BETÄNKANDE om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2006 och EU:s politik på området

10.4.2007 - (2007/2020(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Simon Coveney

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2006 och EU:s politik på området

(2007/2020(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av EU:s åttonde årsrapport om de mänskliga rättigheterna (2006)[1],

–       med beaktande av artiklarna 3, 6, 11, 13 och 19 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 177 och 300 i EG‑fördraget,

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och alla relevanta instrument för mänskliga rättigheter[2],

–       med beaktande av FN‑stadgan,

–       med beaktande av alla FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och dess frivilliga protokoll,

–       med beaktande av ikraftträdandet av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) den 1 juli 2002 och av sina resolutioner om Internationella brottmålsdomstolen[3],

–       med beaktande av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel och 2005 års EU‑plan för bästa metoder, standarder och förfaranden för att bekämpa och förhindra människohandel[4],

–       med beaktande av protokoll nr 13 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilket dödsstraffet förbjuds under alla omständigheter,

–       med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[5],

–       med beaktande av AVS–EG‑partnerskapsavtalet och översynen av detta[6],

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om mänskliga rättigheter i världen,

–       med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2006 om resultatet av förhandlingarna om ett råd för mänskliga rättigheter och om det 62:a mötet i FN:s kommission för mänskliga rättigheter[7],

–       med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal[8],

–       med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om initiativet till ett allmänt moratorium för dödsstraff[9],

–       med beaktande av alla de resolutioner som parlamentet antagit i trängande frågor som rör de mänskliga rättigheterna,

–       med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om rådets sjunde och åttonde årliga rapport enligt tillämpningsbestämmelse 8 i Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport[10],

–       med beaktande av slutsatserna från EU:s forum om mänskliga rättigheter, som hölls i Helsingfors i december 2006,

–       med beaktande av FN:s internationella konvention om skydd och främjande av funktionshindrade personers rättigheter och värdighet, som antogs den 13 december 2006, där det fastställs en skyldighet att införliva funktionshindrade personers intressen och angelägenheter i människorättsliga åtgärder gentemot tredjeländer,

–       med beaktande av den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, som antogs i december 2006,

–       med beaktande av Europeiska unionens riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt[11],

–       med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0128/2007), och av följande skäl:

A.     Rådets och kommissionens årsrapport om de mänskliga rättigheterna 2006 ger en allmän översikt över det arbete som Europeiska unionen utför genom sina institutioner i fråga om de mänskliga rättigheterna inom och utanför EU.

B.     I Europaparlamentets årsrapport 2006 granskas, utvärderas och, i specifika fall, framförs konstruktiv kritik av kommissionens och rådets arbete för de mänskliga rättigheterna och Europaparlamentets övergripande verksamhet, framför allt genom att frågor som försummats i denna verksamhet uppmärksammas.

C.     Det finns en tydlig koppling mellan EU:s politik på intern och extern nivå, eftersom EU:s interna människorättsliga arbete direkt påverkar EU:s trovärdighet och förmåga att föra en effektiv extern politik.

D.     Respekt för de mänskliga rättigheterna och ett demokratiskt styrelseskick måste gå hand i hand och främjandet av de mänskliga rättigheterna bör kopplas till främjandet och tillämpningen av demokratiska styrelseformer.

E.     Rent allmänt måste större vikt läggas vid respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna, framför allt de politiska rättigheterna, vid förhandlingar om bilaterala eller regionala handelsavtal – även med viktiga handelspartner.

1.      Europaparlamentet välkomnar EU:s alltmer aktiva roll på världsscenen för att förbättra situationen i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati runtom i världen. Parlamentet anser att EU:s senaste utvidgning till 27 medlemsstater med 494 miljoner invånare har ökat EU:s globala betydelse och har därmed gett EU större inflytande när det gäller ansträngningarna för att främja mänskliga rättigheter och demokrati på internationell nivå.

2.      Europaparlamentet anser att högre prioritet bör ges till arbetet för att förbättra EU:s förmåga att agera vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer, inte minst genom att integrera politiken för de mänskliga rättigheterna i EU:s politik för dessa länder, inklusive de externa effekterna av EU:s interna politik.

3.      Europaparlamentet fortsätter att betona behovet av en enhetlig politik som samtliga medlemsstater följer i sina bilaterala förbindelser med tredjeländer där de mänskliga rättigheterna ofta kränks eller löper stor risk att kränkas. EU:s medlemsstater uppmanas att se till att de i sina bilaterala kontakter med dessa länder agerar i överensstämmelse med EU:s politik, framför allt när det gäller aktiva insatser för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras.

4.      Europaparlamentet anser att de framsteg som har gjorts med att inrätta en byrå för grundläggande rättigheter utgör ett första steg som svar på parlamentets uppmaning om att upprätta en integrerad ram med bestämmelser och institutioner, som skall göra stadgan om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande och se till att det system som fastställts i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Parlamentet understryker att byråns mandat även omfattar de länder som har ingått ett stabiliserings‑ och associeringsavtal med EU. Byrån bör ha behörighet att hjälpa EU att genomföra sin externa politik när det behöver göras en bedömning av människorättssituationen i ett tredje land.  

EU:s årliga rapport om de mänskliga rättigheterna i världen 2006 (som utarbetats av rådet och kommissionen)

5.      Europaparlamentet betonar den betydelse EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna har för att analysera och utvärdera EU:s människorättspolitik, framför allt för att lyfta fram frågor om mänskliga rättigheter i allmänhet.

6.      Europaparlamentet välkomnar rådets och kommissionens offentliga presentation av 2006 års rapport vid plenarsammanträdet i december 2006, samtidigt som parlamentet delade ut sitt årliga Sacharovpris för tankefrihet till Aljaksandr Milinkevitj, frihets‑ och demokratikämpen från Vitryssland. Europaparlamentets sammanträdesperiod i december har genom inrättandet av detta förfarande blivit en årlig samlingspunkt för EU:s arbete för de mänskliga rättigheterna.

7.      Europaparlamentet värdesätter omfattningen av EU:s människorättsliga verksamhet i olika delar av världen, men upprepar sitt krav på att användningen av EU:s instrument och initiativ i tredjeländer bör utvärderas ytterligare. Parlamentet välkomnar de utvärderingar som nämns i rapporten från rådet och kommissionen och anser att det bör utarbetas en mekanism som ger parlamentets ledamöter möjlighet att ta del av de utvärderingar som genomförs inom särskilda ämnesområden, till exempel enskilda länder, grupper av länder och geografiska områden, men framför allt inom områden där mänskliga rättigheter utgör ett problem. En sådan mekanism bör ge parlamentet möjlighet att diskutera resultatet av dessa utvärderingar inom den ram som är bäst lämpad för detta.

8.      Europaparlamentet understryker betydelsen av de pågående insatserna för att främja integreringen av mänskliga rättigheter och demokrati och samstämmigheten och konsekvensen i rådets, kommissionens, Europaparlamentets och EU‑medlemsstaternas politik och åtgärder på området för mänskliga rättigheter och demokrati.

9.      Europaparlamentet anser det positivt att man i rapporten försöker göra parlamentets insatser rättvisa, men upprepar sin begäran i resolutionen från 2006 om mänskliga rättigheter om att framtida ordförandeskap i EU:s årsrapporter bör redogöra för hur rådet och kommissionen har beaktat parlamentets resolutioner. Detta gäller även brådskande resolutioner och fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den utveckling som nämns i punkt 13 nedan.

10.    Europaparlamentet upprepar att rådet och kommissionen i sina kommande årsrapporter om de mänskliga rättigheterna bör analysera hur mänskliga rättigheter infogas i andra EU‑politikområden, som den gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitiken, politiken för utveckling, handel och invandring och andra relevanta frågor som rör EU:s externa förbindelser, särskilt inom rådets arbetsgrupper och i specifika mekanismer som har inrättats genom samarbetsavtal. Parlamentet anser att de även bör ta upp frågor i förbindelse med avgöranden från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

11.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i samband med att de utarbetar sin årsrapport varje år överväga att följa samma strategi som regeringarna i vissa medlemsstater och vissa internationella icke‑statliga organisationer och upprätta en övergripande förteckning över ”länder som ger upphov till särskild oro” i fråga om kränkningar av mänskliga rättigheter.

12.    Europaparlamentet inser att EU:s verksamhet i form av demarscher i tredjeländer ibland måste vara konfidentiell, särskilt inom människorättsområdet. Parlamentet anser emellertid att en förteckning över denna verksamhet bör ingå i den årliga rapporten, samtidigt som man ger utrymme för fullständigt konfidentiella bilaterala diplomatiska kontakter med regeringar.

13.    Europaparlamentet välkomnar det ökade samrådet med parlamentet och stegen mot ett utarbetande av EU:s årsrapport som ger uttryck för såväl rådets och kommissionens som parlamentets verksamheter, men anser samtidigt att parlamentet även i fortsättningen bör avge sin egen rapport på området. I samband med detta anser parlamentet att en öppen diskussion i utskottet redan på förslagsstadiet i framtiden skulle ge parlamentet en möjlighet att förbättra rapportens innehåll och se till att det är korrekt.

Rådets och kommissionens arbete för mänskliga rättigheter i internationella forum

14.    Europaparlamentet hyllar det utmärkta arbete som Michael Matthiessen, som lämnar befattningen som den höge representantens personliga representant för de mänskliga rättigheterna, har genomfört under 2006 och fortsätter att stödja den höge representantens nyligen utnämnda personliga representant Riina Kionka i hennes insatser för att öka insynen och stärka EU:s roll i internationella människorättsliga forum. Parlamentet förväntar sig att den höge representanten, rådet och alla företrädare för medlemsstaterna i alla lägen kommer att stödja hennes arbete fullt ut.

15.    Europaparlamentet anser att EU:s förmåga att förebygga, agera vid och hantera kriser är otillräcklig för närvarande och rekommenderar att en ny infrastruktur för att förebygga och hantera civila konflikter skall införas. Detta förutsätter proaktiva förebyggande åtgärder, tillhandahållande av lämpliga civila system för tidig varning, införande av förebyggande beredskapsplanering, utbildning av specialiserad personal för internationella konflikthanteringsuppdrag och större vikt vid främjandet av samhällen med en strukturell förmåga att leva i fred.

16.    Europaparlamentet begär att kommissionen skall uppmana EU-medlemsstaterna att underteckna och ratificera alla FN:s och Europarådets grundläggande konventioner för mänskliga rättigheter och de frivilliga protokollen till dessa. Parlamentet uppmärksammar framför allt EU‑medlemsstaterna på behovet av att ratificera den internationella konventionen om rätten till skydd för migrerande arbetstagare och deras familjer och den nyligen antagna internationella konventionen om skydd för alla människor mot påtvingat försvinnande.

17.    Europaparlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters aktiva engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati i en mängd internationella forum under 2006, bland annat inom FN:s nyligen inrättade råd för mänskliga rättigheter (UNHRC), FN:s generalförsamling, ministerrådet inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet.

18.    Europaparlamentet välkomnar att rådet har för avsikt att stärka förbindelserna mellan EU och Europarådet. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att ta hänsyn till rekommendationerna i Jean‑Claude Junckers rapport ”Council of Europe‑European Union: a sole ambition for the European Continent” av den 11 april 2006.

19.    Europaparlamentet konstaterar att FN:s nya råd för mänskliga rättigheter skulle kunna utvecklas till en värdefull ram för EU:s multilaterala insatser på området för mänskliga rättigheter och att det under sitt första år har antagit ett ambitiöst arbetsprogram som omfattar översyn och bevarande av systemet med särskilda förfaranden, inrättande och genomförande av den återkommande utvärderingsmekanism som alla stater kommer att omfattas av, fastställande av dess arbetsmetoder och främjande och skyddande av mänskliga rättigheter, framför allt där dessa rättigheter har kränkts eller hotas. Parlamentet beklagar emellertid att FN:s råd för mänskliga rättigheter under det första året sedan det inrättades har visat sig vara ineffektivt när det gäller att bemöta människorättsliga kriser runtom i världen på grund av att många stater utnyttjar det som ett forum för politiska påtryckningar i stället för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna.

20.    Europaparlamentet uppmanar EU:s utrikesministrar och ordförandeskap att utnyttja sin politiska ställning för att ta itu med de svårigheter som FN:s nya råd för mänskliga rättigheter ställs inför. Det behövs en tydlig politisk dagordning för medlemsstaternas agerande inom ramen för det nya FN‑rådet. Parlamentet betonar att detta råd inte får bli ett politiskt forum för globala konflikter mellan olika geografiska och ideologiska block och uppmanar därför EU:s utrikesministrar och ordförandeskap att arbeta för att inom FN:s råd för mänskliga rättigheter bygga upp ett samförstånd om att världssamfundet måste bli mer delaktigt och bidra mer till lösningen på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och humanitära övergrepp.

21.    Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett vittomspännande människorättsavtal mellan parterna i konflikten i Sri Lanka och att detta avtal, i enlighet med rekommendationerna från FN:s särskilde rapportör Philip Alston, kan stödjas av ett effektivt och oberoende internationellt övervakningsuppdrag med obegränsat tillträde till de områden som kontrolleras av såväl regeringen som de tamilska tigrarna. Parlamentet anser att EU, som medordförande för givarkonferensen i Tokyo, bör gå i bräschen för att skapa samförstånd om de förslag som har lagts fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter i denna fråga.

22.    Europaparlamentet erkänner behovet av att EU mer effektivt utnyttjar sitt inflytande för att främja viktiga frågor på dagordningen för FN:s råd för mänskliga rättigheter och att EU:s lobbyverksamhet och utåtriktade verksamhet finslipas ytterligare.

23.    Europaparlamentet påminner rådet om sin resolution av den 16 mars 2006, där parlamentet välkomnar inrättandet av FN:s råd för mänskliga rättigheter och uppmanar EU att spela en ledande roll i detta råd. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av en mekanism i syfte att hålla särskilda möten som gör det möjligt att agera vid akuta kriser och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är emellertid oroat över den redan höga graden av politisering av de särskilda mötena inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar till att systemet med ”särskilda förfaranden” skall behållas och dess oberoende skyddas. Parlamentet välkomnar att det skall inrättas en återkommande utvärderingsmekanism och efterlyser i samband med detta en utvärderingsprocess som baseras på genomförandet av rekommendationerna från FN:s oberoende mekanismer. Parlamentet anser att oberoende delar av det civila samhället, när det är lämpligt, bör vara delaktiga och konstaterar samtidigt att det är mycket värdefullt att de som fallit offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna ges möjlighet att delta i en interaktiv dialog med världssamfundet, särskilt de som inte kan uttrycka sina åsikter i sitt eget land. De EU‑medlemsstater som är medlemmar i rådet för mänskliga rättigheter uppmanas att förklara hur de har röstat om alla resolutioner.

24.    Europaparlamentet understryker den positiva roll som de särskilda rapportörerna kan spela inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och uppmanar till fortsatt stöd för sådana särskilda förfaranden. Parlamentet tillstår emellertid att de särskilda rapportörerna måste finansieras på lämpligt sätt och ges tillräckliga personalresurser för att vara effektiva. Det är också viktigt att deras oberoende bevaras.

25.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina bilaterala förbindelser med medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter arbeta för att ge dagordningen för detta nya FN-råd en positiv inriktning. Parlamentet och EU måste fortsätta att skapa allianser utanför Genève, särskilt med inflytelserika stater. Parlamentet anser att det även i fortsättningen bör delta regelbundet i det nya FN-rådets möten.

26.    Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över FN-rådets svaga resolution om Darfur. Darfurkonflikten påverkar i allt högre grad stabiliteten i Centralafrika och utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Det är beklagligt att delegationen från FN:s råd för mänskliga rättigheter hindrades från att komma in i Sudan på grund av att myndigheterna inte beviljade dem visum. Parlamentet anser att världssamfundets främsta prioritering måste vara att omedelbart sätta stopp för spridningen av våldet och att skydda befolkningen i Darfur. Långvarig säkerhet kan endast garanteras genom en politisk lösning av tvisterna i regionen. Parlamentet uppmanar både rådet och kommissionen att tillsammans med FN:s råd för mänskliga rättigheter arbeta för att utarbeta en heltäckande fredsstrategi där samtliga parter deltar. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bli bättre på att använda sitt inflytande inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. FN:s råd för mänskliga rättigheter uppmanas att i enlighet med rapporten från sin särskilda delegation vidta lämpliga och kraftfulla åtgärder som svar på den humanitära katastrofen i Darfur.

27.    Europaparlamentet ger uttryck för sin oro över de svårigheter som EU-medlemsstaterna har ställts inför när det gäller att tillsammans med Islamiska konferensen (OIC) enas om en rad resolutioner från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Den fortfarande olösta konflikten mellan Israel och Palestina är ett stort hinder för ett positivt samarbete.

28.    Europaparlamentet ger uttryck för sin oro över hur vanliga palestinier kommer att drabbas av EU:s beslut att skjuta upp stödet till befolkningen, direkt eller via den palestinska myndigheten, till följd av att den palestinska myndigheten inte har uppfyllt de legitima villkoren. Parlamentet begär en utökning av den tillfälliga internationella mekanismen och ett fortsatt proaktivt sökande efter en godtagbar kontext som gör det möjligt att återuppta direktstödet.

29.    Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över bristen på positiva resultat i processen för att få till stånd en frigivning av, eller garantera en rättvis rättegång för, de fem bulgariska sjuksköterskor och den palestinska läkare som har fängslats och – på grundval av bekännelser som gjorts efter hård fysisk tortyr – dömts till döden av den libyska regimen för att avsiktligt ha smittat barn med aidsviruset. Trots kommissionens pågående ansträngningar för att lösa frågan med hjälp av politisk dialog och genom att erbjuda de drabbade barnen läkarvård är den libyska regimen lika trotsig som tidigare och fortsätter att göra provocerande uttalanden i medierna. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet kommissionen att se över sin politik gentemot Libyen för att hitta en effektivare strategi för att snabbt lösa frågan och få ett slut på åtta års lidande och uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

30.    Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter att undersöka hur de kan utnyttja debattiden på ett effektivare sätt.

31.    Europaparlamentet är oroat över att det, trots att rådets arbetsgrupp om mänskliga rättigheter (COHOM) har ökat antalet möten, krävs mer tid och resurser för att nå EU:s målsättningar när det gäller FN:s råd för mänskliga rättigheter. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att stärka de tillgängliga personalresurserna i Genève.

