BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser

20.4.2007 - (KOM(2006)0428 – C6‑0260/2006 – 2006/0145(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Åsa Westlund

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser

(KOM(2006)0428 – C6‑0260/2006 – 2006/0145(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0428)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0260/2006),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0154/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag		Parlamentets ändringar

Ändringsförslag från Kathy Sinnott

Ändringsförslag 1 Skäl 3
(3) Denna förordning ersätter tidigare direktiv och beslut om livsmedelstillsatser som får användas i livsmedel och syftar till att genom heltäckande, enhetliga förfaranden säkerställa en effektivt fungerande inre marknad, ett gott skydd för människors hälsa och tillvaratagande av konsumenternas intressen.	(3) Denna förordning ersätter tidigare direktiv och beslut om livsmedelstillsatser som får användas i livsmedel och syftar till att genom heltäckande, enhetliga förfaranden säkerställa en effektivt fungerande inre marknad, ett gott skydd för människors hälsa och för miljön, samt tillvaratagande av konsumenternas intressen, inklusive de konsumenter som är intoleranta mot vissa ämnen.
Motivering
Särskild hänsyn bör tas till utsatta grupper och allergiker. De flesta bör kunna äta den mat som säljs i vanliga affärer, utan att vara hänvisade till specialkost. Därför bör ett av kriterierna för godkännande enligt denna förordning vara att ämnet eller användningen därav inte reducerar utbudet av livsmedel för allergiker. Begreppet ”intolerant” omfattar mer än ”allergisk” eftersom det både inbegriper dem som har svårt att smälta vissa tillsatser och dem som uppvisar en specifik allergisk reaktion.
Ändringsförslag 2 Skäl 6
(6) Ämnen som själva inte konsumeras som livsmedel men som används avsiktligt vid bearbetningen av livsmedel och som endast finns som rest i slutprodukten och inte har någon teknologisk effekt i slutprodukten (processhjälpmedel) bör inte omfattas av denna förordning.	(6) Ämnen som själva inte konsumeras som livsmedel men som används avsiktligt vid bearbetningen av livsmedel och som inte finns som rest i slutprodukten och inte har någon teknologisk effekt i slutprodukten (processhjälpmedel) bör inte omfattas av denna förordning.
Motivering
För konsumentens hälsa spelar det ingen som helst roll om ett ämne tillförts produkten som processhjälpmedel eller tillsats. Det avgörande är om det finns i slutprodukten eller ej. Givetvis krävs en lång övergångsperiod innan det som idag definieras som processhjälpmedel i likhet med tillsatser skall behöva godkännas enligt denna förordning.
Ändringsförslag 3 Skäl 7
(7) Livsmedelstillsatser bör godkännas och användas endast om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning. Livsmedelstillsatser måste vara säkra att använda, det måste finnas ett teknologiskt behov för användningen, som dessutom inte får vilseleda konsumenten och måste ha fördelar för konsumenten.	(7) Livsmedelstillsatser bör godkännas och användas endast om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning. Livsmedelstillsatser måste vara säkra att använda, det måste finnas ett teknologiskt behov för användningen, som dessutom inte får vilseleda konsumenten och måste ha fördelar för konsumenten. Vilseledande av konsumenten hänför sig bland annat till de använda ingrediensernas kvalitet, produktens eller tillverkningsprocessens naturlighet samt produktens näringskvalitet och frukt- och grönsaksinnehåll.
Motivering
Nödvändigt för att innebörden i frasen ”vilseleda konsumenten” skall tolkas mer enhetligt.
Ändringsförslag 4 Skäl 12
(12) En livsmedelstillsats som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder bör godkännas i enlighet med den förordningen innan den godkänns enligt den här förordningen.	(12) En livsmedelstillsats som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder bör godkännas i enlighet med både den förordningen och den här förordningen.
Motivering
Tanken var att det med förordning (EG) nr 1829/2003 skulle införas ett enhetligt förfarande (en-dörr-en-nyckel-principen) för godkännande av livsmedel och livsmedelsingredienser som härrör från GMO:er. Kravet att en livsmedelsstillsats som härrör från GMO:er skall godkännas i enlighet med förordning 1829/2003 innan den kan bedömas för att eventuellt tas upp i bilagorna II och III i den föreslagna förordningen om livsmedelstillsatser synes vara i strid med det tillvägagångssättet och kan få till följd att tillsatsen måste genomgå två separata godkännandeförfaranden. Detta vore alltför byråkratiskt och skulle kunna leda till förseningar.
Det bör införas ett förenklat förfarande för livsmedelstillsatser som härrör från GMO:er, i enlighet med den ”en-dörr-en-nyckel-princip” som eftersträvas i förordning (EG) nr 1829/2003. Detta innebär att när det krävs en utvärdering för godkännande enligt förordning 1829/2003 och enligt den här förordningen så skall de utföras gemensamt inom ramen för en enda EFSA-bedömning i stället för att tvingas genomgå två separata godkännandeförfaranden.
Ändringsförslag 5 Skäl 14
(14) Livsmedelstillsatser bör hållas under ständig kontroll och omprövas när helst detta är nödvändigt mot bakgrund av ändrade villkor för användningen och ny vetenskaplig information.	(14) Livsmedelstillsatser bör hållas under ständig kontroll och omprövas när helst detta är nödvändigt mot bakgrund av ändrade villkor för användningen och ny vetenskaplig information. Särskilda utvärderingsprogram bör antas för att ompröva gjorda godkännanden.
Motivering
Tillstånd för tillsatsanvändning skall kontinuerligt omprövas. Detta bör ske utifrån en prioriteringsordning över vilka tillsatser som är mest angelägna att ompröva användningen av. Denna prioriteringsordning bör fastställas i ett utvärderingsprogram så att det är tydligt för alla parter. Detta hindrar dock inte kommissionen och/eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) från att ta initiativ till att snabbare ompröva vissa.
Ändringsförslag 6 Skäl 21
(21) Efter det att denna förordning har antagits bör kommissionen biträdd av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa granska samtliga gällande godkännanden utifrån andra kriterier än säkerhet, såsom t.ex. intag, teknologiskt behov och eventuellt vilseledande av konsumenten. Alla livsmedelstillsatser som även i fortsättningen skall vara godkända i gemenskapen bör överföras till gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III i denna förordning. Bilaga III till denna förordning bör kompletteras med de andra livsmedelstillsatser som används i livsmedelstillsatser och enzymer samt villkoren för användningen av dem i enlighet med förordning (EG) nr […] om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. För att övergångsperioden skall bli tillräckligt lång bör bestämmelserna i bilaga III, bortsett från bestämmelserna om bärare för livsmedelstillsatser, inte tillämpas förrän från och med den [1 januari 2011].	(21) Efter det att denna förordning har antagits bör kommissionen biträdd av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa ompröva samtliga gällande godkännanden utifrån de villkor för godkännande som fastställs i denna förordning. Alla livsmedelstillsatser som även i fortsättningen skall vara godkända i gemenskapen bör överföras till gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III i denna förordning. Bilaga III till denna förordning bör kompletteras med de andra livsmedelstillsatser som används i livsmedelstillsatser och enzymer samt villkoren för användningen av dem i enlighet med förordning (EG) nr […] om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. För att övergångsperioden skall bli tillräckligt lång bör bestämmelserna i bilaga III, bortsett från bestämmelserna om bärare för livsmedelstillsatser, inte tillämpas förrän från och med den [1 januari 2011].
Motivering
Det finns inget behov av att här räkna upp de kriterier som skall gälla för godkännande enligt denna förordning.
Ändringsförslag 7 Artikel 1, stycke 1
Denna förordning innehåller bestämmelser om livsmedelstillsatser som används i livsmedel och syftar till att garantera den inre marknadens effektiva funktion samt ett gott folkhälso- och konsumentskydd.	Denna förordning innehåller bestämmelser om livsmedelstillsatser som används i livsmedel och syftar till att garantera den inre marknadens effektiva funktion samt ett gott folkhälso-, konsument- och miljöskydd.
