BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

30.3.2007 - (SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006 – 2006/2070(DEC))(SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen
Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Salvador Garriga Polledo

1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–       med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005[1],

–       med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning – budgetåret 2005 – Volym I – Konsoliderade rapporter om budgetgenomförandet och konsoliderade årsredovisningar (SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006, SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006)[2],

–       med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner som genomförts under 2005 (KOM(2006)0642, KOM(2006)0641) och arbetsdokumentet från kommissionens tjänsteenheter – bilaga till rapporten från kommissionen till Europaparlamentet om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2004 (SEK(2006)1376, SEK(2006)1377),

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln ”Resultatet av vår politik 2005” (KOM(2006)0124),

– med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2005” (KOM(2006)0277),

– med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2005 (KOM(2006)0279),

– med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2004” (KOM(2006)0184),

– med beaktande av grönboken om europeiska öppenhetsinitiativet som kommissionen antog den 3 maj 2006,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)[3],

– med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252),

– med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009),

– med beaktande av den första resultattavlan för genomförandet av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, offentliggjord den 19 juli 2006 (SEK(2006)1009),

– med beaktande av en rapport från brittiska överhusets EU-utskott, offentliggjord av kommissionen den 13 november 2006, med titeln ”Finansiell förvaltning och bedrägerier i Europeiska unionen: iakttagelser, fakta och förslag”,

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2005[4] och revisionsrättens särskilda rapporter, varje rapport åtföljd av de granskade institutionernas svar,

–       med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG‑fördraget[5],

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 27 februari 2007 (5710/2007 – C6‑0081/2007),

–       med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG‑fördraget och artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

– med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[6], särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 4/2006 över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[7].

–       med beaktande av artikel 70 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A6‑0095/2007), och av följande skäl:

A.     Enligt artikel 274 i EG‑fördraget skall kommissionen, i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, genomföra budgeten under eget ansvar.

1.      Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005.

2.      Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L‑serien).

2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–       med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005[8],

–       med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning – budgetåret 2005 – Volym I – Konsoliderade rapporter om budgetgenomförandet och konsoliderade årsredovisningar (SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006, SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006)[9],

–       med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2004 (KOM(2006)0642, KOM(2006)0641), och arbetsdokumentet från kommissionens tjänsteenheter – bilaga till rapporten från kommissionen till Europaparlamentet om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2004 (SEK(2006)1376, SEK(2006)1377),

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén med titeln ”Resultatet av vår politik 2005” (KOM(2006)0124),

– med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2005” (KOM(2006)0277),

– med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner som genomförts under 2005 (KOM(2006)0279),

– med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2004” (KOM(2006)0184),

– med beaktande av grönboken om europeiska öppenhetsinitiativet som kommissionen antog den 3 maj 2006,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)[10],

– med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252),

– med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009),

– med beaktande av den första resultattavlan för genomförandet av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, offentliggjord den 19 juli 2006 (SEK(2006)1009),

– med beaktande av en rapport från brittiska överhusets EU-utskott, offentliggjord av kommissionen den 13 november 2006, med titeln ”Finansiell förvaltning och bedrägerier i Europeiska unionen: iakttagelser, fakta och förslag”,

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2005[11] och revisionsrättens särskilda rapporter, varje rapport åtföljd av de granskade institutionernas svar,

–       med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG‑fördraget[12],

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 27 februari 2007 (5710/2007 – C6‑0081/2007),

–       med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG‑fördraget och artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–       med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[13], särskilt artiklarna 145, 146 och 147 i denna,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 4/2006 över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[14],

– med beaktande av artikel 70 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A6‑0095/2007), och av följande skäl:

A.     Enligt artikel 275 i EG‑fördraget är det kommissionen som ansvarar för redovisningen av räkenskaperna.

1.      Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005.

2.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L‑serien).

3. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005[15],

–       med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning – budgetåret 2005 – Volym I – Konsoliderade rapporter om budgetgenomförandet och konsoliderade årsredovisningar (SEK(2006)0916 – C6‑0263/2006, SEK(2006)0915 – C6‑0262/2006)[16],

– med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2004 (KOM(2006)0642, KOM(2006)0641) och arbetsdokumentet från kommissionens tjänsteenheter – bilaga till rapporten från kommissionen till Europaparlamentet om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2004 (SEK(2006)1376, SEK(2006)1377),

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén med titeln ”Resultatet av vår politik 2005” (KOM(2006)0124),

– med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2005” (KOM(2006)0277),

– med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner som genomförts under 2005 (KOM(2006)0279),

– med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2004” (KOM(2006)0184),

– med beaktande av grönboken om europeiska öppenhetsinitiativet som kommissionen antog den 3 maj 2006,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)[17],

– med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252),

– med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009),

– med beaktande av den första resultattavlan för genomförandet av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, offentliggjord den 19 juli 2006 (SEK(2006)1009),

– med beaktande av en rapport från brittiska överhusets EU-utskott, offentliggjord av kommissionen den 13 november 2006, med titeln ”Finansiell förvaltning och bedrägerier i Europeiska unionen: iakttagelser, fakta och förslag”,

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2005[18] och revisionsrättens särskilda rapporter, varje rapport åtföljd av de granskade institutionernas svar,

– med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget[19],

–       med beaktande av rådets rekommendation av den 27 februari 2007 (5710/2007 – C6‑0081/2007),

–       med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget och artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

– med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[20], särskilt artiklarna 145, 146 och 147 i denna,

–       med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 4/2006 över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[21],

–       med beaktande artikel 70 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A6‑0095/2007).

A.     Enligt artikel 274 i EG‑fördraget åligger ansvaret för genomförandet av gemenskapsbudgeten kommissionen, som skall genomföra budgeten i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning i samarbete med medlemsstaterna.

B.     Det mest kraftfulla sätt på vilket kommissionen kan visa sitt verkliga åtagande för öppenhet och sund ekonomisk förvaltning är att anstränga sig på alla sätt och att fullt ut stödja initiativ för att förbättra kvaliteten hos den ekonomiska förvaltningen i syfte att erhålla en positiv revisionsförklaring (DAS) från Europeiska revisionsrätten.

C.     Förbättring av unionens ekonomiska förvaltning måste stödjas och stärkas genom noggrann övervakning av utvecklingen inom kommissionen och i medlemsstaterna.

D.     Genomförandet av Europeiska unionens politik kännetecknas av ”delad förvaltning” av gemenskapsbudgeten mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket innebär att 80 procent av gemenskapsutgifterna förvaltas av medlemsstaterna.

E.     Utövandet av medlemsstaternas kontrollskyldigheter beträffande framtagandet av ekonomisk information och kravet på sammanfattningar av tillgängliga revisioner och förklaringar, särskilt vid tillämpning av punkt 44 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[22], torde klart bidra till att förbättra förvaltningen av gemenskapsbudgeten, garantera att en EU‑integrerad ram för intern kontroll slutförs och till att få en positiv revisionsförklaring.

F.     I sina resolutioner om ansvarsfriheten för 2003 och 2004 av den 12 april 2005[23] och den 27 april 2006[24], föreslog parlamentet att varje medlemsstat skulle tillhandahålla en redovisningsförklaring i förväg och en årlig revisionsförklaring i efterhand när det gäller användningen av EU‑medlen.

G.     Parlamentets övergripande princip är att i enlighet med EG‑fördraget se till att såväl kommissionens slutliga ansvar för förvaltningen av gemenskapsbudgeten som medlemsstaternas befogenheter att förvalta de medel som ställts till deras förfogande axlas fullt ut.

H.     Ekofinrådet förkastade parlamentets förslag om förklaringar på nationell nivå[25] i sina slutsatser av den 8 november 2005.

I.      I punkt 44 i det interinstitutionella avtalet föreskrivs i att de relevanta revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna skall göra en bedömning av huruvida förvaltnings‑ och kontrollsystemen är förenliga med gemenskapens regler och föreskrifter och att medlemsstaterna därför skall åta sig att utarbeta en årlig översikt på lämplig nationell nivå om tillgängliga revisioner och redovisningar.

J.      En effektiv internkontroll ingår såsom en budgetprincip i budgetförordningen sedan dess ändring genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006, vilket kommissionen föreslog i sin ovannämnda handlingsplan.

K.     I sin årsrapport 2005 betonade revisionsrätten angående genomförandet av en integrerad ram för intern kontroll att ”ett av de viktigaste mål som kommissionen fastställt gäller proportionella och kostnadseffektiva kontroller” (punkt 2.10), och hävdade att förenklingsprocessen (t.ex. större användning av betalningar i schablonbelopp och klumpsummor, förenklade bestämmelser om upphandling och bidrag) och användning av revisionsintyg och revisionsförklaringar från tredje part som ansvarar för budgetgenomförandet skulle kunna spela en betydande roll i detta sammanhang.

L.     Ekofinrådet uppskattade i sina tidigare nämnda slutsatser av den 8 november 2005 att det var mycket viktigt att införa en integrerad intern kontroll och förenkla lagstiftningen rörande kontroller och uppmanade kommissionen att utvärdera kostnaden för kontrollerna per utgiftssektor (punkt 5).

M.    Budgetkontrollutskottets arbete i allmänhet och ansvarsfrihetsförfarandet i synnerhet är en process som syftar till att 1) upprätta fullständig ansvars- och redovisningsskyldighet avseende den ekonomiska förvaltningen inom EU för kommissionen som helhet och för enskilda kommissionsledamöter samt för alla andra berörda aktörer, i enlighet med fördraget, 2) tillämpa ett lämpligt årligt förfarande i detta syfte som gör det möjligt för parlamentet att ha direktkontakt med de instanser som har det främsta ansvaret för denna förvaltning samt 3) förbättra den ekonomiska förvaltningen inom EU och därmed skapa en solidare grund för beslutsfattande mot bakgrund av revisionsrättens granskningsresultat.

N.     Budgetutskottet bör beakta resultatet av och rekommendationerna rörande ansvarsfriheten för 2005 inom ramen för nästa budgetförfarande.

O.     Genom domen av den 13 december 2006 i Europeiska unionens personaldomstol rörande mål F-17/05 Carvalho upphävdes kommissionens beslut av den 22 september 2004 att förlänga invaliditeten.

ÖVERGRIPANDE FRÅGOR

Revisionsförklaring

Räkenskapernas tillförlitlighet

1.      Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten, med undantag för ett antal punkter som den hänvisar till i sina iakttagelser, anser att Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning ger en tillförlitlig bild av gemenskapernas ekonomiska situation den 31 december 2005, samt av resultaten av transaktionerna och kontantströmmarna för det budgetår som avslutats detta datum (kapitel 1, DAS, punkterna V–VIII). Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i framtida årsrapporter ytterligare kommentera de politikområden och de medlemsstater som särskilt berörs.

2.      Europaparlamentet välkomnar ansträngningarna vid kommissionens tjänsteenheter för att anta redovisningen för budgetåret inom den tidsfrist för utarbetandet av årsredovisningarna som fastställts i budgetförordningen.

3.      Europaparlamentet oroar sig dock över revisionsrättens iakttagelser av fel beträffande de belopp som förts in i redovisningssystemet (övervärdering av kortsiktiga skulder och av totalbeloppet för kortsiktig och långsiktig förfinansiering) och fel i de lokala redovisningssystemen vid vissa generaldirektorat.

4.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast korrigera de brister som revisionsrätten påpekat för att undvika att de påverkar tillförlitligheten för årsredovisningarna för 2006.

5.      Europaparlamentet välkomnar att det i den nya artikel 61 i budgetförordningen, efter upprepade förfrågningar från parlamentet, föreskrivs att kommissionens räkenskapsförare skall godkänna räkenskaperna och är behörig att kontrollera den mottagna informationen samt göra reservationer. Parlamentet betonar att räkenskapsföraren måste ges tydliga befogenheter för att kunna utföra sin uppgift, framför allt för att utföra kontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att underrätta budgetkontrollutskottet om vilka organisatoriska förändringar man har genomfört eller planerar att genomföra för att räkenskapsföraren skall kunna uppfylla sina åligganden enligt den nya artikel 61.

6.      Europaparlamentet noterar att kommissionen till följd av resolutionen om ansvarsfrihet för 2004 har lämnat information om de okända kontona. Parlamentet beklagar att detta ännu inte lett till insyn i transaktionerna via dessa konton. De medel som är bokförda på dessa konton skall föras tillbaka till budgeten som övriga intäkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang förklara varför driftskontona för livsmedelshallen ”Economat” som förts vid sidan av budgeten fortfarande inte har införlivats i budgeten.

7.      Europaparlamentet beklagar att räkenskapsföraren, i enlighet med revisionsrättens iakttagelser i dess årsrapport 2005 (punkt 1.49), inte hade följt redovisningsreglerna nr 2 och 12 när det gällde den nya strukturen för och presentationen av balansräkningen och det nya sättet att behandla gemenskapens pensionsåtaganden på. Parlamentet noterar att kommissionens räkenskapsförare reviderade redovisningsreglerna nr 2 och nr 12 i oktober 2006.

8.      Europaparlamentet oroar sig över att revisionsrätten konstaterar att fel gjorts beträffande de belopp som bokförts som förfinansiering och uppmanar kommissionen att snarast korrigera dessa brister så att räkenskaperna ger en så tillförlitlig bild som möjligt av gemenskapernas ekonomiska situation. Europaparlamentet erinrar kommissionen om dess åtagande att varje halvår informera budgetmyndigheten om förvaltningen av förfinansieringen.

Budgetförvaltning

9.      Europaparlamentet är oroligt över att de utestående åtagandena på nytt har ökat och kräver en högre genomförandegrad under de kommande tre åren.

10.    Europaparlamentet påpekar att största delen av de åtaganden som har dragits tillbaka enligt ”år n + 2-regeln” avser Europeiska socialfonden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att önskemål om utbetalningar snabbare lämnas in till kommissionen, eftersom de åtgärder som finansieras via Europeiska socialfonden skall förbättra anställbarheten, bygga upp humankapitalet och är viktiga för att uppnå Lissabonmålen. Parlamentet anser att en långsam genomförandetakt är synnerligen oroande, speciellt med tanke på den nyligen inrättade Europeiska globaliseringsfonden och dess mål.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att vederbörligen registrera mottagare som ansöker om relativt små belopp för projekt eller organisationer som p.g.a. sin storlek inte kan anlita de gransknings- och utvärderingsspecialister som behövs, så att rätt balans kan åstadkommas mellan projektkostnaderna och de kostnader och personalresurser som krävs för granskning och rapportering.

De underliggande transaktionernas laglighet

12.    Europaparlamentet beaktar revisionsrättens åsikter om att de områden där kommissionen infört lämpliga kontroll- och övervakningssystem inte har gett upphov till några betydande konstateranden i fråga om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (kapitel 1, DAS, punkt IX).

13.    Europaparlamentet beklagar emellertid att revisionsrätten, på mycket viktiga områden för förvaltningen av gemenskapsbudgeten (utgifter inom GJP som inte omfattas av det integrerade administrations‑ och kontrollsystemet, strukturfonderna, den inre politiken, externa åtgärder, Sapard), konstaterar att effektiviteten hos dessa övervaknings‑ och kontrollsystem måste förbättras, eftersom det finns brister som hindrar en positiv revisionsförklaring på dessa områden (kapitel 1, DAS, punkterna IX–XI).

14.    Europaparlamentet konstaterar med stor oro de många fel som revisionsrätten upptäckt när det gäller transaktioner på slutmottagarenivå, och påpekar att där det finns en gemensam förvaltning ligger ansvaret för förebyggande, identifiering och korrigering av de misstag som slutmottagare gjort på medlemsstaterna. Samtidigt är det kommissionens ansvar att ge medlemsstaterna tydliga, verkningsfulla och effektiva riktlinjer om hur de skall göra för att förhindra, identifiera och korrigera dessa fel.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra sin effektiva övervakning av de kontroller som delegerats till medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att kommissionen i de fall där medlemsstaternas kontrollsystem fortfarande är otillräckliga bör fastställa tydliga frister och tillämpa sanktioner om dessa frister överträds.

16.    Europaparlamentet anser att den centrala fråga som bör ställas angående revisionsförklaringen är om övervaknings- och kontrollsystemen tillämpas korrekt på de två nivåerna, nämligen inom gemenskapen och nationellt, och om systemen garanterar att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

17.    Europaparlamentet anser i detta hänseende att revisionsrättens granskning borde göra det möjligt att identifiera orsaken till de konstaterade bristerna och bidra till att korrigera bristerna på ett mer effektivt sätt än genom att enbart konstatera att fel gjorts beträffande transaktionerna.

18.    Europaparlamentet välkomnar det reviderade arbetssätt avseende revisionsförklaringen som revisionsrätten påbörjade 2002, i synnerhet den senaste ändringen som antogs i februari 2006[26], och som kommer att tillämpas för första gången för årsrapporten för 2006.

Nationella förvaltningsförklaringar

19.    Europaparlamentet erinrar om att varje medlemsstat, i enlighet med artikel 274 i EG‑fördraget, fullt ut skall ta sitt ansvar för förvaltningen och vidta de åtgärder som krävs för att i så hög grad som möjligt begränsa risken för misstag i de underliggande transaktionerna.

20.    Europaparlamentet välkomnar som ett första steg mot nationella förvaltningsförklaringar den överenskommelse som nåddes i det interinstitutionella avtalet om att medlemsstater skall tillhandahålla årliga sammanfattningar av tillgängliga revisioner och förklaringar.

21.    Europaparlamentet konstaterar att det brådskar med att införa en nationell politisk förklaring som omfattar samtliga gemenskapsmedel som förvaltas gemensamt, liksom parlamentet föreslagit i sina resolutioner om ansvarsfrihet för 2003 och 2004.

22.    Europaparlamentet betonar hur viktig handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll är och stöder fullt ut kommissionens förslag i åtgärd 5 i nämnda handlingsplan, enligt vilken ”medlemsstaterna bör utse ett nationellt samordningsorgan” för varje politikområde som kan ge en överblick över de intyganden avseende transaktionerna som finns tillgängliga i fråga om gemenskapsåtgärder i deras medlemsstat.

