Betänkande - A6-0094/2007Betänkande
A6-0094/2007

BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

30.3.2007 - (C6‑0465/2006 – 2006/2071(DEC))

Avsnitt I – Europaparlamentet
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Bart Staes

Förfarande : 2006/2071(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0094/2007
Ingivna texter :
A6-0094/2007
Debatter :
Antagna texter :

1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt I – Europaparlamentet

(C6‑0465/2006 – 2006/2071(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005[1],

–   med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2005 – Volym I (SEK(2006)0915 – C6-0465/2006)[2],

–   med beaktande av Report on budgetary and financial management for the financial year 2005, Section 1 – European Parliament [3] (rapport om budget- och finansförvaltning för budgetåret 2005, avsnitt I – Europaparlamentet),

–   med beaktande av internrevisorns årsrapport för 2005,

–   med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2005, samt de granskade institutionernas svar[4],

–   med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget[5],

–   med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget samt artikel 179a i Euratomfördraget,

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[6], särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–   med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget[7],

–   med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–   med beaktande av artikel 71, artikel 74.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A6‑0094/2007), och av följande skäl:

A. Vid revisionsrättens granskning konstaterades inga väsentliga fel (punkt 10.4).

B.  Revisionsrätten pekade på kvarstående brister i systemen för övervakning och kontroll (punkterna 10.5–10.10).

C. I sina svar redogjorde parlamentet för vidtagna åtgärder för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten iakttagit.

D  Den 23 oktober 2002 ändrades Europaparlamentets arbetsordning så att ansvarsfrihet beviljas Europaparlamentets talman och inte generalsekreteraren.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2005.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt I – Europaparlamentet

(C6‑0465/2006 – 2006/2071(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005[8],

–       med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2005 – Volym I (SEK(2006)0915 – C6-0465/2006[9],

–       med beaktande av Report on budgetary and financial management for the financial year 2005, Section 1 – European Parliament [10], (rapport om budget- och finansförvaltning för budgetåret 2005, avsnitt I – Europaparlamentet),

–       med beaktande av internrevisorns årsrapport,

–       med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2005, samt de granskade institutionernas svar[11],

–       med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget[12],

–       med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget samt artikel 179a i Euratomfördraget,

–       med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[13], särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–       med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget[14],

–       med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–       med beaktande av artikel 71, artikel 74.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A6‑0094/2007), och av följande skäl:

A.     Vid revisionsrättens granskning konstaterades inga väsentliga fel (punkt 10.4).

B.     Revisionsrätten pekade på kvarstående brister i systemen för övervakning och kontroll (punkterna 10.5–10.10).

C.     I sina svar redogjorde parlamentet för vidtagna åtgärder för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten iakttagit.

D      Den 23 oktober 2002 ändrades Europaparlamentets arbetsordning så att ansvarsfrihet beviljas Europaparlamentets talman och inte generalsekreteraren.

E.     Europaparlamentets resolution av den 26 september 2006[15] om ansvarsfrihet för budgetåret 2004 bör följas upp, och det bör utvärderas vilka framsteg som har gjorts för att genomföra parlamentets rekommendationer.

F.     Europaparlamentets ledamotsstadga av den 28 september 2005[16] kommer, till följd av rådets godkännande den 19 juli 2005, att träda i kraft första dagen under den valperiod som inleds 2009.

G.     Koden för ledamotsassistenter antogs av presidiet den 25 september 2006[17],

Europaparlamentets räkenskaper med särskild inriktning på fastighetspolitiken

1.      Europaparlamentet noterar att parlamentet 2005 erhöll inkomster uppgående till 112 393 557 EUR (2004: 117 409 824 EUR).

2.      Europaparlamentet noterar följande belopp från parlamentets bokslut för budgetåret 2005:

(i EUR)

Användning av anslag

Anslag för budgetåret 2005

Anslag som förts över från budgetåret 2004

Anslag 2005

Anslag från inkomster avsatta för särskilda ändamål

Artikel 9.1 och 9.4 i budgetförordningen

Disponibla anslag

1 264 024 722 (100%)

31 412 881 (100%)

281 461 344 (100%)

Gjorda åtaganden

1 249 096 468 (98,82%)

 

-

Utförda betalningar

941 932 832 (75,40%)

29 679 028 (94,48%)

259 853 230 (92,32%)

Anslag som förts över till budgetåret 2006

 

Artikel 9.1 och 9.2 i budgetförordningen

Artikel 9.1, 9.2 och 9.5 i budgetförordningen

 

 

 

 

307 163 636

 

200 000

 

 

Anslag som bortfaller

14 728 254

-

21 608 114 (7,68%)

Balansräkning per den 31 december 2005: 1 520 822 777

3.      Europaparlamentet konstaterar att åtaganden gjorts motsvarande 98,82 procent av de anslag som tagits upp i Europaparlamentets budget 2005 – med annulleringar på 1,18 procent – och att budgetens genomförandegrad liksom tidigare år var mycket hög.

4.      Europaparlamentet påminner dock om att denna höga genomförandegrad delvis beror på den praxis med uppsamlingsöverföringar som tillämpats sedan 1992, genom vilken alla medel som vid årsskiftet är outnyttjade överförs till de budgetposter som avser byggnaderna, särskilt för att göra förtida inbetalningar för att minska framtida räntekostnader. I slutet av 2005 gjordes ett belopp på 124 144 556 EUR (ungefär 10 procent av anslagen) i detta sammanhang tillgängligt genom en uppsamlingsöverföring. Av detta belopp

· användes 75,7 miljoner EUR för köpet av byggnaderna Winston Churchill (WIC) och Salvador de Madariaga (SDM) i Strasbourg,

· överfördes 46,2 miljoner EUR för att göra tidiga utbetalningar för den årliga hyran av byggnaderna D4 och D5 i Bryssel,

· reserverades 2,3 miljoner EUR för Europahuset i Valetta.

Genom normala överföringar köpte parlamentet för övrigt tillsammans med kommissionen Europahusen i Köpenhamn (10,6 miljoner EUR) och Haag (7,4 miljoner EUR).

5.      Europaparlamentet erinrar sina behöriga organ om sitt beslut att ”... avbetalningar för byggnader ... bör fastställas inom ramen för budgetstrategin”[18]. Parlamentet kritiserar därför sitt behöriga organ för att det kontinuerligt misslyckas med att tillräckligt tydligt budgetera parlamentets fastighetspolicy för framtida förvärv (budgetposten för förvärv av fast egendom visar endast symboliska anslag för 2005, 2006 och 2007).

6.      Europaparlamentet upprepar sin begäran att artikel 16 i de interna föreskrifterna för genomförandet av Europaparlamentets budget skall ändras, så att budgetutskottet måste ge sitt godkännande av fastighetsprojekt med väsentliga konsekvenser för parlamentets budget.

7.      Europaparlamentet uppmanar återigen budgetmyndigheten att göra budgetberäkningar som säkerställer att de belopp som förs in i budgetförslaget motsvarar de verkliga behoven för parlamentets olika politikområden. De delegerade utanordnarna uppmanas att i sina årliga verksamhetsrapporter tydligt ange årliga anslag som erhållits, åtaganden som ingåtts, utförda betalningar och oanvända anslag. Parlamentet uppmanar dessutom de delegerade utanordnarna att redogöra, vilket de delvis redan gör, för skälen till att budgetmedlen har underutnyttjats.

