Betänkande - A6-0152/2007Betänkande
A6-0152/2007

    BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet

    20.4.2007 - (2006/2094(INI))

    Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
    Föredragande: Bill Newton Dunn


    Förfarande : 2006/2094(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0152/2007
    Ingivna texter :
    A6-0152/2007
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET

    om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet

    (2006/2094(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

    –   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Bill Newton Dunn för ALDE-gruppen om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet (B6‑0073/2006),

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet (KOM(2005)0232),

    –   med beaktande av artikel 114.3 och artikel 90 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0152/2007), och av följande skäl:

    A. Efter de första inledande stegen för nu redan trettio år sedan har det gjorts framsteg i polissamarbetet och det rättsliga samarbetet i kampen mot den organiserade brottsligheten.

    B.  Det har särskilt gjorts viktiga framsteg i samarbetet mellan de brottsbekämpande och de rättsliga myndigheterna. Detta framgår ur årsrapporterna för 2005 från medlemsstaterna, Europol, Eurojust och arbetsgruppen för tullsamarbete (Customs Cooperation Working Group, CCWG). Detta samarbete förblir hörnstenen i all effektiv politik på gemenskapsnivå i kampen mot den organiserade brottsligheten.

    C. Man kan med tillfredsställelse konstatera att de insatser som lett till ökat informationsutbyte och intensifierade utbildningsinitiativ för tjänsteenheter som lämpar sig väl för samarbete har burit frukt. De har medfört att bristen på ömsesidigt förtroende, som är ett huvudsakligt och återkommande problem i allt samarbete på området, har minskat i omfattning.

    D. Alla EU-institutioner och -organ som deltar i kampen mot den organiserade brottsligheten bör helt och fullt respektera de medborgerliga friheterna och de grundläggande mänskliga rättigheterna för EU-medborgare och tredjelandsmedborgare, inklusive högsta nivå på skyddet för personuppgifter.

    E.  Icke desto mindre kan kampen mot den organiserade brottsligheten idag inte vidareutvecklas utan en radikal förändring i synsättet som gör det möjligt att samtidigt lösa de allt komplexare interna kraven och anta den växande utmaningen från de externa kraven, där det sker en exponentiell ökning.

    F.  Det har särskilt ägt rum en geografisk utbredning av den organiserade brottsligheten som, i ett Europa som är öppnare än någonsin, dragit mest nytta av att perfekt behärska de nya transportmedlen, de nya formerna för handelsutbyte och de nya kommunikationssätten, medan de brottsbekämpande enheterna fortfarande ofta betungas av rättsliga och administrativa tröghetsmoment som blockerar den dagliga verksamheten.

    G. De organiserade kriminella grupperna håller på att utvecklas till allt mer komplexa och strukturerade affärsorganisationer med förmåga att tränga sig in på de ekonomiska och finansiella marknaderna och snedvrida dem i sitt sökande efter lagliga ekonomiska miljöer för kanalisering av egendom som förvärvats på olaglig väg, vilket ofta sker genom sofistikerade penningtvättoperationer.

    H. Upprättandet och/eller anskaffningen – ofta genom användning av skalbolag – av företag inom sektorer som kännetecknas av omsättning av enorma finansiella flöden utgör ett av de organiserade kriminella gruppernas främsta mål.

    I.   Brottsbekämpande åtgärder är ett otillräckligt medel i kampen mot den organiserade brottsligheten om de inte åtföljs av en noggrann analys av fenomenets utbreddhet och maffiaorganisationernas förmåga att rotfästa sig framför allt i områden med svaga sociala strukturer.

    J.   Kampen mot den organiserade brottsligheten bör basera sig på grundliga undersökningar av förmågan att ackumulera kapital och kopplingarna mellan laglig och olaglig ekonomisk verksamhet på global nivå. Därvid bör man vidta åtgärder för att förhindra att den organiserade brottsligheten infiltrerar den offentliga förvaltningen och skapar förbindelser till institutioner, massorganisationer och politiker.

    K. Den organiserade brottsligheten fungerar genom att säkra en tyst acceptans och upprätta kontroll över ett visst territorium med hjälp av olaglig verksamhet.

