påverkar befogenhetsområdet för utskottet för rättsliga frågor bör det påpekas att det finns allvarliga betänkligheter när det gäller den fria tolkning av domen som kommissionen gör i sitt meddelande KOM(2005)0583 och följaktligen också när det gäller förslagets rättsliga grund.

Bland de frågor som utskottet för industrifrågor, forskning och energi ansvarar för är det främst följande aspekter som bör uppmärksammas:

a) direktivets tillämpningsområde,

b) definitionen av ”kommersiell omfattning”,

c) definitionen av ”uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet”,

d) kriminalisering av medhjälp och anstiftan,

e) gemensamma utredningsgrupper,

f) grundläggande rättigheter.

Tillämpningsområde

Denna rättsakt syftar till att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i synnerhet i sektorerna för musik, lyxprodukter, kläder och liknande. Direktivet riskerar dock att få oroande konsekvenser om åtgärderna mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning utan vidare tillämpas på alla former av immateriella rättigheter. Det är viktigt att poängtera att intrång i vissa immateriella rättigheter kan se olika ut och att åtgärderna för att förhindra intrång i dessa därför också bör skilja sig åt. Det är skillnad på patentintrång som begås inom ramen för vanlig affärsverksamhet, till exempel laglig produktutveckling, och varumärkesförfalskning eller pirattillverkning som begås med bedrägligt uppsåt. Det finns civilrättsliga förfaranden för att hantera patentintrång, och personer som misstänks för detta bör inte likställas med brottslingar som pirattillverkare och varumärkesförfalskare. Ett företag kan behöva begå avsiktligt patentintrång för att visa att patentet i fråga saknar giltighet, och detta är något som bidrar till innovation. Intrång av denna typ bör även fortsättningsvis behandlas som civilrättsliga ärenden, utom när intrånget innebär ett allvarligt hot mot människors hälsa och säkerhet.

Kommersiell omfattning

Begreppet ”kommersiell omfattning” används i Tripsavtalet, men utan att definieras. Tolkningen underlättas dock av formuleringarna i Tripsavtalet, av hur begreppet används i hela avtalstexten samt av sammanhanget. Kommersiell omfattning innebär att intrånget måste ske i vinstsyfte och åsamka innehavaren av en immateriell rättighet direkt förlust. Utbyte av lagligen förvärvat innehåll som sker mellan privatpersoner utan vinstsyfte skall inte omfattas av direktivet.

Eftersom förslaget till direktiv bara syftar till att bestraffa intrång med kommersiell omfattning är det viktigt att ha en tydlig definition av begreppet för att undvika ett osäkert rättsläge. Skillnader mellan de olika medlemsstaterna gör att det inte fungerar att hänvisa till gällande praxis.

Uppsåtligt intrång i immateriella rättigheter

Straffrättsliga åtgärder bör bara tillämpas när intrånget varit medvetet och uppsåtligt, dvs. endast i de fall då brottet begås uppsåtligt och med berått mod i full vetskap om att det rör sig om intrång i en immateriell rättighet. Distinktionen är viktig eftersom ett intrång inte bör anses vara uppsåtligt bara för att det sker genom en medveten handling såsom att lyssna på musik eller titta på film.

Medhjälp och anstiftan

Det är viktigt att skilja mellan patentintrång som begås inom ramen för vanlig affärsverksamhet (laglig produktutveckling) och varumärkesförfalskning eller pirattillverkning som begås med bedrägligt uppsåt, ofta inom kriminella organisationer. Straffrättsliga påföljder för medhjälp och anstiftan till brott måste förbehållas de allvarligaste brotten. Det är oproportionerligt att bestraffa medverkan och anstiftan i fråga om intrång i immateriella rättigheter. Samtliga bestämmelser i stadgan om de grundläggande rättigheterna måste respekteras, i synnerhet artikel 49.3, där det står att: ”Straffets stränghet bör inte vara oproportionerlig i förhållande till lagöverträdelsen”.