23.    Europaparlamentet påpekar att stater, inte regioner, är medlemmar i EU och anser därför att det är oacceptabelt för en medlemsstat att vägra utfärda nationella förklaringar med hänvisning till sin organisation av landets territorium. Varje medlemsstat måste kunna ta ansvar för de EU-medel som man tar emot, antingen genom en enda nationell förvaltningsförklaring eller genom flera förklaringar inom en nationell ram.

24.    Europaparlamentet anser att nationella förvaltningsförklaringar, som i stället för en enda förklaring kan bestå av flera förklaringar inom en nationell ram för att respektera att vissa medlemsstater har federala och decentraliserade politiska system, vilket parlamentet påpekade i sin resolution av den 2 februari 2006 om nationella förvaltningsförklaringar[27], utan tvekan skulle förbättra kvaliteten på de nationella övervaknings- och kontrollsystemen och, utan att vilja inskränka revisionsrättens oberoende, kunna förbättra möjligheterna att revisionsrätten avger en positiv revisionsförklaring, eftersom sådana förklaringar utgör en viktig del i strävandet mot EU-integrerade interna kontrollramar och således skulle vara en viktig faktor för att erhålla en positiv revisionsförklaring.

25.    Europaparlamentet välkomnar med stor tillfredsställelse det initiativ som tagits i Nederländerna vars regering har godkänt antagandet av en nationell förvaltningsförklaring för gemenskapsmedlen på grundval av de motsvarande delförklaringarna för de olika utgiftsposterna som i sista hand skall godkännas av finansministern på den nederländska regeringens vägnar.

26.    Europaparlamentet välkomnar även med tillfredsställelse Förenade kungarikets och Sveriges beslut att vidta åtgärder för att införa denna typ av nationell förvaltningsförklaring för gemenskapsmedlen, i Förenade kungarikets fall under förutsättning att denna förklaring godkänns av en behörig hög tjänsteman på området. Parlamentet påpekar dessutom att den danska nationella revisionsmyndigheten skall avge en revisionsförklaring om förvaltningen av gemenskapsmedel som förvaltas gemensamt.

27.    Europaparlamentet oroar sig över att merparten av medlemsstaterna, trots dessa positiva initiativ, fortfarande motsätter sig införandet av dessa nationella förklaringar.

28.    Europaparlamentet uppmanar dock kommissionen att före utgången av 2007 inför rådet lägga fram ett förslag till nationell förvaltningsförklaring som omfattar samtliga gemenskapsmedel som förvaltas gemensamt och som bygger på delförklaringar från de olika nationella strukturerna för förvaltning av utgifter. Parlamentet anser att det är nödvändigt med ett gemensamt synsätt för att genomföra och upprätta nationella förklaringar, enligt samma principer och om möjligt med deltagande av nationella revisionsmyndigheter, så att man kan garantera att den nationella förklaringen har något värde för kommissionen och revisionsrätten.

29.    Europaparlamentet uppmanar rådet att omgående granska denna fråga igen.

30.    Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten (i synnerhet de nationella utskotten med ansvar för att kontrollera de offentliga finanserna och konferensen mellan organen för gemenskaps‑ och EU‑frågor vid Europeiska unionens parlament – COSAC) att diskutera införandet av nationella förklaringar och att informera kammaren om resultatet av denna diskussion.

Punkt 44 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

31.    Europaparlamentet betonar att det i punkt 44 i det interinstitutionella avtalet fastställs en skyldighet för relevanta revisionsmyndigheter i medlemsstaterna att göra en bedömning av huruvida förvaltnings- och kontrollsystemen är förenliga med gemenskapens regler och föreskrifter, och att medlemsstaterna åtar sig att utarbeta en årlig översikt på lämplig nationell nivå om tillgängliga revisioner och redovisningar.

32.    Europaparlamentet anser att de relevanta revisionsmyndigheter som åsyftas i punkt 44 skall åta sig detta nya ansvar för den lokala användningen av gemenskapsmedlen och att denna nationella kontroll skall utgöra grunden för de nationella förvaltningsförklaringar som utarbetas vid de nationella myndigheterna.

33.    Europaparlamentet betonar att det endast är på detta sätt som de nationella förvaltningsförklaringarna kommer att få ett verkligt värde och att de, enligt parlamentets åsikt, skall utgöra verkliga garantier för att de nationella förvaltnings‑ och kontrollsystemen fungerar korrekt.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära den information som avses i punkt 44 i det interinstitutionella avtalet från medlemsstaterna och att utifrån denna information utarbeta ett dokument, där man för varje medlemsstat analyserar bristerna och styrkorna i de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen för gemenskapsmedlen samt resultatet av de genomförda revisionerna, och att lägga fram detta dokument för parlamentet och rådet.

35.    Europaparlamentet anser att det vore mycket användbart om Ekofinrådet, på grundval av detta slutliga dokument från kommissionen, skulle inleda en systematisk jämförelse och en diskussion om hur adekvata de system är som medlemsstaterna använder för kontroll av de medel som de tilldelas från gemenskapsbudgeten.

Uppskjutande av betalningar och finansiella korrigeringar

36.    Europaparlamentet erinrar om kommissionens meddelande av den 15 juni 2005 om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll, (KOM(2005)0252), vari det i punkt B anges att ”om en medlemsstat inte klarar av att hantera riskerna för felaktigheter på ett tillfredsställande sätt, kommer kommissionen att skydda EU:s budget genom att strikt tillämpa de befintliga bestämmelserna för uppskjutande av betalningar och finansiella korrigeringar”.

Uppskjutande av betalningar

37.    Europaparlamentet stöder fullt ut kommissionens strikta tillämpning av lagstiftningen om uppskjutande av betalningar och välkomnar de åtgärder som redan vidtagits[28] för att inte överföra medel om kommissionen inte har någon absolut garanti för tillförlitligheten hos förvaltnings- och kontrollsystemen hos den medlemsstat som skall ta emot dessa medel.

38.    Europaparlamentet anser att när det gäller återkommande reservationer angående utgiftsprogrammen i en viss medlemsstat kan uppskjutande av betalningar som påtryckningsmedel bidra till att öka medlemsstaternas intresse för att använda de mottagna gemenskapsmedlen korrekt.

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna och att tillämpa den gällande lagstiftningen för uppskjutande av betalningar när detta är nödvändigt, och att noggrant informera rådet, parlamentet och revisionsrätten om uppskjutna betalningar och vad detta gett för resultat.

40.    Europaparlamentet framhåller att betalningar helt eller delvis bör skjutas upp om en medlemsstat inte uppfyller de grundläggande villkoren, exempelvis i Grekland till dess det integrerade administrations- och kontrollsystemet fungerar fullt ut.

41.    Europaparlamentet anser att bilden av EU skadas om enskilda medlemsstater kan tillämpa olika kontrollstandarder.

Finansiella korrigeringar i de fleråriga programmen

42.    Europaparlamentet anser att kommissionen vid delad eller decentraliserad förvaltning fullt ut skall tillämpa artikel 53.5 i budgetförordningen, enligt vilken kommissionen skall ta på sig det slutliga ansvaret för att genomföra budgeten i enlighet med artikel 274 i EG‑fördraget genom ”förfaranden för avslutning av räkenskaper eller mekanismer för finansiella korrigeringar”.

43.    Europaparlamentet betonar att med tanke på att utgifterna inom gemenskapsprogrammen är fleråriga är det inte förrän i slutet av de fleråriga perioderna som kommissionen kan påbörja tillämpningen av dessa ”förfaranden för avslutning av räkenskaper eller mekanismer för finansiella korrigeringar”, vars mål är att i efterhand korrigera de fel som upptäckts om det finns heltäckande och tydlig dokumentation om genomförandet av programmen. Parlamentet betonar dessutom att medlemsstaterna måste göra finansiella korrigeringar så snart de upptäcker oriktigheter som inte har korrigerats och inte vänta till slutet av de fleråriga perioderna.

44.    Europaparlamentet konstaterar med oro att revisionsrätten framför skarp kritik mot de finansiella korrigeringar som kommissionen tillämpat, vilka inte tillåter att ”fel förebyggs samt identifieras och korrigeras i tid”, inte tillräckligt beaktar de brister som framkommit i de underliggande transaktionerna, det vill säga hos slutmottagaren, och inte ”uppmuntrar medlemsstaterna att agera för att förhindra oriktigheter eller förbättra sina förvaltnings- och kontrollsystem” (punkterna 1.64 och 6.35 i revisionsrättens årsrapport).

45.    Europaparlamentet påpekar att de slutliga besluten och korrigeringarna[29] är avsedda att utesluta de utgifter som inte har genomförts i enlighet med gemenskapsrätten från gemenskapsfinansiering och att dessa beslut, som faller under kommissionens behörighet, skall vara ett viktigt instrument för kontroll‑ och övervakningssystemen.

46.    Europaparlamentet påpekar att de slutliga korrigeringarna, när de inte görs direkt i anslutning till slutmottagarens transaktioner, i praktiken flyttar kostnaden för olagliga och oriktiga transaktioner från EU:s budget till samtliga nationella skattebetalare och inte till den slutmottagare som är ansvarig för misstaget, vilket revisionsrätten konstaterar (punkt 1.65 i revisionsrättens årsrapport). Dessa korrigeringar har därför endast en begränsad förebyggande och avskräckande effekt på mottagare och förvaltare.

47.    Europaparlamentet betonar följaktligen att det är mycket viktigt att medlemsstaterna förfogar över lämpliga system för att förbättra förhindrandet och upptäckten av misstag hos slutmottagarna, vilket skulle göra att kommissionen inte behövde tillämpa slutliga korrigeringar i samma omfattning.

48.    Europaparlamentet anser att principen om verkningsfull och effektiv användning av anslag också kräver att det finns en effektiv återvinning av felaktigt utbetalade medel. En förbättrad återvinning skulle visa hur effektiva EU:s sanktioner är och ytterligare stärka EU‑institutionernas trovärdighet.

49.    Europaparlamentet konstaterar att effektiv återvinning endast kan ske via medlemsstaternas indrivningsorgan. Parlamentet begär därför att kostnaderna för medlemsstaternas indrivningsorgan skall beaktas i samband med återvinning.

50.    Europaparlamentet är övertygat om att en förbättrad återvinningsgrad kan uppnås om man avslöjar identiteten på de gäldenärer som av domstol har befunnits ersättningsskyldiga och som inte kan överklaga men är ovilliga att betala.

51.    Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen för sin del, inför revisionsrättens skarpa kritik, måste vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att det överhuvudtaget uppstår fel och oriktigheter och beklagar att kommissionen tydligen lägger större vikt vid slutliga finansiella korrigeringsmekanismer, vilka enligt revisionsrätten har allvarliga svagheter och ”inte kan betraktas som mekanismer som garanterar att fel förebyggs samt identifieras och korrigeras i tid” (punkt 1.64 i revisionsrättens årsrapport).

52.    Europaparlamentet beklagar kommissionens kritik av revisionsrätten när det gäller de finansiella korrigeringar som kommissionen gjort under 2005, vilken framför allt åskådliggjordes vid presentationen av revisionsrättens årsrapport i parlamentets budgetkontrollutskott den 23 oktober 2006. Medborgarnas förtroende för EU institutionerna bygger bland annat på revisionsrättens ställning som oberoende extern granskare.

53.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet och revisionsrätten lägga fram en tydlig definition av de olika begrepp som omfattas av uttrycket ”finansiella korrigeringar” och beloppen för de korrigeringar som verkligen genomförts 2005.

54.    Europaparlamentet begär att kommissionen i framtiden skall lägga fram en årlig rapport där man redogör för vilka belopp som verkligen varit föremål för finansiella korrigeringar.

Kommissionens interna kontrollsystem

Handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll

55.    Europaparlamentet välkomnar att kommissionen den 17 januari 2006 antog meddelandet till rådet, Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten med titeln ”kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll” (KOM(2006)0009) och SEK(2006)0049), som beskriver 16 konkreta åtgärder som skall bidra till en effektivare intern kontroll av EU:s medel.

56.    Europaparlamentet mottar med tillfredsställelse de första resultaten från kommissionen av den 19 juli 2006 (SEK(2006)1001) om genomförandet av åtgärderna i den nämnda handlingsplanen, i enlighet med parlamentets begäran i dess resolution om ansvarsfrihet för 2004. Parlamentet förväntar sig att resultaten för andra halvåret kommer att nå parlamentet för den 1 januari 2008.

57.    Europaparlamentet beklagar dock att vissa åtgärder, enligt den nämnda rapporten, inte ens har inletts, och att den planerade tidtabellen sålunda redan försenats något, i synnerhet åtgärderna 7, 9 och 10[30].

Kostnadseffektivitet – Analys av jämvikten mellan driftsutgifter och kostnaden för kontrollsystemet – Felfrekvenser eller acceptabel risk för fel

58.    Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i sin årsrapport 2005 angående införandet av en integrerad ram för intern kontroll betonade att ”ett av de viktigaste mål som kommissionen fastställt gäller proportionella och kostnadseffektiva kontroller” (punkterna 2.9 och 2.10).

59.    Europaparlamentet påminner även om att det ovannämnda Ekofinrådet den 8 november 2005, bedömde genomförandet av en integrerad intern kontroll som mycket viktigt och konstaterar att rådet, i enlighet med revisionsrättens yttrande nr 2/2004, anser att man borde ingå en överenskommelse med Europaparlamentet om vilka risker som kan accepteras för de underliggande transaktionerna, med beaktande av kostnaden för och fördelarna med kontrollerna inom ramen för de olika politikområdena och de motsvarande utgifterna. Parlamentet förväntar sig att rådet snabbt agerar enligt sitt eget beslut.

60.    Europaparlamentet erinrar om åtgärd 4 i den ovannämnda handlingsplanen där det, i enlighet med parlamentets rekommendationer, föreslås att man skall inleda en ”dialog mellan institutionerna om risker som kan tolereras i samband med de underliggande transaktionerna”.

61.    Europaparlamentet erinrar även om åtgärd 10, som syftar till att genomföra en ”analys av kostnaderna för kontrollerna”, med tanke på behovet ”att uppnå en lämplig balans mellan kostnaderna för och nyttan med kontroller”, vars resultat borde läggas fram i början av 2007, men konstaterar att denna åtgärd just inletts.

62.    I samband med detta betonar Europaparlamentet vikten av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 om samordnad granskning (single audit), nämligen när det gäller att se till att det är samma myndighetsnivå som lagstiftar om, finansierar och drar nytta av kontrollerna (punkt 24), proportionaliteten mellan kontrollernas kostnader och nytta (punkt 25) och insyn i kontrollerna (punkt 26).

63.    Europaparlamentet anser, liksom revisionsrätten i sitt yttrande nr 4/2006, att det är beklagligt att förhållandet mellan den tolererbara risknivån och kontrollernas kostnads/nytta‑balans inte har fastställts, och att det ännu inte har klargjorts hur ”en accepterad risknivå” skall fastställas trots att detta är ett grundläggande begrepp för det integrerade kontrollsystemet.

64.    Europaparlamentet anser alltså att kommissionen, enligt proportionalitetsprincipen och principen om kostnadseffektivitet (valuta för pengarna) hos kontrollsystemen, bör utvärdera förhållandet mellan å ena sidan de tillgängliga resurserna för varje politikområde och å andra sidan den del av dessa resurser som används för kontrollsystemen per utgiftsområde samt eventuellt förlorade medel på grund av misstag som avslöjats på detta sätt.

65.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullständigt offentliggöra de metoder som den använder för att beräkna felfrekvenser och uppmuntrar kommissionen att föra en interinstitutionell dialog om granskningsmetoder.

66.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att kommissionen har en trovärdig färdplan för att erhålla en positiv revisionsförklaring.

67.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt genomföra denna jämförande analys, vilket är det enda sättet att fastställa en ”accepterad risknivå” och att översända denna till parlamentet, rådet och revisionsrätten i enlighet med Ekofinrådets begäran.

68.    Europaparlamentet anser att förhållandet mellan kostnader och fördelar avseende de resurser som använts för kontroller och resultatet av dessa kontroller torde vara ett grundläggande inslag att beakta när revisionsrätten utarbetar revisionsförklaringen.

Kommissionens politiska ansvar och förvaltningsansvar

69.    Europaparlamentet anser att varierande information i tjänsteenheternas årliga verksamhetsrapporter hindrar detta förfarande, men oroar sig över revisionsrättens konstaterande att vissa av dessa rapporter ännu inte innehåller tillräckligt med upplysningar för en revisionsförklaring (punkterna 2.15, 2.18 och 2.19 i årsrapporten för 2005).

70.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de årliga verksamhetsrapporterna och de därtill hörande förklaringarna innehåller en utvärdering mer i detalj – om möjligt för varje enskild medlemsstat – av de befintliga systemen, de avslöjade bristerna och deras finansiella följder.

71.    Europaparlamentet begär på nytt att kommissionens generalsekretariat, vid utarbetandet av sin sammanfattande rapport, skall göra en revisionsförklaring avseende samtliga generaldirektörers förklaringar, i syfte att tydligt markera sitt stöd till kommissionskollegiet då detta utarbetar sin ståndpunkt utifrån rapportens innehåll.

Deltagande av kommissionens ledamöter

72.    Europaparlamentet betonar hur viktig kommissionens internrevisors uppfattning är, såsom den uttrycks i årsrapporten om internrevisionerna, nämligen att ”den övergripande riskhanteringen skulle fungera bättre om kommissionsledamöterna vore engagerade i utvärderingen av de politiska riskerna, vilket skulle förbättra planeringen, tilldelningen av medel och genomförandet av politiken”[31].

73.    Europaparlamentet noterar att kommissionsledamöterna kritiseras för att inte delta fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa vilka åtgärder som skulle krävas för att garantera att kommissionsledamöterna deltar fullt ut, vilket internrevisorn önskar, samtidigt som förhållandet mellan generaldirektörerna och kommissionsledamöterna klargörs, och uppmanar kommissionen att vederbörligen informera parlamentet om detta.

