BETÄNKANDE om den framtida regionalpolitikens bidrag till Europeiska unionens innovativa kapacitet
8.3.2007 - (2006/2104(INI))
Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Mieczysław Edmund Janowski
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om den framtida regionalpolitikens bidrag till Europeiska unionens innovativa kapacitet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 2, 3, 158, 159 och 160 i EG-fördraget,
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[1] samt rättelsen till denna[2],
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden[3],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden[4],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden[5],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS)[6],
– med beaktande av rådets beslut av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen (2006/702/EG)[7],
– med beaktande Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)[8],
– med beaktande Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)[9]
– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2005 om Europaparlamentets resolution om vetenskap och teknik – politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen[10],
– med beaktande av kommissionens meddelande ”En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013” (KOM(2005)0299),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU” (KOM(2006)0502),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi” (KOM(2005)0488),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”Sammanhållningspolitiken och städerna: städernas och tätorternas bidrag till tillväxt och sysselsättning i regionerna” (KOM(2006)0385),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Tredje framstegsrapporten om sammanhållningen: Mot nytt partnerskap för tillväxt, sysselsättning och sammanhållning” (KOM(2005)0192),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23‑24 mars 2000,
- med beaktande av den europeiska stadgan för småföretag som antogs vid Europeiska rådets möte i Feira den 19-20 juni 2000,
– med beaktande av kommissionens meddelande inför europeiska rådets vårmöte 2006 ”Dags att lägga in en högre växel. Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2006)0030),
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet (det informella mötet den 20 oktober 2006 i Lahtis, Finland) ”Ett innovationsvänligt, modernt Europa” (KOM(2006)0589),
– med beaktande av kommissionens meddelande till europeiska rådet ”Europeiska tekniska institutet: nästa steg mot inrättandet” (KOM(2006)0276),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Regioner för ekonomisk förändring” (KOM(2006)0675),
- med beaktande av rapporten från den oberoende expertgruppen för forskning och utveckling under ledning av Esko Aho med titeln ”Creating an Innovative Europe” (januari 2006), slutrapporten om främjandet av den regionala potentialen för forskning från Europeiska rådgivande forskningskommittén (ERAB) med titeln ”Stimulating regional potential for research and innovation” (november 2005) och kommissionens rapport om innovativa strategier och åtgärder med titeln ”Innovative strategies and actions: results of 15 years of regional experimentation” (oktober 2005),
– med beaktande av European Innovation Progress Report 2006 (TrendChart),
– med beaktande av Regionkommitténs ståndpunkter och yttranden,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A6‑0096/2007), och av följande skäl:
A. Regionalpolitiken går inte bara ut på att godkänna projekt och förvalta strukturfonderna utan spelar också en roll när det gäller att bygga upp Europeiska unionens innovativa kapacitet. Detta innebär en rad komplementära åtgärder inom forskning-teknologi, juridik‑finans, ekonomi-handel, organisation-administration, energi-miljö samt utbildning‑samhälle och hälsa-kultur, vilka syftar till att skapa en verklig sammanhållning inom gemenskapen.
B. Investeringar i sig är inte någon garanti för utveckling men blir, om lämplig politik förs och tillväxtinriktade åtgärder stöds, oumbärliga medel för att utveckling verkligen skall komma till stånd.
C. En ökad innovativ kapacitet bör kunna minska skillnaderna mellan enskilda regioner och därmed till att förverkliga principerna om social solidaritet och harmonisk utveckling.
D. Människor måste vara drivkraften i all innovativ verksamhet. Deras fulla och harmoniska utveckling utgör nyckeln till framgång i förverkligandet av all politik. Grunden för all verksamhet som EU bedriver bör vara medborgarnas bästa (som definieras i termer av livskvalitet och livslängd). Medborgarna är medlemmar i lokala och regionala samhällen och samtidigt medborgare i enskilda medlemsstater.
E. Till de grundläggande medborgerliga rättigheterna hör lika tillgång till utbildning på alla nivåer. Fortbildningen måste utvecklas och möjligheter skapas för arbetstagare att omskola sig.
F. Innovation inom Europeiska unionen bör ses som en dynamisk och interaktiv process där olika aktörer deltar, bland annat regionala och lokala aktörer, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
G. Innovation kan också betyda att man återvänder till god praxis som skapats under många generationer. Ibland kan innovationer bara beröra en viss region.
H. Vissa åtgärder kräver stora finansiella investeringar, medan andra bara behöver nyskapande idéer och/eller att det skapas goda och begripliga lagar som också respekteras.
I. Lissabonstrategin, att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi före 2010, innebär bland annat att forsknings- och utvecklingsutgifterna skall ökas till 3 procent av BNP. Regionala och lokala centra bör i högre grad utnyttjas för det praktiska genomförandet av Lissabonstrategin.
