Betänkande - A6-0089/2007Betänkande
A6-0089/2007

    BETÄNKANDE om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010

    28.3.2007 - (2006/2233(INI))              

    Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
    Föredragande: Adamos Adamou

    Förfarande : 2006/2233(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0089/2007
    Ingivna texter :
    A6-0089/2007
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010

    (2006/2233(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 – och därefter: Att upprätthålla ekosystemtjänster för mänskligt välbefinnande” (KOM(2006)0216),

    –   med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 1998 om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om Europeiska gemenskapens strategi för biologisk mångfald[1],

    –   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om åtgärdsplaner för biologisk mångfald på områdena bevarande av naturresurser, jordbruk, fiskeri, ekonomiskt samarbete och utveckling[2],

    –   med beaktande av sitt yttrande av den 25 juni 1993 över förslaget till rådets beslut om ingående av konventionen om biologisk mångfald[3],

    –   med beaktande av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet)[4] och sin resolution av den 17 januari 2001 om genomförande av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (livsmiljödirektivet)[5],

    –   med beaktande av sin ståndpunkt av den 31 maj 2001 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram för perioden 2001‑2010[6],

    –   med beaktande av översynen av strategin för en hållbar utveckling (EU‑SDO); EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling[7],

    –   med beaktande av resultatet av det åttonde mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald och av det tredje mötet mellan parterna i Cartagenaprotokollet om biosäkerhet,

    –   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och fiskeriutskottet (A6‑0089/2007), och av följande skäl:

    A. Förlusten av biologisk mångfald, som för närvarande pågår i oroväckande takt, kommer sannolikt att fortsätta och gå ännu snabbare om inga storskaliga åtgärder vidtas.

    B.  Det finns få lämpliga indikatorer tillgängliga för att effektivt mäta i vilken utsträckning de oavvisliga kraven i fråga om biologisk mångfald uppfylls vid genomförandet av de olika politiska åtgärderna, men en av de mest framträdande är indexet över vanliga fågelarter i jordbruksbygder.

    C. Biologisk mångfald spelar en väsentlig roll när det gäller att upprätthålla liv och utkomstmöjligheter, ekonomisk och social utveckling och mänskligt välbefinnande och att uppnå millennieutvecklingsmålen för 2015.

    D. Enligt FN:s millenniebedömning av ekosystem (Millennium Ecosystem Assessment) 2005 har 2/3 av alla ekosystem försämrats sedan början av 1960‑talet.

    E.  De huvudsakliga faktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald är klimatförändringar, miljöförstöring, utnyttjande av intensiva jordbruksmetoder och olämplig förvaltning av skogs- och vattenresurser.

    F.  Europaparlamentet anser att jordbruket som användare av den biologiska mångfalden har en central roll att spela vad gäller förvaltningen och bevarandet av denna biologiska mångfald. Parlamentet anser vidare att den gemensamma jordbrukspolitiken hädanefter bör främja hållbara produktionsmodeller som inte bara är ekonomiskt livskraftiga utan även påverkar miljön positivt samt förbättrar och återställer den biologiska mångfalden för ett så stort antal djur- och växtarter samt mikroorganismer som möjligt.

    G. Det finns ett trängande behov av intensifierade och samordnade insatser för att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast till 2010.

    1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande för det begreppsmässiga tillvägagångssättet, de prioriterade målen för 2007–2008 och de centrala kompletterande åtgärderna. Parlamentet ser positivt på kommissionens meddelande och betraktar det som en bra utgångspunkt för att med mer riktade insatser nå målet för biologisk mångfald till 2010 samt stöder beslutet att lägga tyngdpunkten på att stärka genomförandet av befintlig politik och befintliga åtgärder.

    2.  Europaparlamentet understryker den biologiska mångfaldens egenvärde och det faktum att den snarast måste skyddas mot ytterligare försämring på grund av påverkan och ingripanden från människans sida, inbegripet men inte begränsat till nyttjande, klimatförändringar och förlust av livsmiljöer.

    3.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den fortsatta förlusten av biologisk mångfald och den därmed sammanhängande försämringen av ekosystemtjänsterna.

    4.  Europaparlamentet inser den avgörande vikten av friska ekosystem för välstånd och välbefinnande i EU och hela världen.

    5.  Europaparlamentet betonar att det finns ett nära samband mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald och att båda dessa två frågor är lika viktiga.

    6.  Europaparlamentet bekräftar det trängande behovet av insatser för att fullgöra åtagandet att stoppa förlusten av biologisk mångfald i EU till 2010 (Europeiska rådet i Göteborg 2001, i strategin för hållbar utveckling och sjätte miljöhandlingsprogrammet). Parlamentet understryker det trängande behovet av intensifierade och samordnade insatser för att stoppa denna utveckling, särskilt mot bakgrund av den korta tid som återstår för att fullgöra åtagandena till 2010. Parlamentet stödjer den integrationsmetod som kommissionen föreslår i sitt meddelande, nämligen att det bör bli en del av all relevant EU-politik att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

    7.  Europaparlamentet inser den potentiella vikten av det allt populärare begreppet ekosystemtjänster, som lyfts fram i kommissionens meddelande som ett verktyg för att inlemma den biologiska mångfaldens ekonomiska värde i andra politikområden, och föreslår att upprätthållandet av ekosystemtjänster blir ett grundläggande mål för all EU:s övergripande och sektoriella politik. Parlamentet varnar dock för att begränsa den biologiska mångfaldens värde till de fördelar som människan kan ha av den, eller att se förlusten av biologisk mångfald som ett uteslutande ekonomiskt problem.

    8.  Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan till 2010 och därefter och konstaterar att den är ett viktigt verktyg och en sista möjlighet att sammanföra aktörer på gemenskaps‑ och medlemsstatsnivå i syfte att vidta centrala åtgärder för att fullgöra åtagandena för 2010. Med tanke på den begränsade tid som återstår för genomförande uppmanar parlamentet kommissionen att se till att nödvändiga strukturer upprättas för ett omedelbart och effektivt genomförande av handlingsplanen på gemenskaps‑ och medlemsstatsnivå.

    9.  Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen kommer att vara otillräcklig för att bevara biologisk mångfald och upprätthålla ekosystemtjänster på längre sikt. Parlamentet välkomnar alla förslag om att inleda en EU‑diskussion om en mer långsiktig vision som ett ramverk för en mer långsiktig politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att initiera en process för utveckling av en långsiktig EU‑vision för biologisk mångfald, som ett ramverk för en vidareutveckling av politiken.

    10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att undersöka och lägga fram förslag till praktiska åtgärder för att inlemma kostnaden för förlust av biologisk mångfald i verksamheter som har en avsevärd negativ inverkan på den biologiska mångfalden.

    11. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att aktivt inkludera hela EU–samhället, inbegripet näringslivet och utbildningssektorn, i processen för att skydda den biologiska mångfalden.

    HANDLINGSOMRÅDE 1 – BIOLOGISK MÅNGFALD I EU

    De viktigaste livsmiljöerna och arterna (mål 1)

    12. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som fågel‑ och livsmiljödirektiven spelar för att skydda den biologiska mångfalden i EU. Parlamentet inser vikten av att fullborda Natura 2000‑nätverket till lands och till havs, att sörja för en effektiv förvaltning och tillräcklig finansiering av nätverket, att ta hänsyn till nätverket vid planeringen av markanvändningen och att göra nätverket mer sammanhängande, motståndskraftigt och sammanbundet, särskilt mot bakgrund av klimatförändringarna.

    13. Europaparlamentet poängterar vikten av att i Natura 2000 inbegripa områden i utomeuropeiska länder och territorier som lyder under EU-medlemsstater.

    14. Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare åtgärder inriktade på hotade arter och inser värdet av att utvidga användningen av åtgärdsplaner för arter i detta hänseende. Parlamentet betonar att bevarandestatusen hos de livsmiljötyper och arter som skall skyddas enligt direktivet regelbundet bör ses över på vetenskaplig grund.