8.      Europaparlamentet är medvetet om att revisionsrätten inom kort kommer att offentliggöra en särskild rapport om institutionernas fastighetspolitik. Parlamentet uppmanar sitt behöriga utskott att utarbeta ett initiativbetänkande på grundval av denna särskilda rapport. Parlamentet anser för övrigt att detta utskott bör ha rätt att, om det önskar, utarbeta initiativbetänkanden utan förhandstillstånd och utanför den fastställda kvoten för sådana betänkanden, om vilken av revisionsrättens särskilda rapporter som helst.

9.      Europaparlamentet beklagar att budgetposten för parlamentets informationskontor förblir odifferentierad och önskar att det görs en översyn av bästa metoder för alla informationskontor, med beaktande av kostnads-nyttoförhållandet.

Revisionsrättens kommentarer om budgetåret 2005

10.    Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten vid sin granskning inte konstaterade några väsentliga fel (punkt 10.4).

11.    Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser angående det nya datasystemet för beräkning av personallöner samt svaret från parlamentets behöriga tjänst, i vilket det betonas att det görs systematiska efterhandskontroller sedan mars 2006.

12.    Europaparlamentet medger revisionsrättens kritik med avseende på schablonutbetalningar för personalens resor mellan de tre vanliga arbetsorterna. Parlamentet uppger dock att parlamentets administration avsåg att nå en balans mellan kraven i regelverket och behoven med avseende på institutionens särskilda arbetsmiljö. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att övervaka hur systemet med schablonbelopp fungerar och varna den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om man finner några tecken på missbruk.

13.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har konstaterat brister i de system för övervakning och kontroll (punkt 10.9) som gäller utbetalning av tillägg och ersättningar till Europaparlamentets ledamöter. Det är oroväckande att, i mitten av 2006, endast 54 procent av tjänsteleverantörerna och 29 procent av betalningsagenterna hade lämnat in fakturor för perioden juli 2004 till juni 2005. Parlamentet noterar att internrevisionen av ersättningen för utgifter för ledamöternas assistenter kommer att slutföras i tid före ansvarsfrihetsförfarandet för 2006.

Internrevisorns årsrapport

14.    Europaparlamentet konstaterar att enheten för internrevision slutförde 7 rapporter: Internrevisorns årsrapport, rapporter om uppföljningen av översynen av generaldirektoratens ram för intern kontroll, om upphandlingsförfarandet och om två av parlamentets informationskontor (man antog också två rapporter om Europeiska ombudsmannen).

15.    Europaparlamentet välkomnar att internrevisorn inte bara var beredd att hjälpa parlamentets föredragande för ansvarsfrihet utan också att, för första gången personligen, officiellt redogöra för synpunkterna i årsrapporten för 2005 inför budgetkontrollutskottet, för att därmed visa att rapporten inte bara är ett internt förvaltningsverktyg utan en viktig referenspunkt i det årliga ansvarsfrihetsbeviljandet.

16.    Europaparlamentet betonar att revisionerna har bekräftat att institutionen fortfarande befinner sig i en övergångsperiod mellan två i grunden olika koncept för intern kontroll och att det kommer att krävas mer tid innan ramen för intern kontroll har genomförts på samtliga avdelningar.

17.    Europaparlamentet välkomnar att internrevisorn under 2005 inriktade sitt arbete på upphandlingsförfarandet och uppföljningen av de handlingsplaner som beslutats om till följd av översynen av ramen för intern kontroll under 2003 och 2004.

18.    Europaparlamentet betonar följande på området för upphandling:

·  Rimliga garantier måste erhållas om att upphandlingen kommer att uppfylla de underliggande behoven, vara regelbunden, kostnadseffektiv och transparent.

·  Tydlig och övergripande dokumentation om upphandlingen måste tillhandahållas.

·  Lämpliga kriterier för uteslutande, urval och tilldelning måste fastställas.

·  Punktlighet, likabehandling och transparens vid kontakter med anbudsgivare måste garanteras.

·  Det måste säkerställas att den kommitté som öppnar anbuden fattar transparenta och enhetliga beslut.

·  Bedömningen av anbuden måste grundas på de uppgivna kriterierna.

·  Det måste finnas en fullständig verifieringskedja vid tilldelningen av kontrakt.

·  Kontraktsbestämmelserna måste stämma överens med reglerna för anbudsgivning.

·  För att dessa mål skall nås måste tillräckliga kontroller utföras i ett tidigt och kritiskt skede av upphandlingsförfarandet.

·  Det måste införas effektivare förhandskontroller av budgetåtaganden för upphandlingar.

19.    Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att senast under budgetåret 2008 bedöma i vilken utsträckning dessa mål för upphandling har nåtts.

20.    Europaparlamentet erinrar om att de ramar för intern kontroll som inrättats av de delegerade utanordnarna har följande kontrollsyften: överensstämmelse med gällande lagstiftning, regler och praxis, förvaltningsinformationens och registreringarnas tillförlitlighet samt transaktionernas ekonomiska prestanda, effektivitet och ändamålsenlighet.

21.    Europaparlamentet påminner vidare om att utanordnarna måste följa 22 miniminormer för att målen för kontrollerna skall nås. Dessa normer kan sammanfattas i fem kategorier: kontrollmiljö, prestationer och riskhantering, information och kommunikation, kontrollverksamheten samt övervakning (granskning och utvärdering).

22.    Europaparlamentet betonar följande när det gäller ramen för intern kontroll (enheten för internrevision godkände 454 åtgärder med de utanordnande avdelningarna under 2003/2004 och har genomfört uppföljningsförfaranden för att bedöma huruvida dessa har genomförts på ett korrekt sätt; hittills har man godkänt statusen för 341 åtgärder):

·  Av de 37 åtgärderna i samband med översynen av datasystemet för förvaltning av budgettransaktioner var det endast 3 som inte genomförts i slutet av 2005, och ytterligare 9 hade genomförts delvis.

·  Av de 304 åtgärderna för översynen av överensstämmelsen med miniminormer för intern kontroll och kontrollmål hade 150 genomförts helt och 86 delvis och för de övriga 68 hade avdelningarna ännu inte gjort någonting.

·  För alla andra åtgärder som ännu inte genomförts helt har enheten för internrevision kommit överens om en reviderad plan med de utanordnande avdelningarna, som man kommer att följa upp under 2007.

23.    Europaparlamentet beklagar att granskningarna av ersättningarna för utgifter för ledamöternas assistenter inte kommer att bli klara i tid före ansvarsfrihetsförfarandet för 2005. Parlamentet uppmanar sitt behöriga utskott att vid ett senare skede vederbörligen beakta resultaten av denna granskning.

Europaparlamentets ekonomiska förvaltning

24.    Europaparlamentet noterar att den analys av den ekonomiska förvaltningen som åtföljde räkenskaperna för 2005 ger en användbar redogörelse för de huvudsakliga ekonomiska händelserna under det år som granskas.