74.    Europaparlamentet beklagar skillnaderna i kommissionsledamöternas redogörelser inför budgetkontrollutskottet och hoppas att detta inte speglar den vikt de enskilda kommissionsledamöterna lägger vid sund ekonomisk förvaltning inom sina ansvarsområden. Parlamentet framhåller att med vissa undantag måste kommissionsledamöterna vara bättre förberedda för de utfrågningar som rör förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2006.

Yrkesetik

75.    Europaparlamentet mottar med stor tillfredsställelse det ovannämnda europeiska öppenhetsinitiativet, inom ramen för vilket kommissionen avser att inleda ”förhandlingar med de andra EU institutionerna om [...] yrkesetiska regler och standarder för politiskt tillsatta personer i EU:s institutioner”. Parlamentet ser gärna att dessa förhandlingar inleds snabbt så att de eventuella åtgärder som krävs kan börja gälla från och med parlamentets nya mandatperiod i juni 2009 och kommissionens nya mandatperiod i november 2009.

76.    Europaparlamentet stöder idén med dessa förhandlingar och uppmanar kommissionen att fylla det aktuella tomrummet och i kommissionsledamöternas bindande uppförandekod införa grundläggande etiska normer och vägledande principer som kommissionsledamöterna måste följa vid fullgörandet av sitt ämbete, särskilt vid utnämningen av medarbetare, framför allt inom sina kanslier.

Öppenhet

77.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om öppenhet och förväntar sig att det kommer att leda till konkreta åtgärder och lagstiftningsinitiativ som i sin tur medför mer insyn i hur gemenskapsmedlen används och förvaltas.

78.    Europaparlamentet förväntar sig att dess administration i samarbete med budgetkontrollutskottet skall delta i ytterligare förhandlingar för att utarbeta de specifika lagstiftningsinitiativen.

79.    Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att göra allt den kan för att uppmuntra medlemsstaterna att ge allmänheten tillgång till information som rör projekt och mottagare av alla EU medel som förvaltas gemensamt.

80.    Europaparlamentet förväntar sig att ett system som är enkelt och öppet för insyn tas fram för att ge tillgång till all denna information via en central och lättåtkomlig webbplats.

81.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att se till att de medel som betalas ut inom ramen för gemenskapens program för jordbruksstöd nu kommer att offentliggöras.

82.    Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ålägger medlemsstaterna att standardisera den information om jordbruksmedel som läggs ut på Internet så att informationen kan jämföras rakt av mellan medlemsstaterna.

83.    Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har insett behovet av att tillhandahålla information om de olika former av expertgrupper som man använder i sitt arbete.

84.    Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att slutföra processen mot större öppenhet genom att ta fram lättillänglig information om vem dessa grupper företräder och vad deras uppgifter är.

85.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra namnen på de personer som deltar i dessa grupper och namnen på de särskilda rådgivare som de enskilda kommissionsledamöterna och/eller generaldirektoraten och/eller kabinetten har anlitat.

SEKTORSSPECIFIKA FRÅGOR

Inkomster

86.    Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrättens kontroll inte har avslöjat några betydande oegentligheter angående betalningarna för egna medel från moms och egna BNI-medel.

Moms

87.    Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten har konstaterat en ökning av antalet utestående reservationer när det gäller medlemsstaternas momsredovisningar under 2005 och att det inte finns några effektiva instrument för att garantera att medlemsstaterna lämnar lämplig information så att kommissionen kan besluta om man skall häva utestående reservationer eller inte (punkterna 4.13–4.15 i årsrapporten).

88.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp denna fråga med medlemsstaterna inom ramen för de regelbundna mötena inom Rådgivande kommittén för gemenskapens egna medel och att informera det behöriga parlamentsutskottet om de åtgärder som vidtas eller som skall vidtas i syfte att häva reservationerna.

Egna medel från BNI

89.    Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2005 anger att kommissionens kontroll av de underliggande nationalräkenskaperna fortfarande är otillräcklig och att kommissionens kontroller inom ramen för systemen för övervakning och kontroll begränsades till skrivbordsgranskningar (punkt 4.16).

90.    Enligt revisionsrätten gäller sedan 2005 nya regler för fördelningen av de indirekt mätta finansiella förmedlingstjänsterna, vilka antogs redan 2002 och som enligt Eurostat kommer att leda till en avsevärd ökning av BNI. Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram något förslag inför rådet om tillämpning av dessa ändringar för beräkningen av egna medel (punkterna 4.20 och 4.21).

91.    Europaparlamentet ogillar att kommissionen tydligen har en annan inställning i fråga om indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster än när det gäller att ta med olaglig verksamhet i BNI (punkt 4.19). Sådan verksamhet tas med i beräkningen av egna medel, även om det inte garanteras att medlemsstaterna tillämpar denna princip enhetligt, och kommissionen har därför gjort reservationer som gör det möjligt att ändra siffrorna i efterhand.

92.    Europaparlamentet förutsätter att de indirekt mätta finansiella förmedlingstjänsterna automatiskt kommer att inkluderas i beslutet om egna medel, för beräkning av egna medel från BNI, eftersom kommissionen i sitt förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (KOM(2006)0099) inte gjorde någon reservation om begränsningar i detta hänseende.

93.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast korrigera de brister som revisionsrätten påvisat.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

94.    Europaparlamentet välkomnar varmt att revisionsrätten erkänner att det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS), om det tillämpas på rätt sätt, är ett ändamålsenligt kontrollsystem för att begränsa riskerna för fel eller irreguljära utgifter.

95.    Europaparlamentet oroar sig dock över revisionsrättens upprepade kritik av det aktuella förfarandet för godkännande av den gemensamma jordbrukspolitikens konton (rapporter från de attesterande organen och beslut om överensstämmelse), ett förfarande som enligt revisionsrätten inte är utformat för att uppnå säkerhet om att betalningar till slutmottagarna (jordbrukare och handlare) är lagliga och korrekta.

96.    Europaparlamentet bekräftar återigen att det är nödvändigt att medlemsstaterna och kommissionen samarbetar för att uppnå säkerhet om att betalningarna till slutmottagarna är lagliga och korrekta och uppmuntrar bestämt kommissionen att skärpa efterhandskontrollerna av betalningar och se till att oriktiga betalningar krävs tillbaka.

97.    Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fortfarande konstaterar att det finns problem vid tillämpningen av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) i Grekland, och ger sitt fulla stöd till den handlingsplan med konkreta tidsfrister och mål som kommissionen begärt att de grekiska myndigheterna skall utarbeta för att korrigera dessa brister, och stöder även kommissionen i dess avsikt (som meddelats i det behöriga parlamentsutskottet) att strikt tillämpa den befintliga lagstiftningen om uppskjutande av utbetalningar om den grekiska regeringen inte korrigerar de aktuella problemen inom den utsatta tiden.

98.    Europaparlamentet noterar de problem som konstaterats vid tillämpningen av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) i de nya medlemsstater som revisionsrätten besökt, där systemen ännu inte är tillförlitliga, och uppmanar kommissionen och dessa medlemsstater att göra allt i sin makt för att korrigera de brister som konstaterats.

99.    Europaparlamentet noterar även de allvarliga brister som revisionsrätten rapporterar i samband med kontrollerna avseende landsbygdens utveckling, exportbidrag, och framför allt inom olivoljesektorn i Spanien, Grekland och Italien, och uppmanar kommissionen att före slutet av 2007 skärpa kontrollerna inom dessa sektorer och informera parlamentet om resultatet av dessa kontroller före förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2006. Parlamentet noterar att valmöjligheterna beträffande genomförandet av den nyligen genomförda reformen av olivoljesektorn i kombination med full utveckling och drift av det informationssystemet för jordbruket som finns tillgängligt för de producerande medlemsstaterna, minimerar riskerna för oegentligheter i samband med stöd som beviljas inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden.

100.  Europaparlamentet anser att kommissionens finansiella korrigeringar beträffande produktionsstöd till olivolja för att begränsa den skada som åsamkas gemenskapsbudgeten är riktiga, och stöder kommissionens förslag till rådet om att förenkla detta system.

Strukturåtgärder, sysselsättning och sociala frågor

101.  Europaparlamentet välkomnar särskilt att medlemsstaterna, inom ramen för europeiska öppenhetsinitiativet och i enlighet med de nya bestämmelserna om strukturfonderna för perioden 2007–2013, skall lämna information om slutmottagarna för gemenskapsfinansieringen och att kommissionen är skyldig att offentliggöra denna information. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra all denna information och information om mottagarna från alla andra politikområden inom unionen på ett sådant sätt att den lätt går att få tillgång till, även för allmänheten, och att information från olika medlemsstater kan jämföras.

102.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de nya ovannämnda bestämmelserna för strukturfonderna för perioden 2007–2013, enligt vilka kommissionen inte kommer att återbetala utgifter utan att först ha mottagit en skriftlig förklaring från ett oberoende organ som intygar att det finns korrekt fungerande nationella förvaltnings‑ och kontrollsystem som följer gemenskapsbestämmelserna[32].

103.  Europaparlamentet beklagar återigen att revisionsrätten har konstaterat brister i de nationella kontrollsystemen och en väsentlig förekomst av fel, vilka minskade tillförlitligheten i de slutliga utgiftsredovisningarna från medlemsstaterna (punkterna 6.26 och 6.29 i årsrapporten). Europaparlamentet beklagar också att kommissionen enligt revisionsrätten inte utövar någon effektiv övervakning av de kontroller som delegerats till medlemsstaterna och uppmanar kommissionen att snarast åtgärda detta.

104.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller sund ekonomisk förvaltning och revisionsförklaringen är det inte de avslöjade bristerna som är det viktiga, utan att det viktiga är att det finns ändamålsenliga övervakningssystem som gör att kommissionen korrekt kan kontrollera riskerna för gemenskapsbudgeten och göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

105.  Europaparlamentet beklagar att det i ett fåtal medlemsstater kvarstår kända problem som ger upphov till återkommande reservationer, och uppmanar enträget kommissionen att noggrant kontrollera vilka åtgärder som vidtagits av de nationella myndigheterna, se till att dessa åtgärder är adekvata och vederbörligen informera det behöriga parlamentsutskottet om de framsteg som görs.

106.  Europaparlamentet beklagar även att medlemsstaterna enligt revisionsrätten inte vederbörligt har respekterat sin skyldighet att systematiskt lämna den information som regelbundet skall lämnas till kommissionen om annulleringar av bidrag och om belopp som skall återkrävas (punkt 6.36 i årsrapporten).

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att se till att medlemsstaterna uppfyller denna informationsplikt och att inte göra några utbetalningar förrän de nationella myndigheterna har lämnat den begärda informationen.

108.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen mellan 2004 och 2006 har vidtagit åtgärder för att tillfälligt skjuta upp utbetalningarna från ERUF och ESF till vissa medlemsstater[33] där brister tidigare gett upphov till återkommande reservationer. Parlamentet stöder dessa åtgärder.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, såsom slutligt ansvarig för en sund ekonomisk förvaltning av gemenskapsmedlen, att gemenskapsbestämmelserna om uppskjutande av betalningar[34] skall tillämpas i enlighet med punkt 38 och följande punkter i föreliggande resolution, när en medlemsstat inte lämnar de begärda garantierna.

Inre politik

110.  Europaparlamentet beklagar att samma problem enligt revisionsrätten kvarstår som under föregående år avseende de områden som kommissionen förvaltar direkt (brister i ersättningen av kostnader, komplexa bestämmelser och avsaknad av en effektiv påföljdsmekanism) och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att förenkla och ytterligare förtydliga de regler som gäller för program med delade kostnader, särskilt när det gäller arbetstidsregistreringen som måste vara rimlig i förhållande till dokumenteringsarbetet (revisionsrättens årsrapport för 2005, punkt 7.29), att i största möjliga utsträckning i lämplig dialog med mottagarna av finansiellt stöd förtydliga de bestämmelser, manualer och formulär som tillämpas och se till att den befintliga påföljdsmekanismen tillämpas vid behov på ett effektivt och korrekt sätt (i förekommande fall föreslå de ändringar som krävs för att öka effektiviteten), samt att dessutom förbättra omfattningen, kvaliteten och uppföljningen när det gäller systemrevisionerna av nationella organ genom förbättrad information och ömsesidigt utbyte (revisionsrättens årsrapport för 2005, punkt 7.29, och parlamentets ändring av artikel 35a (ny) i genomförandebestämmelserna för den ändrade budgetförordningen[35]). Parlamentet uppmanar kommissionen att i en förteckning över särskilda åtgärder förklara för budgetmyndigheten hur man under den innevarande mandatperioden avser att få en villkorslös revisionsförklaring när det gäller den direkta förvaltningen.

Transport och turism

111.  Europaparlamentet noterar att transportpolitiken tilldelats ett totalbelopp på 917 200 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 931 800 000 EUR i betalningsbemyndiganden i den budget för 2005 som slutgiltigt antogs och med de ändringar som gjordes under året. Parlamentet noterar dessutom att dessa totalbelopp fördelats på följande sätt:

–       671 400 000 EUR fanns tillgängliga i åtagandebemyndiganden och 747 900 000 EUR i betalningsbemyndiganden för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

–       15 900 000 EUR fanns tillgängliga i åtagandebemyndiganden och 18 100 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportsäkerhet.

–       30 500 000 EUR fanns tillgängliga i åtagandebemyndiganden och 8 200 000 EUR i betalningsbemyndiganden för Marco Polo-programmet.

–       69 000 000 EUR fanns tillgängliga i åtagandebemyndiganden och 62 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportbyråerna.

112.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatt höga genomförandegraden för både åtagande- och betalningsbemyndigandena (i bägge fall uppnås nästan 100 procent) för projekt inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet beklagar att projekten trots detta genomförs långsamt och på ett otillfredsställande sätt, även om det ofta tar många år att slutföra transportinfrastrukturprojekt.

113.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att taket för EU:s bidrag var oklart för alla projekt eftersom det i budgetförordningen inte fastställs huruvida taket på 10 procent för EU:s bidrag skall tillämpas på de utgifter som uppstått fram till ett visst datum eller på den uppskattade totalkostnaden för projektet. Parlamentet konstaterar att detta fått revisionsrätten att anmärka på att taket överskridits med 146 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen nu antagit en tydlig ståndpunkt och är överens om att denna procentgräns bör beräknas så att den uttrycks i procent av de slutliga projektkostnaderna.

114.  Europaparlamentet välkomnar att generaldirektoratet för transport nu reviderar 49 procent av den totala kostnaden för TEN-T-projekten, med begär dessutom att man backar upp detta framsteg genom att revidera 20 procent av samtliga projekt.

115.  Europaparlamentet oroar sig över felfrekvensen för forskningskontrakten på transportområdet, vilken ligger över den genomsnittliga felfrekvensen, och efterlyser åtgärder för att råda bot på denna situation. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att på nytt se över denna fråga i sin årsapport för 2006.

116.  Europaparlamentet konstaterar med oro att utnyttjandegraden för betalningarna avseende transportsäkerhet uppgick till 74 procent av de tillgängliga anslagen. Parlamentet är även oroat över att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för Marco Polo-programmet uppgick till 53 procent. Sådana utnyttjandegrader för ett område som i vitboken om transport fastställs som ett centralt mål är helt oacceptabla, särskilt den kraftiga nedgången i utnyttjandet av betalningsbemyndigandena.

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen ge parlamentet och rådet en mer detaljerade beskrivning av utgifterna under varje budgetpost jämfört med kommentarerna till varje post.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

118.  Europaparlamentet anser genomförandegraden i stort sett tillfredsställande för budgetrubrikerna miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att främja ytterligare stöd till sökandena i samband med de fleråriga programmen. Parlamentet välkomnar ansträngningarna att göra ansökningsförfarandet mer fokuserat och att ge mer stöd åt sökandena för att undvika ansökningar om stöd till projekt som helt klart inte kan komma i fråga för stöd eller ansökningar av dålig kvalitet. Parlamentet noterar att det behövs ytterligare arbete för att uppnå en tillfredsställande situation. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de olika genomförandefaserna med syftet att tidigarelägga genomförandet under året.

120.  Europaparlamentet noterar att utbetalningskvoten för både miljöpolitiken och politiken för livsmedelssäkerhet understeg 80 procent. Parlamentet inser problemen med att planera behoven av betalningsbemyndiganden, eftersom kommissionen delvis är beroende av att fakturor från förmånstagare och uppdragstagare lämnas in snabbt. Dock uppmanar parlamentet kommissionen att fortsätta ansträngningarna att förbättra sina egna rutiner som påverkar genomförandet av betalningsbemyndigandena.

121.  Europaparlamentet hoppas att den modell som införts genom den nya budgetramen, d.v.s. att samla alla aktiviteter inom ett politikområde under ett enda program och en enda budgetpost, kommer att leda till att de tillgängliga anslagen används effektivare.

Kultur och utbildning

122.  Europaparlamentet ser en ytterligare förenkling av de krav som skall uppfyllas av en sökande enligt de nya fleråriga programmen, exempelvis Aktiv ungdom, Medborgare för Europa och Kultur 2007, som ett nödvändigt steg framåt mot en mer medborgarvänlig union och förväntar sig att kommissionen ytterligare skall utforska sådana möjligheter inom ramen för den omarbetade budgetförordningen.

123.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att kommissionen, för att uppfylla villkoren i budgetförordningen, utreder om det är lämpligt att standardisera tilldelningen av kontrakt genom schablonmässiga lösningar och användning av kommissionsbeslut för att finansiera programmen.

124.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ansträngningar för att kontrollera arbetet vid vart och ett av de 99 nationella organ som medverkar i programförvaltningen och vilka i ett antal fall har uppvisat avsevärda brister i de tillämpade granskningsförfarandena.

125.  Europaparlamentet förväntar sig att arbetet vid genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur resulterar i förbättrade rutiner för verksamheten. Parlamentet betonar att särskilt organisationerna inom detta genomförandeorgans verksamhetsområde är beroende av att informationen om projektstöd är tillförlitlig och lämnas i rätt tid. Dessa sökande är ofta mycket små organisationer eller fysiska personer som saknar medel eller sakkunskap för att utföra professionella revisioner.