32.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte stödja länder som begår grova och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratin som kandidater till ansvarsposter i internationella forum. Medlemsstaterna uppmanas också att inleda förhandlingar med likasinnade inflytelserika länder i syfte att förhindra att sådana länder väljs till sådana poster. Parlamentet stöder kravet på att alla kandidatländer skall samarbeta inom ramen för de särskilda förfarandena och övriga mekanismer inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. I detta sammanhang uppmanar parlamentet än en gång medlemsstaterna att stödja införandet av medlemskriterier som skulle koppla anslutning till FN:s råd för mänskliga rättigheter till medlemsstaternas skyldighet att utfärda en stående inbjudan till FN:s mekanismer.

33.    Europaparlamentet uppmanar rådet att använda den typ av riktade sanktioner som infördes mot den vitryska regimen för att bestraffa personer som har ett extra stort ansvar för att de mänskliga rättigheterna har kränkts i andra länder.

34.    Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet att förklara hur Vitryssland kunde väljas till Internationella arbetsorganisationens (ILO) styrelse i juni 2005 när fyra stora EU‑medlemsstater är permanenta medlemmar av denna styrelse. Rådet uppmanas också att förklara de diplomatiska demarscher som föregick detta val och om det övervägde att motsätta sig Vitrysslands medlemskap.

35.    Europaparlamentet noterar bekymrat att det i slutsatserna i en rapport från en FN‑ledd expertgrupp som publicerades i oktober 2006 angavs att konfliktdiamanter från Elfenbenskusten infiltrerar den lagliga diamanthandeln via Ghana, som deltar i Kimberleyprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sin ställning som ordförande för Kimberleyprocessen under 2007 till att stärka de mekanismer som är avsedda att begränsa flödet av konfliktdiamanter. Parlamentet rekommenderar kommissionen att arbeta för att skapa samförstånd om att alla diamanthandelns sektorer måste bli skyldiga att införa system som kan spåra diamanter från gruvorna till detaljistledet, att föra en ansvarsfull och öppen politik med garantier som verifieras av en oberoende granskare samt att förbättra tillförlitligheten i rådiamantstatistiken så att man tillräckligt snabbt kan göra effektiva analyser och upptäcka om det pågår någon handel med konfliktdiamanter.

36.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att godkänna Oslodeklarationen av den 23 februari 2007 som har undertecknats av 46 länder som strävar efter att 2008 ingå ett internationellt avtal om att förbjuda användning, transport och lagring av klusterbomber i överensstämmelse med principerna i internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på EU-nivå vidta åtgärder för att se till att de olika medlemsstaterna följer Österrikes och Belgiens exempel och förbjuder klusterbomber och på internationell nivå se till att de länder som fortfarande inte har undertecknat Oslodeklarationen nu gör detta.

37.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta sina kraftfulla insatser för att främja en allmän ratificering av Romstadgan och se till att genomförandelagstiftningen för Internationella brottmålsdomstolen antas i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/GUSP av den 16 juni 2003 om den internationella brottmålsdomstolen[12] och handlingsplanen. Parlamentet välkomnar att Tchad nyligen har ratificerat Romstadgan, vilket innebär att det totala antalet stater som är parter till konventionen uppgår till 104 från och med den 1 januari 2007. Parlamentet uppmanar Tjeckien, den enda medlemsstat som ännu inte har ratificerat Romstadgan, att göra det omedelbart. I samma anda uppmanas rådet och kommissionen att uppmuntra tredjeländer att i sina länder främja övergångsmekanismer på rättsområdet som ett steg mot att ge rättvisa åt dem som har drabbats av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

38.    Europaparlamentet välkomnar att hänvisningar till Internationella brottmålsdomstolen har infogats i ett flertal av de nya handlingsplaner som ingår i den europeiska grannskapspolitiken (för Egypten, Jordanien, Moldavien, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Libanon och Ukraina) och förhandlas inom ramen för andra nya handlingsplaner samt partnerskaps- och samarbetsavtal med ett flertal länder. Parlamentet stöder till fullo kommissionens finansiering via Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) av det arbete som bland annat utförs av organisationerna Coalition for the International Criminal Court, No Peace Without Justice, International Federation for Human Rights och Parliamentarians for Global Action för att främja ratificeringen och genomförandet av Romstadgan.

39.    Europaparlamentet erkänner att det ur ett globalt perspektiv skulle ha mycket stor betydelse om Förenta staterna ratificerade Romstadgan. Parlamentet uppmanar återigen rådet och kommissionen att utnyttja alla tillgängliga mekanismer för att uppmuntra Förenta staterna att underteckna och ratificera Romstadgan och att även avråda Förenta staterna från att aktivt hindra andra länder att ratificera denna stadga och från att föreslå tredjeländer parallella överenskommelser som exempelvis bilaterala undantagsavtal.

40.    Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att samarbeta fullt ut inom ramen för de internationella brottmålsmekanismerna, i synnerhet när det gäller att ställa flyktingar inför rätta.

41.    Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att aktivt bidra till tillfälliga internationella rättsmekanismer, särskilt de som erhåller frivilliga bidrag.

42.    Europaparlamentet betonar att ovan nämnda tillfälliga rättsmekanismer under alla omständigheter måste respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, eftersom detta är det enda sättet att trygga rättvisa för offren och förhindra att de grövsta kränkningarna av mänskliga rättigheter fortsätter att vara ostraffade.

Resultat av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter

43.    Europaparlamentet uppskattar de pågående insatserna för att genomföra de metoder och politiska prioriteringar som anges i de fem EU-riktlinjerna för mänskliga rättigheter samt utarbetandet av en konsekvensbedömning av de enskilda riktlinjerna för att bedöma hur effektiva de varit när det gäller att åstadkomma förändringar i tredjeländer. Parlamentet är oroat över de regelbundna rapporterna om att EU-medlemsstaternas ambassader och beskickningar i tredjeländer har liten eller ingen kunskap om dessa riktlinjer.

44.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att all dess personal, särskilt de som arbetar på det utvecklingspolitiska området, har tillräcklig kunskap om riktlinjerna för mänskliga rättigheter. Det finns ett behov av en ökad öppenhet när det gäller det sätt som de olika riktlinjerna fungerar på, däribland återkoppling till enskilda fall och information om åtgärder som har vidtagits av icke-statliga organisationer. Det bör göras regelbundna och öppna utvärderingar av genomförandet av EU-riktlinjerna och parlamentet bör vara delaktigt för att kunna spela en aktiv roll när det gäller ansvarsskyldigheten.

45.    Europaparlament berömmer det tyska ordförandeskapets åtagande att upprätta människorättsliga riktlinjer för EU om barnets rättigheter. Ordförandeskapet uppmanas att höra parlamentet, kommissionen och det civila samhället om detaljerna i sådana riktlinjer och, vid behov, samordna detta med det kommande portugisiska ordförandeskapet för att avsluta arbetet med att införa dessa riktlinjer. Syftet bör vara att effektivt eliminera barnarbete och huvudsakligen fokusera på att undervisa och uppfostra barn, vilket är ett av millennieutvecklingsmålen.

46.    Europaparlamentet konstaterar att EU:s riktlinjer relaterar till olika länder på olika sätt och att det krävs individuella planer för att genomföra riktlinjerna för olika förhållanden.

47.    Europaparlamentet konstaterar att EU:s särskilda representanter och beskickningar utomlands har ett ansvar för att främja EU:s riktlinjer, och uppmanar till en mer aktiv taktik för att främja riktlinjerna på alla nivåer. Parlamentet understryker resurs‑ och personalproblemen inom EU:s beskickningar i tredjeländer när det gäller medvetandehöjande, övervakning och genomförande av riktlinjerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas företrädare i tredjeländer och kommissionens delegationer att effektivisera sin samordning och ha gemensamma strukturer och personal för att skapa genuina ”EU-ambassader” runtom i världen och därigenom ta sitt ansvar för de mänskliga rättigheterna.

Dödsstraff

48.    Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapen att fortsätta med strategin att främja avskaffandet av dödsstraff genom att prioritera ett bestämt antal länder där det finns utsikter till en positiv förändring av ländernas politik på detta område.

49.    Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapen att avslöja vilka länder de har för avsikt att inrikta sig på inom ramen för EU:s riktlinjer om dödsstraff under kampanjen ”länder som befinner sig vid en vändpunkt”, som inriktas på stater vilkas dödsstraffsrelaterade politik håller på att ändras. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att skapa större stöd för de åtgärder som FN:s nuvarande generalförsamling vidtar för att åstadkomma ett universellt moratorium för dödsstraff som leder till att det avskaffas helt, även utfärdandet av dödsdomar. Parlamentet uppmanar rådet att uppdatera riktlinjerna, som härrör från 1998, så att nya faktorer och strategier som har utvecklats sedan dess kan beaktas.

50.    Europaparlamentet föreslår att rådet ser över riktlinjerna och att man i denna översyn ser till att EU kan ingripa med avseende på ”länder som ger upphov till särskild oro”, som inte faller under FN:s minimistandarder enligt riktlinjerna.

51.    Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapet att uppmuntra de länder som ännu inte har undertecknat och ratificerat det andra frivilliga protokollet till den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter att göra detta och att likaså uppmana de medlemsstater som inte har undertecknat protokoll nr 13 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket handlar om dödsstraff[13], att göra det. Parlamentet bekräftar i detta avseende att riktlinjerna om dödsstraff skulle kunna genomföras mer samstämmigt om medlemsstaterna undertecknade och ratificerade dessa protokoll och konventioner.

52.    Europaparlamentet välkomnar den tredje världskongressen mot dödsstraff som anordnades i Paris (den 1–3 februari 2007) och ansluter sig till dess slutförklaring. Parlamentet har för avsikt att följa upp kongressen, särskilt genom att utveckla den parlamentariska dimensionen i den globala kampanjen mot dödsstraff och ta upp denna fråga genom sina interparlamentariska delegationer och deltagandet i gemensamma parlamentariska församlingar. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utnyttja alla möjligheter att stödja bildandet av regionala koalitioner för avskaffande av dödsstraff, med särskild inriktning på arabländerna.

53.    Europaparlamentet välkomnar – som ett bra exempel på effektiv tillämpning av EU:s riktlinjer om dödsstraff – den samordnade och offentliga reaktionen från EU:s representationer i Peru på förslagen att utvidga tillämpningen av dödsstraff i detta land, vilket strider mot den peruanska konstitutionen och den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

54.    Europaparlamentet välkomnar Europaparlamentets, kommissionens, de berörda medlemsstaternas och de icke-statliga organisationernas samordnade och effektiva agerande – både på det politiska och på det diplomatiska planet – för att få till stånd ett suveränt beslut av Pakistans president att omvandla dödsstraffet för Mirza Tahir Hussain, en brittisk medborgare som har avtjänat 18 år i fängelse i väntan på avrättning i Pakistan, och frige honom. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att ta upp enskilda fall enligt riktlinjerna om dödsstraff och rekommenderar att rådet och kommissionen utnyttjar den parlamentariska dimensionen på ett effektivt sätt i det här avseendet, i synnerhet genom ändamålsenliga insatser av interparlamentariska delegationer i god tid.

Tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling

55.    Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet den 22 juni 2006 av det frivilliga protokollet till konventionen mot tortyr, och konstaterar att endast 19 EU-medlemsstater har undertecknat protokollet och endast 9 har ratificerat protokollet[14] hittills. Alla EU‑medlemsstater som ännu inte har undertecknat och ratificerat konventionen mot tortyr uppmanas att göra det under det kommande året.

56.    Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den internationella konvention för skydd av alla personer mot påtvingat försvinnande som Förenta nationernas generalförsamling antog den 20 december 2006 och öppnade för undertecknande den 6 februari 2007. Parlamentet ber alla EU:s medlemsstater att snarast underteckna och ratificera den.

57.    Europaparlamentet rekommenderar att EU fortsätter att ta upp enskilda fall av tortyr enligt riktlinjerna om tortyr på samma sätt som har gjorts med fall av dödsdomar i enlighet med riktlinjerna om dödsstraff.

58.    Europaparlamentet samtycker till rådets beslut att göra villkoren i vissa demarscher offentliga och anser att detta beslut är ett steg mot ökad öppenhet. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att särskilt beakta slutsatserna och rekommendationerna från parlamentets undersökning om genomförandet av EU:s riktlinjer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

59.    Parlamentet understryker att användningen av politiska dialoger, förklaringar och demarscher när det gäller det faktiska bruket av tortyr har varit minimalt trots att dessa riktlinjer antogs redan 2001. Parlamentet uppmanar framtida ordförandeskap att genomföra en utvärdering av och planering för riktlinjerna om tortyr. Parlamentet uppmanar även rådet att ta hänsyn till de rekommendationer som görs i den studie av frågan som rådets underkommitté har begärt i kommande utvärderingar av dessa riktlinjer, och uppmanar EU att bredda tillämpningsområdet, särskilt genom att utarbeta ett förfarande för att identifiera och genomföra demarscher för enskilda fall i utvalda länder.

60.    Europaparlamentet rekommenderar det tyska och det portugisiska ordförandeskapet att fortsätta systemet med demarscher om tortyr när och var detta är relevant. Parlamentet understryker emellertid att enbart demarscher inte är tillräckligt och att andra kompletterande åtgärder bör genomföras konsekvent efter en djupgående analys av de lokala situationerna, till exempel genom att stärka förbindelserna med grupper från civilsamhället som arbetar med frågor som rör tortyr och misshandel, överväga effektiva sätt att inrikta sig på enskilda fall av tortyr och misshandel – utöver de fall som involverar välkända människorättsförsvarare – och garantera samstämmighet och kontinuitet i de åtgärder som vidtas av EU-beskickningar som engagerar sig i kampen mot tortyr och misshandel i tredjeländer.

61.    Europaparlamentet betonar att den regelbundna närvaron av ordförandeskapet eller rådets sekretariat i de relevanta FN-kommittéerna samt ytterligare samarbete med Europarådet och dess kommitté för förhindrande av tortyr kan ge ett betydande och materiellt bidrag till beslutsprocessen om demarscher mot vissa länder.

62.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta systemet med demarscher när det gäller EU:s samtliga internationella partner i fråga om ratificeringen av internationella konventioner om förbud mot tortyr och misshandel, liksom bestämmelserna om rehabilitering av överlevande tortyroffer. Parlamentet uppmanar EU att inom ramen för sin människorättspolitik ge kampen mot tortyr högsta prioritet, i första hand genom att stärka tillämpningen av EU:s riktlinjer och övriga EU‑instrument, som exempelvis Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter och genom att se till att EU:s medlemsstater avstår från att använda diplomatiska försäkringar när det gäller tredjeländer där det finns en reell risk för människor att utsättas för tortyr eller misshandel.

63.    Europaparlamentet slår fast att könsstympning av kvinnor är en kränkning av den mänskliga rättigheten till fysisk integritet och är bestört över försöken att placera sådan stympning i samma kategori som normala medicinska förfaranden.

Barn och väpnade konflikter

64.    Europaparlamentet välkomnar utnämnandet av en särskild representant för FN:s generalsekreterare för barn och väpnade konflikter i april 2006. Den särskilda representanten har mandat att utarbeta strategier för att ge ett konkret skydd för barn som drabbas av väpnade konflikter och garantera fullständigt genomförande av internationella standarder och normer för skydd av barn.

65.    Europaparlamentet välkomnar den franska utrikesministerns och Unicefs gemensamma konferens om temat ”Befria barn från krig” i februari 2007 och antagandet av Parisprinciperna och riktlinjerna för barn som är anslutna till väpnade styrkor eller väpnade grupper, detta som ett viktigt steg för att motivera världssamfundet att främja skyddet för barn, öka medvetenheten och göra frågan om barn i väpnade konflikter till ett centralt inslag i fredsbevarande och fredsuppbyggande åtgärder.

66.    Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera tilläggsprotokollen till konventionen om barnets rättigheter.

67.    Europaparlamentet välkomnar den genomförandestrategi som antogs i april 2006 av det österrikiska ordförandeskapet, där särskilda rekommendationer för åtgärder fastställs, och att människorättsliga frågor systematiskt skall beaktas i ett tidigt skede av planeringen av åtgärder inom ramen för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Parlamentet lovordar det finländska ordförandeskapets insatser för att förverkliga genomförandestrategin. Parlamentet beklagar att de politiska verktyg som EU förfogar över (såsom demarscher och politiska dialoger) inte har tillämpats fullt ut sedan riktlinjerna antogs 2003.

68.    Europaparlamentet betonar att det är viktigt att man inte bara fortsätter att inrikta sig på genomförandestrategin utan även på riktlinjerna, eftersom riktlinjerna är mer holistiska. Parlamentet beklagar att det finländska ordförandeskapet endast genomförde ett litet fåtal demarscher och andra åtgärder när det gäller EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter och inte tillämpade genomförandestrategin. Parlamentet vidhåller att EU:s övervakning av och rapportering om riktlinjerna om barn och väpnade konflikter måste hålla hög kvalitet och vara djupgående. Parlamentet uppmanar kommissionen och den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att se till att framtida ordförandeskap är fullt medvetna om genomförandestrategin.

69.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en förteckning med frågor för EU:s beskickningschefer till stöd för den regelbundna rapporteringen, och ber kommissionen och rådet att utarbeta en förteckning över kriterier för att fastställa om ett land utgör en ”prioritering”. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utöka samråden med intressenter för att lyssna till deras åsikter. Kommissionen och rådet uppmanas också att utarbeta ett dokument, vilket föreslås i rekommendationerna för genomförandestrategin, som innehåller förslag om hur resolution 1612 (2005) från FN:s säkerhetsråd skall genomföras.

70.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre återspegla syftet med riktlinjerna genom att integrera riktlinjerna om barn och väpnade konflikter på alla områden, däribland i utvecklingssamarbetet.

71.    Europaparlamentet välkomnar den inbjudan att lämna förslag som kommissionen gick ut med i början av 2006 i syfte att välja ut projekt för finansiering som handlar om att bekämpa handel med kvinnor och barn och sträva efter att värna om rättigheterna för utsatta grupper i väpnade konflikter, särskilt barn.

72.    Europaparlamentet välkomnar också antagandet i december 2006 av EU-konceptet för stöd till demobilisering, avväpning och återintegrering, som innehåller kraftfulla och systematiska hänvisningar till barn, och EG:s stöd (via ECHO) till den Unicef-ledda översynen av ”Kapstadsprinciperna” om demobilisering, avväpning och återintegrering av barn.

Människorättsförsvarare

73.    Europaparlamentet betonar att ett fullständigt genomförande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare måste prioriteras och att rådets rekommendationer, som antogs i juni 2006 efter det österrikiska ordförandeskapets första översyn av riktlinjernas genomförande, måste följas upp med konkreta åtgärder. Parlamentet uppmanar rådet att främja en lämplig uppföljning av demarscher och utvärderingar av effekterna av de åtgärder som har vidtagits för att hjälpa enskilda personer, genom att inrätta en central databas för EU:s demarscher.