J. Ungefär 60–70 procent av gemenskapens direktiv genomförs på regional och lokal nivå.
K. Strukturfonderna måste utnyttjas på ett flexibelt sätt så att enskilda regioners specifika kvaliteter kan utnyttjas.
L. Olika finansiella instrument har införts, bland annat de nya Jaspers, Jeremie och Jessica. EIB:s verksamhet är en stark drivkraft för utveckling och står för rationella investeringar.
M. Små och medelstora företag spelar en viktig roll för att bygga upp EU:s innovativa kapacitet, bland annat genom det flexibla och snabba sätt på vilket de anammar ny teknik och nya styrformer.
N. Små och medelstora företag måste anses vara en av de huvudsakliga drivkrafterna för innovation i Europa. Medlemsstaterna och EU har föresatt sig att stärka innovationsandan och den tekniska kapaciteten i små företag och att införa ett gemenskapspatent som är tillgängligt för dem.
O. Utvecklingen av sektorn för hållbar energi är en av de största utmaningarna för EU.
P. Jordbruket är också en del av ekonomin i vid bemärkelse.
Q. En betydande del, nämligen närmare 70 procent, av medlemsstaternas inkomster kommer från tjänster.
R. De demografiska prognoserna för EU (låga födelsetal och en åldrande befolkning) är en social utmaning för EU och skapar stora möjligheter för innovativa åtgärder i medlemsstaterna, inbegripet tjänstesektorn.
S. Det är viktigt att skapa lämpliga infrastrukturvillkor för transporter, telekommunikationer och informationsnätverk.
T. Andra aktörer i det globala ekonomiska och politiska ”spelet” sitter inte passiva utan söker ständigt nyskapande lösningar. Innovationer kan vara en tillgång som förbättrar EU-ekonomins attraktivitet och konkurrenskraft och som svetsar samman EU:s olika regioner.
U. Innovationer får inte ses i rent formella termer. Det måste finnas en ”återkopplingseffekt” där en lämpligt förd regionalpolitik ger upphov till flerriktade innovationer som i sin tur blir katalysatorer för snabbare och mer harmonisk regional utveckling och därmed bidrar till sammanhållningen inom EU.
V. Innovation är en av Europeiska unionens tre prioriteringar som ingår i de strategiska riktlinjerna (2007-2013).
Politik för humankapital, utbildning, vetenskap och forskning
1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i alla EU-regioner säkerställa lika möjligheter när det gäller tillgång till utbildning på alla nivåer, något som skulle stärka folks förmåga att tänka innovativt och kreativt och säkerställa en harmonisk utveckling för den enskilde (såväl psykiskt som fysiskt), även när det gäller att skapa aktiva, etiska och prosociala beteendemönster.
2. Europaparlamentet värdesätter de resultat som hittills uppnåtts och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja utvecklingen av regionala akademiska institut och forskningscentra samt spetsforskningsenheter på olika områden och ett närmare samarbete mellan dessa, särskilt mellan etablerande och nya spetsforskningsenheter, också genom nätverksstrukturer som är öppna för tredjeländer samt ett större utbyte av vetenskapsmän och studenter, med vederbörlig hänsyn till kvinnliga forskares deltagande.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och lokala myndigheter att främja forskningsprojekt där resultaten får praktiska tillämpningar och därmed bidrar till regional utveckling.
4. Mot bakgrund av den nuvarande demografiska situationen i EU och det faktum att det europeiska samhället blir allt äldre, uppmärksammar Europaparlamentet rådet och kommissionen på att äldre personer kan engageras mer i innovativ verksamhet och att man på så sätt kan utnyttja deras kunskaper och erfarenheter.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen samt regionala och lokala myndigheter att vidta effektivare åtgärder för att upptäcka begåvade unga personer och ge dem möjligheter att utveckla sina vetenskapliga och intellektuella förmågor och att också ge heltäckande stöd så att unga forskare skall kunna avancera.
6. Europaparlamentet betonar att demografiska förändringar också skapar möjligheter för EU:s ekonomi. Exempel är innovationer inom data och medicin, domotik, telematik och stora delar av tjänste-, transport och vårdsektorerna samt inom regional planering. De flesta regionala och lokala myndigheter har tillräckliga befogenheter att genomföra politiken på dessa områden.
7. I syfte att stärka innovationsandan riktar Europaparlamentet en begäran till kommissionen, medlemsstaterna, Regionkommittén och regionala myndigheter att det regionala och lokala samhället skall involveras systematiskt genom en flerriktad stärkning av dialogen med samhället, och särskilt med näringslivskretsar, i enlighet med ”bottom-up”-principen.
