BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar

14.5.2007 - (KOM(2007)0017 – C6‑0075/2007 – 2007/0012(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: María Isabel Salinas García

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar

(KOM(2007)0017 – C6‑0075/2007 – 2007/0012(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0017)[1],

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6‑0075/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6‑0183/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 2
(2) Mot bakgrund av erfarenheterna bör systemet för frukt och grönsaker ändras så att följande mål kan uppnås: Att förbättra sektorns konkurrenskraft och göra den mer marknadsorienterad, i syfte att uppnå en hållbar produktion som är konkurrenskraftig både på den inre och den yttre marknaden, att minska sådana inkomstvariationer för frukt- och grönsaksproducenter som uppstår till följd av kriser, att öka konsumtionen av frukt och grönsaker i gemenskapen och att fortsätta sektorns ansträngningar för att bevara och skydda miljön.	(2) Mot bakgrund av erfarenheterna bör systemet för frukt och grönsaker ändras så att följande mål kan uppnås: Att förbättra sektorns konkurrenskraft och göra den mer marknadsorienterad, i syfte att uppnå en hållbar produktion som är konkurrenskraftig både på den inre och den yttre marknaden, att ta hänsyn till de nya ländernas situation i syfte att om möjligt minska obalanserna mellan de olika medlemsstaterna och regionerna med målet att trygga jordbrukarnas inkomster, att minska sådana inkomstvariationer för frukt- och grönsaksproducenter som uppstår till följd av kriser, att öka konsumtionen av frukt och grönsaker i gemenskapen, att fortsätta sektorns ansträngningar för att bevara och skydda miljön, att skydda folkhälsan och konsumenternas intressen samt att effektivera kontrollerna av importen av frukt och grönsaker från tredje land.
Ändringsförslag 2 SKÄL 5
(5) Denna förordning bör därför omfatta produkter som täcks av de gemensamma organisationerna av marknaderna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Bestämmelserna om producentorganisationer och branschorganisationer samt avtal gäller endast produkter som täcks av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, och denna åtskillnad bör kvarstå. Den gemensamma organisationen av markanden för frukt och grönsaker bör också utvidgas till att omfatta vissa kryddväxter, så att dessa kan omfattas av fördelarna med systemet.	(5) Denna förordning bör därför omfatta produkter som täcks av de gemensamma organisationerna av marknaderna för frukt och grönsaker samt bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Den gemensamma organisationen av markanden för frukt och grönsaker bör också utvidgas till att omfatta vissa kryddväxter, så att dessa kan omfattas av fördelarna med systemet.
Motivering
Le règlement de l’actuelle OCM des fruits et légumes (CE/2200/96) prévoit la création d’Organisations de Producteurs, et en précise la destination (fruits et légumes, produits destinés à la transformation, champignons, agrumes, etc.). Il prévoit également la création d’organisations interprofessionnelles.
Sur la base de ce règlement, se sont créées dans l’ensemble de la Communauté européenne de nombreuses Organisations de Producteurs et organisations interprofessionnelles, notamment dans les différentes filières de fruits et légumes destinés à la transformation, participant à la structuration de ces filières. Il est dès lors indispensable que ces organisations (OP et organisations interprofessionnelles) puissent continuer à exister.
Ändringsförslag 3 SKÄL 7
(7) Vid produktion och saluföring av frukt och grönsaker måste miljöhänsyn tas såväl på odlingsnivå som när det gäller hantering av använt material och omhändertagande av produkter som härrör från produktionsprocessen, särskilt för att skydda vattenkvaliteten, upprätthålla den biologiska mångfalden och bevara landskapet.	(7) Vid produktion och saluföring av frukt och grönsaker måste miljöhänsyn tas såväl på odlingsnivå som när det gäller hantering av använt material och omhändertagande av produkter som härrör från produktionsprocessen, särskilt för att skydda vattenkvaliteten, upprätthålla den biologiska mångfalden och bevara landskapet. För att i större utsträckning bistå jordbrukare och andra aktörer så att den höga kvaliteten i deras produkter även generar ökade inkomster, bör kommissionen undersöka möjligheten att införa en europeisk kvalitetsbeteckning.
Ändringsförslag 4 SKÄL 8
(8) Producentorganisationerna utgör grundvalen för det system som tillämpas för frukt och grönsaker, vars decentraliserade funktion de säkerställer på sin nivå. Inför en alltmer koncentrerad efterfrågan framstår en samordning av utbudet via dessa organisationer av ekonomiska skäl vara nödvändigare än någonsin för att stärka producenternas ställning på marknaden. Samordningen bör ske frivilligt och på ett ändamålsenligt sätt genom att de tjänster som en producentorganisation kan erbjuda sina medlemmar är omfattande och effektiva.	(8) Producentorganisationerna och branschorganisationerna utgör grundvalen för det system som tillämpas för frukt och grönsaker, vars decentraliserade funktion de säkerställer på sin nivå. Inför en alltmer koncentrerad efterfrågan framstår en samordning av utbudet via dessa organisationer av ekonomiska skäl vara nödvändigare än någonsin för att stärka producenternas ställning på marknaden. För att en verklig jämvikt skall uppnås mellan å ena sidan producenterna och å andra sidan affärskedjor och stora bearbetningsföretag krävs det emellertid andra åtgärder av politisk art, vilka bör antas på gemenskapsnivå. Samordningen bör ske frivilligt och på ett ändamålsenligt sätt genom att de tjänster som en producentorganisation kan erbjuda sina medlemmar är omfattande och effektiva.
Motivering
Oberoende av hur omfattande det stöd som tilldelas producentorganisationer är förbättrar det inte deras ställning i förhållande till affärskedjor och stora bearbetningsföretag. Stora affärskedjor har en omsättning som är tusen gånger högre än de starkaste producentorganisationerna! Den rådande obalansen kan endast ändras genom politiskt agerande på gemenskapsnivå, och inte bara inom organisationen av den gemensamma marknaden för frukt och grönsaker.
Ändringsförslag 5 SKÄL 9
(9) Erfarenheten visar att producentorganisationer är rätt verktyg för att samordna utbudet. Spridningen av producentorganisationer i olika medlemsstater har dock varit ojämn. För att göra producentorganisationerna mer attraktiva bör det, när så är möjligt, föreskrivs större flexibilitet i deras arbete. Sådan flexibilitet kan röra producentorganisationens produktutbud, den utsträckning i vilken direktförsäljning skall vara tillåten, bestämmelsernas utsträckning till att även omfatta producenter som inte är medlemmar samt delegering av producentorganisationernas befogenheter och uppdrag till sammanslutningar av producentorganisationer, inom ramen för nödvändiga villkor, och delegering av uppdrag till filialer.	(9) Erfarenheten visar att producentorganisationer är rätt verktyg för att koncentrera utbudet. Spridningen av producentorganisationer i olika medlemsstater har dock varit ojämn. För att göra producentorganisationerna mer attraktiva bör det, när så är möjligt, föreskrivas större flexibilitet i deras arbete samtidigt som en alltför stor koncentration av dessa organisationer till områden där produktions- och saluföringsvillkoren är mest enhetliga bör undvikas, eftersom detta indirekt skulle leda till en spridning av det totala utbudet. Sådan flexibilitet kan röra producentorganisationens produktutbud, den utsträckning i vilken direktförsäljning skall vara tillåten, bestämmelsernas utsträckning till att även omfatta producenter som inte är medlemmar samt delegering av producentorganisationernas befogenheter och uppdrag till sammanslutningar av producentorganisationer, inom ramen för de möjligheter som finns för att garantera en god verksamhet, och delegering av uppdrag till filialer.