Gemensamma utredningsgrupper

Enligt artikel 7 i förslaget har experter eller personer som företräder innehavare av immateriella rättigheter rätt att delta i utredningsarbetet. Även om innehavaren av de immateriella rättigheterna med säkerhet skulle kunna identifiera sina varor och produkter behövs viss försiktighet på denna punkt.

Eftersom det bara är innehavaren av en immateriell rättighet som kan tillåta eller förbjuda användning av den immateriella produkten, och för att skydda rättighetsinnehavaren, måste företrädare som deltar i utredningsgruppens arbete ha vederbörligt bemyndigande och mandat. För det andra måste medverkan från rättighetsinnehavaren eller dennes företrädare begränsas för att undvika att det rättsliga förfarandet ”privatiseras”. Mer omfattande eller aktiv medverkan från innehavarna av immateriella rättigheter skulle utgöra ett hot mot kravet på att utredningar och rättegångar skall vara rättvisa och opartiska.

Grundläggande rättigheter

Alla bestämmelser i stadgan om de grundläggande rättigheterna måste respekteras när brott och påföljder definieras liksom vid utredningar och rättsliga förfaranden. Framför allt bör följande artiklar i stadgan uppmärksammas: artikel 8 om skydd av personuppgifter, artikel 47 om rättvis rättegång och artikel 49 om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 9

(9) För att underlätta straffrättsliga utredningar eller förfaranden avseende brott som innebär intrång i immateriella rättigheter, bör utredningarna eller förfarandena inte vara beroende av att ett offer för brottet lämnar en försäkran eller en anmälan.

utgår

Motivering

Den brottsutredande myndigheten bör inte kunna agera på eget initiativ innan rättighetsinnehavaren har gjort en anmälan, för då inget licensavtal finns offentliggjort är det rättighetsinnehavarens grundläggande rättighet att disponera över sina rättigheter enligt eget gottfinnande.

Ändringsförslag 2

Skäl 9a (nytt)

 

(9a) Alla rättigheter i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör respekteras när brott och påföljder definieras, under brottsutredningar och vid rättsliga förfaranden.

Ändringsförslag 3

Artikel 1, stycke 1

I detta direktiv fastställs de straffrättsliga åtgärder som krävs för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.

I detta direktiv fastställs straffrättsliga åtgärder som krävs för att bekämpa och förhindra uppsåtliga intrång i immateriella rättigheter som begås i kommersiell omfattning.

Motivering

Genom ändringen knyter texten an till formuleringen i Tripsavtalet (artikel 61), som ligger till grund för detta förslag.

Ändringsförslag 4

Artikel 1, stycke 2

Dessa åtgärder skall tillämpas på de immateriella rättigheter som föreskrivs i gemenskapslagstiftning och i medlemsstaternas nationella lagstiftningar.

Genom direktivet harmoniseras dessa straffrättsliga åtgärder på EU-nivå där så krävs för att bekämpa uppsåtliga intrång i immateriella rättigheter som begås inom ramen för en kriminell organisation eller som medför risk för människors hälsa eller säkerhet.

Motivering

Genom ändringen knyter texten an till formuleringen i Tripsavtalet (artikel 61), som ligger till grund för detta förslag.

Ändringsförslag 5

Artikel 1, stycke 2a (nytt)

 

Utan att det påverkar redan befintliga åtgärder i medlemsstaterna skall åtgärderna i detta direktiv endast tillämpas på uppsåtligt varumärkesintrång, inklusive förfalskning, och pirattillverkning.

Motivering

Det är skillnad på patentintrång som begås inom ramen för vanlig affärsverksamhet, till exempel laglig produktutveckling, och varumärkesförfalskning och pirattillverkning som begås med bedrägligt uppsåt. Det finns civilrättsliga förfaranden för att hantera patentintrång, och personer som misstänks för detta bör inte likställas med brottslingar som pirattillverkare och varumärkesförfalskare. I fråga om patentintrång skulle detta innebära konflikt med medlemsstaternas civilrättsliga system.

