BETÄNKANDE om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter
18.4.2007 - (2006/2292(INI))
Utskottet för internationell handel
Föredragande: Daniel Caspary
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, europaparlamentet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén: ett konkurrenskraftigt Europa i världen. Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (KOM(2006)0567),
– med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln ”EU i världen. EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i en global ekonomi i förändring – Grönbok för offentligt samråd” (KOM(2006)0763),
– med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien[1],
– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2006 om kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet om tredjeländers antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder mot gemenskapen (2004)[2],
– med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong[3],
– med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal[4],
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna[5],
– med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2006 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina[6],
– med beaktande av sin resolution av den 6 september 2005 om textil- och konfektionsindustrins framtid efter 2005[7],
– med beaktande av kommissionens interna arbetsdokument som åtföljde kommissionens meddelande med titeln ”Economic reforms and competitiveness: key messages from the European Competitiveness Report 2006” (SEK(2006)1467),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde i Bryssel den 23‑24 mars 2006[8],
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 bidraget till rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin[9],
– med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”EU-Kina: Närmare partner med ökat ansvar” samt det åtföljande arbetsdokumentet ”Närmare partner med ökat ansvar: En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina – konkurrens och partnerskap (KOM(2006)0631 och 0632),
– med beaktande av den deklaration som enhälligt antogs den 2 december 2006 inom ramen för mötet med WTO:s årliga parlamentariska församling,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel, och yttrandet av utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0149/2007) och av följande skäl:
A. Handelspolitiken kan på ett avgörande vis bidra till att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen i linje med målen i den förnyade Lissabonagendan.
B. EU måste anta en adekvat strategi för att möta globaliseringens utmaningar och konfrontera den ökande konkurrensen från viktiga tillväxtekonomier samtidigt som man behåller den europeiska modellen med ekonomisk, regional och social sammanhållning.
C. För att detta initiativ skall lyckas är det nödvändigt att den förnyade Lissabonagendans interna och externa aspekter stämmer överens.
D. Nationella strukturreformer spelar en viktig roll för att förbättra de europeiska företagens interna och externa konkurrenskraft.
E. När utvecklingsagendan från Doha den 24 juli 2006 sköts på framtiden efter nästan fem års förhandlingar, skapade det en ny situation som har gjort det nödvändigt för EU att tillfälligt anpassa sina prioriteringar och instrument inom handelspolitiken, samtidigt som multilateralism även i fortsättningen bör vara den huvudsakliga handelspolitiska prioriteringen.
F. Alla andra instrument som står till buds bör användas på ett sätt som stämmer överens med EU:s handelspolitik.
G. EU är redan en av de mest öppna ekonomierna i världen.
H. Den gemensamma handelspolitiken integrerade karaktär är en viktig tillgång för EU och gör det möjligt för unionen att spela en framträdande roll i det internationella handelssystemet.
I. Protektionism ger ineffektiva sektorer i ekonomin ett konstgjort skydd mot internationell konkurrens, leder bort resurser från mer produktiva sektorer, höjer priserna och leder slutligen till arbetslöshet.
J. Ofta möts de upplösande effekter som öppnandet av nya marknader får i vissa regioner och ekonomiska sektorer med ett ramaskri från allmänheten, medan de positiva effekterna för innovationer, konkurrenskraft och sysselsättning ofta negligeras.
K. Marknadstillträde hindras i ökad utsträckning av olika typer av icke-tariffära handelshinder.
L. Höga avgifter utgör fortfarande ett stort hinder för handeln, särskilt i relation till viktiga tillväxtekonomier.
M. Multilaterala handelssystem, som förkroppsligas i WTO, är fortfarande det effektivaste systemet för att uppnå rättvis och likvärdig handel på global nivå, genom att utveckla lämpliga regler och se till att dessa efterlevs.
N. EU:s engagemang är fortsatt starkt för att utvecklingsagendan från Doha skall nå framgång, och unionen har redan visat sin goda vilja genom en rad meningsfulla erbjudanden inom alla förhandlingsområden.
O. Under vissa förutsättningar bör slutandet av bilaterala och regionala frihandelsavtal övervägas på nytt. Parlamentet erinrar om att alltför många sådana avtal riskerar att förhindra stärkandet av multilateralismen, som EU önskar främja.
P. Det är mycket viktigt att hitta den rätta balansen mellan multilaterala, bilaterala och plurilaterala överenskommelser.
Q. EU måste vara beredd att närhelst det krävs försvara sig mot brott mot överenskomna bestämmelser genom att utnyttja konfliktlösningsmekanismen, och mot otillbörlig konkurrens genom att utnyttja effektiva och lagliga handelspolitiska skyddsinstrument som ger omedelbar hjälp åt drabbade branscher.
R. Handelspolitiken kan aldrig bli vare sig trovärdig eller legitim utan Europaparlamentets meningsfulla medverkan.
S. Det är viktigt för parlamentet att i tid få tillgång till texten i de olika förhandlingsmandat som kommissionen har fått.
EU i den globala konkurrensen
1. Handelspolitiken är en ofrånkomlig del av varje strategi för att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen genom att förbättra Europas konkurrenskraft. Därför välkomnar Europaparlamentet det ovan nämnda meddelandet från kommissionen ”ett konkurrenskraftigt Europa i världen” som ett viktigt bidrag till den förnyade Lissabonagendan.
2. Europaparlamentet anser att handelns utveckling inte är ett mål i sig utan att den bör bedömas utifrån dess effekt på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Analysen av EU:s ekonomiska konkurrenskraft bör inte bara fokusera på handelssiffror utan även på de europeiska producenternas andel av den totala världsproduktionen och på sysselsättningstendenserna.
3. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med en större extern konkurrenskraft för att kunna uppnå tillväxt- och sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin och för att främja en global hållbar utveckling. Vid vidtagandet av externa åtgärder måste EU uppmuntra till reformer och internationellt samarbete på det ekonomiska området, så att en gynnsam handelsmiljö skapas. För detta ändamål avser parlamentet att verka för större konsekvens och kompatibilitet i sin makroekonomiska politik och främja en förbättrad penning- och finanssäkerhet, samarbete i skattefrågor och avskaffande av orättvis skattekonkurrens.
4. Europaparlamentet anser att det för det första är nödvändigt att bedriva en penningpolitik grundad på prisstabilitet för att kunna finansiera tekniska framsteg och stödja små och medelstora företag genom att låta dem komma in på marknader utanför euroområdet. För det andra är det nödvändigt att inrätta ett företagsvänligt beskattningssystem som kan öka antalet nystartade företag. I detta syfte är det dessutom nödvändigt att sänka skatter som undergräver effektiviteten och hindrar skapandet av arbetstillfällen, särskilt för samhällsgrupper såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och äldre. För det tredje är det nödvändigt att öka konkurrensen på den inre marknaden och betänka att ju hårdare konkurrensen är inom EU, desto bättre kommer EU-baserade företag att kunna hävda sig utanför EU.