    L.  Den organiserade brottsligheten kan ge terroristorganisationer en möjlighet att idka olaglig människohandel genom kanaler som är typiska för den organiserade brottsligheten, vilket genererar olaglig vinst som kan användas för terroristverksamhet.

    M. I denna strid mot tiden och rummet måste man i kampen mot den organiserade brottsligheten brådskande åstadkomma en anpassning av tillgängliga medel och metoder och å andra sidan en konst att föregripa utvecklingen genom omdömesgill och maximal användning av underrättelseverksamhetens potentiella resurser.

    N. Det är endast en proaktiv politik som gör det möjligt att samtidigt hinna i fatt verkligheten – nämligen ett ultrasofistikerat samarbete mellan de olika brottsliga grupperna – och desarmera kärnan i de hot med vilka dessa organisationer tynger våra samhällen, genom en förebyggande politik som omfattar nya aktörer men som alltid är mycket mån om de grundläggande rättigheterna.

    O. Det finns ett allmänt behov av att förbättra kunskapen om brottsfenomen och att sprida den bland alla aktörer som deltar i brottsbekämpningen.

    P.  Stödet från den allmänna opinionen, som i allmänhet är underinformerad, är en av nycklarna till framgång för denna kamp på medellång och lång sikt.

    Q. De gemenskapsverktyg som finns – som Europol och Eurojust – kan inte få full verkan förrän de ges verklig handlingsfrihet. Det är således brådskande att ge dem möjlighet att agera friare än idag, samtidigt som man inrättar en lämplig parlamentarisk kontroll som gör det möjligt att utvärdera nyttan och det verkliga mervärdet med deras säkerhetsverksamhet, liksom huruvida de fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

    R.  Med den utvärdering av hotet från den organiserade brottsligheten (OCTA)[1] som Europol gjort i år förfogar medlemsstaterna över ett dynamiskt analysdokument som kan underlätta för dem att fastställa sina strategiska prioriteringar. Genom detta första steg bör rådet uppmuntras att fortsätta på vägen mot en relevant strukturering av området, som innehåller olika och ännu alltför disparata beståndsdelar i kampen mot brottsligheten. Detta bör ske särskilt genom att man fördjupar det koncept för en arkitektur för den inre säkerheten som det österrikiska ordförandeskapet tog initiativ till, samt genom att man i fråga om driften utvecklar principen om driftskompatibilitet. Dessa båda element bör kombineras med hjälp av en polisiär metod som grundas på underrättelseverksamhet (Intelligence Led Law Enforcement, ILLE) och bidra till att utveckla nya synergieffekter och att undanröja all onödig konkurrens mellan analysenheter och/eller brottsbekämpande enheter på strategisk och taktisk nivå samt på driftsnivå.

    1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

    a)   Europaparlamentet uppmanar rådet att förmå alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess protokoll om människohandel och smuggling av invandrare, samt att tillämpa dessa rättsliga instrument.

    b)   Europaparlamentet uppmanar rådet att kraftfullt uppmuntra medlemsstaterna att fortsatt vara vaksamma i sitt stöd till program för utbildning och utbyte mellan behöriga enheter och myndigheter som deltar i kampen mot den organiserade brottsligheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utrusta dessa program med tillräckliga budgetresurser för att göra det möjligt för dem att verkligen arbeta effektivt – inom budgetramen och motsvarande allmänna program, men även under rubriken ”säkerhet” i sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Bästa praxis bör göras tillgänglig för övriga medlemsstater.

    c)   Europaparlamentet påminner rådet om att en förstärkning av styrmedlen för polissamarbetet och det rättsliga samarbetet idag måste ske via en anpassning av den interna strukturen som svarar mot det tredelade behovet av att modellera förfarandena, skapa flyt i kanalerna för informationsöverföring och förbättra kunskapen om den organiserade brottsligheten som företeelse.

    d)   Europaparlamentet uppmanar rådet att, i syfte att åstadkomma en mer effektiv verksamhet på gemenskapsnivå, se till att medlemsstaterna i nära samarbete genomför en tillnärmning av sina straffrättsliga bestämmelser, med särskild hänvisning till begrepps- och brottsdefinitionerna på områdena för organiserad brottslighet och terrorism, och en tillnärmning av sina straffprocessordningar, samtidigt som de processrättsliga garantierna upprätthålls.