25.    Europaparlamentet konstaterar att en del av parlamentets administrativa verksamhet under 2005 fortfarande var inriktad på anpassning till föreskrifterna i den nya budgetförordningen. Detta gjordes genom införande av nya kontrollsystem, förfaranden och arbetsmetoder, inrättande av utbildningsprogram och skapande av nya ansvarsnivåer.

26.    Europaparlamentet slår fast att de första erfarenheterna av tillämpningen av den nya budgetförordningen inom en institution som parlamentet, som skall förvalta en administrativ budget, i vissa fall tyder på att det har inrättats alltför komplexa system och finansiella kretslopp.

27.    Europaparlamentet konstaterar att några generaldirektorat fortfarande anser att vissa bestämmelser i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser leder till alltför mycket byråkrati i det övergripande förfarandet för intern kontroll och utgör en omotiverad börda för förvaltningen.

28.    Europaparlamentet noterar att vid det tidigare direktoratet för ekonomistyrning utförde 18 anställda (av en total personalstyrka på 20) kontrollarbete, medan det inom den nya struktur som inrättades genom den nya budgetförordningen är 44 anställda som utför detta arbete på de olika generaldirektoraten. Utöver dessa finns det 10 revisorer (av en total personalstyrka på 12) som arbetar vid enheten för internrevision.

29.    Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt i resolutionerna av den 26 september 2006[19], 12 april 2005[20], 21 april 2004[21] och 8 april 2003[22] att ansvarsfriheten inte bara skall hänföra sig till den förvaltningsverksamhet som utövats av parlamentets generalsekreterare och administration utan också omfatta de beslut som fattats av parlamentets styrande organ, alltså talmannen, presidiet och talmanskonferensen.

30.    Europaparlamentet betonar att parlamentet inte beviljar ansvarsfrihet för generalsekreteraren utan för talmannen. Talmannen förväntas därför stå till budgetkontrollutskottets förfogande under ansvarsfrihetsförfarandet för en formell och offentlig dialog.

31.    Europaparlamentet välkomnar att presidiet har inlett diskussioner om sina förbindelser med budgetmyndigheten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten för att klargöra den exakta praktiska betydelsen av det politiska ansvar som tillskrivs medlemmar i parlamentets styrande organ när det gäller utövandet av befogenheter och beslutsfattande som får betydande ekonomiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar det nyvalda presidiet att återuppta denna diskussion och låta de berörda utskotten delta i denna debatt.

32.    Europaparlamentet välkomnar att generalsekreteraren har utarbetat ett kortfattat och lättläst dokument som redogör för budgeten för 2004 och 2005. Detta dokument finns också tillgängligt på parlamentets webbplats.

Generaldirektörernas verksamhetsrapporter

33.    Europaparlamentet påpekar att parlamentets generalsekreterare översände generaldirektörernas verksamhetsrapporter för 2005 till budgetkontrollutskottet den 10 april 2006. I samband med detta förklarade generalsekreteraren i egenskap av delegerad utanordnare att han hade tillräckliga garantier för att parlamentets budget hade genomförts enligt principerna om en sund ekonomisk förvaltning samt att de ramar som införts för kontrollerna gav nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

34.    Europaparlamentet välkomnar att alla generaldirektörer har lämnat en revisionsförklaring utan förbehåll om de finansiella transaktionerna inom sin enhet.

35.    Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att harmonisera de årliga verksamhetsrapporternas disposition och struktur. Parlamentet anser fortfarande att ytterligare framsteg kan göras med att förbättra läsbarheten och jämförbarheten. Parlamentet ber sina enheter att inkludera en sammanfattning på en sida med uppgifter om anslag som erhållits, åtaganden som ingåtts, utförda betalningar och vad man gjort med outnyttjade anslag (till exempel överföringar, uppsamlingsöverföringar m.m.), samt viktiga händelser under det föregående budgetåret.

36.    Europaparlamentet konstaterar att följande allmänna utmaningar kan utläsas av slutsatserna av verksamhetsrapporterna:

–  Genomförandet av ramen för intern kontroll tar mer tid i anspråk än vad man ursprungligen hade räknat med.

–  Genomförandet av budgeten inom ramen för den nya budgetförordningen.

–  Genomförandet av politiska krav med kort varsel.

–  Rekryteringen och integreringen av ny personal.

Tilldelning av kontrakt

37.    Europaparlamentet erinrar om att enligt artiklarna 54 och 119 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen[23] förelägger institutionerna budgetmyndigheten rapporter om förhandlingsförfaranden och om kontrakt som inte omfattas av direktiven om offentlig upphandling. En förteckning över kontraktsparter vid kontrakt över 50 000 EUR, men under gränsen för dessa direktiv, offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, medan kontrakt mellan 13 800 EUR och 50 000 EUR offentliggörs på institutionernas hemsida. Dessutom uppmanade parlamentet sin generalsekreterare 2003 att varje år rapportera om de avtal som ingåtts[24].

38.    Europaparlamentet noterar att årsrapporten innehåller följande uppgifter om de kontrakt på 13 800 EUR eller mer som tilldelades 2005:

Typ av kontrakt

Antal

[2004 inom ()]

Procentandel

[2004 inom ()]

Belopp i EUR

[2004 inom ()]

Procentandel

[2004 inom ()]

Tjänster

199 (229)

64% (58%)

89 551 639

(180 927 304)

44% (75%)

Materiel

53 (99)

17% (25%)

29 036 604

(26 500 867)

14% (11%)

Arbeten

48 (60)

15% (15%)

13 763 856

(18 876 271)

7% (8%)

Fastigheter

12 (4)

4% (2%)

73 149 658

(15 593 025)

35% (6%)

Totalt

312 (392)

100%

205 501 756

(241 897 467)

100%

Typ av förfarande

Antal

[2004 inom ()]

Procentandel

[2004 inom ()]

Belopp i EUR

[2004 inom ()]

Procentandel

[2004 inom ()]

Genomsnittligt belopp

[2004 inom ()]

Öppet

64 (95)

21% (24%)

94 187 176

(157 909 034)

71% (70%)

1 471 675

(1 662 200)

Selektivt

112 (110)

37% (28%)

26 676 276

(39 897 441)

20% (18%)

238 181

(362 704)

Förhandlat

124 (183)

42% (48%)

11 488 646

(28 497 967)

9% (12%)

92 650

(155 727)

Totalt

300 (388)

100%

132 352 098

(226 304 442)

100%

441 174

(585 259)

39.    Europaparlamentet påpekar att 147 av de 312 tilldelade kontrakten var värda minst 50 000 EUR medan 165 var värda mellan 13 800 EUR och 50 000 EUR. Parlamentet frågar sin administration om man anser att de gällande förfarandena för tilldelning av den sistnämnda typen av kontrakt inom ramen för den reviderade budgetförordningen är tillräckligt effektiva.

40.    Europaparlamentet erinrar om att internrevisorn har granskat anbudsförfarandena i hela institutionen. Hans rekommendationer kan ses ovan.

41.    Europaparlamentet välkomnar att 91 procent av kontrakten, om man utgår från värde, tilldelades inom öppna (71 procent) och selektiva (20 procent) förfaranden.