8. Europaparlamentet konstaterar att innovationer är absolut nödvändiga för att skapa nya arbetstillfällen i Europa.
9. Europaparlamentet hävdar att ett nödvändigt villkor för att stärka EU:s innovativa kapacitet, inbegripet de yttersta randområdena, territorier utanför huvudlandet, bergsområden och öar samt landsbygden, är obegränsad och gratis – eller åtminstone mycket billig – tillgång till Internet via bredband för:
(a) administrativ information (på alla nivåer) så att man via Internet kan underlätta huvuddelen av alla myndighetsärenden, inklusive dem som gäller ekonomisk verksamhet.
(b) vetenskaplig, ekonomisk, rättslig och kulturell information, med respekt för upphovsrätten (mer tillgängliga e-bibliotek).
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att se till att alla medborgare har tillgång till sådan information och att uppgifterna i så hög grad som möjligt utförs med hjälp av IKT, något som är särskilt viktigt för personer vars personliga eller yrkesmässiga situation kräver distansarbete eller distansstudier och för dem som själva väljer att arbeta hemma, särskilt de som tar hand om barn, personer med funktionshinder och anhörigvårdare.
10. Europaparlamentet uppmanar lokala, regionala och nationella myndigheter att inrätta gemensamma kontaktpunkter för information i samarbete med branschorganisationer såsom industri och handelskammare och Infocentres. Detta kan åstadkommas utan ytterligare resurser genom att reformera existerande informationsnätverk. På detta sätt kan företag och forskningsinstitutioner få information från enda kontaktpunkt om innovationer, forskning och politik för regional utveckling på regional och nationell nivå samt EU-nivå.
11. Europaparlamentet anser att det för att stärka den innovativa verksamheten i hela EU är nödvändigt att i högre grad ge stöd till uppfinningsrelaterad verksamhet och i förlängningen till patent- och licensverksamhet. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka insatserna för att förverkliga idén om ett europeiskt patent och att säkerställa respekt för upphovsrätten (strategin för immateriella rättigheter) samt att kraftfullt och effektivt bekämpa plagiat och förfalskningar och att arbeta för globala lösningar på detta område, där europeiska exempel bör spela en ledande roll.
12. Europaparlamentet påpekar att utveckling och innovativa åtgärder även utsträcker sig till icke-tekniska organisatoriska och tjänsterelaterade innovationer. Europaparlamentet välkomnar att rådet (konkurrenskraft) den 5 december 2006 beslutade att upprätta politiska riktlinjer för tjänsterelaterade och icke-tekniska innovationer. Kommissionen uppmanas att delaktiggöra organisationer som företräder företag som berörs av denna process. Regionala myndigheter uppmanas att införa åtgärder för att stödja icke-teknisk innovation.
13. Erfarenheterna visar är att innovationskluster, spetsforskningsenheter och liknande hittills producerat goda resultat och att dessa bör kompletteras med slutsatserna från kommissionens meddelande ”Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU”. Kommissionens arbetsdokument om innovativa strategier och åtgärder (där ”innovationsvouchrar ingår”) och rekommendationerna från ERAB bör också beaktas. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av kluster såsom en struktur som skapar broar mellan forskningscentra, utbildningsanstalter, företag och lokalsamhällen.
14. Europaparlamentet anser att en dynamisk utveckling av innovationer på regional nivå, särskilt inom traditionella eller specialitetsinriktade industrier, skulle kunna utgöra ett effektivt sätt för att motarbeta utlokaliseringar eller deras effekter, när dessa inte kan undvikas, och för att stimulera regional sysselsättning.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla samarbetet genom att skapa europeiska tekniska plattformar som skapar möjlighet att koncentrera innovativ verksamhet genom att internationellt och interregionalt koppla samman industrisektorer med vetenskapliga och finansiella kretsar.
16. Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av att skapa innovationsgrupper och innovationsområden på regional nivå och att via nätverk knyta dem samman med motsvarande strukturer i andra regioner och medlemsstater eller tredjeländer.
17. Europaparlamentet välkomnar att utgifterna för forskning och utveckling i det sjunde ramprogrammet för forskning har ökat med cirka 40 procent. Parlamentet betonar dock att den nuvarande nivån på investeringar för forskning och utveckling är farligt låg, och att anslagen till detta i gemenskapens budget är långt ifrån tillräckliga. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt öka sådana investeringars andel av BNP betydligt, såväl på nationell som på regional nivå, med beaktande av behovet av att pengarna skall utnyttjas på ett rationellt sätt, i enlighet med det syfte de har öronmärkts för.
18. Europaparlamentet uttrycker oro över att anslagen till forskning och utveckling inte är tillräckliga för att tillfredsställa unionens verkliga behov så att dess konkurrenskraft kan säkras, trots att EU:s organ erkänner att främjandet av innovationer är av väsentlig betydelse.
19. Europaparlamentet anser att strukturfonder är ett av de betydande sätten att stärka den innovativa kapaciteten och att minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna. Parlamentet föreslår att kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter skall öka andelen strukturfondsanslag för utveckling som avsätts till forskning och utveckling.