74.    Europaparlamentet betonar att EU måste öka medvetenheten bland alla EU-aktörer i Bryssel, i huvudstäder och på beskickningar om existensen, syftet, innehållet och den operativa tillämpningen av riktlinjerna. Parlamentet instämmer i att syftet med de interna medvetandehöjande åtgärderna bör vara att skapa en djupare förståelse för människorättsförsvararnas arbete. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att anordna utbildningsseminarier för regionala enheter och personal vid delegationer, ambassader och konsulat om tillämpningen av dessa riktlinjer och låta människorättsförsvarare delta i ett tidigt skede samt att utbyta god praxis när det gäller tillhandahållande av ekonomiskt och icke-ekonomiskt stöd till människorättsförsvarare. Parlamentet anser vidare att tanken om att utfärda viseringar för människorättsförsvarare som svävar i allvarlig fara, som har förts fram av rådet, bör vara en viktig prioritering.

75.    Europaparlamentet betonar vikten av att göra handboken för genomförandet av riktlinjerna tillgänglig för människorättsförsvarare ute på fältet, och uppmanar rådets arbetsgrupp för mänskliga rättigheter att sprida översättningar av EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare på EU-språk som är lingua franca i tredjeländer och på centrala språk som inte är EU-språk för regionala enheter och ambassader eller delegationer. Parlamentet betonar vidare att EU:s beskickningar måste nå ut till lokala människorättsförsvarare på ett mer aktivt sätt.

76.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att systematiskt ta upp situationen för människorättsförsvarare i alla politiska dialoger, däribland bilaterala dialoger med EU:s medlemsstater. Rådet uppmanas att systematiskt informera parlamentet om genomförandet av riktlinjerna ute på fältet och göra parlamentet fullständigt delaktigt i utvärderingen av dessa dialoger. Parlamentet välkomnar att en av prioriteringarna inom Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter är skyddet av människorättsförsvarare, vilket inkluderar införandet av brådskande skyddsåtgärder från EU:s sida. Parlamentet välkomnar även initiativet till en global EU‑kampanj för att stödja kvinnliga människorättsförsvarare. Parlamentet har tagit del av rapporterna och rekommendationerna från FN:s särskilda representant för människorättsförsvarare.

Riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter och erkända samråd med tredjeländer

77.    Europaparlamentet understryker att Europeiska unionens globala strategi för att främja mänskliga rättigheter och demokrati inte enbart kan grunda sig på bilaterala eller multilaterala förbindelser mellan stater, utan så långt möjligt måste involvera och omfatta icke-statliga aktörer, däribland parlamentsledamöter, akademiker, intellektuella, journalister, försvarare av demokratiska värden, aktivister, ledare för icke-statliga organisationer och opinionsbildare.

78.    Europaparlamentet välkomnar att rådet har utarbetat ett dokument med en översikt över dialoger och samråd om mänskliga rättigheter, och uppmanar rådet att beakta det initiativbetänkande som parlamentet för närvarande utarbetar om utvärderingen av dialoger om mänskliga rättigheter och samråd med tredjeländer. I detta sammanhang beklagar parlamentet att rådets utvärdering sekretessbelades och uppmanar rådet att reagera positivt på förslaget att tillsammans med parlamentet utarbeta ett konfidentiellt system där utvalda ledamöter av Europaparlamentet kan hållas underrättade om hemligstämplad verksamhet. Parlamentet föreslår återigen att ett sådant system skulle kunna utformas efter systemet för att hålla utvalda ledamöter av Europaparlamentet informerade om hemligstämplat material om säkerhet och försvar. Parlamentet anser att dialoger om mänskliga rättigheter allmänt sett bör planeras och föras på ett öppet sätt, med en strävan efter att finna lämpliga medel för att nå detta mål.

79.    Europaparlamentet betonar att den människorättsliga dialogen mellan EU och Kina måste stärkas och förbättras betydligt. Parlamentet välkomnar att Kina nu har beslutat att alla dödsstraffsärenden skall omprövas av högsta domstolen, men det är fortfarande oroväckande att Kina fortfarande står för de flesta avrättningarna i världen. Kinas rykte när det gäller mänskliga rättigheter ger fortfarande upphov till allvarlig oro. Parlamentet uppmanar rådet att lämna en mer detaljerad redogörelse till parlamentet i plenum efter diskussioner, och betonar behovet av att upprepa frågor som har tagits upp i tidigare dialoger. Parlamentet stöder kommissionen och rådet i deras nuvarande överväganden om hur dialogen kan förbättras, men konstaterar att det, trots betydande ekonomiska reformer, fortfarande kvarstår politiska och människorättsliga farhågor när det gäller frågor som till exempel politisk internering, tvångsarbete, yttrandefrihet och religionsfrihet, religiösa och etniska minoriteters rättigheter, systemet med arbetsläger (laogai) och påståendena om stölder av organ för transplantation. Parlamentet konstaterar att dessa farhågor bör uppmärksammas mer i samband med förberedelserna för Olympiska spelen i Peking. Parlamentet uppmanar EU att se till att dess handelsförbindelser med Kina är beroende av reformer på människorättsområdet. Rådet uppmanas i detta sammanhang att genomföra en omfattande utvärdering av människorättssituationen innan det upprättar några nya partnerskaps- och samarbetsavtal. Rådet och kommissionen uppmanas också att ta upp frågan om Tibet och att aktivt stärka dialogen mellan Kinas regering och Dalai Lamas sändebud.

80.    Europaparlamentet är mycket oroat över att dialogen om mänskliga rättigheter med Iran har legat nere sedan den avbröts 2004 på grund av bristande samarbete från Irans sida, och beklagar att inga framsteg har gjorts enligt rådet. Parlamentet uppmanar Iran att återinträda i dialogen och att, med hjälp av EU, fastställa riktmärken som syftar till verkliga förbättringar på området. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra alla åtgärder som krävs inom ramen för Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter för att främja kontakter och samarbete med det iranska civilsamhället och stödja demokrati och mänskliga rättigheter ytterligare. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att situationen i fråga om mänskliga rättigheter har försämrats i Iran och framhåller särskilt det intensifierade förtrycket av människorättsförsvarare. Parlamentet beklagar samtidigt att Iran fortsätter att använda dödsstraff under omständigheter som bryter mot internationella normer och fördömer i synnerhet avrättningarna av ungdomsbrottslingar. Parlamentet uppmanar rådet att framföra sin oro över situationen i fråga om mänskliga rättigheter i landet i alla sina kontakter med den iranska regeringen och att koncentrera sina insatser för att skydda människorättsförsvarare, särskilt kvinnor, samt att övertala landet att omedelbart införa ett moratorium för avrättningar som ett första steg mot ett avskaffande.

81.    Europaparlamentet konstaterar att EU:s människorättsliga samråd med Ryssland fortsätter. Parlamentet stöder rådet i dess strävan att utveckla detta samråd till en uppriktig och genuin dialog om mänskliga rättigheter mellan EU och Ryssland och efterlyser Europaparlamentets liksom europeiska och ryska icke-statliga organisationers delaktighet i en sådan process. Parlamentet beklagar att EU endast har nått begränsade framgångar när det gäller att åstadkomma en politisk förändring efter att ha tagit upp svåra frågor som situationen i Tjetjenien, domarnas straffrihet och oberoende, behandlingen av människorättsförsvarare, mediernas oberoende och yttrandefriheten, behandlingen av etniska minoriteter, respekt för rättsstatsprincipen och människorättsligt skydd i de väpnade styrkorna, diskriminering på grund av sexuell läggning och andra frågor. Den ryska lagstiftning som begränsar icke-statliga organisationers verksamhet är oroväckande. Parlamentet beklagar att många journalister och människorättsförsvarare har hotats och är fortfarande bestört över det kallblodiga mordet på Anna Politkovskaja. Parlamentet förväntar sig att Ryssland kommer att vidta ytterligare åtgärder för att skydda yttrandefriheten och journalisters och människorättsförsvarares säkerhet. Parlamentet anser i detta sammanhang att Rysslands samarbete FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter och ratificeringen av alla relevanta konventioner om mänskliga rättigheter bör prioriteras av EU. Parlamentet är oroat över påståendena om att den ryska regeringen står bakom förgiftningen av Alexander Litvinenko, som avled i London i november 2006. Parlamentet uttrycker sin oro över de nya anklagelser som framförts mot Yukos före detta chef Michail Chodorkovskij, som fängslades 2003, och är likaså oroat över den påstådda behandlingen av honom under häktningstiden. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta upp sådana fall med de ryska myndigheterna på högsta nivå och i det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland. Kommissionen uppmanas också att fastställa tydligare skyldigheter och effektivare övervakningsmekanismer som komplement till klausulen om mänskliga rättigheter för att åstadkomma en verklig förbättring av situationen i fråga om mänskliga rättigheter i landet.

82.    Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som rådet, kommissionen och Europaparlamentet hittills har gjort för att bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter i Vitryssland. Parlamentet betonar att denna politik bör fortsätta med särskild kraft när det gäller kränkningar av yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten, liksom kränkningar av nationella minoriteters rättigheter. Parlamentet framhåller behovet av att stödja den politiska oppositionen, som utsätts för förtryck.

83.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inrätta underkommitté för mänskliga rättigheter med alla grannländer i syfte att främja mänskliga rättigheter och demokrati, såsom har gjorts med Marocko och Jordanien och såsom nu planeras för Egypten, Tunisien och Libanon. Parlamentet upprepar sitt krav på delaktighet i förberedelserna av dessa möten och att bli vederbörligen informerat om resultaten av dem.

84.    Europaparlamentet välkomnar försöken att inleda en dialog om mänskliga rättigheter med Uzbekistan, men konstaterar att detta inte har varit möjligt på grund av Uzbekistans oförmåga att närma sig en sådan dialog på ett konstruktivt sätt. Parlamentet anser i detta sammanhang att en dialog om mänskliga rättigheter med Uzbekistan inte får leda till att sanktionerna mot landet hävs om det inte görs några framsteg i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Rådet uppmanas därför att genomföra en omfattande utvärdering av människorättssituationen innan det fattar något beslut.

85.    Europaparlamentet är övertygat om att framstegen i sexpartssamtalen under den senaste tiden kommer att bidra till ett gynnsammare politiskt klimat som gör att dialogen om mänskliga rättigheter med Folkrepubliken Kina kan återupptas. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att med kraft sträva efter detta mål i sina kontakter och förhandlingar med Folkrepubliken Kina.

86.    Europaparlamentet noterar kommissionens och rådets förhandlingar om Turkiets väg mot anslutning och de problem som man har ställts inför. Parlamentet är särskilt oroat över de begränsade framsteg som hittills gjorts och behovet av större fokusering på människorättsliga frågor i Turkiet, särskilt när det gäller religionsfrihet för alla religiösa samfund och deras fulla äganderätt, skyddet för minoriteter, yttrandefrihet och människorättssituationen för befolkningen av kurdiskt ursprung i de sydöstra delarna av landet. Parlamentet fördömer det tragiska mordet på journalisten Hrant Dink i januari 2007, vilket är ett exempel på de ökande nationalistiska strömningarna bland vissa grupper i Turkiet. Det är emellertid glädjande att mordet fördömdes starkt runtom i landet, bland annat av regeringen, och att gärningsmännen greps snabbt. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att ändra artikel 301 i den turkiska strafflagen, som klart begränsar yttrandefriheten i medierna.

87.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, särskilt i situationer efter konflikter, däribland i situationer där våldtäkt av kvinnor och flickor har använts som ett vapen i krigföringen och där våld mot kvinnor fortfarande är utbrett, beakta partnerländernas insatser för att ta itu med tidigare kränkningar av de mänskliga rättigheterna som bevis för deras nuvarande engagemang i människorättsliga frågor.

88.    Europaparlamentet understryker att EU:s institutioner i dialoger och samråd om mänskliga rättigheter bör ta upp alla farhågor de har om kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt fall av diskriminering. Parlamentet betonar att sådana dialoger och samråd har stor betydelse om kränkningarna är utbredda och/eller systematiska, och medger att internationella påtryckningar kan spela en viktig roll när det gäller att förhindra ytterligare kränkningar.

89.    Europaparlamentet konstaterar med oro att dess deltagande inte alltid är så omfattande som det borde vara i dialoger och samråd om mänskliga rättigheter. Rådet och kommissionen uppmanas att låta fler ledamöter av Europaparlamentet delta i dialogerna.

Allmän granskning av rådets och kommissionens samt de två ordförandeskapens verksamhet

90.    Europaparlamentet berömmer samarbetet mellan det finländska och det österrikiska ordförandeskapet i syfte att garantera ett konsekvent synsätt på frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet hoppas att de tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen fortsätter denna samarbetsprocess.

91.    Europaparlamentet stöder rådets och kommissionens ståndpunkt mot de pågående människorättsliga och demokratiska kränkningarna i Burma/Myanmar och EU:s engagemang för att nå sina mål, nämligen att få till stånd en legitim och demokratiskt vald civil regering som respekterar de mänskliga rättigheterna för sin befolkning och återställer normala förbindelser med världssamfundet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka EU:s gemensamma ståndpunkt genom att vidta effektivare och riktade sanktioner mot bakgrund av att situationen i Burma/Myanmar fortsätter att försämras. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att – som en del av den gemensamma ståndpunkten – engagera sig mer aktivt i Aseanländerna och de stater som gränsar till Burma/Myanmar för att uppmana dem att använda sitt inflytande på ett ansvarsfullt sätt i syfte att åstadkomma en positiv förändring. Parlamentet kräver att FN:s råd för mänskliga rättigheter tar aktiva initiativ som till exempel att hålla en särskild session om den här frågan. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att försöka förmå Kina, Indien och andra länder som fortsätter att förse militärjuntan med vapen och annat stöd att avstå ifrån detta och hjälpa världssamfundet i dess ansträngningar att skapa förändringar till det bättre i Burma/Myanmar. Parlamentet noterar de insatser som gjorts hittills av FN:s säkerhetsråd som svar på den fortsatta humanitära krisen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att söka konsensus med Kina, Ryssland och Sydafrika om en bindande resolution, i vilken man kräver en meningsfull trepartsdialog mellan Statens råd för fred och utveckling, Nationella Demokratiförbundet och de etniska nationaliteterna, samt om frigivning av alla politiska fångar, däribland Aung San Suu Kyi.

92.    Europaparlamentet beklagar att rådet och kommissionen inte har vidtagit några beslutsamma åtgärder för att övertyga Etiopiens regering att omedelbart och villkorslöst frige alla parlamentsledamöter och andra politiska fångar och fullgöra sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner om de många resolutioner om Etiopien som Europaparlamentet har antagit sedan det etiopiska valet 2005, som övervakades av EU, främst den senaste som antogs i november 2006[15].

93.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att uppmuntra och stödja Senegals regering i dess ansträngningar för att underlätta utlämningen av Hissène Habré till Belgien, så att han kan ställas till svars för de rättsliga anklagelserna om omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

94.    Europaparlamentet erkänner de avsevärda konsekvenserna av det pågående kriget i Irak och att den rådande bräckliga politiska situationen är mycket komplex. Parlamentet hänvisar till de betänkanden och resolutioner som det har antagit om Irak och de rekommendationer som dessa innehåller och uppmanar rådet och kommissionen att kontinuerligt utvärdera hur EU kan spela en mer konstruktiv roll för att skapa stabilitet i Irak. Parlamentet noterar med fullständig häpnad att ECHO tillfälligt har upphävt det humanitära stödet till Irak, trots den katastrofala situation som det lidande irakiska folket och irakiska flyktingar befinner sig i.

95.    Europaparlamentet berömmer kommissionen för att den har lyft fram problemet med människohandel i EU och kräver att erforderliga åtgärder vidtas för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ställa de medlemsstater som inte har uppfyllt de överenskomna konventionerna och direktiven om bekämpningen av människohandel till svars, särskilt rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna[16]. Parlamentet betonar också att man i kampen mot människohandeln bör anta en strategi för att respektera offrens mänskliga rättigheter. Parlamentet berömmer särskilt det österrikiska ordförandeskapet för att ha anordnat ett antal initiativ för bekämpning av människohandel, däribland en expertkonferens på EU-nivå i juni 2006 om genomförandet av EU:s plan för att bekämpa och förhindra människohandel. Parlamentet noterar de slutsatser och rekommendationer som blev resultatet av detta tvådagarsevenemang.

96.    Europaparlamentet beklagar att det finländska ordförandeskapet inte arrangerade ett fjärde möte för EU-nätverket av kontaktpunkter för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, som är ett ovärderligt instrument för att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller att utreda internationella brott och väcka åtal på nationell nivå. Parlamentet uppmärksammar rådets åtagande i slutsatserna om EU‑nätverket att arrangera ett möte under varje ordförandeskap och uppmanar till effektivt genomförande av slutsatserna från EU-nätverkets tidigare möten. Parlamentet uppmanar varje ordförandeskap att göra detta till ett standardinslag i sina program.

97.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Mot en EU‑strategi för barnets rättigheter” (KOM(2006)0367). Parlamentet hoppas att kommissionen därigenom lägger en solid grund för en effektivare och mer heltäckande politik som är utformad för att skydda barnets mest grundläggande rättigheter. Parlamentet är dock oroat över den ökande bristen på respekt för barns rättigheter som visas på internationell nivå.

98.    Europaparlamentet beklagar att det okontrollerade våldet i Darfur har fortsatt och att regeringen i Sudan inte har ställts till svars för sina upprepade misslyckanden med att följa internationella krav och skydda medborgarna mot våld. Parlamentet välkomnar den senaste tidens domar i Internationella brottmålsdomstolen. Europaparlamentet beklagar att EU inte har vidtagit fler ensidiga åtgärder när det gäller krisen i Darfur och inte har ansträngt sig mer för att övertala Sudans regering att godta en internationell fredsbevarande styrka. Parlamentet betonar att det krävs ett ihållande diplomatiskt tryck för att visa Sudans regering att dess muntliga åtaganden måste följas av heltäckande och varaktiga ansträngningar för att stoppa våldet i Darfur, och att världssamfundet inte kommer att acceptera att Sudan fortsätter att nonchalera sina åtaganden och sitt ansvar för att skydda medborgarna. Parlamentet uppmanar rådet att anta en plan med specifika riktade sanktioner mot Khartumregimen i enlighet med en tydlig tidplan om världssamfundets krav inte uppfylls. Parlamentet uppmanar EU att bidra till en internationell fredsbevarande styrka (och att utöva påtryckningar på andra att också delta) och till att flygförbudszonen över Darfur upprätthålls och att garantera att Afrikanska unionen (AU) har lämpliga resurser för att uppfylla sitt mandat. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för att FN skall genomföra ett fredsbevarande uppdrag i Tchad med ett starkt mandat för civilskydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet och kommissionen att ta sitt ansvar och ge människorna i Darfur ett effektivt skydd mot en humanitär katastrof.