    15. Europaparlamentet framhäver behovet av skräddarsydda åtgärder för att främja den biologiska mångfalden i de nya medlemsstaterna och att ekosystemtjänster, t.ex. åtgärder för att bevara landskapet, och ekonomiska verksamheter, t.ex. turism, är beroende av varandra.

    16. Europaparlamentet noterar att främjandet av selektiva fiskemetoder är en prioritering eftersom det kommer att medverka till ett hållbart fiske och till att bevara den biologiska mångfalden genom att minska bifångsterna.

    17. Europaparlamentet poängterar vikten av den stora biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och kräver att åtgärder av typen naturvårdsdirektiv vidtas för att bevara och på ett hållbart sätt använda den.

    18. Europaparlamentet konstaterar att det samtidigt som infångandet och handeln med levande djur fortsätter att hota den biologiska mångfalden finns ett antal zoologiska institutioner och andra organisationer i Europa som genom uppfödningsprogram och bevarandeåtgärder på plats visar att de har en roll att spela för överlevnaden av vissa utrotningshotade arter.

    19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att bedriva en gemensam havspolitik som grundar sig på en helhetssyn på haven. Parlamentet vill uppmärksamma att det är nödvändigt att bevara haven ur miljömässig och ekologisk synpunkt om man skall kunna säkra den ekonomiska utvecklingen inom fiske- och turismsektorerna samt inom andra sektorer.

    Landsbygden och havsmiljön generellt (målen 2 och 3)

    20. Europaparlamentet konstaterar att planeringen av markanvändningen och exploateringen av vilda arter (genom jakt och fiske) är centrala faktorer som påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Parlamentet betonar särskilt de hot mot jordbruksmarker och skogsmarker med höga naturvärden som både intensifiering och övergivande utgör. Parlamentet inser de hot mot fiskbestånd, icke‑målarter och marina livsmiljöer som orsakas av ekologiskt ohållbara fiskemetoder, inbegripet olagligt fiske och fiske där destruktiva och icke-selektiva metoder används.

    21. Europaparlamentet påminner om att bevarandet av mångfald i de europeiska landskapen är grundläggande, inte bara för att det hållbara jordbrukets tjänster skall kunna fortsätta att produceras utan också för att bevara genflödet mellan bestånden i vild fauna och flora.

    22. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att den reviderade gemensamma fiskepolitiken genomförs, eftersom man där har tagit hänsyn till en hållbar förvaltning av fiskeresurserna och avråder från överfiske, som är ett hot mot allt liv i havet.

    23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt handlingsprogram mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU), vilket är ett grundläggande hot mot fiskbeståndens återhämtning.

    24. Europaparlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas initiativ att låta havens och flodernas ekosystem ingå i det europeiska nätet av skyddade områden, Natura 2000, och begär att områdena för fiskebeståndens återhämtning skall ges särskild vikt.

    25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att befästa Natura 2000-nätet genom att utvidga det till de tio nya medlemsstater som anslöt sig 2004, och även till Bulgarien och Rumänien som en följd av deras anslutning, med tanke på att Svarta havet genom de sistnämndas EU-inträde numera är gemenskapsvatten.

    26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja alla de möjligheter som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskepolitiken att stödja målen om biologisk mångfald på landsbygden och i havsmiljön generellt (dvs. utanför Natura 2000‑områden). Parlamentet efterlyser en ytterligare integrering av frågor som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster i den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskepolitiken och uppmärksammar särskilt den möjlighet som budgetöversynen 2008–2009 erbjuder i detta hänseende.

    27. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de konsekvenser det kan få för den biologiska mångfalden om man planterar in exotiska arter eller om genetiskt modifierade fiskar kommer ut i havens ekosystem och uppmanar kommissionen att ytterligare utreda dessa risker.

    28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och stödja studier om odling av nya arter i fångenskap, särskilt arter som är föremål för överfiske, för att på så sätt svara på marknadsbehov som kan hotas av minskade fångster.

    29. Europaparlamentet är oroat över den minskade mångfalden hos livsmedelproducerande djur och växtarter och efterfrågar därför ett omedelbart införlivande i de nationella lagstiftningarna av rådets direktiv 98/95/EG[8], som innehåller en rättslig grund för att inom ramen för lagstiftningen om handeln med utsäde, på plats och på jordbruken, bevara arter som hotas av genetisk utarmning.

    30. Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och den därmed sammanhängande utvecklingen med specialisering och intensifiering, i kombination med marginalisering och underutnyttjande av mark, under de senaste decennierna har bidragit till stora förluster av biologisk mångfald.

    31. Europaparlamentet hänvisar till den omfattande artrikedomen och den genetiska mångfalden bland växter och djur i lantbruket och anser att denna mångfald måste bevaras och stärkas.

    32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över förvaltnings- och återhämtningsplanerna för vissa fiskarter, eftersom de ofta inte stämmer överens med hur arterna bör övervakas. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa mer specifika åtgärder som går att samordna med de fiskeredskap och fiskemetoder som används i berörda biogeografiska områden.

    33. Europaparlamentet betonar vikten av att snabbt och effektivt genomföra ramdirektivet om vatten, för att uppnå en ”god ekologisk status” på sötvatten, liksom rekommendationen om integrerad förvaltning av kustområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda de ekonomiska instrument som ges genom artiklarna 5 och 9 i ramdirektivet för vatten för att skapa ett incitament till ett varsamt utnyttjande av denna knappa resurs samt tillhandahålla en god ekonomisk grund för genomförandet av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Parlamentet betonar vikten av att anta ett ambitiöst ramdirektiv om havsmiljöpolitik som anpassas till uppnående av goda miljöförhållanden i havsmiljön. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att upprätthållande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster blir ett centralt övergripande mål i den kommande marina strategin.

    34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare kontrollera efterlevnaden av den gemenskapslagstiftning som syftar till att bekämpa förorening och nedbrytning av de marina ekosystemen.

    35. Europaparlamentet är medvetet om den väldiga skada som EU:s ekosystem åsamkas av föroreningar, i synnerhet diffusa försurande och övergödande föroreningar, inbegripet ammonium från källor inom jordbruket. Parlamentet betonar vikten av att minska trycket från dessa föroreningar, särskilt i och omkring Natura 2000‑områden och andra områden med höga naturvärden. Parlamentet framhåller möjligheten att ta itu med dessa frågor såväl vid den kommande översynen av direktivet om nationella utsläppstak som genom ett snabbt genomförande av den temainriktade strategin för luftkvalitet.

    36. Europaparlamentet inser hotet mot ekosystemen från vissa bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och andra beständiga, bioackumulativa och giftiga kemikalier. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av ett effektivt genomförande av Reach. Parlamentet betonar behovet av att övervaka sådana föroreningars bioackumulering genom att använda rovdjur högt upp i näringskedjan i land‑, sötvattens‑ och havsmiljöer. Vidare anser parlamentet att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt riskerna med användningen av bekämpningsmedel, då dessa är utformade till att vara giftiga och används i naturen. Dessutom påpekar parlamentet att den nya gemenskapslagstiftningen om bekämpningsmedel – förslag till förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (KOM(2006)0388 - 2006/0136(COD); förslag till ramdirektiv om hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006)0372 - 2006/0132(COD); temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006)0373 - 2007/2006(INI) – måste fungera som en garanti för att förlusten av biologisk mångfald inte ökar i Europa till följd av användningen av bekämpningsmedel.

    37. Europaparlamentet påminner om att främjande av skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar har en mycket viktig roll att spela för skydd av regionala särdrag, för hela den landsbygdskultur som är förknippad med denna och för de gamla traditioner i fråga som gör det möjligt att bevara landskapen och landsbygdens jordbrukssystem som livsmiljöer för många vilda arter.