5. Europaparlamentet är övertygat om att den sociala modell som ännu ligger till grund för relationerna mellan arbetsmarknadens parter inom EU har gjort det möjligt för EU att upprätthålla en hög grad av global konkurrenskraft gentemot sina huvudsakliga konkurrenter. Den största utmaningen som EU står inför är att upprätthålla denna sociala modell trots den rådande pressen på de alltmer konkurrensutsatta globala marknaderna att ytterligare sänka de sociala och miljömässiga produktionskostnaderna.
6. Fördelarna med ett öppet handelssystem överväger dess eventuella upplösande effekter. Därför anser Europaparlamentet att EU bör fortsätta att arbeta för att fullborda den inre marknaden, fortsätta att främja ökad global liberalisering och fri och rättvis handel samt motstå protektionism.
7. Europaparlamentet anser att fördelarna med liberaliseringen till stor del tillfaller de länder som undanröjer tariffära och icke-tariffära hinder och öppnar sina marknader. Därför anser parlamentet att EU:s möjligheter att öka sin konkurrenskraft beror på unionens förmåga att ta itu med samtliga handelshinder på global nivå, se till att den inre marknaden fullföljs och öppna sina marknader för tredjeländer.
8. Europaparlamentet stöder kommissionens strategi som går ut på att positivt påverka globaliseringsprocessen och hantera risker.
9. Europaparlamentet beklagar att EU-medborgarna sätter likhetstecken mellan globaliseringen och den fallande europeiska produktionen samt de förlorade arbetstillfällena. EU måste anta en lämplig strategi för genomförandet av de reformer som behövs för att EU skall kunna dra fördel av globaliseringen och därmed öka produktionen och sysselsättningen.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre informera Europas medborgare om alla aspekterna av globaliseringen och de konkreta fördelar som följer av EU:s deltagande i det internationella handelssystemet.
11. Europaparlamentet anser att konceptet om främjande av livslångt lärande är ett användbart redskap, men inte tillräckligt som svar på de prognosticerade förändringarna av de globala produktionsstrukturerna. Genomförandet av EU:s nya strategi för global konkurrenskraft måste göras avhängigt av framstegen med att genomföra Lissabonagendan, vilken måste omorienteras för att bättre ta hänsyn till oron hos Europas medborgare att de inte kommer att kunna anpassa sig till förändringarna.
12. Europaparlamentet anser att hårdare konkurrens borde få EU att öka ansträngningarna i samband med utbildning och forskning och utveckling för att behålla sin ställning på världsmarknaden för innovativa produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll samt förbättra sin ställning genom att skapa nya komparativa fördelar.
13. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stödja en smidig integration av höginnovativa Europeiska högteknologiska företag i den globala handelsmiljön.
14. Europaparlamentet betonar att det är ett strategiskt behov för EU att trots externt konkurrenstryck bevara en tillräckligt bred och diversifierad industriell bas. Därför bör öppnandet av handeln åtföljas av och stå i samklang med en solid industripolitik både på gemenskapsnivå och på nationell nivå.
15. Parlamentet insisterar på att ryggraden i EU:s ekonomiska framgång är verksamheten i de små och medelstora företagen, vilka genom förbättrad tillgång till forskning och utveckling måste ges möjlighet att garantera tillverkning av högkvalitativa varor högt upp i värdekedjan.
16. Europaparlamentet påminner om att EU redan är en av de mest öppna ekonomierna i världen och att unionen i hög grad har bidragit till och dragit nytta av den väsentliga ökningen av världshandeln under de senaste femtio åren.
17. Europaparlamentet anser dock att EU:s resultat i förhållande till redan utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier påverkas negativt av både bristen på ömsesidighet i villkoren för marknadstillträde, otillräcklig efterlevnad av överenskomna handelsbestämmelser och spridningen av illojala handelsmetoder.
18. Många länder i världen, inklusive viktiga tillväxtekonomier har fortfarande höga tariffära och icke-tariffära hinder för EU-export. Därför anser parlamentet att eliminering eller kraftig minskning av sådana hinder bör vara en av de viktigaste prioriteringarna inom EU:s handelspolitik.
19. Europaparlamentet håller med kommissionen om att världshandelssystemet inte längre är förbehållet OECD-länderna. Dock rekommenderar parlamentet att länder som Mexiko tas upp på listan över länder som kommissionen betraktar som tillväxtländer. Parlamentet påminner om att tillväxtländer som Kina, Brasilien, Ryssland, Indien och Mexiko redan står för mer än 18 procent av de globala handelsströmmarna.
20. Europaparlamentet begär att EU:s externa politik skall garantera en rättvis ekonomisk utveckling i partnerländerna, bekämpa social dumpning och främja respekten för anständiga sociala och arbetsrelaterade villkor, som i enlighet med den internationella arbetsorganisationens (ILO) förslag skall garantera anständiga inkomster för arbetstagarna och deras familjer samt rätt till säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, socialt skydd och föreningsfrihet.
21. Europaparlamentet noterar vidare det intresse som EU har i att föra och intensifiera bilaterala förhandlingar med sina huvudsakliga utvecklade handelspartner, förutsatt att detta inte äventyrar EU:s miljö- och hälsostandarder och att man respekterar Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck av den 20 oktober 2005.
WTO
22. Det multilaterala handelssystemet, såsom det förkroppsligas av WTO, är fortfarandet med god marginal det effektivaste systemet för att uppnå frihandel på global nivå. Europaparlamentet anser dock att WTO:s system på något sätt bör ses över så att det blir mer transparent och effektivt. Parlamentet välkomnar att formella förhandlingar om utvecklingsagendan från Doha har återupptagits och upprepar med kraft sitt stöd för ett framgångsrikt slutförande.
23. Europaparlamentet anser att det är avgörande för europeiska företag att man når ambitiösa och balanserade resultat när det gäller förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha, och att EU:s förhandlare måste betrakta detta som en prioritet.
24. Europaparlamentet noterar att Doharundan är en utvecklingsrunda och därför måste EU:s nya handelsagenda återspegla utvecklingsmålen.
25. En ordentlig reform av WTO:s institutionella struktur och beslutsprocesser är nödvändig för att kunna förbättra organisationens funktionssätt och möta de utmaningar som en ständigt större medlemskrets innebär. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt bidra till en övergripande reflexion angående denna fråga och att lägga fram konstruktiva förslag.
26. Europaparlamentet anser att marknaderna skulle kunna bli mer öppna, balanserade och effektiva om EU främjar grundläggande multilaterala konkurrensregler och om det internationella samarbetet inom detta område stärks.
Bilaterala och regionala frihandelsavtal
27. Europaparlamentet betonar att WTO är det lämpligaste forumet för att garantera en rättvis fördelning av den ökande globaliseringens vinster. Därför måste EU:s främsta prioritet vara att få till stånd ett ambitiöst och utvecklingsorienterat resultat av förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet anser att bilaterala och regionala frihandelsavtal är en suboptimal lösning och påminner om att sådana överenskommelser ofta leder till omläggning av handeln, ofta är obalanserade, bidrar till att införa diskriminering i internationella handelsförbindelser och tenderar att minska engagemanget hos de länder som deltar i WTO.