Motivering
I enlighet med Cardiffprocessen skall miljöaspekter integreras i all EU-lagstiftning. Det människan äter stannar inte i människokroppen, utan sprids i naturen och blir en del av kretsloppet. Även om ett ämne inte medför någon hälsorisk för den person som konsumerar den produkt som ämnet ingår i, kan det finnas negativa effekter för miljö och folkhälsa i senare led som bör beaktas vid beslut om godkännande eller ej. God miljö måste därför också vara ett av målen.
Ändringsförslag 8 Artikel 1, led b
b) Villkor för användningen av livsmedelstillsatser i livsmedel, i livsmedelstillsatser och i livsmedelsenzymer.	b) Villkor för användningen av livsmedelstillsatser i livsmedel, bland annat i livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer enligt förordning (EG) nr .../... [om livsmedelsenzymer] och i livsmedelsaromer enligt förordning (EG) nr .../... [om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper].
Motivering
Förordningen bör innehålla referenser till hela lagstiftningspaketet om livsmedelstillsatser. På så vis behövs inga senare korrigeringar.
Ändringsförslag 9 Artikel 1a (ny)
	Artikel 1a
	Livsmedel som innehåller tillsatser som inte uppfyller kraven i denna förordning får inte släppas ut på marknaden.
Motivering
För att uttryckligen nämna det som redan antyds i förslaget men som inte framgår klart av den nuvarande texten. Om livsmedelstillsatser inte uppfyller kraven i denna förordning skall de heller inte tillåtas på marknaden.
Ändringsförslag 10 Artikel 2, punkt 2, led b
b) Ämnen som används för att skydda växter och växtprodukter i enlighet med gemenskapsregler om växters sundhet.	b) Ämnen som används för att skydda växter och växtprodukter i enlighet med gemenskapsregler om växters sundhet, förutom produkter för växtskydd efter skörd som används som konserveringsmedel.
Motivering
Bekämpningsmedel som metylcyklopropen (1-MCP), som används efter skörd för konservering av frukt och grönsaker (framför allt äpplen), bör omfattas av förordningens tillämpningsområde.
Ändringsförslag 11 Artikel 2, punkt 2, led da (nytt)
	da) Mikroorganismkulturer som används vid framställning av livsmedel och som kan framställa livsmedelsstillsatser men som inte specifikt används för att framställa dem.
Motivering
1. För att skapa konsekvens med förslaget till förordning om livsmedelsenzymer (KOM(2006)0425, artikel 2.4) och harmonisera bestämmelserna i godkännandepaketet (KOM(2006)0423) bör mikroorganismkulturer för framställning av livsmedelstillsatser uteslutas från förordningens tillämpningsområde.
2. Mikroorganismkulturer som används för att framställa fermenterade livsmedel (t.ex. yoghurt, ost, korv och surkål) bör inte betraktas som enzymer eller tillsatser, även om de av naturen kan framställa dem. Förekomsten av dessa tillsatser som faktiskt uppkommer genom fermentering under livsmedelsframställningen fyller i sig ingen teknisk funktion. Genom detta undviker man diskussioner i varje enskilt fall och osäkerhet om rättsläget.
Ändringsförslag 12 Artikel 2, punkt 5
5. Huruvida ett visst ämne omfattas av denna förordning får vid behov avgöras i enlighet med förfarandet i artikel 28.2.	5. Huruvida ett visst ämne omfattas av denna förordning får vid behov avgöras i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 28.2a.
Motivering
Detta ändringsförslag behövs för att anpassa texten till bestämmelserna i det nya beslutet om kommittéförfaranden.
Ändringsförslag 13 Artikel 3, punkt 2, led a, stycke 2
Följande anses dock inte som livsmedelstillsatser:	Följande anses inte som livsmedelstillsatser:
Motivering
Ämnena i den lista som följer i punkt 2 a är livsmedelsingredienser som inte är livsmedelsstillsatser och som skiljer sig från dessa. Ordet ”dock” kan strykas för att inte skapa en felaktig uppfattning att dessa ämnen hade kunnat betraktas som livsmedelstillsatser.
Ändringsförslag 14 Artikel 3, punkt 2, led a, led i
i) Livsmedel som innehåller monosackarider, disackarider eller oligosackarider som används på grund av sina sötande egenskaper.	i) Monosackarider, disackarider eller oligosackarider som används på grund av sina sötande egenskaper, samt livsmedel som innehåller dessa ämnen.
Motivering
Monosackarider och disackarider (samt i viss grad kortkedjiga oligosackarider) har sötande egenskaper, och uteslutningen bör därför hänföra sig direkt till själva ämnena snarare än till livsmedel som innehåller dem. Det torde sedan följa logiskt att livsmedel som innehåller sådana ämnen inte kan betraktas som livsmedelstillsatser.
Ändringsförslag 15 Artikel 3, punkt 2, led a, led ii
ii) Livsmedel i torkad eller koncentrerad form, inklusive aromer, som tillförs under tillverkningen av sammansatta livsmedel på grund av sina aromatiska, smakförhöjande eller näringsmässiga egenskaper, samtidigt som de har en sekundär färgande effekt.	ii) Livsmedel i torkad eller koncentrerad form, inklusive aromer, som tillförs under tillverkningen av sammansatta livsmedel på grund av sina aromatiska, smakförhöjande eller näringsmässiga egenskaper, samtidigt som de har en sekundär färgande eller någon annan teknisk effekt.
Motivering
I detta sammanhang är inte bara färgande effekter av intresse utan snarare varje form av tekniska effekter, exempelvis antioxiderande. Dessutom är tekniska effekter, exempelvis i fallet med de färgande livsmedlen, inte bara sekundära.
Ändringsförslag 16 Artikel 3, punkt 2, led a, led viii
viii) Blodplasma, ätbart gelatin, proteinhydrolysater och deras salter, mjölkprotein och gluten.	viii) Blodplasma, blodproteiner, ätbart gelatin, proteinhydrolysater och deras salter, mjölkprotein och gluten.
Motivering
Blodproteiner bör läggas till i listan. Blodplasma var den första blodfraktion eller det första blodprotein som användes i livsmedel. Efter hand har andra blodfraktioner/blodproteiner utvecklats med liknande tillämpningar som proteinerna i listan i artikel 3.2 a viii.
Ändringsförslag 17 Artikel 3, punkt 2, led b, led iii
iii) kan resultera i att det i slutprodukten finns en inte avsiktlig, men tekniskt oundviklig förekomst av detta ämne eller derivater av detta, förutsatt att dessa rester inte innebär någon hälsorisk och inte har någon teknologisk effekt på slutprodukten.	iii) inte finns kvar i slutprodukten.
Motivering
För konsumentens hälsa spelar det ingen som helst roll om ett ämne tillförts produkten som processhjälpmedel eller tillsats. Det avgörande är om det finns i slutprodukten eller ej. Givetvis krävs en lång övergångsperiod innan det som idag definieras som processhjälpmedel i likhet med tillsatser skall behöva godkännande enligt denna förordning.
Ändringsförslag 18 Artikel 3, punkt 2, led e, leden i och ii
i) monosackarider, disackarider eller oligosackarider, eller	i) monosackarider eller disackarider, eller
ii) andra livsmedel som innehåller monosackarider, disackarider eller oligosackarider som används på grund av sina sötande egenskaper.	ii) andra livsmedel som innehåller monosackarider eller disackarider som används på grund av sina sötande egenskaper.
Motivering
För att skapa konsekvens med direktiv 94/35 om sötningsmedel för användning i livsmedel, direktiv 90/496 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel och förordning 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, bör definitionen av livsmedel utan tillfört socker endast ske genom hänvisning till mono- och disackarider. Hänvisningar till oligosackarider bör strykas.
Ändringsförslag 19 Artikel 3, punkt 2, led g
g) bordssötningsmedel: beredningar av godkända sötningsmedel som kan innehålla andra livsmedelstillsatser och/eller livsmedelsingredienser och som är avsedda att säljas till slutkonsumenter som ersättning för socker.	g) bordssötningsmedel: beredningar av godkända sötningsmedel som kan innehålla andra livsmedelstillsatser och/eller livsmedelsingredienser och som är avsedda att säljas till slutkonsumenter som ersättning för olika former av socker.
Motivering
Det bör i definitionen hänvisas till ”olika former av socker” och inte bara till ”socker”, eftersom socker (dvs. sackaros) inte är det enda kolhydrat för näringsändamål som har sötande egenskaper.
Ändringsförslag 20 Artikel 3, punkt 2, led ga (ny)