    38. Europaparlamentet påpekar att det 1992 gjordes en ansats för att integrera skyddet av den biologiska mångfalden i den gemensamma jordbrukspolitiken och att det därefter i samband med reformen av denna politik 2003 infördes åtgärder, däribland tvärvillkoren, det samlade gårdsstödet (frikoppling) och landsbygdsutveckling, som innebär fördelar för den biologiska mångfalden.

    39. Europaparlamentet föreslår att biologisk mångfald skall vara en av huvudprinciperna för den ”hälsokontroll” av den gemensamma jordbrukspolitiken som planeras för 2008. Parlamentet anser att den ”hälsokontroll” som planeras för 2008 måste utnyttjas för att utvärdera hur effektiva de olika åtgärderna för biologisk mångfald är, särskilt de åtgärder som rör skogsbrukssektorn, och på lämpligt sätt ta itu med brister på detta område.

    40. Europaparlamentet uppmärksammar den nya förordningen om landsbygdsutveckling (under perioden 2007–2013), vilken innebär bland annat finansiering till Natura 2000, miljöåtgärder i jordbruksområden, åtgärder för bevarande av genetiska resurser i jordbruket och stöd för ett hållbart skogsbruk samt bibehållet stöd till områden med särskilda svårigheter.

    41. Europaparlamentet förespråkar att (lokala/regionala) partnerskap bör främjas mellan markägare och markanvändare, naturvårdare, regeringar och kompetenscentra för att dessa skall kunna samarbeta för att genom decentraliserade metoder finna lokala lösningar på problematiken med biologisk mångfald.

    42. Europaparlamentet begär att odlingen och användningen av biomassa måste utnyttjas som en chans för att öka den biologiska mångfalden i jordbruket. Detta måste också komma till uttryck i forskningsfinansiering genom det sjunde ramprogrammet för forskning. Odling av biomassa får inte leda till minskad biologisk mångfald, vare sig i eller utanför Europeiska unionen.

    Regional och territoriell utveckling (mål 4)

    43. Europaparlamentet är medvetet om ekosystemens ökande fragmentisering, som beror på att det byggs infrastruktur, industrianläggningar och bostäder. Parlamentet hävdar att det med noggrann planering går att minska skadan på ekosystemen avsevärt och fastställa sätt att gynna ekosystemen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att projekt som finansieras genom Sammanhållningsfonden och strukturfonderna inte skadar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna utan optimerar vinsterna för den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera upprätthållande och återhämtning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen på nationell, regional och lokal nivå och att se till att vederbörlig hänsyn tas till den biologiska mångfalden i strategiska miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar.

    Invasiva främmande arter och främmande genotyper (mål 5)

    44. Europaparlamentet konstaterar att invasiva främmande arter är ett centralt hot mot biologisk mångfald och att sådana arters spridning främjas av den ökande rörligheten för personer och varor. Parlamentet kräver att gemenskapen utarbetar ett allsidigt svar på problemet, inbegripet ett system för tidig varning, och avhjälper brister i lagstiftningsramen, inbegripet en EU‑strategi avseende invasiva främmande arter.

    45. Europaparlamentet framhåller att vaccin som används för födelsekontroll skulle kunna spela en avgörande roll för kontrollen av invasiva främmande däggdjursarter och noterar den viktiga forskning som pågår på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå finansiering till europeisk forskning kring vaccin för födelsekontroll och att infordra projektförslag. Vidare konstaterar parlamentet att programmet LIFE+ är en befintlig ram som skulle kunna utnyttjas bättre för att ge incitament till åtgärder på området invasiva främmande däggdjursarter.

    46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta lagstiftning för att begränsa införandet av främmande arter i Europeiska unionen och övervaka efterlevnaden av Citeskonventionen.

    47. Europaparlamentet hänvisar till den ibland ödeläggande effekt som främmande arter kan ha på havets ekosystem. Parlamentet efterlyser brådskande åtgärder för att förebygga överföring av organismer via barlastvatten och uppmanar medlemsstaterna att genomföra den internationella konventionen om kontroll och hantering av barlastvatten och sediment från fartyg inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen.

    48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva kontroller av utsläppen av barlastvatten i EU:s havs- och sjöområden.

    49. Europaparlamentet poängterar vikten av att helt genomföra EU:s lagstiftningsram om genetiskt modifierade organismer. Parlamentet understryker de risker för den biologiska mångfalden som följer av produktionen av genmodifierade grödor i industriell skala och uppmanar kommissionen att utvärdera dess inverkan på Europas ekosystem.

    50. Europaparlamentet uttrycker sin oro över risken för att genetiskt modifierade fiskar kan komma ut i havens ekosystem och fortplanta sig med lokala fiskar, något som förväntas störa den biologiska mångfalden i dessa ekosystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhindra att genetiskt modifierad fisk avsedd för EU‑livsmedelskedjan kommer in i EU.

    51. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalade avsikt att införa särskild lagstiftning om miljömärkning av fisk och uppmanar den att snarast möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag.

    HANDLINGSOMRÅDE 2 – EU OCH GLOBAL BIOLOGISK MÅNGFALD

    Internationella styrelseformer (mål 6)

    52. Europaparlamentet stöder starkt ett effektivt genomförande av konventionen om biologisk mångfald och efterlyser ledarskap från EU:s sida i detta avseende. Parlamentet betonar vikten av att genomföra konventionens arbetsprogram, inbegripet dem för skyddade områden. Parlamentet betonar behovet av att slutföra arbetet med en internationell ordning för tillgång till genetiska resurser och fördelning av vinster. Dessutom föreslår parlamentet att tredjeländer som får EU-stöd skall följa EU:s strategier för biologisk mångfald.

    53. Europaparlamentet inser hotet mot den biologiska mångfalden på öppet hav. Parlamentet efterlyser upprättandet av ett avtal om skydd för den biologiska mångfalden på öppet hav inom ramen för FN:s havsrättskonvention. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att spela en framträdande roll på området.

    54. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att arbeta för avtal och handlingsplaner mellan EU och tredje länder, vilka syftar till att bevara gemensamma marina områden.

    55. Europaparlamentet framhåller det hot mot biologisk mångfald som bottentrålning i djuphaven och andra ohållbara fiskemetoder utgör. Parlamentet noterar beslutet nyligen i FN:s generalförsamling i detta hänseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram lagstiftningsförslag om bottentrålning i djuphaven. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med FN och relevanta regionala organisationer för fiskeriförvaltning, där sådana förekommer, för att besluta om och genomföra åtgärder för förvaltningen av allt fiske som sker på öppet hav, inbegripet trålfiske. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att arbeta för ett snabbt genomförande av åtgärder för att skydda viktiga livsmiljöer i djuphaven mot destruktiva fiskemetoder, bland annat bottentrålning.

    56. Europaparlamentet ställer sig helt bakom slutsatserna i ”meddelandet från Paris” från Pariskonferensen (19–21 september 2006) om integrering av biologisk mångfald i det europeiska utvecklingssamarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda medlemsstater att garantera tillräcklig finansiering i frågor som rör miljö och biologisk mångfald i EU:s utomeuropeiska länder och territorier samt förbättrat tillträde till europeiska program för lokala organ och icke‑statliga organisationer, i samordning med lokala myndigheter.

    57. Europaparlamentet beklagar att de aspekter som rör biologisk mångfald inte har uppmärksammats mer i bilaterala och multilaterala handelsavtal. Parlamentet förespråkar att dimensionen biologisk mångfald skall integreras i internationell handel och i globala insatser för att bryta ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att ge första prioritet åt erkännandet av icke-handelsrelaterade intressen i de pågående WTO‑förhandlingarna.