28. Nya bilaterala eller regionala frihandelsinitiativ bör bara tas när det är nödvändigt för att förbättra konkurrenssituationen för EU-exportörer på viktiga utländska marknader, särskilt när andra viktiga handelsmakter redan har slutfört eller är på väg att slutföra förhandlingar om sådana avtal med berörda länder eller regioner. Europaparlamentet kräver av kommissionen att få fullständig insyn i vilka kriterier som tillämpas vid val av nya frihandelsavtalspartner, och insisterar på att omfattande bedömningar av konsekvenserna för ekonomin och för en hållbar utveckling måste genomföras, med alla intressenter involverade, och att resultaten skall offentliggöras.
29. Europaparlamentet anser att alla nya frihandelsavtal som EU ingår bör vara kompatibla med WTO, allomfattande, ambitiösa, leda till ömsesidigt marknadstillträde och dessutom garantera långtgående liberalisering av tjänster och investeringar som går längre än både nuvarande multilaterala åtaganden och de förväntade resultaten av en framgångsrik avslutning av utvecklingsagendan från Doha.
30. Vid förhandlingar om frihandelsavtal måste kommissionen ta hänsyn till risken för att de minsta och svagaste handelsparterna utesluts från den internationella handelns vinster, och därför insisterar Europaparlamentet på att deras intressen beaktas under hela förhandlingsprocessen.
31. Europaparlamentet uppmanar rådet att skilja på tillväxtekonomier och utvecklingsekonomier när man formulerar frihandelsavtal eller mandat för förhandlingar om associeringsavtal, och att se till att man är inriktad på utvecklingsbehoven när man förhandlar med utvecklingsländerna.
32. Europaparlamentet är övertygat om att alla framtida frihandelsavtal måste vara av modern typ och innehålla de normer som ingår i ILO:s grundläggande konventioner.
33. Europaparlamentet kräver att alla nya frihandelsavtal som EU ingår måste innehålla en mekanism som tillåter unionen att helt eller delvis sluta att tillämpa avtalet om det framkommer bevis för att den andra parten inte uppfyller förpliktelserna enligt frihandelsavtalet. Kommissionen bör samtycka till att ta sådana mekanismer i anspråk närhelst man blir uppmanad därtill genom en resolution från parlamentet.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med likasinnade medlemmar i WTO förhandla fram gemensamma bestämmelser för frihandelsavtal, t.ex. avseende preferensbestämmelser för ursprungsbeteckningar, med syftet att uppnå bättre samstämmighet mellan sådana avtal och förenkla deras tillämpning, till nytta för de ekonomiska aktörerna.
Plurilaterala/sektorsvisa förhandlingar
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att också tänka på fördelarna med plurilaterala/sektorsvisa förhandlingar i vissa fall, enligt de förebilder som avtalen om civil luftfart (Civil Aircraft Agreement), offentlig upphandling (Governement Procurement Agreement) och informationsteknik (Information Technology Agreement) utgör.
Allmänt förhållningssätt i handelsöverläggningar
36. EU:s erbjudanden gentemot sina förhandlingspartner måste matchas av erbjudanden från de berörda länderna, utom då de är tydligt motiverade av utvecklingshänsyn.
37. Europaparlamentet erinrar om jordbrukets strategiska vikt och många funktioner inom EU. Parlamentet insisterar dock på att jordbruket inte bör utgöra EU:s enda källa till eftergifter inom ramen för handelsförhandlingarna och att handelspolitiken bör fortsätta att stämma överens med de grundläggande beslut som fattats inom ramen för flera på varandra följande reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken.
38. Europaparlamentet påminner om att EU, som världens största marknad för varor och tjänster, är mycket attraktivt för exportörer i hela världen. Parlamentet vill fästa uppmärksamheten på viken avsevärd hävstångseffekt som detta ger EU:s förhandlare både i multilaterala, bilaterala och regionala sammanhang.
39. Europaparlamentet anser att införandet av en policy för rättvis handel av EU och alla unionens handelspartner gradvis måste lägga ökad tonvikt på ett internationellt erkännande av miniminormer för miljön, vilket skapar lika villkor för alla parter.
40. Europaparlamentet varnar för att överbelasta handelsöverläggningarna på multilateral, bilateral eller regional nivå med frågor som inte har något direkt att göra med den internationella handeln och som skulle kunna behandlas effektivare i andra sammanhang.
Transatlantiska förbindelser
41. Europaparlamentet hänvisar till sin ovannämnda resolution om de transatlantiska ekonomiska förbindelserna mellan EU och Förenta staterna och uppmanar igen till ett nytt partnerskapsavtal mellan EU och Förenta staterna som syftar till att eliminera eller kraftigt minska alla kvarvarande hinder för handel och investeringar, med speciell tyngdpunkt på regleringssamarbete. Ett sådant avtal skulle innebära väsentliga fördelar för båda ekonomierna. Det är bra att denna viktiga fråga har tagits med bland det tyska rådsordförandeskapets prioriteringar.
42. Europaparlamentet anser att stärkandet av de transatlantiska ekonomiska förbindelserna bör ske i överensstämmelse med EU:s miljö- och folkhälsovillkor och utan att äventyra konkurrenspolitikens oberoende ställning, reglerna för skydd av offentliga tjänster och den kulturella mångfalden i EU.
43. Europaparlamentet rekommenderar insamling av pålitliga uppgifter som kan bevisa att integrationen av EU:s och Förenta staternas ekonomier är av stor vikt för Mexikos och Kanadas ekonomier och samhällen. Utländska direktinvesteringar i Mexiko kanaliseras ofta genom europeiska dotterbolag som opererar från USA, vilket förklarar varför dessa operationer faktiskt inte återspeglas i uppgifterna för EU–Mexiko.
Kina
44. Europaparlamentet hänvisar till sin ovannämnda resolution om utsikterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina. Parlamentet betraktar Kina som en tydlig illustration av de positiva följderna av handelsliberalisering och ett aktivt deltagande på de globala och konkurrenskraftiga marknaderna i termer av ekonomisk tillväxt och välstånd. Parlamentet är medvetet om de stora sociala och miljömässiga utmaningar som detta land står inför. Kina måste leva upp till alla sina WTO-förpliktelser, t.ex. respektera immaterialrätten. Parlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande och arbetsdokument om EU och Kina och stöder kommissionens ansträngningar att utarbeta en lämplig strategi för hantering av alla aspekter av förbindelserna mellan EU och Kina.
45. Europaparlamentet anser att utvecklingen av ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Kina bör gå hand i hand med en politisk dialog som inbegriper båda partners miljörelaterade och sociala ansvar. Parlamentet betonar att de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Kina bör grunda sig på respekten för lojala och rättvisa handelsregler samt på tillämpningen av WTO:s regler.
46. Europaparlamentet anser att en av de största utmaningar som EU står inför inom ramen för sina bilaterala förbindelser med de kinesiska myndigheterna är det otillräckliga skyddet av immateriella rättigheter. Kommissionen uppmanas därför att intensifiera sina insatser gentemot Kina för att se till att TRIPS-avtalen fullt ut respekteras och genomförandet av domstolarnas domar förbättras.