42.    Europaparlamentet tar del av generalsekreterarens svar[25], som innehåller uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att skapa kontraktsdatabasen i enlighet med artikel 95 i budgetförordningen. Samtidigt medger parlamentet att den reviderade budgetförordningen nu föreskriver inrättandet av en gemensam central databas för alla institutioner, som skall förvaltas av kommissionen.

Politiska grupper (översyn av konton och förfaranden – budgetpost 3701)

43.    Europaparlamentet påminner om att det i punkt 2.7.3 i bestämmelserna om utnyttjande av medel från budgetpost 3701[26] föreskrivs att presidiet och budgetkontrollutskottet skall behandla de politiska gruppernas granskade årliga räkenskaper i enlighet med de befogenheter som de har tilldelats genom parlamentets arbetsordning.

44.    Europaparlamentet upprepar att de politiska grupperna själva har ansvaret för förvaltningen och användningen av sina anslag från parlamentets budget och att de befogenheter som parlamentets enhet för internrevision har inte sträcker sig till villkoren för hur anslagen i budgetpunkt 3701 utnyttjas.

45.    Europaparlamentet välkomnar att de politiska grupperna har offentliggjort sina interna finansiella bestämmelser och sina räkenskaper för 2005 på parlamentets hemsida.

46.    Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpost 3701 var fördelade enligt följande 2005:

(1 000 EUR)

Totalt tillgängligt belopp i budgeten

61 973

Grupplösa ledamöter

1 329

Belopp tillgängligt för grupperna

60 644

Grupp

Anslag ur EP:s budget

Gruppernas egna medel och över-föringar

Utgifter 2005

Utnyttjandegrad

Tak för över-föringar*)

Överfört till

2006

PPE-DE

17 282

4 510

15 066

69%

8 641

6 727

PSE

13 107

5 447

11 679

63%

6 554

6 554

ALDE

5 783

2 251

4 354

54%

2 892

2 892

Verts/ALE

2 712

777

2 448

71%

1 356

1 040

GUE/NGL

2 726

1 223

2 735

69%

1 363

1 214

UEN

1 672

284

1 525

78%

836

430

IND/DEM

2 182

688

2 044

71%

1 091

826

GL

1 110

219

986

74%

555

260

TOTALT

46 575

15 399

40 837

66%

23 287

19 942

*) Enligt genomförandebestämmelserna för budgetpost 3701.

47.    Europaparlamentet konstaterar att de politiska gruppernas externa revisorer har bekräftat att räkenskaperna har utförts i överensstämmelse med gällande bestämmelser och internationella redovisningsnormer.

48.    Europaparlamentet noterar att presidiet den 3 juli 2006 godkände gruppernas rapporter om budgetgenomförande och de respektive revisorernas rapporter. PSE-gruppen återbetalade i detta sammanhang 322 107 EUR och ALDE återbetalade outnyttjade medel på 788 845 EUR till parlamentets budget eftersom dessa belopp inte kunde överföras.

49.    Europaparlamentet konstaterar att de politiska grupperna – i genomsnitt – endast använde 66 procent av de tillgängliga anslagen (2004: 74 procent).

Europeiska politiska partier

50.    Europaparlamentet noterar att avslutningen av räkenskaperna för budgetåret 2005 var följande:

Budgetgenomförandet 2005 enligt avtalet (i EUR)

 

Parti*)

 

Egna tillgångar

 

Totalt anslag från EP

 

Totala inkomster

Anslag i % av stödberättigade utgifter

(max. 75%)

PPE-DE

1 053 583,60

2 398 941,14

3 452 524,74

70,08%

PSE

848 943,72

2 489 175,00

3 338 118,72

74,76%

ELDR

358 234,17

819 562,69

1 177 796,86

70,10%

EFGP

205 699,82

568 261,00

773 960,82

73,64%

AEN

38 184,98

114 330,48

152 515,46

74,96%

PDE

85 932,25

253 933,49

339 865,74

74,86%

GE

121 956,00

365 868,00

487 824,00

69,49%

EFA

84 530,51

217 906,00

302 436,51

72,05%

Totalt

2 797 065,05

7 117 977,80

10 025 042,85

72,18%

PPE-DE: Europeiska folkpartiet, PSE: Europeiska socialdemokratiska partiet, ELDR: Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet, EFPG: Europeiska federationen för gröna partier, AEN: Alliansen för nationernas Europa, PDE: Europeiska demokratiska partiet, GE: Europeiska vänsterpartiet, EFA: Europeiska fria alliansen

51.    Europaparlamentet understryker att partiernas externa revisorer har bekräftat att räkenskaperna stämde överens med bestämmelserna i artiklarna 6, 7, 8 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå[27] och att räkenskaperna helt och hållet avspeglade de politiska partiernas ekonomiska situation vid avslutningen av budgetåret 2005.

52.    Europaparlamentet uppmärksammar dock följande:

·  Europeiska vänsterpartiet (GE) översteg sin preliminära budget och gjorde en förlust på 42 000 EUR, som inte helt täcks av befintligt kapital. Partiet måste därför väsentligt förbättra sina strukturer för intern kontroll och omedelbart omstrukturera partiets kapital för att klara skulderna 2005 och garantera att det finns en tillräcklig reserv i framtiden.

·  Budgetgenomförandet för Alliansen för nationernas Europa (AEN) och Europeiska demokratiska partiet (PDE) motsvarade inte partiernas preliminära budgetar, vilket ledde till att anslaget minskades och att det överblivna beloppet betalades tillbaka (110 669,52 EUR från AEN och 113 690,51 EUR från PDE).

53.    Europaparlamentet understryker att partier på europeisk nivå i hög grad utnyttjar de tillgängliga anslagen.

54.    Europaparlamentet betonar på nytt vikten av sina förslag om att ytterligare förbättra förordning (EG) nr 2004/2003, enligt vad som föreskrivs i betänkandet av den 23 mars 2006[28].

55.    Europaparlamentet välkomnar att följande förbättringar kunde göras när det gäller finansieringen av europeiska politiska partier tack vare presidiets beslut av den 1 februari:

·  Stödberättigade utgifter inom det befintliga årets anslag (n) kan betalas under år n+1.

·  Presidiet antog en vägledande flerårig budget för perioden 2007–2009.

56.    Europaparlamentet är övertygat om att europeiska politiska partier måste ges rätt att upprätta reserver för uppfylla sina rättsliga skyldigheter gentemot anställda och avtalsparter om partiet skulle upplösas. Kommissionen uppmanas att uppfylla sina åtaganden från medlingsförfarandet den 21 november 2006 om att lägga fram ett förslag till ändring av förordning (EG) nr 2004/2003 genom att införa lämpliga bestämmelser för att undanta egna medel från regeln i artikel 109 i budgetförordningen att bidrag inte får leda till vinst, särskilt bidrag och medlemsavgifter, som ackumuleras i de årliga transaktionerna för ett politiskt parti på europeisk nivå och som överstiger 25 procent av de stödberättigade kostnader som skall betalas av mottagaren enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 2004/2003.

Parlamentets fastighetspolicy

57.    Europaparlamentet medger att den etablerade policyn går ut på att äga de fastigheter man använder. Parlamentet investerade därför totalt 1 400 miljoner EUR i fast egendom mellan 1992 och 2005, och sparade därmed, enligt sina egna beräkningar, ungefär 700 miljoner EUR i hyra och avgifter fram till slutet av 2006.