    e)   Europaparlamentet föreslår rådet att uppmana medlemsstaterna att så snart som möjligt allmänt tillgängliggöra särskild undersökningsteknik och utveckla skapandet av gemensamma utredningsgrupper (Joint Investigation Teams) i enlighet med rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper[2], vars innehåll till mycket stor del införlivats av medlemsstaterna[3], och att systematiskt bygga in aspekten om samarbete på fältet i de olika manualer med ”bästa praxis” som fungerar som skiss för driften av de berörda tjänsteenheterna.

    f)    Europaparlamentet riktar rådets och medlemsstaternas uppmärksamhet på att man måste anta bestämmelser om organiserad brottslighet och terrorism för att särskilt skydda Europeiska unionens rättsordning och finansiella intressen.

    g)   Det är å andra sidan viktigt för Europaparlamentet att hos rådet insistera på att det behövs ett ökat flyt i informationskanalerna mellan de brottsbekämpande aktörerna, vilket nödvändiggör avsevärda lagstiftningsinitiativ såväl på väl avgränsade områden – exempelvis tillgång till och tillåtlighet av bevis, eller ekonomisk information med vars hjälp man kan ringa in och sedan neutralisera vinning av brott – som i ännu obesvarade principfrågor, exempelvis principen om tillgänglighet, som måste definieras tydligt och innehålla garantier särskilt i fråga om skyddet av personuppgifter inom tredje pelaren. I detta syfte uppmanar parlamentet med kraft rådet att brådskande anta rambeslutet om skyddet av personuppgifter inom tredje pelaren och att därvid noggrant beakta det yttrande som parlamentet antog nästan enhälligt.

    h)   Både medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna kan utnyttja sakkunskapen hos den nyligen inrättade Europeiska byrån för grundläggande rättigheter för att skydda rättigheterna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna och undersöka fall som uppstår på områdena för rättsliga och inrikes frågor. Europaparlamentet uppmanar vidare rådet att, vid behov och med särskild hänvisning till artikel 7 i EU‑fördraget, på liknande sätt använda sig av denna möjlighet och främja den även för medlemsstaternas del.

    i)    Europaparlamentet uppmanar rådet att uppmärksamma medlemsstaterna på behovet av att stärka utredningsstrategierna och effektivt bekämpa den organiserade brottsligheten genom att systematiskt vidta åtgärder mot ekonomiska och finansiella tillgångar som förvärvats på olaglig väg.

    j)    Europaparlamentet uppmanar rådet att, till följd av kommissionens handlingsplan om mätning (KOM(2006)0437), mobilisera insatser i medlemsstaterna när det gäller att söka förbättra kunskapen om brottsliga fenomen, genom att uppdatera och nätverksansluta statistiska verktyg som utarbetats i ett dynamiskt perspektiv (vilket redan är fallet med OCTA) och på grundval av gemensamma indikatorer. Detta bör ske på sådant sätt att de upplysningar som sprids innehåller inte enbart en verklighetstrogen beskrivning av en inventering av den organiserade brottsligheten, utan också är jämförbara och även innehåller förslag till handlingsstrategier och handlingsrekommendationer som är begripliga och kan genomföras i praktiken av de tjänsteenheter som är verksamma på fältet.

    k)   Europaparlamentet uppmanar rådet att effektivisera den nödvändiga självständighetsprocessen för Europol och Eurojust genom att tilldela dem heltäckande initiativrätt inom sina behörighetsområden, så att de kan övergå från en samordnande till en pådrivande roll i kampen på gemenskapsnivå mot den organiserade brottsligheten, med tillbörlig hänsyn tagen till behovet av samordning med medlemsstaternas behöriga myndigheter, i syfte att inte undergräva deras verksamhet eller skapa obalans eller överlappning. En sådan utvidgning av deras behörighet måste åtföljas av inrättandet av en verklig parlamentarisk kontroll, som det av legitimitets- och effektivitetsskäl endast är Europaparlamentet som har möjlighet att utöva på ett korrekt sätt.