Regleringsfrågor
47. Europaparlamentet betonar att regleringsfrågorna har blivit allt viktigare inom den internationella handeln och uppmanar till bättre samstämmighet mellan EU:s bestämmelser och bestämmelserna hos våra viktigaste handelspartner. Parlamentet betonar att detta inte får medföra en harmonisering med mindre långtgående normer och bestämmelser, vilket skulle undergräva medborgarnas förtroende vad avser hälsa, säkerhet och miljö. I stället bör man anstränga sig ytterligare för att se till att dessa normer och bestämmelser både erkänns och tillämpas av EU:s viktigaste handelspartner.
48. Kommissionen bör systematiskt utvärdera hur EU:s interna politik och bestämmelser påverkar den globala konkurrensförmågan, och i sina förslag förorda de möjliga politiska åtgärder och bestämmelser som har bäst utsikter att inte inverka negativt på konkurrenssituationen för Europas företag inom och utanför Europa.
49. Europaparlamentet insisterar, inom ramen för WTO och de bilaterala frihandelsavtalen, på vikten av att snabbare avskaffa icke-tariffära handelshinder och harmonisera de tekniska reglerna, i synnerhet genom att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande.
50. Den effektivaste sättet att undvika skillnader i lagstiftning som leder till hinder för handeln är att utveckla globala regler och standarder. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att aktivt delta i arbetet i alla relevanta internationella organ och normgivande inrättningar.
51. Europaparlamentet stöder plurilateralt och bilateralt lagstiftningssamarbete med viktiga partnerländer, så länge detta inte leder till otillbörlig diskriminering av andra eller gör det möjligt för de berörda parterna att på ett otillbörligt sätt blanda sig i EU:s interna beslutsprocesser.
Skydd för immateriella rättigheter
52. Europaparlamentet begär att kommissionen skall fortsätta insatserna avseende forskning, utveckling och innovation samt erinrar om att respekten för patent och skydd för immateriella rättigheter utgör centrala frågor när det gäller Europeiska unionens externa konkurrenskraft. Parlamentet anser att EU bör ha en mer målmedveten inställning på detta område gentemot tredje länder.
53. Efterapningar och piratkopior leder till förlust av arbetstillfällen, underminerar innovation och berövar regeringarna skatteinkomster. Europaparlamentet betonar att adekvat skydd för immaterialrätten och effektiv tillämpning av densamma är ett fundament i en global ekonomi.
54. Europaparlamentet anser att respekten för immateriella rättigheter av EU:s viktigaste handelspartner är ett absolut villkor när det gäller att upprätthålla och förbättra EU:s externa konkurrenskraft.
55.Europaparlamentet välkomnar kommissionens engagemang för att stärka de immaterialrättsliga bestämmelserna i internationella handelsavtal och effektivare driva igenom existerande åtaganden.
56. Europaparlamentet insisterar på att EU:s viktigaste handelspartner, t.ex. Kina och Ryssland skall tillämpa immaterialrätten i enlighet med kraven från WTO/TRIPS.
57. Därför betonar Europaparlamentet att EU:s immaterialrättspolitik gentemot utvecklingsländer och medelinkomstländer inte bör vara strängare än TRIPS-avtalets krav, utan i stället uppmuntra till utnyttjande av flexibiliteten i TRIPS.
58. Europaparlamentet anser att respekt för immaterialrättens bestämmelser och bevis för deras faktiska tillämpning genom lämpliga rättsliga och administrativa åtgärder bör vara ovillkorliga krav för anslutning till WTO.
59. Europaparlamentet uppmanar rådet att anta förslaget till rådets förordning av den 16 december 2005 om obligatoriskt angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer, vilket parlamentet krävde i sin resolution av den 6 juli 2006 om ursprungsmärkning[10].
Strategier för marknadstillträde
60. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att se över sin marknadstillträdesstrategi och ser fram mot att anta kommissionens meddelande om ämnet i fråga under 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera parlamentet djupt i detta initiativ.
61. Europaparlamentet insisterar på att man måste koncentrera sig särskilt på de icke‑tariffära handelshindren, vilka tenderar att bli de främsta hindren för den internationella handeln när tullarna successivt minskas eller tas bort. Parlamentet riktar uppmärksamheten på de icke-tariffära handelshindrens stora variation, tekniska komplexitet och politiska känslighet, vilket gör dem svåra att behandla, och uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga resurser till denna krävande uppgift.
62. Det finns en allvarlig risk för att säkerhetsåtgärder håller på att bli det tjugoförsta århundradets främsta icke-tariffära handelshinder. Europaparlamentet uppmanar alla länder att hantera sina legitima säkerhetskrav genom åtgärder som i minsta möjliga grad begränsningar handeln och att samarbeta med varandra – multilateralt, plurilateralt eller bilateralt – för att nå detta mål.
63. Europaparlamentet uppmanar kommissionens delegationer, medlemsstaternas ambassader och handelfrämjande organ, handelskammare och alla övriga offentliga och privata organisationer som representerar europeiska ekonomiska intressen utomlands att bättre samordna sina åtgärder för att marknadsföra EU:s varor och tjänster, öppna marknader och öka investeringsströmmarna.
Tjänster
64. Europaparlamentet påminner om den ökande andelen av tjänster i det ekonomiska resultatet på global nivå och i EU:s BNP. Europeiska tjänsteleverantörers konkurrenskraft är god på marknader utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla handelsöverläggningar verka för både ömsesidig och successiv liberalisering av tjänster och en politik för att öka standardisering, transparens och förutsägbarhet när det gäller regler och bestämmelser för denna sektor, så att den mycket konkurrenskraftiga europeiska tjänstesektorn kan verka friare i tredje land. Parlamentet noterar dock att detta inte får leda till erbjudanden eller önskemål avseende den offentliga tjänstesektorn.
65. Europaparlamentet anser att man bör skilja på handelstjänster och offentliga tjänster. Parlamentet insisterar på behovet av att även i fortsättningen utesluta offentliga tjänster från förhandlingar, särskilt tjänster som avser befolkningens grundläggande behov och som ger tillgång till väsentliga allmänna tillgångar, såsom hälsa, utbildning, dricksvatten och energi, samt tjänster som är viktiga för den kulturella mångfalden, såsom audiovisuella tjänster.
66. Europaparlamentet insisterar på att det behövs en garanti för att de minst utvecklade partnerländerna får behålla politiskt handlingsutrymme för att kunna reglera tjänster som är viktiga för deras utveckling.
67. Europaparlamentet anser att EU måste främja spridning och erkännande av internationella redovisnings- och revisionsstandarder och tillhörande praxis. Syftet med detta skulle vara att se till att marknaderna blir mer stabila och transparenta och att se till att aktörer kan erhålla större säkerhet och att de är bättre informerade när det gäller deras verksamhet utanför EU.
68. Europaparlamentet anser framför allt att EU, för att öka sin externa konkurrenskraft, måste vidta åtgärder inom ramen för handelspolitiken för att stärka säkerheten vid elektroniska transaktioner och förbättra uppgiftsskyddet.
69. Europaparlamentet anser att ett öppnande av marknaden för finansiella tjänster och ett underlättande av rörligheten för kapital måste åtföljas av större transparens samt förbättrade åtgärder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och skattebedrägeri, särskilt i de fall där utländska finansiella centrum är inblandade.