Motivering
Ordalydelsen förbättras genom en hänvisning till begreppet ”koncentration av utbudet”, vilket normalt används inom jordbruksekonomin och i gällande rättsliga bestämmelser. Samtidigt betonas starkare behovet av att hindra producentorganisationerna från att etablera sig i de bästa produktionsområdena och därmed lämna övriga områden i sticket, vilket indirekt skulle strida mot målet med reformen.
Ändringsförslag 6 SKÄL 11
(11) Producentgrupper i medlemsstater som anslöts till gemenskapen 2004 eller senare och som önskar få ställning som producentorganisationer i enlighet med denna förordning bör beviljas en övergångsperiod under vilken de kan få ekonomiskt nationellt stöd och gemenskapsstöd under förutsättning att de åläggs att uppfylla vissa skyldigheter.	(11) Producentgrupper i medlemsstater som anslöts till gemenskapen 2004 eller senare och som önskar få ställning som producentorganisationer i enlighet med denna förordning bör, i den mån som koncentrationen av utbudet fortfarande är mycket otillräcklig, beviljas en övergångsperiod under vilken de kan få ekonomiskt nationellt stöd och gemenskapsstöd under förutsättning att de åläggs att uppfylla vissa skyldigheter.
Motivering
Ingen motivering behövs.
Ändringsförslag 7 SKÄL 13
(13) I områden där produktionen är svagt organiserad bör extra nationella finansiella bidrag tillåtas. Medlemsstater som är särskilt missgynnade i strukturellt avseende bör kunna få ersättning för dessa bidrag från gemenskapen.	(13) I områden där produktionen är svagt organiserad bör extra nationella finansiella bidrag tillåtas. Medlemsstater som är särskilt missgynnade i strukturellt avseende kan, på de behöriga myndigheternas begäran, få ersättning för dessa bidrag från gemenskapen.
Motivering
Skälet samordnas med texten i artikel 10 i kommissionens förslag.
Ändringsförslag 8 SKÄL 14
(14) För att förenkla och minska kostnaderna med systemet kan det vara lämpligt att när så är möjligt anpassa de förfaranden och bestämmelser som rör utgifternas berättigande till stöd genom driftsfonderna till dem som gäller för landsbygdsutvecklingsprogrammen, genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att upprätta en nationell strategi för verksamhetsprogram.	(14) För att förenkla och minska kostnaderna med systemet kan det vara lämpligt att när så är möjligt anpassa de förfaranden och bestämmelser som rör utgifternas berättigande till stöd genom driftsfonderna till dem som gäller för landsbygdsutvecklingsprogrammen, genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att upprätta en nationell strategi för verksamhetsprogram. I denna nationella strategi liksom i den nationella strategiska planen och i landsbygdsutvecklingsprogrammen bör det redogöras för de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att undvika dubbelfinansiering av åtgärder. För att öka den rättsliga säkerheten och göra åtgärderna inom driftsfonderna mer effektiva, bör medlemsstaterna har rätt att som en kompletterande åtgärd upprätta förteckningar över utgifter som inte är stödberättigande.
Motivering
Med hänsyn till att målen inom axel 1 i programmen inom andra pelaren, vilka finansieras via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), kan sammanfalla med driftsfondernas mål, är det lämpligt att låta producentorganisationerna utifrån sina konkreta intressen välja mellan olika finansieringssätt. På grund av de heterogena strukturella villkor som samexisterar inom gemenskapens frukt- och grönsakssektor och de strikta finansieringsramar som fastställts för driftsfonderna bör medlemsstaterna dessutom på förhand kunna utesluta åtgärder som de inte uppfattar som relevanta eller prioriterade.
Ändringsförslag 9 SKÄL 16
(16) En rad skilda stödordningar för viss frukt och vissa grönsaker har fastställts i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96. Den stora mångfalden stödordningar har skapat administrativa svårigheter. Eftersom de inriktats på vissa särskilda typer av frukt eller grönsaker, har de inte kunnat ta full hänsyn till olika regionala produktionsvillkor och har inte täckt all frukt och alla grönsaker. Det är därför lämpligt att finna ett annat verktyg till stöd för frukt- och grönsaksproducenterna.	(16) En rad skilda stödordningar för viss frukt och vissa grönsaker har fastställts i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96. Den stora mångfalden stödordningar har skapat administrativa svårigheter och kan ge upphov till rättslig osäkerhet. Eftersom de inriktats på vissa särskilda typer av frukt eller grönsaker, har de inte i full utsträckning kunnat ta hänsyn till de arter som införts av de nya medlemsstaterna eller till olika regionala produktionsvillkor och har inte täckt all frukt och alla grönsaker. Det är därför lämpligt att finna ett annat verktyg till stöd för frukt- och grönsaksproducenterna.
Motivering
De situationer av rättslig osäkerhet som den nuvarande situationen kan ge upphov till införs i texten för att ge ökat stöd åt ändringen av instrumenten.
Ändringsförslag 10 SKÄL 18
(18) För att skapa ett mer riktat men flexibelt stödsystem för frukt- och grönsakssektorn samt för förenklingens skull, är det därför lämpligt att avskaffa de nuvarande stödordningarna och helt integrera frukt- och grönsakssektorn i det system som upprättas genom förordning (EG) nr 1782/2003. Därför bör jordbrukare som producerade frukt och grönsaker under referensperioden omfattas av systemet med samlat gårdsstöd. Medlemsstaterna bör också kunna fastställa referensbelopp och stödberättigande hektar inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd på grundval av en representativ period som är lämplig för marknaden för frukt och grönsaker samt på grundval av lämpliga objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Arealer odlade med frukt och grönsaker, inklusive flerårig frukt och fleråriga grönsaker, bör omfattas av systemet med samlat gårdsstöd. De nationella taken bör ändras i överensstämmelse med detta. Åtgärder bör också vidtas så att kommissionen kan anta närmare bestämmelser och alla övergångsbestämmelser som behövs.	(18) För att skapa ett mer riktat men flexibelt stödsystem för frukt- och grönsakssektorn samt för förenklingens skull, är det därför lämpligt att avskaffa de nuvarande stödordningarna och åtminstone delvis integrera frukt- och grönsakssektorn i det system som upprättas genom förordning (EG) nr 1782/2003. Därför bör jordbrukare som producerade frukt och grönsaker under referensperioden omfattas av systemet med samlat gårdsstöd. Det bör också kunna fastställas nationella referensramar på grundval av en representativ period som är lämplig för marknaden för frukt och grönsaker samt på grundval av lämpliga objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Arealer odlade med frukt och grönsaker, inklusive flerårig frukt och fleråriga grönsaker, bör omfattas av systemet med samlat gårdsstöd. De nationella taken bör ändras i överensstämmelse med detta, varvid hänsyn måste tas till hur marknaden för frukt och grönsaker har ändrats sedan de nya medlemsstaterna anslöt sig. Åtgärder bör också vidtas så att kommissionen kan anta närmare bestämmelser och alla övergångsbestämmelser som behövs.