20. Europaparlamentet är övertygat om att det nya europeiska tekniska institutet (EIT) skulle vara en möjlighet som stoppar ”hjärnflykten” och skapar en unik chans för begåvade europeiska vetenskapsmän att bedriva forskning på högsta nivå. EIT skulle också vara en potentiell källa till stöd för regionala forskningsinstitut. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att påskynda arbetet med att inrätta EIT, och därmed stärka konkurrenskraften och gemenskapens potential i den kunskapstriangel som utgörs av innovation, forskning och utbildning.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för att skapa en öppen, gemensam och konkurrenskraftig europeisk arbetsmarknad för vetenskapsmän och medlemsstaterna och regionala myndigheter att införa denna strategi så att forskare får möjlighet att utvecklas yrkesmässigt genom lämpliga karriärutsikter och åtgärder för underlättad rörlighet.
Ekonomisk politik, energipolitik och finansiella och administrativa verktyg
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att ge ett allomfattande stöd, enligt respektive behörigheter, till förmån för små och medelstora företag (inbegripet åtgärder för att underlätta administrativa förfaranden och skattesystem och förfaranden för offentlig upphandling) eftersom dessa har de största kreativa och dynamiska möjligheterna att införa tekniska och organisatoriska innovationer. Detta skulle på ett effektivt sätt kunna öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och förbättra situationen på arbetsmarknaden.
23. Europaparlamentet understryker betydelsen av att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering från strukturfonderna för att den europeiska medborgaren skall se en ökad kostnadseffektivitet för unionens utgifter. I detta hänseende anser parlamentet att det finns anledning att främja en större diversifiering av finansieringen och i synnerhet bemöda sig om att ytterligare utveckla riskkapitalpotentialen.
24. Europaparlamentet uppmanar regionala och lokala myndigheter att främja och stödja regionalt samarbete mellan forskningscentra och företag av olika storlek, såväl små och medelstora som stora, inbegripet den sociala ekonomins institutioner där detta är möjligt. Regionala och lokala myndigheter uppmanas att beakta principen om öppen innovation (samarbete mellan näringslivet, små och medelstora företag och stat kring forskning och innovationer genom kluster) såsom en drivkraft för regional utveckling.
25. Europaparlamentet betonar att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden spelar en viktig roll i genomförandet av Lissabonmålen, bland annat på innovationsområdet.
26. Europaparlamentet anser att strukturfonderna är ett centralt instrument för att stödja innovationskapaciteten, särskilt för att åstadkomma sammanhållning och minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna. Parlamentet föreslår en avsevärd ökning av strukturfondernas belopp till forskning och innovation.
27. Europaparlamentet erkänner att mikroföretag och hantverksföretag är särkiskt viktiga i lokala och regionala sammanhang för innovationsfrämjande politik och bör stödjas för att samarbeta med offentliga och privata forskningsinstitutioner, särskilt inom teknikområden som inte högteknologiska. Kommissionen uppmanas att till parlamentet och rådet översända ett handlingsprogram avseende sådana företag och medlemsstaterna och regionala myndigheter uppmanas att stödja dem genom att använda strukturfonderna, även inom ramen för utbildningsprogram. Parlamentet beklagar dock att inga operativa åtgärder har föreslagits för dem. Kommissionen och rådet uppmanas därför att se till att hänsyn tas till dessa företags särskilda egenskaper och behov när prioriteringarna fastställs i strategin.
28. Europaparlamentet uppmanar nationella och regionala myndigheter att skapa förutsättningar som stärker interregionalt och gränsöverskridande samarbete på innovationsområdet, samtidigt som en maximal förenkling av de administrativa förfarandena för sådant samarbete föreslås.
29. Europaparlamentet rekommenderar att nationella, regionala och lokala myndigheter vidtar innovativa åtgärder inom tjänstesektorn i vid bemärkelse, inbegripet allmännyttiga tjänster.
30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, i syfte att på ett effektivt sätt förverkliga den innovationsfrämjande politiken i regionerna, att utnyttja komplementariteten mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och medel som anslås genom det sjunde ramprogrammet för forskning samt det första ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.
31. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att minska byråkratin, något som också i hög grad förväntas av allmänheten. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utifrån detta perspektiv analysera lagstiftning, såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå, och att införa långgående förenklingar samt att där det är möjligt standardisera administrativa förfaranden, särskilt när det gäller att starta och bedriva ekonomisk verksamhet (en enda kontaktpunkt).
32. Europaparlamentet anser att institutionellt stöd bör ges till lokala och regionala myndigheter i deras innovationsfrämjande verksamhet. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga detta och att i enlighet med subsidiaritetsprincipen och kommissionens riktlinjer för statsstöd överföra så många uppgifter och befogenheter som möjligt till dessa myndigheter, tillsammans med adekvata inkomstkällor i form av egna medel, stöd eller bidrag, något som borde främja insatser för att utforma de mest optimala lösningarna för lokalbefolkningen.