Strasbourg

58.    Europaparlamentet erinrar om att budgetkontrollutskottet gjorde en övergripande granskning av omständigheterna i samband med köpet av byggnaderna Winston Churchill (WIC), Salvador de Madariaga (SDM) och IPE III inför förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för parlamentet för 2004.

59.    Europaparlamentet konstaterar att budgetkontrollutskottets informella arbetsgrupp, som inrättades för att förbereda ansvarsfriheten för 2004, har dragit slutsatsen att det har förekommit vissa oegentligheter och anser att det bör göras ytterligare utredningar.

60.    Europaparlamentet betonar att parlamentet sedan dess har köpt tre byggnader, till följd av presidiets enhälliga beslut av den 23 oktober 2006. De ekonomiska och rättsliga villkoren i köpekontraktet är följande:

·    Ett försäljningspris på 143 125 000 EUR, som skall betalas kontant vid undertecknandet. De två tomterna överlåts till det symboliska priset på 1 EUR var.

·    Parlamentet skulle få överta byggnaderna från och med datumet för undertecknande av köpekontraktet.

·    Programmet för renovering av byggnaderna, som ursprungligen beslutats om med SCI‑Erasme, skulle fortsätta och slutföras under staden Strasbourgs ansvar.

·    Staden Strasbourg skulle ordna med finansiering och se till att arbetet utförs för att IPE III-byggnaden skall klassificeras som en offentlig byggnad inom första kategorin senast den 31 december 2007.

61.    Europaparlamentet noterar att presidiet vid samma tillfälle också godkände att hyra skulle betalas för de tre byggnaderna under 2006 fram till undertecknandet av ramavtalet (28 september 2006), i enlighet med rättstjänstens yttrande av den 26 juni 2006: 7 352 644,14 EUR för byggnaderna WIC och SDM, och 4 023 329,90 EUR för IPE III‑byggnaden.

62.    Europaparlamentet konstaterar vidare att det i köpekontraktet anges att om parlamentet överlät hela byggnadskomplexet – till en tredje part som inte är en EU-institution eller ett EU-organ – skulle äganderätten för tomten/tomterna återgå till staden Strasbourg till det symboliska priset på 1 EUR. Priset för byggnaderna skulle beslutas tillsammans av parlamentet och staden Strasbourg eller – om detta misslyckas – avgöras genom ett expertutlåtande.

Luxemburg

63.    Europaparlamentet noterar innehållet i ramavtalet mellan de luxemburgiska myndigheterna och parlamentet avseende utbyggnaden av Konrad-Adenauer-byggnaden (KAD I och II). Ramavtalet täcker tomten, parlamentets rätt att överlåta byggnaderna helt eller delvis och villkoren för tomträtt för eventuella köpare av byggnaderna.

64.    Europaparlamentet konstaterar dessutom att kostnaderna för projektförvaltning för ytterligare studier samt för projektförvaltning för renoveringsarbeten och arbetskontrakt för KAD uppskattades till 345 170 900 EUR (i maj 2005).

65.    Europaparlamentet betonar att man kommer att ansöka om miljöcertifiering för utbyggnaden av KAD, i enlighet med gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS).

Bryssel

66.    Europaparlamentet erinrar om att man den 10 oktober 2004 undertecknade det långsiktiga hyreskontrakt med byggherren som ger tomträtt för uppförandet av byggnaderna D4-D5, med köprätt. Den totala budgeten uppgår till 325,2 miljoner EUR. Det har gjorts förskottsbetalningar på 192,6 miljoner EUR.

67.    Europaparlamentet noterar att presidiet i juli 2005 godkände inrättandet av ett kulturellt område och ett europeiskt besökscentrum i D4-byggnaden.

68.    Europaparlamentet betonar att den belgiska regeringen, senast i en skrivelse från premiärminister Guy Verhofstadt av den 28 september 2004, garanterade att marken och kostnaderna för markexploateringen skulle återbetalas till parlamentet, och att detta är det standardförfarande som också tillämpas för de andra EU-institutionerna.

69.    Europaparlamentet beklagar dock att de belgiska myndigheterna hittills inte har respekterat avtalet om markkostnaden, som uppskattas till 43 miljoner EUR, och att de motsätter sig hela det belopp som skall återbetalas till parlamentet för marken och för exploateringskostnaderna för marken för byggnaderna D4-D5, vilket parlamentets enheter har uppskattat till 30,8 miljoner EUR.

70.    Europaparlamentet anser att de belgiska myndigheternas erbjudande på 15 miljoner EUR är oacceptabelt. Parlamentet anser att kostnaderna för arbeten med taket över järnvägsstationen, som är en offentlig genomfartsplats, av principiella skäl inte kan finansieras av parlamentets budget.

71.    Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för talmannen och presidiet när det gäller att lösa tvisterna mellan de belgiska myndigheterna och Europaparlamentet, samtidigt som man värnar om parlamentets ekonomiska och institutionella angelägenheter.

72.    Europaparlamentet uppmanar därför de belgiska myndigheterna att respektera det ovannämnda avtalet.

73.    Europaparlamentet anser att uppförandet av parlamentets nya byggnader och de åtföljande investeringarna i byggnadsarbeten runt dessa fastigheter har haft effekter för det omgivande området i termer av bostäder, trafik och arbets- och levnadsförhållanden. Generalsekreteraren uppmanas därför att inom ramen för sin politik regelbundet höra företrädare för invånarna i området och rapportera om de resultat som nås för att begränsa den eventuella negativa effekten av parlamentets närvaro, i samarbete med de lokala myndigheterna och i tid inför nästa ansvarsfrihetsförfarande.

Den frivilliga pensionsplanen

74.    Europaparlamentet erinrar om att revisionsrätten i sina årsrapporter vid upprepade tillfällen, och senast 2005 (tabell 10.2), har påpekat att det måste inrättas en tillräcklig rättslig grund för parlamentets frivilliga pensionsplan. Parlamentet påminner om att det enligt revisionsrätten också krävs tydliga bestämmelser i händelse av underskott. Parlamentet konstaterar dock att parlamentets rättstjänst anser att en tillräcklig rättslig grund för den frivilliga pensionsplanen redan existerar i enlighet med Europaparlamentets självbestämmanderätt enligt artikel 199 i EG-fördraget (tidigare artikel 142 i EEG‑fördraget) som ger Europaparlamentet rätt att vidta de åtgärder som man behöver för sin interna organisation, och att artikel 27 i ledamotsstadgan dessutom kommer att utgöra rättslig grund för pensionsplanen när stadgan väl träder i kraft.

75.    Europaparlamentet konstaterar att den frivilliga pensionsfonden i november 2005 hade 475 medlemmar. Dessa betalade in ett månatligt bidrag – som direkt drogs från den allmänna kostnadsersättningen – på 948 EUR, vilket utgör en tredjedel. Samtidigt betalade parlamentet in ett månatligt belopp på 1 896 EUR per medlem.