Ändringsförslag 6

Artikel 1, stycke 2b (nytt)

 

Detta direktiv omfattar inte utbyte av lagligen förvärvat innehåll som sker mellan privatpersoner utan vinstsyfte.

Motivering

Förslaget till direktiv omfattar bara påföljder för intrång som begås i kommersiell omfattning (artikel 3).

Ändringsförslag 7

Artikel 2, rubriken

Definition

Definitioner

Motivering

Begreppet varumärkesförfalskning bör definieras eftersom det är centralt för det föreslagna direktivets tillämpning. Påföljder kan bara tillämpas om begreppet varumärkesförfalskning är tydligt definierat. Definitionen bör omfatta alla former av intrång i immateriella rättigheter, inbegripet innehav av varumärkesförfalskade varor.

Ändringsförslag 8

Artikel 2, stycke 1a (nytt)

 

Med intrång i kommersiell omfattning avses i detta direktiv intrång i en immateriell rättighet som begås i vinstsyfte och som innebär att rättighetsinnehavaren åsamkas en betydande direkt förlust.

Motivering

Trots att förslagets syfte är att enbart bestraffa intrång i kommersiell omfattning (artikel 3) ges ingen definition av detta begrepp. En tydlig definition är nödvändig för att undvika ett osäkert rättsläge. Även om Tripsavtalet inte innehåller någon definition av vad som avses med ”kommersiell omfattning” gör Tripsavtalets sammanhang, användningen av uttrycket i hela texten och analysen av förhandlingarna om avtalet att innebörden blir tydlig.

Ändringsförslag 9

Artikel 2, stycke 1b (nytt)

 

Med uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet avses i detta direktiv avsiktligt och medvetet intrång i rättigheten.

Ändringsförslag 10

Artikel 2, stycke 1c (nytt)

Med varumärkesförfalskning avses i detta direktiv att

 

a) utan giltigt skäl inneha varor försedda med falskt varumärke, importera sådana varor inom ramen för en tullordning eller att exportera sådana varor,

 

b) erbjuda till försäljning eller sälja varor försedda med falskt varumärke,

 

c) återge, imitera, använda, anbringa, avlägsna eller förändra ett märke, ett gemensamt märke eller ett gemensamt certifieringsmärke i strid med de rättigheter och förbud som följer av dess registrering,

 

d) medvetet tillhandahålla en produkt eller tjänst med ett annat registrerat varumärke än den begärda produktens eller tjänstens.

Motivering

Begreppet varumärkesförfalskning bör definieras eftersom det är centralt för det föreslagna direktivets tillämpning. Påföljder kan bara tillämpas om begreppet varumärkesförfalskning är tydligt definierat. Definitionen bör omfatta alla former av intrång i immateriella rättigheter, inbegripet innehav av varumärkesförfalskade varor.

Ändringsförslag 11

Artikel 3

Medlemsstaterna skall beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning, liksom försök och medverkan till och anstiftan av ett sådant intrång.

Medlemsstaterna skall beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning.

Motivering

Straffrättsliga påföljder för medverkan till och anstiftan av brott måste förbehållas de allvarligaste brotten. Påföljder för medverkan och anstiftan skulle kunna bli oproportionerligt i fråga om intrång i immateriella rättigheter.

Ändringsförslag 12

Artikel 3, stycke 1a (nytt)

 

Medlemsstaterna skall också se till att försök, medverkan och anstiftan till intrång betecknas som brott när försöket, medverkan eller anstiftan

 

a) sker inom ramen för organiserad brottslighet,

 

b) medför en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet.

Motivering

Det är viktigt att skilja mellan patentintrång som begås inom ramen för normal affärsverksamhet (laglig produktutveckling), som kan leda till att ogiltiga patent upphävs, och varumärkesförfalskning och pirattillverkning som begås med bedrägligt uppsåt, ofta av kriminella organisationer. Straffrättsliga påföljder för medhjälp och anstiftan till brott måste förbehållas de allvarligaste brotten. Det kan vara oproportionerligt att bestraffa medverkan och anstiftan i fråga om intrång i immateriella rättigheter.