	ga) sockerreducerat livsmedel: livsmedel vars innehåll av monosackarider och disackarider totalt reducerats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.
Motivering
1. För överensstämmelse med förordning 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Enligt förordning 1924/2006 är det möjligt att använda påståenden om minskade mängder om innehållet av ett visst näringsämne (vanligen fett och socker) har reducerats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.
2. För säkerhet om rättsläget bör en definition av sockerreducerat livsmedel ingå i denna rättsakt.
3. Hänvisningen till monosackarider och disackarider i definitionen överensstämmer med artikel 2 e) i) och ii) och bör finnas här för att undvika att ordet “socker” misstolkas.
Ändringsförslag 21 Artikel 3, punkt 2, led gb (nytt)
	gb) quantum satis: ingen maximihalt finns angiven. Tillsatser skall dock användas enligt god tillverkningssed och inte i större mängder än vad som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet och på villkor att konsumenten inte vilseleds1.
	___________ 1 Anpassad definition från artikel 2.5 i direktiv 94/35/EG (sötningsmedel).
Motivering
En definition av ”quantum satis”, som omnämns i artikel 10.2, bör inbegripas i denna artikel tillsammans med de andra definitionerna.
Ändringsförslag 22 Artikel 4a (ny)
	Artikel 4a
	En livsmedelsstillsats och/eller ett livsmedel som innehåller en sådan livsmedelstillsats får inte släppas ut på marknaden och/eller sättas i omlopp om användningen av denna livsmedelstillsats inte uppfyller kraven i denna förordning.
Motivering
Ett explicit förbud mot användning av sådana ämnen syftar till en tydligare rättspraxis och skall förhindra rättslig oklarhet redan från början.
Ändringsförslag 23 Artikel 5, punkt 1, led aa (nytt)
	aa) Den påverkar enligt tillgängliga vetenskapliga bevis inte folkhälsan eller utsatta gruppers hälsa negativt under någon del av sin livscykel.
Motivering
Även om ett ämne inte medför någon hälsorisk för den person som konsumerar den produkt som ämnet ingår i, kan det i senare led finnas negativa effekter för miljö och folkhälsa som bör beaktas vid beslut om godkännande eller ej. Användningen av antibiotika i mat och dess konsekvenser för utvecklandet av resistens är ett exempel.
Ändringsförslag 24 Artikel 5, punkt 1, led b
b) Det finns ett rimligt teknologiskt behov som inte kan uppnås på andra sätt som är ekonomiskt och teknologiskt genomförbara.	b) Det finns ett rimligt teknologiskt behov som innebär fördelar för konsumenterna och som inte kan uppnås på andra sätt som är ekonomiskt och teknologiskt genomförbara.
Motivering
Om det finns alternativ som medför mindre risker för människors hälsa, för valfriheten och för miljön bör dessa användas i första hand.
Ändringsförslag 25 Artikel 5, punkt 1, led cb (nytt)
	cb) Den medför enligt tillgängliga vetenskapliga bevis ingen negativ miljöpåverkan under någon del av sin livscykel.
Motivering
I enlighet med Cardiffprocessen skall miljöaspekter integreras i all EU-lagstiftning. Det människan äter stannar inte i människokroppen utan sprids i naturen och blir en del av kretsloppet.
Ändringsförslag 26 Artikel 5, punkt 2, led c
c) Öka hållbarheten eller stabiliteten hos ett livsmedel eller förbättra dess sensoriska egenskaper, under förutsättning att detta inte förändrar livsmedlets beskaffenhet, konsistens eller kvalitet så att konsumenten vilseleds.	c) Öka hållbarheten eller stabiliteten hos ett livsmedel eller förbättra dess sensoriska egenskaper, under förutsättning att detta inte förändrar livsmedlets beskaffenhet, konsistens eller kvalitet så att konsumenten vilseleds. Exempel på detta är de använda ingrediensernas färskhet och kvalitet samt produktens naturlighet och frukt- och grönsaksinnehåll.
Ändringsförslag 27 Artikel 5, punkt 3, led a
a) livsmedlet inte utgör en väsentlig del av en normal kost, eller	utgår
Motivering
Att sänka ett livsmedels kvalitet kan aldrig vara till gagn för konsumenterna, utom i fallet i led b.
Ändringsförslag 28 Artikel 5, punkt 3a (ny)
	3a. Med undantag för skyddade kunskaper och upplysningar som bör behandlas konfidentiellt skall ett godkännande av en livsmedelstillsats innehålla uttryckliga och tydliga hänvisningar till de överväganden som gjorts avseende kriterierna i punkterna 1 till 3 och en motivering till det slutliga beslutet.
Motivering
Skapar större öppenhet och insyn i samband med godkännandet av tillsatsämnen genom offentliga uppgifter om på vilket sätt godkännandet uppfyller kraven i förslaget.
Ändringsförslag 29 Artikel 6, led a
a) Ersättning av socker vid framställningen av energireducerade livsmedel, livsmedel som inte orsakar karies eller livsmedel utan tillfört socker.	a) Ersättning av socker vid framställningen av energireducerade livsmedel, livsmedel som inte orsakar karies, sockerreducerade livsmedel eller livsmedel utan tillfört socker.
Motivering
1. För att skapa konsekvens med förordning 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden, genom vilken det är tillåtet att göra påståenden om reducerat sockerinnehåll.
2. För att skapa rättslig klarhet bör man i denna rättsakt lägga till en definition av sockerreducerade livsmedel.
Ändringsförslag 30 Artikel 7, stycke 1a (nytt)
	Tillsatsen får dock inte riskera att vilseleda konsumenten att tro att livsmedlet innehåller andra ingredienser än vad som faktiskt är fallet.
Motivering
Konsumenter blir idag ibland vilseledda genom användningen av tillsatser, trots att ett av kriterierna för godkännande enligt tidigare lagstiftning är att konsumenterna inte får vilseledas. Till exempel luras konsumenter ibland att tro att en produkt innehåller en viss frukt genom att produkten förses med en viss färg. Konsumentskyddet måste därför förstärkas i den här delen.
Ändringsförslag 31 Artikel 7a (ny)
	Artikel 7a
	Särskilda villkor för smakförstärkare
	En livsmedelstillsats får godkännas som smakförstärkare endast om
	a) det tekniska behovet är tydligt påvisat och den önskade effekten inte kan uppnås med hjälp av kryddor,
	b) konsumenten inte vilseleds att tro att kryddor har använts för att ge livsmedlet dess smak.
Motivering
Användningen av smakförstärkare får inte vilseleda konsumenterna. Det får inte godkännas som ett sätt att minska mängden kryddor (som är dyrare) i bearbetat livsmedel.
Ändringsförslag 32 Artikel 8, punkt 2
2. Om det till följd av teknologiska framsteg eller vetenskaplig utveckling föreligger behov för det får ytterligare funktionsgrupper läggas till i bilaga I i enlighet med förfarandet i artikel 28.2.	2. Om det till följd av teknologiska framsteg eller vetenskaplig utveckling föreligger behov för det får ytterligare funktionsgrupper läggas till i bilaga I.
Motivering
Denna ändring är nödvändig för att eventuella ändringar av bilagorna till denna förordning skall kunna göras enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag 33 Artikel 9, punkt 2, leden a och b
a) Livsmedeltillsatsens namn och E-nummer om ett sådant har tilldelats.	a) Livsmedeltillsatsens namn, grupp och E‑nummer om ett sådant har tilldelats.
b) Livsmedel som livsmedelstillsatsen får tillföras.	b) Livsmedel och/eller livsmedelstillsatser och/eller livsmedelsenzymer och/eller livsmedelsaromer som livsmedelstillsatsen får tillföras.
Motivering
Artikel 9.2 a: Gemenskapens förteckning bör vara fullständig i informationen om livsmedelstillsatserna och innehålla tillsatsernas namn, grupp och E-nummer.
Artikel 9.2 b: Rättelse för konsekvensens skull, eftersom det i artikel 9.2 hänvisas till bilaga II (livsmedelstillsatser i livsmedel) och bilaga III (livsmedelstillsatser i livsmedelstillsatser/livsmedelsenzymer/livsmedelsaromer).
Ändringsförslag 34 Artikel 9, punkt 2, led da (nytt)
	da) Övriga livsmedelstillsatser som inte får användas i kombination med livsmedelstillsatsen.
Motivering
Vissa livsmedelstillsatser interagerar så att det uppstår en ny förening som har andra egenskaper och andra konsekvenser för människors hälsa och för miljön än de två ingående ämnena. Om detta framkallar en farlig eller toxisk effekt bör kombinationen av livsmedelstillsatserna anges i bilagorna.
Ändringsförslag 35 Artikel 10, punkt 1a (ny)
	1a. Om användning av nanoteknik tillåts skall särskilda gränsvärden för detta fastslås i enlighet med punkt 1a.
Motivering