126.  Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för att granska projekt på plats är extremt höga. Parlamentet anser dock att eftersom målet är att så långt som möjligt minska felmarginalen, är det nödvändigt att upprätta ett proportionsförhållande mellan kostnaden och effektiviteten i de genomförda kontrollerna så att man kan upprätta ett optimalt förhållande mellan de medel som investeras i genomförandet av gemenskapspolitiken och de medel som är avsedda för att genomföra kontrollerna.

127.  Inom kommunikationsområdet önskar Europaparlamentet försäkra sig om att stöd till informationskampanjer som genomförs i samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen följer additionalitetsprincipen och uppmanar kommissionen att begära intyg från medlemsstaterna som visar att ekonomiskt stöd inte används som ersättning för medlemsstaternas ekonomiska stöd till nationella åtgärder avseende EU:s informationspolitik.

128.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella organen vid fördelningen av stödpengarna inte avviker från de allmänna kriterierna, vilket skett i Polen i samband med ett projekt för homosexuella ungdomar, och tar hänsyn till artikel 13 i EG-fördraget samt att det vid brott mot programkriterierna övervägs om de utbetalade EU-medlen skall krävas tillbaka.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

129.  Europaparlamentet påpekar att enligt artikel 3.2 i EG-fördraget är jämställdhet mellan kvinnor och män en av EU:s grundläggande principer och ett mål som är relevant för gemenskapens alla aktiviteter och politikområden. Parlamentet upprepar sitt krav att jämställdhet skall betraktas som ett prioriterat mål vid utarbetandet av budgeten enligt principerna för en jämställdhetsintegrerad budget, och uppmanar kommissionen att ta fram uppgifter som underlag för utvärdering.

130.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att information om jämställdhetsåtgärder och könsspecifika uppgifter skall ingå i rapporterna om ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lämnat sådan information.

131.  Europaparlamentet noterar med oro Daphneprogrammets låga genomförandegrad (58 procent). Parlamentet är medvetet om kommissionens argument att man måste upprätthålla projektens kvalitetsstandard, men noterar samtidigt att många högkvalitativa projekt fick avslag på sina finansieringsansökningar och välkomnar därför de högre anslagen för Daphneprogrammets tredje fas, samtidigt som den oförändrade administrativa kapaciteten väcker oro. Parlamentet kräver därför en undersökning som mer detaljerat kan förklara vad denna låga genomförandegrad kan bero på.

132.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att det saknas uppgifter om vilka aktiviteter för att främja jämställdheten som har fått stöd från strukturfonderna, och uppmanar kommissionen att rätta till denna situation.

133.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas kvinnornas deltagande i kunskapssamhället och följaktligen den högkvalitativa utbildningen och anställningen av kvinnor inom informations- och kommunikationsteknikområdet.

134.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens anmärkningsvärda framsteg när det gäller de årliga målen för rekrytering och anställning av kvinnor till chefstjänster och andra A*/AD-tjänster inom kommissionens administration. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar inom detta område.

Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

135.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att vissa framsteg har gjorts när det gäller genomförandenivån för budgetåtagandena avseende ett område för frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet beklagar den låga och minskande genomförandenivån för betalningar (79,8 procent enligt revisionsrätten jämfört med 83,8 procent 2004). Denna nivå är en av de lägsta inom kommissionen. Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet uppmanas att förbättra budgetgenomförandet i framtiden.

Forskning och utveckling

136.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen enligt revisionsrätten ännu inte lyckats garantera ett tillförlitligt system för registrering av personalkostnader inom forskningsområdet. Europaparlamentet anser att det är ”nödvändigt att bidragsöverenskommelserna innehåller ett tydligt krav på att arbetstiden skall styrkas för personal som deltar i åtgärden” (punkt 7.7 i årsrapporten)[36].

137.  Europaparlamentet påpekar med oro att systemet med revisionsintyg, trots dess höga kostnad, under 2005 ännu inte har gett de förväntade garantierna, då revisionsrätten har upptäckt felaktiga uppgifter avseende personalkostnader och administrationskostnader för vilka revisionsintyg utan invändning hade utfärdats. Parlamentet konstaterar dock att kvaliteten på revisionsintygen har förbättrats efter att kraven på intygen offentliggjordes. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla lämpliga kriterier för revisionsintyg för att förbättra deras användbarhet.

138.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att påskynda genomförandet av åtgärderna i den ovannämnda handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll, särskilt åtgärd 7 (Främjande av bästa praxis för att öka lönsamheten i samband med revisioner på projektnivå).

139.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla kraven för deltagande i det sjunde ramprogrammet, att bl.a. införa ett system med standardarvode och att informera det behöriga utskottet i samband med halvtidsöversynen.

140.  Europaparlamentet beklagar att brister enligt revisionsrätten kvarstår på grund av att kontraktsbestämmelserna är för generella och inte tillräckligt tydliga, särskilt när det gäller behörighetskriterier och attesterande revisorers oberoende, och noterar kommissionens åtagande[37] att förenkla regelverket och anpassa användningen av revisionsintygen.

141.  Europaparlamentet konstaterar även att kommissionens internrevisor (enheten för internrevision) anser att det finns risk för att överskjutande belopp inte identifieras på grund av att det inte finns något effektivt kontrollsystem vid genomförandet av budgetåtagandena, och uppmanar därför kommissionen att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder i detta syfte.

Externa åtgärder

142.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten inte funnit några brister vid kontrollen av ett urval betalningar som gjorts vid delegationerna, men att den konstaterat brister vid kontrollen av ett urval anbud och transaktioner som gjorts vid de verkställande organen.

143.  Europaparlamentet anser att det är av högsta vikt att garantera att den gemenskapspolitik som inverkar på utvecklingsländerna är konsekvent och anser därför att fördelningen av arbetet mellan de olika generaldirektorat som förvaltar de yttre åtgärderna måste klargöras.

144.  Europaparlamentet oroar sig över att man i den riskbedömning som EuropeAid enligt revisionsrätten gjort inte har tagit hänsyn till de olika typerna av verkställande organ (frivilligorganisation, internationell organisation, statlig institution etc.) och finansieringsmetoder (bidrag, budgetstöd, förvaltningsfond etc.). Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa större klarhet genom mer detaljerad rapportering om de enskilda stödinstrumentens effektivitet. När det gäller stöd till utvecklingsländerna föreslår parlamentet att man undersöker införandet av ett stegvist system med syftet att man i det första steget genom stöd till enskilda projekt också fastställer de grundläggande villkoren för att bevilja budgetstöd, dvs. en form av demokratisk budgetkontroll och oberoende revisionsstrukturer.

145.  Europaparlamentet beklagar särskilt att de kontroller som EuropeAid genomför endast i begränsad omfattning kan bidra till den övergripande säkerheten när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, eftersom dessa kontroller inte på ett adekvat sätt omfattar transaktionerna vid de organ som verkställer projekten (punkt 8.12 och 8.14 i årsrapporten).

146.  Europaparlamentet uppmanar EuropeAid att införa ett kontrollprogram för de organ som verkställer projekten och lägga alla sina ansträngningar på efterhandsrevisioner av de olika frivilligorganisationer som de samarbetar med.

147.  Europaparlamentet anser att det är oroande att kommissionen beträffande Tacisutgifternas ändamålsenlighet enligt revisionsrätten i slutet av 2005 inte kunde fastställa om programmet bidragit till att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken (punkt 8.36 i årsrapporten). Parlamentet anser att denna kritik är oerhört allvarlig, eftersom den visar att det inte finns några garantier för den grundläggande och viktigaste aspekten hos gemenskapens åtgärder, nämligen deras effektivitet.

148.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens kritik av den begränsade användningen av det gemensamma informationssystemet Relex från vilket få eller inga uppgifter har hämtats som kan ligga till grund för en mer ingående riskbedömning (punkt 8.8 i årsrapporten). Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående åtgärda bristerna i detta system och att använda detta instruments hela potential för att få fram den information som krävs för kontrollsystemen.

149.  Europaparlamentet noterar informationen från kommissionen (svar på skriftlig fråga E‑4481-06), nämligen att i samband med bedrägerier rörande dammbygget på lesothiska höglandet (Lesotho Highlands Water Project) har tre företag som mottagit EU-stöd blivit dömda till böter av högsta domstolen i Lesotho: Schneider Electric SA (Frankrike), Impregilo Spa (Italien) och Lahmeyer International GmbH (Tyskland).

150.  Europaparlamentet kritiserar att kommissionen i fallet Lesotho Highlands Water Project uppenbarligen inte har fattat något beslut i enlighet med artikel 93.1 e i budgetförordningen (uteslutning från kontraktstilldelning). Parlamentet förväntar sig att kommissionen nu fattar de riktiga besluten och offentliggör dessa senast i juni 2007 samt lägger fram en fullständig rapport om detta fall inför parlamentet och Europeiska investeringsbanken (som också är involverad) senast i september 2007, och i denna rapport också förklarar vilka åtgärder som vidtagits för att kräva tillbaka pengar.

Utveckling

151.  Europaparlamentet välkomnar att den andel av EU:s anslag som öronmärkts för områdena grundläggande hälsa och grundutbildning har ökats från 4,98 procent till 6,83 procent. Parlamentet beklagar emellertid att denna andel fortfarande är långt ifrån det mål på 20 procent som kommissionen fastställde i budgeten för 2005. Parlamentet kan inte acceptera att kommissionen utnyttjar det legitima och nödvändiga målet med bättre givarsamordning och arbetsfördelning mellan givarna som en ursäkt för alltför små investeringar på områdena grundläggande hälsa och grundutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål vidta åtgärder för att uppnå målet på 20 procent och att underrätta parlamentet skriftligen minst två gånger per år om läget för genomförandet och om de faktorer som ingår i beräkningen.

152.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har tagit fram någon bred strategi för att tillsammans med mottagarländerna integrera hälsa och utbildning som nyckelteman i de nya nationella strategidokumenten.

153.  Europaparlamentet beklagar vidare – trots kommissionens försäkringar om det motsatta – att de nationella strategidokument som nu håller på att utarbetas generellt saknar klara hänvisningar till millennieutvecklingsmålen eller särskilda mål och tidsscheman för att uppnå vart och ett av dem, och inte heller på ett adekvat sätt redogör för gemenskapens bidrag till uppnåendet av dessa mål.

154.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förklaringar avseende det ofullständiga genomförandet av vissa budgetrubriker, i synnerhet gemenskapens deltagande i åtgärder till förmån för utvecklingsländer som genomförs av icke-statliga organisationer (artikel 21 02 03), miljön i utvecklingsländerna (artikel 21 02 05), bekämpning av fattigdomsrelaterade sjukdomar i utvecklingsländerna (budgetpost 21 02 07 02), stöd till befolkningspolitik och reproduktiv hälsovård (budgetpost 21 02 07 03), och decentraliserat samarbete (artikel 21 02 13). Parlamentet efterlyser dock ytterligare insatser för att genomföra budgeten fullt ut.

155.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt kunskapsflykten från utvecklingsländerna till medlemsstaterna och lägga fram förslag till lämpliga åtgärder som gör det lättare för kvalificerade personer i utvecklingsländerna att stanna kvar i eller återvända till sitt hemland, för att de åtgärder som givarna vidtar, bland annat när det gäller hälsa och utbildning, på lång sikt skall bidra effektivt till kampen mot fattigdom i utvecklingsländerna.

156.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens övervaknings- och kontrollsystem enligt revisionsrätten har förbättrats, men beklagar dock att denna förbättring inte sträcker sig till övervakning, kontroll och revision av de organ som genomför åtgärderna. Parlamentet betraktar det som oacceptabelt att det fortsättningsvis förekommer så många väsentliga fel på central plats i kedjan mellan den europeiska skattebetalaren och den slutliga mottagaren i utvecklingslandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att särskilt de obligatoriska upphandlingsförfarandena genomförs och att budgetposter inte överlappar varandra.

157.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt gå in för att göra det möjligt för revisionsrättens att genomföra effektiva kontroller av de finansiella medel som EU anslår till åtgärder som genomförs av internationella organisationer, i synnerhet FN‑organ.

158.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen uppmanar sina delegationer i mottagarländerna att som en allmän regel i sina rapporter redogöra detaljerat för de konkreta resultaten av EU:s budgetanslag, så att kommissionen kan mäta och offentliggöra resultaten av EU:s utvecklingssamarbete.

159.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet kontrollera hur dess delegationer utnyttjat driftsanslagen och om deras verksamhetsområden är förenliga med EU:s prioriteringar.

160.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att genomföra strategin att involvera miljöfrågor i utvecklingssamarbetet och uppmanar kommissionen att ytterligare främja miljödimensionen i utvecklingspolitiken, som också omfattar stöd till en miljöanpassad energiförsörjning.

161.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av kommissionens humanitära bistånd i anslutning till tsunamikatastrofen men beklagar dock att den akuta nödhjälpen inte samordnades tillräckligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att å ena sidan göra en tydligare avgränsning av rollerna för GD Echo och GD Miljö (gemenskapens insatser för skydd mot katastrofer) och å andra sidan utveckla lösningar som garanterar stödet till de berörda regionerna genom samordning av de olika givarna. Parlamentet välkomnar att kommissionen är beredd att regelbundet informera parlamentet skriftligen om framstegen.

162.  Europaparlamentet konstaterar på nytt att en integration av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget totalt sett skulle göra det europeiska utvecklingssamarbetet mer konsekvent, medföra ökad insyn och effektivitet och möjliggöra demokratisk kontroll.

Europa-Medelhavspartnerskapet

163.  Europaparlamentet är nöjt med revisionsrätten bedömning att avsevärda förbättringar har gjorts av kommissionen i samband med förvaltningen av Medaprogrammet. Kommissionens uppmanas att ytterligare förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten och att garantera en mjuk övergång till de nya finansieringsinstrumenten. Parlamentet insisterar på att kommissionen skall hålla parlamentet informerat om hur de mål som fastställts i strategidokumenten och de vägledande programmen under de nya instrumenten uppnås i praktiken.

164.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett gedignare utvärderingssystem när det gäller alla utgifter för externt bistånd, där sambandet mellan utgifter och politiska resultat eller avsaknaden av detta är tydligare, i syfte att göra det möjligt för Parlamentet att effektivt utöva sina rättigheter och skyldigheter som budgetmyndighet.

Grannar i öster

165.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens ansträngningar att ytterligare förbättra förvaltningen av projekten under Tacis i Ryssland och andra biståndsmottagarländer. Parlamentet erkänner att kommissionen har tagit itu med många av de brister som uppmärksammades i revisionsrättens särskilda rapport.

166.  Europaparlamentet väntar med intresse på utvärderingen av det bidrag för att förbättra säkerheten i olika kärnkraftverk under Tacisprogrammet som kommissionen inledde 2006.

167.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att denna skall klargöra för FN:s organ vilka rättigheter revisionsrätten skall ha när det gäller att få tillträde till projekt som förvaltas av dessa organ.

168.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att insistera på spårbarhet när det gäller medel som Europeiska unionen beviljat internationella organisationer, exempelvis FN‑organ och Världsbanken, och på öppenhet och insyn när det gäller medlens förvaltning samt ber kommissionen vidarebefordra denna information till parlamentet.

169.  Europaparlamentet anser att bilden av Europeiska unionen måste bli tydligare. Kommissionen och rådet uppmanas att fortsätta diskussionerna om sina kommunikationsmetoder i syfte att åstadkomma bättre insyn och bättre synlighet när det gäller Europeiska unionens utrikespolitik.

Föranslutningsstrategin

170.  Europaparlamentet konstaterar att det enligt revisionsrätten finns betydande brister beträffande de transaktioner inom Sapardprogrammen som revisionsrätten granskat, och trots att förbättringar skett beträffande systemen för övervakning och kontroll vid kommissionen konstaterades betydande brister på nationell nivå (punkterna 9.10 och 9.19).

171.  Europaparlamentet rekommenderar följaktligen kommissionen att förbättra de nationella uppföljningssystemen och allmänt sett fästa särskild vikt vid de slutliga utgiftsdeklarationerna för programmen och särskilt noggrant övervaka utbetalningsställena inom Sapard.

172.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningarna i EDIS-ackrediteringsprocessen för Phare och ISPA i Bulgarien, vilket ledde till att denna process endast delvis slutfördes före utvidgningen. Parlamentet noterar den utökade förberedelsefasen på den bulgariska sidan som gjort framsteg, men som fortfarande behöver förbättra övervaknings- och kontrollsystemen men även den administrativa kapacitet som är nödvändig för att genomföra projekten i tid och med effektivitet. Kommissionen uppmanas att fortsätta att arbeta tillsammans med de bulgariska och rumänska myndigheterna för att stödja dem så att de ytterligare kan anpassa sig till EDIS-kraven.

173.  Europaparlamentet gläder sig över revisionsrättens bedömning att den decentraliserade förvaltning som införts för Cardsprojekten i Kroatien har visat sig vara oproblematisk. Parlamentet uppmanar kommissionen at fortsätta att arbeta med nationella genomförandeorgan så att deras förvaltningskapacitet stärks.

174.  Samtidigt som Europaparlamentet erkänner vikten av samarbete med internationella finansieringsinstitut, betonas att kommissionen bör besluta att medverka i gemensamma projekt endast om dessa garanterar en effektiv användning av de ekonomiska medlen. Parlamentet insisterar på att EU-biståndet måste erbjuda ett tydligt mervärde och begär att genomförandet av gemensamma projekt övervakas noggrant av kommissionen.

175.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta med det framgångsrika genomförandet av verifikationsklausulen i det finansiella och administrativa ramavtalet samt med riktlinjer för en överenskommen nivå på nödvändiga detaljuppgifter när FN-organ rapporterar om genomförandet av projekten, och därmed garantera EU:s ekonomiska intressen och revisionsrättens rättigheter.

Administrativa utgifter

176.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrättens granskning inte har visat på några betydande brister beträffande lagligheten hos de administrativa utgifterna.

177.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet före slutet av 2007 om vilka framsteg de nya medlemsstaterna, särskilt Rumänien och Bulgarien, har gjort för att införa lagstiftning mot korruption. Parlamentet beklagar att den lagstiftning mot korruption som föreslagits av den rumänska regeringen, särskilt dess justitieminister, har blockerats av det rumänska parlamentet. Parlamentet stöder till fullo regeringen i strävandena att få denna lagstiftning godkänd och införd.