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter, i syfte att hitta sätt för att förverkliga innovationsfrämjande investeringar och företag, att i högre grad sträva efter lösningar med offentlig-privata partnerskap och därmed utnyttja god praxis från andra länder och regioner, i enlighet med principen om valuta för pengarna.
34. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att ha tillgång till ett mer utvecklat system med offentlig-privata partnerskap för att komplettera den offentliga finansiering som medlemsstaterna och unionen ställer till förfogande. Framgången för dessa verksamheter är huvudsakligen beroende av att det finns ett kontaktnät för potentiella aktörer.
35. Med tanke på å ena sidan möjligheten till spänningar mellan konkurrenspolitiken och statsstödspolitiken och å andra sidan stöd till sådana projekt från strukturfonderna, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att vidta åtgärder som syftar till att minska dessa spänningar i samband med offentlig-privata partnerskap och andra frågor såsom infrastruktur för Internet via bredband.
36. Europaparlamentet anser, i syfte att införa innovationsfrämjande politik i enskilda länder och i enskilda regioner, att det är nödvändigt att underlätta kapitalanskaffande. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att skapa finansiella instrument som svarar mot behoven samt system för riskförvaltning i innovativa företag. I detta sammanhang betonas den innovationsfrämjande betydelsen av de finansieringsinitiativ som tagits med deltagande från EIB och EIF, till exempel Jaspers, Jeremie och Jessica. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att så brett som möjligt sprida kunskapen om hur dessa instrument skall utnyttjas i praktiken på bästa sätt.
37. Europaparlamentet betonar dock att det nuvarande riskkapitalsystemet inte tillgodoser små och medelstora företags behov för finansiering av innovationer, särskilt icke-teknisk innovation. Kommissionen, EIB och EIF uppmanas att kartlägga finansieringsmetoder som är lämpliga för dessa företag och för hantverksföretag, genom att anpassa riskkapitalet och vid behov utforma andra innovativa finansieringsinstrument. Jeremie-initiativet bör inte begränsas till att stöda innovationer inom högteknologi, och medlemsstaterna och regionerna uppmanas att se till att de också stöder innovationer inom teknik som inte är högteknologi.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter att inte bara fokusera på stora projekt och spetsforskningsenheter utan också uppmärksamma mindre projekt i mindre gynnande regioner och skapa anpassade mikrokreditmekanismer.
39. Europaparlamentet konstaterar att innovation är förknippad med möjligheterna till snabba och säkra förflyttningar för personer, något som kräver att regionala samhällen involveras när det gäller transportinfrastruktur. Kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter uppmanas därför att vidta nyskapande tekniska och organisatoriska åtgärder på kommunikationsområdet, särskilt allmänna kommunikationer på både lokal och regional nivå.
40. Det är glädjande att Europaparlamentet, tillsammans med rådet och kommissionen, tagit sig an EU:s energiproblem. Energipolitiken faller i princip inom medlemsstaternas behörighetsområde och har ett betydande inflytande på ekonomins innovationskraft. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att beakta de regionala aspekterna i denna politik, inbegripet utbildning i energifrågor, något som bör leda till större insatser för att åstadkomma en rationellare energianvändning och för att producera ”ren” energi genom att utnyttja geologiska faktorer och lokala energikällor och spridning av energiintelligenta byggnader, samt att främja en ekonomi som får sin energi från förnybara energikällor, ett transportsystem som effektivare utnyttjar möjligheterna till intermodala kombinationer samt effektivare återanvändnings- och återvinningsprocesser. Små och medelstora företag kan spela en positiv roll på detta område.
Städer, landsbygd och miljö
41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen, i syfte att stoppa den avfolkning av vissa regioner som beror på strukturella nackdelar (såsom fattigdom och arbetslöshet) att på ett effektivare sätt genomföra politiken för utjämning mellan regionerna med beaktande av utvecklingen av innovationer i de regionala ekonomierna, något som skulle stärka gemenskapens innovativa kapacitet och bidra till att uppnå verklig territoriell sammanhållning.
42. Europaparlamentet riktar kommissionens, medlemsstaternas och regionala myndigheters uppmärksamhet på att det är nödvändigt att ge människor lämpliga levnadsvillkor för att skapa ett innovationsvänligt klimat, dvs. en adekvat nivå på säkerhet, hälsovård, miljöskydd, boendevillkor, tillgång till tjänster, osv.
43. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter, med tanke på att huvuddelen av EU:s medborgare bor i städer och tätorter och samtidigt den roll dessa spelar som lokala och regionala innovationscentra, att stödja en långsiktig fysisk planering, att skapa lämpliga villkor för ett rationellt och harmoniskt utnyttjande av städernas yta och en hållbar utveckling av dessa, med beaktande av behov såsom ekonomisk utkomst, bostäder och rekreationsmöjligheter, samtidigt som miljön skyddas.