99.    Europaparlamentet kräver att det antas en uppförandekod om de normer som skall följas av militär och civil fredsbevarande och humanitär personal på uppdrag i områden där väpnade konflikter pågår. Denna skall innehålla sanktioner för brott mot den förväntade höga uppförandestandarden, särskilt när det gäller någon form av könsbaserat våld.

100.  Europaparlamentet välkomnar att fem medlemsstater har utnämnt speciella ambassadörer för mänskliga rättigheter till tredjeländer som skall genomföra utåtriktad verksamhet, särskilt på det människorättsliga området, och noterar det pågående arbetet inom detta område. Parlamentet uppmanar andra medlemsstater att överväga att ta samma steg.

101.  Europaparlamentet begär att kommissionen och rådet skall tillhandahålla en översikt över de länder som inte har utfärdat stående inbjudningar till alla FN:s särskilda mekanismer, särskilda rapportörer och särskilda representanter.

102.  Europaparlamentet välkomnar användningen av det nya instrumentet med en EU‑förteckning över ”fångar vars situation inger oro” för några få enskilda länder. Parlamentet upprepar sin begäran att rådet skall utarbeta en sådan officiell EU‑förteckning för varje tredjeland där människorättssituationen är oroväckande och att ta upp denna förteckning på alla möten inom ramen för den politiska dialogen. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om alla sådana befintliga förteckningar.

103.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet nu upprättar och regelbundet uppdaterar förteckningar över ”fokusländer” när det gäller särskilda frågor, i synnerhet förteckningen över länder som befinner sig vid en vändpunkt i fråga om tillämpningen av dödsstraff, ”fokusländer” när det gäller tortyr och länder där situationen för människorättsförsvarare är särskilt oroande.

104.  Europaparlamentet är förvånat över att rådets sekretariat hittills inte har genomfört det beslut som rådet (allmänna frågor) fattade vid sitt möte den 12 december 2005 om att rådets uppdaterade EU-faktablad om mänskliga rättigheter skall göras tillgängliga för samtliga EU-institutioner[17]. Parlamentet väntar sig att få den senaste versionen av dessa faktablad så snart som möjligt.

105.  Europaparlamentet välkomnar rådets erkännande av att den nyligen antagna Internationella konventionen om funktionshindrades rättigheter kommer att öka möjligheterna för EU att rikta uppmärksamheten utåt i arbetet med att främja och skydda funktionshindrades rättigheter. Parlamentet begär, i samband med denna nya konvention, att EU skall övervaka människorättssituationen för funktionshindrade i tredjeländer mer effektivt, med sikte på att rapportera om viktiga resultat 2009–2010.

106.  Europaparlamentet understryker att alla instrument, dokument och rapporter på området för mänskliga rättigheter och demokrati, inklusive årsrapporterna, uttryckligen måste behandla frågor som rör diskriminering – bland annat frågor som rör etniska minoriteter, religionsfrihet och diskriminering av minoritetsreligioner – och skydd och främjande av etniska och nationella minoriteters rättigheter, mänskliga rättigheter för kvinnor, barns rättigheter, ursprungsbefolkningars rättigheter, funktionshindrades rättigheter, inbegripet personer med intellektuella funktionshinder och personer med olika sexuell läggning, och till fullo involvera deras organisationer, både inom EU och vid behov i tredjeländer.

107.  Europaparlamentet anser att en aktiv politik för att främja mänskliga rättigheter inte får begränsas till de fall som får störst publicitet. Parlamentet påpekar att allvarliga kränkningar av rättigheter sker utanför strålkastarljuset, i stängda institutioner för barn, äldre och sjuka och i fängelser. Parlamentet framhåller behovet av att unionen låter expertgranska dessa institutioners verksamhet.

108.  Europaparlamentet uppmanar rådet att omvärdera förfarandet för att föra upp terroristgrupper på förteckningen över terroristgrupper och att även utarbeta en tydlig metod för att stryka grupper från förteckningen om de förtjänar detta (med beaktande av deras attityd, historia och metoder).

109.  Europaparlamentet anser att en tydlig, effektiv och harmoniserad gemensam politik för kontroll av vapenexport, förankrad i en rättsligt bindande uppförandekod, kan spela en avgörande roll för kampen mot terrorism, konfliktförebyggande arbete, regional stabilitet och främjandet av mänskliga rättigheter. EU:s ordförandeskap, rådet, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att fortsätta att stödja ett internationellt fördrag om vapenhandel.

110.  Europaparlamentet understryker att EU, i detta skede då EU inte kan erbjuda Vitryssland fullt deltagande i grannskapspolitiken, ändå bör göra sitt yttersta för att finna lämpliga sätt att förhindra en fortsatt antidemokratisk utveckling och kränkningar av mänskliga rättigheter i detta land, som direkt angränsar till EU. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att noggrant övervaka situationen i Vitryssland och öka stödet till civilsamhällets, icke-statliga organisationers och den politiska oppositionens verksamhet.

Kommissionens externa biståndsprogram

Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter

111.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet, efter parlamentets enträgna begäran, instämde i att det behövdes ett speciellt finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter världen över.

112.  Europaparlamentet välkomnar de samråd som kommissionen har genomfört med icke‑statliga organisationer och det civila samhället om genomförandet av det nya europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, och uppmanar till fullständig öppenhet kring hur pengarna spenderas och hur projekt väljs ut och bedöms enligt detta instrument.

113.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en ny åtgärd inom ramen för det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (tillsammans med de tillfälliga åtgärder som nyligen antogs i enlighet med detta initiativ), som gör det möjligt att vidta trängande åtgärder för att skydda människorättsförsvarare utan att det behöver genomföras ett upphandlingsförfarande. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra denna nya åtgärd snabbt och effektivt.

114.  Europaparlamentet noterar att de medel från det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter som använts för EU:s valövervakningsuppdrag under 2006 uppgick till 23 procent av initiativets totala använda medel (35 176 103 euro) och att dessa uppdrag utfördes i 13 länder och regioner, däribland Acehprovinsen, Fiji och Demokratiska republiken Kongo.

115.  Europaparlamentet noterar att en stor andel (49 procent) av den sammanlagda finansieringen av projekt inom ramen för det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter som beställts under 2006 gick till stora projekt som var tematiskt organiserade och att endast en liten andel (24 procent) gick till mikroprojekt som genomfördes av EU:s delegationer. Parlamentet förväntar sig att det nya finansieringsinstrumentet gör det möjligt för kommissionen att finansiera de icke‑statliga organisationer som har en nyckelroll i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna och demokrati i sina länder, men som inte är juridiskt erkända av ländernas myndigheter.

116.  Europaparlamentet anser fortfarande att den administrativa bördan för organisationer från det civila samhället som mottar medel måste minskas och att flexibiliteten i utbetalningarna av medel måste ökas genom att tillåta omfinansiering, mindre anslagsbelopp till gräsrotsorganisationer och finansiering av oregistrerade icke‑statliga organisationer.

117.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen utarbetar tydliga riktlinjer för att eventuella bidragsmottagare skall förstå målen och kriterierna för kvalificering.

Biståndsprogram i allmänhet

118.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har börjat integrera frågor om respekt för mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i programmöten och programdokument när de rättsliga grunderna utarbetas för instrument, landsstrategier, nationella vägledande program, sektorsprogram, individuella program och utvärderingar. Parlamentet välkomnar också att de tjänstemän som utarbetar projekt eller program har riktlinjer för hur dessa frågor skall integreras.

119.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen (GD EuropeAid) håller på att beställa en studie om hur ett antal styrningsområden, såsom demokratisering, främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna, förstärkning av rättsstaten och administrationen av rättsväsendet, civilsamhällets egenmakt, reformer av offentliga förvaltningar, inklusive åtgärder mot korruption, decentralisering och lokalt styre, skall integreras i kommissionens verksamhet. Parlamentet stöder kommissionens arbete för att utveckla denna studie till ett praktiskt verktyg som skall användas för att integrera styre i EU:s utvecklingssamarbete till förmån för programchefer vid delegationer och på huvudkontorsnivå, samt konsulter som är involverade i utformningen eller genomförandet av EU:s program. Parlamentet ser fram emot att få denna studie när den har slutförts.

120.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen är i färd med att utarbeta styrningsprofiler för alla AVS‑länder inom ramen för den tionde europeiska utvecklingsfondens program. Parlamentet efterlyser dock större öppenhet i framtagandet av styrelseprofiler som innehåller reella och ändamålsenliga samråd med alla intressenter, däribland partner och organisationer i civilsamhället i AVS‑länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att infoga staternas resultat när det gäller att tillhandahålla grundläggande sociala tjänster för hela befolkningen i avsnittet om socialt styre.

121.  Europaparlamentet välkomnar att instrumentet för ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete (ECDCI) har delats upp i två instrument, vilket innebär att utvecklingsländerna nu har skiljts från industriländerna. Det är dock oroande att inget instrument nu förefaller omfatta konfliktförebyggande åtgärder.

Tillämpningen av klausulerna om mänskliga rättigheter och demokrati i externa avtal

122.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal, och konstaterar att kommissionen som en första reaktion har skisserat flera åtgärder för att förbättra tillämpningen av klausulen, till exempel att gradvis utvidga underkommittéer för mänskliga rättigheter till att omfatta fler tredjeländer. Parlamentet framhåller att rådet ännu inte har gett något specifikt svar på den ovan nämnda resolutionen, utan föredrar att fortsätta att tillämpa klausulen i ett mer generellt utrikespolitiskt sammanhang. Parlamentet välkomnar att cheferna för kommissionens delegationer i tredjeländer som en del av sitt mandat är skyldiga att lägga starkare tonvikt vid människorättsliga frågor. Parlamentet är dock bekymrat över kommissionens förslag nyligen att undanta Indien från regeln att alla EU-avtal måste innehålla en klausul om mänskliga rättigheter och demokrati i samband med förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och Indien. Parlamentet anser att en sådan åtgärd skulle vara ett steg tillbaka som kan bli ett oroande prejudikat för framtida förhandlingar om handelsavtal. Parlamentet begär därför att kommissionen och rådet antar en tydlig ståndpunkt om de detaljerade förslag som finns i resolutionen av den 14 februari 2006. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att införa en övervakningsmekanism, regelbundna bedömningar av fullgörandet av skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och en progressiv straffskala för bristande efterlevnad för att se till att klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i avtal som EU ingår med tredjeländer tillämpas korrekt.

123.  Europaparlamentet noterar att kommissionen tänker utforma nya åtgärder för att förbättra tillämpningen av demokratiklausulen, såsom en successiv utökning av människorättskommittéer till att omfatta ett större antal tredjeländer eller en uppmaning till ”EU:s delegationschefer världen över att betona mänskliga rättigheter i större utsträckning. Parlamentet noterar dock att kommissionen måste lägga fram en strategisk politisk plan tillsammans med ett specifikt lagstiftningsinitiativ för en heltäckande reformering av demokratiklausulen enligt parlamentets anvisningar, vilket är ett strategiskt problem som handlar om Europeiska unionens allmänna inställning till frågan om mänskliga rättigheter.

124.  Europaparlamentet vill särskilt fästa rådets och kommissionens uppmärksamhet på behovet att systematiskt införa en klausul om mänskliga rättigheter i alla sektorsbaserade avtal av den nya generationen, såsom handelsavtal, för att ytterligare främja, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter inom ramen för syftena med dessa avtal.

Integrering av mänskliga rättigheter

125.  Europaparlamentet fortsätter att stödja rådets insatser för att integrera mänskliga rättigheter och demokrati i all EU-verksamhet, särskilt genom att fokusera på en regelbunden översyn och genom att införa en särskild uppsättning EU-riktlinjer för mänskliga rättigheter.

126.  Europaparlamentet framhåller att många inhemska politiska åtgärder, särskilt de som gäller asyl, invandring och kampen mot terrorism, får stora konsekvenser för respekten för mänskliga rättigheter i tredjeländer. Parlamentet anser att större ansträngningar måste göras för att se till att dessa inhemska politiska åtgärder överensstämmer med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Parlamentet påpekar att europeiska stater i enlighet med den rättspraxis som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har utvecklat under inga omständigheter får tillbakavisa individer till stater där de riskerar att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

127.  Europaparlamentet välkomnar rådets och kommissionens pågående arbete för att stärka samstämmigheten mellan EU:s människorättspolitik och andra internationella politikområden. Parlamentet anser att dessa kopplingar måste stärkas för att skapa en trovärdig EU-politik för mänskliga rättigheter och att Europa i framtiden måste tala med en röst. Parlamentet är positivt till det centrala temat för EU:s forum om mänskliga rättigheter (som det finländska ordförandeskapet och kommissionen organiserade i Helsingfors i december 2006) med titeln ”Att integrera mänskliga rättigheter och demokrati med Europeiska unionens politik”.

128.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka beviljandet av förmåner inom Allmänna preferenssystemet (GSP Plus) till länder som har visat allvarliga brister i genomförandet av de åtta ILO-konventionerna om grundläggande arbetsnormer på grund av kränkningar av civila och politiska rättigheter eller användning av fångarbete. Kommissionen uppmanas att utarbeta kriterier för fall där GSP Plus-förmånerna bör upphävas på människorättsliga grunder.

129.  Europaparlamentet fördömer ovillkorligen alla former av utnyttjande av barn, vare sig det tar sig uttryck i sexuellt utnyttjande – däribland barnpornografi och barnsexturism – eller tvångsarbete, tillsammans med alla former av människohandel. Parlamentet noterar med missnöje att det sexuella utnyttjandet av barn inte har minskat reellt, framför allt på grund av Internetanvändningen. Parlamentet anser att grova brott därigenom begås och att brottslingarna måste åtalas och bestraffas.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja företagens sociala ansvar när det gäller europeiska och lokala företag. Rådet uppmanas att rapportera till parlamentet om eventuell återkoppling från FN:s särskilda representant för frågor rörande företag och mänskliga rättigheter, som klargör normerna för företagsansvar och redovisningsskyldighet för transnationella företag och andra företag med avseende på de mänskliga rättigheterna.

131.  Europaparlamentet välkomnar rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 13 november 2006 om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv i krishantering.

132.  Europaparlamentet medger att invandringspolitiken har blivit en prioriterad fråga på unionens interna och externa politiska dagordning och att unionen i sina texter har försökt att koppla samman invandring och utveckling och se till att invandrarnas grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet anser dock att verkligheten ute på fältet inte stämmer med texterna. Det är särskilt oroväckande att avtal om återtagande av olagliga invandrare ingås med tredjeländer som inte har det rättsliga och institutionella maskineri som krävs för att hantera återtagandet av medborgare och skydda deras rättigheter. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att hålla det informerat om de framsteg som har gjorts på det här området sedan den första årliga uppföljnings- och utvärderingsrapporten om tredjeländernas samarbete för att bekämpa olaglig migration offentliggjordes 2005. Parlamentet rekommenderar att det bör vara delaktigt från början när återtagandeavtal förhandlas fram och ingås och hävdar kort sagt att all migrationspolitik måste vara en gemensam politik och framför allt vara förebyggande snarare än bestraffande.

133.  Europaparlamentet upprepar vikten av att EU:s interna politik främjar anslutning till internationell människorättslagstiftning och att medlemsstaterna lagstiftar på ett sätt som bland annat är i enlighet med de skyldigheter som följer av Genèvekonventionerna, konventionen mot tortyr, konventionen mot folkmord och Romstadgan om Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts med att tillämpa en universell jurisdiktion i vissa medlemsstater. I strävan efter en större konsekvens mellan intern och extern politik uppmanar parlamentet rådet, kommissionen och medlemsstaterna att inlemma kampen mot straffrihet för grova internationella brott i utformningen av ett gemensamt EU-område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Effektiviteten i Europaparlamentets ingripanden i människorättsärenden

134.  Europaparlamentet gläder sig över att det spelar en viktig roll på människorättsområdet och är garant för åtaganden om att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna över hela världen genom att det granskar andra institutioners verksamhet och särskilt genom Sacharovpriset.

135.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta del av den studie av European Inter-University Centre for Human Rights and Democratisation med titeln ”Beyond Activism: The impact of the resolutions and other activities of the European Parliament in the field of human rights outside the European Union” som slutfördes i oktober 2006.

136.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som görs inom underutskottet för mänskliga rättigheter inom utskottet för utrikesfrågor, däribland regelbundna rapporter från ordförandeskapet, kommissionen och den höge representanten för mänskliga rättigheter, diskussioner, främst med FN:s särskilda rapportörer och oberoende experter, ett flertal utfrågningar, expertutlåtanden och studier. Betydelsen av underutskottets arbete skulle kunna stärkas genom systematiska förbindelser med andra utskott, såsom utskotten för utveckling, internationell handel, medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och budgetutskottet.

137.  Europaparlamentet är medvetet om att dess underutskott har fortsatt att engagera sig i att utvärdera genomförandet av EU:s instrument i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati med särskild inriktning på EU:s riktlinjer om tortyr, att ställa kommissionen och rådet till svars för deras agerande på det här området, att få till stånd en kontinuerlig dialog med internationella institutioner om mänskliga rättigheter, att tillhandahålla en plattform med expertis och samtidigt komma med synpunkter på mänskliga rättigheter och demokrati i samband med betänkanden från utrikesutskottet, att sammanställa initiativbetänkanden om specifika människorättsinstrument, att integrera människorättsfrågor i alla parlamentets olika organ (utskott och delegationer), att organisera och förbereda utdelningsceremonin för Sacharovpriset och att tillhandahålla en plattform för en ständig dialog med företrädare för civilsamhället.

138.  Europaparlamentet betonar vikten av ett fördjupat samarbete med ledamöter av nationella parlament i syfte att samordna övervakningen av människorättspolitiken. Underutskottet för mänskliga rättigheter bör försöka öppna kommunikationskanaler och organisera möten med motsvarande utskott i de nationella parlamenten i såväl EU:s medlemsstater som tredjeländer.

139.  Europaparlamentet efterlyser en mer konstruktiv roll för underutskottet för mänskliga rättigheter när det gäller utarbetandet av konsekventa och öppna kriterier för att välja ut brådskande ärenden, så att det finns garantier för att parlamentets insatser sker i rätt tid och har så stor genomslagskraft som möjligt. Parlamentet föreslår att debatterna och omröstningarna om brådskande resolutioner omorganiseras så att rådet kan delta.

140.  Europaparlamentet rekommenderar ett fullständigt genomförande av riktlinjerna för parlamentets delegationer för besök till tredjeländer.

141.  Europaparlamentet rekommenderar att resolutioner och andra viktiga dokument som har med människorättsfrågor att göra översätts till de språk som talas i målländerna.