Motivering
Kommissionen bör beräkna nationella belopp för de enskilda medlemsstaterna samt utarbeta allmänna principer för hur medlemsstaterna skall fördela dessa belopp. Dessa belopp bör beräknas på grundval av den areal som används för odling av frukt och grönsaker inom de referensperioder som fastställts för varje art. Beloppen bör tilldelas medlemsstaterna tillsammans med en dispens som anger exakt hur de skall fördelas, inklusive för arealbidrag av samma slag som de som dagens nötproducenter erhåller.
Ändringsförslag 11 SKÄL 18A (nytt)
	(18a) Arealer odlade med frukt och grönsaker bör uteslutas ur systemet med samlat gårdsstöd, vilket innebär att dessa arealer inte får utnyttjas för någon annan jordbruksverksamhet förrän de eventuella konsekvenserna för strukturutvecklingen och marknaden för frukt och grönsaker utretts, vilket ligger i linje med EG‑domstolens beslut enligt vilka det krävs att detaljerade konsekvensbedömningar läggs fram för att motivera väsentliga ändringar. Den rapport som kommissionen bör förelägga rådet om den regionala tillämpningen av det samlade gårdsstödet, och som fastställs i artikel 60.8 i förordning (EG) nr 1782/2003, bör å ena sidan analysera konsekvenserna av detta system för de arealer odlade med frukt och grönsaker som redan åtnjuter produktionsfrihet, och å andra sidan innehålla en särskilt analys av de potentiella effekterna av en sådan avreglering för hela gemenskapens sektor för frukt och grönsaker och potatis.
	________________________ Dom av den 7 september 2006 i mål C‑310/04, Spanien/rådet, REG 2006 s. I‑07285.
Motivering
Med beaktande av den risk för obalans på marknaderna som kan uppstå om man tillåter annan jordbruksverksamhet på de arealer som odlas med frukt och grönsaker bör dessa arealer uteslutas ur systemet med samlat gårdsstöd i väntan på att kommissionen skall lägga fram nödvändiga konsekvensanalyser. Den rapport som redan fastställs i artikel 60.8 i förordning (EG) nr 1782/2003 erbjuder en möjlighet att utföra denna analys och tillmötesgå domstolens krav på detta område.
Ändringsförslag 12 SKÄL 18B (nytt)
	(18b) Sedan unionens utvidgning 2004 har bär (jordgubbar, hallon och röda vinbär) och körsbär fått en stor social och ekonomisk betydelse för unionen. Denna sektor brottas emellertid med en allvarlig strukturkris och behöver därför särskilda stödåtgärder. Ett arealstöd från gemenskapen införs därför för denna produktion enligt villkor som garanterar odlingarnas fortlevnad och främjar en strukturell förbättring, i synnerhet en större koncentration av utbudet.
Motivering
Vissa av de nya medlemsstaterna har en ledande ställning inom världsproduktionen av bär och körsbär. Sedan anslutningen brottas de emellertid med en strukturkris. I enlighet med parlamentets resolutioner införs ett särskilt arealstöd för denna produktion i likhet med det stöd som beviljas för nötter, enligt villkor som förbättrar utbudet och garanterar en hållbar odling. Detta stöd skulle uppfylla villkoren enligt blåa boxen, och i överensstämmelse med de existerande marginalerna i de multilaterala förhandlingarna skulle det inte vara några problem att få ett godkännande från WTO. Stödvillkoren specificeras i ett nytt kapitel 10g i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003.
Ändringsförslag 13 SKÄL 19
(19) Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och produkterna är ömtåliga. Överskott kan, utan att de egentligen behöver vara särskilt stora, skapa kraftiga störningar på marknaden Vissa system för återtag från marknaden har visat sig vara relativt svåra att förvalta. Det bör införas vissa ytterligare åtgärder för krishantering och detta bör ske på ett sätt som gör dem så lätta att tillämpa som möjligt. Den bästa strategin under föreliggande förhållanden verkar vara att alla sådana åtgärder integreras i producentorganisationernas verksamhetsprogram, vilket också bör medföra att producentorganisationerna blir mer attraktiva för producenterna.	(19) Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och produkterna är ömtåliga. Överskott kan, utan att de egentligen behöver vara särskilt stora, skapa kraftiga störningar på marknaden Vissa system för återtag från marknaden har visat sig vara relativt svåra att förvalta och ineffektiva. Frukt- och grönsakssektorn kännetecknas av instabila marknader. När priserna faller är det nuvarande systemet för återtag från marknaden begränsat i sin förmåga att fungera som skyddsnät för producenternas inkomster på grund av otillräckliga ersättningar, omfattande byråkrati, bristande organisationsgrad i produktionsregionerna, bristande kunskaper om den produktionspotential som krävs för att genomföra en korrekt förvaltning av marknaden, effekterna av importen från tredje länder samt bristen på faktiska avsättningsmöjligheter för den återtagna produkten.
	Det bör införas effektivare, övergripande åtgärder som omfattar samtliga jordbrukare i alla branscher för krishantering och detta bör ske på ett sätt som gör dem så lätta att tillämpa som möjligt. Den bästa strategin under föreliggande förhållanden verkar vara att alla sådana åtgärder integreras i en försäkringsfond som finansieras separat från producentorganisationernas verksamhetsprogram, vilket också bör medföra att producentorganisationerna blir mer attraktiva för producenterna.
	Medlemsstaterna får vidta åtgärder för att hantera allvarliga kriser på nationell och/eller regional nivå. Dessa åtgärder bör definieras inom ramen för den nationella strategin och, om medlemsstaterna anser det vara lämpligt, finansieras via en del av den nationella reserv för stödrättigheter som fastställs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003.
Ändringsförslag 14 SKÄL 19A (nytt)
	(19a) Inom gemensamma marknadsorganisationer som är mycket öppna på marknaden, såsom den för frukt och grönsaker, spelar branschorganisationer en avgörande roll när produkter släpps ut på marknaden för första gången och för produktkvaliteten. De bidrar inte enbart till att förbättra sektorns konkurrenskraft utan även till att motverka fluktuationer på marknaden. De begränsar således avsevärt allvarliga störningar på marknaden och skyddar producenterna mot kriser.