    Externt bistånd (mål 7)

    58. Europaparlamentet delar den starka oron i revisionsrättens rapport om integrering av miljöaspekter i utvecklingssamarbetet och slutsatserna av översynen av EU:s politik för biologisk mångfald (2004) över den låga genomförandenivån för åtgärdsplanen för biologisk mångfald i ekonomiskt samarbete och utvecklingsbistånd. Parlamentet välkomnar kravet i förklaringen om europeiskt samförstånd om utveckling på mer öronmärkning av anslag för biologisk mångfald och en mer långtgående integrering av biologisk mångfald i utvecklingssamarbetet.

    59. Europaparlamentet påpekar att det trots dessa ambitioner finns ytterst begränsad öronmärkt finansiering för biologisk mångfald i gemenskapens och medlemsstaternas program för externt bistånd. Parlamentet välkomnar den nyligen gjorda fjärde kompletteringen av Globala miljöfonden, men beklagar att den inte innebär att finansieringen för biologisk mångfald ökar i reella termer. Parlamentet betonar den avgörande vikten av att anvisa begränsade öronmärkta anslag till prioriteringar avseende biologisk mångfald i tredjeländer.

    60. Europaparlamentet poängterar den avgörande vikten av att effektivt ”integrera” frågor som rör biologisk mångfald i gemenskapens och medlemsstaternas program för externt bistånd (inbegripet budgetmässiga stödåtgärder) för att garantera att de inte leder till att den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna skadas. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att i mottagarländerna bygga upp kapacitet att integrera frågor som rör biologisk mångfald i nationella utvecklingsstrategier (inbegripet strategier för minskad fattigdom).

    61. Europaparlamentet uttrycker stark oro för att det trots de politiska ambitionerna i verkligheten finns en stor risk att behoven på området biologisk mångfald kommer att fortsätta att förbises i den nya generationen land‑ och regionstrategidokument utan ett mycket aktivare engagemang från kommissionens sida gentemot mottagarländerna i detta hänseende.

    Handel (mål 8)

    62. Europaparlamentet är medvetet om det ”ekologiska fotavtryck” som EU handeln lämnar på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kartlägga viktiga handelsrelaterade konsekvenser för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, särskilt genom bedömningar av konsekvenserna för en hållbar utveckling. Parlamentet betonar vikten av att vidta åtgärder för att minska globaliseringens ekologiska påverkan inom ramen för multilaterala, regionala och bilaterala frihandelsavtal. Parlamentet poängterar att gemenskapens politik inte får leda till att den biologiska mångfalden minskar i tredjeländer.

    63. Europaparlamentet uttrycker djup oro över EU:s import av handelsvaror, inbegripet trä, palmolja och sojabönor, som bidrar till skövlingen av tropiska skogar. Parlamentet uttrycker oro för att den växande efterfrågan på biobränslen kan förvärra trycket på de tropiska skogarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt vidta åtgärder för att förebygga eller minimera en sådan handels negativa konsekvenser för de tropiska skogarna, inbegripet ingå bilaterala avtal inom ramen för programmet för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (Flegt). Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt redogöra för en analys av möjligheter till ytterligare lagstiftning för att stoppa importen av olagligt avverkat timmer.

    64. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka insatserna för att bekämpa olaglig handel med arter som förtecknas i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utarbeta ett samordnat svar och åtgärder för att se till att konventionen efterlevs.

    65. Europaparlamentet uttrycker oro för att avtal om fiskepartnerskap tidigare har förvärrat trycket på fiskbestånd, icke‑målarter och marina livsmiljöer i tredjeländers vatten. Parlamentet betonar den avgörande vikten av att se till att avtal om fiskepartnerskap garanterar att fiskbestånd upprätthålls på nivåer som stöder en maximal hållbar avkastning och minimerar konsekvenserna för icke‑målarter och marina livsmiljöer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s fiskeflotta uppträder i enlighet med dessa avtal.

    HANDLINGSOMRÅDE 3 – BIOLOGISK MÅNGFALD OCH KLIMATFÖRÄNDRING

    Klimatförändring (mål 9)

    66. Europaparlamentet konstaterar att en period av oundvikliga klimatförändringar har börjat som kommer att få betydande konsekvenser för ekosystemen i EU och övriga världen. Parlamentet betonar att många av klimatförändringarnas konsekvenser för våra samhällen och ekonomier kommer att märkas genom ekosystemförändringar. Parlamentet konstaterar att förändringar i ekosystem och konsekvenser för arter redan har påvisats. Parlamentet betonar därför den avgörande vikten av en ekosystembaserad metod för anpassning till klimatförändringar, särskilt när det gäller politik som rör användningen av mark, vatten och hav. Parlamentet kräver att EU fortsätter att spela en framträdande roll internationellt i arbetet med att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

    67. Europaparlamentet betonar vikten av att se till att åtgärder för att mildra klimatförändringar, såsom utveckling av förnybara energikällor, bedöms i syfte att garantera att vederbörlig hänsyn tas till potentiella negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och att sådana konsekvenser förebyggs eller minimeras – i synnerhet när det gäller vindkraftparker och biobränslen.

    68. Europaparlamentet konstaterar att klimatförändringar kommer att öka trycket på EU:s ekosystem ytterligare. Parlamentet betonar den avgörande vikten av ett stort, sammanhängande nätverk av skyddade områden (särskilt Natura 2000‑områden) och av en allmänt frisk miljö för att stärka ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar. Parlamentet betonar därför behovet av att minska ”konventionella” tryck på ekosystemen (fragmentering, överexploatering, förorening, invasiva främmande arter), behovet av att utarbeta ytterligare åtgärder för att ta itu med det ytterligare trycket från klimatförändringar liksom behovet av att göra en brådskande bedömning av de livsmiljöer och arter som är mest hotade av klimatförändringar.

    HANDLINGSOMRÅDE 4 – KUNSKAPSBASEN

    Kunskap (mål 10)

    69. Europaparlamentet inser den väldiga utmaning som behovet av att förstå den biologiska mångfalden utgör. Parlamentet uttrycker stark oro över att nivån på de medel som avsätts till forskning om biologisk mångfald och ekosystem är alltför låg, med tanke på frågans avgörande betydelse för vårt välstånd och välbefinnande. Parlamentet kräver att finansieringen av forskning om biologisk mångfald ges högre prioritet i gemenskapens (sjunde ramprogrammet) och nationella forskningsprogram.

    70. Europaparlamentet inser behovet av effektivare mekanismer för att låta faktabasen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster påverka politiken på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och internationell nivå. Parlamentet stöder förslaget om att inrätta en ny EU‑mekanism för oberoende, auktoritativ rådgivning för detta ändamål, med vederbörlig hänsyn tagen till befintliga bestämmelser. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra studier och konsekvensbedömningar av hur produktionen av förnybar energi påverkar den biologiska mångfalden och förändringarna av den biologiska mångfalden i urbana områden, inbegripet såväl positiva som negativa följder av nya arter i urbana områden.

    71. Europaparlamentet är oroat över att ett stort antal fiskarter har minskat och att de vetenskapliga utlåtandena från ICES inte har följts upp eller endast delvis har följts upp då de årliga tillåtna fångstmängderna fastställs. Parlamentet erkänner att vetenskapliga utlåtanden inte är ett politiskt diktat, men anser att det måste finnas tungt vägande grunder och goda argument för att inte följa upp sådana utlåtanden. Parlamentet framhåller att kommissionen och rådet i så fall dessutom bör argumentera för att principen om maximal hållbar avkastning efterlevs till punkt och pricka i EU.

    72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera studier om havens ekosystem, i synnerhet i områden med rik biologisk mångfald och intensivt fiske.

    KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER

    Finansiering

    73. Europaparlamentet uttrycker stark oro över de finansiella restriktionerna på stödet till Natura 2000 och andra åtgärder för biologisk mångfald i EU:s handlingsplan till 2010 och därefter, vilka beror på beslut om finansieringsramen.