178.  Europaparlamentet uttrycker dock oro över de ökande kostnaderna för invaliditetspensioner och anser att det är oacceptabelt att använda sig av obligatoriska invaliditetspensioner som grundas på psykiska sjukdomstillstånd för att lösa konflikter med kommissionens personal.

Organ

179.  Europaparlamentet anser att det ökande antalet organ inte alltid återspeglar unionens och medborgarnas verkliga behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en kostnads- och nyttoanalys innan något nytt organ inrättas och uppmanar revisionsrätten att avge sitt yttrande om kostnads- och nyttoanalysen innan parlamentet fattar beslut.

180.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart femte år lägga fram en analys av varje befintligt organs mervärde. Parlamentet uppmanar alla berörda institutioner att i händelse av en negativ bedömning av ett organs mervärde vidta nödvändiga åtgärder genom att omformulera organets uppdrag eller avveckla organet.

181.  Europaparlamentet beklagar, liksom revisionsrätten betonar i sin årsrapport, att brister återigen konstaterats detta år beträffande personalrekrytering och upphandling och att verksamhetsbaserad förvaltning inte hade införts vid organen.

182.  Europaparlamentet konstaterar att internrevisorn i sin årliga verksamhetsrapport för 2005 har lämnat en reservation där han konstaterat att hans personalstyrka inte är tillräcklig för att kunna leva upp till den skyldighet som han har enligt budgetförordningen, nämligen att utföra en årlig revision av organen. Parlamentet uppmanar internrevisorn att för budgetmyndigheten så snart som möjligt förklara vilken ytterligare personal som krävs för detta.

183.  Europaparlamentet anser att det med hänsyn till det allt större antalet tillsynsmyndigheter blir allt mer nödvändigt att klargöra ansvarsområdena för gemenskapens olika institutionella aktörer och ställa upp tydliga regler på området, särskilt beträffande fördelningen av ansvar i fråga om kontroll.

184.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort några framsteg i förhandlingarna om förslaget till interinstitutionellt avtal om rambestämmelser för EU:s tillsynsmyndigheter, som lades fram i februari 2005 (KOM(2005)0059).

185.  Europaparlamentet konstaterar att organen med hjälp av enheten för internrevision har börjat införa egna interna kontrollavdelningar och att enheten för internrevision i framtiden kommer att granska dessa avdelningar två gånger om året. Parlamentet anser för övrigt att enheten för internrevision bör kontrollera att organens interna kontrollsystem fungerar korrekt och informera parlamentet om denna kontroll och om de framsteg som görs.

186.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga revision av varje organ för att undersöka deras verksamhet, särskilt när det gäller personaladministrationen, budgeten och huruvida de uppgifter som åligger dem har utförts eller inte.

187.  Europaparlamentet noterar att flera organ har inrättat gemensamma stödtjänster för att hjälpa användare vid organen att anpassa informationssystemen för ekonomisk förvaltning och göra dem förenliga med dem som kommissionen använder. Parlamentet konstaterar att medlen till denna stödtjänst har förvaltats utanför organens budgetsystem (punkt 10.27 i årsrapporten 2005). Parlamentet anser liksom revisionsrätten att detta samarbete inte får innebära att budgetprinciperna om enhet och öppenhet åsidosätts och att sådana bidrag till den gemensamma stödtjänsten bör hanteras som inkomster avsatta för särskilda ändamål, inom ramen för organens budgetsystem.

188.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att införa ytterligare ett kapitel i sin årsrapport som ägnas åt organen, för att få en betydligt klarare bild av organens användning av EU medel.

Europaskolor

189.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens positiva rapport om Europaskolorna. Parlamentet konstaterar dock att skolornas interna kontrollsystem enligt revisionsrätten inte omfattas av principen om åtskillnad mellan utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner och att utanordnarens uppgifter genom delegation utförs av två enhetschefer för alla budgetrubriker och utan finansiella tak. Parlamentet hoppas att den nya budgetförordningen för Europaskolorna, som trädde i kraft den 1 januari 2007, skall korrigera de brister som revisionsrätten påpekat. Parlamentet hoppas att kommissionen i framtiden skall ta större ansvar för en hållbar skolpolitik som står i proportion till dess finansieringsandel i Europaskolorna och inte dess formella rösträtt i de högsta beslutande organen, samt arbeta för en långsiktig och för intressenterna tillförlitlig politik som garanterar säkerhet i planeringen. På medellång sikt bör rösträtten anpassas till finansieringsandelen.

Frågor rörande gemenskapens byggnader

190.  Europaparlamentet noterar iakttagelserna från Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel, som i sin årliga verksamhetsrapport framhåller de strukturella bristerna på grund av underhållsutgifterna efter renoveringen av Berlaymontbyggnaden[38], tillsammans med en rad räkenskaps‑ och förvaltningsproblem. Parlamentet anser att problemen med dessa strukturella brister måste lösas omgående och uppmanar kommissionen att vidta de nödvändiga åtgärderna och informera parlamentet om detta.

191.  Europaparlamentet återkommer till övriga frågor i samband med Berlaymont-byggnaden så snart som Europeiska revisionsrättens utlovade särskilda rapport om byggnadspolitiken finns tillgänglig.

192.  Europaparlamentet noterar kommissionens rapporter av den 21 februari 2007 om en kartell för hissar och rulltrappor, vars medlemmar har fått betala mer än 990 000 000 EUR i böter. Parlamentet förväntar sig en rapport från kommissionen senast i september 2007 som visar i vilken omfattning som också gemenskapsinstitutionerna har drabbats av denna kartell i samband med sina olika byggnadsprojekt och vilka åtgärder som har vidtagits för att göra anspråk på skadestånd.

SLUTSATSER OM REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORTER

Särskild rapport nr 6/2005 om det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T)

193.  Europaparlamentet betonar att de nya budgetramarna för 2007–2013 kommer att ha en avsevärd inverkan på TEN‑T, med tanke på att det antagna beloppet är 40 procent lägre än kommissionens ursprungliga förslag. Följaktligen blir urvalet och rangordningen av projekten ännu viktigare.

194.  Europaparlamentet anser att i det aktuella ekonomiska läget vore lämpligt att prioritera de gränsöverskridande projektdelarna för de prioriterade projekt som omfattar flera medlemsstater.

195.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en strategi som inriktar sig på ett europeiskt mervärde, i stället för att slåss för principen om en ”skälig andel”.

196.  Europaparlamentet anser att kommissionen ytterligare kan förbättra samarbetet med medlemsstaterna vid urvalet av prioriterade projekt på nationell nivå och inom gemenskapen.

197.  Europaparlamentet är i detta sammanhang starkt oroat över det långsamma genomförandet av de prioriterade projekten inom TEN‑T och uppmanar enträget kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen av finansieringen av EU:s transportinfrastruktur inom ramen för de årsvisa och fleråriga programmen.

198.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att inrätta rättsliga ramar och tydliga förfaranden och garantera en strikt kontroll och en fördjupad utvärdering av projekten och programmen samt sammanställa en fullständig förteckning över tydliga kriterier som gör det möjligt att prioritera projekten på ett transparent sätt.

199.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydliggöra rutinerna för att utse EU‑samordnare, samtidigt som man bestämmer reglerna för innehållet i deras rapporter.

200.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fördela de institutionella ansvarsområdena på ett tydligt och öppet sätt och inrätta en ram för samordning av verksamheten mellan GD REGIO och GD TREN, för att undvika dubbel finansiering av samma projekt.

201.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten förkastade den första kostnads-nyttoanalysen avseende inrättandet av ett verkställande organ såsom ofullständig. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utvärdera den andra analysen som slutfördes i juli 2005, i tid för det behöriga parlamentsutskottets initiativbetänkande.

202.  Europaparlamentet påpekar att rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[39] i artikel 3.1 kräver en kostnads- och lönsamhetsanalys som skall ta hänsyn till en mängd faktorer innan en begäran kan lämnas in om att få inrätta ett genomförandeorgan. Parlamentet beklagar att kommissionen inte från början kunde ge revisionsrätten en tillfredsställande kostnads- och lönsamhetsanalys för inrättandet av ett genomförandeorgan. Liksom revisionsrätten är parlamentet tveksamt till kvaliteten på den reviderade kostnads- och lönsamhetsanalysen för utläggning av förvaltningen av gemenskapens ekonomiska stöd till TEN-T-näten. Kommissionen uppmanas att i framtiden begära ett tillstyrkande yttrande från revisionsrätten när det gäller kostnads- och lönsamhetsanalyser, innan man lämnar in en begäran till budgetmyndigheten om att inrätta ett genomförandeorgan.

203.  Europaparlamentet anser att kommissionen måste överväga att föreslå en ökning av gemenskapens bidrag till budgetposten för TEN‑T för gränsöverskridande projekt. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang samarbetsavtalet med Europeiska investeringsbanken.

Särskild rapport nr 1/2006 om Europeiska socialfondens bidrag för att motverka att elever lämnar skolan i förtid

204.  Europaparlamentet fäster stor vikt vid ett effektivt och ansvarsfullt utnyttjande av EU:s budget och tillämpningen av principen om att initiativ som inte är tillräckligt kontrollerbara inte bör finansieras med offentliga medel, och beklagar därför att inget tydligt samband har konstaterats mellan ett minskat antalet elever som lämnar skolan i förtid och EU‑finansiering.

205.  Europaparlamentet tillstår att kommissionen har en lämplig övervaknings‑ och kontrollmekanism för att se till att principerna om sund ekonomisk förvaltning följs, men betonar att denna mekanism måste förbättras enligt vad kommissionen själv har förklarat. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att förklara hur den avser att göra detta.

206.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och deras nationella statistikkontor för att korrekt definiera och identifiera förekomsten av elever som slutar skolan i förtid, och uppmuntrar till utbyte av information och bästa arbetsmetoder mellan alla lokala och nationella organisationer som ansvarar för att motverka avbruten skolgång

207.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater inom EU‑27 att enas om gemensamma mätstandarder för och definitioner av problemet med elever som lämnar skolan i förtid, så att de nationella uppgifterna blir jämförbara, och för att uppgifterna skall ha den kvalitet som krävs för att kunna fastställa om prioriteringarna i Lissabonstrategin verkligen uppfylls i detta avseende.

208.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en ingående granskning utförs i de nya medlemsstaterna så snart som möjligt och i tid för att korrigerande åtgärder skall kunna vidtas vid behov. Parlamentet uppmanar likaså revisionsrätten att parallellt i de nya medlemsstaterna utföra en liknande granskning som den som har gjorts inom EU‑15 om effekten av stöd för att motverka avbruten skolgång.

Särskild rapport nr 2/2006 om resultatet av Tacisfinansierade projekt i Ryska federationen

209.  Parlamentet konstaterar att den totala effekten av Tacisprogrammet inte alltid varit så stor och varaktig som det var tänkt, trots de positiva resultaten på många områden. Parlamentet konstaterar att de oegentligheter som revisionsrätten identifierade huvudsakligen gällde dålig förvaltning från kommissionens sida under programplaneringsprocessen.

210.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa dialogen med den ryska regeringen för att klart kunna identifiera nationella behov och inriktningar, och anstränga sig för att definiera och identifiera exakta prioriteringar och mål som skall uppnås med åtgärderna. Kommissionen bör erinra sig principen ”valuta för pengarna”, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka och utvärdera programmet mer noggrant och ingående än tidigare.

211.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att satsa på ett begränsat antal sektorer och program och att ändra sin målsättning från en projektstrategi till en programstrategi, eftersom projektstrategin alltför ofta har lett till brister i fråga om dialog, ansvar och flexibilitet, liksom till fristående projekt, som inte leder fram till de bredare och långsiktigare mål som anges i partnerskaps‑ och samarbetsavtalen.

212.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förbereda ett förslag om en rättslig grund som kan möjliggöra användningen av Tacismedel för medfinansiering tillsammans med Ryska federationen, och beakta att det är nödvändigt med ekonomiskt deltagande från regionala och lokala aktörer och arbetsmarknadens parter och större delaktighet från den privata sektorn.

213.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det görs tätt återkommande projektbaserade utvärderingar efter att projekten genomförts för att ge bättre feedback från tidigare erfarenheter, och se till att det ges tydlig information om pågående projekt och olika program, vilken bör utformas för att underlätta allmänhetens tillgång till information och för att öka öppenheten kring och insynen i användningen av medel samt beslutsfattande.

Särskild rapport nr 3/2006 om Europeiska kommissionens humanitära bistånd efter tsunamin

214.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens positiva bedömning av GD ECHO:s humanitära bistånd efter tsunamin.

215.  Europaparlamentet begär att kommissionen skall förtydliga GD ECHO:s och GD Miljös roll (genom räddningstjänstmekanismen) för att bemöta humanitära behov, i syfte att garantera sammanhängande åtgärder.

216.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka GD ECHO:s roll för att generaldirektoratet skall kunna fortsätta att förbättra sin samordning och reaktionskapacitet för att snabbt och effektivt kunna bemöta offrens behov vid framtida humanitära katastrofer. Kommissionen bör också beakta vikten av att koppla samman kortsiktigt humanitärt bistånd med långsiktig återanpassning och återuppbyggnad. Parlamentet noterar att de två faserna för närvarande omfattas av olika generaldirektorat, förfaranden och mandat.

217.  Europaparlamentet insisterar på vikten av en sund ekonomisk förvaltning och anser att detaljerade ekonomiska uppgifter måste lämnas för att göra det lättare att effektivt övervaka genomförandet av projekt.

218.  Europaparlamentet betonar revisionsrättens rekommendation att GD ECHO bör stärka sitt övervakningssystem.

219.  Europaparlamentet inser att en ökning av priserna för varor och arbetskraft kan vara oundviklig i exceptionella situationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder för att i så hög grad som möjligt kontrollera och övervaka kostnaderna.

220.  Europaparlamentet är oroat över att biståndsgivare gör märkesreklam och konkurrerar om att synas vid humanitära katastrofer som får stor uppmärksamhet i medierna, eftersom detta får en negativ effekt för samordningen av det humanitära biståndet och för katastrofoffrens uppfattning av biståndet.

221.  Europaparlamentet begär att Europeiska kommissionen tydligt skall definiera vad en frivilligorganisation är.

Särskild rapport nr 4/2006 om investeringsprojekt inom Phareprogrammet i Bulgarien och Rumänien

222.  Europaparlamentet beklagar kommissionens beteende att inte i förväg kontrollera om vissa av de projekt som finansierades genom Phareprogrammet var nödvändiga, vilket innebar att man inte respekterade principerna om lagenlighet och regelmässighet.

223.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att engagera de bulgariska och rumänska myndigheterna i ett ömsesidigt samarbete för att på ett mer ingående sätt fastställa de båda ländernas behov och kapacitet, och anstränga sig för att identifiera och bestämma vilka prioriteringar och mål som bör eftersträvas.

224.  Europaparlamentet konstaterar att även om vissa åtgärder har vidtagits för att lösa problemen med otillräcklig administrativ förmåga och brister vid tillämpningen av avtalsrätten och för att garantera att kraven på samfinansiering följs, så måste man göra ytterligare ansträngningar.

225.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt se till att det i Rumänien och Bulgarien inrättas administrativa strukturer och informationssystem som kan förvalta och kontrollera gemenskapsmedel, och att övervaka omorganiseringen av de administrativa enheter som är ansvariga för investeringarna av sådana medel.

226.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att tydlig information ges om de pågående projekten och de olika programmen och om den rumänska och bulgariska administrationens generella förmåga när det gäller förvaltning och oberoende kontroll samt se till att öppenheten och insynen förbättras i fråga om användningen av medlen och beslutsfattandet om användningen.

227.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära ett oberoende yttrande om de rumänska och bulgariska myndigheternas förmåga att garantera en god och sund ekonomisk förvaltning av gemenskapsmedlen.

Särskild rapport nr 6/2006 om miljöaspekterna på kommissionens utvecklingsbistånd

228.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att på grundval av den nya utvecklingspolitiken som undertecknades i december 2005 utarbeta en heltäckande miljöstrategi för sitt utvecklingssamarbete.

229.  Europaparlamentet anser att en sådan strategi bör innebära att man dels erkänner hur viktigt det är att miljöaspekter integreras i alla utvecklingsprogram och utvecklingsprojekt, och dels gör miljön till ett prioriterat utgiftsområde.

230.  Europaparlamentet anser att utbildning om integrering av miljöaspekter på alla områden bör vara obligatorisk för tjänstemän på viktiga poster. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avsluta arbetet med handledningen om integrering av miljöaspekter så snart som möjligt.

231.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den har tillräcklig sakkunskap på miljöområdet internt och att tydliga förfaranden för integrering av miljöaspekten fastställs och följs.

232.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning använda sig av den erkända sakkunskap som finns hos medlemsstaternas förvaltningar för nationellt stöd och hos privata företag som i egenskap av partner till medlemsstaternas förvaltningar för nationellt stöd har erkänd erfarenhet av att förvalta miljöprojekt inom ramen för nationella program för utvecklingssamarbete.

233.  Europaparlamentet insisterar på att projekten måste planeras på grundval av detaljerade uppgifter med tydligt definierade mål och att externa övervakare skall anlitas för att utvärdera hur framgångsrika de enskilda projekten är och tydligt identifiera alla misslyckanden eller brister.

Särskild rapport nr 7/2006 med titeln ”Investeringar i landsbygdsutveckling: leder de till att problemen i landsbygdsområden angrips på ett ändamålsenligt sätt?”

234.  Europaparlamentet välkomnar rapportens offentliggörande, och uppmanar kommissionen att uppmärksamma de brister som tas upp i rapporten och som inte åtgärdas genom den nya förordningen om landsbygdsutveckling (eller dess utförliga genomförandebestämmelser), särskilt när man godkänner nationella program.

235.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att fastställa tydligare strategier som kopplas till specifika mål och att nära samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra definitionen av mål, stödmottagare och områden samt urvalet av de lämpligaste projekten och att ta med detta i programdokumenten för perioden 2007‑2013.

