BETÄNKANDE om rapporten om Kroatiens framsteg 2006
29.3.2007 - (2006/2288(INI))
Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Hannes Swoboda
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om rapporten om Kroatiens framsteg 2006
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 att påbörja anslutningsförhandlingar med Kroatien,
– med beaktande av rapporten om Kroatiens framsteg 2006, som kommissionen offentliggjorde den 8 november 2006 (SEK(2006)1385),
– med beaktande av rekommendationerna från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien av den 3–4 oktober 2006,
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 14–15 december 2006,
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2006 om kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de största utmaningarna 2006–2007[1],
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0092/2007), och av följande skäl:
A. Kroatien har gjort fortsatt goda framsteg med de politiska, ekonomiska och till gemenskapslagstiftningen hörande kriterierna och bör lyckönskas med anledning av de viktiga åtgärder landet på många områden vidtagit för att anpassa sin lagstiftning utgående från prövningen (”screening”) av den nationella lagstiftningen.
B. Om Kroatien bemöter de återstående utmaningarna och utvecklar en lämplig administrativ kapacitet bör förhandlingarna fortsätta i rask takt och, så snart samtliga kriterier uppfyllts och förhandlingarna avslutats, leda till att Kroatien inom rimlig tid blir medlem av Europeiska unionen.
C. Kroatien bör göra sitt yttersta för att genomföra de reformer som behövs så att förhandlingarna kan slutföras i tid och Europaparlamentet hinner ge sitt samtycke före det kommande Europaparlamentsvalet i juni 2009.
D. Kroatiens medlemskapsutsikter har en regional dimension eftersom de är ett konkret vittnesbörd om att, enligt vad som påpekats i slutsatserna från Europeiska rådet i Thessaloniki 2003, framtiden för alla länder på västra Balkan verkligen ligger i Europeiska unionen, vilket bekräftats i olika resolutioner från Europaparlamentet.
E. Kroatien stöder uttryckligen sina grannländers strävan i riktning mot EU.
F. Erfarenheterna från de tidigare utvidgningarna visar att varje lands meriter skall bedömas för sig, att takten i anslutningen bör styras av om Köpenhamnskriterierna uppfylls effektivt och att graden av efterlevnad av dessa kriterier även bör avgöra det slutliga anslutningsdatumet.
G. Nicefördraget erbjuder inte någon lämplig grund för ytterligare utvidgningar. Därför bör de väsentliga delarna i det nuvarande förslaget till konstitutionsfördrag träda i kraft före utgången av 2008, i syfte att skapa de nödvändiga förutsättningarna för framtida utvidgningar och låta unionen arbeta mer effektivt, öppnare och mer demokratiskt, vilket är en förutsättning för ytterligare utvidgningar.
H. Det är Europeiska unionen själv, och inte kandidatländerna, som har ansvaret att se till att unionen har kapacitet att klara av ytterligare utvidgningar.
I. Den gemensamma genomgången av lagstiftningen avslutades framgångsrikt i oktober 2006. Bilaterala förhandlingar med Kroatien om särskilda aspekter i gemenskapens regelverk skulle således kunna påbörjas.
J. I nuläget har fem olika kapitel i gemenskapens regelverk öppnats och två har provisoriskt stängts, nämligen de som rör vetenskap och forskning samt utbildning och kultur.
K. Kommissionen har redan använt sig av riktmärken för att övervaka de kroatiska myndigheternas framsteg på avgörande och känsliga områden som konkurrenspolitik, offentlig upphandling, fri rörlighet för kapital, rättvisa, frihet och säkerhet, socialpolitik och sysselsättning.
L. Kroatiens insatser för att uppfylla anslutningskriterierna måste upprätthållas och åtföljas av effektiva genomförandeåtgärder och lämpliga övervakningssystem.
M. En genomgripande reform av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, och även polisen, är central och ett oeftergivligt villkor när det gäller att uppnå den standard som krävs för EU-anslutning.