76.    Europaparlamentet uppmanar medlemmarna i den frivilliga pensionsfonden att senast i slutet av november 2007 bevisa att deras bidrag, som dras från den allmänna kostnadsersättningen, har betalats tillbaka från en privat inkomstkälla. Annars kan fondmedlemmarna anklagas för att alstra dolda extrainkomster.

77.    Europaparlamentet uppmanar sin administration att avbryta betalningarna – från och med januari 2008 – för medlemmar som inte har bevisat att deras personliga bidrag till den frivilliga pensionsfonden har betalats tillbaka från en privat inkomstkälla.

78.    Europaparlamentet påminner presidiet och sin administration om att de skall föreslå åtgärder före den 30 mars 2007 som garanterar att personliga inbetalningar till pensionsplanen av medlemmarna görs direkt mot faktura från en personlig inkomstkälla[29].

79.    Europaparlamentet uppmanar sin administration att avskaffa den metod som går ut på att bidrag till den frivilliga pensionsfonden automatiskt dras från den allmänna kostnadsersättningen, så att det skall framgå att ledamöterna betalar sådana bidrag med sina egna medel.

80.    Europaparlamentet uppmanar GD Finans att med rättstjänstens hjälp på nytt undersöka om det är lämpligt att inte kräva att ledamöterna skall föra relevanta räkenskaper och bevara styrkande handlingar för den allmänna kostnadsersättningen, samt att för presidiet vid behov föreslå en ändring av det interna regelverket.

81.    Europaparlamentet insisterar på att man, på grund av att fonden huvudsakligen finansieras med allmänna medel (11,4 miljoner EUR från parlamentets budget under 2005), skall offentliggöra namnen på medlemmarna i den frivilliga pensionsplanen.

82.    Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden har lyckats att minska sitt försäkringstekniska underskott, som den redan har haft i fem år, från 43 756 745 EUR för 2004 till 28 875 471 EUR för 2005, och därmed förbättrades fondens försäkringstekniska finansieringsgrad från 76,8 procent för 2004 till 86,1 procent för 2005. Parlamentet betonar att aktiemarknaderna de senaste åren har varit mycket instabila och att det därför är osäkert hur fondens försäkringstekniska underskott kommer att utvecklas.

83.    Europaparlamentet uppmanar presidiet att mot bakgrund av det bestående försäkringstekniska underskottet

· ändra förhållandet för medlemmarnas och parlamentets bidrag till pensionsfonden till två femtedelar/tre femtedelar (för närvarande en tredjedel/två tredjedelar),

· minska den årliga tillväxten av den frivilliga pensionen till 2,5procent[30],

· begränsa maximipensionen till 60 procent[31].

84.    Europaparlamentet uppmanar förvaltaren av fondens investeringar att främja ”lågriskinvesteringar” och respektera de etiska investeringsstandarder som anges i parlamentets resolutioner.

85.    Europaparlamentet konstaterar att en medlem från och med 60 års ålder och efter bara fem bidragsår från och med januari 2006 kan lyfta en månatlig pension på 1 304 EUR.

86.    Europaparlamentet välkomnar att presidiet har inrättat en arbetsgrupp som skall undersöka den frivilliga pensionsfondens ekonomiska situation på grundval av en oberoende försäkringsteknisk studie. Parlamentet begär att budgetkontrollutskottet regelbundet skall få information om arbetsgruppens resultat.

87.    Europaparlamentet anser att förhållandet mellan parlamentet och pensionsfonden måste få en avtalsmässig grund så fort presidiets arbetsgrupp har slutfört sin uppgift.

88.    Europaparlamentet anser att följande bör ske efter att ledamotsstadgan träder ikraft:

· Den frivilliga pensionsfonden bör begränsas till utbetalning av rättigheter (som förvärvats fram till juni 2009), vilket betyder att varken Europaparlamentets ledamöter eller fondens medlemmar kan fortsätta att göra inbetalningar till fonden. Presidiet uppmanas att vidta de åtgärder som krävs.

· Medlemmarna bör endast beviljas pension från den frivilliga pensionsfonden från 63 års ålder, i överensstämmelse med den pensionsålder som fastställs i artikel 14 i ledamotsstadgan.

· Det särskilda pensionssystemet för italienska och franska ledamöter kommer att upphöra på grundval av artiklarna 25 och 29 i ledamotsstadgan, samtidigt som intjänade rättigheter respekteras fram till juni 2009.

Ledamöternas assistenter i Europaparlamentet

89.    Europaparlamentet välkomnar presidiets beslut av den 25 september 2006, i vilket det antogs en kod för ledamöternas assistenter i Europaparlamentet. Parlamentet anser att varje ledamot bör få en personlig kopia av koden på sitt språk.

90.    Europaparlamentet noterar, på grundval av uppgifter från generalsekreteraren av den 24 januari 2007, att det för närvarande finns 1 416 ackrediterade assistenter, varav 433 är tjänsteleverantörer (fysiska personer), ungefär 583 har ett direkt anställningskontrakt med ledamoten och de övriga 400 är rekryterade via en tjänsteleverantör. Av dessa har ungefär 138 ett anställningskontrakt i enlighet med belgisk lag (14 procent av de ackrediterade assistenterna med anställningskontrakt). 2005 fanns det 4 060 kontrakt för ledamöternas assistenter (inbegripet 1 673 anställda och 2 387 tjänsteleverantörer – varav 1 687 var fysiska personer och 700 juridiska personer), och 492 praktikanter betalades med ersättningen för ledamöternas assistenter.

91.    Europaparlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är med granskningen av ersättningarna för utgifter för ledamöternas assistenter, som endast kommer att finnas tillgänglig senare i år. Budgetkontrollutskottet uppmanas därför att följa upp denna granskningsrapport tillsammans med sina tidigare iakttagelser om ersättningar till ledamöterna[32] under ansvarsfrihetsförfarandet för 2006.

92.    Europaparlamentet noterar att man för att kunna utarbeta en stadga för assistenter måste föra förhandlingar med kommissionen och rådet samt att presidiet också önskar höra utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Det nyvalda presidiet uppmanas därför att gå vidare med denna fråga i syfte att reglera anställnings- och arbetsvillkoren samt socialförsäkrings- och skattevillkoren för assistenter.

93.    Europaparlamentet anser mot bakgrund av den pågående debatten i denna fråga att man bör förlänga mandatet för parlamentets arbetsgrupp om ledamöternas assistenter.

En plan Kyoto-plus för Europaparlamentet

94.    Europaparlamentet erinrar om några nyckelsiffror som visar parlamentets enorma inverkan på miljön (siffror för 2004):

· elektricitetskostnader 6,2 miljoner EUR

· uppvärmning och gas 235 364 GJ/år

· utsläpp av CO²                     11 245 t/år

· papper/tryckeri                     70 523 kartonger med 2 500 A4-blad (846,3 t)

· vatten                                  167 830 m³ = 258 836 EUR

· vanligt avfall                         2 098 t = 347 387 EUR

· bilparkering                         5 156 platser

95.    Europaparlamentet välkomnar presidiets beslut av den 19 april 2004 om att inrätta ett miljöledningssystem på Europaparlamentet, i enlighet med miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen (EMAS-förordningen), som är ett utmärkt instrument för att hantera parlamentsverksamhetens miljöeffekter.