236.  Europaparlamentet anser att kommissionens tidsfrist för att godkänna nationella program kan behöva förlängas något för att en noggrann analys skall kunna göras, eftersom det är kvaliteten på de nationella programmen som i stor utsträckning avgör om tilldelningen av medel till de mest behövande områdena och stödmottagarna är tydligt berättigad och om investeringarnas ändamålsenlighet kan mätas bättre i framtiden.

237.  Europaparlamentet upprepar att man anser det vara oerhört viktigt att EU:s budget används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt och att man tillämpar principen att ett initiativ som inte kan kontrolleras tillräckligt inte bör finansieras med offentliga medel. Att sätta upp tydliga mål och fastställa tydliga strategier i de nationella programmen är mycket viktigt i detta sammanhang.

238.  Europaparlamentet anser att de två huvudmålen med investeringarna – det strukturpolitiska och det jordbrukspolitiska – bör uppnås genom ett väl balanserat sektoriellt tillvägagångssätt (för jordbruket) och ett territoriellt tillvägagångssätt (för ekonomisk och social sammanhållning).

239.  Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare är ett absolut nödvändigt verktyg för den framtida utvecklingen av EU:s landsbygdsområden, och uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att analysera faktorer som är avgörande för investeringsprojekts framgång och sprida exempel på goda lösningar.

240.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna förbättra övervaknings‑ och utvärderingssystemen, till exempel genom att utveckla relevanta kvalitativa indikatorer, så att medlemsstaterna och kommissionen kan avgöra vilka åtgärder som har effekt och vilka mål som har uppnåtts.

241.  Europaparlamentet välkomnar att diskussionen om denna särskilda rapport ägde rum samtidigt som den inledande presentationen av kommissionens förslag om reformering av frukt- och grönsakssektorn med nya bestämmelser från och med 2008.

Särskild rapport nr 8/2006 med titeln ”Växa med framgång? Ändamålsenligheten i Europeiska unionens stöd till verksamhetsprogram som genomförs av frukt- och grönsaksproducenter”

242.  Europaparlamentet erinrar om sitt åtagande för gemenskapsstöd till EU:s frukt‑ och grönsakssektor, vilket är nödvändigt för att göra sektorn mer stabil och konkurrenskraftig.

243.  Europaparlamentet betonar att producentorganisationerna är hörnstenen i den gemensamma organisationen av marknaden för frukt– och grönsaksprodukter och stöder därför kommissionen, när man uppmuntrar och stöder odlare att bilda producentorganisationer.

244.  Europaparlamentet uttrycker sitt gillande av att regleringsåtgärder överges, exempelvis återtagande från marknaden eller stöd till bearbetade produkter, vilka parlamentet anser motverkar målen för frukt‑ och grönsakssektorn.

245.  Europaparlamentet anser att systemen för stöd till verksamhetsprogram för producentorganisationer för frukt och grönsaker är ett mycket mer lovande instrument jämfört med regleringsåtgärder.

246.  Europaparlamentet noterar och välkomnar den utvärdering som planerats till 2009 och uppmanar kommissionen att införa en övervaknings‑ och kontrollmekanism för frukt- och grönsakssektorn för att se till att principerna för sund ekonomisk förvaltning följs.

247.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att den planerar att förbättra sin förmåga att samla in uppgifter och utveckla kvantitativa och kvalitativa indikatorer som gör det möjligt att mäta effektivitet och resultat. Parlamentet anser att dessa indikatorer bör omfatta fler av programmens fördelar, vilka borde granskas på en högre aggregeringsnivå. Parlamentet föreslår i övrigt att kommissionen snarast möjligt åter skall granska de befintliga indikatorernas och den befintliga statistikens relevans och korrekthet.

248.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att det aktuella systemet måste genomgå en fördjupad översyn för att göras mer effektivt och ändamålsenligt. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna att noggrant kontrollera och förbättra effektivitet och resultat hos systemet för verksamhetsprogram för producenterna, undersöka orsakerna till framgången för de bästa erhållna resultaten och slutligen dra slutsatser av detta i syfte att åstadkomma ett bättre genomförande i medlemsstaterna, framför allt i de minst organiserade regionerna.

249.  Europaparlamentet godkänner därför revisionsrättens rekommendation att precisera och förenkla kriterierna för stödberättigande i syfte att öka öppenheten och minska de administrativa kostnaderna i samband med betalningssystemen.

250.  Europaparlamentet ber kommissionen att anpassa förfarandena och bestämmelserna för stödordningarna till dem som gäller för fonden för landsbygdsutveckling, i syfte att klargöra när de kan komplettera varandra och när de utesluter varandra.

251.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska och noga kontrollera genomförandet av systemet i de nya medlemsstaterna.

Särskild rapport nr 9/2006 om utgifter för översättning vid kommissionen, Europaparlamentet och rådet

252.  Europaparlamentet betonar att totalkostnaden för EU-institutionernas språktjänster – översättning och tolkning – står för knappt 1 procent av EU:s totala budget.

253.  Europaparlamentet är förvånat över att institutionerna hittills varken har beräknat totalkostnaden för översättning[40] eller kostnaden per sida. Europaparlamentet konstaterar att 2005 översattes 1 324 000 sidor hos kommissionen (1 450 översättare), 1 080 000 sidor hos parlamentet (550 översättare) och 475 000 sidor hos rådet (660 översättare). Europaparlamentet konstaterar i övrigt att revisionsrätten har uppskattat totalkostnaden för översättning för 2003 till 414 200 000 EUR: 214 800 000 EUR för kommissionen, 99 000 000 EUR för parlamentet och 100 400 000 EUR för rådet. Den genomsnittliga kostnaden per sida var för samma år 166,37 EUR: 150,2 EUR hos kommissionen, 149,7 EUR hos parlamentet och 251,8 EUR hos rådet.

254.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att vidta lämpliga åtgärder för att öka produktiviteten hos EU:s översättningstjänster jämfört med den privata sektorn.

255.  Europaparlamentet begär ett klargörande av varför parlamentets kostnader för frilansöversättare är i genomsnitt 12 procent högre än kommissionens kostnader.

256.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet lyckats begränsa ökningen av översättningsvolymen efter utvidgningen med de tio nya medlemsstaterna, och därmed stoppat alla kostnadsökningar.

257.  Europaparlamentet uppmanar de tre institutionerna att fastställa kostnaden för översättningen på årsbasis med samma beräkningskriterier och beräkningsmetoder. Parlamentet anser att den statistik som erhålls inte bara bör användas för budgetändamål, utan också för att göra användarna medvetna om kostnaden.

258.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att studera rutinerna för godkännande och urval när det gäller begäran om översättning under 2006. Europaparlamentet välkomnar att rådet 2003 upprättade en förteckning över centrala dokument, vilket därmed begränsade översättningen av andra texter.

259.  Europaparlamentet rekommenderar att dessa begränsningar skall utvidgas till att omfatta längden hos skriftliga dokument och sammanfattningar.

260.  Europaparlamentet uppmuntrar parlamentsutskotten och parlamentsdelegationerna att endast lämna ut texter på utskottsledamöternas och suppleanternas språk, och föreslår att andra språkversioner kan tas fram på särskild begäran.

261.  Europaparlamentet anser generellt sett att institutionerna måste vidta de nödvändiga åtgärderna för att garantera att översättningarna är av hög kvalitet. Europaparlamentet uppmanar därför rådet, parlamentet och kommissionen att vid ansvarsfrihetsförfarandet 2006 redogöra för revisionsrätten och budgetkontrollutskottet för de åtgärder som vidtas för att kontrollera och förbättra kvaliteten hos översättningarna.

262.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att förbättra den information som finns tillgänglig för cheferna för att övervaka översättningsprocessen samt att beakta de resultatindikatorer som revisionsrätten föreslagit[41].

263.  Europaparlamentet uppmanar rådet, parlamentet och kommissionen till effektiv användning av de interna och externa resurserna, såsom databaser, datorstödd översättning, distansarbete och frilansöversättningar.

264.  Europaparlamentet uppmanar samtliga institutioner att kontrollera de två andra institutionernas översättningskapacitet innan de lägger ut översättningar externt.

Särskild rapport nr 10/2006 om efterhandsutvärderingar av program omfattande mål 1 och mål 3 under perioden 1994–1999 (strukturfonderna)

265.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa i vilken utsträckning metoden för förhands‑, halvtids‑ och efterhandsutvärdering har utarbetats för att så långt det är möjligt undvika de logiska fel som konstaterats i revisionsrättens särskilda rapport för efterhandsutvärderingen av verksamheten 2000–2006.

266.  Europaparlamentet föreslår att samarbetet mellan GD REGIO och GD EMPL fördjupas när det gäller de gemensamma punkterna för utvärderingsmetoder.

267.  Europaparlamentet konstaterar att metodiken för nuvarande användning av Herminmodellen innebär stora problem. Parlamentet är oroat över att den nuvarande metodiken gör att man inte kan ta tillräcklig hänsyn till tjänstesektorns betydelse för vissa ekonomier, t.ex. turism. Parlamentet fruktar stora svårigheter när det gäller utvärderingen av strukturfonderna i de länder som blev medlemmar i EU 2004 p.g.a. särskilda omständigheter i dessa nyblivna marknadsekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att innan den påbörjar utvärderingen av verksamhetsperioden 2000–2006 visa i vilken utsträckning den har ändrat metodik som resultat av denna kritik.

268.  Europaparlamentet kräver också att metoden utökas med ytterligare kompletterande delar för att mäta mikroekonomiska effekter. Parlamentet menar att de privata investeringarna är viktiga för strukturfondernas effekt på lång sikt och för att skapa sysselsättning. Parlamentet kräver att de beaktas i efterhandsutvärderingen av verksamheten 2000–2006.

269.  Europaparlamentet kräver att slutsatserna från revisionsrättens särskilda rapport beaktas inför framtida förhands‑, halvtids‑ och efterhandsutvärderingar för programperioderna 2000–2006, 2007–2013 och senare programperioder för att åstadkomma en samordnad strategi vid utvärderingen av strukturfonderna.

270.  Europaparlamentet stöder tanken att utvärderingen av strukturfonderna borde ses som en fortlöpande process som hela tiden styrs av slutsatser från förhands-, halvtids- och efterhandsutvärderingar av olika verksamheter. Parlamentet kräver att medlemsstaterna görs delaktiga i denna process och uppmanar kommissionen att visa hur den skall omsätta dessa i idéer i praktiken så snart som möjligt.

271.  Europaparlamentet menar att man i de framtida utvärderingarna även bör redovisa strukturfondernas indirekta effekter för att redovisa strukturfondernas europeiska mervärde för medborgarna.

272.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att pilotgruppen i samband med efterhandsutvärdering av perioden 2000–2006 undersöker möjligheterna till ett utökat samarbete med den akademiska världen, däribland externa experter, i form av partnerskap med de institut som är specialiserade på särskilda ämnesområden.

273.  Europaparlamentet anser att ett sådant samarbete skulle göra det möjligt att förfina utvärderingen och utnyttja strukturfondernas potential ytterligare. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta på denna väg för att skapa en ledande modell för utvärdering av åtgärder för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning som skulle vara en specifikt europeisk modell, men som även skulle kunna tjäna som modell på global nivå.

14.3.2007

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))
(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Europa-Medelhavspartnerskapet

1.  Europaparlamentet är nöjt med revisionsrätten bedömning att avsevärda förbättringar har gjorts av kommissionen i samband med förvaltningen av Medaprogrammet. Kommissionens uppmanas att ytterligare förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten och att garantera en mjuk övergång till de nya finansieringsinstrumenten. Parlamentet insisterar på att kommissionen skall hålla parlamentet informerat om hur de mål som fastställts i strategidokumenten och de vägledande programmen under de nya instrumenten i praktiken uppnås.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett gedignare utvärderingssystem när det gäller alla utgifter för externt bistånd, där sambandet mellan utgifter och politiska resultat eller avsaknaden av detta är tydligare, i syfte att göra det möjligt för Europaparlamentet att effektivt utöva sina rättigheter och skyldigheter som budgetmyndighet

Stöd inför anslutningen

3.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningarna i EDIS-ackrediteringsprocessen för Phare och ISPA i Bulgarien, vilket ledde till att denna process endast delvis slutfördes före utvidgningen. Parlamentet noterar den utökade förberedelsefasen på den bulgariska sidan som gjort framsteg men som fortfarande behöver förbättra övervaknings- och kontrollsystemen liksom även den administrativa kapaciteten som är nödvändig för att i tid och effektivt genomföra projekten. Kommissionen uppmanas att fortsätta att arbeta tillsammans med de bulgariska och rumänska myndigheterna för att stödja dem så att de ytterligare kan anpassa sig till EDIS-kraven.

4.  Europaparlamentet gläder sig över revisionsrättens bedömning att den decentraliserade förvaltning som införts för Cardsprojekten i Kroatien har visat sig vara oproblematisk. Parlamentet uppmanar kommissionen at fortsätta att arbeta med nationella genomförandeorgan så att deras förvaltningskapacitet stärks.

5.  Samtidigt som Europaparlamentet erkänner vikten av samarbete med internationella finansieringsinstitut, betonas att kommissionen bör besluta att medverka i gemensamma projekt endast om dessa garanterar en effektiv användning av de ekonomiska medlen. Parlamentet insisterar på att EU-biståndet måste tillhandahålla ett tydligt mervärde och begär att genomförandet av gemensamma projekt övervakas noggrant av kommissionen.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta med det framgångsrika genomförandet av verifikationsklausulen i det finansiella och administrativa ramavtalet samt även med riktlinjer när det gäller den överenskomna nivån på nödvändiga detaljuppgifter när FN-organ rapporterar om genomförandet av projekten, och därmed säkra EU:s ekonomiska intressen och revisionsrättens rättigheter.

Grannar i öster

7.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens ansträngningar att ytterligare förbättra förvaltningen av projekten under Tacis i Ryssland och andra biståndsmottagarländer. Parlamentet erkänner att kommissionen har tagit itu med många av de brister som uppmärksammades i revisionsrättens särskilda rapport.

8.  Europaparlamentet väntar med intresse på utvärderingen av bidraget för att förbättra säkerheten i olika kärnkraftverk under Tacisprogrammet som kommissionen inledde 2006.

9.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att denna skall klargöra för FN:s organ vilka rättigheter revisionsrätten skall ha när det gäller att få tillträde till projekt som förvaltas av dessa organ.

10. Europaparlamentet ber kommissionen insistera på spårbarheten när det gäller medel som Europeiska unionen beviljat internationella organisationer, exempelvis FN-organ och Världsbanken, och på öppenhet och insyn när det gäller medlens förvaltning samt ber kommissionen vidarebefordra denna information till parlamentet.

11. Europaparlamentet känner att bilden av Europeiska unionen måste bli synligare. Kommissionen och rådet uppmanas att fortsätta diskussionerna om sina kommunikationsmetoder i syfte att åstadkomma bättre insyn och bättre synlighet när det gäller Europeiska unionens utrikespolitik.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AFET 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra 13.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	27.2.2007	12.3.2007
Antagande	12.3.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		63 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vittorio Agnoletto, Roberta Alma Anastase, Robert Atkins, Christopher Beazley, Angelika Beer, Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, André Brie, Marco Cappato, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hélène Flautre, Hanna Foltyn-Kubicka, Michael Gahler, Jas Gawronski, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Klaus Hänsch, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Emilio Menéndez del Valle, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols i Germà, Cem Özdemir, Janusz Onyszkiewicz, Justas Vincas Paleckis, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, Bernd Posselt, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, István Szent-Iványi, Antonio Tajani, Charles Tannock, Josef Zieleniec
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laima Liucija Andrikienė, Maria Badia I Cutchet, David Casa, Giulietto Chiesa, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Glyn Ford, Lilli Gruber, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Antonio López-Istúriz White, Sarah Ludford, Doris Pack, Antonyia Parvanova, Lapo Pistelli, Frédérique Ries, Aloyzas Sakalas, Anders Samuelsen, Adrian Severin, Csaba Sándor Tabajdi, Luis Yañez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

1.3.2007

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet 2005: EG:s allmänna budget

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Ralf Walter

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att den andel av EU:s anslag som öronmärkts för områdena grundläggande hälsa och grundutbildning har ökat från 4,98 procent till 6,83 procent. Parlamentet beklagar emellertid att denna andel fortfarande är långt ifrån det mål på 20 procent som kommissionen fastställt i budgeten för 2005. Parlamentet kan inte acceptera att kommissionen utnyttjar det legitima och nödvändiga målet med bättre givarsamordning och arbetsfördelning mellan givarna som en ursäkt för alltför små investeringar på områdena grundläggande hälsa och grundutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål vidta åtgärder för att uppnå målet på 20 procent och att underrätta parlamentet skriftligen minst två gånger per år om läget för genomförandet och om de faktorer som ingår i beräkningen.

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har tagit fram någon bred strategi för att tillsammans med mottagarländerna integrera hälsa och utbildning såsom nyckelteman i de nya nationella strategidokumenten.

3.  Europaparlamentet beklagar vidare – trots kommissionens försäkringar om det motsatta – att de nationella strategidokument som nu håller på att utarbetas generellt inte innehåller klara hänvisningar till millennieutvecklingsmålen eller särskilda mål och tidsscheman för att uppnå vart och ett av dem, och inte heller redogör på ett adekvat sätt för gemenskapens bidrag till uppnåendet av dessa mål.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förklaringar avseende det ofullständiga genomförandet av vissa budgetrubriker, i synnerhet gemenskapens deltagande i åtgärder till förmån för utvecklingsländer som genomförs av icke-statliga organisationer (artikel 21 02 03), miljön i utvecklingsländerna (artikel 21 02 05), bekämpning av fattigdomsrelaterade sjukdomar i utvecklingsländerna (budgetpost 21 02 07 02), stöd till befolkningspolitik och reproduktiv hälsovård (budgetpost 21 02 07 03), och decentraliserat samarbete (artikel 21 02 13). Parlamentet efterlyser dock ytterligare insatser för att genomföra budgeten fullt ut.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt kunskapsflykten från utvecklingsländerna till medlemsstaterna och lägga fram förslag till lämpliga åtgärder som gör det lättare för kvalificerade personer i utvecklingsländerna att stanna kvar i eller återvända till sitt hemland, för att de åtgärder som givarna vidtar, bland annat på områdena hälsa och utbildning, på lång sikt skall bidra effektivt till kampen mot fattigdom i utvecklingsländerna.

