BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter

10.5.2007 - (KOM(2006)0822 – C6‑0045/2007 – 2006/0269(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Niels Busk

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter

(KOM(2006)0822 – C6‑0045/2007 – 2006/0269(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0822)[1],

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6‑0045/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0171/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 6
(6) Förenklingen bör inte leda till att de politiska beslut som under åren fattas inom ramen för GJP ifrågasätts. Denna förordning bör därför framför allt utgöra en teknisk förenkling, och den bör inte innebära upphävande eller ändring av befintliga instrument, förutsatt att dessa inte blivit onödiga eller överflödiga och inte är av sådan art att de behöver behandlas på rådsnivå, eller innebära införande av nya instrument eller åtgärder.	(6) Förenklingen bör inte leda till att de politiska beslut som under åren fattas inom ramen för GJP ifrågasätts. Denna förordning bör därför uteslutande utgöra en teknisk förenkling, och den bör inte innebära upphävande eller ändring av befintliga instrument, förutsatt att dessa inte är av rent teknisk art och därför inte behöver behandlas på rådsnivå, eller innebära införande av nya instrument eller åtgärder.
Ändringsförslag 2 Skäl 7
(7) Med hänsyn till detta bör förordningen inte omfatta de delar av de gemensamma organisationerna av marknaden som genomgår en policyöversyn. Detta gäller vissa delar av sektorerna för frukt och grönsaker, bananer och vin. Därför bör bestämmelserna i förordningarna (EEG) nr 404/93, (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999 endast infogas i denna förordning om de inte redan genomgår någon form av policyreformer.	(7) Med hänsyn till detta bör förordningen inte omfatta de gemensamma organisationer av marknaden som genomgår en policyöversyn, och som inte bör infogas i denna förordning förrän de pågående policyreformerna är genomförda.
Ändringsförslag 3 Skäl 9
(9) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, oliver, lin och hampa, bananer, vin, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling föreskrivs regleringsår som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för dessa produkter. Enligt de gemensamma organisationerna av marknaden för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker har kommissionen fått befogenhet att fastställa regleringsåren med hänsyn till att produktionscyklerna för dessa produkter varierar i stor utsträckning, och att det i vissa fall inte är nödvändigt att fastställa ett regleringsår. Regleringsåren har fastställts inom de olika sektorer som nämnts och kommissionens befogenhet att fastställa regleringsåren för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker bör därför föras in i denna förordning.	(9) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, oliver, lin och hampa, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling föreskrivs regleringsår som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för dessa produkter.
Ändringsförslag 4 Skäl 11a (nytt)
	(11a) Branschorganisationer som upprättats på initiativ av aktörsorganisationer och som representerar en betydande del av de olika yrkeskategorierna inom den berörda sektorn kan bidra till ett bättre hänsynstagande av de faktiska förhållandena på marknaden och främja utvecklingen av ett ekonomiskt beteende som syftar till att förbättra kunskaperna om och organisationen av produktionen, presentationen och saluföringen av produkterna. Eftersom branschorganisationernas verksamhet på ett allmänt plan kan bidra till genomförandet av målen i artikel 33 i fördraget, och särskilt till de mål som avses i denna förordning, ifrågasätts inte i denna förordning dylika organisationers existens och funktion i medlemsstaterna.
Motivering
Det är nödvändigt att allmänt påminna om branschorganisationer och branschavtal för att på så sätt utesluta risken för den tolkning enligt vilken denna förordning skulle ifrågasätta existerande eller framtida branschorganisationer.
Ändringsförslag 5 Skäl 20
(20) Genom grundförordningarna för sektorerna för nötkött, griskött samt får- och getkött har det fastställts skalor för klassificering av slaktkroppar på gemenskapsnivå. Dessa system är väsentliga för prisnoteringar och tillämpningen av interventionsbestämmelserna inom sektorerna för nöt- och griskött. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden. Dessa system för klassificering av slaktkroppar bör upprätthållas. Eftersom de huvudsakligen är ytterst tekniska förefaller det lämpligt att ge kommissionen de befogenheter som krävs för att anta lämpliga bestämmelser, på grundval av de kriterier som de befintliga systemen bygger på.	(20) Genom grundförordningarna för sektorerna för nötkött, griskött samt får- och getkött har det fastställts skalor för klassificering av slaktkroppar på gemenskapsnivå. Dessa system är väsentliga för prisnoteringar inom sektorerna för nötkött, fårkött och griskött och tillämpningen av interventionsbestämmelserna inom sektorerna för nöt- och griskött. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden. Dessa system för klassificering av slaktkroppar bör upprätthållas. Klassificeringen av slaktkroppar av vuxna nötkreatur bör ske på grundval av konformation och fettansättningsgrad. En kombination av dessa två kriterier gör det möjligt att indela slaktkroppar i olika kategorier. Slaktkroppar som klassificeras på detta sätt bör identifieras. För att en enhetlig tillämpning av denna förordning inom gemenskapen skall säkerställas, bör en kontrollkommitté från gemenskapen tillåtas att genomföra kontroller på plats.
Motivering
Skalor för klassificering av slaktkroppar utgör ett viktigt element i samband med övervakning och organisation av marknaden, också i sådana fall där de inte direkt kan användas för tillämpning av interventionssystem, vilket är fallet inom fårsektorn.
Den inverkan tillämpningen av dessa skalor har på produkternas pris och mera allmänt på organisationen av de affärsmässiga relationerna mellan producenter och slaktare medför att man inte kan anse att det bara rör sig om en teknisk bestämmelse.
Ändringsförslag 6 Skäl 25