N. En grundlig och objektiv analys av regionens moderna historia, en verklig försoning mellan de olika folkgrupperna och skapandet av goda grannförbindelser kan ge stora bidrag till verklig integration i Europa.
O. Att lagföra krigsförbrytare och återintegrera flyktingar och fördrivna personer är grundläggande element i försoningsprocessen.
1. Europaparlamentet konstaterar att Kroatien redan gjort avsevärda framsteg på sin väg mot EU-anslutning.
2. Europaparlamentet anser, utgående från kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de huvudsakliga utmaningarna 2006–2007, att Kroatien fortsatt uppfyller de politiska anslutningskriterierna och kan betraktas som en fungerande marknadsekonomi som bör kunna hålla stånd mot konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen på medellång sikt, under förutsättning att landet energiskt genomför sitt reformprogram för att få bort de avsevärda svagheter som finns kvar.
3. Europaparlamentet gratulerar de kroatiska myndigheterna till de snabba framsteg som hittills gjorts i anslutningsförhandlingarna, särskilt när det gäller att anta centrala delar av lagstiftningen på avgörande områden som offentlig förvaltning, domstolsförvaltning och antikorruptionspolitik.
4. Europaparlamentet stöder regeringen och oppositionen i deras insatser för att trots det förestående valet fatta nödvändiga om än ibland svåra beslut, särskilt på områdena för konkurrenspolitik och statligt stöd, och påpekar att sådana beslut i slutändan kommer att gynna alla medborgare i Kroatien.
5. Europaparlamentet uppmanar Kroatiens regering att utöka sin förmåga att genomföra lagar som utgående från gemenskapslagstiftningen införlivats med den nationella lagstiftningen, inom alla områden, men framför allt i miljöfrågor.
6. Europaparlamentet uppmanar Kroatiens regering på denna punkt att oinskränkt respektera och genomföra internationella akter såsom Århuskonventionen och slutligen ratificera Kyotoprotokollet i enlighet med gemenskapens senaste strategier för miljön.
7. Det är oroande att allmänhetens stöd för en EU-anslutning börjar mattas av i Kroatien. Europaparlamentet välkomnar att regeringen och oppositionen med förenade krafter förklarar för allmänheten vilka ekonomiska, politiska, sociala och kulturella vinster som följer av en anslutningsprocess och uppmanar kommissionen att själv mer aktivt informera om vinster av det nämnda slaget.
8. Europaparlamentet betonar behovet av att snabbt och effektivt genomföra de redan antagna reformerna för att fortsätta att modernisera Kroatien och därigenom ytterligare stärka och befästa demokrati och social marknadsekonomi. I detta sammanhang har parlamentet följande synpunkter:
a) Det är att notera att de bestämmelser i akten om statsförvaltningen som inför öppenhet och objektivitet i utnämningen och bedömningen av statstjänstemän inte kommer att träda i kraft förrän efter nästa val. Parlamentet noterar vidare att detta beslut skulle kunna skapa ett intryck av dröjsmål i denna viktiga fråga och således ge ny näring åt synsättet att regeringen inte handlar tillräckligt bestämt i sina insatser för att reformera den offentliga förvaltningen, även om arbetet med att frigöra den från politisk inblandning högprioriteras av den nuvarande regeringen.
b) Det är att notera att Kroatiens justitieminister enligt uppgift gått in för fortsatt rationalisering när det gäller antalet domstolar som är verksamma i landet, i syfte att öka deras professionalism och effektivitet, och regeringen uppmanas att snart anta ministerns plan. Parlamentet påminner ministern om att denna process måste gå hand i hand med att lämpliga förfaranden och kriterier för utnämning och bedömning av personal inom rättsväsendet införs för att erbjuda tillräckliga garantier för ett professionellt och oberoende rättsväsen. I detta avseende välkomnas tillsättningen av en arbetsgrupp för utveckling av nya ramkriterier för bedömning av domare samt ändringarna i lagen om domstolsväsendet, enligt vilka domare är skyldiga att redogöra för sina tillgångar och domare också kan flyttas över till att tjänstgöra vid domstolar som har alltför stor arbetsbörda. Parlamentet är övertygat om att eftersläpningen i handläggningen av mål bör hanteras även genom att man främjar att parterna i mycket större utsträckning når uppgörelser utanför domstol, i syfte att åstadkomma ett effektivt rättsväsen.