6.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens övervaknings- och kontrollsystem enligt revisionsrätten har förbättrats, men beklagar dock att denna förbättring inte sträcker sig till övervakning, kontroll och revision av de organ som genomför åtgärderna. Parlamentet betraktar det som oacceptabelt att det fortsättningsvis förekommer så många materiella fel på en central plats i kedjan mellan den europeiska skattebetalaren och den slutliga mottagaren i utvecklingslandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att särskilt de obligatoriska upphandlingsförfarandena genomförs och att det inte uppstår några överlappande poster.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och tillämpa en omfattande strategi för övervakning, kontroll och revision av de organ som genomför åtgärderna, i syfte att säkra att dessa tillämpar de fördragsenliga förfarandena korrekt, vilket hittills alltför ofta inte har varit fallet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla riskbedömningen av EuropeAid på projektnivå, med hänsyn tagen till de interna och externa revisorernas slutsatser, och i det sammanhanget göra åtskillnad mellan de olika typer av organ som genomför åtgärderna samt finansieringsmetoderna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt gå in för att möjliggöra en effektiv kontroll av EU:s finansiella medel från revisionsrättens sida inom ramen för åtgärder som genomförs av internationella organisationer, i synnerhet FN-organ.

10. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen uppmanar sina delegationer i mottagarländerna att i sina rapporter i princip redogöra detaljerat för de konkreta resultaten av EU:s budgetanslag, så att kommissionen kan mäta och offentliggöra resultaten av EU:s utvecklingssamarbete.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet kontrollera hur dess delegationer utnyttjat driftsanslagen och om deras åtgärdsområden är förenliga med EU:s prioriteringar.

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att genomföra strategin för att involvera miljöfrågor i utvecklingssamarbetet och uppmanar kommissionen att ytterligare främja miljödimensionen i utvecklingspolitiken, som också omfattar stöd till en miljövänlig energiförsörjning.

13. Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av kommissionens humanitära bistånd i anslutning till tsunamikatastrofen men beklagar dock att den akuta nödhjälpen inte samordnades tillräckligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att å ena sidan göra en tydligare avgränsning av rollerna för kontoret för humanitärt bistånd och GD Miljö (gemenskapens insatser för skydd mot katastrofer) och å andra sidan utveckla lösningar som säkrar stödet till de berörda regionerna genom samordning av de olika givarna. Parlamentet välkomnar att kommissionen är beredd att regelbundet informera parlamentet skriftligen om framstegen.

14. Europaparlamentet konstaterar på nytt att en integration av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget totalt sett skulle stärka konsekvensen i det europeiska utvecklingssamarbetet, medföra ökad insyn och effektivitet och möjliggöra demokratisk kontroll.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet 2005: EG:s allmänna budget
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	DEVE 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Ralf Walter 6.11.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	30.1.2007
Antagande	28.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		30 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrietus van den Berg, Josep Borrell Fontelles, Danutė Budreikaitė, Marie-Arlette Carlotti, Corina Creţu, Nirj Deva, Koenraad Dillen, Hélène Goudin, Filip Kaczmarek, Glenys Kinnock, Maria Martens, Luisa Morgantini, José Javier Pomés Ruiz, Miguel Portas, Horst Posdorf, Toomas Savi, Pierre Schapira, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, Feleknas Uca, Luis Yañez-Barnuevo García, Anna Záborská.
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Fiona Hall, Alain Hutchinson, Jan Jerzy Kułakowski, Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Atanas Paparizov, Anne Van Lancker, Ralf Walter.
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Elena Valenciano Martínez-Orozco
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

1.3.2007

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionen för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Ria Oomen-Ruijten

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Kapitel 3: Budgetförvaltning

1.  Europaparlamentet är oroligt över att de utestående åtagandena på nytt har ökat och kräver en högre genomförandegrad under de kommande tre åren.

2.  Europaparlamentet påpekar att största delen av de åtaganden som har dragits tillbaka enligt ”år n + 2-regeln” avser Europeiska socialfonden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att önskemål om utbetalningar snabbare lämnas in till kommissionen, eftersom de åtgärder som finansieras via Europeiska socialfonden skall förbättra anställbarheten, bygga upp humankapitalet och är viktiga för att uppnå Lissabonmålen. Parlamentet anser att en långsam genomförandetakt är synnerligen oroande, speciellt med tanke på den nyligen inrättade Europeiska globaliseringsfonden och dess mål.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att vederbörligen registrera mottagare som ansöker om relativt små belopp för projekt eller organisationer som p.g.a. sin storlek inte kan anlita de gransknings- och utvärderingsspecialister som behövs, så att rätt balans kan åstadkommas mellan projektkostnaderna och de kostnader och personalresurser som krävs för granskning och rapportering.

Kapitel 6: Strukturåtgärder

4.  Europaparlamentet delar revisionsrätten uppfattning att det, med tanke på mängden av olika program och projekt och de många organ som är inblandade i förvaltningen, behövs striktare och noggrannare kontroller i medlemsstaterna under kommissionens noggranna övervakning, för att garantera att de korrekt fullgör sin del av de skyldigheter som modellen med gemensam förvaltning medför enligt den tillämpliga lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009) skall minska de nämnda inneboende riskerna och leda till en förbättring av den gemensamma förvaltningen av medlen hos kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att varje år avge en ”nationell förklaring” i vilken intygas att budgetanslagen från EU är korrekt använda.

6.  Europaparlamentet är besviket över att revisionsrätten har konstaterat allvarliga felaktigheter hos samtliga granskade program avseende de rapporterade utgifterna för projekten, men påpekar dock att kommissionens regelbundna utvärderingar skulle kunna leda till bättre skattningar.

7.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att kontroll- och förvaltningssystemen i medlemsstaterna enligt förordningarna fungerar bra i vissa fall och mindre bra i andra (effektivt i några medlemsstater, bra men värt att förbättra i några och otillfredsställande i några få fall). Parlamentet förväntar sig att kommissionen ökar sina ansträngningar och förbättrar sina särskilda stödåtgärder för de berörda medlemsstaterna så att dessa kan fullgöra sina skyldigheter på ett bättre sätt.

8.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna inte alltid uppfyller sina skyldigheter när det gäller att iaktta strukturfondernas förfaranden för rapportering av återbetalningar av felaktigt utbetalade medel och genomförande av finansiella korrigeringar. Parlamentet förväntar sig i detta hänseende att de åtgärder som kommissionen har infört kommer att ge resultat fr.o.m. 2006, och kräver i annat fall en förändring av granskningsförfarandet.

9.  Europaparlamentet påpekar att de av revisionsrätten kritiserade små finansiella nettokorrigeringarna inte duger som enda indikator på att kommissionen är framgångsrik i sitt kontrollarbete, eftersom nettokorrigeringar, enligt bestämmelserna i artikel 39.1 i rådets förordning (EG) nr1260/1999, endast kan utnyttjas i sådana fall då medlemsstaterna är passiva.

Kapitel 7: Inre politik

10. Europaparlamentet delar revisionsrätten uppfattning att den huvudsakliga risken när det gäller underlagens laglighet och korrekthet består i att mottagarna i sin redovisning tar upp alltför höga kostnader. Parlamentet anmärker också på de otillräckliga sanktionsmekanismerna, att det ofta saknas ett pålitligt tidsredovisningssystem, kommissionens misstag vid tillämpningen av de programspecifika bestämmelserna och den oklara strategin för samordning av de befintliga kontrollerna.

11. Europaparlamentet kräver därför en skärpt kontroll från kommissionens sida av kostnadsstrukturen samt lämpliga sanktioner när alltför höga kostnader redovisas.

12. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att närmare granska utgifterna rörande sociala frågor och sysselsättning, eftersom den stickprovsundersökning som revisionsrätten genomfört påvisade brister i 63 procent av de granskade projekten.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionen för budgetåret 2005
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	EMPL 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Ria Oomen-Ruijten 22.11.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	24.1.2007	28.2.2007
Antagande	28.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		36 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Andersson, Emine Bozkurt, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Christina Christova, Derek Roland Clark, Proinsias De Rossa, Harlem Désir, Harald Ettl, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Joel Hasse Ferreira, Ilda Figueiredo, Stephen Hughes, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Ana Mato Adrover, Maria Matsouka, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Jacek Protasiewicz, Elisabeth Schroedter, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Anne Van Lancker
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Edit Bauer, Françoise Castex, Donata Gottardi, Jamila Madeira
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

1.3.2007

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))
(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Jutta Haug

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser genomförandegraden i stort sett tillfredsställande för budgetrubrikerna miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att främja ytterligare stöd till sökandena i samband med de fleråriga programmen. Parlamentet välkomnar ansträngningarna att göra ansökningsförfarandet mer fokuserat och att ge mer stöd åt sökandena för att undvika ansökningar om stöd till projekt som helt klart inte kan komma i fråga för stöd eller ansökningar av dålig kvalitet. Parlamentet noterar att det behövs ytterligare arbete för att uppnå en tillfredsställande situation. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de olika genomförandefaserna med syftet att tidigarelägga genomförandet under året.

3.  Europaparlamentet noterar att utbetalningskvoten för både miljöpolitiken och politiken för livsmedelssäkerhet understeg 80 procent. Parlamentet inser problemen med att planera behoven av betalningsbemyndiganden, eftersom kommissionen delvis är beroende av att fakturor från förmånstagare och uppdragstagare lämnas in snabbt. Dock uppmanar parlamentet kommissionen att fortsätta ansträngningarna att förbättra sina egna rutiner som påverkar genomförandet av betalningsbemyndigandena.

4.  Europaparlamentet hoppas att den modell som införts genom den nya budgetramen, d.v.s. att samla alla aktiviteter inom ett politikområde under ett enda program och en enda budgetpost, kommer att leda till att de tillgängliga anslagen används effektivare.

5.  På grundval av de uppgifter som finns tillgängliga anser Europaparlamentet att kommissionen kan beviljas ansvarsfrihet för utgifterna inom politikområdena miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet under 2005.

MOTIVERING

Detta yttrande behandlar genomförandet av budgeten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet under budgetåret 2005.

MILJÖ

Genomförandenivåerna för åtaganden i miljöbudgetposterna var mycket goda när det gäller inre politik och uppgick till i genomsnitt 97 procent. Detta berodde i hög grad på de höga åtagandegraderna för Life-programmet och ”Forest Focus”, som tillsammans utgör mer än två tredjedelar av budgeten för detta politikområde. Åtagandebemyndiganden avseende frivilligorganisationernas kärnverksamhet utnyttjades också nästan helt och hållet.

Liksom tidigare år visade det sig svårare att genomföra två mindre program; räddningstjänst och förorening av havet. För räddningstjänsten ökade nivån för åtaganden något från 2004 (75 procent) till 2005 (81 procent) i huvudsak p.g.a. kommissionens ökade ansträngningar att informera bättre i samband med ansökningsomgångarna. För programmet avseende förorening av havet mer än fördubblades de tillgängliga åtagandena (från 800 000 EUR till 1 900 000 EUR) men bara 58 procent kunde genomföras. I båda fallen rör det sig om tämligen specialiserade områden och antalet sökande som kan komma ifråga är litet. När det gäller förorening av havet innebar de låga taken för bidrag, som lagts fast i rådets beslut om medfinansiering, ytterligare en begränsning för utnyttjande av medlen.

Medlen i budgetposterna ”lagstiftning, åtgärder för att förbättra medvetenheten och andra allmänna åtgärder” och ”lagstiftning på miljöområdet” används för att stödja en hel rad av åtgärder från GD Miljös sida för att genomföra existerande lagstiftning och utveckla nya politiska initiativ. Gemenskapens sjätte handlingsprogram för miljön är grunden för dessa aktiviteter. Medlen tilldelas genom förslagsinfordringar för bidrag och anbudsförfaranden för studier och tjänsteavtal, varvid kommissionen väljer de anbud som ger bäst valuta för pengarna, ofta till priser som är lägre än vad som ursprungligen förväntades. Genomförandegraden för dessa poster steg från 81 procent under 2004 till 87 procent under 2005.

Genomförandegraden för de internationella miljösatsningarna inklusive Life-programmet för tredjeländer var väsentligt högre än året innan; 96 procent. Kommissionens ansträngningar för att förbättra förslagsinfordringarna och göra dem mer kända har med viss försening burit frukt.

Den övergripande bilden är än en gång mindre tillfredsställande när det kommer till betalningar. Den genomsnittliga genomförandenivån var 78 procent, d.v.s. ungefär samma nivå som 2004. Problem med åtagandena under 2004 har inneburit problem med betalningarna året efter. Återigen kan kommissionen bara i viss mån kontrollera och förbättra situationen eftersom betalningsgraden till stor del beror på hur snabbt uppdragstagare och förmånstagare skickar in sina fakturor.

FOLKHÄLSA

År 2005 var det tredje året i det fleråriga folkhälsoprogrammet (2003–2008). Programmet fortsatte att dra till sig ansökningar av tillräcklig kvalitet, och de flesta åtagandebemyndigandena (94 procent) kunde således tas i anspråk.

Ansträngningarna att planera i ett tidigare skede och således anta finansieringsbesluten tidigare var lyckosamma: Betalningarna ökade värdemässigt med 21 procent jämfört med 2004. Dessutom var ansökningsomgångarna mer fokuserade och specifika vilket resulterade i färre ansökningar och kortare tid för deras bedömning. Samtidigt förtog ett antal faktorer dessa framgångar: Slutförandet av enskilda åtaganden under 2004 sköts fram till 2005 och inrättandet av genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet och förberedelserna för det nya hälso- och konsumentprogrammet tog mycket resurser i anspråk. Enligt GD Hälsa och konsumentskydd ledde allt detta till förseningar av enskilda åtaganden avseende avtal om ekonomiskt stöd för projekt som utvalts 2005. Den oundvikliga följden blev ett underutnyttjande av betalningsbemyndigandena vilket fick GD Hälsa och konsumentskydd att begära en väsentlig minskning (17,6 miljoner EUR) av sina betalningsbemyndiganden.

GD Hälsa och konsumentskydd fortsatte att förvalta halva tobaksfonden, med den andra halvan under GD Jordbruks förvaltning. Medlen har använts till finansiering av den gemenskapsövergripande kampanjen ”Hjälp” – en kampanj mot rökning. Förändringen från den tidigare modellen med flera mindre projekt till en enda flerårig kampanj har generellt förbättrat genomförandet av tobaksfonden men också skapat en systematisk eftersläpning på ett år mellan åtaganden och utbetalningar.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005 – Avsnitt III – Kommissionen
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Jutta Haug 14.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	22.1.2007
Antagande	27.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		45 1 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jens Holm, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Jules Maaten, Linda McAvan, Alexandru-Ioan Morţun, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Antonyia Parvanova, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Kathalijne Maria Buitenweg, Christofer Fjellner, Hélène Goudin, Jutta Haug, Henrik Lax
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Elisa Ferreira, Catherine Stihler
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

1.3.2007

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Michael Cramer

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att transportpolitiken tilldelats ett totalbelopp på 917,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 931,8 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden i den budget för 2005 som slutligen antagits efter de ändringar som gjorts under året. Parlamentet noterar dessutom att dessa totalbelopp fördelats på följande sätt:

–  671,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 747,9 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

–  15,9 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 18,1 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för transportsäkerhet.

–  30,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 8,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för Marco Polo-programmet.

–  69 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 62 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för transportbyråerna.

2.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatt höga genomförandegraden för både åtagande- och betalningsbemyndigandena (i bägge fall uppnås nästan 100 procent) för projekt inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet beklagar att projekten trots detta genomförs långsamt och på ett otillfredsställande sätt, även om det ofta tar många år att slutföra transportinfrastrukturprojekt.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att taket för EU:s bidrag var oklart för alla projekt eftersom det i budgetförordningen inte fastställs huruvida taket på 10 procent för EU:s bidrag skall tillämpas på de utgifter som uppstått fram till ett visst datum eller på den uppskattade totalkostnaden för projektet. Parlamentet konstaterar att detta fått revisionsrätten att anmärka på att taket överskridits med 146 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen nu antagit en tydlig ståndpunkt och är överens om att denna procentgräns bör beräknas så att den uttrycks i procent av de slutliga projektkostnaderna.

4.  Europaparlamentet välkomnar att generaldirektoratet för transport nu reviderar 49 procent av den totala kostnaden för TEN-T-projekt, med begär dessutom att man backar upp detta framsteg genom att revidera 20 procent av alla projekt.

5.  Europaparlamentet oroar sig över felfrekvensen för forskningskontrakten på transportområdet, vilken ligger ovanför den genomsnittliga felfrekvensen, och efterlyser åtgärder för att råda bot på denna situation. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att på nytt se över denna fråga i sin årsapport för 2006.

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att utnyttjandegraden för betalningarna på området för transportsäkerhet uppgick till 74 procent av de tillgängliga anslagen. Parlamentet är även oroat över att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för Marco Polo-programmet uppgick till 53 procent. Parlamentet anser att sådana utnyttjandegrader för ett område som i vitboken om transport fastställs som ett centralt mål är helt oacceptabla, och särskilt den häftiga nedgången i utnyttjandet av betalningsbemyndigandena.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen förelägga parlamentet och rådet en mer detaljerade beskrivning av utgifterna under varje budgetpost jämfört med kommentarerna till varje post.