Lite är idag känt om nanoteknikens hälsorisker. Det är inte säkert att gränsvärdet för traditionell användning av en tillsats och gränsvärdet för nanopartiklar av en tillsats skall vara detsamma.
Ändringsförslag 36 Artikel 10, punkt 2
2. När så är lämpligt skall inga maximihalter fastställas för en livsmedelstillsats (quantum satis). I så fall skall livsmedelstillsatsen användas enligt god tillverkningssed och inte i större mängder än vad som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet och under förutsättning att konsumenten inte vilseleds.	2. När så är lämpligt skall inga maximihalter fastställas för en livsmedelstillsats (quantum satis). I så fall skall livsmedelstillsatsen användas i enlighet med definitionen i artikel 3.2 gb.
Motivering
Se kommentarerna till artikel 3.2 (definitioner). Denna artikel bör innehålla en korshänvisning till den föreslagna definitionen av ”quantum satis” och ändras i enlighet med detta.
Ändringsförslag 37 Artikel 10, punkt 3
3. Om inget annat anges avser de maximihalter för använda livsmedelstillsatser som fastställs i bilaga II konsumtionsfärdiga livsmedel som tillagats enligt bruksanvisningen.	3. Om inget annat anges avser de maximihalter för använda livsmedelstillsatser, i förekommande fall även utspädda sådana, som fastställs i bilaga II konsumtionsfärdiga livsmedel som tillagats enligt bruksanvisningen.
Motivering
Även utspädda livsmedelstillsatser används i produktionen och bör beaktas.
Ändringsförslag 38 Artikel 11
En livsmedelstillsats som omfattas av förordning (EG) nr 1829/2003 får införas i gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III till den här förordningen endast efter det att det har godkänts i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1829/2003.	En livsmedelstillsats som framställts från, med eller av GMO:er eller som omfattas av förordning (EG) nr 1829/2003 får införas i gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III till den här förordningen endast efter det att den har godkänts i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1829/2003. Den skall märkas tydligt med orden ”framställd från GMO:er” eller ”framställd av GMO:er” bredvid namnet eller E‑numret.
Motivering
Livsmedelstillsatser som framställts från eller av genmodifierade organismer eller mikroorganismer bör märkas tydligt så att konsumenternas valfrihet garanteras.
Ändringsförslag 39 Artikel 16, punkt 1, led b
b) i livsmedel som tillförts aromer och där livsmedelstillsatsen	b) i livsmedel som tillförts en livsmedelstillsats, ett livsmedelsenzym eller aromer och där livsmedelstillsatsen
i) är tillåten i aromen enligt den här förordningen,	i) är tillåten i livsmedelstillsatsen, livsmedelsenzymet eller aromen enligt den här förordningen,
ii) har överförts till livsmedlet via aromen,	ii) har överförts till livsmedlet via livsmedelstillsatsen, livsmedelsenzymet eller aromen,
iii) inte har någon teknologisk funktion i det slutliga livsmedlet,	iii) inte har någon teknologisk funktion i det slutliga livsmedlet,
Motivering
Artikel 16.1 b bör även innehålla tillsatser som används i tillsatser och enzymer (och aromer).
Ändringsförslag 40 Artikel 17, inledningen
Vid behov kan det beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 28.2 om huruvida	Vid behov kan det beslutas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 28.2a om huruvida
Motivering
Detta ändringsförslag behövs för att anpassa texten till bestämmelserna i det nya beslutet om kommittéförfaranden.
Ändringsförslag 41 Artikel 20, punkt 2a (ny)
	2a. Om ändrade användningsförhållanden för en livsmedelstillsats ökar dess toxicitet skall dess förpackning eller behållare innehålla en varning med en beskrivning av dessa ändrade förhållanden.
Motivering
Konsumenternas hälsa kan påverkas negativt av de förhållanden som tillsatsen används under. Temperaturförändringar kan exempelvis göra ett ämne mer toxiskt. Ett exempel på detta är aspartam. Studier har visat att detta ämne vid uppvärmning bryts ned i flera olika ämnen, av vilka en del (som metanol) är toxiska.
Ändringsförslag 42 Artikel 23, punkt 1, led ha (nytt)
	ha) Sista förbrukningsdag
Motivering
Sista förbrukningsdag bör inte bara anges för slutkonsumenterna utan rent generellt för att garantera största möjliga konsument- och användarskydd.
Ändringsförslag 43 Artikel 23, punkt 2
2. Genom undantag från punkt 1 kan de uppgifter som krävs enligt punkt 1 c–f och h lämnas endast i de handlingar som medföljer sändningen eller sänds i förväg, förutsatt att uppgiften ”avsedd för framställning av livsmedel och ej för försäljning till konsument” är väl synlig på den förpackning eller behållare som innehåller produkten i fråga.	2. Genom undantag från punkt 1 kan de uppgifter som krävs enligt punkt 1 c–f, h och ha lämnas endast i de handlingar som medföljer sändningen eller sänds i förväg, förutsatt att uppgiften ”avsedd för framställning av livsmedel och ej för försäljning till konsument” är väl synlig på den förpackning eller behållare som innehåller produkten i fråga.
Motivering
Följer av ändringen i punkt 1.
Ändringsförslag 44 Artikel 23, punkt 2a (ny)
	2a. Genom undantag från märknings- och uppgiftskraven i artiklarna 19–22 och i punkt 1 i denna artikel får alla uppgifter i samband med bulkleveranser lämnas i de handlingar som medföljer sändningen eller som sänds i förväg.
Motivering
Det nuvarande förslaget innehåller ingenting om industrileveranser av tillsatser i tankbilar, där informationskraven är annorlunda än för förpackningar och behållare.
Ändringsförslag 45 Artikel 24, punkt 3a (ny)
	3a. Märkningen av livsmedel som innehåller azofärgämnen skall innehålla varningstexten ”azofärgämnen kan framkalla allergiska reaktioner”.
Motivering
Azofärgämnen kan framkalla allergiska reaktioner. Därför bör en tydlig varning krävas enligt denna förordning.
Ändringsförslag 46 Artikel 27, punkt 1
1. Medlemsstaterna skall upprätthålla system för övervakning av konsumtion och användning av livsmedelstillsatser och årligen rapportera resultaten till kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, nedan kallad ”myndigheten”.	1. Medlemsstaterna skall upprätthålla system för övervakning av konsumtion och användning av livsmedelstillsatser på grundval av en riskbaserad metod, och årligen rapportera resultaten till kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, nedan kallad ”myndigheten”.
Motivering
Det är viktigt att samla resurserna där de gör mest nytta. Övervakningen bör koncentreras till sådana tillsatser vars konsumtion i högre grad riskerar att överstiga ett rimligt dagligt intag.
Ändringsförslag 47 Artikel 27, punkt 2
2. Efter det att myndigheten har rådfrågats kan gemensamma metoder för medlemsstaternas insamling av uppgifter om intaget av livsmedelstillsatser via födan inom gemenskapen antas i enlighet med förfarandet i artikel 28.2.	2. Efter det att myndigheten har rådfrågats skall gemensamma metoder för medlemsstaternas insamling av uppgifter om intaget av livsmedelstillsatser via födan inom gemenskapen antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 28.2a.
Motivering
Detta ändringsförslag behövs för att anpassa texten till bestämmelserna i de nya besluten om kommittéförfaranden.
Ändringsförslag 48 Artikel 28, punkt 2a (ny)
	2a. Vid hänvisning till denna punkt skall artikel 5a.1-4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i detta beslut.
Motivering
Ändringsförslaget behövs för att anpassa texten till bestämmelserna i det nya beslutet om kommittéförfarandet.
Ändringsförslag 49 Artikel 30, punkt 1
1. De livsmedelstillsatser som enligt direktiven 94/35/EG, 94/36/EG och 95/2/EG fick användas i livsmedel innan den här förordningen trädde i kraft och villkoren för användningen av dem skall införas i bilaga II till den här förordningen efter en förnyad undersökning i enlighet med förfarandet i artikel 28.2 av om de uppfyller kraven i artiklarna 5, 6 och 7 i den här förordningen. Denna undersökning skall inte omfatta en ny riskbedömning av myndigheten. Undersökningen skall vara avslutad senast den […].	1. De livsmedelstillsatser som enligt direktiven 94/35/EG, 94/36/EG och 95/2/EG fick användas i livsmedel innan den här förordningen trädde i kraft och villkoren för användningen av dem skall införas i bilaga II till den här förordningen efter en förnyad undersökning av om de uppfyller kraven i artiklarna 5, 6 och 7 i den här förordningen. Denna undersökning skall inte omfatta en ny riskbedömning av myndigheten. Undersökningen skall vara avslutad senast den […].