Ändringsförslag 13

Artikel 3, stycke 1b (nytt)

 

Straffrättsliga påföljder skall inte tillämpas vid parallellimport av originalprodukter som har marknadsförts i ett tredjeland med tillstånd från innehavaren av de immateriella rättigheterna i det landet.

Ändringsförslag 14

Artikel 4, punkt 2, inledningen

2. För de brott som avses i artikel 3 skall medlemsstaterna föreskriva att följande påföljder dessutom skall tillämpas i lämpliga fall:

2. För de brott som avses i artikel 3 skall medlemsstaterna föreskriva att följande påföljder dessutom skall tillämpas i lämpliga fall, om allmänintresset så kräver:

Motivering

Eftersom det rör sig om betydande ingrepp i grundläggande rättigheter bör påföljderna vara motiverade av hänsyn till allmänintresset.

Ändringsförslag 15

Artikel 4, punkt 2, led a

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet.

a) Snabb förstöring av all egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet, med undantag för varuprover som, utan säkerhet, sparas för att användas som bevisning.

Motivering

Av säkerhetsskäl föreslås att alla produkter som innebär intrång i en immateriell rättighet förstörs snabbt och fullständigt, med undantag för de exemplar som behövs för utredningen. Denna åtgärd gör också att man kan undvika höga bevakningskostnader. Varulagrets utseende kan dokumenteras genom att det fotograferas när det hittas. Om den skyldige har identifierats kan förstöringen i förekommande fall villkoras med att denne samtycker till eller inte motsätter sig förstöringen av varorna, utan att detta innebär något erkännande av skuld.

Ändringsförslag 16

Artikel 4, punkt 2, led fa (nytt)

fa) Beslut om att intrångsgöraren skall betala kostnaderna för förvaring av de beslagtagna varorna.

Motivering

Som kompletterande påföljd bör varumärkesförfalskaren också kunna dömas till att betala kostnaderna för bevakning av de varor som sparas i utredningssyfte. Även om antalet varor är litet kan dessa kostnader bli betydande om varorna är skrymmande och utredningen drar ut på tiden.

Ändringsförslag 17

Artikel 5, punkt 2, leden a och b

a) med ett högsta belopp på minst 100 000 euro för andra fall än de grövsta,

När bötesstraff utdöms skall domaren från den aktuella medlemsstaten fastställa bötesbeloppet med hänsyn till den skada som vållats och värdet på de intrångsgörande varorna eller vinningen från dessa och, i samtliga fall, med särskilt beaktande av intrångsgörarens ekonomiska ställning, vilken fastställs mot bakgrund av dennes tillgångar, inkomst, familjeskyldigheter, försörjningsansvar och andra personliga omständigheter.

b) med ett högsta belopp på minst 300 000 euro för de fall som avses i punkt 1.

 

Motivering

De fasta bötesbeloppen som påföljd vid intrång i immateriella rättigheter i denna artikel ter sig alldeles för rigida och är knappast förenliga med subsidiaritetsprincipen. Genom ändringsförslaget kan subsidiaritetsprincipen följas, samtidigt som man också uppnår den harmonisering som eftersträvas i förslaget.

Ändringsförslag 18

Artikel 6

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, åtminstone om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

Medlemsstaterna skall, utan att åsidosätta de grundläggande rättigheterna, vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, åtminstone om brottet är allvarligt eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

Motivering

Det är problematiskt att artikel 6 endast gäller brott som begås inom ramen för en ”kriminell organisation”. För att artikeln skall bli användbar måste den gälla alla brott som åsamkar rättighetsinnehavare kommersiell skada, oavsett om intrången sker inom ramen för en kriminell organisation eller inte. Hänvisningen till ”kriminell organisation” i förslaget till rambeslut bör därför strykas och i stället ersättas med kriteriet att brottet måste vara allvarligt.