(25) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Därför bör de standardbestämmelser som styr avtalsförhållandet mellan köpare och säljare av sockerbetor och som hittills ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, överföras till den här förordningen. Hittills har de närmare bestämmelserna om köpevillkor för sockerbetor ingått i bilaga II till förordning (EG) nr 318/2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Med tanke på att dessa bestämmelser är ytterst tekniska, förefaller det lämpligare att dessa frågor behandlas på kommissionsnivå.	(25) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Därför bör rambestämmelser fastställas som styr avtalsförhållandet mellan köpare och säljare av sockerbetor. Eftersom odlingsvillkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpevillkor för sockerbetor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Rambestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser inom ramen för ett branschavtal.
Ändringsförslag 7 Skäl 26
(26) Eftersom odlingsvillkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpevillkor för sockerbetor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.	utgår
Ändringsförslag 8 Skäl 35
(35) I enlighet med målet för denna förordning, bör bestämmelserna för mjölkkvotsystemet vara utformade på samma sätt som de bestämmelser som gäller för kvotsystemet för socker. Därför bör bestämmelserna för mjölk och mjölkprodukter inte längre baseras på en tilläggsavgift som erläggs när referenskvantiteten överskrids, utan på nationella kvoter som när de överskrids ger upphov till en överskottsavgift.	(35) I enlighet med målet för denna förordning, bör systemen för styrning av produktionen inom mjölksektorn respektive sockersektorn koncentreras i en och samma kategori. Därför bör man inom mjölksektorn ersätta begreppet ”nationella referenskvantiteter” med ”nationella kvoter” som när de överskrids ger upphov till en avgift.
Motivering
Man bör påminna om att nuvarande förordning inte har som mål att anpassa kvotsystemen till varandra, utan endast att koncentrera framställningen utan att ändra på varken syften eller inriktningar.
Ändringsförslag 9 Skäl 35a (nytt)
	(35a) Det huvudsakliga målet med mjölkkvotsystemet är att minska obalansen mellan utbudet och efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter samt de strukturella överskott som följer av denna obalans, och att på detta sätt uppnå större jämvikt på marknaden. Därför bör man föreskriva en förlängning av systemet med sju på varandra följande perioder à tolv månader från och med den 1 april 2008. Man bör dessutom behålla den metod som antogs 1984, enligt vilken en avgift skall erläggas för sådana kvantiteter mjölk som samlats in eller sålts för direkt konsumtion och som överstiger kvoten.
Ändringsförslag 10 Skäl 95
(95) Genom denna förordning får kommissionen befogenheter att fatta beslut i enlighet med omröstningsförfarandet i artikel 37 i fördraget, vilket tidigare tillhörde rådets behörighetsområde. De rättsakter rörande detta som utfärdats av rådet bör fortsätta att gälla till dess att kommissionen antagit nya bestämmelser grundade på de befogenheter som den får genom denna förordning. För att undvika att det i sådana fall uppstår parallella bestämmelser antagna både av rådet och av kommissionen, bör kommissionen vara bemyndigad att upphäva sådana rådsakter.	(95) Genom denna förordning får kommissionen befogenheter att anta tekniska bestämmelser i enlighet med omröstningsförfarandet i artikel 37 i fördraget, vilket tidigare tillhörde rådets behörighetsområde. De rättsakter rörande detta som utfärdats av rådet bör fortsätta att gälla till dess att kommissionen antagit nya tekniska bestämmelser grundade på de befogenheter som den får genom denna förordning. För att undvika att det i sådana fall uppstår parallella bestämmelser antagna både av rådet och av kommissionen, bör kommissionen vara bemyndigad att upphäva sådana rådsakter. Alla politiska bestämmelser bör antas av rådet efter samråd med Europaparlamentet, i enlighet med artikel 37 i fördraget.
Ändringsförslag 11 Artikel 1, punkt 1, led i
i) Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I (nedan kallad sektorn för frukt och grönsaker).	utgår
Ändringsförslag 12 Artikel 1, punkt 1, led j
j) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del IX i bilaga I (nedan kallad sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker).	utgår
Ändringsförslag 13 Artikel 1, punkt 1, led l
l) Vin, del XII i bilaga I (nedan kallad vinsektorn).	utgår
Ändringsförslag 14 Artikel 1, punkt 2
2. När det gäller sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin, skall endast följande bestämmelser enligt denna förordning tillämpas:	utgår
a) artiklarna 3 och 4
b) del IV
c) artikel 183
d) artikel 184
e) artikel 185
f) artikel 188 och artikel 189 första stycket
g) artikel 195 a.
Ändringsförslag 15 Artikel 2, punkt 2, leden ba och bb (nya)
	ba) referenspris: baspris,
	bb) interventionspris: det pris, vid vilket interventionsåtgärder börjar vidtas.
Ändringsförslag 16 Artikel 3, punkt 1, led d
d) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn,	utgår
Ändringsförslag 17 Artikel 3, punkt 2
2. För produkter inom sektorerna för frukt och grönsaker och bearbetad frukt och bearbetade grönsaker skall regleringsåren, om nödvändigt, fastställas av kommissionen.	utgår
Ändringsförslag 18 Artikel 9, led fa (nytt)
	fa) griskött.
Ändringsförslag 19 Artikel 39
1. Kommissionen skall fastställa gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar samt bestämmelser om medlemsstaternas prisrapportering rörande vissa produkter, för följande sektorer:	1. Det skall fastställas gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar samt bestämmelser om medlemsstaternas prisrapportering rörande vissa produkter, för följande sektorer:
a) Nötkött från fullvuxna nötkreatur.	a) Nötkött från fullvuxna nötkreatur.
b) Griskött.	b) Griskött.
c) Får- och getkött.	c) Får- och getkött.
2. När kommissionen fastställer gemenskapsskalor enligt punkt 1 skall den stödja sig på följande kriterier:	2. När gemenskapsskalor fastställs enligt punkt 1 skall framför allt följande kriterier beaktas:
a) För slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.	a) För slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.
b) För slaktkroppar av gris skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i andelen kött i förhållande till slaktkroppens vikt, vara baserat på principen om direkt konstaterande av innehållet av kött på grundval av objektiv mätning samt möjliggöra indelning av slaktkropparna i klasser samt identifiering av dem.	b) För slaktkroppar av gris skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i andelen kött i förhållande till slaktkroppens vikt, vara baserat på principen om direkt konstaterande av innehållet av kött på grundval av objektiv mätning samt möjliggöra indelning av slaktkropparna i klasser samt identifiering av dem.
c) För slaktkroppar av får och getter skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.	c) För slaktkroppar av får och getter skall klassificeringen enligt skalan ske med utgångspunkt i konformation och fettansättningsgrad, vilket gör det möjligt att dela in slaktkropparna i klasser samt identifiera de klassificerade slaktkropparna.