Motivering
Denna ändring är nödvändig för att eventuella ändringar av bilagorna till denna förordning skall kunna göras enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag 50 Artikel 30, punkt 2
2. Livsmedelstillsatser som i bilaga V till direktiv 95/2/EG godkänts för användning i livsmedelstillsatser som tillåtna bärare och villkoren för användningen av dem skall införas i del 1 i bilaga III till den här förordningen efter en förnyad undersökning i enlighet med förfarandet i artikel 28.2 av om de uppfyller kraven i artikel 5 i den här förordningen. Denna undersökning skall inte omfatta en ny riskbedömning av myndigheten. Undersökningen skall vara avslutad senast den […].	2. Livsmedelstillsatser som i bilaga V till direktiv 95/2/EG godkänts för användning i livsmedelstillsatser som tillåtna bärare och villkoren för användningen av dem skall införas i del 1 i bilaga III till den här förordningen efter en förnyad undersökning av om de uppfyller kraven i artikel 5 i den här förordningen. Denna undersökning skall inte omfatta en ny riskbedömning av myndigheten. Undersökningen skall vara avslutad senast den […].
Motivering
Denna ändring är nödvändig för att eventuella ändringar av bilagorna till denna förordning skall kunna göras enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag 51 Artikel 30, punkt 4
4. Eventuella övergångsbestämmelser får antas i enlighet med förfarandet i artikel 28.2.	4. Eventuella övergångsbestämmelser får antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 28.2a.
Motivering
Detta ändringsförslag behövs för att anpassa texten till bestämmelserna i de nya besluten om kommittéförfaranden.
Ändringsförslag 52 Artikel 31, punkt 1
1. Myndigheten skall genomföra en ny riskbedömning av livsmedelstillsatser som var godkända innan denna förordning trädde i kraft.	1. Myndigheten skall genomföra en ny riskbedömning av livsmedelstillsatser som fanns på marknaden när denna förordning trädde i kraft men som inte har omprövats och fått ett positivt yttrande från vetenskapliga kommittén för livsmedel eller myndigheten. Dessa tillsatser skall få finnas kvar på marknaden fram till dess att myndigheten genomfört den nya riskbedömningen.
Motivering
Förfaranden för omfattande säkerhetsbedömningar baserade på de senaste vetenskapliga rönen har funnits i EU sedan början av 90-talet. De flesta tillsatser som säljs i dag har gått igenom en sådan säkerhetsbedömning och har befunnits vara säkra. Livsmedelstillsatser som gått igenom en fullständig säkerhetsomprövning enligt den tidigare lagstiftningen och som konsumerats i stor omfattning innan denna förordning trädde i kraft bör, om de inte gett upphov till några betänkligheter beträffande säkerheten, tillåtas på marknaden fram till dess att myndigheten gjort en ny riskbedömning.
Ändringsförslag 53 Artikel 31, punkt 2
2. Efter det att myndigheten har rådfrågats skall ett utvärderingsprogram för dessa tillsatser antas i enlighet med förfarandet i artikel 28.2 inom ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. Utvärderingsprogrammet skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.	2. Myndighetens riskbedömning skall ingå i den omprövning som kommissionen biträdd av kommittén skall göra av samtliga livsmedelstillsatser som var godkända innan denna förordning trädde i kraft. Denna omprövning skall ske utifrån de villkor för godkännande som fastställs i denna förordning, samt utifrån en bedömning av intag och riskhantering.
	Alla livsmedelstillsatser som även i fortsättningen skall vara godkända i gemenskapen skall överföras till gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III till denna förordning. Bilaga III till denna förordning skall kompletteras med de andra livsmedelstillsatser som används i livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer och med villkoren för deras användning i enlighet med förordning (EG) nr […] om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. För att övergångsperioden skall bli tillräckligt lång skall bestämmelserna i bilaga III, bortsett från bestämmelserna om bärare för livsmedelstillsatser, inte tillämpas förrän från och med den [1 januari 2011].
	Omprövningen skall ske utifrån ett utvärderingsprogram som skall antas efter det att myndigheten rådfrågats och i enlighet med förfarandet i artikel 28.2a inom ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. Utvärderingsprogrammet skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Motivering
Denna ändring är nödvändig för att eventuella ändringar av bilagorna till denna förordning skall kunna göras enligt medbeslutandeförfarandet.
Ändringsförslag 54 Artikel 31, punkt 2a (ny)
	2a. Efter det att utvärderingsprogrammet i punkt 2 genomförts, och efter det att myndigheten har rådfrågats, skall ett nytt utvärderingsprogram antas för godkännanden enligt denna förordning. Detta nya utvärderingsprogram skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 28.2 a och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Motivering
Även framöver skall det ske en kontinuerlig omprövning. Det är viktigt att detta formaliseras, samtidigt som det måste finnas utrymme för EFSA att prioritera de livsmedelstillsatser som det är mest angeläget att ompröva användningen av.
Ändringsförslag 55 Artikel 31, punkt 2b (ny)
	2b. Livsmedelstillsatser och användningar som inte längre är i bruk skall tas bort från bilagorna när godkännandet omprövas.
Motivering
Detta krävs för att gemenskapsförteckningen skall vara aktuell och ge korrekt information till konsumenterna.
Ändringsförslag 56 Artikel 34, stycke 3a (nytt)
	Livsmedel som inte uppfyller kraven i denna förordning men som tillverkas i enlighet med gemenskapslagstiftningen får fortsätta att säljas fram till sista förbrukningsdag.
Motivering
Eftersom förordningen om livsmedelstillsatser delvis innehåller nya eller kompletterande märkningsbestämmelser krävs det en tillräcklig övergångsbestämmelse.
Ändringsförslag 57 Bilaga I, led 5
5. Bärare: ämnen, som används för upplösning, spädning, dispergering eller som på annat sätt ändrar den fysiska formen hos en livsmedelstillsats, en arom eller ett livsmedelsenzym utan att ändra dess funktion (och utan att själva ha någon teknologisk effekt) för att underlätta dess hantering, tillsättning och användning.	5. Bärare: ämnen, som används för upplösning, spädning, dispergering eller som på annat sätt ändrar den fysiska formen hos en livsmedelstillsats, en arom, ett livsmedelsenzym, ett näringsämne och/eller ett annat ämne som för näringsmässiga eller fysiologiska ändamål tillförs ett livsmedel (eller livsmedel och/eller kosttillskott) utan att ändra dess funktion (och utan att själva ha någon teknologisk effekt) för att underlätta dess hantering, tillsättning och användning.
Motivering
1. Bärare (livsmedelstillsatser och/eller livsmedelsingredienser) behövs väldigt ofta för att förenkla hanteringen i samband med att näringsämnen används i livsmedel och/eller kosttillskott. Detta teknologiska behov liknar livsmedelstillsatser och aromer som också används i små mängder.
2. Det behövs en harmonisering av tillåtna bärare för beredningar av näringsämnen med tanke på senare tids utveckling i lagstiftningen om kosttillskott och livsmedelsberikning.
Ändringsförslag 58 Bilaga III
Gemenskapsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedelstillsatser, och livsmedelsenzymer och villkoren för användning	Gemenskapsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer och villkoren för användning
Del 1 Bärare i livsmedelstillsatser	Del 1 Bärare i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer
Del 2 Andra tillsatser än bärare i livsmedelstillsatser	Del 2 Andra tillsatser än bärare i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer
Del 3 Tillsatser i livsmedelsenzymer
Motivering
För att vara i överensstämmelse med artikel 16 måste bilaga 3 innehålla både godkända bärare respektive godkända andra tillsatser i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer.
Ändringsförslag 59 Bilaga III, del 3a (ny)
	Del 3a Tillsatser i livsmedelsaromer
Motivering
En omfattande och stringent lagstiftning kräver att aromer tas med.
Ändringsförslag 60 Bilaga III, del 3b (ny)
	Del 3b Bärare i näringsämnen
Motivering
En omfattande och stringent lagstiftning kräver att bärare tas med.