    l)    Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att inget spår får förbigås när det gäller förebyggande verksamhet, ett ämne som förtjänar särskild uppmärksamhet. Detta gäller särskilt för initiativ för att ge effektivt skydd åt inte enbart offer för utan även vittnen till brott, så att man kan frigöra informationskällor som ofta tvingas till tystnad genom det ständiga tryck från utpressning och terror som brottsliga organisationer tynger dem med.

    m)  Europaparlamentet föreslår rådet att skapa en verklig debatt på gemenskapsnivå om relevansen av en särskild status för dem som samarbetar med rättsväsendet och dess kompatibilitet med fundamentet av våra gemensamma värden när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet, i syfte att lägga grunden för bästa möjliga informationssökning om ett juridiskt fundament som bestäms i förväg och accepteras av alla.

    n)   Stödet från den allmänna opinionen är på medellång och lång sikt en av förutsättningarna för en lyckad kamp mot den organiserade brottsligheten. Europaparlamentet uppmanar följaktligen rådet att kräva att medlemsstaterna gör avsevärda insatser för kommunikation till allmänheten om de framgångar som gjorts tack vare det välfungerande samarbetet mellan olika brottsbekämpande och rättsliga tjänsteenheter. Detta gäller inte minst för den del som åstadkommits av gemenskapens styrmedel och aktörer. Målet bör vara att medvetandegöra det mervärde som EU:s initiativ tillför på detta för medborgarna centralt viktiga område.

    o)   Europaparlamentet föreslår rådet att på ett fördjupat sätt beakta de upplysningar som kan fås från de regelbundna opinionsundersökningarna Eurobarometer (exempelvis den från mars 2006 om organiserad brottslighet och korruption[4]). Ett av uppdragen i samband med dessa opinionsundersökningar bör vara att verifiera hur unionsmedborgarna upplever EU:s roll på detta område och vilken utveckling som önskas i Europa.

    p)   Med stöd av vitboken om kommunikationspolitiken[5] uppmanar Europaparlamentet därför rådet att bidra till att det utarbetas en verklig strategi för att organisera och sprida dessa meddelanden till allmänheten, ett arbete där det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet (EUCPN) skulle kunna delta i nära samarbete, med hjälp av utökade befogenheter[6].

    q)   Europaparlamentet rekommenderar rådet att uppmana medlemsstaterna att främja program särskilt på lokal nivå för att öka allmänhetens medvetenhet om människosmuggling som syftar till att utnyttja huvudsakligen kvinnor och barn sexuellt eller för arbete.

    r)    Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att inom ramen för samarbetsavtalen med tredjeländer nämna den proaktiva karaktären hos EU:s politik för kampen mot den organiserade brottsligheten, samtidigt som det antas ett strikt ramverk som omfattar bindande garantier i fråga om de grundläggande rättigheterna. I detta sammanhang understryks att OCTA tydligt pekar på de vägar som kan följas genom att brännmärka verksamhetsområden och befintliga förbindelser hos kriminella grupper vilkas geografiska ursprung kunnat identifieras.

    s)    Med tanke på den mottaglighet för brottslig verksamhet som statsapparaten i vissa grannländer till den nuvarande unionen ännu alltför ofta visar rekommenderar Europaparlamentet rådet att anta ett särskilt tillvägagångssätt som tar sig uttryck kring ett nytt initiativ för öppenhet och insyn samt korruptionsbekämpning, vilket kan strukturera förbindelserna med tredjeländer och särskilt EU:s grannskapspolitik.

    t)    Europaparlamentet rekommenderar rådet att uppmana medlemsstaterna till högsta möjliga vaksamhet när det gäller eventuella kopplingar mellan terroristorganisationer och organiserade kriminella grupper, särskilt med avseende på penningtvätt och finansiering av terrorism.

    u)   Europaparlamentet uppmanar rådet även att beakta den grundläggande roll som innehas av den europeiska samordnaren av terroristbekämpning, vars uppgift är att övervaka de specifika instrumenten och EU:s sakkunskap på området samt att samordna och integrera informationsflödena från medlemsstaternas polismyndigheter och säkerhetstjänster.

    v)   Europaparlamentet uppmanar rådets ordförandeskap att återuppta och intensifiera det tankearbete som påbörjades under det österrikiska ordförandeskapet i syfte att utarbeta en verklig ”arkitektur för den inre säkerheten”.