Motivering
Branschorganisationernas roll måste kunna förstärkas i samband med reformen av denna gemensamma marknadsorganisation, vilken framför allt syftar till att förstärka frukt- och grönsakssektorns konkurrenskraft genom en bättre samordning av organisationen av sektorn.
Ändringsförslag 15 SKÄL 20A (nytt)
	(20a) Om det befintliga systemet ändras väsentligt kan de arealer som är avsedda för odling av svamp vara berättigade till stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003.
Motivering
Odlad svamp tillhör för närvarande de produkter som det har införts en tullkvot för. Denna kvot anpassas dock efter de internationella avtalen, vilket innebär att de europeiska produkternas konkurrenskraft försvagas alltmer i förhållande till produkter från tredje land.
Om denna tullkvot inte främjar den europeiska produktionen av odlad svamp på ett effektivt sätt, bör denna produktion, på samma sätt som andra jordbruksprodukter, vara berättigad till stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd.
Ändringsförslag 16 SKÄL 20B (nytt)
	(20b) Genomsnittskonsumtionen av frukt och grönsaker ligger under de nivåer som Världshälsoorganisationen och näringsexperter rekommenderar med hänsyn till deras betydelse i en balanserad kost och viktiga roll när det gäller att förebygga kroniska sjukdomar. I vissa medlemsstater konstateras till och med en fortsatt nedgång i konsumtionen. För att motverka dessa tendenser är det nödvändigt att öka producentorganisationernas marknadsföringsresurser och öka anslagen för informationsåtgärder och åtgärder för främjande av konsumtionen av frukt och grönsaker enligt förordning (EG) nr 2826/2000, riktade till alla befolkningsgrupper, och särskilt till personer under arton år.
	Dessutom anses det vara lämpligt att förbättra villkoren för fri distribution av frukt och grönsaker inom Europeiska unionen och i mån av möjlighet även i tredjeländer i närheten av gemenskapens territorium.
Motivering
Hälsovårdsmyndigheterna och kommissionen har konstaterat att frukt och grönsaker spelar en viktig roll för en hälsosam kosthållning som förebygger övervikt, fetma och kroniska sjukdomar. För att öka konsumtionen av frukt och grönsaker måste gemenskapen och de nationella myndigheterna göra större insatser för att göra dessa livsmedel mer attraktiva och tillgängliga för alla befolkningsgrupper, i synnerhet för de allra yngsta medborgarna.
Ändringsförslag 17 SKÄL 23
(23) Skapandet av en inre marknad innebär att ett handelssystem upprättas vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och bör i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar.	(23) Skapandet av en inre marknad innebär att ett handelssystem upprättas vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och bör i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar, vilket bör innebära att de exportbidrag som tidigare beviljats sektorn avskaffas och att de belopp som avsatts för detta ändamål omplaceras till förmån för interna åtgärder som är förenliga med den multilaterala ramen.
	Dessutom anses det vara nödvändigt att inom ramen för rådets förordning (EG) nr 2702/1999 av den 14 december 1999 om informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land, öka informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärderna till förmån för frukt- och grönsaksprodukter i tredjeländer. Kommissionen bör lägga fram lämpliga förslag till en ändring av denna förordning.
	__________________ EGT L 327, 21.12.1999, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004 (EUT L 357, 2.12.2004. s. 3).
Motivering
Avskaffandet av exportbidragen kräver dessutom att man inom ramen för förordning (EG) nr 2702/1999 ökar informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärderna till förmån för frukt- och grönsaksprodukter i tredjeländer.
Ändringsförslag 18 SKÄL 25
(25) För att det ska gå att övervaka volymen i handeln med jordbruksprodukter med tredjeländer kan det bli nödvändigt att, i fråga om vissa produkter, införa ett licenssystem för import och export, och det kan bli nödvändigt att ställa säkerheter för att garantera att de transaktioner för vilka licenser utfärdats verkligen genomförs. Kommissionen bör därför ges befogenhet att införa licenssystem för sådana produkter.	(25) För att det ska gå att övervaka volymen i handeln med jordbruksprodukter med tredjeländer kan det bli nödvändigt att, i fråga om vissa produkter, införa ett licenssystem för import och export, och det kan bli nödvändigt att ställa säkerheter för att garantera att de transaktioner för vilka licenser utfärdats verkligen genomförs. Kommissionen bör därför ges befogenhet att införa licenssystem för sådana produkter. För att skydda konsumenternas hälsa och undvika att odlingarna kontamineras av skadliga organismer utifrån, bör systemen med certifikat kompletteras med nya bestämmelser utanför denna förordning för att förbättra systemen för fytosanitär kontroll och kvalitetskontroll vid gränsen. Det vore därför lämpligt att inrätta en europeisk myndighet för kvalitetskontroll av frukt och grönsaker från tredje länder, vilken skulle lyda under Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
Motivering
Det måste vara en prioritering för EU att värna om produktkvaliteten och därmed om konsumenterna. Av denna anledning samt för att garantera större ömsesidighet med tredje länder i kvalitetsfrågor är det lämpligt att införa kontrollmekanismer. En sådan mekanism skulle vara inrättandet av en europeisk myndighet.
Ändringsförslag 19 SKÄL 28A (nytt)
	(28a) Processen för att på gemenskapsnivå samordna förhandlingarna om växtskyddsprotokoll med tredjeländer för export av frukt och grönsaker bör stödjas.
Motivering
Trots de ansträngningar som gjorts hittills på multilateral nivå (WTO) och inom ramen för bilaterala avtal (Mexiko, Chile, Medelhavsländerna m.m.) har man ännu inte löst frågan om hinder för växtskyddsmedel när det gäller gemenskapens jordbruksexport. De enda som för närvarande har behörighet att föra förhandlingar om växtskyddsprotokoll är EU‑medlemsstaternas nationella myndigheter. Det vore lämpligt att låta kommissionen föra sådana förhandlingar i samordning med medlemsstaterna.
Ändringsförslag 20 SKÄL 28B (nytt)
	(28b) Exportbidragen bör i detta skede behållas, eftersom de är ett viktigt instrument för att öka gemenskapens export av frukt och grönsaker till vissa tredjeländer.
Motivering
Exportbidrag och återtag är de två instrument som används för att förvalta den befintliga gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker. Om exportbidragen fullständigt och omedelbart avskaffas kan de lokala marknaderna för vissa frukter och grönsaker destabiliseras. Man bör därför vara försiktig och framför allt invänta slutsatserna av konsekvensbeskrivningen i detta ärende, som förväntas bli klar i slutet av 2007.