Råvaror och energi
70. Europaparlamentet anser att råvaror, särskilt energiresurser, förtjänar att behandlas i särskild ordning i EU:s nya handelsagenda.
71. Europaparlamentet anser, med tanke på att klimatförändringen också måste bekämpas genom mer hållbara handelsmönster, att tillgången till och användningen av energiresurser bör vara föremål för multilateralt formulerade bestämmelser som inte får undermineras av bilaterala handelsavtal där parterna konkurrerar om de förmånligaste villkoren för resurstillträde.
Offentlig upphandling
72. Europaparlamentet anser att den stora öppenhet som kännetecknar EU:s marknader för offentlig upphandling på alla myndighetsnivåer inte motsvaras av en liknande tillgång för EU-leverantörer, särskilt små och medelstora företag, till utländska marknader för upphandling av varu- tjänste- och byggkontrakt. Parlamentet anser att kommissionen bör arbeta för ömsesidigt tillträde i förhållande till utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier inom denna viktiga sektor. Parlamentet håller med om att man i undantagsfall kan överväga att införa riktade restriktioner för tillgång till delar av EU:s marknad för upphandling, med syftet att uppmuntra till ömsesidighet, men är dock helt emot varje försök att stänga denna marknad av protektionistiska skäl.
73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att övriga deltagare i WTO:s avtal om offentlig upphandling gör meningsfulla åtaganden inom ramen för de pågående omförhandlingarna av detta avtal.
74.Europaparlamentet betonar dock att det behövs bättre insyn, och begär att kommissionen avstår från att komma med överdrivna krav när det gäller offentlig upphandling, särskilt allmännyttiga tjänster, när detta skapar problem för de minst utvecklade partnerländerna.
75. Europaparlamentet noterar det initiativ som några medlemsstater har tagit att införa en balans i avtalen om offentlig upphandling för små och medelstora företag. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen och rådet insisterar på att man i det omförhandlade WTO-avtalet om offentlig upphandling inför en klausul som gör det möjligt för EU att förmånsbehandla små och medelstora företag vid tilldelningen av offentliga kontrakt, i likhet med det system som redan tillämpas av andra stora avtalspartner, såsom Förenta staterna och Japan.
76. Europaparlamentet anser att offentlig upphandling också bör ingå i alla bilaterala och regionala handelsöverläggningar som EU tar initiativ till i syfte att på ett balanserat sätt öppna de offentliga upphandlingarna.
Respekt för bestämmelserna
77. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att se till att EU:s handelspartner helt och fullt lever upp till de bestämmelser och förpliktelser som följer antingen av deras medlemskap i WTO eller av bilaterala eller regionala avtal med EU. Parlamentet understryker vilken avgörande vikt som WTO:s mekanism för tvistlösning har för det multilaterala handelssystemets trovärdighet och effektivitet. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att utnyttja denna mekanism varje gång som ett brott mot en överenskommelse negativt påverkar EU:s handelsintressen och en förhandlingslösning inte kan uppnås inom rimlig tid.
Handelspolitiska skyddsinstrument
78. Strävandena att ytterligare avreglera handeln gör det ännu nödvändigare för EU att kunna skydda sig mot otillbörliga handelsmetoder. Därför anser Europaparlamentet att handelspolitiska skyddsinstrument är en ofrånkomlig del av EU:s strategi för extern konkurrenskraft.
79. Europaparlamentet noterar noggrant kommissionens initiativ att inleda en fullständig översyn av de handelspolitiska skyddsinstrumenten och inleda ett offentligt samråd, grundat på det ovannämnda meddelandet från kommissionen om grönboken för offentligt samråd.
80. Europaparlamentet påminner om att – som anges i kommissionens sammanfattning av ”Utvärderingen av EG:s handelspolitiska skyddsåtgärder” som sammanställts av Mayer, Brown, Rowe och Maw LLP, presenterad i december 2005 – studien i fråga kom fram till att status quo är både rimligt och adekvat för att ta hänsyn till parternas alla grupper och deras intressen, och därför stöder parlamentet åsikten att det för närvarande varken finns något synligt eller angeläget behov av att se över eller ändra gemenskapens nuvarande handelspolitiska skyddsåtgärder.
81. Europaparlamentet påminner om att det för närvarande pågår förhandlingar inom ramen för utvecklingsagendan från Doha om multilaterala frågor rörande handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet välkomnar dessa förhandlingar, men beklagar det amerikanska motståndet mot reformer av WTO:s ramverk för handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet menar att den globala upptrappningen av användandet av handelspolitiska skyddsinstrument, framför allt från avancerade utvecklingsländers sida, kräver ett nytt och striktare regelverk på WTO-nivå för att tillförsäkra en fortsatt fri och rättvis världshandel.
82. Europaparlamentet stöder idén att anpassa dessa instrument till den globala ekonomins nya realiteter, men varnar för faran med att unilateralt avrusta EU till den grad att man inte kan motverka otillbörliga handelsmetoder i internationella sammanhang där sådana metoder snabbt ökar samt den intensiva, ofta felaktiga användningen av handelspolitiska skyddsåtgärder i tredje länder mot import från EU.
83. Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar att övervaka ansökningarna från tredjeländer om handelspolitiska skyddsåtgärder mot import från EU, att reagera vid eventuellt missbruk och att ge lämpligt stöd till drabbade företag.
Tullar
84. Europaparlamentet betonar vilken viktig roll som tullbestämmelser och tullförfaranden spelar för ett korrekt genomförande av handelspolitiska åtgärder. Vid utformning och tillämpning av sådana bestämmelser och förfaranden måste man finna en riktig balans mellan effektiv kontroll och underlättande av handelsströmmarna.
85. Europaparlamentet påminner om att sådana överdrivet komplexa och betungande importförfaranden som många länder i världen tillämpar ofta medför väsentliga transaktionskostnader för EU:s exportörer och utgör viktiga handelshinder. Därför stöder parlamentet kommissionens ansträngningar att tackla denna fråga både inom den multilaterala ram som förhandlingarna om handelslättnader i samband med utvecklingsagendan från Doha utgör och genom bilaterala och regionala förhandlingar.
86.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att allvarligt överväga idén att inrätta en gemensam EU-tulltjänst för en effektivare tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.
Valutakurser
87.Europaparlamentet noterar att valutakurser har stor betydelse i utvecklingen av den internationella handeln. Kommissionen uppmanas att komma med konkreta förslag om vilka åtgärder man skall vidta när växelkursnivåer undergräver EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas också att överväga att beakta sådana åtgärder vid den kommande översynen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument.
Institutionella frågor
88. Europaparlamentet anser att den gemensamma handelspolitiken, som ett instrument för EU:s konkurrenskraft, förlorar i trovärdighet och effektivitet genom brist på legitimitet för den förda politiken, vilket har sin grund i att parlamentet inte involverats ordentligt.
89. Europaparlamentet beklagar att viktig lagstiftning om handelsfrågor, t.ex. handelspolitiska skyddsåtgärder, fortfarande inte faller under medbeslutandeförfarandet och att osäkerhet råder om huruvida samtyckesförfarandet kan användas i samband med frihandelsavtal. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast rätta till denna otillfredsställande situation genom att genomföra de institutionella reformer som krävs, och särskilt att genomföra de bestämmelser i förslaget till konstitution för Europa som rör den internationella handeln.
