BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1868/94 om inrättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

13.4.2007 - (KOM(2006)0827 – C6‑0046/2007 – 2006/0268(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Janusz Wojciechowski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1868/94 om inrättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

(KOM(2006)0827 – C6‑0046/2007 – 2006/0268(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0827)[1],

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0046/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0137/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 3
(3) Producentmedlemsstaterna skall, för en period på två år, fördela sin kvot mellan alla stärkelseproducerande företag på grundval av de kvoter som fastställts för regleringsåret 2006/2007.	(3) Producentmedlemsstaterna skall, för en period på fyra år, fördela sin kvot mellan alla stärkelseproducerande företag på grundval av de kvoter som fastställts för regleringsåret 2006/2007.
Motivering
Kvotsystemet bör förlängas med fyra år för att garantera ett säkert investeringsklimat. Utgången på denna period är dessutom ett utmärkt tillfälle för att utvärdera den nya marknadssituation som kommer att utvecklas under de kommande åren till följd av den pågående reformen av den gemensamma organisationen för marknaden för socker. Genom sin inverkan på isoglukosproduktionen i EU, har den gemensamma organisationen för marknaden för socker fått betydande följder för stärkelsemarknaden och därmed också för marknaden för potatisstärkelse. En utvärdering av den nya situationen på marknaden efter sockerreformen blir en bra utgångspunkt för en översyn av det nuvarande kvotsystemet.
Ändringsförslag 2 ARTIKEL 1, LED 1 Artikel 2, punkt 1 (förordning (EG) nr 1868/94)
1. Kvoter skall tilldelas potatisstärkelseproducerande medlemsstater för regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009 i enlighet med bilagan.	1. Kvoter skall tilldelas potatisstärkelseproducerande medlemsstater för regleringsåren 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011 i enlighet med bilagan.
Ändringsförslag 3 ARTIKEL 1, LED 1 Artikel 2, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG) nr 1868/94)
2. Varje producentmedlemsstat som avses i bilagan skall fördela sin kvot mellan de stärkelseproducerande företagen för användning under regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009 på grundval av de disponibla delkvoterna för de enskilda stärkelseproducerande företagen under 2006/2007, utom vid tilllämpning av andra stycket.	2. Varje producentmedlemsstat som avses i bilagan skall fördela sin kvot mellan de stärkelseproducerande företagen för användning under regleringsåren 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011 på grundval av de disponibla delkvoterna för de enskilda stärkelseproducerande företagen under 2006/2007, utom vid tillämpning av andra stycket.
Ändringsförslag 4 ARTIKEL 1, LED 1 Artikel 3 (förordning (EG) nr 1868/94)
Kommissionen skall senast den 1 januari 2009 lägga fram en rapport för rådet om hur systemet för kvottilldelning i gemenskapen fungerar, tillsammans med lämpliga förslag. Rapporten skall beakta utvecklingen på marknaden för potatis- och spannmålsstärkelse.”	Kommissionen skall senast den 1 januari 2011 lägga fram en rapport för rådet om hur systemet för kvottilldelning i gemenskapen fungerar, tillsammans med lämpliga förslag. Rapporten skall beakta utvecklingen på marknaden för potatis- och spannmålsstärkelse. Om en WTO‑överenskommelse skulle medföra en minskning av exportbidragen och importtullarna för tapiokastärkelse, skall kommissionen lägga fram för Europaparlamentet och rådet en konsekvensrapport före ovannämnda datum.”
Motivering
Alla större ändringar i de externa systemen till följd av en WTO-överenskommelse kan få allvarliga konsekvenser för hela sektorn. Skulle detta ske måste kommissionen utvärdera den nya situationen.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Varken rådet (jordbruk och fiske) eller kommissionen tog fasta på den ståndpunkt som parlamentet uttryckte i sin resolution av den 11 maj 2005, det vill säga att kvotsystemet borde fortsätta i fyra år och att möjlighet borde ges till utjämning av de kvoter som inte utnyttjats, i första hand till förmån för de nya medlemsstaterna. Vid rådets möte den 30 maj 2005 förklarade sig kommissionen villig att beakta Polens och Litauens förslag att se över deras kvoter för potatisstärkelse i förbindelse med framtida överenskommelser efter den tvååriga förlängningen av de nuvarande kvoterna.

För femte gången sedan 1994, när det nuvarande kvotsystemet för produktion av potatisstärkelse infördes, föreslår kommissionen att förlänga systemet med endast två år.

Föredraganden anser att detta förslag måste ändras på två punkter, det vill säga perioden och kvantiteterna.

Perioden

Produktionskvoten för europeisk potatisstärkelse har alltid fastställts för en treårsperiod. Det enda undantaget gjordes 2004 då Europaparlamentet föreslog en fyraårsperiod. Kommissionen förkastade dock detta ändringsförslag och blev därefter tvungen att föreslå en ny förlängning av systemet med två år! En tvåårsperiod är verkligen mycket kort. Industrin måste få en bättre översikt för att kunna planera framtiden. Detta är också viktigt för jordbrukarna. De måste kunna planera sina leveransåtaganden minst två år i förväg, eftersom det krävs minst två år för att uppnå nödvändig mängd utsädespotatis. Jordbrukarna måste odla utsädespotatis i år för att kunna uppfylla sina förväntade leveransåtaganden om två år. Denna långsiktiga planering blir ännu viktigare eftersom stärkelsepotatis är en gröda som inte kan lagras som spannmål. De beslut som producenterna av utsädespotatis fattar i dag avgör också deras val beträffande växelbruk om två eller tre år.