Ändringsförslag 21 SKÄL 30
(30) Eftersom den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra à jour om utvecklingen.	(30) Eftersom utvecklingen inom frukt- och grönsakssektorn styrs av strukturella förändringar inom produktionen och handeln vilka påverkar marknadens sätt att fungera bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra à jour om de viktigaste förändringar som observerats. Det är även lämpligt att inrätta ett prisövervakningsorgan som kan ta fram specifika och objektiva uppgifter om marknaderna och på detta sätt göra det lättare för kommissionen att vidta åtgärder i samband med allvarliga kriser. Det är dessutom önskvärt att verka för inrättandet av en europeisk myndighet som övervakar insynen i handelstransaktionerna och den korrekta efterlevnaden av konkurrensreglerna, särskilt när det gäller lågpriskedjorna.
Motivering
Utvecklingen på marknaderna för frukt- och grönsaker, både inom produktionen och inom handeln, kräver att informations- och övervakningssystemen uppdateras samt att nya organ inrättas som ger kommissionen bättre möjligheter att förvalta marknaderna och stoppa överträdelser av konkurrensreglerna. Regler för hur dessa stödorgan för kommissionen skall fungera införs inom ramen för tillämpningsföreskrifterna i artikel 38.
Ändringsförslag 22 SKÄL 31
(31) Med avseende på systemet för frukt och grönsaker bör vissa skyldigheter iakttas. För att garantera detta krävs det kontroller och tillämpning av påföljder i det fall skyldigheterna inte iakttas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att fastställa regler för detta, inklusive regler för återvinning av felaktigt utbetalda belopp, samt regler när det gäller medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter. Den särskilda kåren av inspektörer inom frukt- och grönsakssektorn kommer inte att behövas inom det nya systemet och kan avskaffas.	(31) Med avseende på systemet för frukt och grönsaker bör vissa skyldigheter iakttas. För att garantera detta krävs det kontroller och tillämpning av påföljder i det fall skyldigheterna inte iakttas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att fastställa regler för detta, inklusive regler för återvinning av felaktigt utbetalda belopp, samt regler när det gäller medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.
Motivering
I motsats till vad som påstås i skälet kan det konstateras att de fytosanitära kontrollerna och kvalitetskontrollerna av importerade produkter är otillräckliga och att tillförlitlig information om importvolymer saknas samt framför allt att inget informationsutbyte mellan de olika länderna förekommer. Det verkar därför inte logiskt att avskaffa ett av de befintliga kontrollinstrumenten i stället för att förbättra den rådande situationen.
Ändringsförslag 23 ARTIKEL 1, STYCKE 1
I denna förordning fastställs särskilda bestämmelser för de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96.	I denna förordning fastställs särskilda bestämmelser för de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96, och de viktiga produkter som införts av de nya medlemsstaterna.
Motivering
Nowe państwa członkowskie wniosły 19 gatunków owoców i warzyw o dużym znaczeniu dla rynku całej Unii Europejskiej(The enlargement of the EU: implications for the fruit and vegetable sector". European Commision - Directorate General for Agriculture, April 2004). Jednakże nie otrzymują one specyficznego wsparcia jakie istnieje dla wielu gatunków w starych państwach członkowskich o co wnosiła rezolucja Parlamentu Europejskiego(Rezolucja Parlamentu Europejskiego w sprawie uproszczenia wspólnej organizacji rynków owoców i warzyw (2004/2193(INI) z 11.05.2005 r.) Jest to ewidentna dyskryminacja producentów z nowych państw członkowskich zagrażająca stabilności jednolitego rynku.
Ändringsförslag 24 ARTIKEL 1, STYCKE 2
Avdelningarna III och IV i denna förordning skall endast tillämpas på de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96.	utgår
Motivering
Le règlement de l’actuelle OCM des fruits et légumes (CE/2200/96) prévoit la création d’Organisations de Producteurs, et en précise la destination (fruits et légumes, produits destinés à la transformation, champignons, agrumes, etc.). Il prévoit également la création d’organisations interprofessionnelles. Sur la base de ce règlement, se sont créées dans l’ensemble de la Communauté européenne de nombreuses Organisations de Producteurs et organisations interprofessionnelles, notamment dans les différentes filières de F&L destinés à la transformation, participant à la structuration de ces filières. Il est dès lors indispensable que ces organisations (OP et organismes interprofessionnels) puissent continuer à exister.
Ändringsförslag 25 ARTIKEL 1, STYCKE 3
Artikel 39 skall tillämpas på potatis, färsk eller kyld, med KN-nummer 0701.	utgår
Ändringsförslag 26 ARTIKEL 2, PUNKT 1
1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96.	1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96. I detta sammanhang skall de FN/ECE‑normer som rekommenderas av den arbetsgrupp för kvalitetsnormer för jordbruksprodukter som inrättats vid Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa beaktas. Tills nya normer har antagits, skall de normer som fastställts i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 2200/96 tillämpas.
Motivering
Handelsnormer är mycket viktiga verktyg för att garantera produkternas kvalitet och underlätta insyn i handeln.
Ändringsförslag 27 ARTIKEL 2, PUNKTERNA 1 OCH 2
2. De normer som avses i punkt 1	2. De normer som avses i punkt 1
a) skall fastställas med hänsyn till framför allt den berörda produktens särdrag, behovet av att säkerställa villkoren för smidig avsättning av produkterna på marknaden och konsumenternas intresse av att få riktig och fullständig produktinformation, och	a) skall fastställas med hänsyn till framför allt den berörda produktens särdrag, behovet av att säkerställa villkoren för smidig avsättning av produkterna på marknaden och konsumenternas intresse av att få riktig och fullständig produktinformation, och
b) bör framför allt omfatta kvalitet, gradering, vikt, storlekssortering, förpackning, emballering, lagring, transport, presentation, saluföring och märkning.	b) skall framför allt omfatta kvalitet, gradering, vikt, storlekssortering, förpackning, emballering, lagring, transport, presentation, saluföring, ursprung och märkning, inbegripet obligatorisk ursprungsmärkning av färsk frukt och färska grönsaker som används i bearbetade frukter och grönsaker samt produktionssätt.
Motivering
Bindande handelsnormer krävs för att man skall kunna garantera att marknaderna fungerar. En särskild rättslig ram på gemenskapsnivå behövs även för att garantera utvecklingen av dessa normer med hänsyn till hur viktig den integrerade produktionen är inom frukt- och grönsakssektorn och dess fördelar för konsumenten och miljön i jämförelse med traditionell produktion.
Handelsnormerna utgör ett oumbärligt verktyg för att garantera insyn på marknaden, produktkvalitet och konsumentskydd.