142.  Europaparlamentet välkomnar underutskottets, utrikesutskottets, utvecklingsutskottet och talmannens aktiva roll för att stödja fall av orättvisa världen över, särskilt genom utdelningen av Sacharovpriset. Parlamentet bör sträva efter att ge priset mer än bara tillfällig uppmärksamhet och att det bättre bör uppfylla de förväntningar som har skapats, till exempel genom systematiska kopplingar till tidigare pristagare och ständigt stöd. Parlamentet bör underlätta upprättandet av ett nätverk med Sacharovpristagare med regelbundna möten i parlamentet så att Sacharovpristagarna känner sig delaktiga i parlamentets verksamhet i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar djupt svaren från myndigheterna i Burma och Kuba på parlamentets begäran om tillstånd att skicka en delegation för att besöka tidigare Sacharovpristagare.

143.  Europaparlamentet uppmanar underutskottet för mänskliga rättigheter att lyfta fram sina utfrågningar genom att se till att fler ledamöter av Europaparlamentet deltar och att utfrågningarna får uppmärksamhet i medierna. Underutskottet uppmanas att fortsätta att bjuda in framstående experter och nyckelaktörer och överväga att även bjuda in företrädare för tredjeländer och EU:s beskickningschefer. Parlamentet uppmanar underutskottet att dra operativa slutsatser från alla sina möten och diskussioner för att följa upp åtaganden, insamlad information och planerade politiska alternativ.

144.  Europaparlamentet välkomnar de resolutioner som det har antagit, där det uppmanar till att fånglägret i Guantanamo skall läggas ned, och parlamentets bidrag för att uppmärksamma frågan om Guantanamo och parlamentets oro för dess människorättsliga aspekter. Parlamentet ber rådet och kommissionen att uppmana Förenta staternas regering att finna en lösning som gör det enklare att åtala eller frige internerade personer i enlighet med internationell rätt. Det är oroväckande att Guantanamos blotta existens fortsätter att sända en negativ signal om hur kampen mot terrorismen bedrivs.

145.  Europaparlamentet anser att effektiviteten i parlamentets arbete med mänskliga rättigheter och demokrati kan stärkas genom att man fastställer prioriteringar för dess åtgärder, särskilt genom att man inriktar sig på frågor där det är möjligt att nå ett brett politiskt samförstånd. Parlamentet anser att underutskottet bör överväga att inrätta små arbetsgrupper som skall följa de enskilda människorättsliga riktlinjerna och att de befintliga formella befogenheterna bör användas bättre för att främja de mänskliga rättigheterna, särskilt de budgetära befogenheterna och rätten att ge samtycke.

146.  Europaparlamentet föreslår att olika politiska områden i parlamentet kan kopplas samman bättre genom arbetet i utskotten med ansvar för mänskliga rättigheter, budget och internationell handel så att budget- och handelsfrågor bättre integreras med de uttryck som oron över mänskliga rättigheter tar sig, så att dessa blir mer realistiska i fråga om resultaten och mer anpassade till Europaparlamentets formella befogenheter.

147.  Europaparlamentet uppmanar rådet att systematiskt bjuda in Europaparlamentets ledamöter att delta i förberedande möten och informationsmöten, till exempel de möten som anordnas med icke-statliga organisationer, om människorättsdialoger med tredjeländer liksom i underkommittéer om mänskliga rättigheter inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

148.  Europaparlamentet anser att det är en prioriterad målsättning att fortsätta att bedriva ett nära samarbete med FN, särskilt FN:s råd för mänskliga rättigheter, och Europarådets företrädare och organ. Parlamentet anser också att det är viktigt att upprätta nära arbetsförbindelser med de parlamentariska församlingarna i AVS-, EMPA- och EUROLAT-länderna för att utbyta specialistkunskaper och trygga en större överensstämmelse med aktiviteterna i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati.

149.  Europaparlamentet uppskattar det arbete som har utförts av det tillfälliga underutskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar, särskilt det betänkande som detta utskott antog den 4 februari 2007[18]. Parlamentet välkomnar särskilt ansträngningarna för att samla in information, granska påståendena och fastställa fakta i detta avseende och för att belysa att extraordinära överlämnanden och CIA-flygens användning av europeiska länder för transport av fångar utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott mot internationell rätt. Parlamentet noterar kritiken, liksom rekommendationerna till rådet, dess generalsekreterare/höge representant och medlemsstaterna. Parlamentet betonar det ansvar som dess behöriga utskott har för att se till det görs en lämplig politisk uppföljning av det ovannämnda betänkandet. Parlamentet kräver att EU och dess medlemsstater samarbetar på alla nivåer för att fördöma användningen av extraordinära överlämnanden idag och i framtiden.

150.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av resolutionen av den 1 februari 2007 om människorättsläget för daliterna i Indien[19].

Resurser som ägnats åt människorättsarbete

151.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen nu beaktar de mänskliga rättigheterna i högre grad i mandaten för kommissionens beskickningschefer i tredjeländer.

152.  Europaparlamentet välkomnar att alla mandat har utökats med en hänvisning till de mänskliga rättigheterna inom ramen för den pågående översynen av mandaten för EU:s särskilda representanter.

153.  Europaparlamentet rekommenderar att ökade personalresurser på det människorättsliga området skall göras tillgängliga för alla särskilda representanter som har utsetts av rådet.

°

°         °

154.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, FN, Europarådet, OSSE, regeringarna i de länder som nämns i denna resolution och kontoren för de största icke-statliga människorättsorganisationerna i EU.

• [1]  Rådets dokument nr 13522/1/06.
• [2]  Se bilagan till detta betänkande.
• [3]  EGT C 379, 7.12.1998, s. 265, EGT C 262, 18.9.2001, s. 262, EGT C 293 E, 28.11.2002, s. 88, EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 576.
• [4]  EUT C 311, 9.12.2005, s. 1.
• [5]  EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
• [6]  EGT L 317, 15.12.2000, s. 3, EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.
• [7]  Antagna texter, P6_TA(2006)0097.
• [8]  EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.
• [9]  Antagna texter, P6_TA(2007)0018.
• [10]  Antagna texter, P6_TA(2007)0008.
• [11]  EUT C 327, 23.12.2005, s. 4.
• [12]  EUT L 150, 18.6.2003, s. 67.
• [13]  Den 7 februari 2007 hade Frankrike, Italien, Lettland, Polen och Spanien undertecknat men inte ratificerat protokoll nr 13 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilket dödsstraffet förbjuds under alla omständigheter.
• [14]  Följande länder hade undertecknat men ännu inte ratificerat protokollet (i januari 2007): Belgien (2005), Tyskland (2006), Frankrike (2005), Italien (2003), Cypern (2004), Luxemburg (2005), Nederländerna (2005), Österrike (2003), Portugal (2006), Rumänien (2007) och Finland (2003). Följande länder har undertecknat och ratificerat protokollet: Tjeckien, Danmark, Estland, Spanien, Malta, Polen, Slovenien, Sverige och Förenade kungariket. Grekland, Irland, Lettland, Litauen, Ungern och Slovakien har följaktligen hittills varken undertecknat eller ratificerat det frivilliga protokollet till konventionen mot tortyr.
• [15]  Antagna texter, P6_TA(2006)0501.
• [16]  EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.
• [17]  Rådets slutsatser av den 12 december 2005, 15293/1/05 REV 1, bilaga, s. 14.
• [18]  Antagna texter, P6_TA(2007)0032.
• [19]  Antagna texter, P6_TA(2007)0016.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2006 och EU:s politik på området

Förfarandenummer

2007/2020(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

AFET 12.2.2007

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

Inget yttrande avges   Beslut

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Simon Coveney 28.11.2006

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

25.1.2007

28.2.2007

19.3.2007

22.3.2007

Antagande

27.3.2007

Slutomröstning: resultat

+ - 0

52 4 2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Roberta Alma Anastase, Robert Atkins, Christopher Beazley, Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, Vito Bonsignore, Elmar Brok, Marco Cappato, Simon Coveney, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hélène Flautre, Hanna Foltyn-Kubicka, Michael Gahler, Jas Gawronski, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Ioannis Kasoulides, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Philippe Morillon, Pasqualina Napoletano, Baroness Nicholson of Winterbourne, Vural Öger, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, João de Deus Pinheiro, Bernd Posselt, Michel Rocard, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Antonio Tajani, Charles Tannock, Inese Vaidere, Kristian Vigenin, Josef Zieleniec

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Laima Liucija Andrikienė, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Kinga Gál, Milan Horáček, Anneli Jäätteenmäki, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Jaromír Kohlíček, Aloyzas Sakalas