Ändringsförslag 19

Artikel 7

Medlemsstaterna skall se till att berörda innehavare av immateriella rättigheter eller deras företrädare liksom experter kan bidra till arbetet inom gemensamma utredningsgrupper som utreder sådana brott som avses i artikel 3.

Medlemsstaterna skall se till att berörda innehavare av immateriella rättigheter eller deras vederbörligen utsedda företrädare liksom experter tillhandahåller information till gemensamma utredningsgrupper som utreder sådana brott som avses i artikel 3.

Motivering

Artikeln är för vagt formulerad. Det är befogat att domstolen låter båda parterna ha experter närvarande. Direkt inblandning från rättighetsinnehavarnas företrädare måste dock begränsas. Annars kan innehavare av immateriella rättigheter skada det rättsliga förfarandet genom att försvåra en opartisk och rättvis utredning. Kommissionens förslag innebär att proportionalitetsprincipen frångås, eftersom tolkningen bör överlåtas på domstolarna.

Ändringsförslag 20

Artikel 7, stycke 1a (nytt)

 

Alla utredningar och rättsliga förfaranden skall vara fullt förenliga med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som gäller skydd av personuppgifter, och med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter 1.

 

____________

EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Motivering

I artikel 8 i stadgan anges att ”(v)ar och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne” och att ”(d)essa uppgifter skall behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.” Direktivet syftar till att skydda människors rättigheter och frihet i samband med behandling av personuppgifter genom att ange riktlinjer för när sådan behandling är lagenlig.

Ändringsförslag 21

Artikel 8

Medlemsstaterna skall se till att möjligheten att inleda straffrättsliga utredningar eller förfaranden avseende sådana brott som avses i artikel 3 inte är avhängig av att en person som drabbats av brottet lämnar en försäkran eller en anmälan, åtminstone om gärningen begåtts på medlemsstatens territorium.

Medlemsstaterna skall se till att straffrättsliga utredningar eller förfaranden avseende sådana brott som avses i artikel 3 kan inledas även om ingen person som drabbats av brottet lämnar en försäkran eller en anmälan, åtminstone om gärningen begåtts på medlemsstatens territorium.

Motivering

Genom ändringen preciseras villkoren för att inleda straffrättsliga förfaranden, samtidigt som den ursprungliga flexibiliteten bevaras. I synnerhet när risk för människors hälsa föreligger och det inte går att fastställa vem rättighetsinnehavaren är, är det mycket viktigt att det straffrättsliga förfarandet kan inledas utan anmälan från brottsoffret.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter

Referensnummer

KOM(2006)0168 – C6-0233/2005 – 2005/0127(COD)

Ansvarigt utskott

JURI

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

ITRE
6.9.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

David Hammerstein Mintz
5.10.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

11.9.2006

10.10.2006

23.11.2006

28.11.2006

 

Antagande

28.11.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Březina, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Giles Chichester, Den Dover, Adam Gierek, Norbert Glante, Umberto Guidoni, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Vincenzo Lavarra, Nils Lundgren, Eugenijus Maldeikis, Reino Paasilinna, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras, Dominique Vlasto

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Edit Herczog, Gunnar Hökmark, Lambert van Nistelrooij, Francisca Pleguezuelos Aguilar

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (12.12.2006)

till utskottet för rättsliga frågor

över det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter
(KOM(2006)0168 – C6‑0233/2005 – 2005/0127(COD))

Föredragande: Rainer Wieland

KORTFATTAD MOTIVERING

Till följd av EG-domstolens dom av den 13 september 2005 (mål C 176/03 kommissionen mot rådet), ändrade Europeiska kommissionen sitt förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter.

Frågan om skydd av immateriella rättigheter är av särskild betydelse för europeiska företag, som måste se till att deras investeringar blir vinstbringande. Utan ett sådant skydd av immateriella rättigheter kan investeringarna och följaktligen den innovativa verksamheten avta i Europa.