    74. Europaparlamentet betonar medlemsstaternas skyldighet att ta till vara alla de möjligheter som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskepolitiken, Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, Life+ och sjunde ramprogrammet och att anslå nationella medel. Parlamentet kräver att större hänsyn tas till de finansiella behoven vid budgetöversynen 2008–2009, under vilken det bör göras en bedömning av i vilken mån EU:s finansiering för biologisk mångfald är tillräcklig och tillgänglig, särskilt när det gäller Natura 2000.

    75. Europaparlamentet beklagar dock att kommissionens förslag, som parlamentet givit sitt stöd, om att i budgetramen för 2007–2013 avsätta ytterligare 20 miljarder EUR för landsbygdsutveckling inte godkändes av rådet, framför allt eftersom dessa medel hade kunnat användas särskilt för att ytterligare bredda och fördjupa åtgärderna för biologisk mångfald.

    76. Europaparlamentet beklagar att tillgängliga EJFLU-medel är helt otillräckliga för att skapa de önskade effekterna när det gäller förvaltning av Natura 2000-nätverket som är beroende av hur jord- och skogsbruket fungerar. Särskilt saknas det föreslagna stödet för att förbättra kunskap och kontroll.

    77. Europaparlamentet vill uppmärksamma att lokalsamhällen vars inkomster minskat måste kompenseras ekonomiskt genom särskilda åtgärder som syftar till att bevara den marina miljön.

    78. Europaparlamentet vill uppmärksamma att det är möjligt att använda principen att förorenaren betalar inom ramen för direktivet om miljöansvar och uppmanar medlemsstaterna att utnyttja denna möjlighet för att finansiera åtgärder som syftar till att uppnå miljömål, bland annat dem inom direktiven om livsmiljöer respektive fåglar.

    Att stärka beslutsfattandet

    79. Europaparlamentet välkomnar förslaget om en EU‑diskussion om en mer långsiktig vision för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som en politisk ram. Parlamentet betonar att denna diskussion uttryckligen bör kopplas samman med diskussionen om Europas framtid. Parlamentet kräver att diskussionen omfattar så många aktörer som möjligt och särskilt inbegriper regionerna. Parlamentet kräver att europeiska värderingar om natur (både inom EU och i hela världen) blir en uttrycklig del av den föreslagna förklaringen om europeiska värderingar under det tyska ordförandeskapet.

    80. Europaparlamentet är medvetet om den höga kvaliteten på de bedömningar av politikens konsekvenser som avser gemenskapens miljöpolitiska initiativ. Parlamentet beklagar att miljödimensionen i de bedömningar av politikens konsekvenser som avser politiska initiativ i andra sektorer ofta är svag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att granska alla nya politiska initiativ i syfte att uppdaga potentiella betydande negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och att se till att frågor som rör biologisk mångfald, inbegripet konsekvenser för ekosystemtjänster, behandlas vederbörligen i konsekvensbedömningsprocessen när sådana potentiella konsekvenser upptäcks.

    81. Europaparlamentet betonar vikten av att åtgärderna på gemenskaps‑ och medlemsstatsnivå kompletterar varandra. Parlamentet inser att EU:s handlingsplan till 2010 och därefter har ett unikt värde som verktyg för att öka komplementariteten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att anpassa sina åtgärder efter dem i handlingsplanen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utsträcka denna anpassning ned till regional och lokal nivå.

    82. Europaparlamentet understyrker vikten av en fullständig och konsekvent efterlevnad av direktiven om livsmiljöer respektive fåglar. Parlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna måste anslå tillräckliga resurser och ägna tillräcklig uppmärksamhet åt denna uppgift.

    83. Europaparlamentet betonar vikten av samhällsplanering när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka tillvägagångssätt och metoder på regional och lokal nivå för att upprätthålla den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, inbegripet genom en komplementär tillämpning av åtgärder som avser Natura 2000, förvaltningsplanering för avrinningsdistrikt och landsbygdsutveckling, och till havs genom att genomföra den ekosystembaserade metod som fastställs i direktivet om en marin strategi.

    84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar på de ansvariga för de upprepade förseningarna med att inrätta regionala rådgivande nämnder, vilka är nödvändiga för att bättre kunna övervaka och bevara fiskeresurserna.

    Partnerskap

    85. Europaparlamentet välkomnar kravet på stärkta partnerskap mellan kretsar som verkar för biologisk mångfald och grupper av centrala aktörer. Parlamentet betonar vikten av partnerskap med centrala ägare och användare av land‑, vatten‑ och havsresurser. Parlamentet stöder särskilt partnerskap med jägare, fiskare, jordbrukare och skogsbrukare liksom med affärs‑ och finanssektorerna. Parlamentet inser den viktiga roll som initiativet Countdown 2010 spelar i detta hänseende.

    Kunskap, medvetenhet och deltagande

    86. Europaparlamentet betonar vikten att öka allmänhetens förståelse av den biologiska mångfaldens och ekosystemens betydelse för välstånd och välbefinnande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att betydligt stärka program och kampanjer för att utbilda och informera allmänheten, skapa politisk efterfrågan på åtgärder och stärka allmänhetens aktiva deltagande i bevarandeåtgärder. Parlamentet betonar vikten av tillgång till information och rättslig prövning i detta hänseende.

    87. Europaparlamentet noterar att många människor är känslomässigt bundna till landskap och landskapens historiska av människor skapade särdrag, och att de uppskattar landskapens skönhet. Parlamentet beklagar att storskaligt jordbruk har försämrat landskapens biologiska mångfald och förfulat dem. Parlamentet anser att återställande av landskap, exempelvis med buskhäckar mellan ängar, skulle uppskattas i breda kretsar och hjälpa till att återställa den biologiska mångfalden.

    88. Europaparlamentet konstaterar att Europas djurparker och akvarier har fler än 100 miljoner besökare årligen och att dessa institutioner har en viktig roll att spela när det gäller att öka allmänhetens miljömedvetenhet.

    89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra informationskampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om svårigheterna med att bevara fiskeresurserna och ekosystemen.

    ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH ÖVERSYN

    90. Europaparlamentet betonar vikten av indikatorer för att informera allmänhet och beslutsfattare om framstegen. Parlamentet välkomnar den föreslagna uppsättningen huvudindikatorer på biologisk mångfald. Parlamentet kräver att en indikator på biologisk mångfald fastställs och används som strukturell indikator och som indikator på hållbar utveckling.

    91. Europaparlamentet framhåller den avgörande vikten av att stärka förmågan till och metoderna för långsiktig övervakning till stöd för indikatoruppsättningen och att sörja för bredare källor till information om tillståndet för den biologiska mångfalden, trycket på den biologiska mångfalden samt det politiska gensvarets effektivitet. Parlamentet betonar behovet av att göra denna information allmänt tillgänglig genom ett gemensamt informationssystem.

    92. Europaparlamentet stöder projekt som syftar till att utveckla objektiva indikatorer för att övervaka och utvärdera den biologiska mångfalden och uppmanar kommissionen att säkerställa respekten för de förpliktelser som Europeiska unionen ingått i och med konventionen om biologisk mångfald, nämligen hållbar användning, bevarande av biologisk mångfald och rättvis fördelning av fördelarna från utnyttjande av denna, och att verka för att referensmaterial om arter och sorter endast får lagras i stater som undertecknat konventionen om biologisk mångfald, samt att harmonisera tillgängliga uppgifter och använda de befintliga nätverken.

    93. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att till rådet och parlamentet lägga fram en halvtidsutvärdering (till slutet av 2008) och slutliga utvärderingar (till slutet av 2010 och till slutet av 2013) av framstegen mot målen enligt handlingsplanen i kommissionens meddelande. Parlamentet betonar att resultaten av dessa utvärderingar bör ligga till grund för bredare politik‑ och budgetöversynsprocesser, inbegripet budgetöversynen 2008–2009 och politik‑ och budgetöversyner för perioden efter 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en omfattande långsiktig strategi för biologisk mångfald efter 2010.