96.    Europaparlamentet välkomnar också andra initiativ som minskar miljöeffekterna, såsom omorganisationen av tryckeriet, införandet av nya och lättare containrar för transport av dokument, cyklar som ställs till förfogande i Bryssel och Luxemburg, anordnandet av videokonferenser och återvinning av bläckpatroner.

97.    Europaparlamentet välkomnar EMAS-registreringen som ett mycket positivt steg. Parlamentet beklagar dock att EMAS-handlingsplanen endast fastställer mycket blygsamma minskningsmål (dvs. 5 procent för uppvärmning och luftkonditionering), föreslår sena tidsfrister (dvs. 2011 för att minska energikonsumtionen för belysning) och inrättar olika studiegrupper som arbetar med enstaka förbättringar.

98.    Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen spelar en ledande roll i debatten om klimatförändringar på internationell nivå. Parlamentet bör därför inte bara aktivt bidra till att uppfylla EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet utan också uppfylla målen i sina egna resolutioner om klimatförändringar, i synnerhet målet att minska koldioxidutsläppen med 30 procent fram till 2020.

99.    Europaparlamentet uppmanar sin administration att utarbeta en plan Kyoto-plus med en handlingsplan som är mer ambitiös och övergripande än de åtgärder som föreskrivs inom ramen för EMAS, i syfte att visa allmänheten att man försöker att uppnå de mål som man begär att andra skall uppnå.

100.  Europaparlamentet anser att åtgärderna i samband med en plan Kyoto-plus bör omfatta följande:

· Garantera att utbyggnaden av KAD-byggnaden i Luxemburg kommer att visa ett gott exempel genom användning av bästa metoder ur miljösynvinkel (dvs. inrätta ett system för att samla upp, förvara och återanvända regnvatten, använda ekoteknik för att minska energikonsumtionen, använda modern teknik såsom effektiv värmeisolering eller system för klimatkontroll där värmeåtervinning och frikylning gynnas, ha solpaneler för uppvärmning av vatten och göra det möjligt att installera en kraftvärmepanna).

· Utarbeta en plan för integrerad energieffektivitet på grundval av en granskning av energikonsumtionen och en studie om de huvudsakliga orsakerna till energiförluster. Energiförlusterna skulle kunna visas genom termografiska bilder av byggnaderna.

· Överväga att byta elleverantör eller omförhandla kontraktet med den befintliga leverantören/leverantörerna i syfte att köpa energi från företag som har den minst negativa effekten för miljön.

· Ytterligare minska användningen av papper (846 ton under 2004).

· Eftersträva en väsentlig minskning av vattenförbrukningen (vilket inte verkar vara ett mål i den befintliga EMAS-handlingsplanen).

· Minska utsläppen från sina tjänstebilar till 130 gr/km CO² fram till 2012.

· Överväga användningen av hybridfordon som tjänstebilar när så är möjligt.

· Anordna en informationskampanj i parlamentet, under vilken man – utifrån de behov och preferenser avseende transporter som tjänstemännen och övriga anställda redan uttryckt i undersökningar – lägger fram en transportplan, som skulle betona fördelarna med och uppmuntra användningen av hållbara transportmedel (dvs. att gå, cykla, åka kollektivt och samåka).

· Upprätta kontakter med lokala och regionala tillhandahållare av kollektivtrafik i syfte att erbjuda ett effektivare nätverk för kollektivtrafik som skulle attrahera fler anställda från parlamentet och övriga institutioner.

· Uppmana presidiet att inrätta ett permanent och synligt informationsställe för transportförvaltning, där kunderna får information och hjälp avseende hållbara transporter.

· Främja användningen av IT-utrustning och videokonferenser för att minska antalet resor.

· Sträva efter att minska det avstånd som maten i parlamentets matsalar och restauranger transporteras innan den når konsumenten.

Lika möjligheter på Europaparlamentet

101.  Europaparlamentet anser att lika möjligheter måste vara en integrerad del av parlamentets personalpolitik. Parlamentet välkomnar därför den övergripande rapport som lades fram av vice talmannen med ansvar för jämställdhet, och som presidiet antog den 29 november 2006. Parlamentet förväntar sig att slutsatserna fullt ut genomförs.

102.  Europaparlamentet betonar att parlamentets politik för lika möjligheter bör utgöra en integrerad del av upphandlingsförfaranden och vederbörligen beaktas vid ingåendet av kontrakt med företag som tillhandahåller tjänster för parlamentet.

103.  Europaparlamentet instämmer med de mål som fastställts av presidiet när det gäller utnämning av kvinnor på ledningsnivå. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att målen för den högre ledningen nästan har nåtts.

104.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den kvarstående obalansen inom ledningen på medelhög nivå. Parlamentet välkomnar den undersökning som gjorts och de åtgärder som vidtagits av GD Personal. Parlamentet kräver dock att det skall göras en utvärdering av pilotprogrammet för utbildning för kvinnor som kan utnämnas till enhetschefer.

105.  Europaparlamentet betonar att en bättre balans mellan yrkes- och privatliv kan främja lika möjligheter. Parlamentet begär därför att det skall vidtas konkreta åtgärder för att införa mer flexibla arbetsvillkor för personalen, i syfte att komplettera de befintliga bestämmelserna.

106.  Europaparlamentet noterar de ansträngningar som GD Personal gjort för att förbättra de administrativa och budgetrelaterade förfarandena för att ersätta personal som har barnledighet, föräldraledighet eller ledighet av familjeskäl samt personal som arbetar deltid. Parlamentet ber presidiet och budgetutskottet att avsätta de budgetmedel som krävs för att garantera att dessa anställda systematiskt ersätts.

107.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att ge funktionshindrade personer bättre tillgång till parlamentet, vare sig det handlar om ledamöter, assistenter, personal eller medborgare. Parlamentet välkomnar presidiets pilotprogram om praktiktjänstgöring för funktionshindrade som en positiv åtgärd, med tanke på att det långsiktiga målet är att fullt ut integrera handikappaspekten i samtliga processer som avser personalen.

108.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att fullt ut beakta resolutionen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv av den 13 mars 2003[33] för parlamentets personalpolitik. Parlamentet rekommenderar att jämställdhetsperspektivet förs in i budgeten för 2008.

Parlamentet och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)

109.  Europaparlamentet välkomnar att samarbetet mellan parlamentet och OLAF i allmänhet anses vara tillfredsställande. Parlamentet oroar sig dock för att det behövs så lång tid för att slutföra vissa undersökningar.

110.  Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att bjuda in OLAF:s direktör till en diskussion om frågor av gemensamt intresse före slutet av juli 2007.

111.  Europaparlamentet är medvetet om att parlamentet och rådet inom en nära framtid kommer att diskutera översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[34].

”Raising the Game”– Reformering av parlamentets administration

112.  Europaparlamentet påpekar att omorganiseringen av parlamentets sekretariat för att skapa större professionalism, hög kvalitet och samverkan nästan har slutförts. Parlamentet noterar att följande ändringar införts:

·  Det före detta generaldirektoratet för utskott, kommittéer och parlamentariska delegationer har delats upp på ett generaldirektorat för EU-intern politik och ett generaldirektorat för EU-extern politik, i syfte att beakta den allt större lagstiftningsbördan och specialiseringsgraden.