Vissa gemensamma grundvalar måste fastställas på EU-nivå för att man på ett mer effektivt sätt skall kunna bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning: genom detta förslag upprättas därför gemensamma definitioner och gemensamma straffskalor. Detta förslag syftar också till att underlätta straffrättsliga utredningar avseende intrång i immateriella rättigheter.

Föredraganden stöder förslaget till direktiv men drar uppmärksamheten till behovet av en exakt definition av viktiga termer i direktivet, särskilt om de är av central betydelse för definitionen av lagöverträdelsen.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 8

(8) Bestämmelser som syftar till att underlätta straffrättsliga utredningar bör anges. Medlemsstaterna bör föreskriva att de berörda innehavarna av immateriella rättigheter eller deras företrädare samt experter skall kunna bidra till utredningar som genomförs av gemensamma utredningsgrupper.

utgår

Motivering

Vad som kan uppfattas som en privatisering av straffrättsliga förfaranden till förmån för enskilda intressenter bör avvisas av hänsyn till allmänna rättspolitiska skäl. I demokratiska samhällen som styrs av rättsstatsprincipen har staten ett lagligt monopol på tvångsmedel. Enskilda parter har inte rätt att ta till straffrättsliga åtgärder för att bekämpa lagöverträdelser som begås av andra medborgare.

Ändringsförslag 2

Skäl 9a (nytt)

 

(9a) Alla rättigheter i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör respekteras när brott och påföljder definieras, under brottsutredningar och vid rättsliga förfaranden.

Ändringsförslag 3

Artikel 1, stycke 2

Dessa åtgärder skall tillämpas på de immateriella rättigheter som föreskrivs i gemenskapslagstiftning och i medlemsstaternas nationella lagstiftningar.

Direktivet omfattar åtminstone följande immateriella rättigheter:

 

a) Upphovsrätt.

 

b) Rättigheter närstående upphovsrätten.

 

c) En databasproducents sui generis-rätt.

 

d) Rättigheter som tillhör skaparen av kretsmönster i halvledarprodukter.

 

e) Varumärkesrättigheter.

 

f) Mönsterskydd.

 

g) Bruksmodellskydd.

Motivering

Direktivets materiella tillämpningsområde måste vara tydligare definierat för att uppfylla målet om bättre, öppnare och mer begriplig lagstiftning.

Det kan inte vara kommissionens uppgift att genom offentliggöranden av yttranden kringgå den lagstiftande församlingen när det gäller att definiera hur direktiven skall tolkas, med allt vad detta innebär.

Den förteckning som bygger på artikel 2 i direktiv 2004/48/EG kommer för övrigt att göra det lättare för det ansvariga utskottet att genom separat omröstning utesluta vissa lagstiftningsområden från bestämmelsernas tillämpningsområde om utskottet anser detta nödvändigt.

Ändringsförslag 4

Artikel 1, stycke 2a (nytt)

 

Detta direktiv skall inte omfatta intrång i immateriella rättigheter i samband med

 

– patent, bruksmodellskydd eller tilläggsskydd,

 

– parallellimport av originalprodukter som har marknadsförts i ett tredjeland med rättighetsinnehavarens tillstånd.

Motivering

Direktivets tillämpningsområde måste begränsas.

Ändringsförslag 5

Artikel 2, stycke 1a (nytt)

 

I detta direktiv avses med ”i kommersiell omfattning” handlingar som utförs i syfte att göra en direkt ekonomisk eller kommersiell vinst samt handlingar som utförs i sådan omfattning att de kan åsamka rättighetsinnehavaren en betydande direkt förlust.