    94. Europaparlamentet anser att de befintliga rapporteringskraven bör rationaliseras och förenklas och att framtida rapportering inte får leda till ökade administrativa bördor.

    0

    0 0

    95. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

    • [1]  EGT C 341, 9.11.1998, s. 41.
    • [2]  EUT C 47, 27.2.2003, s. 575.
    • [3]  EGT C 194, 19.7.1993, s. 401.
    • [4]  EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.
    • [5]  EGT C 262, 18.9.2001, s. 132.
    • [6]  EGT C 47 E, 21.2.2002, s. 113.
    • [7]  Rådshandling nr 10117/06, 9.6.2006.
    • [8]  EGT L 25, 1.2.1999, s. 1.

    MOTIVERING

    Vad är biologisk mångfald?

    Det är ett allomfattande begrepp för att beskriva variationsrikedomen av allt liv och alla naturliga processer på jorden.

    I konventionen om biologisk mångfald definieras begreppet som ”variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung […] detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och ekosystem”[1].

    Fakta och siffror

    Den utveckling som mänskligheten gynnats av under de senaste årtiondena har åtföljts av en minskning av de naturliga systemens variationsrikedom och omfattning, det vill säga av den biologiska mångfalden. Denna förlust av biologisk mångfald – på ekosystem‑, art‑ och gennivå – är bekymmersam, inte bara på grund av naturens stora egenvärde, utan också för att den leder till en försämring av de ”ekosystemtjänster” som de naturliga systemen erbjuder. Bland dessa tjänster kan nämnas produktion av livsmedel, bränsle, fiber och läkemedel, reglering av vatten, luft och klimat, bibehållande av markens bördighet och cirkulering av näringsämnen.

    Som konstateras i millenniebedömningen av ekosystem (Millennium Ecosystem Assessment), som offentliggjordes i mars 2005, har mänskliga aktiviteter tagit planeten till randen av en väldig artutrotningsvåg, som även hotar vårt eget välbefinnande. Till exempel beräknas den nuvarande förlusttakten vara 100–1 000 gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. I millenniebedömningen läggs särskild tonvikt på hur ekosystemtjänster bidrar till mänskligt välbefinnande, och slutsatsen dras att mänsklighetens framtid är beroende av friska ekosystem.

    Några specifika siffror:

    – Artrikedomen har minskat med 40 procent mellan 1970 och 2000.

    – Sedan 2000 har 36 miljoner hektar primärskog försvunnit varje år.

    – I Västindien har koralltäckningen minskat med 80 procent.

    – 35 procent av mangroveträden har försvunnit på bara 20 år.

    Målet om biologisk mångfald för 2010

    EU har gjort betydande åtaganden i detta sammanhang. EU:s stats‑ och regeringschefer beslutade 2001 att senast 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald i EU[2] och att ”återställa livsmiljöer och naturliga system”[3]. Tillsammans med ungefär 130 av världens ledare kom de 2002 överens om ”att avsevärt minska [den globala] förlusten av biologisk mångfald till 2010”[4].

    Målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 är föremål för flera centrala internationella avtal. I vart och ett medges den snabba försämringen av ekosystem och livsmiljöer, det växande hotet mot många artbestånd och det trängande behovet av att vidta åtgärder som stoppar förlusten av oersättliga naturresurser.

    För första gången har ett övergripande bevarandemål fastställts snarare än allmänt formulerade mål som kanske eller kanske inte får önskad bevarandeeffekt. Med tanke på den nuvarande snabba minskningen av den biologiska mångfalden – både i Europa och övriga världen – och många mänskliga aktiviteters ständigt ökande omfattning och intensitet, kommer målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 dock att kräva exempellösa insatser för att anpassa våra aktiviteter till de naturliga systemens behov.

    Föredragandens ståndpunkt

    Föredraganden betonar att målet om biologisk mångfald för 2010 är alldeles om hörnet. Det finns ett växande samförstånd om vad som behöver göras inom de närmaste åren för att rädda den biologiska mångfalden.

    1.  Arter och ekosystem behöver utrymme för att utvecklas och återhämta sig. Upprätthållandet av ekosystemtjänster – som lyfts fram i kommissionens meddelande – bör bli ett grundläggande mål för all EU:s övergripande och sektoriella politik.

    2.  75 procent av alla fiskevatten är helt exploaterade eller överfiskade. Arter som torsk, kolja och hälleflundra är redan hotade. Om vi inte går mot en hållbar användning kommer det inte att finnas någon fisk kvar till våra barnbarn. Föredraganden erkänner således de hot mot fiskbestånd, icke‑målarter och marina livsmiljöer som orsakas av ekologiskt ohållbara fiskemetoder, inbegripet olagligt fiske.

    3.  Vägar, fabriker och bostäder förstör livsmiljöer för djur och växter. Om naturen fortsätter att ignoreras i stads‑ och landsbygdsutvecklingen, kommer våra omgivningar att domineras av betong och föroreningar.

    4.  Klimatförändringarna anses vara den största utmaningen för mänskligheten. Med föränderliga betingelser kommer även ekosystem och livsmiljöer att förändras. Föredraganden betonar den avgörande vikten av en ekosystembaserad metod för anpassning till klimatförändringar, särskilt när det gäller politik som rör användningen av mark, vatten och hav. Det är en skyldighet att bekämpa klimatförändringar och se till att arter kan flytta eller vandra eller anpassa sig till nya omgivningar.

    5.  Om en art släpps ut utanför sin vanliga livsmiljö kan den helt enkelt dö. I andra fall har de så kallade invasiva främmande arterna trivts och förstört den lokala floran och faunan. Eftersom man aldrig vet vad som kan hända är det avgörande av att begränsa dessa intrång. Föredraganden betonar i detta hänseende att spridningen av invasiva främmande arter främjas av den ökande rörligheten för personer och varor, och kräver att gemenskapen utarbetar ett allsidigt svar på problemet, inbegripet ett system för tidig varning, och åtgärder som avhjälper bristerna i lagstiftningsramen, inbegripet en EU‑strategi avseende invasiva främmande arter.

    6.  Biologisk mångfald är grunden för hållbar utveckling. Dess ekosystemtjänster utgör grundvalen för all ekonomisk verksamhet. Frågor som rör biologisk mångfald måste således integreras i alla politikområden. Bland åtgärderna kan nämnas marknadsincitament, utvecklingsbistånd, handel som inte påverkar den biologiska mångfalden negativt samt internationella styrprocesser.

    7.  Medlemsstaterna måste ta till vara alla de möjligheter som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskepolitiken, Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, Life+ och sjunde ramprogrammet i syfte att stödja målen om biologisk mångfald och anslå nationella medel. Dessutom måste större hänsyn tas till de finansiella behoven vid budgetöversynen 2008–2009, under vilken det bör göras en bedömning av i vilken mån EU:s finansiering för biologisk mångfald är tillräcklig och tillgänglig, särskilt när det gäller Natura 2000.

    8.  Sist men inte minst konstaterar föredraganden att EU:s handlingsplan till 2010 och därefter är ett viktigt verktyg och en sista möjlighet att sammanföra aktörer på gemenskaps‑ och medlemsstatsnivå i syfte att vidta centrala åtgärder för att fullgöra åtagandena för 2010. Med tanke på den begränsade tid som återstår för genomförandet måste kommissionen dock se till att nödvändiga strukturer upprättas för ett omedelbart och effektivt genomförande av handlingsplanen på gemenskaps‑ och medlemsstatsnivå.

    • [1]  Artikel 2 i konventionen om biologisk mångfald.
    • [2]  Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådets möte i Göteborg den 15–16 juni 2001.
    • [3]  KOM(2001)0264.
    • [4]  Världstoppmötet om hållbar utveckling, genomförandeplan.

    YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (19.12.2006)

    till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

    över att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010
    (2006/2233(INI))

    Föredragande: Thijs Berman

    FÖRSLAG

    Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet ser positivt på kommissionens meddelande och betraktar det som en bra utgångspunkt för att med mer riktade insatser nå målet för biologisk mångfald till 2010 samt stöder beslutet att lägga tyngdpunkten på att stärka genomförandet av befintlig politik och befintliga åtgärder.

    2.  Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och den därmed sammanhängande utvecklingen med specialisering och intensifiering, i kombination med marginalisering och underutnyttjande av mark, under de senaste decennierna har bidragit till stora förluster av biologisk mångfald.

    3.  Europaparlamentet hänvisar till den omfattande artrikedomen och den genetiska mångfalden bland växter och djur i lantbruket och anser att denna mångfald måste bevaras och stärkas.

    4.  Europaparlamentet konstaterar att utbudet av jordbruksprodukter på marknaden inte helt och hållet återspeglar mångfalden av sorter och varianter och förespråkar därför att mångfald skall främjas i utbudet av jordbruksprodukter inom direktförsäljning och även i marknadsföring som genomförs i samarbete med återförsäljare och bearbetningsindustrin.

    5.  Europaparlamentet konstaterar att jordbruksproducenter och odlare av regionala sorter behöver rättssäkerhet för produktion och marknadsföring. Parlamentet begär därför att direktiv 98/95/EG genomförs snarast. I detta direktiv krävs en rättslig grund som inom ramen för rättsliga bestämmelser för handel med utsäde möjliggör bevarande av utrotningshotade sorter genom att de används in situ och på jordbruksföretag.

    6.  Europaparlamentet anser att de huvudsakliga faktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald är klimatförändringar, miljöförstöring, utnyttjande av intensiva jordbruksmetoder och olämplig förvaltning av skogs- och vattenresurser.

    7.  Europaparlamentet påminner om att bevarandet av mångfald i de europeiska landskapen är grundläggande, inte bara för att det hållbara jordbrukets tjänster skall kunna fortsätta att produceras utan också för att bevara genflödet mellan bestånden i vild fauna och flora.

    8.  Europaparlamentet påminner om att främjande av skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar har en mycket viktig roll att spela för skydd av regionala särdrag, för hela den landsbygdskultur som är förknippad med denna och för de gamla traditioner i fråga som gör det möjligt att bevara landskapen och landsbygdens jordbrukssystem som livsmiljöer för många vilda arter.

    9.  Europaparlamentet påpekar att det 1992 gjordes en ansats för att integrera skyddet av den biologiska mångfalden i den gemensamma jordbrukspolitiken och att det därefter i samband med reformen av denna politik 2003 infördes åtgärder, däribland tvärvillkoren, det samlade gårdsstödet (frikoppling) och landsbygdsutveckling, som innebär fördelar för den biologiska mångfalden.

    10. Europaparlamentet uppmärksammar den nya förordningen om landsbygdsutveckling (under perioden 2007–2013), vilken innebär bland annat finansiering till Natura 2000, miljöåtgärder i jordbruksområden, åtgärder för bevarande av genetiska resurser i jordbruket och stöd för ett hållbart skogsbruk samt bibehållet stöd till områden med särskilda svårigheter.

    11. Europaparlamentet konstaterar att de medel i budgetramen för 2007–2013 som frigjorts för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), struktur- och sammanhållningsfonderna och Life+ i första hand innebär en möjlighet till fortsatt finansiering av projekt för biologisk mångfald och Natura 2000.

    12. Europaparlamentet beklagar dock att kommissionens förslag, som parlamentet givit sitt stöd, om att i budgetramen för 2007–2013 avsätta ytterligare 20 miljarder EUR för landsbygdsutveckling inte godkändes av rådet, framför allt eftersom dessa medel hade kunnat användas särskilt för att ytterligare bredda och fördjupa åtgärderna för biologisk mångfald.

    13. Europaparlamentet beklagar att tillgängliga EJFLU-medel är helt otillräckliga för att skapa de önskade effekterna när det gäller förvaltning av Natura 2000-nätverket som är beroende av hur jord- och skogsbruket fungerar. Särskilt saknas det föreslagna stödet för att förbättra kunskap och kontroll.

    14. Europaparlamentet föreslår att biologisk mångfald skall göras till en av de centrala principerna för den ”hälsokontroll” av den gemensamma jordbrukspolitiken som man planerar att genomföra 2008.

    15. Europaparlamentet anser att den ”hälsokontroll” som planeras för 2008 måste utnyttjas för att utvärdera hur effektiva de olika åtgärderna för biologisk mångfald är, särskilt de åtgärder som rör skogsbrukssektorn, och på lämpligt sätt ta itu med brister på detta område.

    16. Europaparlamentet anser att jordbruket som användare av den biologiska mångfalden har en central roll att spela vad gäller förvaltningen och bevarandet av denna biologiska mångfald. Parlamentet anser vidare att den gemensamma jordbrukspolitiken hädanefter bör främja hållbara produktionsmodeller som inte bara är ekonomiskt livskraftiga utan även påverkar miljön positivt samt förbättrar och återställer den biologiska mångfalden för ett så stort antal djur- och växtarter samt mikroorganismer som möjligt.

    17. Europaparlamentet förespråkar att (lokala/regionala) partnerskap bör främjas mellan markägare och markanvändare, naturvårdare, regeringar och kompetenscentra för att dessa skall kunna samarbeta för att genom decentraliserade metoder finna lokala lösningar på problematiken med biologisk mångfald.

    18. Europaparlamentet framhäver behovet av skräddarsydda åtgärder för att främja den biologiska mångfalden i de nya EU‑medlemsstaterna och betonar att ekosystemtjänster, t.ex. åtgärder för att bevara landskapet, och ekonomiska verksamheter, t.ex. turism, är beroende av varandra.

    19. Europaparlamentet begär att odlingen och användningen av biomassa måste utnyttjas som en chans för att öka den biologiska mångfalden i jordbruket. Detta måste också komma till uttryck i forskningsfinansiering genom det sjunde ramprogrammet för forskning. Odling av biomassa får inte leda till minskad biologisk mångfald, vare sig i eller utanför Europeiska unionen.

    20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera hur biologisk mångfald kan inkluderas i ett miljöcertifikat, dock på följande villkor: den praktiska genomförbarheten för miljöcertifikaten måste studeras, den gemensamma marknadens regler får inte undermineras genom snedvridningar av konkurrensen mellan produkter från olika medlemsstater och konkurrenskraften för gemenskapens produkter får inte skadas i förhållande till konkurrenter från tredjeländer.

    21. Europaparlamentet beklagar att de aspekter som rör biologisk mångfald inte har uppmärksammats mer i bilaterala och multilaterala handelsavtal. Parlamentet förespråkar att dimensionen biologisk mångfald skall integreras i internationell handel och i globala insatser för att bryta ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att ge första prioritet åt erkännandet av icke-handelsrelaterade intressen i de pågående WTO‑förhandlingarna.

    22. Europaparlamentet ser positivt på den uttalade avsikten att vidta åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå, särskilt inom utvecklingssamarbetet.

    23. Europaparlamentet stöder projekt som syftar till att utveckla objektiva indikatorer för att övervaka och utvärdera den biologiska mångfalden och uppmanar kommissionen att säkerställa respekten för de förpliktelser som Europeiska unionen ingått i och med konventionen om biologisk mångfald, nämligen hållbar användning, bevarande av biologisk mångfald och rättvis fördelning av fördelarna från utnyttjande av denna, och att verka för att referensmaterial om arter och sorter endast får lagras i stater som undertecknat konventionen om biologisk mångfald, samt att harmonisera tillgängliga uppgifter och använda de befintliga nätverken.