	2a. För att en enhetlig tillämpning av denna förordning inom gemenskapen skall säkerställas, skall en kontrollkommitté från gemenskapen genomföra kontroller på plats.
När det gäller slaktkroppar av lätta lamm kan andra kriterier användas, särskilt i fråga om vikt, köttets färg och fettets färg.	När det gäller slaktkroppar av lätta lamm kan andra kriterier användas, särskilt i fråga om vikt, köttets färg och fettets färg.
Ändringsförslag 20 Artikel 41, punkt 1, led fa (nytt)
	fa) Biodling.
Ändringsförslag 21 Artikel 47, punkt 1
1. Bransch- och leveransavtal skall uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som skall fastställas av kommissionen, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och mottagande av sockerbetor samt betalning.	1. Bransch- och leveransavtal skall uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som nämns i bilaga IIa, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och mottagande av sockerbetor samt betalning.
Ändringsförslag 22 Artikel 50, inledningen och led -a (nytt)
Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt	Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt följande delar:
	-a) ändringarna i bilaga IIa,
Ändringsförslag 23 Artikel 51, inledningen
För att stimulera näringslivet att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, nötkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfä:	För att stimulera näringslivet att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, mjölk och mjölkprodukter, nötkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfä:
Ändringsförslag 24 Artikel 51, led da (nytt)
	da) Åtgärder som förbättrar uppfödningen.
Motivering
Nuvarande avfattning av förslaget till förordning utesluter åtgärder som gäller levande djur och därmed själva uppfödningen. Kommissionen bör vidta åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens krav.
Denna möjlighet, som finns med i den nuvarande gemensamma organisationen av marknaden, bör återinföras.
Ändringsförslag 25 Artikel 52, punkt 2a (ny)
	2a. Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1868/94 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse1.
	________________ 1 EGT L 197, 30.7.1994, s. 4. Svensk specialutgåva Område 3 Volym 60 s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 941/2005 (EUT L 159, 22.6.2005, s. 1).
Ändringsförslag 26 Del II, avdelning II, kapitel II, rubriken
PRODUCENTORGANISATIONER, BRANSCHORGANISATIONER OCH AKTÖRSORGANISATIONER	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 27 Artikel 118, inledningen
Medlemsstaterna skall erkänna branschorganisationer som	Om inte annat följer av de särskilda kraven för en produktionssektor, och utan att det påverkar erkännandet av liknande organisationer för produkter som inte nämns i denna artikel, skall medlemsstaterna, i enlighet med sina egna bestämmelser, erkänna branschorganisationer som
Motivering
I syfte att garantera respekten för den positiva rätten i de olika medlemsstaterna bör man påminna om att syftet med den övergripande gemensamma organisationen av marknaden inte är att ändra på existerande nationella mekanismer och inte heller att ifrågasätta medlemsstaternas kompetens på området samt att branschorganisationerna inom jordbrukssektorn utgörs av organisationer som å ena sidan representerar jordbruksproduktionen och å andra sidan - enligt behoven och särdragen för berörda produkt eller produktgrupp - handeln och/eller bearbetningen av jordbruksprodukter.
Ändringsförslag 28 Artikel 118, led a
a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:	a) är sammansatta av representantorganisationer för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med och/eller bearbetningen av produkter inom en viss sektor.
i) olivsektorn,
ii) tobakssektorn,
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till artikel 118 (inledningen).
Ändringsförslag 29 Artikel 118, led c, inledningen
c) arbetar för ett särskilt mål, nämligen att	c) arbetar för ett särskilt mål, vilket kan vara att
Motivering
I flera medlemsstater är branschorganisationerna viktiga samtalsparter för offentliga och nationella myndigheter och gemenskapens myndigheter. De möjliggör genomförandet av sådana EU-politikområden som är innovativa, av hög kvalitet, säljfrämjande och informativa, även ur näringsmässig synvinkel betraktat. I det fall de existerar bidrar de till inrättandet av nödåtgärder och åtgärder för sanitär säkerhet vid sanitära kriser, vilket var fallet i samband med BSE-krisen. Därför bör man komplettera branschorganisationernas mål, dock utan att göra dem obligatoriska.
Ändringsförslag 30 Artikel 118, led c, led i
i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,	i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av berörda produkter,
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till artikel 118 c (inledningen).
Ändringsförslag 31 Artikel 118, led c, led ii
ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,	ii) gemensamt anpassa produktion och/eller bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslaget till artikel 118 c (inledningen).
Ändringsförslag 32 Artikel 118, led c, led iv
iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutveckling.	iv) bedriva forskning om och utnyttja erfarenheter av nya hållbara produktionsmetoder och genomföra studier om marknadsutveckling.
Ändringsförslag 33 Artikel 118, led c, led iva (nytt)
	iva) främja innovation, kvalitetsförbättring, mångfald, produktsäkerhet, miljöskydd och biologisk mångfald,
Ändringsförslag 34 Artikel 118, led c, led ivb (nytt)
	ivb) garantera information om produkten från produktions- och saluföringskedjans början till dess slut samt marknadsföring av produkten.
Ändringsförslag 35 Artikel 118, led c, stycke 2a (nytt)
	Branschorganisationer kan begära av de myndigheter som erkänt dem att de regler och avtal samt den praxis som man sinsemellan kommit överens om skall göras bindande för alla operatörer som bedriver verksamhet som hänför sig till den berörda produkten eller produktgruppen.
Ändringsförslag 36 Artikel 124, punkt 1
1. Utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att importen av en eller flera produkter inom följande sektorer skall ske mot uppvisande av importlicens:	1. När det gäller sektorerna för spannmål, socker, ris, lin och hampa, mjölk och nötkött (för de produkter som nämns i bilaga I, del XV a) och oliver (för produkter med KN‑nummer 1509, 1510 00, 0709 90 39, 0711 20 90, 2306 90 19, 1522 00 31 och 1522 00 39) krävs det att all import till gemenskapen sker mot uppvisande av importlicens.