Motivering

Begreppet ”kommersiell omfattning” är avgörande för brottsdefinitionen och bör definieras noggrant. Det bör inte bara omfatta handlingar som begås i ekonomiskt eller kommersiellt syfte, utan också grova piratbrott som begås i stor skala, dvs. för att täcka mer än en enskild individs personliga behov. Även om brottet inte ger den dömde någon ekonomisk vinning kan det åsamka rättighetsinnehavaren mycket betydande skada.

Ändringsförslag 6

Artikel 3, stycke 1a (nytt)

 

Medlemsstaterna skall behandla som brott alla uppsåtliga varumärkesintrång som består i användning av ett kännetecken som är identiskt med varumärket för varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka varumärket är registrerat och som begås i kommersiell omfattning.

Motivering

Brotten pirattillverkning och varumärkesintrång bör definieras var för sig.

Ändringsförslag 7

Artikel 4, punkt 2

2. För de brott som avses i artikel 3 skall medlemsstaterna föreskriva att följande påföljder dessutom skall tillämpas i lämpliga fall:

2. För de brott som avses i artikel 3 skall medlemsstaterna i lämpliga fall dessutom föreskriva nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en fysisk eller juridisk person omfattas av effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, såsom

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet.

a) fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller stöd,

b) Stängning, hel eller delvis, slutgiltig eller tillfällig, av den inrättning som huvudsakligen använts för att begå det aktuella intrånget.

b) tillfälligt eller permanent näringsförbud,

c) Permanent eller tillfälligt näringsförbud.

c) rättslig övervakning,

d) Rättslig övervakning.

d) rättsligt beslut om upplösning av verksamheten,

e) Rättsligt beslut om upplösning av verksamheten.

e) stängning, hel eller delvis, slutgiltig eller tillfällig, av den inrättning som huvudsakligen använts för att begå det aktuella intrånget,

f) Uteslutning från tillgång till offentliga stöd och subventioner.

f) offentliggörande av rättsliga beslut,

g) Offentliggörande av rättsliga beslut.

g) förstöring av de intrångsgörande varorna.

Motivering

Se motiveringen till ändringsförslag 1. Man bör även se till att inte behöva ”återuppfinna” innehållet och formuleringarna i förteckningen över påföljder i varje rättsakt. De föreslagna påföljderna a till e har därför hämtats från rådets redan nämnda text, rambeslutet om bekämpande av organiserad brottslighet (2005/0003(CNS) 8496/1/06), och kompletterats med de specifika förslagen i ursprungstexten.

Ändringsförslag 8

Artikel 4, punkt 2, led A

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet.

a) Förstöring av egendom som innebär intrång i en immateriell rättighet och, där så är lämpligt, beslag eller förstöring av de huvudsakliga material eller verktyg som använts för att skapa eller tillverka egendomen.

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag 9

Artikel 6

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott, åtminstone om brottet har begåtts inom ramen för en kriminell organisation i den bemärkelse som avses i rambeslut … om bekämpning av organiserad brottslighet eller om brottet innebär en risk för människors hälsa eller säkerhet.

I de fall som avses i artikel 5 i detta direktiv skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att kunna helt eller delvis förverka egendom som tillhör en fysisk eller juridisk person som dömts för brott i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott.

Motivering

De utökade befogenheterna när det gäller förverkande bör gälla de intrång och brott som omfattas av direktivet.

Ändringsförslag 10

Artikel 6a (ny)

 

Artikel 6a

 

Maktmissbruk

 

Medlemsstaterna skall se till att det genom straffrättsliga, civilrättsliga och förfarandemässiga åtgärder blir möjligt att förbjuda och straffa missbruk av hot om straffrättsliga påföljder.

 

Medlemsstaterna skall förbjuda felaktig tillämpning av förfaranden, särskilt att straffrättsliga åtgärder används för att se till att civilrättsliga bestämmelser följs.

Motivering

Hot om straffrättsliga påföljder ger rättighetsinnehavaren betydligt bättre möjligheter att avskräcka exempelvis konkurrenter från intrång. Både i internationell rätt och EU-rätt måste missbruk av immateriella rättigheter beivras. Missbruk sätter den fria konkurrensen ur spel i strid med artiklarna 28 ff. och 81 ff. i EG-fördraget.