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Ingivande

10.4.2007

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

ANNEX I

ANNEX I - INDIVIDUAL CASES RAISED BY THE EUROPEAN PARLIAMENT
FOLLOW-UP OF CASES RAISED BY THE EUROPEAN PARLIAMENT BETWEEN 2000 AND APRIL 2006
PEOPLE RELEASED
Algeria	Ahmed Benaoum	Head of the Erraï Elarm press group, acquitted by a court in Oran on 19 June 2005.
	Mohamed Benchicou	Editor of “Le Matin”, he was sentenced to two years of imprisonment on 14 June 2004 for infringement of the law concerning exchange control and capital movements, while his newspaper went into compulsory liquidation in June 2004. He was released on 14 June 2006.
Belarus	Paval Mazhejka	Journalists from the newspapers “Pahonia”and “Rabočy”; all sentenced to between 6 and 9 months in prison. Mr Mazhejka is currently working as a press officer for Mr Milinkevitch, laureate of the Sakharov Prize 2006.
	Mikola Markievic
	Viktar Ivaskievic
	Valery Levonesky	Promoters of a demonstration on 1 May 2004, sentenced for defamation and insult of the president in a satirical leaflet.	The European Parliament called on the Belarussian authorities to immediately release them and all other imprisoned political opponents of the regime in its resolutions adopted on 16 September 2004 and on 10 March 2005.
	Alexander Vacilyev
Belarus (continued)	Mikhail Marynich	A prominent opposition activist, former Minister for External Economic Relations, Ambassador and presidential candidate in 2001, released on parole on 14 April 2006 after almost two years of imprisonment .	The European Parliament in its resolutions adopted on 10 March and on 16 February 2006 considered that he in fact was convicted for political reasons rather than for committing a crime.
Cambodia	Sam Rainsy	A politician, accused of libel and slander. The National Assembly overturned his immunity and he was convicted. He was pardoned by King Norodom on 5 February 2006 and returned to Cambodia on 10 February 2006.	In its resolution of 10 March 2005, the European Parliament focused on the case of three parliamentarians of the liberal Sam Rainsy Party, whose immunity was lifted on 3 February 2005 by the National Assembly of Cambodia. The European Parliament called upon the government of Cambodia for the immediate and unconditional release of Cheam Chany and re-imposition of the immunity of the members of the opposition parties.
	Cheam Channy	Member of the Sam Rainsy Party, he was stripped off his immunity and convicted. He was pardoned by King Norodom on 5 February 2006 and released on 6 February 2006.
	Chea Poch	Member of the Sam Rainsy Party, stripped off his immunity and convicted. He returned home in August 2005; he is said to be hiding, but his true fate remains unknown.
China	Mgr Francis An Shuxin	Auxiliary bishop of the diocese of Baoding, Hebei, aged 54; released in August 2006 after 10 years of arbitrary detention.	The European Parliament demanded in its resolution of 8 September 2005, the unconditional release of all Chinese catholics incarcerated because of their religious convictions, and the immediate cessation of all kinds of violence towards them. Francis An Shuxin was the only one released.
Cuba	Oscar Espinsa Chepe	Political prisoner, released on 30 November 2004.	The imprisonment of dissidents in Cuba gave special rise of concern to the European Parliament, which sharply denounced the ongoing breach of fundamental rights by the local regime, for instance in its resolution adopted on 17 November 2004.
	Paul Riveiro	Political prisoner, poet, released on 30 November 2004.
	Edel Jose Garcia	Political prisoner, journalist, released on 30 November 2004.
Indonesia/Aceh	Muhammad Nazar	Human rights activist, released in August 2005
Iran	Leyla Mafi	Girl aged about 20, charged with acts contrary to chastity; released in February 2006.
	Akbar Ganji	Journalist, sentenced to six years of imprisonment in July 2001, released on 17 March 2006.	Both President Borrell and the chair of the Delegation for Relations with Iran sent letters to the Ambassador of Iran concerning the situation of Ganji. During its visit to Teheran on 21-24 April 2005, the Bureau of the EP Delegation was not allowed to visit him. Akbar Ganji was released on 17 March 2006.
	Hanif Mazroi	Journalist, released on 11 November 2004.	In resolutions adopted on 28 October 2004 and on 13 January 2005 the European Parliament expressed its concerns on the fundamental rights of journalists in Iran.
	Rozbeh Ebrahimi	Journalist, released on 26 November 2004.
	Hassan Yuseffi Eshkevari	Journalist, released in February 2005 after serving about two thirds of his prison sentence.
	Saleh Kamrani	Iranian Azerbaijani lawyer and human rights defender, released on 18 September 2006.	With regard to the situation of Iranian minorities, the European Parliament adopted a resolution on 15 November 2006, in which the Iranian authorities were called upon to eliminate all forms of discrimination based on religious or ethnic grounds or against persons belonging to minorities.
	Masoud Bastani	Journalist, released on 22 January 2006.	In its resolution adopted on 15 November 2006, the European Parliament raised concerns regarding various human rights violations in Iran and among others called for the release of all imprisoned journalists and webloggers, including Masoud Bastani.
Iran (continued)	Omid Memariam	Blogger journalists. They were detained without being formally charged and their access to lawyers and to their family members was refused. They were arrested in a crackdown on news websites and spent several months in prison in 2004; later they were released on bail.	The European Parliament in resolutions adopted on 13 January 2005, on 28 October 2004 and on 12 February 2004 repeatedly expressed its concerns on the situation of fundamental rights of journalists in Iran. In its resolutions of 28 October 2004 and 13 January 2005 it demanded the Iranian Parliament to repeal all criminal provisions dealing with the peaceful expression of opinions and provisions affecting the press. The European Parliament also called upon the authorities to release all prisoners prosecuted or sentenced for press- and opinion-related offences. The European Parliament urged in particular the release of online journalists who allegedly contributed to the content of reformist orientated Internet sites.
	Javad Ghoam Tamayomi
	Sharam Rafihzadeh
	Rozbeh Ebrahimi
Iraq	Simona Torretta	Italian aid workers, released on 16 September 2004.	The European Parliament was concerned about the constant threat of abduction of aid workers and journalists, as reflected also by its resolution adopted on 16 September 2004.
	Simona Pari
	Christian Chesnot	French journalists, kidnapped on 20 August 2004, released in December 2004.	Both hostages were released on 21 December 2004, as a result of media pressure and public protests.
	Georges Malbrunot
Maldives	Mohamed Nasheed	Member of the Parliament, released on 22 September 2006.	He was among those prominent political leaders who were mentioned by a resolution of the European Parliament of 16 September 2004, which criticised the Maldives for the large-scale incommunicado detention practices and demanded the release of pro-democracy reformers. This resolution also called for reforms to give way to democratisation and the respect of human rights.
Sudan	Dr Mudawi Ibrahim Adam	The Chairperson of the Sudanese Social Development Organisazion (SUDO), he was arrested several times, the last time shortly before he was due to travel to Ireland to receive Front Line's Human Rights Defender award from the President of Ireland. He was released on 16 May 2006 after two weeks of detention.	The European Parliament condemned his arrest and called on the Sudanese authorities to release him and others without delay in its resolution adopted on 12 May 2005.
Syria	Hasan Zeino	Civil activist, arrested in July 2005 for his membership to the unlicensed National Democratic Gathering. He was released at the end of 2006 following a presidential amnesty.	On 8 October 2005 the European Parliament passed a resolution on several individual cases in Syria, with mention to these persons.
	Yassin al-Hamwi	Civil activist, arrested in July 2005 after funding the Committee of the Families of Prisoners of Opinion and Conscience in Syria. He was released in August 2005 and convicted on 27 September 2006 to ten days in prison.
	Muhammad Ali al-Abdullah	The civil activist was arrested and released at the same time at with the same circumstances as Yassin al-Hamwi.
	Haytham Al-Hamwi	Civil activist, arrested in 2003 and sentenced to four years imprisonment after an allegedly unfair trial. He was released in November 2005, following a presidential amnesty.
	Muhammad Ali Al-Abdullah	The civil activist was arrested and released at the same time than Yassin al-Hamwi and in the same circumstances.
	Khalil Hussein	Civil society activists, arrested and tortured in May 2006 after signing a petition for improved Syrian-Lebanese relations. Khalil Hussein and Suleyman Shummar were released on 25 September 2006. They still are believed to be in imminent danger of arrest on the same or similar charges. Fateh Jamous was released on 12 October 2006. Dr Sawafan Tayfour, Nidal Derwiche and Ghalem Amer were also released on 28 July 2006.	In a resolution adopted on 15 June 2006, the European Parliament urged the Syrian authorities to release immediately all activists still detained on grounds of signing the referred petition.
	Dr Safawan Tayfour
	Fateh Jamous
	Nidal Derwiche
	Suleiman Shummar
CASES OF CONCERN
Algeria	Farid Alilat	Journalists working for a privately owned French language newspaper sentenced for violating the media law.	The European Parliament in its resolution adopted on 9 June 2005 called on the Algerian authorities to release the journalists sentenced to imprisonment for libel without delay and to end judicial persecution of the Algerian private media for their opinions, also to halt the legal proceedings initiated against the Algerian private media.
	Fouad Boughanem
	Haakim Laâlam
	Abla Cheérif
	Hassane Zerrouky
	Youssef Rezzoug
	Yasmine Ferroukhi
	Hafnaoui Ghoul
Belarus	Vieronika Cherkasova	Journalist, stabbed to death in her home in Minsk on 20 October 2004. Despite all the evidence suggested that she was assassinated because of her professional activity, the authorities accused her son and her stepfather.	In its resolution of 28 October 2004, the European Parliament urged the Belarussian authorities to investigate thoroughly her murder. In its resolution adopted on 7 July 2005 furthermore, the European Parliament strongly condemned the Belarussian regime’s indiscriminate attacks on the media, journalists, members of the opposition, human rights activists, and on any other person who criticises the President and the regime; Ms Cherkasova was mentioned in this resolution as well.
	Mikola Statkievic	Leader of the Belarussian Social Democratic Party; sentenced to three years of corrective labour on 31 May 2005; later the sentence was shortened to two years.	Both political leaders were arrested together with about 50 other demonstrators and freed after strong criticism from of the European Parliament on 1 and 4 November 2004 respectively. The European Parliament reiterated its call on the Belarussian authorities for their immediate release in its resolution of 10 March 2005. None of them were released and they will probably serve their full term.
	Paval Seviarynec	Leader of the Malady Front; sentenced to three years of corrective labour on 31 May 2005, which sentence later was shortened to two years
	Yuri Zakharenko	Former Minister of Interior, disappeared.	The European Parliament called for an independent inquiry to their disappearance in its resolution of 10 March 2005. Their present situation still remains unknown.
	Victor Gonchar	Deputy chairman of the 13th Supreme Soviet of Belarus, disappeared
	Dmitry Zavadski	Camera-man of the Russian Television Channel ORT, disappeared.
	Anatoly Krasovsky	Businessman, disappeared.
Burma (Myanmar)	Daw Aung San Suu Kyi	Sakharov Prize laureate of 1990, has been under house arrest since 31 May 2003. She spent 10 of the last 16 years in detention without trial. In May 2006, her detention order was extended by one year.In December 2005, the NLD submitted an appeal to the junta, claiming her house arrest was legally flawed.	The European Parliament in its resolutions of 11 March 2004, of 16 September 2004 and of 12 May 2005, continued to urge for the release and for ensuring full freedom of movement and expression for Daw Aung San Suu Kyi and other leading NLD members as well as for other political prisoners held by the ruling junta. Heavy pressure from the European Union and the US government lead to reopening constitutional talks in February 2005. On 14 December 2006, the European Parliament adopted a resolution on the situation in Burma, demanding her immediate and unconditional release as well as of all the other political prisoners. On 17 January 2007, the Presidency made a declaration on behalf of the European Union on the release of five student leaders and the situation of Suu Kyi. The Parliament's planned ad-hoc delegation to Burma to hand over the Sakharov Prize to her, was informed that the Burmese authorities would allow for a visit to the country, but not to meet with Suu Kyi. Therefore the visit of the delegation is pending.
	Hkun Htun Oo	Chair of the Shan Nationalities League for Democracy, held in prison since February 2005 and sentenced to 90 years of imprisonment.	The European Parliament in a resolution adopted on 17 November 2005 demanded the immediate release and full freedom of movement and of expression for all political prisoners held by the State Peace and Development Council.
	General Hso Hten	President of the Shan State Peace Council, held in prison since February 2005 and sentenced to 109 years of imprisonment.
Cambodia	Kem Sokha	President of the Cambodian Centre for Human Rights (CCHR).	On 3 February 2006, the government lawyers officially withdrew criminal complaints against them. The European Parliament in resolutions adopted on 13 January 2005, on 10 March 2005 and on 19 January 2006 reiterated its strong condemnation of the human rights situation in Cambodia.
	Pa Nguon Teang	Acting Director of the Cambodian Centre for Human Rights and Radio Director.
	Rong Chhung	President of the Cambodian Independent Teachers´ Association.
Cambodia (continued)	Mam Sonando	Director of the Beehive Radio.
	Prince Sisowath Thomico	Secretary to former King Sihanouk.
	Chea Mony	President of the Free Trade Union of Workers.
	Ea Channa	Deputy Secretary General of the Student’s Movement for Democracy Criminal. Crimial charges remained pending against him. He has been in exile in Northern countries since the beginning of 2006.	The European Parliament in its resolutions of 13 January 2005, of 10 March 2005 and of 19 January 2006, reiterated its strong condemnation of the human rights situation in Cambodia, where in the recent years human rights activists, journalists, trade unionists and opposition supporters have been intimidated, arrested and killed, creating a climate of political violence in the country.
	Men Nath	President of the Cambodian Independent Civil Servant’s Association. He has been in exile in Northern countries since the beginning of 2006.
	Say Bory	Advisor to the former Prime Minister, King Sihanouk. He is free to carry out his activities in Cambodia, although criminal charges remain pending against him.
China	James Su Zimin	Bishop of the diocese of Baoding, Hebei, aged 74, disappeared in 1997. Later on he was seen in a hospital in 2003 being watched by policemen.	The European Parliament in its resolution of 8 September 2005 demanded the unconditional release of all Chinese catholics imprisoned because of their religious convictions and the immediate cessation of all kinds of violence against them. The resolution also mentioned the disappeared and arrested clergy members.
	Han Dingxian	Diocese of Yongnian/Handan, Hebei, aged 67; disappeared in January 2006 after being held in house arrest.
	Cosma Shi Enxiang	Diocese of Yixian, Hebei, aged 83; disappeared in 2001.
	Philip Zhao Zhendong	Diocese of Xuanhua, Hebei, 86; had been detained between 2000 and June 2004 and was arrested again in December 2004; his fate remains unknown
	Paul Huo Junlong	Administrator of the diocese of Baoding, aged 50; arrested in August 2004 and has been under house arrest since January 2006.
	Zhang Zhenquan	Diocese of Baoding, Hebei.
	Ma Wuyong
China (continued)	Fr Li Wenfeng	Diocese of Shijiazhuang, Hebei; arrested in October 2003.	The European Parliament in its resolution of 8 September 2005 demanded the unconditional release of all Chinese catholics imprisoned because of their religious convictions and the immediate cessation of all kinds of violence against them. The resolution also mentioned the disappeared and arrested clergy members.
	Fr Liu Heng
	Fr Dou Shengxia
	Fr Chi Huitian	Diocese of Baoding, Hebei.
	Fr Kang Fuuliang	Diocese of Baoding, Hebei; arrested in July 2003.
	Chen Guozhen
	Pang Guangzhao
	Yin Ruose
	Li Shunjun
	Fr Lu Xiaozhou	Diocese of Wenzhou, Zhejiang; arrested in June 2003.
	Fr Lin Daoming	Diocese of Fuzhou, Fujian; arrested in May 2003.
	Fr Zheng Ruipin	Diocese of Fuzhou, Fujian; arrested in April 2003, imprisoned at an undisclosed location.
	Fr Pang Yongxing	Diocese of Baoding, Hebei.
	Fr Ma Shunbao
	Fr Wang Limao
	Fr Liu Deli	Convicted to six years of imprisonment in 2001.
	Pastor Zhang Rongliang	One of the founders of the China for Christ church; convicted to seven and a half years of imprisonment in 2006; currently he is in a very bad health condition.
Cuba	Oswaldo Paya Sardinas	Sakharov Prize laureate of 2002, author of the Manifesto ‘Todos Unidos’, which is the origin of the Varela Project calling for a referendum on open elections and for the freedom of speech, for freedom for political prisoners and for free enterprise. He has been systematically denied to leave Cuba and to accept the invitations issued by the European Parliament and by other European Union institutions. In January 2007, he appealed to the EU to support a resolution at the UNHCR demanding the Cuban government to liberate all Cuban political prisoners. Mr. Oswaldo Payá is up to this day subjected to close surveillance by the intelligence services and by members of the communist organizations in Havana.	The European Parliament planned an ad-hoc delegation to Cuba, which would hand over the Sakharov Prize to Mr Paya Sardinas and to the Ladies In White. The Cuban authorities condemned the interventionist attitude of the Parliament and refused to be subjected to any pressure. With its various resolutions of 17 March 2004, of 22 April 2004, of 28 April 2005, of 2 February 2006, the European Parliament renewed its invitation to Mr Payá and reiterated its call to the Cuban authorities to permit him to travel to Europe in order to visit the Community institutions.
	Ladies in White (Damas de Blanco)	Sakharov Prize laureates of 2005. Wives and mothers of the 75 independent journalists and dissidents arrested in March 2003, they continue to demand the immediate release of their relatives. 59 of them whom are still in prison. Many of the Ladies in White suffer severe repression by the authorities, especially those who live in the countryside. Some of them suffered “acts of repudiation”, received threats and were even physically attacked in the past months. The women are usually obstructed from travelling to Havana when a Ladies in White event takes place. On the International Human Rights Day on 10 December 2006, some were forced to travel in secret at night in order to avoid police control.
Egypt	Dr Ayman Nour	Former journalist and lawyer, now leader of Al-Ghad Party and member of the Egyptian Parliament, was sentenced to 5 years of imprisonment on 24 December 2005.	Following the protests of the European Parliament in its resolution of 23 February 2005 and of other international organisation, he was released on bail on 11 March 2005. Ten days later he was formally charged with forging signatures in an effort to obtain formal party status for his Al-Ghad camp.The European Parliament in its resolution of 9 February 2006 strongly urged the Egyptian authorities to ensure that he is not subjected to torture or to other forms of ill-treatment and that he is given prompt, regular and unrestricted access to his lawyers, his doctors (as he is diabetic) and his family. In its resolution of 6 April 2006, the European Parliament renewed its demand on his release and also expressed its concern regarding his trial at the Court of Cassation on 18 May 2006. A letter of concern was sent on 22 May 2006. The European Parliament also proposed an ad hoc delegation to visit him if he remains in prison following the Court hearing.
Ethiopia	Mesfin Woldemariam	Founder and former President of the Ethiopian Human Rights Council, the country’s first independent human rights organisation, arrested in May 2005. His trial resumed in February 2006. Under Ethiopian law, the possible sentence ranges from three years’ imprisonment to the capital punishment. He was nominated to the Sakharov Prize in 2006.	The European Parliament in its resolution of 17 May 2001 raised the cases of eminent human rights activists and political prisoners in Ethiopia and focused on these two cases. In its resolution of 15 November 2006 the European Parliament called on the Ethiopian authorities to refrain from acts of intimidation and harassment and to immediately and unconditionally release all political prisoners.
	Berhanu Nega	Well-known economist and the leader of the main opposition Coalition for Unity and Democracy (CUD) party, arrested in May 2005. His rial resumed in February 2006. Under Ethiopian law, his possible sentence ranges from three years of imprisonment to capital punishment.
Iran	Emadeddin Baghi	Iranian writer and critic, subject to a travel ban since 4 October 2004. He tried to travel to France in 2006 to receive a Human Rights prize, but he did not succeed.	The European Parliament urged the authorities in its resolution of 28 October 2004 to immediately lift the travel ban imposed on him.
	Hossein Ghazian	Journalists, imprisoned	The European Parliament in its resolution of 28 October 2004, condemned the imprisonment of these prominent journalists, which act clearly obstructs the right to freedom of expression.
	Abbas Abdi
	Reza Alidjani
	Taghi Rahmani
	Hoda Rezazadeh-Saber
	Ensalfali Hedayat
	Zhila Izadi	13 years old girl, initially convicted to death by stoning, which sentence was later reduced to 55 lashes.	In its resolution of 28 October 2004 the European Parliament denounced these two cases of minors sentenced to death and urged the Iranian authorities to respect the provisions of he International Covenant on the Rights of the Child, which Iran is party to. Futhermore the resolution called on Iran to prevent any further application of the death penalty to minors. In addition, the European Parliament called on the Iranian authorities to immediately end all stoning penalties and to provide evidence that they were willing to implement their publicly declared moratorium on stoning.
	Bakhtiar Izadi	Her 15 years old brother, convicted to 150 lashes, which sentence was later reduced to 55 lashes.
Kazakhstan	Altynbeck Sarsenbayev	A prominent politician and the co-chairman of the True Ak Zhol opposition party, murdered on 13 February 2006, together with his bodyguard and driver.	In its resolution of 16 March 2006 the European Parliament condemned these murders and expressed its great concerns regarding the imprisonment of opposition activists and journalists for holding a rally on 26 February 2006 in memory of Altynbeck Sarsenbayev. The European Parliament called on the Kazakh authorities to carry out the investigation into the circumstances of his death in a full, independent and transparent manner. According to the International Helsinki Federation of Human Rights, an investigation was carried out by the authorities on this murder and some suspects were found guilty, but the investigation and the trial did not see into the whole truth of this case.