    w)  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta åtgärder som främst syftar till att beslagta kapital som härstammar från penningtvätt och till att konfiskera egendom som härstammar från kriminell verksamhet och maffiaverksamhet.

    x)   Europaparlamentet uppmanar rådet att förmå alla de länder som ännu inte har gjort det att underteckna och ratificera FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermokonventionen) och att ratificera FN:s konvention mot korruption.

    y)   Europaparlamentet uppmanar rådet att i medlemsstaterna – särskilt i de områden där den organiserade brottslighetens kulturella och sociala inflytande är starkast – främja projekt för uppfostran till laglighet, i skolor och stadsdelar som befinner sig i riskzonen, i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten genom ett omfattande pedagogiskt projekt.

    z)    Europaparlamentet uppmanar rådet att övervaka förvaltnings- och statsverksamheten vid nationella, regionala och lokala valda organ vars medlemmar inkluderar politiker som står under åtal för förbindelser med den organiserade brottsligheten och maffian.

    2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

    FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION B6-0073/2006 (19.1.2006  )

    i enlighet med artikel 114.1 i arbetsordningen

    från Bill Newton Dunn för ALDE-gruppen

    om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet

    Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

    –    med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet

    –    med beaktande av artikel 114.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A.  Det finns behov av att utarbeta ett strategiskt koncept för att ta itu med organiserad brottslighet inom EU i samarbete med unionsorgan som Europol, Eurojust, Europeiska polisakademin (Cepol) och specialgruppen med polischefer.

    B.   En rad initiativ, både lagstiftning och andra instrument, som bidrar till förebyggande och bekämpande av organiserad brottslighet har antagits på EU-nivå sedan området med frihet, säkerhet och rättvisa skapades.

    1.   Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

    a)  Rådet uppmanas att ratificera och genomföra de relevanta rättsliga instrumenten rörande Europol och Eurojust för att stärka bekämpandet av organiserad brottslighet.

    b)  Rådet uppmanas att inrätta en vittomspännande och sammanhängande samarbetsram för upprätthållande av lag i syfte att bekämpa organiserad brottslighet.

    c)  Rådet uppmanas tillnärma lagstiftningen så att den blir ett komplement till ömsesidigt erkännande av domar i brottmål.

    d)  Rådet uppmanas stöda utvecklingen av multilaterala strategier för bekämpande av organiserad brottslighet.

    2.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, och för information till kommissionen och Europeiska rådet.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet

    Förfarandenummer

    2006/2094(INI)

    Rekommendationsförslag som betänkandet baseras på

    B6-0073/2006

     

     

    Ansvarigt utskott
      Tillkännagivande i kammaren

    LIBE
    27.4.2006

    Beslut att utarbeta ett betänkande

    4.10.2005

    Rådgivande utskott
      Tillkännagivande i kammaren

     

     

     

     

     

    Inget yttrande avges
      Beslut

     

     

     

     

     

    Förstärkt samarbete
      Tillkännagivande i kammaren

     

    Föredragande
      Utnämning

    Bill Newton Dunn
    4.10.2005

     

    Tidigare föredragande

     

     

    Behandling i utskott

    12.9.2006

    19.12.2006

    27.2.2007

    21.3.2007

    11.4.2007

    Antagande

    11.4.2007

    Slutomröstning: resultat

    +

    -

    0

    46

    1

    0

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Alexander Alvaro, Alfredo Antoniozzi, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giuseppe Castiglione, Giusto Catania, Mladen Petrov Chervenyakov, Carlos Coelho, Fausto Correia, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Claudio Fava, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Elly de Groen-Kouwenhoven, Adeline Hazan, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Stavros Lambrinidis, Dan Mihalache, Viktória Mohácsi, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Martine Roure, Inger Segelström, Søren Bo Søndergaard, Károly Ferenc Szabó, Adina-Ioana Vălean, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

    Inés Ayala Sender, Edit Bauer, Simon Busuttil, Gérard Deprez, Maria da Assunção Esteves, Luis Herrero-Tejedor, Sophia in 't Veld, Ona Juknevičienė, Jean Lambert, Jörg Leichtfried, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Marian-Jean Marinescu, Witold Tomczak

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

     

    Ingivande

    20.4.2007

     

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)