Ändringsförslag 11

Artikel 6b (ny)

 

Artikel 6b

 

Tilltalades rättigheter

 

Medlemsstaterna skall se till att de tilltalades rättigheter vederbörligen skyddas och garanteras.

Ändringsförslag 12

Artikel 7

Artikel 7

utgår

Gemensamma utredningsgrupper

 

Medlemsstaterna skall se till att berörda innehavare av immateriella rättigheter eller deras företrädare liksom experter kan bidra till arbetet inom gemensamma utredningsgrupper som utreder sådana brott som avses i artikel 3.

 

Motivering

Allmänna rättspolitiska hänsyn gör att vad som framstår som en privatisering av straffrättsliga förfaranden till förmån för enskilda intressenter bör avvisas. I demokratiska samhällen som styrs av rättsstatsprincipen har staten ett lagligt våldsmonopol. Enskilda parter har inte rätt att tillgripa straffrättsliga åtgärder för att bekämpa lagöverträdelser som begås av andra medborgare.

Ändringsförslag 13

Artikel 8a (ny)

 

Artikel 8a

 

Skydd av personuppgifter

 

Alla utredningar och rättsliga förfaranden skall vara fullt förenliga med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som gäller skydd av personuppgifter, och med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter 1.

 

______________

1 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Motivering

I artikel 8 i stadgan anges att ”(v)ar och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne” och att ”(d)essa uppgifter skall behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.” Direktivet syftar till att skydda människors rättigheter och frihet i samband med behandling av personuppgifter genom att ange riktlinjer för när sådan behandling är lagenlig.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter

Referensnummer

(KOM(2006)0168 – C6‑0233/2005 – 2005/0127(COD))

Ansvarigt utskott

JURI

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

LIBE

6.9.2005

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Rainer Wieland

13.10.2005

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

6.11.2006

11.12.2006

 

 

 

Antagande

11.12.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

17

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Johannes Blokland, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Giusto Catania, Carlos Coelho, Fausto Correia, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Elly de Groen-Kouwenhoven, Adeline Hazan, Ewa Klamt, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Sarah Ludford, Edith Mastenbroek, Hartmut Nassauer, Martine Roure, Luciana Sbarbati, Inger Segelström, Ioannis Varvitsiotis, Donato Tommaso Veraldi, Manfred Weber, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Corbett, Panayiotis Demetriou, Camiel Eurlings, Ignasi Guardans Cambó, Jeanine Hennis-Plasschaert, Sophia in 't Veld, Javier Moreno Sánchez, Bill Newton Dunn, Hubert Pirker, Marie-Line Reynaud, Kyriacos Triantaphyllides, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Kartika Tamara Liotard

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

 

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Straffrättsliga åtgärder med syfte att garantera respekten för immaterialrättsliga bestämmelser

Referensnummer

KOM(2006)0168 - COM(2005)0276 - C6-0233/2005 - 2005/0127(COD)

Framläggande för parlamentet

26.4.2006

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

6.9.2005

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

6.9.2005

IMCO

6.9.2005

LIBE

6.9.2005

 

Inget yttrande avges

       Beslut

IMCO

21.11.2005

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Nicola Zingaretti

15.9.2005

 

 

Behandling i utskott

28.11.2005

12.9.2006

20.11.2006

27.2.2007

 

20.3.2007

 

 

 

Antagande

20.3.2007

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlo Casini, Marek Aleksander Czarnecki, Cristian Dumitrescu, Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Hans-Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Rainer Wieland, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mogens N.J. Camre, Janelly Fourtou, Jean-Paul Gauzès, Eva Lichtenberger, Arlene McCarthy, Michel Rocard, Gabriele Stauner, József Szájer, Jacques Toubon, Nicola Zingaretti

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Toine Manders, Umberto Guidoni

Ingivande

23.3.2007