	Nurkadilov Zamanbek	Opposition leader, was found shot dead in unexplained circumstances on 12 November 2005. He died after he had accused the government of corruption. The official investigation concluded that he had committed suicide.
Laos	Pa Fue Khang	Local escort of a journalist team.	The Belgian journalist, Thierry Falise and the French camera-man, Vincent Reynaud, were arrested together with their Laotian escorts while producing a report on the Hmong ethnicity, which assembled to the US during the Vietnam war and has a long history of resistance and aspirations to independence vis-à-vis the Laotian government. After the Western reporters were released on 9 July 2003, the escorts of the journalists were subjected to a collective trial, the outcome of which was predetermined and which did not allow for legal representation. Pa Fue Khang and Thao Moua face a 15 and 12 years imprisonment in Samkhe prison, one of most cruel prison of Laos. The third guide arrested managed to escape.
	Thao Moua	Local escort of a journalist team.
Maldives	Dr Mohamed Munavvar	Member of the Parliament, former Attorney General	In its resolution adopted of 16 June 2004, the European Parliament sharply criticised the large-scale detention incommunicado used in the Maldives and demanded the release of pro-democracy reformers. The resolution also urged the authorities to give way to democratisation and to the respect of human rights. Following demonstrations on 12 and 13 August 2004 in the capital, Male, which were directed against the slow pace of political reforms of president Gayoom´s government, at least 69 people were detained. On 22 August 2004 the government allegedly released 62 detainees, while hundreds remained to be detained. According to Amnesty International the exact numbers of political prisoners are difficult to assess. An EU delegation visiting the Maldives was denied access. The above mentioned resolution of the European Parliament raised the case of prominent leaders of the Maldives Democratic Party detained in August 2004.
	Ali Faiz	Member of the Parliament
	Ilyas Hussein	Member of the Parliament
	Ahmed Shafeeq	Member of the Parliament
	Ahmed Adil	Member of the Parliament
	Dr Hussein Rasheed Hassan	Member of the Parliament, member of the National Human Rights Commission
	Ibrahim Hussain Zaki	A widely respected diplomat and former secretary-general of the South Asian Association for Regional Cooperation (SAARC).
	Ibrahim Ismail	Member of the Parliament
	Ahmed Athif	Member of the Parliament
	Gasim Ibrahim	Member of the Parliament, former President of the SAARC Chamber of Commerce and the pro-reform candidate of Speaker of the Maldivian Parliament.
	Husnoo Alsnood	Lawyer and member of the National Human Rights Commission .
	Fathimeen Nisreen
	Mohammed Niyaz
	Ahmed Ibrahim Didi
	Mohamed Zaki
	Ibrahim Zaki
	Maria Manike
	Jennifer Latheef
	Aminath Najeeb
	Asad Whaeed
Pakistan	Javed Hashmi	Leader of the opposition Alliance for the Restoration of Democracy, sentenced to 23 years in prison in April 2004. He was convicted for having allegedly prepared a critical letter on the military staff. The supporters of the Alliance reckon the verdict to be politically motivated. He is still imprisoned. He was released on parole for two days in December 2006 to attend the wedding of his daughter.	The European Parliament expressed its concerns on his detention several times, for instance in resolutions adopted on 22 April 2004. It called for his immediate release and stressed that politically motivated trials and sentences could not be accepted.
Philippines	Francisco Larranaga	European citizen, sentenced to death for rape and murder of two sisters. His death sentence was confirmed in July 2005 without further possibilities for appeal. However, on 21 November 2005, the Spanish Defence Minister José Bono received assurances from Philippine President Gloria Macapagal-Arroyo that Larrañaga would not be executed while she remained in power. He is still imprisoned. At this point it is still unclear whether he would fall under the category of former death row inmates who may get parole at some stage, or he would have to remain in prison indefinitely.	The European Parliament asked the President of the Philippines to exercise her power by granting an absolute pardon to him and securing his immediate release from prison. Furthermore, the European Parliament called for a review of the legal procedure in this case and asked for a fair trial to be held respecting all legal, penal and jurisdictional guarantees. The European Parliament also asked for commuting the death penalty of the prisoners on death row, particularly the 18 child offenders. The death penalty was abolished in the Philippines in June 2006. Mr Larranaga submitted a communication to the United Nations Human Rights Committee, which condemned in September 2006 the violation of the authorities of Philippines of Articles 6, 7 and 14 of the International Covenant on Civil and Political Rights.
Russia	Stanislav Dmitriyevsky	Chief executive for the Russian-Chechen Friendship Society and editor in chief for the Nizhni Novgorod newspaper “Pravo-zaschita” (“Human Rights Activism”), sentenced to two years suspended imprisonment because he published Aslan Mashkado´s appeal for peace in Chechnya. The Russian-Chechen Friendship Society (RCFS) was deregistered due to a Russian Supreme Court decision in January 2007.	On 19 January 2006, the European Parliament called for dropping all charges against him. Furthermore, the European Parliament urged the Russian authorities to respect the freedom of the media and journalists and recalled its precedent calls on Russia to protect human rights defenders, who were increasingly under attack. The resolution also called for granting access to Chechnya to UN Special Rapporteurs and other international human rights monitors, independent media and international humanitarian organisations and also to provide all the necessary security conditions for carrying out their work.
Sudan	Amouna Mohamed Ahmed	The four girls were attacked on 6 March 2006 outsidethe Al Shareif camp. The aggression lead to the death of the attacker and the police referred the case of the four girls to the Prosecution Attorney with charges of murder. Amouna Mohamed Ahmed should be tried soon. The three other girls were released.	In its resolution adopted on 6 April 2006, the European Parliament called on the Government of Sudan to release the girls. The Parliament also considered that the girls should be given appropriate care as victims of attempted rape in a resolution..
	Fayza Ismail Abaker
	Houda Ismail Abdel Rahman
	Zahra Adam Abdela
Syria	Riad Seif	Member of Parliament, detained	On 8 November 2005, the European Parliament passed a resolution concerning several individual cases in Syria; these persons were also mentioned therein.
	Mamoun al-Homsi	Member of Parliament, detained
	Riad al-Hamood	Kurdish civil society activists, Arab language teacher and active member of the Committee for Rival of Civil Society, arrested on 4 June 2005. He was sentenced in April 2006 to five years of prison.
Tunisia	Maître Mohammed Abbou	Well-known lawyer and human rights defender, sentenced to three and a half years in prison on 28 April 2005 because of publishing critical articles causing “defamation of the judiciary” and “public disorder”. His lawyers reportedly were denied on a number of occasions to visit him in prison.	The European Parliament in its resolution of 29 September 2005 condemned this conviction, who was sentenced for Later the European Parliament adopted a new resolution on his case and on the general situation of human rights in Tunisia on 15 June 2006. A letter of concern was sent on February 2007 expressing preoccupation with regards to the situation of Mr Abbou.
Vietnam	Thich Huyen Quang	Roman catholic priests, held in the Z30A camp for more than 18 years.	In its resolution of 1 December 2005, the European Parliament expressed its concern about the dramatic conditions suffered by prisoners in the Z30A camp in Xuan Loc, in particular by these religious leaders.
	Thich Quang Do
	Pham Minh Tri
	Nguyen Duc Vinh
	Ngo Quang Vinh	Member of the Buddhist Hoa Hao sect, aged 87, held in the Z30A camp for more than 18 years.
FOLLOW-UP OF CASES BETWEEN APRIL 2006 AND MARCH 2007
Bangladesh	Salah Uddin Shoaib Choudhury	Journalist and director of the newspaper "Weekly Blitz", which promotes dialogue among the religions and for the recognition of Israel. He was arrested on 29 November 2003. He is in danger of being sentenced to death at his trial for sedition, which was due to open on 13 November 2006.	In its resolution of 15 November 2006, the European Parliament called for the review of his trial and for his release. The charges against him are contrary to all standards of international law and to all conventions on violations of press freedom. The resolution was also deploring recent acts of violence and strongly condemned the physical attacks on journalists, NGO staff, trade unionists and others. The resolution also expressed disapproval regardig the violence related to the forthcoming general elections and the transition.
Cambodia	Hu Vuthy	President of the Free Trade Union of Workers in the Kingdom of Cambodia (FTUWKC) at the Suntex garment factory, was shot dead on 24 February 2007.	The European Parliament adopted a resolution on 15 March 2007, which condemned the killing of Hy Vuthy and all other acts of violence against trade unionists as well as urged the Cambodian authorities to launch an urgent, impartial and effective investigation into these murders.
	Chea Vichea	FTUWKC President at the Trinunggal Komara factory, was murdered in May 2004.
	Ros Sovannarith	FTUWKC President, was shot dead in January 2004.
	Yim Ry	A worker at a garment factory, was killed on 13 June 2003, when the police shot into the crowd of protesting workers.
Bulgaria	Michael Shields	A 18 years-old British citizen, subjected to an unfair trial and sent to prison in Bulgaria, in spite of the fact that another person confessed to the crime in question.	A letter of concern was sent on 13 June 2006.
Guatemala	Eduardo José D'Aubuisson Munguía	Members and the driver of the Central American Parliament (Parlacen). They were brutally murdered as they were driving to the Parlacen plenary session. The alleged murderers were subsequently killed in prison among suspicious circumstances.	These killings were expressly mentioned by the European Parliament resolution on Guatemala adopted on 14 March 2007.
	William Rizziery Pichinte Chávez
	José Ramón González Rivas
	Gerardo Napoleón Ramírez
Ecuador	Mirek Krygier	Polish citizen, imprisoned.	A letter of concern was sent on 15 November 2006.
Iran	Keyvan Ansari	Prisoner of conscience.	In a resolution adopted on 15 November 2006, the European Parliament raised concerns regarding various human rights violations in Iran, including the ill-treatment of political prisoners, the prosecution of juvenile offenders, also concerning the issue of minority rights, freedom of religion and of the press, and women's rights. In the resolution, the Iranian authorities were called on to unconditionally release all prisoners of conscience; these five persons were explicitly mentioned.
	Keyvan Rafii	Prisoner of conscience.
	Kheirollah Derakhshandi	Prisoner of conscience.
	Abolfazl Jahandar	Prisoner of conscience.
	Koroush Zaim	Prisoner of conscience.
	Abdullah Suleymani	Executed on 19 December 2006	Despite the European Parliament resolution adopted on 15 November 2006 and the exchange of letters between President Borrell and the Iranian embassy in Brussels, the Iranian authorities decided to execute these persons.
	Malek Banitamim	Executed on 19 December 2006
	Ali Matouri Zaadeh	Executed on 19 December 2006
	Mohammad Jaab Pour	Executed on 24 January 2007
	Abdulamir Farjallah Jaab	Executed on 24 January 2007
	Alireza Asakreh	Executed on 24 January 2007
	Khalaf Derhab Khudayrawi	Executed on 24 January 2007
	Abdulreza Sanawati Zergani	Executed on 14 February 2007
	Qasem Salamat	Executed on 14 February 2007
	Majed Alboghubaish	Executed on 14 February 2007
	Farshid Yadollahi	Lawyers, imprisoned while defending Sufis in Qom	In its resolution of 15 November 2006, the European Parliament also addressed the freedom of religion and expressed concerns about the arrests of these persons.
	Omid Behrouzi
	Ayatollah Sayad Hossein Kazemeyni Boroujerdi	He was advocating for years that politics and religion should be separated; he was arrested reportedly with more than 400 of his followers.
	Motjaba Saminejad	Imprisoned journalist/webblogger.	In tits resolution of 15 November 2006, the European Parliament called for the release of all imprisoned journalists and webloggers.
	Ahmad Raza Shiri	Imprisoned journalist/webblogger.
	Arash Sigarchi	Imprisoned journalist/webblogger.
Iran (continued)	Akbar Mahdavi Mohammadi	Student activist, died as a result of his hunger strike	The resolution adopted on 15 November 2006 strongly condemned the open call by President Ahmadinejad for a purge of liberal and secular academics in the universities and called for all those expelled to be allowed to return and to teach according to the elementary rights of academic freedom.
	Valiollah Feyz	Political prisoner, died as a result of his hunger strike	The European Parliament deeply deplored the death of these two activists.
	Manoucher Mohammadi	Student activist, imprisoned	The European Parliament called for his release, requesting that students should not be barred from higher education due to their peaceful political activities.
	Mausavi Khoini		A letter of concern was sent on 20 October 2006.
	Delara Darabi	Sentenced to death and on death row . They were minors (17 years old), when committing the crimes in question.	Regarding their case, a letter of concern was sent on 17 April 2006.
	Shahram Pour Mansouri
	Kobra Rahmanpoor	Convicted in January 2002 and is still uncertain about when the sentence is to be executed, if at all.	These four women were sentenced to death despite Iran is a party to the International Covenant on Civil and Political Rights, therefore it is obliged under international law to abolish the death penalty. In addition, two of the convicted are minors. A letter of concern was sent on 13 July 2006 regarding their case.
	Nazanin Mahabad Fatehi	Convicted in March 2005 for killing one of the three men, who tried to rape her and her cousin. She was released on 15 January 2007, after the court of appeal declared her innocence. However, she still has to pay compensation of € 25.000.
	Fatemeh Hagigat Prozheh
	Delara Darabi	She broke into an house with her partner, allegedly killed the woman, whose house she and her partner broke into. She denied the crime but. She is still imprisoned, on death row. On 20 January she attempted suicide in her cell.
	Sa'id Masouri	Sentenced to death and awaiting execution, she has been held in solitary confinement in Section 209 of Evin Prison since late 2004	With regards to their case a letter of concern was sent on 17 May 2006.
	Khaled Hardiani	Sentenced to death and on death row, involved in hijacking a plane in 2001
	Farhang Pour Mansouri	Sentenced to death and on death row, involved in hijacking a plane in 2001
	Shahram Pour Masori	Sentenced to death as a minor and on death row, involved in hijacking a plane in 2001
Israel	Jigo Faust		A letter of concern was sent on 29 August 2006
	Ziyad Hmeidan	Student and human rights worker, detained in May 2005	A letter of concern was sent on 20 July 2007.
North Korea	Son Jong Nam	He is Christian believer. He was reportedly tortured by the National Security Agency, and was then sentenced to death for alleged reasons without a trial and without procedural safeguards required by the international human rights law.	In a resolution adopted on 15 June 2006, the European Parliament urged the government of the DPRK to provide information on his case and not to proceed with his execution. The European Parliament also called on the government of North Korea to comply with the principles set out in the international human rights treaties it has ratified (such as the International Covenant on Civil and Political Rights) and incorporate these principles into domestic law, to abolish the death penalty and to release all people detained or imprisoned for the peaceful exercise of fundamental human rights.
Pakistan	Tahir Hussain	British citizen, released on 17 November 2006 after spending 18 years on death row for the murder of a taxi driver in 1988.	A letter of concern was sent on 20 November 2006.
Russia	Mikhael Khodorkovsky	Russian citizen, convicted after an unfair trial and subjected to difficult prison conditions; detained in a prison in Siberia.	With regards to their case, a letter of concern was sent on 22 November 2006.
	Platon Lebedev	Russian citizen convicted after an unfair trial and subjected to difficult prison conditions. Suffers from serious health problems.
	Anna Politkovskaya	Journalist, murdered on 7 October 2006. A highly respected investigative reporter, known as the symbol of honest journalism in Russia, she was awarded many prizes, among others the Prize Olof Palme. She courageously stood up defending human life and dignity. She exposed and objectively reported on various forms of crimes against humanity, especially in Chechnya.	In its resolution of October 2006, the European Parliament paid tribute to her work and merits. The European Parliament called on the Russian authorities to conduct an independent and efficient investigation to find and punish those responsible for this cowardly crime. The President of the Parliament also expressed his concerns regarding the issue in a letter of concern. In November 2006, a hearing took place on the Subcommittee on Human Rights on Human rights defenders in Russia. At the EU-Russia Summit, the European Union insisted that Russia must to respect human rights in every field of its cooperation of the EU-Russia cooperation.
Russia (continued)	Galina Kozlova	Board member of Mari Ušem, which is a national organisation for the Mari Finno-Ugric minority in Russia. She is also the editor of the literary magazine Ontšõko. She was attacked on 25 January 2007, which act - according to her - could not be considered as a simple robbery attempt. His husband, Valdimir Kozlov, was nominated to the Sakharov Prize.	In its resolution of 17 March 2007 the European Parliament strongly condemned this attack and also the continuing harassment and assaults on activists, leading cultural figures and independent journalists in Mari El.
Sri Lanka	Lieutenant General Sarath Fonseka	Commander of the Sri Lankan Army, he suffered an assasination attempt on 25 April 2006.	In a resolution adopted on 18 May 2006, the European Parliament severely condemned the renewed campaign of attacks by the LTTE, the high number of human rights violations committed by both sides and the constant breaches of the ceasefire agreement. The Parliament also considered that tensions have been deliberately exacerbated by this assassination attempt, and the attack on the Batticaloa district office of the Sri Lanka Monitoring Mission (SLMM) on 13 January 2006 in a deliberate attempt to undermine the ceasefire agreement.
	Lakshman Kadirgamar	Minister of Foreign Affairs, assassinated in August 2005.
	Joseph Pararajasingha	Member of the Parliament, assassinated in December 2005.
Syria	Anwar al Bunni	Lawyer	In May 2006 several civil society activists were arrested and tortured because of signing a petition for improving the Syrian-Lebanese relations in view of the UN Security Council Resolution n° 1680,. There were also these persons among them. In its resolution of 15 June 2006, the European Parliament urged Syrian authorities to reconsider all cases of political prisoners and to release immediately all prisoners of conscience. The Parliament also requested that all detained or imprisoned persons are given prompt, regular and unrestricted access to their lawyers, doctors and families. The European Parliament pointed out that respect for human rights constitutes a vital component of any future EU-Syria Association Agreement and called on Syria to respect its commitments within the framework of the Barcelona Process and along the lines of the European Neighbourhood Policy.
	Michel Kilo	Writer, released on 19 October 2006, but he was brought before the Criminal Court in Damascus again on 31 October 2006 to face new charges. His trial was postponed, for the second time, to 19 February 2007
	Kamal Al-Labwani	Peace activist, he is facing a life sentence for expressing his views.
	Mahmoud Issa	Civil society activist, detained for signing the petition.
	Professor Suleiman Achmar	Civil society activist, detained for signing the petition.
	Muhammad Mahfud	Civil society activist, detained for signing the petition.
	Mahmoud Meri'i	Civil society activist, detained for signing the petition.
	Yasser Melhem	Civil society activist, detained for signing the petition.
	Omar Adlabi	Civil society activist, detained for signing the petition.
Tibet	Kelsang Namtso	Nun, seventeen years old, killed by the Chinese People’s Armed Police Force (PAP). On 30 September 2006 more than 70 Tibetans attempted to cross the glaciated Nangpa Pass in the Himalayan region of Tibet, approximately two hours walk from the Nepalese border, in order to seek refugee status in Nepal. Against the rule of international law, the PAP opened fire to the unarmed Tibetan civilians,including women and children. Video and photo evidence of the incident shows that the Tibetan group was moving slowly away from the Chinese forces firing on them, did not approach the Chinese forces and did not represent a threat to them. There were unconfirmed eyewitness reports of more than one death. A group of Tibetans, including children, was arrested after continuing to flee.	On 25 October 2006, the European Parliament adopted a resolution condemning the excessive use of force by the Chinese People’s Armed Police Force in firing upon unarmed Tibetan civilians, including children. It urged the Chinese authorities to guarantee that the Tibetans detained during the incident would not be ill-treated in detention and that international human rights and humanitarian law standards were being respected. The Parliament also called upon the Chinese authorities to conduct a full investigation into the events at Nangpa Pass and to ensure that those responsible for any crimes committed, were to be brought to justice.
	Pancen Lama		Regarding their case, a letter of concern was sent on 9 October 2006.
	Tanzin Delek
Turkey	Behic Asci	Lawyer, started a hunger strike on 5 April 2005 to show solidarity with the political prisoners subjected to poor Turkish prison conditions. On 22 January 2007, after 293 days, he stopped the strike, but announced his intention to resume it later.	A letter of concern was sent on 15 November 2006.
	Michal Majevski	Polish citizen arrested in July 2006. He was a minor when committing the crime and the punishment was disproportionate.	A letter of concern was sent on 28 September 2006.
	Jonathan Sugden	Well-known expert on Turkey, detained by Turkish security forces and was subjected to deportation.	A letter of concern was sent on 24 April 2006.
United States of America	Pablo Ibar	Spanish citizen found guilty of murder and condemned to death by the Court of Florida in 2000. On 9 March 2006, the Supreme Court reaffirmed his conviction and refused to grant him a new trial.	A letter of concern was sent on 26 April 2006.
	Allen W. Bridgers	Sentenced to death, on death row.	A letter of concern was sent on 6 July 2006.
Yemen	Ali Al-Dailami		A letter of concern was sent on 26 October 2006.
Vietnam	Nguyen Van Ly	Catholic priest and co-editor of the underground online magazine Tu do Ngôn luan (Free Speech). He was imprisoned from May 2001 to early 2005. He was arrested again on 19 February 2007 and is currently under house arrest.
	Nguyen Gia Thieu	Sentenced to 20 years of imprisonment and a fine of 25 million USD.	A letter of concern was sent on 27 July 2006.