a) spannmål,	Undantag kan dock göras
b) ris,	a) för sådana spannmålsprodukter som inte på ett avgörande sätt påverkar spannmålsmarknadens utbudssituation,
c) socker,	b) om det för förvaltningen av en viss typ av socker- eller risimport inte krävs importlicens.
d) utsäde,
e) oliver, när det gäller produkter med KN‑nummer 1509, 1510 00, 0709 90 39, 0711 20 90, 2306 90 19, 1522 00 31 och 1522 00 39;
f) lin och hampa, när det gäller hampa,
g) bananer,
h) levande växter,
i) nötkött,
j) mjölk och mjölkprodukter,
k) griskött,
l) får- och getkött,
m) ägg,
n) fjäderfä,
o) etanol.
	1a. När det gäller övriga sektorer och produkter, och utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att importen till gemenskapen skall ske mot uppvisande av importlicens.
Motivering
La présence d’un certificat à l’importation est un élément clef pour assurer le suivi des marchés agricoles et donner une effectivité à la préférence communautaire. De nombreux secteurs sont soumis à des certificats obligatoires, compte tenu de leur grande sensibilité à l’importation. Pour d’autres secteurs, dont les caractéristiques économiques sont différentes, les certificats sont facultatifs et liés à l’appréciation de la Commission.
L’amendement rétablit le système antérieur : la suppression des certificats, dans les domaines où ces derniers sont obligatoires, sera nécessairement soumise au Conseil qui pourra s’assurer qu’un dispositif alternatif efficace de suivi des marché a été mis en place et que ces certificats n’ont plus de fonction au regard du marché concerné.
Ändringsförslag 37 Artikel 135, punkt 2
2. Om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, skall inga importtullar tillämpas.	2. Rådet skall kontrollera att importtullarna inte riskerar att störa gemenskapsmarknaden eller att deras effekter inte blir oproportionella i förhållande till det avsedda syftet.
Motivering
L’article 135.2 n’est pas nécessaire à l’activation de cette disposition au regard des accords à l’OMC. Cette règle interne dénature la clause de sauvegarde spéciale dans le domaine agricole en la soumettant au même niveau d’exigence que les autres clauses de sauvegarde des autres accords de l’OMC ou du GATT (antidumpring, clause générale…). Or, s’agissant de produits agricole, le déclenchement doit être rapide et ne peut attendre la production de longues études : le préjudice est en effet immédiat et aggravé s’agissant de produits périssables et soumis à des cycles de production annuels où les recettes potentielles se font souvent sur une période très courte. Il convient de simplifier le déclenchement de la clause de sauvegarde spéciale afin d’éviter les blocages rencontrés, par exemple, lors des crises de la pomme en 2005 et 2006. L’article 135.2 dénature en effet le dispositif.
L’amendement propose que la vérification du caractère éventuellement disproportionné soit réalisé par la Conseil ce qui devrait permettre à la fois que le déclenchement de la clause ne soit pas automatique, mais qu’il reste possible matériellement à faire dans des temps permettant à cette clause d’être efficace.
Ändringsförslag 38 Artikel 187, stycke 1a (nytt)
	Kommissionen skall vinnlägga sig om att följa principen om kostnadseffektivitet vid fastställandet av dessa regler och ge medlemsstaterna garantier om att den inte medför en onormalt stor ökning av budgetbördan.
Motivering
De nya reglerna får inte medföra en onormalt stor börda för medlemsstaterna som ställer sina kontrolltjänster till förfogande.
Ändringsförslag 39 Artikel 187, stycke 2a (nytt)
	De förfaranden som föregår dessa sanktioner skall garantera rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en rättvis domstolsprocess i enlighet med konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Motivering
Det är viktigt att garantera en hög rättssäkerhetsnivå och respekt för rättsstaten vid tillämpningen av de sanktioner som fastställs i denna artikel.
Ändringsförslag 40 Artikel 188, punkt 1 och punkt 1a (ny)
1. Kommissionen skall biträdas av förvaltningskommittén den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallad kommittén).	1. Kommissionen skall, beroende på vilken marknad det gäller, biträdas av förvaltningskommittén för kött, mjölkprodukter, vegetabiliska produkter eller fleråriga grödor.
	1a. Kommissionen skall genom förfaranden och tillräckliga anslag garantera att de experter som utsetts av medlemsstaterna har en hög kompetensnivå.
Motivering
Genom kommissionens förslag kan man inte garantera en tillräckligt stor sakkunskap när det gäller beslutsfattande som skall beakta jordbruksmarknadernas särdrag. Vid tillämpningen av förordningen bör man beakta de olika verkligheter som gäller för olika jordbruksmarknader. Ändringsförslaget återupprättar flera förvaltningskommittéer utgående från de olika marknaderna. De rättsliga garantierna är bättre än de som ställs av underkommittéer eller arbetsgrupper inom en enskild kommitté.
Ändringsförslag 41 Artikel 188, punkt 1b (ny)
	1b. Senast två år efter det att denna förordning antagits skall kommissionen utvärdera erfarenheterna av förvaltningskommittéerna och grupperna med sektorsexperter samt förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om detta tillsammans med medlemsstaternas kommentarer.
Ändringsförslag 42 Artikel 188, punkt 1c (ny)
	1c. Artikel 7.3 i beslut 1999/468/EG är tillämplig på förvaltningskommittérnas sammanträden.
Ändringsförslag 43 Artikel 188, punkt 3
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.	3. Kommittéerna skall själva anta sin arbetsordning.
Ändringsförslag 44 Artikel 195, punkt 1, led a
a) Från och med den 1 januari 2008, förordningarna (EEG) nr 234/68, (EEG) nr 827/68, (EEG) nr 2517/69, (EEG) nr 2728/75, (EEG) nr 2729/75, (EEG) nr 2759/75, (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75, (EEG) nr 1055/77, (EEG) nr 2931/79, (EEG) nr 1358/80, (EEG) nr 3730/87, (EEG) nr 4088/87, (EEG) nr 2075/92, (EEG) nr 2077/92, (EEG) nr 404/93, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 2529/2001, (EG) nr 670/2003, (EG) nr 797/2004 och (EG) nr 1952/2005.	a) Från och med den 1 januari 2008, förordningarna (EEG) nr 234/68, (EEG) nr 827/68, (EEG) nr 2728/75, (EEG) nr 2729/75, (EEG) nr 2759/75, (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75, (EEG) nr 1055/77, (EEG) nr 2931/79, (EEG) nr 1358/80, (EEG) nr 3730/87, (EEG) nr 4088/87, (EEG) nr 2075/92, (EEG) nr 2077/92, (EEG) nr 404/93, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 2529/2001, (EG) nr 670/2003, (EG) nr 797/2004 och (EG) nr 1952/2005.
Ändringsförslag 45 Artikel 198, punkt 2, led e
e) från och med den 1 augusti 2008 när det gäller vinsektorn samt artikel 191,	utgår
Ändringsförslag 46 Bilaga I, del IX