90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att hålla parlamentet fullt informerat om och involverat i alla nya initiativ som tas för att följa upp meddelandet ”EU i världen”.
o
o o
91. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, regeringar och parlament i medlemsstaterna, kandidatländerna och ansökarländerna.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2006)0388.
- [2] Antagna texter, P6_TA(2006)0450.
- [3] EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 155.
- [4] Antagna texter, P6_TA(2006)0419.
- [5] EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.
- [6] EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103.
- [7] EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 110.
- [8] Rådets dokument 7775/1/06.
- [9] EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 321.
- [10] Antagna texter, P6_TA(2006)0325.
MOTIVERING
2007 är det 50 år sedan Romfördraget undertecknades. Tullunionen och den inre marknaden har sedan dess blivit hörnstenar i Europas enande. Samtidigt grundlades också den gemensamma handelspolitiken. Principen med fria och öppna marknader med rättvisa konkurrensförhållanden präglar sedan dess unionens interna och externa politik. De teman och viktiga punkter som kommissionen tar upp i sitt meddelande ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen”[1] kommer att vara avgörande för EU:s handelspolitik under de kommande åren.
Garantera Europas konkurrenskraft
Ge globaliseringen ett mänskligt ansikte och kommunicera den på lämpigt sätt
Världsekonomins sammankoppling berör EU som största inre marknad i världen särskilt starkt. Europa är, som knappast någon annan ekonomi i världen, beroende av export. Ca. 20 procent av arbetsplatserna i unionen är exportberoende[2]. Erfarenheten visar att de länder som är mest engagerade i den internationella handeln också drar stora fördelar av detta. Ändå förbinds globaliseringen för det mesta med minskande arbetstillfällen[3]. Denna oro måste uppmärksammas och gemenskapspolitiken måste kunna bemöta den med övertygande svar. Människor får inte fastna i övertygelsen att globaliseringen riktar sig mot dem och att EU inte anstränger sig tillräckligt för att tillvarata deras intressen, då faktiskt motsatsen är fallet!
Genomför Lissabonagendan
Europas konkurrenskraft hotas i dag mer än någonsin av våra konkurrenters ansträngningar. Unionen har i den nya Lissabonagendan från 2005 fastställt de rätta målen för att kunna nå framgång i den internationella konkurrensen. Kommissionens avsikt att skapa bättre sammanhang mellan den interna och den externa politiken är i högsta grad nödvändig. Vi kommer att utvärdera hur kommissionen lyckas med detta självpåtagna uppdrag.
Upprätthåll de öppna marknaderna och främja Europas intressen
EU har som ingen annan ekonomi öppnat sina marknader och i hög grad dragit fördelar av detta. I dagsläget tillämpas dock inte denna öppenhet överallt i det internationella handelssystemet. EU bör därför påverka sina handelspartner att, enligt principen om ömsesidighet, öppna sina marknader i högre grad. Slutresultatet blir att alla berörda kan skörda fördelar. Den inre marknadens framgång beror också på tillämpningen av bestämmelser om rättvis konkurrens. I den framtida handelspolitiken bör principen om rättvis och fri konkurrens också föras in och tillämpas på global nivå.
Gör rätt prioriteringar avseende de yttre förbindelserna
Ge det multilaterala världshandelssystemet företräde
EU:s ekonomiska framgång visar vilka fördelar som en tullunion och en inre marknad ger. Just denna övertygelse måste leda EU till att också anstränga sig för att avskaffa tullar och åstadkomma lika konkurrensvillkor på global nivå. Det bästa instrumentet i dagsläget för att åstadkomma detta erbjuder WTO. Därför är en framgångsrik avslutning på den nuvarande världshandelsrundan (Doharundan) av högsta intresse för medborgarna i EU, men också i andra WTO-medlemsstater.
I nästa fas måste man ta itu med frågorna från WTO:s ministerkonferens i Singapore 1996: Handel och investeringar, handel och konkurrenspolitik, offentlig upphandling och handelslättnader.
WTO:s strukturella svagheter blir allt mer uppenbara. Därför bör en reform av världshandelsorganisationen inledas omedelbart efter att Doharundan har avslutats.
Visionen om en världsomfattande inre marknad kan visserligen inte realiseras på kort sikt, men bör dock etableras som ledstjärna för en global ordning.
Försvaga inte, utan komplettera WTO-systemet genom bilaterala frihandelsavtal
Trots svårigheterna med det multilaterala systemet är de bilaterala frihandelsavtalen inget likvärdigt alternativ, utan bara ett näst bästa alternativ. Följande argument kan anföras mot frihandelsavtal:
– Genom mängden olika avtal (s.k. spagettitallrik) ökar ekonomiernas och företagens transaktionskostnader väsentligt, eftersom de måste inrätta sig efter mycket varierande bestämmelser. På detta sätt byggs det upp höga hinder, särskilt för små och medelstora ekonomier och företag, för deltagande i den internationella handeln.
– Med många olika bilaterala avtal ökar visserligen de berörda staternas ömsesidiga marknadstillträde, men på medellång och lång sikt leder det dock till en försvagning av det multilaterala handelssystemet, då incitamenten för varje land att uppnå ett allmänt förbättrat marknadstillträde minskar (preferenserosion).
– Utvecklingsländerna missgynnas potentiellt eftersom de inte är så attraktiva som avtalspartner.
Vid ett längre dödläge eller begränsade framsteg för det multilaterala systemet står EU inför ett dilemma. Antingen kan unionen främja sina kortfristiga intressen genom bilaterala handelsavtal. Men det skulle innebära en försvagning av det multilaterala alternativet. Eller så kan unionen avstå från att förhandla om och ingå bilaterala handelsavtal. Det kan medföra nackdelar på kort sikt, men skulle på lång sikt stärka WTO, vilket på längre sikt bättre tjänar unionens intressen.
En utväg kunde vara att följa en reaktiv men ambitiös ansats: Man bör förhandla om och ingå frihandelsavtal endast med stater eller grupper av stater med vilka våra konkurrenter redan förhandlar om eller har ingått egna frihandelsavtal, och då följaktligen de europeiska företagen hotas av konkurrensnackdelar. Samtidigt bör dessa frihandelsavtal täcka in områden som går längre än WTO:s standarder, och på så vis öppna nya vägar för utveckling av WTO. En förutsättning för bilaterala frihandelsavtal måste vara att de är kompatibla med de relevanta WTO-bestämmelserna. Det innebär också att man måste försöka att lägga fast stora delar av innehållet i de bilaterala avtalen med hjälp av standarder som man kommit överens om i plurilaterala överenskommelser. Ett lämpligt område är t.ex. ursprungsbeteckningar.
Europaparlamentet måste involveras i fördelningen av befogenheter och få följa förhandlingarna. I avtalen måste det slås fast att om våra avtalsparter inte skulle uppfylla sina ingångna förpliktelser måste avtalet eller delar av det upphävas på parlamentets initiativ.