44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja initiativ som innebär innovativa åtgärder som syftar till att skydda miljö (miljöinnovation) i överensstämmelse med riktlinjerna för strategin för hållbar utveckling och som bland annat bidrar till hållbar regional utveckling. Små och medelstora företag har en betydande potential för denna typ av innovationer.
45. Med tanke på att landbygden, där ungefär 20 procent av gemenskapens befolkning bor, är av strategisk betydelse för EU:s livsmedelsförsörjning, uppmanar Europaparlamentet kommissionen, medlemsstaterna och regionala myndigheter att knyta frågan om produktion och bearbetning av livsmedelsprodukter till innovationspolitiken, liksom landsbygdsbefolkningens levnadsvillkor.
God praxis och konsolidering av innovationspolitiken
46. Europaparlamentet uppskattar kommissionens hittillsvarande insatser när det gäller att utvärdera medlemsstaterna innovationspolitik (till exempel European Innovation Progress Report) och uppmanar kommissionen att systematiskt analysera enskilda regioner med hjälp av så objektiva indikatorer som möjligt. Parlamentet föreslår att analysen och utvärderingen av detta skall presenteras i den fjärde periodrapporten om sammanhållning som för närvarande utarbetas.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att konsolidera de nationella strategiska referensramarna, som bör omfatta de regionala innovationsstrategierna, för att framhäva den verkliga innovationskraften, och sammanföra dessa i ett gemensamt system för hela EU.
48. Europaparlamentet uppskattar de resultat som hittills uppnåtts när det gäller att utbyta erfarenheter och bästa praxis mellan regioner och lokalsamhällen via samarbetsnätverk. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stöda utvecklingen av sådana nätverk och överföringen av innovationer genom att utnyttja den senaste informations- och kommunikationstekniken, som i betydande grad underlättar åtkomst och överföring av information, särskilt när det gäller att involvera avlägset belägna samhällen. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen uppmuntrar regioner och städer till samarbete genom initiativet ”regioner för ekonomisk förändring”, samtidigt som specifika förslag när det gäller att införa dessa initiativ efterlyses.
49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter göra en halvtidsöversyn av den sammanhållningspolitik som förts hittills och de strategiska riktlinjerna för att bedöma hur unionens innovationspolitik förverkligats i regionerna.
50. Europaparlamentet påminner kommissionen om att den fjärde sammanhållningsrapporten också måste syfta till att förbättra sammanhållningspolitiken i framtiden. Parlamentet hänvisar även till EU:s territoriella agenda som skall utformas 2007. Syftet med detta policydokument är att skapa nya och framåtblickande koncept för territoriell utveckling (särskilt när det gäller regional och urban utveckling, ”kritisk massa” för regionala kluster och ett differentierat tillvägagångssätt för regioner) och använder också kultur som ett medel för regional utveckling.
51. Europaparlamentet hoppas att denna resolution kommer att visa på det intresse som städer och regioner har för regional utveckling och tillväxt och att den kommer att bidra till debatten om den årliga rapporteringen av medlemsstaternas krav inom ramen för Lissabonstrategin.
52. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Regionkommittén.
- [1] EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
- [2] EUT L 239, 1.9.2006, s. 248.
- [3] EUT L 210, 31.7.2006, s. 79.
- [4] EUT L 210, 31.7.2006, s. 1.
- [5] EUT L 210, 31.7.2006, s. 12.
- [6] EUT L 210, 31.7.2006, s. 19.
- [7] EUT L 291, 21.10.2006, s. 11.
- [8] EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
- [9] EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
- [10] EUT C 320, 15.12.2005, s. 259.
MOTIVERING
Europeiska unionens regionalpolitik bör koppla samman två grundläggande frågor, gemenskapens sammanhållning och behovet av innovationsfrämjande verksamhet. Under perioden för budgetramen 2007–2013 skall medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden bidra till att tre grundläggande mål uppnås: konvergens, konkurrenskraft och europeiskt territoriellt samarbete. Tack vare dessa medel bör gemenskapens regionalpolitik inriktas inte bara på att utjämna skillnaderna i utveckling mellan olika områden inom EU utan också på att öka hela gemenskapens kapacitet för innovativa åtgärder på alla områden.
Vi bör således inte förspilla våra medborgares tid, pengar eller kreativa möjligheter. Vad som behövs är en lämplig anda och en förståelse så att innovationer inte blir någon exklusiv domän för vetenskapsmän, forskare, uppfinnare, industrimän, affärsmän och politiker. Framför allt i lokala och regionala sammanhang måste folk känna att innovationer är något för alla, att de kan förbättra deras livsvillkor och livskvalitet. Detta är en svår uppgift. Har någon någonsin sagt att vi bara har enkla saker att lösa?