• [1]  EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Kommissionen har föreslagit att beslut om tillstånd för livsmedelstillsatser framöver skall tas genom kommittéförfarande. Föredraganden kan se fördelar med detta, men bara ifall de hänsynstaganden som Europaparlamentet ofta har lyft fram genom åren får ett tydligt avtryck i den nya förordningen om livsmedelstillsatser och den nya förordningen om enhetligt förfarande för godkännande av livsmedeltillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. Dessa hänsynstaganden gäller framför allt miljön, folkhälsa och allergiker.

Den nya förordningen om livsmedelstillsatser bör också förstärkas vad gäller kraven på öppenhet i förfarandet, omprövning av tillstånd för livsmedelstillsatser samt förtydligande av vad som kan vara vilseledande för konsumenter. Dessutom bör definitionen av vad som är livsmedeltillsats respektive processhjälpmedel göras om, samt användningen av nanoteknik regleras.

Hänsyn till miljö, folkhälsa och utbudet för allergiker

I enlighet med Cardiffprocessen skall miljöaspekter integreras i all EU-lagstiftning. Detta är särskilt relevant i denna lagstiftning då det människan äter inte stannar i människokroppen, utan sprids i naturen och blir en del av kretsloppet. Även om ett ämne inte medför någon hälsorisk för den individ som konsumerar produkten där ämnet ingår, kan det i senare led finnas negativa effekter för miljö och folkhälsa som bör beaktas vid beslut om godkännande eller ej. Användningen av antibiotika i mat och dess konsekvenser för utvecklandet av resistens mot antibiotika är ett exempel på vad som kan ge skadliga effekter på folkhälsan. Att tillsatsen inte har negativa effekter på vare sig folkhälsa eller miljö måste alltså vara kriterier vid tillståndsprövningen. God miljö bör också vara ett av förordningens syften.

Att produkter som innehåller vanliga allergiframkallande ämnen måste vara märkta är till stor hjälp för allergiker. Detta är dock inte tillräckligt. Särskild hänsyn bör tas till utsatta grupper och allergiker. De flesta bör kunna äta den mat som säljs i vanliga affärer, utan att vara hänvisade till specialkost. Därför bör ett av kriterierna för godkännande enligt denna förordning vara att ämnet eller användningen därav inte reducerar utbudet av livsmedel för allergiker.

Föredraganden föreslår dock att en tillsats, även om den kan påverka folkhälsa, miljö eller utbudet för allergiker negativt, skall kunna godkännas om fördelarna för konsumenterna uppenbart överväger dessa nackdelar.

Om det utifrån kriterierna i artikel 5 finns bättre alternativ till tillsatsen och det också är ekonomiskt rimligt att tillämpa alternativet, bör användningen av tillsatsen ifråga inte godkännas. Det kan till exempel handla om att använda ett annat produktionssätt som inte kräver användning av tillsatser eller att det finns redan godkända tillsatser som är bättre utifrån kriterierna i artikel 5.

Öppenhet och omprövning

Tillstånd för tillsatsanvändning skall kontinuerligt omprövas. Föredraganden föreslår att alla nu gällande tillstånd skall omprövas utifrån de nya kriterierna innan de förs över till den nya gemenskapsförteckningen. Därefter bör den kontinuerliga omprövningen av tillstånd fortsätta genom ett öppet förfarande enligt ett utvärderingsprogram som skall antas genom kommittéförfarande. Utvärderingsprogrammet bör fastslås utifrån en prioriteringsordning av vilka tillsatser som är mest angelägna att ompröva användningen av. Denna prioriteringsordning bör fastställas i ett utvärderingsprogram så att det är tydligt för alla parter. Utvärderingsprogrammet skall dock inte hindra kommissionen och/eller EFSA från att ta initiativ till att snabbare ompröva vissa tillstånd.

Konsumenthänsyn

Redan i gällande lagstiftning är ett av kriterierna för godkännande av tillsatser att det inte får vilseleda konsumenterna. Trots detta används ibland färgämnen på ett sätt som skapar intryck av att det finns en viss frukt i livsmedlet, trots att så inte är fallet. Konsumentskyddet måste därför förstärkas i den här delen.

Konsumenthänsyn och definitioner

För konsumentens hälsa spelar det ingen som helst roll om ett ämne tillförts produkten som processhjälpmedel eller tillsats. Det avgörande är om det finns i slutprodukten eller ej. Traditionellt har dock det som bedömts vara processhjälpmedel respektive tillsats skiljt sig åt. Det krävs därför en lång övergångsperiod innan det som idag definieras som processhjälpmedel, men finns kvar i slutprodukten, skall behöva godkännande enligt denna förordning.

Nanoteknik

Lite är idag känt om nanoteknikens hälsorisker. Det är inte säkert att gränsvärdet för traditionell användning av en tillsats och gränsvärdet för nanopartiklar av en tillsats skall vara detsamma. Därför föreslås att användningen av nanopartiklar skall regleras särskilt i gemenskapsförteckningen.

Det nya kommittéförfarandet

Med anledning av det nya kommittéförfarandet föreslås en rad ändringar i kommissionens förslag.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

22.3.2007

Miroslav Ouzký

Ordförande

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

BRYSSEL

Angående:       Yttrande om den rättsliga grunden till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser (KOM(2006)0428 – C6‑0260/2006 – 2006/0145(COD))[1]

Genom en skrivelse av den 28 februari 2007 bad du utskottet för rättsliga frågor att i enlighet med artikel 35.2 i arbetsordningen undersöka om den rättsliga grunden för det ovannämnda förslaget från kommissionen var giltig och lämplig.

Utskottet behandlade frågan vid sitt sammanträde den 20 mars 2007.

Det ansvariga utskottets föredragande, Åsa Westlund, föreslår att förslagets rättsliga grund skall ändras från artikel 95 till artikel 95 jämte artikel 175 i EG‑fördraget.

Rättslig grund

Alla gemenskapsrättsakter måste vila på en rättslig grund i fördraget (eller i någon annan rättsakt som skall genomföras). Den rättsliga grunden fastställer gemenskapens materiella behörighet och anger hur denna behörighet skall utövas, dvs. vilken eller vilka normativa rättsakter som får användas och vilket beslutsförfarande som skall användas.

Med tanke på följderna av vilken rättslig grund som används, är det mycket viktigt vilken grund som åberopas, särskilt för parlamentet, eftersom detta avgör hur mycket inflytande, om något, som parlamentet får i lagstiftningsprocessen.