Kommissionens förslag
Del IX: Frukt och grönsaker
När det gäller frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
KN-nr Varuslag        0702 00 00 Tomater, färska eller kylda        0703 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda        0704 Kål, färsk eller kyld        0705 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda        0706 Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda        0707 00 Gurkor, färska eller kylda        0708 Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda ex   0709 Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91, 0709 60 95, 0709 60 99, 0709 90 31, 0709 90 39 och 0709 90 60 ex   0802 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 90 20        0803 00 11 Mjölbananer, färska ex   0803 00 90 Mjölbananer, torkade        0804 20 10 Fikon, färska        0804 30 00 Ananas        0804 40 00 Avokado        0804 50 00 Guava, mango och mangostan        0805 Citrusfrukter, färska eller torkade        0806 10 10 Bordsdruvor, färska        0807 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska        0808 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska        0809 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska        0810 Annan frukt och andra bär, färska        0813 50 31   0813 50 39 Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802        1212 99 30 Johannesbröd
Parlamentets ändringar
utgår
Ändringsförslag 47 Bilaga I, del X
Kommissionens förslag
Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker
När det gäller bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
KN-nr Varuslag a) ex  0710 Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 0710 40 00, oliver enligt undernummer 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0710 80 59   ex  0711 Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 0711 20, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0711 90 10 och sockermajs enligt undernummer 0711 90 30   ex  0712 Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex 0712 90 05 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex 0712 90 11 och 0712 90 19 och oliver enligt undernummer ex 0712 90 90        0804 20 90 Fikon, torkade         0806 20 Vindruvor, torkade   ex  0811 Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex 0811 90 95   ex  0812 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex 0812 90 98   ex  0813 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 0813 50 31 och 0813 50 39         0814 00 00 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar         0904 20 10 Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda b) ex  0811 Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel   ex  1302 20 Pektinämnen, pektinater och pektater   ex  2001 Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag av – frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 2001 90 20 – sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30 – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2001 90 40 – palmhjärtan enligt undernummer 2001 90 60 – oliver enligt undernummer 2001 90 65 – vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2001 90 99        2002 Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra        2003 Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra   ex  2004 Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer ex 2004 90 10, oliver enlig undernummer ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer ex 2004 10 91   ex  2005 Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 2005 20 10   ex  2006 00 Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex 2006 00 38 och ex 2006 00 99   ex  2007 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av – homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex 2007 10 – sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex 2007 99 39, ex 2007 99 57 och ex 2007 99 98   ex  2008 Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av – jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10 – palmhjärtan enligt undernummer 2008 91 00 – majs enligt undernummer 2008 99 85 – jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2008 99 91 – vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2008 99 99 – blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 92 59, ex 2008 92 78, ex 2008 92 93 och ex 2008 92 98 – bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 99 49, ex 2008 99 67 och ex 2008 99 99   ex  2009 Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 2009 61 och 2009 69 och banansaft enligt undernummer 2009 80) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
Parlamentets ändringar
utgår
Ändringsförslag 48 Bilaga I, del XII
Kommissionens förslag
Del XII: Vin
När det gäller vin omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:
KN-nr Varuslag a)      2009 61   2009 69 Druvsaft (inbegripet druvmust)      2204 30 92   2204 30 94   2204 30 96   2204 30 98 Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol b) ex  2204 Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 2204 30 92, 2204 30 94, 2204 30 96 och 2204 30 98 c)      0806 10 90 Färska druvor andra än bordsdruvor      2209 00 11   2209 00 19 Vinättika d)      2206 00 10 Piquettevin      2307 00 11   2307 00 19 Vindruv      2308 00 11   2308 00 19 Återstoder från vindruvspressning
Parlamentets ändringar
utgår
Ändringsförslag 49 Bilaga IIa (ny)
Parlamentets ändringar
KÖPEVILLKOR FÖR SOCKERBETOR
PUNKT I
I denna bilaga avses med avtalsslutande part:
a) ett sockerföretag (nedan kallad tillverkare)
och
b) en säljare av sockerbetor (nedan kallad säljare).
PUNKT II
1. Leveransavtalen skall ingås skriftligen och för en bestämd kvantitet kvotbetor.
2. Det skall noga anges i leveransavtalen om, och på vilka villkor, en ytterligare kvantitet betor kan levereras.
PUNKT III
1. I leveransavtalen skall inköpspriser anges för kvantiteterna betor, varvid skillnad skall göras mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av
a) kvotsocker,
b) utomkvotsocker.
För de kvantiteter som avses i led a får priserna inte understiga det minimipris för kvotbetor som anges i artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker1.
____________________ EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).
2. En bestämd sockerhalt för sockerbetor skall anges i leveransavtalen. Leveransavtalen skall innehålla en omräkningstabell som visar de olika sockerhalterna och de koefficienter som används för att omvandla de kvantiteter betor som levereras till kvantiteter som motsvarar den i avtalet angivna sockerhalten.
Tabellen skall vara baserad på de avkastningsvärden som motsvarar de olika sockerhalterna.