8.  Budgetkontrollutskottet föreslås bevilja ansvarsfrihet för budgetåret 2005 för de sektorer för vilka utskottet för transport och turism är ansvarigt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005 – Avsnitt III – Kommissionen
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	TRAN 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Michael Cramer 27.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	22.1.2007	27.2.2007
Antagande	27.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		37 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Etelka Barsi-Pataky, Paolo Costa, Michael Cramer, Arūnas Degutis, Christine De Veyrac, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Luis de Grandes Pascual, Mathieu Grosch, Stanisław Jałowiecki, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Sepp Kusstatscher, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Erik Meijer, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Luca Romagnoli, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Silvia-Adriana Ţicău, Georgios Toussas, Yannick Vaugrenard, Marta Vincenzi, Lars Wohlin, Corien Wortmann-Kool, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Johannes Blokland, Zita Gurmai, Jeanine Hennis-Plasschaert, Anne E. Jensen, Aldo Patriciello,
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Thijs Berman
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

27.2.2007

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006/0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Helga Trüpel

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet ser en ytterligare förenkling av de krav som skall uppfyllas av en sökande enligt de nya fleråriga programmen, exempelvis Aktiv ungdom, Medborgare för Europa och Kultur 2007, som ett nödvändigt steg framåt mot en mer medborgarvänlig union och förväntar sig att kommissionen ytterligare skall utforska sådana möjligheter inom ramen för den omarbetade budgetförordningen.

2.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att kommissionen, för att uppfylla villkoren i budgetförordningen, utreder om det är lämpligt att standardisera tilldelningen av kontrakt genom schablonmässiga lösningar och användning av kommissionsbeslut för att finansiera programmen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ansträngningar för att kontrollera arbetet vid vart och ett av de 99 nationella organ som medverkar i programförvaltningen och vilka i ett antal fall har uppvisat avsevärda brister i de tillämpade granskningsförfarandena.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att arbetet vid genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ger upphov till förbättrade förfaranden för verksamheten. Parlamentet betonar att särskilt organisationerna inom dess verksamhetsområde är beroende av tillförlitlig information som lämnas i tid när det gäller projektstöd. Dessa sökande är ofta mycket små organisationer eller fysiska personer som saknar medel eller sakkunskap för att utföra professionella revisioner.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för att granska projekt på plats är extremt höga. Parlamentet anser dock att eftersom målet är att så långt som möjligt minska felmarginalen, är det nödvändigt att upprätta ett proportionsförhållande mellan kostnaden och effektiviteten i de genomförda kontrollerna så att man kan upprätta ett optimalt förhållande mellan de medel som investeras i genomförandet av gemenskapspolitiken och de medel som är avsedda för att genomföra kontrollerna.

6.  Inom kommunikationsområdet önskar Europaparlamentet försäkra sig om att stöd till informationskampanjer som genomförs i samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, följer additionalitetsprincipen och ber kommissionen att den skall begära att medlemsstaterna intygar att ekonomiskt stöd inte används som ersättning för medlemsstaternas ekonomiska stöd till nationella åtgärder för EU:s informationspolitik.

7.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de nationella organen vid fördelningen av stödpengarna inte avviker från de allmänna kriterierna, vilket skett i Polen i samband med ett projekt för homosexuella ungdomar, och tar hänsyn till artikel 13 i EG‑fördraget samt att det vid brott mot programkriterierna övervägs om krav på återbetalning av EU-medel skall utfärdas.

MOTIVERING

1.   Ett korrekt hanterande av budgetbestämmelser och förenklad tillgång till EU-medel kan vara svårt att kombinera. Föredraganden föreslår en rimlig förenkling av förfarandena inom området för kultur, ungdom, medier och utbildning eftersom många sökande inom dessa områden är små organisationer eller till och med fysiska personer som inte har kunskap eller kapacitet att hantera komplexa system för ekonomisk kontroll. Dessutom är de beviljade bidragen vanligtvis ganska små vilket berättigar administrativa åtgärder som står i rimlig proportion till dessa belopp. Förenklade förfaranden och kortare tidsfrister för urval av förslag kommer att stödja ansträngningarna att föra Europa närmare medborgarna.

Den nya generationen av fleråriga program 2007–2013 tar hänsyn till att man under ett antal år påpekat att det är nödvändigt att förenkla programmen. Den omarbetade budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser bör göra det möjligt med och uppmuntra till enklare förfaranden som bättre tjänar medborgare och organisationer som är verksamma inom detta område, till exempel större användning av klumpsummor, genomförande av ansökningsomgångar för driftsbidrag under det år som föregår budgetåret där svar på ansökan ges under den eller de första veckorna av det aktuella året samt tvåstegsförfarande med förenklade ansökningar under första omgången.

Föredraganden betonar att det råder en viss motsättning mellan revisionsrättens rekommendation om utökad användning av finansiering genom klumpsummor (t.ex. genomsnittliga personalkostnader) och dess kritik att de faktiska kostnaderna avviker från genomsnittskostnaderna. Kommissionens svar på detta verkar giltiga. Beräkningen av genomsnittssatserna måste göras enligt en enhetlig metod som inte resulterar i genomsnittssatser som systematiskt är högre än de faktiska kostnaderna (punkt 7.6).

2.   Delar av programmen genomförs med hjälp av nationella organ. Över 60 procent av budgeten för GD Utbildning och kultur kanaliseras till mottagare via nationella organ. Det finns sammanlagt 99 sådana organ inom EU. Vissa av dessa organ har uppvisat betydande brister i sina redovisningssystem. GD Utbildning och kultur fastslår i sin årliga verksamhetsrapport att 75 av de 99 nationella organen hade varit föremål för granskning i och med utgången av 2005 och att samtliga organ skulle granskas senast vid utgången av 2006. Icke desto mindre lämnar den en reservation när det gäller de nationella organens förvaltning av programmen. Genom att rekommendera kommissionen att ytterligare utöka kontrollerna av de nationella organen (punkt 7.29), bekräftar revisionsrätten indirekt behovet av att förbättra de kontroller som utförs av dessa organ. Den omarbetade budgetförordningen betonar också i större utsträckning medlemsstaternas ansvar för programmen under delad förvaltning när det gäller effektiva och ändamålsenliga kontrollsystem och återkrav. Om dessa nationella organ fortfarande efter ett par år inte kan åstadkomma ett bättre genomförande och en bättre kontroll av budgeten, skulle det, för att reagera på dessa brister, slutligen kunna bli aktuellt att åter överväga om det är lämpligt att delegera arbetsuppgifter till de nationella organen.

3.   GD utbildning och kultur genomgick en intern omorganisation 2005 och delar av dess verksamhet överfördes till GD Informationssamhället (media och audiovisuell politik). Dessutom inrättades genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur vilket innebar att 7 000 sökande skulle granskas och 13 000 avtal översändas. Denna komplexa operation påverkade helt säkert generaldirektoratets verksamhet.

4.   Kostnads-nyttoanalysen och kommissionens rapport om genomförandeorganets verksamhet fram till nu är ganska positiv när det gäller respekten för tidsfristerna och det rapporteras bara om vissa mindre problem vad beträffar eventuell överlappning och dubblering av arbetsuppgifter. Rapporten visar på besparingar för EU-budgeten jämfört med en ”intern” lösning eller jämfört med utläggning på entreprenad.

5.   Föredraganden noterar motsättningen mellan revisionsrättens påpekanden om behovet av kostnadsmedvetna kontroller (punkt 7.11) samtidigt som denna finner att kommissionens system för övervakning och kontroll inte uppnår säkerhet om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet på området för inre politik (punkt 7.28). Kommissionen svarar att med tanke på de oöverkomliga kostnaderna för att granska varje projekt på plats, måste kommissionen tolerera en viss felrisk, under förutsättning att denna risk står i rimlig proportion till den typ av stöd som beviljas.

I detta hänseende fastslås i den årliga verksamhetsrapporten från GD Utbildning och kultur att en analys av slutsatserna av de granskningar som genomförts under de senaste tre åren visar på en genomsnittlig felfrekvens på 9 procent, och att felen huvudsakligen hänför sig till delar av programmen som utgör en större risk, exempelvis gränsöverskridande program. Sådana fel uppstår bland annat i program som innehåller en betydande del personalkostnader där det inte sällan är fallet att i händelse av granskningar delar av kostnaderna inte ersätts på grund av bristen på styrkande bevis, exempelvis arbetstidsregistrering (ett problem som revisionsrätten iakttagit också i punkt 7.29). Därför är det svårt att uttrycka felfrekvensen i konkreta belopp.

6.   När det gäller verksamheten vid generaldirektoratet för kommunikation under 2005, bör det betonas att förvaltningspartnerskapen mellan kommissionen och nationella förvaltningsmyndigheter skall användas för extra informationsinsatser i medlemsstaterna. Kommissionen har anledning att undvika en situation som den i Tyskland där nationella medel för EU-informationsåtgärder avsevärt minskat efter att partnerskapen inrättades.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005: Avsnitt III – Kommissionen
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	CULT 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Helga Trüpel 12.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	29.1.2007	27.2.2007
Antagande	27.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		20 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Ovidiu Victor Ganţ, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Sándor Kónya-Hamar, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Zdzisław Zbigniew Podkański, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Gheorghe Vergil Şerbu, Nikolaos Sifunakis, Helga Trüpel, Thomas Wise
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rolf Berend, Erna Hennicot-Schoepges, Jaroslav Zvěřina
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

20.3.2007

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Bárbara Dührkop Dührkop

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att vissa framsteg har uppnåtts när det gäller genomförandenivån för budgetåtagandena inom ett område för frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet beklagar den låga och minskande genomförandenivån för betalningar (79,8 procent enligt revisionsrätten jämfört med 83,8 procent 2004). Parlamentet konstaterar att denna nivå är en av de lägsta inom kommissionen. Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet uppmanas att förbättra budgetgenomförandet i framtiden.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfriheten för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Bárbara Dührkop Dührkop 19.12.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	27.2.2007	20.3.2007
Antagande	20.3.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		39 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Alvaro, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Giuseppe Castiglione, Giusto Catania, Jean-Marie Cavada, Mladen Petrov Chervenyakov, Carlos Coelho, Fausto Correia, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Giovanni Claudio Fava, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Barbara Kudrycka, Henrik Lax, Kartika Tamara Liotard, Sarah Ludford, Edith Mastenbroek, Dan Mihalache, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Athanasios Pafilis, Martine Roure, Luciana Sbarbati, Inger Segelström, Søren Bo Søndergaard, Adina-Ioana Vălean, Manfred Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Simon Busuttil, Gérard Deprez, Ignasi Guardans Cambó, Tchetin Kazak, Witold Tomczak, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Edit Bauer, Johannes Blokland
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

28.2.2007

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005

(SEK(2006)0916 – C6-0263/2006 – 2006/2070(DEC))

(SEK(2006)0915 – C6-0262/2006 – 2006/2070(DEC))

Avsnitt III – Kommissionen

Föredragande: Lissy Gröner

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att enligt artikel 3.2 i EG-fördraget är jämställdhet mellan kvinnor och män en av EU:s grundläggande principer och ett mål som är relevant för gemenskapens alla aktiviteter och politikområden. Parlamentet upprepar sitt krav att jämställdhet skall betraktas som ett prioriterat mål vid utarbetandet av budgeten enligt principerna för en jämställdhetsintegrerad budget, och uppmanar kommissionen att ta fram uppgifter som underlag för utvärdering.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att information om jämställdhetsåtgärder och könsspecifika uppgifter skall ingå i rapporterna om ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lämnat sådan information.

3.  Europaparlamentet noterar med oro Daphneprogrammets låga genomförandegrad (58 procent). Parlamentet är medvetet om kommissionens argument att man måste upprätthålla projektens kvalitetsstandard, men noterar samtidigt att många högkvalitativa projekt fick avslag på sina finansieringsansökningar och välkomnar därför de högre anslagen för Daphneprogrammets tredje fas, samtidigt som den oförändrade administrativa kapaciteten väcker oro. Parlamentet kräver därför en undersökning som ytterligare kan förklara vad denna låga genomförandegrad kan bero på.

4.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att det saknas uppgifter om de aktiviteter för att främja jämställdheten som har fått stöd från strukturfonderna, och uppmanar kommissionen att rätta till denna situation.

5.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas kvinnornas deltagande i kunskapssamhället och följaktligen den högkvalitativa utbildningen och anställningen av kvinnor inom informations- och kommunikationsteknikområdet.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens anmärkningsvärda framsteg när det gäller de årliga målen för rekrytering och anställning av kvinnor till chefstjänster och andra A*/AD-tjänster inom kommissionens administration. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar inom detta område.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005 – Avsnitt III – Kommissionen
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Ansvarigt utskott	CONT
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	FEMM 26.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Lissy Gröner 11.12.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	23.1.2007	27.2.2007
Antagande	27.2.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		20 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Esther Herranz García, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Marie-Line Reynaud, Teresa Riera Madurell, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marusya Ivanova Lyubcheva
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005 – Avsnitt III – Kommissionen
Förfarandenummer	2006/2070(DEC)
Rättslig grund	Art. 274, 275, 276 EG, art. 179a, 180b Euratom
Grund i arbetsordningen	Art. 70 och bilaga V
Slutlig årsredovisning överlämnad den	26.7.2006
Revisionsrättens årsrapport överlämnad den	31.10.2006
Rådets rekommendation   Överlämnande	5710/2007 – C6-0081/2007 27.2.2007
Ansvarigt utskott   Hänvisning	CONT 26.9.2006
Yttrande   Hänvisning	Alla 26.9.2006
Föredragande   Utnämning	Salvador Garriga Polledo 20.4.2006
Tidigare föredragande	Jan Mulder
Behandling i utskott	1.3.2007	26.3.2007
Antagande	26.3.2007
Slutomröstning: resultat
1. Förslag till beslut om ansvarsfrihet	+: 18			–: 1			0: 1
2. Förslag till beslut om avslutande av räkenskaperna	+: 18			–: 1			0: 1
3. Förslag till resolution med iakttagelser	+: 24			–: 2			0: 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Herbert Bösch, Paul van Buitenen, Paulo Casaca, Christofer Fjellner, Ingeborg Gräßle, Dan Jørgensen, Nils Lundgren, Marusya Ivanova Lyubcheva, Hans-Peter Martin, Edith Mastenbroek, Ashley Mote, Jan Mulder, Francesco Musotto, Ovidiu Ioan Silaghi, Bart Staes
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Richard Corbett, Valdis Dombrovskis, Salvador Garriga Polledo, Cristina Gutiérrez-Cortines, Edit Herczog, Véronique Mathieu, Bill Newton Dunn, Petre Popeangă, Margarita Starkevičiūtė, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Ingivande – A6	30.3.2006		A6-0095/2007

• [1]  EUT L 60, 8.3.2005.
• [2]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [3]  EUT C 107, 30.4.2004, s. 1.
• [4]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [5]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 10
• [6]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.).
• [7]  EUT C 273, 9.11.2006, s. 2.
• [8]  EUT L 60, 8.3.2005.
• [9]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [10]  EUT C 107, 30.4.2004, s. 1.
• [11]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [12]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 10.
• [13]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.).
• [14]  EUT C 273, 9.11.2006, s. 2.
• [15]  EUT L 60, 8.3.2005.
• [16]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [17]  EUT C 107, 30.4.2004, s. 1.
• [18]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 1.
• [19]  EUT C 263, 31.10.2006, s. 10.
• [20]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.).
• [21]  EUT C 273, 9.11.2006, s. 2.
• [22]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
• [23]  EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 169.
• [24]  Antagna texter, P6_TA(2006)0157.
• [25]  Se slutsatserna från Ekofinrådet av den 8 november 2005 på följande adress:
  http://ue.eu.int/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/fr/ecofin/86942.pdf
• [26]  Punkt 1.59 i revisionsrättens årsrapport för 2005.
• [27]  Antagna texter, P6_TA(2006)0043.
• [28]  Enligt ett skriftligt svar från kommissionsledamot Danuta Hübner till det berörda parlamentsutskottet ”sköt Spanien 2006 upp ansökningar om utbetalningar från ERUF i avvaktan på resultatet av granskningen av de korrigerande åtgärderna. Andra exempel är uppskjutandet av utbetalningar inom ESF under 2005 för alla program i England, för Mål 3‑program och vissa regionala program i Frankrike, och för programmen i regionerna Kalabrien och Sicilien i Italien, och under 2006 för EQUAL i Spanien och Italien”.
• [29]  Godkännande av räkenskaperna inom ramen för garantisektionen vid EUGFJ, avslutande av verksamhetsprogram inom ramen för strukturfonderna och granskningar av upphörande av den decentraliserade förvaltningen av yttre åtgärder.
• [30]  Åtgärd 7: Främjande av bästa praxis för att öka lönsamheten i samband med revisioner på projektnivå, åtgärd 9: Utveckling av den samordnade granskningsmodellen, och åtgärd 10:  Inledande beräkning och analys av kostnaderna för kontrollerna.
• [31]  Årsrapport 2005 till den ansvarsbeviljande myndigheten om internrevisioner som genomförts under 2005 (Artikel 86 4 i budgetförordningen), punkt 2.1, s. 4.
• [32]  Rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 71 (EUT L 210, 31.7.2006).
• [33]  Enligt ett skriftligt svar från kommissionsledamot Danuta Hübner till det behöriga parlamentsutskottet: ”... sköt Spanien 2006 upp utbetalningarna från ERUF i avvaktan på slutsatserna av granskningarna av de korrigerande åtgärderna. Andra exempel är uppskjutandet av utbetalningar från ERUF för alla program i England, för Mål 3‑program, för vissa regionala program i Frankrike, för programmen i regionerna Kalabrien och Sicilien i Italien och under 2006 för EQUAL i Spanien och Italien”.
• [34]  Artikel 106.4 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen och de specifika sektorsreglerna i artiklarna 38.5 och 39.2 i förordning 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.
• [35]  PE 382.446v01-00
• [36]  Se också yttrande nr 1/2006 om sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.
• [37]  I dess meddelande ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2005”.
• [38]  Punkt 2.2.1.2. i årsrapporten från Infrastruktur‑ och logistikbyrån i Bryssel, ”Riskhantering”, s. 23.
• [39]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
• [40]  Enligt revisionsrätten omfattar totalkostnaden översättare, sekreterare, ledning, tjänstemännen hos Översättningstjänsten, programplanering, byggnader, informationsteknik och förvaltning av humankapital (dvs. utbildning).
• [41]  Se punkterna 53 och 88 i revisionsrättens rapport.