ANNEX II

ANNEX II. LIST OF RESOLUTIONS

List of resolutions adopted by the European Parliament between July 1999 and April 2006, and relating directly or indirectly to human rights violations in the world

(http://www.europarl.europa.eu/comparl/afet/droi/others/default.htm)

Country	Date of adoption of resolution
AFRICA
ALGERIA	18.01.2001 / 17.05.2001 /30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 09.06.2005 / 16.02.2006
ANGOLA	17.02.2000 / 15.03.2001 /14.06.2001 / 06.09.2001 / 11.04.2002 / 04.07.2002
BURUNDI	18.11.1999 / 17.02.2000 (UNCHR) / 07.09.2000 / 07.02.2002 (UNCHR) / 23.10.2003 / 30.01.2003 (UNCHR) / 15.01.2004 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
CAMEROON	20.01.2000 / 17.05.2001 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
CENTRAL AFRICAN REPUBLIC	14.06.2001 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
CHAD	20.01.2000 / 14.06.2001 / 24.02.2005 (UNCHR) / 15.03.2006
COTE D'IVOIRE	20.01.2000 / 16.11.2000 / 14.12.2000 / 10.10.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) 10.02.2004 (UNCHR) / 18.11.2004 / 24.02.2005 (UNCHR)
CONGO (BRAZZAVILLE)	30.01.2003 (UNCHR)
DEMOCRATIC REPUBLIC OF CONGO	17.02.2000 (UNCHR)/ 18.01.2001 (UNCHR) / 15.02.2001 / 13.12.2001 / 07.02.2002 / 07.02.2002 (UNCHR) / 13.06.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) /15.05.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 16.12.2004 / 24.02.2005 (UNCHR)
DJIBOUTI	16.12.1999
EQUATORIAL GUINEA	18.05.2000 / 13.06.2002 / 16.01.2003
ERITREA	07.02.2002 / 18.11.2004 / 24.02.2005 (UNCHR)
ETHIOPIA	17.05.2001 / 07.07.2005 / 15.12.2005 /16.11.2006
GUINEA	15.02.2001 / 15.02.2007
LIBERIA	04.09.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 14.12.2006
LIBYA	10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 14.04.2005 / 18.01.2007
MADAGASCAR	07.02.2002 / 16.05.2002
MAURITANIA	06.09.2001 / 24.02.2005 (UNCHR) / 06.07.2007
MOROCCO	10.02.2004 (UNCHR)
MOZAMBIQUE	14.12.2000
NAMIBIA	05.04.2001
NIGERIA	15.02.2001 / 15.11.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) / 11.04.2002 / 05.09.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 13.03.2003 / 05.06.2003 / 22.04.2004
RWANDA	18.11.1999 / 17.02.2000 (UNCHR)
SENEGAL	17.11.2005
SIERRA LEONE	16.12.1999 / 17.02.2000 (UNCHR) / 18.05.2000 / 07.09.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 24.02.2005
SOMALIA	05.04.2001 / 04.07.2002 / 24.02.2005 (UNCHR) / 06.07.2006
SOUTH AFRICA	05.07.2001
SUDAN	17.02.2000 (UNCHR) / 18.01.2001(UNCHR) / 21.11.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 16.09.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 12.05.2005 / 06.04.2006 / 28.09.2006 / 15.02.2007
TANZANIA	05.07.2001
TOGO	16.09.1999 / 06.09.2001 / 13.12.2001 / 08.04.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 24.02.2005 / 12.05.2005
TUNISIA	15.06.2000 / 14.12.2000 / 14.03.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 29.09.2005 / 15.12.2005 / 15.06.2006
UGANDA	17.02.2000 (UNCHR) / 06.07.2000 / 03.07.2003
WESTERN SAHARA	16.03.2000 / 14.04.2005 / 27.10.2005
ZIMBABWE	13.04.2000 / 18.05.2000 / 06.07.2000 / 15.03.2001 / 06.09.2001 / 13.12.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) /14.03.2002 / 16.05.2002 / 04.07.2002 / 05.09.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 13.02.2003 / 05.06.2003 / 15.01.2004 / 10.02.2004 (UNCHR) / 16.12.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 07.07.2005 / 07.09.2006
ASIA
AFGHANISTAN	16.12.1999 / 17.02.2000 (UNCHR)/ 05.10.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 14.06.2001 / 13.12.2001 / 05.09.2002 / 12.02.2004 / 24.02.2005 (UNCHR)
AZERBAIJAN	09.06.2005 / 27.10.2005 / 16.02.2006
BANGLADESH	21.11.2002 / 14.04.2005 / 16.11.2006
BURMA (MYANMAR)	16.09.1999 / 18.05.2000 / 07.09.2000 / 16.11.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 04.10.2001 / 13.12.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) / 11.04.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 13.03.2003 / 05.06.2003 / 04.09.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 11.03.2004 / 16.09.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 12.05.2005 / 17.11.2005 / 14.12.2006
CAMBODIA	17.12.2000 / 18.01.2001 / 06.09.2001 / 07.02.2002 / 11.04.2002 / 13.03.2003 / 03.07.2003 / 12.02.2004 / 13.01.2005 / 24.02.2005 (UNCHR) / 10.03.2005 / 01.12.2005 / 19.01.2006 / 15.03.2007
CHINA	20.01.2000 / 17.02.2000 (UNCHR) / 18.01.2001 (UNCHR) / 15.02.2001 / 05.04.2001 (UNCHR) / 07.02.2002(UNCHR)/ 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 07.07.2005 / 08.09.2005 / 07.09.2006 / 15.02.2007
BEIJING'S APPLICATION TO HOST THE 2008 OLYMPIC GAMES	05.07.2001
EAST TIMOR	16.09.1999 / 18.11.1999 / 17.02.2000 (UNCHR)/ 18.01.2001 (UNCHR) / 04.10.2001 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 15.06.2006
FIJI	06.07.2000 / 14.12.2006
GEORGIA	18.12.2003 / 26.10.2006
HONGKONG	19.12.2002 / 15.12.2005
INDIA	16.03.2000 / 07.02.2002 / 16.05.2002 / 10.02.2004 (UNCHR) / 16.12.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 01.02.2007
INDONESIA	16.12.1999 / 18.01.2001 (UNCHR) / 13.12.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) / 16.05.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 05.06.2003 / 20.11.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
KALIMANTAN	15.03.2001
MOLUCCAN ISLANDS	07.10.1999 / 20.01.2000 / 06.07.2000
KASHMIR	16.03.2000 / 17.11.2005
KAZAKHSTAN	13.02.2003 / 23.10.2003 / 16.03.2006
KYRGYZSTAN	14.03.2002 / 23.10.2003 / 12.05.2005
LAOS	15.02.2001 / 15.11.2001 / 03.07.2003 / 01.12.2005
MALAYSIA	14.06.2001 / 13.06.2002
MONGOLIA	07.02.2002 (UNCHR)
MALDIVES	16.04.2004
NEPAL	07.09.2000 / 14.06.2001 / 13.12.2001 / 13.06.2002 / 24.10.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 23.10.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 24.02.2005 / 29.09.2005 / 18.05.2006
NORTHERN KOREA	07.02.2002 (UNCHR) / 16.01.2003 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 15.06.2006
PAKISTAN	18.11.1999 / 15.02.2001 / 05.04.2001 / 10.02.2004 (UNCHR) / 12.02.2004 / 22.04.2004 / 24.02.2005 (UNCHR)
PHILIPPINES	18.05.2000 / 18.12.2003 / 17.11.2005
SOLOMON ISLANDS	06.07.2000
SOUTHERN CAUCASUS (Armenia, Azerbaijan and Georgia )	04.10.2001
SRI LANKA	18.05.2000 / 14.03.2002 / 20.11.2003 / 07.09.2006
TAIWAN	13.04.2000 / 15.05.2003 / 07.07.2005 / 18.05.2006
TAJIKISTAN	23.10.2003
TIBET	17.02.2000 (UNCHR) / 13.04.2000 / 06.07.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 07.02.2002 (UNCHR) / 19.12.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004(UNCHR) / 18.11.2004 / 13.01.2005 / 24.02.2005 (UNCHR) / 15.12.2005 / 26.10.2006 / 15.02.2007
TURKMENISTAN and CENTRAL ASIA	15.03.2001 / 23.10.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
UZBEKISTAN	04.10.2001 / 23.10.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 09.06.2005 / 27.10.2005 / 26.10.2006
VIETNAM	16.11.2000 / 05.07.2001 / 04.10.2001 / 11.04.2002 / 15.05.2003 / 20.11.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 01.12.2005
AUSTRALIA
AFGHAN REFUGEES / ASYLUM	06.09.2001
EUROPE
BELARUS	07.10.1999 / 05.07.2001 / 13.06.2002 / 04.07.2002 / 10.02.2004 (UNCHR) / 28.10.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 10.03.2005 / 07.07.2005 / 29.09.2005 / 16.02.2006 / 06.04.2006
BULGARIA	15.12.2005
BOSNIA-HERZEGOVINA (Banja Luca)	17.05.2001
CYPRUS	05.04.2001
FEDERAL REPUBLIC OF YUGOSLAVIA	17.02.2000 (UNCHR) / 16.03.2000 / 15.06.2000 / 14.12.2000
FORMER YUGOSLAV REPUBLIC OF MACEDONIA (FYROM)	05.10.2000
IRELAND (Immigration)	13.12.2001
KOSOVO	22.07.1999 / 16.09.1999 / 07.10.1999 / 18.11.1999 / 17.02.2000 (UNCHR) / 17.02.2000 / 15.06.2000 / 15.02.2001 / 01.04.2004
MALTA (Refugees camps)	06.04.2006
MOLDOVA	14.03.2002 / 11.04.2002 / 18.12.2003 / 24.02.2005 / 16.03.2006
ROMANIA	15.12.2005 / 05.09.2006
RUSSIA	18.11.1999 / 17.02.2000 (UNCHR) / 18.01.2001 (UNCHR) / 18.01.2001 / 07.02.2002 / 07.02.2002 (UNCHR) / 04.07.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 26.05.2005 / 15.12.2005 / 15.06.2006 / 25.10.2006 / 13.12.2006 / 15.02.2007 / 15.02.2007 / 15.03.2007
RUSSIAN REPUBLIC OF CHECHNYA	07.10.1999 / 18.11.1999 / 20.1.2000 / 17.02.2000 / 17.02.2000 (UNCHR) / 16.03.2000 / 13.04.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 15.02.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) / 16.01.2003 / 30.01.2003 (UNCHR) / 03.07.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 19.01.2006
RUSSIAN REPUBLIC OF DAGESTAN	16.09.1999
RUSSIAN REPUBLIC OF MARI EL	12.05.2005
SERBIA AND MONTENEGRO	16.09.2004 / 07.07.2005 / 29.09.2005
TURKEY	22.07.1999 / 13.04.2000 / 07.09.2000 / 18.01.2001 / 13.12.2001 / 15.05.2003 / 22.04.2004 / 28.09.2005 / 16.02.2006 / 27.09.2006
UKRAINE	11.03.2004 / 28.10.2004 / 02.12.2004 / 13.01.2005 / 06.04.2006
AMERICA
ARGENTINA	04.07.2002
BOLIVIA	23.10.2003 / 09.06.2005
CENTRAL AMERICA	16.11.2000
CHILE	14.12.2000
COLOMBIA	07.09.2000 / 18.01.2001 (UNCHR) / 04.10.2001 / 07.02.2002 (UNCHR) / 14.03.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
CUBA	30.01.2003 (UNCHR) / 10.04.2003 / 04.09.2003 / 10.02.2004 (UNCHR) / 22.04.2004 / 17.11.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 02.02.2006
GUATEMALA	18.05.2000 / 14.06.2001 / 11.04.2002 / 10.04.2003 / 07.07.2005 / 15.03.2007
HAITI	15.01.2004 / 10.02.2004 (UNCHR) / 11.03.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 14.12.2006
MEXICO	05.04.2001
NICARAGUA	16.12.1999
PARAGUAY	15.06.2000
PERU	16.03.2000 / 15.06.2000 / 05.10.2000 / 19.01.2006
UNITED STATES	17.02.2000 / 13.04.2000 / 06.07.2000 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) 22.04.2004 / 15.12.2005 / 16.02.2006 / 13.06.2006 / 14.02.2007 / 14.02.2007
VENEZUELA	13.02.2003 / 11.03.2004
MIDDLE EAST
EGYPT	20.01.2000 / 14.06.2001 / 04.07.2002 / 05.09.2002 / 10.04.2003 / 19.01.2006 / 16.02.2006 / 06.04.2006
IRAN	16.09.1999 / 17.02.2000 (UNCHR) / 13.04.2000 / 18.05.2000 / 07.02.2002 (UNCHR) / 24.10.2002 / 21.11.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 12.02.2004 / 28.10.2004 / 13.01.2005 / 24.02.2005 (UNCHR) / 15.02.2006 / 16.11.2006
IRAQ	20.01.2000 / 13.04.2000 / 06.07.2000 / 07.02.2002 (UNCHR) / 30.01.2003 (UNCHR)/ 10.02.2004 (UNCHR) / 16.09.2004 / 24.02.2005 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 06.04.2006 / 15.02.2007
ISRAEL	19.12.2002 / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR)
JORDAN	16.02.2006
KUWAIT	16.12.1999
LEBANON	10.03.2005
PALESTINE	16.11.2006
SAUDI ARABIA	17.02.2000 (UNCHR) / 18.01.2001 (UNCHR) / 07.02.2002 (UNCHR) / 30.01.2003 (UNCHR) / 10.02.2004 (UNCHR) / 24.02.2005 (UNCHR) / 10.03.2005
SYRIA	13.06.2002 / 08.09.2005 / 15.06.2006 / 26.10.2006
MISCELLANEOUS
UNITED NATIONS
EU's rights, priorities and recommendations for the session of the UN Commission on Human Rights in Geneva	17.02.2000 (56th) / 18.01.2001 (57th)/ 07.02.2002 (58th)/ 30.01.2003 (59th) / 10.02.2004 (60th) / 24.02.2005 (61st) /
UN Outcome of the negotiations on the Human Rights Council and on the 62nd session of the UNCHR	16.03.2006
UN World Food Summit	16.05.2002
UN World Day to Overcome Extreme Poverty	04.10.2001
UN Conference on Least Developed Countries	05.04.2001
Reform of the UN	09.06.2005
Reform of the UN, Millennium Development Goals	29.09.2005
Small arms and lights weapons (UN prepcom)	26.05.2005
International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearance	1st session, UNHRC, 29.06.2006
The right to development	1st session, UNHRC, 30.06.2006
Human rights and extreme poverty	2nd session, UNHRC, 27.11.2006
Human rights in the occupied Syrian Golan	2nd session, UNHRC, 27.11.2006
Israeli settlements in the Occupied Palestinian Territory, including East Jerusalem, and in the occupied Syrian Golan	2nd session, UNHRC, 27.11.2006
DEATH PENALTY
Death Penalty in the World	07.10.1999 / 18.11.1999 / 16.12.1999 / 13.04.2000 / 06.07.2000 / 26.10.2000 / 05.07.2001
Moratorium on capital punishment	01.02.2007
Abolition of Death Penalty in Japan, South Korea and Taiwan	13.06.2002
INTERNATIONAL CRIMINAL COURT	16.12.1999 / 18.01.2001 / 28.02.2002 / 04.07.2002 / 26.09.2002 / 24.10.2002
CHILDREN
Trafficking in Children and Child Soldiers	03.07.2003
Forced Child Labour (Africa)	17.05.2001 / 17.11.2005
Child Labour in the Production of Sports Equipment	13.06.2002
EU Position for the Session of the UN GA on the Rights of Child	11.04.2002
UN GA Special Session on the Rights of Child	05.07.2001
European Parliament resolution on the 10th Anniversary of the UN Convention on the Rights of the Child	18.11.1999
Children kidnapped by their parents	15.03.2001
RACISM AND XENOPHOBIA	17.02.2000 / 16.03.2000 (European Union) / 16.03.2000 (Candidate Countries) / 06.07.2000 / 03.10.2001 (World Conference against Racism)
PRESS FREEDOM	17.05.2001
COMBATTING TERRORISM	24.10.2002 / 14.02.2007 (CIA)
Detainees in Guantanamo Bay	07.02.2002 / 10.03.2004/ 28.10.2004 / 16.02.2006 / 13.06.2006
MINES AND BOMBS
Review of Ottawa Treaty on anti-personnel mines	22.04.2004
Cluster Bombs	13.12.2001
Landmines	07.07.2005
REFUGEES
Refugees - Channel Tunnel	11.04.2002
Refugees (Lampedusa and Western Sahara)	14.04.2005
Sakharov Prize (monitoring)	14.12.2006
WOMEN
Women in South-East Europe	22.04.2004
Female Genital Mutilation	20.09.2001
Harassment at the Workplace	20.09.2001
Violence towards Catholic Nuns	05.04.2001
FREEDOM OF EXPRESSION, RESPECT OF RELIGIOUS BELIEFS	16.02.2006
Freedom of expression on the Internet	06.07.2006
Homophobia	19.01.2006
Aung San Suu Kyi and Leyla Zana (Sakharov Prize Laureates)	13.12.2001
Sport products for the Olympic games	22.04.2004
Mediterranean	20.11.2003 / 12.02.2004 / 23.02.2005

ANNEX III

ANNEX III - BASIC TEXTS

INTERNATIONAL HUMAN RIGHTS INSTRUMENTS	DATE OF ADOPTION
UNITED NATIONS http://www.un.org Human Rights Council : http://www.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/
Charter of the United Nations		24 October 1945
Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide		9 December 1948
Universal Declaration on Human Rights		10 December 1948
First Geneva Convention "for the Amelioration of the Condition of the Wounded and Sick in Armed Forces in the Field"		first adopted in 1864, last revision on 12 August 1949
Second Geneva Convention "for the Amelioration of the Condition of Wounded, Sick and Shipwrecked Members of Armed Forces at Sea"		12 August 1949
Third Geneva Convention "relative to the Treatment of Prisoners of War"		first adopted in 1929, last revision on 12 August 1949
Fourth Geneva Convention "relative to the Protection of Civilian Persons in Time of War"		12 August 1949
International Covenant on Civil and Political Rights		16 December 1966
Optional Protocol to the International Covenant on Civil and Political Rights		16 December 1966
Second Optional Protocol to the International Covenant on Civil and Political Rights, aiming at the abolition of the death penalty		15 December 1989
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights		16 December 1966
International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination		21 December 1965
Protocol Additional I to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of Non-International Armed Conflicts		8 June 1977
Protocol Additional II to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of Non-International Armed Conflicts		8 June 1977
Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women		18 December 1979
Optional Protocol to the Convention on the Elimination of Discrimination against Women		6 October 1999
Convention on the Rights of the Child		20 November 1989
Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child on the involvement of children in armed conflicts		25 May 2000
Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child on the sale of children, child prostitution and child pornography		25 May 2000
Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment		10 December 1984
Optional Protocol to the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment		18 December 2002
UN Declaration on the Elimination of All Forms of Intolerance and Discrimination Based on Religion or Belief		25 November 1981
UN Declaration on the Right and Responsibility of Individuals, Groups and Organs of Society to Promote and Protect Universally Recognised Human Rights and Fundamental Freedoms		9 December 1998
UN Declaration on Human Rights Defenders		9 December 1998
United Nations Millennium Declaration		8 September 2000
International Convention Against Enforced Disappearances		20 December 2006
UNITED NATIONS CONFERENCES
World Conference on Human Rights (Vienna) Declaration and Programme of Action	25 June 1993
World Conference on Women and Development (Beijing) Declaration and Platform for Action	September 1995
World Conference against Racism, Racial Discrimination, Xenophobia and Related Intolerance (Durban) Declaration and Programme of Action	8 September 2001
ROME STATUTE OF THE INTERNATIONAL CRIMINAL COURT http://www.ohchr.org/english/law/criminalcourt.htm	1 July 2002
INTERNATIONAL LABOUR ORGANISATION http://ilolex.ilo.ch
Minimum Age Convention	26 June 1973
Convention on Indigenous and Tribal Peoples	27 June 1989
Convention to eliminate the Worst Forms of Child Labour	17 June 1999
EUROPEAN PARLIAMENT http://www.europarl.europa.eu/comparl/afet/droi/others/default.htm
Annual Human Rights Reports	1983 - 2005
Resolution on the communication from the Commission to the Council and the European Parliament on the European Union's role in promoting human rights and democratisation in third countries (COM (2001) 252)	25 April 2002
Resolution on the Commission communication on EU election assistance and observation (COM (2000) 191 - C5-0259/2000)	15 March 2001
Resolution on countering racism and xenophobia in the European Union, on the Commission communication: "Countering racism, xenophobia and anti-Semitism in the candidate countries" (COM (1999) 256 – C5-0094/1999), and on the World Conference against Racism	16 March 2000
Resolution on the communication from the Commission to the Council and the European Parliament on “The European Union and the external dimension of human rights policy: from Rome to Maastricht and beyond” (COM (1995) 567 – C4-0568/1995)	17 December 1998
Resolution on the report from the Commission on the implementation of measures intended to promote observance of human rights and democratic principles (for 1995) (COM (1996) 672 - C4-0095/1997)	19 December 1997
Resolution on setting up a single co-ordinating structure within the Commission, responsible for human rights and democratisation	19 December 1997
Resolution on the communication from the Commission on the inclusion of respect for democratic principles and human rights in agreements between the Community and third countries (COM (1995) 216 – C4-0197/1995)	20 September 1996
Charter of Fundamental Rights of the European Union
European Parliament resolution on the human rights and democracy clause in European Union agreements	14 February 2006
COUNCIL
http://ue.eu.int/cms3_fo/showPage.asp?id=822&lang=en&mode=g http://www.europa.eu.int/pol/rights/index_de.htm
Guidelines for EU policy towards third countries on the death penalty of 29 June 1998	29 June 1998
Regulations (EC) No 975/1999 and (EC) No 976/1999 on the development and consolidation of democracy and the rule of law and respect for human rights and fundamental freedoms Official Journal L 120 , 08/05/1999 P. 0001 - 0014	29 April 1999
Cotonou Agreement	23 June 2000
Guidelines for EU policy towards third countries on torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment	9 April 2001
Conclusions on the communication from the Commission to the Council and the European Parliament on the European Union's role in promoting human rights and democratisation in third countries (COM (2001) 252)	25 June 2001
EU guidelines on Human rights dialogues	13 December 2001
Action Plan to follow-up on the Common Position of 22 January 2001 on the International Criminal Court	27 May 2002
Common Position amending Common Position of 22 January 2001 on the International Criminal Court	20 June 2002
Conclusions on human rights and democratisation in third countries, together with practical measures endorsed for the implementation of the Council's conclusions of 25 June 2001	10 December 2002
EU Common Position on the International Criminal Court	16 June 2003
EU Guidelines on Children in Armed Conflicts	8 December 2003
EU Guidelines on Promoting Compliance with International Humanitarian Law	23 December 2005
COMMISSION http://europa.eu.int/comm/external_relations/human_rights/doc/eidhr02_04.htm
COUNCIL OF EUROPE http://conventions.coe.int
Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms Protocol No. 13 to the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, concerning the abolition of the death penalty in all circumstances	4 November 1950 3 May 2002