c) Kroatien förtjänar beröm för sitt oinskränkta samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien. Det är ett oroande tecken i senaste tidens rättspraxis att en effektiv lagföring av krigsförbrytare kan undermineras av att det på lokal nivå finns kvar en fientlig inställning, att det bland personalen inom rättsväsendet finns somliga som är partiska mot personer utan kroatisk nationalitet och att vittnen ges otillräckligt skydd mot hotelser. Parlamentet uppmanar Kroatiens regering att fortsätta att aktivt uppmuntra och stödja lagföring av krigsförbrytelser, oavsett förövarnas nationalitet. I detta sammanhang oroar sig parlamentet också över att vissa av regeringens initiativ, framför allt dess erbjudande att bidra till kostnaderna för att juridiskt försvara vissa armégeneraler och regeringens begäran att agera utomstående sakkunnig som ger råd åt domstolen (s.k. amicus curiae) i mål inför Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.
d) Alla institutioner och partier i Kroatien bör motverka allmänhetens bild av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien som en fientlig institution och ge offentlighet åt den roll som tribunalen spelar för att beivra brott som begåtts mot civila i Kroatien.
e) Parlamentet noterar att landet har en lämplig lagstiftning för skyddet av minoriteter samt klart visat prov på sin beredvillighet att integrera minoriteterna i det politiska systemet. Det är viktigt att i detta sammanhang garantera lämplig representation för dessa minoriteter inom statsförvaltningen och polis- och rättsväsendena och även likabehandling av dem i äganderättsliga och ekonomiska frågor. Därför uppmanar parlamentet till att det på alla nivåer inom statsförvaltningen skall utvecklas en konkret handlingsplan för att åstadkomma proportionell representation av minoriteter i enlighet med grundlagen, samt att det införs lämpliga föreskrifter om övervakning.
f) Parlamentet noterar med tillfredsställelse att arbetet för att flyktingar och tvångsförflyttade skall kunna återvända gjort goda framsteg, samt uppmanar regeringen att fortsätta uppmuntra till återvändande genom att eftersträva rättvisa, effektiva och bärkraftiga lösningar på bostads- och sysselsättningsfrågorna, eftersom dessa frågor upplevs som de mest akuta av dem som funderar på att återvända.
g) Parlamentet välkomnar regeringens nya femårsplan för att ta itu med frågan om bostäder för tidigare äganderättsinnehavare utanför de områden som är av särskilt statsintresse och betonar på denna punkt att den nya handlingsplanen snabbare måste genomföras, så att man kan ta itu med de brådskande behoven hos de berörda delarna av befolkningen.
h) Återigen uppmanar parlamentet de kroatiska myndigheterna att sätta en ny tidsfrist för tillgodoräknande av arbetsår för människor som arbetat i den så kallade Republika Srpska Krajina under konflikten och tillåta icke-bosatta att ansöka om sådant tillgodoräknande. Parlamentet påminner myndigheterna om att detta vore ett påtagligt tecken på Kroatiens vilja att övervinna klyftorna efter konflikten och främja försoning i landet.
i) Med glädje konstaterar parlamentet att Kroatiens ekonomi stadigt växer på grundval av en ambitiös reformagenda och kraftiga privata investeringar, vilket förhoppningsvis snart kommer att ta sig uttryck i fler och bättre arbetstillfällen.