3. Om en säljare har tecknat ett leveransavtal med en tillverkare om leverans av betor avsedda för tillverkning av kvotsocker skall alla leveranser av den säljaren, omräknade enligt punkt 2 ovan, betraktas som leveranser av betor avsedda för tillverkning av kvotsocker, upp till den kvantitet betor som anges i leveransavtalet.
4. En tillverkare som producerar en mindre kvantitet socker än sina kvotbetor för vilka han har tecknat ett leveransavtal före sådd skall fördela den kvantitet sockerbetor som motsvarar ytterligare produktion upp till kvotbeloppet mellan de säljare med vilka leveransavtalet före sådd angående betor avsedda för tillverkning av kvotsocker har tecknats.
Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.
PUNKT IV
1. Leveransavtalet skall innehålla bestämmelser om hur lång tid betleveranserna normalt skall ta och hur ofta de skall göras.
2. Bestämmelserna skall vara samma som de som tillämpades under det föregående regleringsåret med eventuella anpassningar nödvändiggjorda av den faktiska produktionen. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.
PUNKT V
1. Uppsamlingsställe för betor skall anges i leveransavtalen.
2. När en säljare och en tillverkare redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret skall de uppsamlingsställen som man har avtalat för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla.
Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.
3. I leveransavtalen skall anges att kostnader för lastning och transport från uppsamlingsställena skall betalas av tillverkaren om inget annat följer av särskilda avtal baserade på lokala regler eller sedvänjor som gällde före det föregående regleringsåret.
4. I de fall då sockerbetor levereras fritt fabrik i Danmark, Grekland, Spanien, Irland, Portugal, Finland eller Förenade kungariket skall det i leveransavtalen anges att sockertillverkaren skall bidra till lastnings- och transportkostnaderna och med vilken procentsats eller vilket belopp.
PUNKT VI
1. Mottagningsställen för betor skall anges i leveransavtalen.
2. När en säljare och en tillverkare redan har ingått ett leveransavtal för det föregående regleringsåret skall de mottagningsställen som man har avtalat för leveranser under det regleringsåret fortsätta att gälla. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.
PUNKT VII
1. I leveransavtalen skall anges att sockerhalten skall bestämmas enligt den polarimetriska metoden. Ett betprov skall tas då betorna tas emot.
2. I branschavtal kan anges att betprov skall tas i ett annat skede. I så fall skall leveransavtalet innehålla bestämmelser om korrigering för att kompensera för en eventuell minskning av sockerhalten mellan tidpunkten för mottagandet och provtagningen.
PUNKT VIII
I leveransavtalet skall anges att bruttovikt, tara och sockerhalt skall bestämmas enligt ett av följande tillvägagångssätt:
a) Av tillverkaren och betodlarnas branschorganisation gemensamt om branschavtalet kräver detta.
b) Av tillverkaren under överinseende av betproducenternas branschorganisation.
c) Av tillverkaren under överinseende av en expert, som är godkänd av medlemsstaten i fråga, förutsatt att säljaren åtar sig att betala kostnaden för denne.
PUNKT IX
1. Tillverkaren skall enligt leveransavtalen vara skyldig att fullgöra en eller flera av nedanstående skyldigheter avseende hela den levererade kvantiteten betor.
a) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna den färska betmassan från den levererade kvantiteten betor till säljaren.
b) Att utan kostnad, fritt fabrik, återlämna en del av denna betmassa i pressat skick, torkat skick eller torkad och melasserad, till säljaren.
c) Att fritt fabrik återlämna betmassan i pressat eller torkat skick. I detta fall kan tillverkaren begära att säljaren betalar kostnaderna för pressningen eller torkningen.
d) Att till säljaren betala en kompensation med hänsyn till säljarens möjligheter att sälja betmassan i fråga.
När olika delar av den levererade kvantiteten betor skall genomgå olika behandling skall leveransavtalet föreskriva mer än en av de skyldigheter som anges i första stycket.
2. I branschavtal kan anges att betmassan kan levereras i ett annat skede än det som anges i punkt 1 a, b och c.
PUNKT X
1. I leveransavtalen skall anges tidsgränser för betalning av eventuella förskott och för slutbetalning av inköpspriset för betor.
2. De tidsgränser som avses i punkt 1 skall vara de som gällde under det föregående regleringsåret. Branschavtal kan avvika från denna bestämmelse.
PUNKT XI
Om det i ett leveransavtal finns bestämmelser om förhållanden som omfattas av denna bilaga eller om leveransavtalet innehåller bestämmelser om andra förhållanden får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.
PUNKT XII
1. Branschavtal skall innehålla skiljeklausuler.
2. Om det i ett branschavtal på gemenskapsnivå eller regional eller lokal nivå finns bestämmelser som omfattas av denna bilaga eller om det innehåller bestämmelser om andra bestämmelser får sådana bestämmelser och deras verkningar inte strida mot denna bilaga.
3. Branschavtal enligt punkt 2 skall särskilt innehålla bestämmelser om följande:
a) Fördelningen mellan säljarna av de kvantiteter betor som tillverkaren köper före sådd i avsikt att tillverka socker inom ramen för kvoten.
b) Den fördelning som avses i punkt III.4.
c) Den omräkningstabell som avses i punkt III.2.
d) Val och försörjning med utsäde för de betsorter som skall odlas.
e) Lägsta sockerhalt för de betor som skall levereras.
f) Samråd mellan tillverkaren och säljarnas företrädare innan man fastställer vilken dag betorna skall börja levereras.
g) Betalning av tilläggsbelopp till säljare vid för tidig eller för sen leverans.
h) Vidare uppgifter om följande:
i) Den del av betmassan som avses i punkt IX.1 b.
ii) De kostnader som avses i punkt IX.1 c.
iii) Den kompensation som avses i punkt IX.1 d:
i) Säljarens avhämtning av betmassan.
j) Utan att det påverkar bestämmelserna om det minimipris för kvotbetor som anges i artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 318/2006: fördelningen mellan tillverkaren och säljarna av en eventuell skillnad mellan referenspriset och det faktiska försäljningspriset för sockret.
PUNKT XIII
Om det inte har ingåtts något branschavtal om hur de betkvantiteter som en sockertillverkare erbjuder sig att köpa före sådd för sockerproduktion inom ramen för kvoten skall fördelas mellan säljarna får den berörda medlemsstaten själv utfärda regler för hur denna fördelning skall ske.
Dessa regler får också ge säljare, som traditionellt säljer sockerbetor till kooperationer, leveransrättigheter utöver de rättigheter som säljaren skulle ha haft som medlem i kooperationen.
(Texten delvis tagen ur bilaga II i rådets förordning (EG) nr 318/2006)