    24. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att informera allmänheten om åtgärder som vidtas på EU-nivå för att skydda biologisk mångfald och om de ekonomiska och sociala fördelarna av ett sådant skydd.

    25. Europaparlamentet anser att de befintliga rapporteringskraven bör rationaliseras och förenklas och att framtida rapportering inte får leda till ökade administrativa bördor.

    26. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att aktivt inkludera hela EU samhället, inbegripet näringslivet och utbildningssektorn, i processen för att skydda den biologiska mångfalden.

    27. Europaparlamentet välkomnar avsikten att i en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet redogöra för hur genomförandet av handlingsplanen för biologisk mångfald fortskrider.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010

    Referensnummer

    2006/2233(INI)

    Ansvarigt utskott

    ENVI

    Yttrande
      Tillkännagivande i kammaren

    AGRI
    28.9.2006

    Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

     

    Föredragande av yttrande Utnämning

    Thijs Berman
    11.9.2006

    Tidigare föredragande av yttrande

     

    Behandling i utskott

    21.11.2006

    19.12.2006

     

     

     

    Antagande

    19.12.2006

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    36

    -

    -

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Vincenzo Aita, Marie-Hélène Aubert, Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Heinz Kindermann, Albert Jan Maat, Diamanto Manolakou, Mairead McGuinness, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław, Adam Siekierski, Brian Simpson, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Witold Tomczak, Kyösti Virrankoski, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Pilar Ayuso, Bernadette Bourzai, Astrid Lulling

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

     

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

     

    YTTRANDE från fiskeriutskottet (25.1.2007)

    till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

    över att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010
    (2006/2233(INI))

    Föredragande: Ioannis Gklavakis

    FÖRSLAG

    Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att den reviderade gemensamma fiskepolitiken genomförs, eftersom man där har tagit hänsyn till en hållbar förvaltning av fiskeresurserna och avråder från överfiske, som är ett hot mot allt liv i havet.

    2.  Europaparlamentet understryker att förslaget till direktiv om en marin strategi (KOM(2005)0505) är mycket viktigt och erinrar om att det är nödvändigt att medlemsstaterna utarbetar nationella planer för att bevara biotiska och abiotiska resurser i den marina miljön.

    3.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att arbeta för avtal och handlingsplaner mellan EU och tredje länder, vilka syftar till att bevara gemensamma marina områden.

    4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att bedriva en gemensam havspolitik som grundar sig på en helhetssyn på haven. Parlamentet vill uppmärksamma att det är nödvändigt att bevara haven ur miljömässig och ekologisk synpunkt om man skall kunna säkra den ekonomiska utvecklingen inom fiske- och turismsektorerna samt inom andra sektorer.

    5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt handlingsprogram mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU), vilket är ett grundläggande hot mot fiskbeståndens återhämtning.

    6.  Europaparlamentet vill påminna om hur viktigt det sjunde ramprogrammet för forskning är, och att fiske och ett hållbart utnyttjande av haven måste betraktas som en strategisk prioritering för bevarandet av den marina miljön.

    7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över förvaltnings- och återhämtningsplanerna för vissa fiskarter, eftersom de ofta inte stämmer överens med hur arterna bör övervakas. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa mer specifika åtgärder som går att samordna med de fiskeredskap och fiskemetoder som används i berörda biogeografiska områden.

    8.  Europaparlamentet noterar att främjandet av selektiva fiskemetoder är en prioritering eftersom det kommer att medverka till ett hållbart fiske och till att bevara den biologiska mångfalden genom att minska bifångsterna.

    9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre kontrollera efterlevnaden av den gemenskapslagstiftning som syftar till att bekämpa förorening och nedbrytning av de marina ekosystemen.

    10. Europaparlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas initiativ att låta havens och flodernas ekosystem ingå i det europeiska nätet av skyddade områden, Natura 2000, och begär att områdena för fiskebeståndens återhämtning skall ges särskild vikt.

    11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att befästa Natura 2000-nätet genom att utvidga det till de tio nya medlemsstater som anslöt sig 2004, och även till Bulgarien och Rumänien som en följd av deras anslutning, med tanke på att Svarta havet genom de sistnämndas EU-inträde numera är gemenskapsvatten.

    12. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de konsekvenser det kan få för den biologiska mångfalden om man planterar in exotiska arter eller om genetiskt modifierade fiskar kommer ut i havens ekosystem och uppmanar kommissionen att ytterligare utreda dessa risker.

    13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över risken för att genetiskt modifierade fiskar kan komma ut i havens ekosystem och fortplanta sig med lokala fiskar, något som förväntas störa den biologiska mångfalden i dessa ekosystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhindra att genetiskt modifierad fisk avsedd för EU‑livsmedelskedjan kommer in i EU.

    14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och stödja studier om odling av nya arter i fångenskap, särskilt arter som är föremål för överfiske, för att på så sätt svara på marknadsbehov som kan hotas av minskade fångster.

    15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera studier om havens ekosystem, i synnerhet i områden med rik biologisk mångfald och intensivt fiske.

    16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalade avsikt att införa särskild lagstiftning om miljömärkning av fisk och uppmanar den att snarast möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag.

    17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva kontroller av utsläppen av ballastvatten i EU:s havs- och sjöområden.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar på de ansvariga för de upprepade förseningarna med att inrätta regionala rådgivande nämnder, vilka är nödvändiga för att bättre kunna övervaka och bevara fiskeresurserna.

    19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra informationskampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om svårigheterna med att bevara fiskeresurserna och ekosystemen.

    20. Europaparlamentet vill uppmärksamma att lokalsamhällen vars inkomster minskat måste kompenseras ekonomiskt genom särskilda åtgärder som syftar till att bevara den marina miljön.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010

    Referensnummer

    2006/2233(INI)

    Ansvarigt utskott

    ENVI

    Yttrande
      Tillkännagivande i kammaren

    PECH
    28.9.2006

    Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

     

    Föredragande av yttrande Utnämning

    Ioannis Gklavakis
    27.9.2006

    Tidigare föredragande av yttrande

     

    Behandling i utskott

    20.11.2006

    20.12.2006

     

     

     

    Antagande

    25.1.2007

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    23

    0

    1

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    James Hugh Allister, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Marie-Hélène Aubert, Iles Braghetto, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, David Casa, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Pedro Guerreiro, Ian Hudghton, Heinz Kindermann, Albert Jan Maat, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Willi Piecyk, Dirk Sterckx, Catherine Stihler, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Thomas Wise

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Duarte Freitas, James Nicholson

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

     

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

    ...

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010

    Förfarandenummer

    2006/2233(INI)

    Ansvarigt utskott
      Tillstånd: tillkännagivande
    i kammaren

    ENVI
    28.9.2006

    Rådgivande utskott
      Tillkännagivande i kammaren

    PECH
    28.9.2006

    AGRI
    28.9.2006

    ITRE
    28.9.2006

    DEVE
    28.9.2006

     

    Inget yttrande avges
      Beslut

    ITRE
    4.10.2006

    DEVE
    3.10.2006

     

     

     

    Förstärkt samarbete
      Tillkännagivande i kammaren

     

     

     

     

     

    Föredragande
      Utnämning

    Adamos Adamou
    13.7.2006

     

    Tidigare föredragande

     

     

    Behandling i utskott

    30.1.2007

     

     

     

     

    Antagande

    21.3.2006

    Slutomröstning: resultat

    +

    -

    0

    50

    0

    0

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Aldis Kušķis, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Marios Matsakis, Alexandru-Ioan Morţun, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Dimitrios Papadimoulis, Antonyia Parvanova, Vittorio Prodi, Guido Sacconi, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

    Alfonso Andria, Giovanni Berlinguer, Iles Braghetto, Henrik Lax, Jiří Maštálka, Stefan Sofianski

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

    Radu Podgorean

    Ingivande

    28.3.2007

     

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)