Enligt EG‑domstolen är valet av rättslig grund inte subjektivt, utan ”skall grundas på objektiva faktorer som kan bli föremål för domstolsprövning”[2], särskilt rättsaktens syfte och innehåll[3]. Dessutom bör rättsaktens huvudsyfte vara den avgörande faktorn.[4]

Enligt EG‑domstolens rättspraxis är en övergripande artikel i fördraget en tillräcklig rättslig grund även om rättsakten i fråga också har ett underordnat syfte att uppfylla ett mål i en viss artikel i fördraget[5].

Om man emellertid anser att målen att skydda folkhälsan och att upprätta och skydda den inre marknadens funktion är oupplösligt förenade med varandra, där inget av målen är underordnat, är det möjligt att det krävs två rättsliga grunder, mot bakgrund av att samma beslutsförfarande (medbeslutandeförfarandet) föreskrivs i både artikel 95 och artikel 175.1[6].

Det ansvariga utskottet föreslår att artikel 175[7] jämte artikel 95[8] i EG‑fördraget skall användas som rättslig grund för förslaget till förordning. I artikel 175.1 hänvisas till målen i artikel 174[9], särskilt

– att bevara, skydda och förbättra miljön,

– att skydda människors hälsa,

– att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt,

– att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

Syftet med och innehållet i förslaget till förordning och en bedömning av dess rättsliga grund

Artikel 1 i förslaget till förordning lyder som följer: ”Denna förordning innehåller bestämmelser om livsmedelstillsatser som används i livsmedel och syftar till att garantera den inre marknadens effektiva funktion samt ett gott folkhälso‑ och konsumentskydd.

I denna förordning fastställs därför följande:

a)          Gemenskapsförteckningar över godkända livsmedelstillsatser.

b)          Villkor för användningen av livsmedelstillsatser i livsmedel, i livsmedelstillsatser och i livsmedelsenzymer.

c)          Regler för märkning av livsmedelstillsatser som säljs som sådana.”

Skälen 1–21 lyder som följer:

”1.      Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande och till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen.

2.  Ett gott skydd för människors liv och hälsa bör säkerställas i gemenskapens politiska strävanden. Denna förordning ersätter tidigare direktiv och beslut om livsmedelstillsatser som får användas i livsmedel och syftar till att genom heltäckande, enhetliga förfaranden säkerställa en effektivt fungerande inre marknad, ett gott skydd för människors hälsa och tillvaratagande av konsumenternas intressen.

 3. 

4.  Genom denna förordning harmoniseras användningen av livsmedelstillsatser i livsmedel i gemenskapen. Detta inbegriper även användning av livsmedelstillsatser i livsmedel som omfattas av rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel och användning av vissa färgämnen för kontrollmärkning av kött samt för dekoration och märkning av ägg. Genom förordningen harmoniseras även användningen av livsmedelstillsatser i livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer, varigenom deras säkerhet och kvalitet säkerställs medan lagring och användning underlättas. Den sistnämnda kategorin har tidigare inte reglerats på gemenskapsnivå.

5.  Livsmedelstillsatser är ämnen som normalt inte själva konsumeras som livsmedel men som tillförs livsmedel för något teknologiskt ändamål, såsom t.ex. konservering av livsmedel. Ämnen som används för att ge arom och/eller smak bör dock inte anses som livsmedelstillsatser. Därutöver bör ämnen som anses vara livsmedel som kan användas i en teknologisk funktion, såsom t.ex. natriumklorid eller saffran för att ge färg, och livsmedelsenzymer inte heller omfattas av denna förordning. Vad gäller livsmedelsenzymer slutligen omfattas de av förordning (nr) … [om livsmedelsenzymer], vilket utesluter tillämpning av den här förordningen.

6.  Ämnen som själva inte konsumeras som livsmedel men som används avsiktligt vid bearbetningen av livsmedel och som endast finns som rest i slutprodukten och inte har någon teknologisk effekt i slutprodukten (processhjälpmedel) bör inte omfattas av denna förordning.

7.  Livsmedelstillsatser bör godkännas och användas endast om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning. Livsmedelstillsatser måste vara säkra att använda, det måste finnas ett teknologiskt behov för användningen, som dessutom inte får vilseleda konsumenten och måste ha fördelar för konsumenten.

8.  Livsmedelstillsatser måste alltid uppfylla de godkända specifikationerna. Specifikationen bör innehålla uppgifter för exakt identifiering av livsmedelstillsatsen, inklusive ursprung, och beskrivning av de acceptabla renhetskriterierna. De specifikationer som hittills har utarbetats för livsmedelstillsatser som finns införda i kommissionens direktiv 95/31/EG av den 5 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för sötningsmedel som används i livsmedel, kommissionens direktiv 95/45/EG av den 26 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för färgämnen som används i livsmedel och kommissionens direktiv 96/77/EG av den 2 december 1996 om särskilda renhetskriterier för andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel bör bibehållas till respektive tillsats har införts i bilagorna till den här förordningen. När så sker bör specifikationerna för sådana tillsatser fastställas i en förordning. Dessa specifikationer bör vara direkt kopplade till de tillsatser som införts i gemenskapsförteckningarna i bilagorna till denna förordning. Eftersom sådana specifikationer av tydlighetsskäl är komplexa både till form och innehåll bör de inte ingå i dessa gemenskapsförteckningar utan fastställas i en eller flera separata förordningar.

9.  Vissa livsmedelstillsatser är tillåtna för särskilda ändamål för vissa tillåtna oenologiska metoder och behandlingar. Användningen av dessa livsmedelstillsatser bör följa denna förordning och de särskilda bestämmelser som fastställs i relevant gemenskapslagstiftning.

10.  För enhetlighetens skull bör riskbedömningen av livsmedelstillsatser och deras godkännande ske i enlighet med förordning (EG) nr […] om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer.

11.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet skall Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (”myndigheten”) rådfrågas innan bestämmelser som kan påverka folkhälsan antas.

12.  En livsmedelstillsats som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder bör godkännas i enlighet med den förordningen innan den godkänns enligt den här förordningen.

13.  Livsmedelstillsatser som redan har godkänts enligt denna förordning och som bereds med hjälp av produktionsmetoder eller utgångsmaterial som markant skiljer sig från dem som ingick i myndighetens riskbedömning, eller som skiljer sig från dem som ingår i de fastställda specifikationerna, bör lämnas till myndigheten för en bedömning med tonvikt på specifikationerna. Med produktionsmetoder eller ursprungsmaterial som markant skiljer sig skulle man t.ex. kunna avse en förändring av produktionsmetoden från extraktion från en växt till framställning genom jäsning med mikroorganismer eller genetisk modifiering av den ursprungliga mikroorganismen.

14.  Livsmedelstillsatser bör hållas under ständig kontroll och omprövas när helst detta är nödvändigt mot bakgrund av ändrade villkor för användningen och ny vetenskaplig information.

15.  Medlemsstater som har bibehållit förbud mot användning av vissa tillsatser i specifika livsmedel som anses traditionella och som framställs på deras territorium bör få fortsätta att tillämpa dessa förbud. I fråga om produkter såsom ”feta” och ”salame cacciatore” bör denna förordning dessutom inte påverka tillämpningen av restriktivare regler för användningen av vissa beteckningar enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel och rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel.

16.  För livsmedelstillsatser gäller fortfarande de allmänna märkningskraven i direktiv 2000/13/EG och eventuellt i förordningarna (EG) nr 1829/2003 och (EG) nr 1830/2003. Därutöver bör särskilda bestämmelser om märkning av livsmedelstillsatser som säljs som sådana till tillverkare eller slutkonsumenter fastställas i den här förordningen.

17.  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

18.  För att kunna utarbeta och uppdatera gemenskapens lagstiftning om livsmedelstillsatser på ett proportionerligt och effektivt sätt bör medlemsstaterna samla in uppgifter, dela med sig av information och samordna sitt arbete. Det kan därför vara ändamålsenligt att utföra studier om specifika frågor i syfte att underlätta beslutsfattandet. Gemenskapen bör kunna finansiera sådana studier som en del av budgetförfarandet. Finansieringen av sådana åtgärder omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd och följaktligen kommer den rättsliga grunden för finansieringen av ovan nämnda åtgärder att vara förordning (EG) nr 882/2004.