Därför måste man klart och tydligt understryka att innovationsfrämjande verksamhet är ett måste för EU som helhet, enskilda medlemsstater och samtliga regioner. Man bör vara medveten om att de medel som EU sammantaget disponerar för närvarande utgör endast cirka 1 procent av gemenskapens BNP. Utan motsvarande engagemang från medlemsstaterna (och naturligtvis också pengar) kommer innovation endast att bli ett tjusigt slagord, ett ord som låter lika i våra språk då det härstammar från det latinska innovatio. Det är således hög tid att gå från deklarationer och åtaganden till konkret handling, för innovation är inte ett självändamål.
Innovation bör omfatta den praktiska helhetsutformningen av verksamhet som syftar till en verklig sammanhållning inom gemenskapen när det gäller vetenskap, utbildning och forskning, konstruktion och teknik, juridik och organisation, förvaltning och administration, ekonomi och handel, energi och miljö. Innovativa lösningar behövs också för sociala problem, hälsovårdsproblem, och frågan om tillgång till kultur. Var och en av dessa aspekter har sin regionala dimension.
Grunden för all verksamhet som gemenskapen liksom medlemsstaterna och regionerna bedriver bör vara människans välfärd i vid bemärkelse. Investeringar i människor bör därför ligga i centrum för gemenskapens verksamhet, dvs. skapandet av lämpliga villkor för deras utveckling, bland annat tillgång till utbildning, så att man kan dra nytta av deras intellektuella potential och kreativa förmåga. Vi måste dessutom utnyttja de positiva erfarenheter som Europas folk samlat under många generationer. Detta är den grundläggande källan till vår europeiska framgång i den internationella konkurrensen. Således behövs såväl långtgående, innovativa tankar från många européer som konkreta, innovativa åtgärder. Det är så mycket nödvändigare som Europas demografiska situation är på väg bli dramatisk.
Inför de nuvarande utmaningarna satte EU genom Lissabonstrategin upp målet att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Detta skall uppnås bland annat genom att öka utgifterna för forskning och utveckling (FoU) till 3 procent av BNP. För närvarande är det bara två EU‑länder som uppnår denna nivå - Sverige och Finland. Lika stora skillnader när det gäller FoU‑investeringar kan ses på regional nivå. Enligt tillgänglig statistik uppnår 21 av 254 regioner (EU-25) denna nivå. För att de nya målen i sammanhållningspolitiken skall uppnås är det nödvändigt med aktivare insatser på regional och lokal nivå för att uppnå målen i Lissabonstrategin.
Den innovationsfrämjande politiken, oavsett om det är på EU-, medlemsstats- eller regionnivå, måste vi se i en dynamisk kontext, dvs. ta i beaktande att även andra utvecklas. Om vi vill bara bäst måste vi vara mycket konkurrenskraftiga när det gäller nya tekniker och metoder, nya konstruktionsmaterial, nya produkter och tjänster, nya energikällor, nya organisatoriska, rättsliga och finansiella lösningar, osv. – med andra ord, nya, attraktiva värden.
Europeiska unionen är en av de två ledande ekonomierna i världen. BNP i hela EU ligger mycket nära USA:s BNP (12,5 biljoner USD, enligt uppgift från Världsbanken). EU har dock hittills hamnat efter sina största rivaler när det gäller investeringar i kunskapsekonomin. Vi bör studera hur Kina och Indien förhåller sig till detta problem. Enligt tillgängliga uppgifter är EU:s investeringar i forskning 1,96 procent av BNP (2,59 procent av BNP i USA, 12,0 procent av BNP i Japan). För att Lissabonstrategins mål (även efter dess uppdatering från juli 2005) verkligen skall uppnås är det nödvändigt med ett heltäckande tillvägagångssätt för detta problem, även inom den nya regionalpolitiken.
Denna ståndpunkt återspeglas i kommissionens meddelande av den 13 september 2006 ”Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU”. Där specificeras 10 punkter som har särskild betydelse för den förnyade Lissabonstrategin när det gäller tillväxt och sysselsättning. Det kan vara värt att påminna om detta citat från meddelandet: ”Det viktigaste ansvaret för att främja innovation vilar ofta på den regionala nivån. Regionerna bör därför vara delaktiga i utarbetandet och genomförandet av de nationella reformprogrammen, bl.a. genom att de utformar sina egna regionala innovationsstrategier. Ytterligare satsningar bör göras för att underlätta politiskt lärande och utbyte av bra lösningar mellan medlemsstaterna.
Färdplanen för ett mer innovativt Europa måste således också ha en regional dimension. Och var det än är möjligt bör affärsänglars verksamhet bidra till större innovationsfrämjande effekter av den politik som förs på lokal och regional nivå.