Ändringsförslag 28 ARTIKEL 2, PUNKT 3, STYCKE 1
3. De produkter för vilka handelsnormer har fastställts får saluföras i gemenskapen endast i enlighet med normerna, såvida kommissionen inte föreskriver annat i enlighet med villkoren i punkt 2 a.	3. De produkter för vilka handelsnormer har fastställts får saluföras i gemenskapen endast i enlighet med normerna, såvida kommissionen inte föreskriver annat i enlighet med villkoren i punkt 2 a. Innehavaren av produkter för vilka normer antas får inte i försäljningssyfte ställa ut eller utbjuda till försäljning, sälja, leverera eller på annat sätt saluföra dessa produkter inom Europeiska unionen om de inte uppfyller dessa normer. Innehavaren är ansvarig för att normerna följs.
Motivering
Handelsnormer är mycket viktiga verktyg för att garantera produkternas kvalitet och underlätta insyn i handeln.
Ändringsförslag 29 ARTIKEL 2, PUNKT 3A (ny)
	3a. Innehavaren av produkter för vilka normer antas får inte i försäljningssyfte ställa ut eller utbjuda till försäljning, sälja, leverera eller på annat sätt saluföra dessa produkter inom Europeiska unionen om de inte uppfyller dessa normer. Innehavaren är ansvarig för att normerna följs.
Motivering
Handelsnormerna utgör ett oumbärligt verktyg för att garantera insyn på marknaden och produktkvalitet, antingen produkterna kommer från gemenskapen eller från tredje länder.
Ändringsförslag 30 ARTIKEL 2, PUNKT 3B (ny)
	3b. För att säkerställa att konsumenterna får god information skall produkterna i detaljhandeln vara märkta på det sätt som föreskrivs i normerna. Denna märkning skall minst omfatta följande:
	a) sort eller sorttyp,
	b) produktens ursprung,
	c) produktkategori.
Motivering
Handelsnormerna utgör ett oumbärligt verktyg för att garantera insyn på marknaden och produktkvalitet. Därför är det nödvändigt att fastställa normer som gör det möjligt att förse konsumenterna med tydlig information.
Ändringsförslag 31 ARTIKEL 2, PUNKT 3C (ny)
	3c. Bestämmelserna för kontroll av överensstämmelse i kommissionens förordning (EG) nr 1148/2001 av den 12 juni 2001 om kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker1 skall fortsätta att gälla fram till dess att nya bestämmelser för genomförande av kontroller antas.
	__________________ 1 EGT L 156, 13.6.2001, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 408/2003 (EUT L 62, 6.3.2003, s. 8).
Motivering
In base all'attuale regolamentazione, la Commissione ha adottato norme tecniche relativamente al regime di controllo e degli standard di qualità per 35 prodotti di particolare importanza per il mercato comunitario. Considerato che a seguito della riforma saranno trasferite alla Commissione tutte le competenze in materia e che la proposta si limita ad assumere come possibile l'eventualitá che la Commissione confermi le disposizioni attualmente in vigore, che prevedono standard obbligatori e precise indicazioni sull’origine dei prodotti ortofrutticoli, è necessario integrare l’articolo 2 della proposta precisando che restano in vigore le disposizioni in materia adottate dalla Commissione nel quadro del regolamento (CE) n. 2200/96 del Consiglio del 28 ottobre 1996 relativo all'organizzazione comune dei mercati nel settore degli ortofrutticoli.
Ändringsförslag 32 ARTIKEL 3, PUNKT 1, LED A
a) Den har skapats på initiativ av jordbrukare, i enlighet med artikel 2 a i förordning (EG) nr 1782/2003, som odlar en eller flera av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96.	a) Den har skapats på initiativ av jordbrukare, i enlighet med artikel 2 a i förordning (EG) nr 1782/2003, som odlar en eller flera av de produkter som avses i artikel 1.1 i denna förordning.
Motivering
Le règlement de l’actuelle OCM des fruits et légumes (CE/2200/96) prévoit la création d’Organisations de Producteurs, et en précise la destination (fruits et légumes, produits destinés à la transformation, champignons, agrumes, etc.).
Au titre de ce Règlement, de nombreuses OP se sont créées dans le secteur des fruits et légumes à destination de la transformation, participant ainsi à une structuration de l’offre, notamment dans les négociations avec les entreprises de transformation.
Il est dès lors indispensable que le nouveau règlement puisse sans ambiguïté prévoir que les OP existantes dans le secteur des fruits et légumes transformés pourront continuer à exister, et qu’il pourra s’en créer de nouvelles.
Ändringsförslag 33 ARTIKEL 3, PUNKT 1, LED B, LED III
iii) minska produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna,	iii) optimera produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna,
Ändringsförslag 34 ARTIKEL 3, PUNKT 1, LED B, LED IVA (nytt)
	iva) stödja kvalitetscertifierade produkter.
Motivering
Kvalitetscertifierade produkter bör stödjas i deras egenskap av element som särskiljer europeiska produkter från produkter som importeras från tredje land. Ursprungsbeteckningar och andra certifierade beteckningar skapar ett mervärde för den europeiske konsumenten.
Ändringsförslag 35 ARTIKEL 3, PUNKT 2, STYCKE 1, LED A
a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,	a) tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller kunskap om produktionen, produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,
Motivering
(Berör inte den franska versionen).
Ändringsförslag 36 ARTIKEL 3, PUNKT 2, STYCKE 1, LED E
e) betala de avgifter som fastställs i stadgarna för inrättande och förvaltning av den driftsfond som avses i artikel 7.	utgår
Motivering
Detta strider mot bestämmelserna i artikel 7.1 a. Om producentorganisationen beslutar att genom sitt bidrag finansiera driftsfonderna befrias medlemmarna denna skyldighet.
Ändringsförslag 37 ARTIKEL 3, PUNKT 2, STYCKE 2, LED C
c) när producentorganisationen tillåter det, via en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter vars egenskaper är sådana att den egna organisationen normalt inte handlar med dem.	c) när producentorganisationen tillåter det, själv eller via en annan producentorganisation som utsetts av deras egen organisation, saluföra produkter vars egenskaper är sådana att den egna organisationen normalt inte handlar med dem.
Ändringsförslag 38 ARTIKEL3, PUNKT 2A (ny)
	2a. I denna förordning avses med ”sammanslutning av producentorganisationer” en juridisk person bestående av två eller flera erkända producentorganisationer, vars främsta syfte är att
	a) ersätta medlemmarna vid förvaltningen av den driftsfond som avses i artikel 7 samt vid utformningen, framläggandet och genomförandet av de verksamhetsprogram som avses i artikel 8,
	b) hantera marknadskriser,
	c) genomföra annan verksamhet som delegerats av medlemmarna enligt artikel 5.