Kvantiteter

Den totala kvoten för stärkelsepotatis enligt de nuvarande förordningarna uppgår till 1 948 761 ton, varav 1 762 148 ton tilldelats de gamla medlemsstaterna (EU-15) och 186 613 ton de tio nya medlemsstaterna (EU-10). De gamla medlemsstaterna har alltså tilldelats 90,4 procent av den totala kvoten och de nya medlemsstaterna bara 9,6 procent. Denna andel står inte i proportion med potatisproduktionen: EU-15 – 70 %, EU-10 – 30 %.

För att ta hänsyn till effekterna av anslutningen av tio nya medlemsstater ökades den totala kvoten 2004 från 1 762 148 ton till 1 948 761 ton. Detta innebär att kvantiteterna för EU-15 inte har minskats efter utvidgningen.

Polen har den största produktionsytan i Europa. De produktionskvoter de tilldelats täcker trots detta inte ens den nationella efterfrågan (konsumtionen per capita av stärkelse och stärkelseprodukter i Polen steg från 4,5 kg 1994 till 18,5 kg 2006), vilket har inneburit att Polen, som är den största europeiska potatisproducenten, har blivit tvungen att importera potatisstärkelse. Handelsunderskottet ökar alltså konstant inom sektorn för stärkelse och stärkelseprodukter, till stor del till följd av de restriktioner som införts för den produktionsvolym som gemenskapslagstiftningen tillåter.

Denna blygsamma kvot begränsar inte enbart möjligheterna att täcka den interna efterfrågan på potatisstärkelse, utan även möjligheterna att utveckla produktionen av särskilda typer av potatisstärkelse, vilket kommer att leda till sämre konkurrenskraft i jämförelse med andra typer av stärkelseproduktion.

Inom den totala stärkelseproduktionen kan man tydligt se att potatisstärkelse, som är renare och av högre kvalitet, trängs undan av andra stärkelsetyper. Potatisen förlorar gentemot rivaliserande stärkelsetyper, såsom majs, väte och tapioka.

Kommissionen skriver i sin rapport:

”Medan produktionen av potatisstärkelse legat på stabila nivåer beroende på kvotbegränsningar, har den totala stärkelseproduktionen i gemenskapen (från vete, majs och potatis) i genomsnitt ökat med 4 % per år sedan 1995/96. Ökningen beror främst på ökade mängder vetestärkelse, medan andelen potatisstärkelse på den totala stärkelsemarknaden har minskat stadigt och nu uppgår till 20 % av den totala stärkelseproduktionen”.

En ökad produktion av potatisstärkelse i Polen och Litauen skulle inte direkt konkurrera med den vanliga massproduktionen, men skulle underlätta utvecklingen av stärkelseindustrin i de båda länderna och därmed också konkurrenskraften för Polens och Litauens producenter. Detta är mycket viktigt för dessa båda länders ekonomi eftersom (vilket också påpekades av kommissionen i denna rapport) ”Branschstrukturen varierar från medlemsstat till medlemsstat. Produktionen är mycket koncentrerad i de flesta av de gamla medlemsstaterna (cirka 17 producenter delar på kvoter på 1,8 miljoner ton), medan producenter i de nya medlemsstaterna tenderar att vara mindre (cirka 16 producenter delar på kvoter på 0,2 miljoner ton)”.

Med andra ord:

Bearbetningsföretagen är mycket små och är belägna i landsbygdsområden där de har stor betydelse för den lokala ekonomin och för utvecklingen av dessa områden. De befinner sig huvudsakligen i områden som drabbats hårt av strukturell arbetslöshet.

En extremt låg kvot för Litauen har inneburit ett totalt avbrott av produktionen och en ökning med 36 procent av arbetslösheten. I Polen har den lägre produktionskvot som gällt sedan landets anslutning automatiskt medfört mindre kontrakt, och detta har i sin tur lett till att vissa odlare har försvunnit från marknaden (det totala antalet odlare har sjunkit från 20 000 till 7 000) och har tvingats att finna andra avsättningsmöjligheter för de råvaror som omfattades av kontrakt under den föregående perioden. En ökning av produktionskvoten skulle å ena sidan ge de säkerhetsmarginaler som krävs för att garantera att kvoten uppfylls vid händelse av till exempel dåliga väderleksförhållanden, vilket inträffade under regleringsåret 2005/2006.

Den potatisstärkelsekvot som kommissionen föreslår speglar alltså inte produktionskapaciteten i Polens beredningsanläggningar (1 till 1,1 miljoner ton av potatisstärkelse bearbetas under den 100 dagar långa odlingssäsongen), tillgängliga råvaror och den växande efterfrågan på stärkelse och stärkelseprodukter. Det finns ingen ekonomisk motivering till att minska produktionen genom att tilldela lägre produktionskvoter.

Fastställandet av låga kvoter för Polen och Litauen kommer att göra produktionen mindre lönsam och hindra utvecklingen av potatisstärkelsesektorn.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Inrättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse
Referensnummer	KOM(2006)0827 – C6-0046/2007 – 2006/0268(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	16.1.2007
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	AGRI 18.1.2007
Föredragande Utnämning	Janusz Wojciechowski 19.12.2006
Behandling i utskott	23.1.2007		20.3.2007		12.4.2007
Antagande	12.4.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Peter Baco, Katerina Batzeli, Sergio Berlato, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Dumitru Gheorghe Mircea Coşea, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Diamanto Manolakou, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Radu Podgorean, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Jeffrey Titford, Witold Tomczak, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Herbert Bösch, Bernadette Bourzai, Béla Glattfelder, Gábor Harangozó, Astrid Lulling, Jan Mulder