Genomdriv de europeiska ståndpunkterna med större kraft
I det multilaterala systemet liksom i de bilaterala förhandlingarna kommer det i framtiden att bli allt viktigare att effektivt driva igenom Europas intressen. Därför måste parlamentet och rådet i förväg fastställa noggranna mål och vid förhandlingarna måste man noggrant se till att få likvärdiga erbjudande i utbyte mot dem som vi själva lägger fram. Europeiska unionen, som fortfarande är det största handelsblocket i världen, måste vara uppmärksammare på att inte ge upp egna intressen utan att konkurrenterna gör liknande eftergifter.
EU:s handelspolitik måste vara inriktad på sina egna mål och får inte låta sig påverkas av politiska överväganden inom andra områden. Berättigade önskemål från andra politikområden bör tas upp i särskilda överläggningar, vilkas resultat sedan kan sammanföras med resultaten från överläggningarna inom handelspolitiken. Att ta handelspolitiken som gisslan för att försöka genomdriva annan politik på bekostnad av Europas handelsintressen, måste avvisas.
Åstadkom bättre lagstiftning i Europeiska unionen och på global nivå
Den process för bättre lagstiftning och minskning av regelverket som påbörjades inom ramen för Lissabonagendan kommer, om den genomförs väl, också att förbättra EU:s internationella konkurrenskraft. Dessutom måste man äntligen fästa mer uppmärksamhet vid sambanden mellan de interna och externa politikområdena. Erfarenheten visar att när man kan enas om Europeiska standarder tjänar dessa ofta som referensmodell för lösningar hos våra handelspartner. Också med tanke på den internationella konkurrenskraften är det därför nödvändigt med en så omfattande överenskommelse som möjligt om Europeiska standarder. Vid utarbetandet av Europeiska bestämmelser och standarder måste man alltid tänka på vilka följderna blir för konkurrenskraften på global nivå. Dessutom måste man alltid i förväg undersöka vilka standarder som gäller hos unionens handelspartner och om det är möjligt att överta beprövad praxis eller om man måste söka en kompatibel europeisk lösning. Globala standarder bör helst på multilateral väg, om så är möjligt, göras plurilateralt kompatibla.
Skydda immateriella tillgångar effektivt
Produktpiratverksamhet orsakar skador för uppskattningsvis 659 miljarder EUR, d.v.s. 5‑9 procent av världshandeln[4]. Europeiska företag drabbas i särskilt hög grad. Därför är det viktigt att både multilateralt och bilateralt konsekvent införa och framför allt tillämpa lagar om immateriella rättigheter. Kommissionen och medlemsstaterna måste anstränga sig ännu mer än vad de hittills har gjort.
Skapa bättre marknadstillträde för EU:s företag
EU har en av världens öppnaste marknader. Tyvärr möter företag från unionen ofta inte bara tariffära utan i allt större utsträckning icke-tariffära handelshinder. Medan tidigare handelsrundor framför allt behandlade många skiftande åtgärder för att riva ned tullmurarna, måste numera de icke-tariffära hindren ges prioritet.
Sedan terroristattentaten den 11 september 2001 har många säkerhetsåtgärder införts, som ofta utgör stora bördor för företagen och hämmar handelsströmmarna. Här måste man arbeta för ett nytt förhållningssätt som tillåter en balans mellan berättigade säkerhetsintressen och handelsintressen. Inbillade säkerhetskrav får inte bli det tjugoförsta århundradets icke-tariffära handelshinder.
Öppna marknaderna för offentlig upphandling
Med sin relativa öppenhet när det gäller offentlig upphandling intar unionen en särställning i internationella sammanhang. Förhandlingarna måste intensiveras för att uppnå en motsvarande öppning av marknaderna hos våra handelspartner. I detta sammanhang förblir kommissionens strategi den enda riktiga, nämligen att framhålla att motsvarande begränsningar av marknadstillträdet eventuellt kan införas. Dock bör man undvika överdrivna krav som kan missbrukas för att stänga marknaderna för offentlig upphandling av protektionistiska skäl. Målet måste vara att de andra ekonomierna öppnar sina marknader.
Bevara de handelspolitiska skyddsinstrumentens effektivitet
I samband med den fortgående avregleringen av handeln är det absolut nödvändigt för EU att snabbt och effektivt kunna skydda sig mot otillbörliga handelsmetoder. EU:s handelspolitiska skyddsinstrument har genom kampen mot dumpning och vissa subventioner i princip visat sig värdefulla. Det måste göras en tydlig åtskillnad mellan konkurrensskadlig, monopolsyftande dumpning och konkurrensenliga former av prisdumpning. Endast den konkurrensskadliga dumpningen bör mötas av anti-dumpningsåtgärder. Kan en sådan praxis bevisas och har europeiska företag lidit skada, måste snabbt effektiva åtgärder vidtas för att förhindra marknadsstörningar. För närvarande pågår förhandlingar på WTO-nivå om skyddsinstrumenten, och den diskussionsprocess som inletts genom den motsvarande grönboken[5] börjar således eventuellt vid en illa vald tidpunkt. Den bör framför allt behandla en reform av förfarandena och ha som mål att nå fram till en utvärdering och ett beslutfattande som är objektiv och i största möjliga utsträckning fritt från politiska överväganden. Eftersom EU i jämförelse med sina konkurrenter har relativt liberala handelspolitiska skyddsinstrument bör man inte mjuka upp tillämpningsbestämmelserna ytterligare.
Reformera den institutionella ramen
EU:s handelspolitik har vittgående konsekvenser för medborgarnas liv. Därför är det nödvändigt att parlamentet involveras djupare för att förstärka beslutens demokratiska legitimitet.
Viktiga frågor som handelsavtal som får följder för den interna politiken eller regleringar avseende handelspolitiska skyddsinstrument bör överföras till medbeslutandeförfarandet, vilket också föreslogs i förslaget till konstitution för Europa.
- [1] KOM82006)0567.
- [2] Uppgift från Europeiska kommissionen.
- [3] Eurobarometer 64, hösten 2005.
- [4] Wildemann, Horst, m.fl. Plagiatschutz – Handlungsspielräume der produzierenden Industrie gegen Produktpiraterie, (Plagiatskydd – Den tillverkande industrins handlingsutrymme i samband med produktförfalskning) München, 1 uppl., 2007, s. 2.
- [5] EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i en global ekonomi i förändring (KOM(2006)0763).
YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (22.3.2007)
till utskottet för internationell handel
över EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter
(2006/2292(INI))
Föredragande: Benoît Hamon
FÖRSLAG
Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet anser att handelns utveckling inte är ett mål i sig utan att den bör bedömas utifrån dess effekt på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Analysen av EU:s ekonomiska konkurrenskraft bör inte bara fokusera på handelssiffror utan även på de europeiska producenternas andel av den totala världsproduktionen och på sysselsättningstendenserna.
2. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med en större extern konkurrenskraft för att kunna uppnå tillväxt- och sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin och för att medverka till främjandet av en global hållbar utveckling. Vid vidtagandet av externa åtgärder måste EU uppmuntra till reformer och internationellt samarbete på det ekonomiska området, så att en gynnsam miljö skapas. För detta ändamål avser parlamentet att verka för större konsekvens och kompatibilitet i sin makroekonomiska politik och främja en förbättrad penning- och finanssäkerhet, samarbete i skattefrågor och avskaffande av orättvis skattekonkurrens.