19.  Medlemsstaterna bör utföra offentliga kontroller för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004.

20.  (…)

21.  Efter det att denna förordning har antagits bör kommissionen biträdd av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa granska samtliga gällande godkännanden utifrån andra kriterier än säkerhet, såsom t.ex. intag, teknologiskt behov och eventuellt vilseledande av konsumenten. Alla livsmedelstillsatser som även i fortsättningen skall vara godkända i gemenskapen bör överföras till gemenskapsförteckningarna i bilagorna II och III i denna förordning. Bilaga III till denna förordning bör kompletteras med de andra livsmedelstillsatser som används i livsmedelstillsatser och enzymer samt villkoren för användningen av dem i enlighet med förordning (EG) nr […] om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. För att övergångsperioden skall bli tillräckligt lång bör bestämmelserna i bilaga III, bortsett från bestämmelserna om bärare för livsmedelstillsatser, inte tillämpas förrän från och med den [1 januari 2011].

22.  Utan hänsyn till resultatet av denna granskning bör kommissionen inom ett år efter antagandet av denna förordning upprätta ett utvärderingsprogram som går ut på att myndigheten skall ompröva säkerheten hos livsmedelstillsatser som redan godkänts i gemenskapen. Programmet bör definiera behoven och prioriteringsordningen för undersökningen av godkända livsmedelstillsatser.”

Kommissionen sammanfattar innehållet i förslaget till förordning som följer:

Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser som fastställer principerna för användning av livsmedelstillsatser och en positivlista över ämnen som får användas som livsmedelstillsatser.

Upphävande av rådets direktiv 89/107/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel, 94/36/EG om färgämnen för användning i livsmedel och 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 292/97/EG om bibehållande av nationell lagstiftning om förbud mot användning av vissa tillsatser vid tillverkning av vissa specifika livsmedel.

Det kan konstateras att kommissionens motivering inte innehåller någon förklaring till varför endast artikel 95 anges som rättslig grund.

Bedömning

Med hänsyn till bestämmelserna i förslaget till förordning, och särskilt de skäl som återges i sin helhet ovan, anses syftena att skydda människors hälsa och att främja inrättandet av och funktionen i den inre marknaden vara oupplösligt förenade med varandra, utan att det ena syftet är underordnat det andra eller är indirekt kopplat till det andra. Förslagens syften i fråga om skyddet av människors hälsa och den inre marknadens funktion verkar vara likvärdiga. Därför bör den rättsliga grunden vara både artikel 95 och artikel 175 i EG‑fördraget.

Slutsatser

Vid sitt sammanträde den 20 mars 2007 beslutade utskottet för rättsliga frågor därför enhälligt[10] att rekommendera att den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser bör vara artikel 95 och artikel 175 i EG‑fördraget.

(Avslutningsfras och underskrift)

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [2]  Dom av den 26 mars 1987 i mål 45/86, kommissionen mot rådet (REG 1987, s. 1439; svensk specialutgåva, s. 55), punkt 5.
• [3]  Dom av den 11 juni 1991 i mål C‑300/89, kommissionen mot rådet (REG 1991, s. I‑287; svensk specialutgåva, s. 199), punkt 10.
• [4]  Dom av den 9 oktober 2001 i mål C‑377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet (REG 2001, s. I‑7079), punkt 27.
• [5]  Dom av den 9 oktober 2001 i mål C‑377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet (REG 2001, s. I‑7079), punkterna 27–28, och av den 10 december 2002 i mål C‑491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I‑11453), punkterna 93–94.
• [6]  Dom av den 27 september 1988 i mål C‑165/87, kommissionen mot rådet (REG 1988, s. 5545; svensk specialutgåva, s. 721), punkt 11.
• [7]  ”Artikel 175.1
  1. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 251 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges i artikel 174.”
• [8]  ”Artikel 95
  1. Med avvikelse från artikel 94 och om inte annat föreskrivs i detta fördrag skall följande bestämmelser tillämpas för att nå de mål som anges i artikel 14. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 251 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.
  2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.
  3. Kommissionen skall i sina förslag enligt punkt 1 om hälsa, säkerhet samt miljö‑ och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå och särskilt beakta ny utveckling som grundas på vetenskapliga fakta. Europaparlamentet och rådet skall också, inom ramen för sina respektive befogenheter, sträva efter att nå detta mål.
  4. Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö‑ eller arbetsmiljöskydd, skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.
  5. Dessutom gäller, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4, att om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att införa nationella bestämmelser grundade på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för den medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden, skall medlemsstaten underrätta kommissionen om de planerade bestämmelserna samt om skälen för att införa dem.
  6. Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan som avses i punkterna 4 och 5 godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.
  Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period skall de nationella bestämmelser som avses i punkterna 4 och 5 anses godkända.
  Om det är berättigat på grund av frågans komplexitet och om det inte finns någon fara för människors hälsa, får kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan förlängas med ytterligare högst sex månader.
  7. Om en medlemsstat i enlighet med punkt 6 bemyndigas att behålla eller införa nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd, skall kommissionen omedelbart undersöka om den skall föreslå en anpassning av den åtgärden.
  8. Om en medlemsstat tar upp ett särskilt problem som rör folkhälsan på ett område som tidigare har varit föremål för harmoniseringsåtgärder, skall medlemsstaten göra kommissionen uppmärksam på detta och kommissionen skall omedelbart undersöka om den skall föreslå rådet lämpliga åtgärder.
  9. Med avvikelse från det förfarande som anges i artiklarna 226 och 227 kan kommissionen eller någon av medlemsstaterna hänskjuta ärendet direkt till domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat missbrukar befogenheterna enligt denna artikel.
  10. De ovannämnda harmoniseringsåtgärderna skall vid behov omfatta en skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att på en eller flera av de icke‑ekonomiska grunder som anges i artikel 30 vidta provisoriska åtgärder, som skall vara underkastade ett kontrollförfarande från gemenskapens sida.”
• [9]  ”Artikel 174.1
  1. Gemenskapens miljöpolitik skall bidra till att följande mål uppnås:
  – Att bevara, skydda och förbättra miljön.
  – Att skydda människors hälsa.
  – Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
  – Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.”
• [10]  Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Giuseppe Gargani (ordförande), Cristian Dumitrescu (vice ordförande), Rainer Wieland (vice ordförande), Francesco Enrico Speroni (vice ordförande), Sharon Bowles, Mogens N.J. Camre, Marek Aleksander Czarnecki, Monica Frassoni, Jean‑Paul Gauzès, Kurt Lechner, Klaus‑Heiner Lehne, Katalin Lévai, Eva Lichtenberger, Toine Manders, Antonio Masip Hidalgo, Hans‑Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Marie Panayotopoulos‑Cassiotou, Michel Rocard, Aloyzas Sakalas, Gabriele Stauner, József Szájer, Jacques Toubon, Jaroslav Zvěřina och Tadeusz Zwiefka.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Livsmedelstillsatser
Referensnummer	KOM(2006)0428 - C6-0260/2006 - 2006/0145(COD)
Framläggande för parlamentet	28.7.2006
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 5.9.2006
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 5.9.2006		IMCO 5.9.2006		AGRI 5.9.2006
Inget yttrande avges        Beslut	ITRE 4.10.2006		IMCO 13.9.2006		AGRI 11.9.2006
Föredragande        Utnämning	Åsa Westlund 14.9.2006
Bestridande av den rättsliga grunden        JURI:s yttrande	JURI 20.3.2007
Behandling i utskott	26.2.2007
Antagande	11.4.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	56 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Pilar Ayuso, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Holger Krahmer, Aldis Kušķis, Peter Liese, Linda McAvan, Alexandru-Ioan Morţun, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Antonyia Parvanova, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Karin Scheele, Horst Schnellhardt, Kathy Sinnott, Antonios Trakatellis, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Giovanni Berlinguer, Jens-Peter Bonde, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Antonio De Blasio, Christofer Fjellner, Rebecca Harms, Karin Jöns, Kartika Tamara Liotard, Jiří Maštálka, Miroslav Mikolášik, Stefan Sofianski, Andres Tarand, Lambert van Nistelrooij
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Gabriela Creţu
Ingivande	20.4.2007