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Som ett led i genomförandet av sin handlingsplan för förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen lagt fram ett förslag till förordning som för samman de nuvarande 21 förordningarna om sektorspecifika gemensamma organisationer av marknaderna till en enda grundförordning, så att den rättsliga ramen kan rationaliseras och förenklas utan att den underliggande politiken förändras.

Förslaget är en uppföljning av den strategi som inleddes 2003 i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, då ett övergripande regelverk för alla direktstöd upprättades och en rad olika stödsystem samlades i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (enhetsstödsystemet).

Resultatet av föreliggande förslag kommer att vara en uppsättning harmoniserade bestämmelser på marknadspolitikens traditionella områden, såsom interventioner, privat lagring, importtullkvoter, exportbidrag, skyddsåtgärder, bestämmelser om statligt stöd och konkurrens, meddelanden och rapportering av data.

De nuvarande sektorspecifika bestämmelserna har omfördelats per instrument eller policyfråga och, när så varit möjligt, omvandlats till övergripande bestämmelser.

Detta är möjligt, eftersom de flesta av grundförordningarna är uppbyggda på samma sätt och har flera gemensamma bestämmelser. Det gäller särskilt bestämmelserna om handel med tredjeländer och allmänna bestämmelser, men också i viss utsträckning bestämmelser som rör den inre marknaden.

De sektorspecifika grundförordningarna innehåller ofta olika lösningar på samma eller liknande problem, som kommissionen i sitt förslag har harmoniserat och förenklat genom en övergripande lösning.