·  Förbindelserna har förbättrats mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

·  Man har upplöst det före detta generaldirektoratet för forskning och återinrättat det i form av utredningsavdelningar som nära samarbetar med parlamentsutskotten.

·  Parlamentsutskotten har tilldelats en expertbudget för externa studier och bidrag från oberoende experter.

·  Användningen av biblioteket har utvecklats.

·  Man har inrättat övergripande projektgrupper för prioriterade frågor.

·  Parlamentstexternas kvalitet har förbättrats.

113.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts genom reformeringen.

114.  Europaparlamentet betonar samtidigt när det gäller externa studier att specifikationerna för studierna bör vara tydliga, anslaget tillräckligt och tidsfristerna realistiska för att forskningsinstituten skall kunna ge råd av hög kvalitet.

Uppföljning av förra årets resolution om ansvarsfrihet

115.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 30 november 2005 utnämnde två vice talmän och två kvestorer för utarbetandet av nya bestämmelser för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter enligt ledamotsstadgan, som kommer att träda i kraft i juli 2009. Parlamentet begär att budgetkontrollutskottet skall få en kopia av den interimsrapport som antogs den 13 december 2006 samt andra dokument med ståndpunkter, som arbetsgruppen kan komma att utarbeta. Parlamentet betonar att granskningen av ledamöternas ersättningar kommer att vara av stor nytta för arbetsgruppen.

116.  Europaparlamentet noterar att presidiet för närvarande inte avser att ändra bestämmelserna om reseersättningar för ledamöterna så att de ledamöter som så önskar endast skall få ersättning för verkliga resekostnader. 27 ledamöter återbetalade delar av sina reseersättningar (148 963,57 EUR) till parlamentet under 2005.

117.  Europaparlamentet konstaterar att de delegerade utanordnarna systematiskt har sett över parlamentets långvariga kontrakt och inte har konstaterat något som skulle kunna skada parlamentets ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar att denna översyn i framtiden kommer att göras årligen och att resultaten kommer att ingå i de årliga verksamhetsrapporterna.

118.  Europaparlamentet noterar att det i samband med utvidgningen 2004 inrättades 984 tjänster för tjänstemän: 489 under 2003, 355 under 2004 och 150 under 2005. I slutet av november 2006 hade 518 tjänstemän och 336 tillfälligt anställda rekryterats. Dessutom hade 65 bulgariska och 79 rumänska kontraktsanställda också rekryterats i slutet av november 2006.

119.  Europaparlamentet noterar de rättsliga och organisatoriska problemen i samband med inrättandet av ett system med elektroniska underskrifter. Ur rättslig synvinkel skulle man behöva förtydliga hur projektet skall förenas med arbetsordningens bestämmelser om framläggande av ändringsförslag vid plenarsammanträden. Ur organisatorisk synvinkel skulle man behöva definiera om reglerna för att lägga fram ändringsförslag och parlamentsfrågor.

120.  Europaparlamentet frågar hur generalsekreteraren avser att genomföra det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

121.  Europaparlamentet erinrar om att disciplinnämnden har slutfört sitt arbete med att fastställa ansvaret för skillnaden på 4 136 125 BEF mellan kontantsituationen och motsvarande belopp 1982. Generalsekreteraren uppmanas att informera budgetkontrollutskottet om resultatet av disciplinförfarandena och huruvida beloppet, inklusive ränta, har återbetalats.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

Referensnummer

C6 0465/2006 – 2006/2071(DEC)

slutlig årsredovisning
  Överlämnande

26.7.2006

Revisionsrättens årsrapport
  Överlämnande

30.10.2006

Rådets rekommendation
  Överlämnande

06162/2007

27.2.2007

Ansvarigt utskott
  Tillkännagivande i kammaren

CONT
14.12.2006

Föredragande
  Utnämning

Bart Staes
21.4.2006

Tidigare föredragande

Markus Ferber

Behandling i utskott

24.1.2007

28.2.2007

 

 

 

Antagande

27.3.2007

Slutomröstning: resultat

 

 

 

1.   Förslag till beslut om ansvarsfrihet

+: 27

–: 1

0: 0

2.   Förslag till resolution med iakttagelser

+: 26

–: 1

0: 0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Herbert Bösch, Paul van Buitenen, Paulo Casaca, Antonio De Blasio, Petr Duchoň, Szabolcs Fazakas, Ingeborg Gräßle, Umberto Guidoni, Dan Jørgensen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Bogusław Liberadzki, Nils Lundgren, Marusya Ivanova Lyubcheva, Edith Mastenbroek, Eluned Morgan, Ashley Mote, Jan Mulder, Francesco Musotto, Ovidiu Ioan Silaghi, Bart Staes, Alexander Stubb, Kyösti Virrankoski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Corbett, Chris Davies, Véronique Mathieu, Bill Newton Dunn, Ralf Walter

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Albert Deß (voting for Aldo Patriciello)

Ingivande

30.3.2007

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

 

  • [1]  EUT L 60, 8.3.2005.
  • [2]  EUT C 264, 31.10.2006, s. 1.
  • [3]  DV/614096SV.doc.
  • [4]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
  • [5]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 140.
  • [6]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordning ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
  • [7]  PE 349.540/Bur/ann/def.
  • [8]  EUT L 60, 8.3.2005.
  • [9]  EUT C 264, 31.10.2006, s. 1.
  • [10]  DV/614096SV.doc.
  • [11]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
  • [12]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 140.
  • [13]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordning ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
  • [14]  PE 349.540/Bur/ann/def.
  • [15]  Antagna texter, P6_TA(2006)0363.
  • [16]  EUT L 262, 7.10.2005, s. 1.
  • [17]  PE 377.686/BUR.
  • [18]  Antagna texter, 26.9.2006, P6_TA(2006)0363, punkt 7.
  • [19]  Antagna texter, P6_TA(2006)0363.
  • [20]  EUT L 196, 27.7.2005, s. 28.
  • [21]  EUT L 330, 4.11.2004, s. 160.
  • [22]  EUT L 158, 16.6.2003, s. 62.
  • [23]  Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 31.12.2002, s. 1).
  • [24]  Punkt 90 i Europaparlamentets resolution om beviljande av ansvarsfrihet för 2001, EUT L 148, 16.6.2003, s. 62.
  • [25]  Skrivelse till budgetkontrollutskottets ordförande av den 11 januari 2007 (300319).
  • [26]  Presidiets beslut av den 30 juni 2003.
  • [27]  EUT L 297, 15.11.2003, s. 1.
  • [28]  Antagna texter, P6_TA(2006)0114.
  • [29]  Antagna texter, P6_TA(2006)0363, punkt 88.
  • [30]  Bestämmelserna om ledamöternas utgifter och ersättningar, bilaga VIII, artikel 2.1.
  • [31]  Bestämmelserna om ledamöternas utgifter och ersättningar, bilaga VIII, artikel 2.2.
  • [32]  Antagna texter, P6_TA(2006)0363, punkterna 73–79.
  • [33]  EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 319.
  • [34]  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.