j) En öppen och konkurrensutsatt marknadsekonomi är ett grundläggande krav för EU‑medlemskap. Parlamentet uppmanar därför de kroatiska myndigheterna att allvarligare och snabbare genomföra de överenskomna målen när det gäller försäljning av statligt minoritets- eller majoritetsaktieinnehav i företag och minskning av statliga bidrag, särskilt inom varvs- och stålsektorerna. Det bör göras mer för att öppna Kroatiens marknad för utländska investerare och tjänsteleverantörer och ge dem en ställning som är jämbördig med de nationella aktörerna. Parlamentet vädjar till Kroatien att oinskränkt och ändamålsenligt använda befintliga förfaranden för att tillåta EU-medborgare att förvärva fast egendom, utom i de områden där undantag skall gälla. De nämnda målen fanns med redan i stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien.
k) Parlamentet uppmanar Kroatiens regering att stärka sin administrativa kapacitet för att intensivt kunna tillgodogöra sig föranslutningsinstrumentet.
9. Europaparlamentet berömmer Kroatien för den positiva ledande roll landet spelar i sydöstra Europa, välkomnar den kroatiska regeringens verksamhet som tjänstgörande ordförande för den sydösteuropeiska samarbetsprocessen och uppmanar landets myndigheter att en gång för alla lösa gränsfrågorna med grannländerna.
10. Europaparlamentet uppmanar med kraft framför allt både Kroatiens och Sloveniens regeringar att utnyttja alla tillgängliga möjligheter för att nå en överenskommelse om alla gränsfrågor som är öppna dem emellan, med beaktande av de överenskommelser som hittills nåtts och slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17–18 juni 2004, och uppmanar dem att avstå från ensidigt agerande som skulle kunna undergräva en sådan överenskommelse.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare uppmuntran och stöd till en brett upplagd process för sanning och försoning i Kroatien och västra Balkan och vid behov låta grannländerna medverka. Parlamentet är fast övertygat om att det civila samhället och personligheter från politiken och kulturen bör delta i processen och att den bör lägga grunden till en varaktig fred och stabilitet i regionen samt att denna försoningsprocess framför allt måste inrikta sig på ungdomar och bör innefatta en grundlig genomgång av läroböcker och läroplaner i ämnet historia.
12. Europaparlamentet uppmanar de nya medlemsstaterna att spela en aktiv roll i Kroatiens strävan efter anslutning, så att Kroatien kan dra nytta av dessa staters erfarenheter av reformer.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Kroatiens regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2006)0568.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Rapporten om Kroatiens framsteg 2006 |
|||||||||||
Förfarandenummer |
||||||||||||
Ansvarigt utskott |
AFET 14.12.2006 |
|||||||||||
Rådgivande utskott |
|
|
|
|
|
|||||||
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
|
|||||||
Föredragande |
Hannes Swoboda 13.9.2004 |
|
||||||||||
Behandling i utskott |
30.1.2007 |
27.3.2007 |
|
|
|
|||||||
Antagande |
27.3.2007 |
|||||||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
71 0 4 |
||||||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Roberta Alma Anastase, Robert Atkins, Christopher Beazley, Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Marco Cappato, Philip Claeys, Simon Coveney, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hélène Flautre, Hanna Foltyn-Kubicka, Michael Gahler, Jas Gawronski, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Willy Meyer Pleite, Eugen Mihăescu, Francisco José Millán Mon, Philippe Morillon, Pasqualina Napoletano, Baroness Nicholson of Winterbourne, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Mirosław Mariusz Piotrowski, Bernd Posselt, Michel Rocard, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Konrad Szymański, Antonio Tajani, Charles Tannock, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Ari Vatanen, Kristian Vigenin, Jan Marinus Wiersma, Josef Zieleniec |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Giulietto Chiesa, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Kinga Gál, David Hammerstein Mintz, Milan Horáček, Anneli Jäätteenmäki, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Miloš Koterec, Borut Pahor, Antonyia Parvanova, Rihards Pīks, Aloyzas Sakalas, Luis Yañez-Barnuevo García |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Lena Ek |
|||||||||||
Ingivande |
29.3.2007 |
|
||||||||||