Ändringsförslag 39 ARTIKEL 4, PUNKT 1
1. Medlemsstaterna skall erkänna alla producentgrupper som ansöker om ett erkännande i enlighet med denna förordning om de	1. Medlemsstaterna skall erkänna alla producentgrupper som ansöker om ett erkännande i enlighet med denna förordning om de
a) uppfyller villkoren i artikel 3 och lämnar underlag till stöd för det, däribland stöd för att de har det antal medlemmar och den kvantitet avsättningsbar produktion som krävs; minimivärdena för detta skall fastställas av medlemsstaten,	a) uppfyller villkoren i artikel 3 och lämnar underlag till stöd för det, däribland stöd för att de har det antal medlemmar och den kvantitet avsättningsbar produktion som krävs; minimivärdena för detta skall fastställas av medlemsstaten,
b) ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av efterfrågan,	b) ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och koncentration av efterfrågan,
c) gör det möjligt för sina medlemmar att få teknisk stöd för miljövänliga odlingsmetoder,	c) tillhandahåller sina medlemmar tekniskt stöd för miljövänliga odlingsmetoder,
d) vid behov ställer de tekniska hjälpmedel till sina medlemmars förfogande som behövs vid lagring, förpackning och saluföring av produkterna, och säkerställer en riktig kommersiell förvaltning och budgetförvaltning av verksamheten.	d) förfogar över de tekniska och mänskliga hjälpmedel som behövs vid lagring, förpackning och saluföring av produkterna, och säkerställer en riktig kommersiell förvaltning och budgetförvaltning av verksamheten.
Motivering
Att befria producentorganisationerna från skyldigheten att direkt tillhandahålla tekniskt stöd och de medel som krävs för att uppfylla organisationernas syften, vilket sker i leden c och d i punkt 1 strider mot målet att främja starka organisationer som kan erbjuda tjänster och generera ett så stort mervärde som möjligt till odlingarna. Det är därför inte lämpligt att införa en flexibilitet på dessa punkter, eftersom detta skulle kunna ge upphov till fiktiva producentorganisationer vars enda mål är att erhålla de stöd som beviljas för verksamhetsprogrammen. Man bör däremot ändra de punkter som kan ge upphov till tolkningsproblem, såsom redan skett med förordning (EG) nr 2200/1996.
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 4, PUNKT 2
2. Medlemsstaterna får också erkänna producentorganisationer som inte uppfyller villkoret i artikel 3.1 a, i enlighet med denna förordning, under förutsättning att	2. Producentorganisationer som erkänts enligt rådets förordning (EG) nr 2200/96 före den 31 december 2007, skall åtnjuta en övergångsperiod på två år från den 1 januari 2008, förutsatt att de fortsatt uppfyller kraven i relevanta artiklar i förordning (EG) nr 2200/96. De sammanslutningar som förhandserkänts enligt förordning (EG) nr 2200/96 skall behålla förhandserkännandet fram till dess att perioden för genomförande av erkännandeplanen har löpt ut.
a) de existerade före den 21 november 1996, och
b) de var erkända i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1035/72 före den 1 januari 1997.
De övriga villkoren i artikel 3 – eventuellt med undantag för punkt 1 c – och punkt 1 i denna artikel skall omfatta producentorganisationer som har erkänts i enlighet med det första stycket i denna punkt.
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 4, PUNKT 3A (ny)
	3a. Medlemsstaterna skall fastställa villkoren för erkännande av sammanslutningar av erkända producentorganisationer.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 5, PUNKT 1
1. En medlemsstat får bemyndiga producentorganisationer att delegera befogenheter till en sammanslutning av producentorganisationer som de är medlemmar av, under förutsättning att medlemsstaten anser att sammanslutningen kan utnyttja dessa befogenheter effektivt.	1. En medlemsstat får bemyndiga producentorganisationer att delegera befogenheter till en sammanslutning av erkända producentorganisationer som de är medlemmar av, eller till ett underorgan enligt uppställda villkor, under förutsättning att medlemsstaten anser att sammanslutningen kan utnyttja dessa befogenheter effektivt.
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 6, RUBRIKEN
Nya medlemsstater	Nya medlemsstater, randområden och öar
Motivering
Randområden som öarna i Egeiska havet har objektiva svårigheter att inrätta organisationsstrukturer. Samtidigt är det viktigt att bevara en viss produktionsnivå i dessa områden så att de trots sina leveransproblem kan tillgodose sina livsmedelsbehov. Eftersom producentorganisationerna är själva grundbulten i den gemensamma organisationen av marknaden bör hanteringen av dem skiljas från de allmänna regler för godkännande som gäller i övriga regioner i EU-15.
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 6, PUNKT 1, STYCKE 1
1. Producentorganisationer i medlemsstater som har gått med i EU 2004 eller senare, kan beviljas en övergångsperiod på högst fem år för att uppfylla villkoren för erkännande i artikel 4.	1. Producentorganisationer i medlemsstater som har gått med i EU 2004 eller senare och producentorganisationer i Egeiska havet (förordning…) kan beviljas en övergångsperiod på högst fem år för att uppfylla villkoren för erkännande i artikel 4.
Motivering
Randområden som öarna i Egeiska havet har objektiva svårigheter att inrätta organisationsstrukturer. Samtidigt är det viktigt att bevara en viss produktionsnivå i dessa områden så att de trots sina leveransproblem kan tillgodose sina livsmedelsbehov. Eftersom producentorganisationerna är själva grundbulten i den gemensamma organisationen av marknaden bör hanteringen av dem skiljas från de allmänna regler för godkännande som gäller i övriga regioner i EU-15.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 6A (ny)
	Artikel 6a
	Finansiering av erkännandeplaner
	1. Det stöd som föreskrivs i artikel 6.2 a i förordning (EG) skall beviljas i form av ett fast stödbelopp.
	2. Detta stödbelopp skall fastställas för varje producentgrupp på grundval av den saluförda årliga produktionens värde, och skall
	a) för det första, andra, tredje, fjärde respektive femte året motsvara 10 %, 10 %, 8 %, 6 % respektive 4 % av värdet på den saluförda produktionen upp till högst 2 000 000 euro, och
	b) för det första, andra, tredje, fjärde respektive femte året motsvara 5 %, 5 %, 4 %, 3 % respektive 3 % av den del av den saluförda produktionens värde som överskrider 2 000 000 euro
	3. Kommissionen skall i sina tillämpningsföreskrifter fastställa taken för stöden per producentorganisation och utbetalningssätten.
Motivering
I artikeln konkretiseras bestämmelserna i artikel 6 med hänsyn till att den utgift som uppstår redan beaktats inom de tak som fastställts i finansieringsöversikten under rubriken ”Förhandserkännande av producentorganisation” (30–40 miljoner euro per år). Följaktligen fördubblas de stödbelopp som för närvarande fastställs i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1943/2003. Betydelsen av denna artikel och strävan efter ökad insyn gör att det är lämpligare att införa denna artikel i rådets grundförordning i stället för att låta den ingå i kommissionens tillämpningsföreskrifter, vilka bör koncentreras på strikt administrativa aspekter.