3. Europaparlamentet beklagar att EU-medborgarna sätter likhetstecken mellan globaliseringen och den fallande europeiska produktionen samt de förlorade arbetstillfällena. EU måste anta en lämplig strategi för genomförandet av de reformer som behövs för att EU skall kunna dra fördel av globaliseringen och därmed öka produktionen och sysselsättningen.
4. Europaparlamentet anser att det för det första är nödvändigt att bedriva en penningpolitik grundad på prisstabilitet för att kunna finansiera tekniska framsteg och stödja små och medelstora företag genom att låta dem komma in på marknader utanför euroområdet. För det andra är det nödvändigt att inrätta ett företagsvänligt beskattningssystem som kan öka antalet nystartade företag. I detta syfte är det dessutom nödvändigt att sänka skatter som undergräver effektiviteten och hindrar skapandet av arbetstillfällen, särskilt för samhällsgrupper såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och äldre. För det tredje är det nödvändigt att öka konkurrensen på den inre marknaden och betänka att ju hårdare konkurrensen är inom EU, desto bättre kommer EU-baserade företag att kunna hävda sig utanför EU.
5. Europaparlamentet noterar att valutakurser har stor betydelse i utvecklingen av den internationella handeln. Kommissionen uppmanas att komma med konkreta förslag om vilka åtgärder man skall vidta när växelkursnivåer undergräver EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas också att överväga att beakta sådana åtgärder vid den kommande översynen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument.
6. Europaparlamentet noterar med intresse att kommissionen är angelägen att se till att den effekt handeln har på miljön tas i beaktande. Detta bör förverkligas genom konsekvensbedömningar där man utvärderar de miljö- och klimateffekter som handeln har och att korrigerande åtgärder vidtas om nödvändigt, inklusive nya skatteåtgärder, såsom rekommenderats av högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö.
7. Europaparlamentet noterar att kommissionen avser att beakta det faktum att leverans- och produktionskedjorna har genomgått en förändring i och med att de nu är utlagda på entreprenad. Parlamentet bedömer att prioriteten i EU:s handelspolitik måste vara att öka sysselsättningen och skapa mervärde.
8. Europaparlamentet betonar att den huvudsakliga anledningen till EU:s ekonomiska framgång är den verksamhet som bedrivs av små och medelstora företag som producerar inom EU. Dessa företag måste ges möjlighet att upprätthålla produktion av hög kvalitet i den översta delen av värdekedjorna.
9. Europaparlamentet är övertygat om att den sociala modell som ännu ligger till grund för relationerna mellan arbetsmarknadens parter inom EU har gjort det möjligt för EU att upprätthålla en hög grad av global konkurrenskraft gentemot sina huvudsakliga konkurrenter. Den största utmaningen som EU står inför är att upprätthålla denna sociala modell trots den rådande pressen på de alltmer konkurrensutsatta globala marknaderna att ytterligare sänka de sociala och miljömässiga produktionskostnaderna.
10. Europaparlamentet efterlyser att åtgärder vidtas för att bekämpa protektionism och betonar på nytt vikten av att framgångsrikt slutföra förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet noterar vidare det intresse som EU har i att föra och intensifiera bilaterala förhandlingar med sina huvudsakliga utvecklade handelspartner, förutsatt att detta inte äventyrar EU:s miljö- och hälsostandarder och att man respekterar Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck. Särskilt välkomnas planen att inom denna ram delta i ett nytt transatlantiskt ekonomiskt partnerskap.
11. Europaparlamentet anser det nödvändigt att kommissionens uppmaning till mer ”rättslig harmonisering” med handelspartner inte leder till en försämring av EU:s standarder. Parlamentet insisterar däremot på att europeiska normer i större utsträckning än hittills måste spridas genom handel, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen på andra sidan Atlanten, (uppköp av börser, IFRS-standarder …).
12. Europaparlamentet anser att kommersiella tjänster bör särskiljas från tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Parlamentet betonar behovet av att hålla tjänster av allmänt intresse utanför förhandlingarna, särskilt tjänster som gäller befolkningens grundläggande behov och som ger tillgång till väsentliga kollektiva nyttigheter såsom hälsa, utbildning, vatten och energi samt tjänster som spelar en viktig roll för den kulturella mångfalden, såsom audiovisuella tjänster.
13. Europaparlamentet anser att marknaderna skulle kunna bli mer öppna, balanserade och effektiva om EU främjar grundläggande multilaterala konkurrensregler och om det internationella samarbetet inom detta område stärks.
14. Europaparlamentet anser att EU måste främja spridning och erkännande av internationella redovisnings- och revisionsstandarder och tillhörande praxis. Syftet med detta skulle vara att se till att marknaderna blir mer stabila och transparenta och att se till att aktörer kan erhålla större säkerhet och att de är bättre informerade när det gäller deras verksamhet utanför EU.
15. Europaparlamentet anser att man för att kunna utveckla en kunskapsbaserad ekonomi måste ge ett tillräckligt skydd för goodwill och de immateriella rättigheterna samtidigt som förfalskningar och pirattillverkning måste undanröjas. Dessa mål måste därför medtas i EU:s handelspolitik.
16. Europaparlamentet anser framför allt att EU, för att öka sin externa konkurrenskraft, måste vidta åtgärder inom ramen för handelspolitiken för att stärka säkerheten vid elektroniska transaktioner och förbättra uppgiftsskyddet.
17. Europaparlamentet anser att ett öppnande av marknaden för finansiella tjänster och ett underlättande av rörligheten för kapital måste åtföljas av större transparens samt förbättrade åtgärder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och skattebedrägeri, särskilt i de fall där utländska finansiella centrum är inblandade.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter |
||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
INTA |
||||||
|
Yttrande |
ECON |
||||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Benoît Hamon |
||||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
|
Behandling i utskott |
28.2.2007 |
20.3.2007 |
|
|
|
||
|
Antagande |
21.3.2007 |
||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 0 0 |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Donata Gottardi, Benoît Hamon, Gunnar Hökmark, Sophia in 't Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, Lapo Pistelli, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Lydia Shouleva, Margarita Starkevičiūtė, Sahra Wagenknecht |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Katerina Batzeli, Werner Langen, Janusz Onyszkiewicz, Gianni Pittella, Andreas Schwab, Lars Wohlin |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
INTA |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
ECON |
ITRE |
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
ITRE |
|
|
|
|
|||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Daniel Caspary |
|
||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
22.2.2007 |
21.3.2006 |
|
|
|
|||||||
|
Antagande |
11.4.2007 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
16 7 5 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Kader Arif, Daniel Caspary, Carlos Carnero González, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Ģirts Valdis Kristovskis, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, Cristiana Muscardini, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Corien Wortmann-Kool |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Panagiotis Beglitis, Margrietus van den Berg, Elisa Ferreira, Vasco Graça Moura, Pia Elda Locatelli, Ivo Strejček |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Emanuel Jardim Fernandes, Anne Ferreira, Markus Pieper |
|||||||||||
|
Ingivande |
18.4.2007 |
|
||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||