De pågående reformerna kommer inledningsvis inte att beröras, men resultatet av dem kommer senare att infogas i förordningen.

Det föreslås att bestämmelserna i den föreslagna förordningen skall träda i kraft på ett sådant sätt att man får en smidig övergång till de nya reglerna. Totalt kan 41 förordningar upphävas när denna gemensamma organisation av marknaden träder i kraft.

Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Med detta förslag har kommissionen givit sig i kast med ett ambitiöst och lovvärt projekt. Även om det inte omedelbart framstår som en tydlig förenkling för alla dem som hittills bara har haft att göra med en enda eller ett fåtal marknadsorganisationer, kommer det förmodligen, och förhoppningsvis, snabbt att visa sig vara en förenkling efter en invänjningsperiod. För dem som använder flera av de sektorspecifika marknadsorganisationerna eller vill skapa sig en överblick över de olika marknadsorganisationerna, är detta samlade regelverk en välkommen hjälp.

Detta lagstiftningspaket utgör den rättsliga ramen för jordbruksverksamheten. Dess överordnade mål bör vara att skapa klarhet kring ramvillkoren på ett sätt som upplevs som en förenkling av dem som denna lagstiftning är avsedd för.

Kommissionen har vid upprepade tillfällen försäkrat att det uteslutande handlar om tekniska ändringar och att förenklingen inte skall ses som ett försök att ändra den underliggande politiken.

Trots det har kommissionen föreslagit att möjligheten till offentlig intervention för griskött skall tas bort, med den anmärkningsvärda motiveringen att systemet inte har använts under tre årtionden. Därmed ger sig kommissionen dock in på politiska ändringar. För att skapa största möjliga trovärdighet kring kommissionens avsikt att uteslutande göra tekniska ändringar, anser föredraganden att interventionssystemet för griskött bör upprätthållas, så att ändringarna i föreliggande förslag uteslutande blir av teknisk karaktär.

En enda grundförordning

När alla sektorspecifika förordningar samlas i en enda grundförordning är det en logisk följd att de sektorspecifika förordningar som för närvarande genomgår en reform, och som undantas från detta förslag, infogas när reformerna är genomförda. Det förefaller därför onödigt att föregripa resultaten och infoga delar av dem redan nu.

Överförande av befogenheter från rådet till kommissionen

Kommissionen anser att vissa bestämmelser i de nuvarande rådsförordningarna är av så tekniskt slag att de inte bör regleras på rådsnivå. Det föreslås att regleringsbefogenheterna i fråga om dessa bestämmelser skall överföras till kommissionen som biträds av en förvaltningskommitté.

Det rör sig om tekniska bestämmelser, såsom tekniska detaljer avseende avtalsvillkor, krav om tillkännagivande och offentliggörande av branschavtal, upprättande av förteckningar över produkter som omfattas av privat lagring m.m., som rådet hittills har kunnat anta utan samråd med parlamentet (s.k. ”andra generationens” rättsakter).

Om det inte uteslutande rör sig om bestämmelser av rent tekniskt slag anser föredraganden att det vore lämpligt att överföra regleringsbefogenheten till kommissionen som kan fatta beslut snabbt och effektivt. Alla beslut av politisk karaktär skall även fortsättningsvis fattas i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget, efter samråd med Europaparlamentet.

Upprättande av en enda förvaltningskommitté

I enlighet med den föreslagna förenklingen föreslår kommissionen dessutom att det bara skall finnas en enda förvaltningskommitté. I linje med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken förefaller det lämpligt att minska antalet förvaltningskommittéer i samband med att de nuvarande förordningarna samlas i ett regelverk. Att minska antalet till endast en förvaltningskommitté ger dock anledning att ifrågasätta om det samtidigt är möjligt att se till att nödvändig sektorsexpertis finns tillgänglig. Kommissionen redogör i förslaget inte i tillräcklig utsträckning för hur en enda förvaltningskommitté skall kunna tillhandahålla nödvändig sektorsexpertis och fungera i praktiken.

Det är stor skillnad mellan de marknadsmekanismer som gäller inom de olika sektorerna. Det måste därför vara ett lägsta krav att det finns minst två förvaltningskommittéer, uppdelade i en kommitté för animaliska produkter och en för vegetabiliska produkter. Inom dessa två huvudområden är det också så stora skillnader att det allvarligt bör övervägas om det finns ett behov av fler än bara två förvaltningskommittéer. Dessutom bör det säkras att förvaltningskommittéerna biträds av nödvändig sektorsexpertis från medlemsstaterna och kommissionen.

Kommissionen bör lägga fram en utvärdering om detta efter två år. Därefter skall det vara möjligt att ändra antalet förvaltningskommittéer och organisationen av deras arbete om det anses behövas, bland annat för att se till att nödvändig sektorsexpertis finns tillgänglig.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader
Referensnummer	KOM(2006)0822 – C6-0045/2007 – 2006/0269(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	16.1.2007
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 18.1.2007
Föredragande        Utnämning	Niels Busk 19.12.2006
Behandling i utskott	23.1.2007		11.4.2007		8.5.2007
Antagande	8.5.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Peter Baco, Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Dumitru Gheorghe Mircea Coşea, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Atilla Béla Ladislau Kelemen, Heinz Kindermann, Véronique Mathieu, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Radu Podgorean, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Witold Tomczak, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Esther De Lange, Hynek Fajmon, Ilda Figueiredo, Jan Mulder, James Nicholson, Armando Veneto
Ingivande	10.5.2007