I detta betänkande har ansträngningar gjorts för att ta hänsyn till ett så vitt spektrum som möjligt av ömsesidiga kopplingar mellan gemenskapens regionalpolitik och dess innovativa potential. Många källor och synpunkter från företrädare från kommissionen och Regionkommittén har beaktats. Det kan vara värt att notera att ganska olika åsikter kommer till uttryck i denna fråga. Ett exempel är det manifest i nio punkter om innovation som den oberoende informationstjänsten Science Business publicerade i november 2006 och som berör relationerna mellan näringslivet och universitetsvärlden.
Slutligen skulle föredraganden vilja uttrycka sin tacksamhet gentemot alla de personer som på ett eller annat sätt gett sitt stöd i samband med utarbetandet av detta betänkande.
YTTRANDE från budgetutskottet (25.1.2007)
till utskottet för regional utveckling
över den framtida regionalpolitikens bidrag till EU:s innovativa kapacitet
(2006/2104(INI))
Föredragande: Nathalie Griesbeck
FÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet betonar att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden spelar en viktig roll i genomförandet av Lissabonmålen, bland annat inom innovationsområdet.
2. Europaparlamentet anser att strukturfonderna är ett väsentligt instrument för att stödja innovationskapaciteten, särskilt för att åstadkomma sammanhållning och minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna. Parlamentet föreslår en avsevärd ökning av strukturfondernas belopp till forskning och innovation.
3. Europaparlamentet uttrycker oro över att anslagen till forskning och utveckling inte är tillräckliga för att tillfredsställa unionens verkliga behov så att dess konkurrenskraft kan säkras, även om Europeiska unionens organ erkänner att främjandet av innovationer är av väsentlig betydelse.
4. Europaparlamentet erkänner att innovation är absolut nödvändig för att skapa nya arbetstillfällen i Europa.
5. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att ha tillgång till ett mer utvecklat system med offentlig-privata partnerskap för att komplettera den offentliga finansiering som medlemsstaterna och unionen ställer till förfogande. Framgången för dessa verksamheter är huvudsakligen beroende av att det finns ett kontaktnät för potentiella aktörer.
6. Europaparlamentet understryker betydelsen av att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering från strukturfonderna för att den europeiska medborgaren skall uppleva ett ökat samband mellan kostnader och fördelar när det gäller unionens utgifter. I detta hänseende anser parlamentet att det finns anledning att främja en större diversifiering av finansieringen och i synnerhet bemöda sig att ytterligare utveckla riskkapitalpotentialen.
7. Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av att skapa innovationsgrupper och innovationsområden på regional nivå och att via nätverk knyta dem samman med motsvarande strukturer i andra regioner och medlemsstater eller tredjeländer.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Den framtida regionalpolitikens bidrag till EU:s innovativa kapacitet |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
REGI |
||||||
|
Yttrande |
BUDG |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Nathalie Griesbeck |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
25.1.2007 |
|
|
|
|
||
|
Antagande |
25.1.2007 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
29 0 0 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Laima Liucija Andrikienė, Richard James Ashworth, Reimer Böge, Salvador Garriga Polledo, Monica Maria Iacob-Ridzi, Janusz Lewandowski, Mario Mauro, Nina Škottová, László Surján, Herbert Bösch, Brigitte Douay, Neena Gill, Catherine Guy-Quint, Jutta Haug, Vladimír Maňka, Dan Mihalache, Gianni Pittella, Yannick Vaugrenard, Ralf Walter, Gérard Deprez, Nathalie Griesbeck, Anne E. Jensen, Jan Mulder, Kyösti Virrankoski, Wiesław Stefan Kuc, Wojciech Roszkowski, Gérard Onesta. |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Paul Rübig, Hans-Peter Martin |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Den framtida regionalpolitikens bidrag till Europeiska unionens innovativa kapacitet |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
REGI |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
BUDG |
|
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Mieczysław Edmund Janowski |
|||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
21.6.2006 |
4.10.2006 |
23.1.2007 |
|
|
|||||||
|
Antagande |
20.3.2007 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
43 0 4 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Alfonso Andria, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Tiberiu Bărbuleţiu, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Jana Bobošíková, Vasile Dîncu, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Pedro Guerreiro, Gábor Harangozó, Marian Harkin, Mieczysław Edmund Janowski, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Sérgio Marques, Miguel Angel Martínez Martínez, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Stefan Sofianski, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Jan Březina, Brigitte Douay, Den Dover, Emanuel Jardim Fernandes, Dariusz Maciej Grabowski, Ljudmila Novak, Mirosław Mariusz Piotrowski, Zita Pleštinská, Christa Prets, Toomas Savi, László Surján, Károly Ferenc Szabó, Nikolaos Vakalis |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Věra Flasarová |
|||||||||||
|
Ingivande |
30.3.2007 |
|
||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||