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 7, PUNKT 1, LED A
a) medlemmarnas avgifter eller bidrag från producentorganisationen,	a) medlemmarnas avgifter eller bidrag från producentorganisationen; i detta senare fall får de medel som producentorganisationerna bidrar med härröra från källor som fastställts av medlemsstaterna,
Motivering
Ursprunget för producentorganisationernas bidrag bör inte begränsas, med hänsyn till att dessa medel för närvarande endast får härröra från organisationernas egna medel och särskilt från inkomster från försäljning av produkter. Under dessa förhållanden, och om de tjänster som producentorganisationerna skall tillhandahålla såsom väntat tenderar att öka i framtiden, blir redovisningen och den finansiella administrationen mer komplex eftersom olika typer av medel kommer att genereras. Den ytterligare svårighet som uppstår då man ur redovisningssynpunkt skall fastställa ursprunget för medlen hindrar slutligen i praktiken producentorganisationerna från att effektivt bidra med sina medel. Erfarenheterna har bekräftat detta, med tanke på att möjligheten till diversifiering av medel praktiskt taget inte har tillämpats på grund av de existerande restriktionerna, trots att den gällande förordningen tillåter en sådan möjlighet.
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 7, PUNKT 2
2. Driftsfonderna skall användas för att finansiera verksamhetsprogram som medlemsstaterna har godkänt i enlighet med artikel 12.	2. Driftsfonderna skall användas för att finansiera verksamhetsprogram som medlemsstaterna har godkänt i enlighet med artikel 12 och för att finansiera en försäkringsfond i enlighet med artikel 12a.
Motivering
Det krävs en mekanism för krisförebyggande och krishantering som ligger utanför verksamhetsprogrammet för att denna fond skall kunna förvaltas på flerårsbasis.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED BA (nytt)
	ba) främjande av åtgärder för konsumentskydd,
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED EA (nytt)
	ea) främjande av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar,
Motivering
Kvalitetsprodukter bör stödjas i deras egenskap av element som särskiljer europeiska produkter från produkter som importeras från tredje land. Ursprungsbeteckningar skapar ett mervärde för den europeiske konsumenten
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED EB (nytt)
	eb) bättre anpassning av utbudet till efterfrågan genom att det vid behov genomförs omstruktureringsprogram, och
Motivering
Förbättring av produkternas kvalitet och saluföring bör i vissa fall åtföljas av en bättre anpassning av utbudet till efterfrågan.
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED F
f) krishantering	utgår
Motivering
La gestione della crisi non può essere inserita nei programmi operativi. Le crisi sono eventi non prevedibili e le misure per farvi fronte non possono essere oggetto di una programmazione predisposta nell'anno precedente a quello in cui si realizza il programma operativo. Inoltre, se introdotte nei programmi operativi, tali misure di crisi andrebbero a sottrarre risorse ad altre azioni. Infine va considerato che le misure relative alle crisi di mercato devono essere accessibili a tutti i produttori, e non solo ai soci delle organizzazioni di produttori. La gestione della crisi dovrebbe essere inserita, insieme alle altre misure strutturali, come spese di funzionamento, personale o acquisto di macchinari, nei programmi di sviluppo rurale, lasciando nei piani operativi quelle misure che, avendo un'incidenza diretta sui soci, rendano le organizzazioni di produttori più attraenti per questi ultimi.
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED FA (nytt)
	fa) antagande av åtgärder för bearbetning av produkter så att de kan användas som biobränsle,
Motivering
Strävan att hitta nya kommersiella avsättningsalternativ skulle kunna vara en av de åtgärder som erhåller stöd inom verksamhetsprogrammen.
Ändringsförslag 53 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED FB (nytt)
	fb) utbildning,
Motivering
Utbildningsåtgärder läggs till verksamhetsprogrammens syften, eftersom dessa åtgärder inte utgör krishanteringsverktyg.
Ändringsförslag 54 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 1, LED FC (nytt)
	fc) skördeförsäkring.
Motivering
Det föreslås att skördeförsäkringarna införs bland de allmänna syftena, eftersom detta syfte inte endast är relaterat till hantering av kriser på ”marknaden”, utan även täcker andra risker.
Ändringsförslag 55 ARTIKEL 8, PUNKT 1, STYCKE 2
Krishanteringen skall gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna och skall i samband därmed omfatta	utgår
a) återtag från marknaden,
b) grön skörd av frukt och grönsaker eller situationer där skörden inte bärgas,
c) marknadsföring och kommunikation,
d) utbildning,
e) skördeförsäkring, och
f) stöd för administrativa utgifter för bildande av aktiefonder.
Motivering
Verksamhetsprogrammen har utformats för att man skall kunna samla åtgärderna för strukturell förstärkning av den ekonomiska organisationen av sektorn. Det nuvarande förfarandet som bygger på årlig planering är inte lämpligt för krisförebyggande och krishantering, eftersom detta kräver att man kan reagera snabbt och att reserver kan byggas upp under mer gynnsamma regleringsår. Det är därför absolut nödvändigt att i den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker införa en mekanism för krisförebyggande och krishantering, utanför verksamhetsprogrammen, för att denna fond skall kunna förvaltas på flerårsbasis.
Ändringsförslag 56 ARTIKEL 8, PUNKT 3
3. Investeringar som ökar miljöbelastningen skall endast tillåtas om effektiva åtgärder har vidtagits för att skydda miljön mot belastningen.	utgår
Motivering
Det är inte särskilt lämpligt att införa ett sådant krav, som är alltför strikt för verksamhetsprogrammens investeringar.
Ändringsförslag 57 ARTIKEL 8, PUNKT 4
4. Verksamhetsprogrammen skall omfatta åtgärder för att gynna konsumtionen av frukt och grönsaker; åtgärderna skall riktas mot unga konsumenter på lokal, regional eller nationell nivå.	4. Verksamhetsprogrammen får på frivillig basis omfatta åtgärder för att gynna konsumtionen av frukt och grönsaker; åtgärderna skall särskilt riktas mot unga konsumenter på lokal, regional eller nationell nivå, bl.a. genom särskilda åtgärder avsedda att främja en daglig konsumtion av sådana produkter i skolorna.
Ändringsförslag 58 ARTIKEL 8, PUNKT 4A (ny)
	4a. Medlemsstaterna får inom ramen för de nationella strategier som omnämns i artikel 11 fastställa en negativ förteckning över stödberättigande åtgärder inom producentorganisationernas driftsfonder i en viss region eller ett visst produktionsområde, i enlighet med de särskilda strukturförhållanden som råder i denna region eller detta område.
Motivering
I överensstämmelse med tidigare ändringsförslag får medlemsstaterna själva fastställa prioriteringarna för driftsfonderna.
Ändringsförslag 59 ARTIKEL 9, PUNKT 1, STYCKE 1
1. Det ekonomiska stödet från gemenskapen skall motsvara summan av de avgifter som de anslutna producenterna har betalat, men skall begränsas till 50 % av beloppet för de utgifter som verkställts.	1. Det ekonomiska stödet från gemenskapen skall motsvara summan av de avgifter som de anslutna producenterna har betalat, men skall begränsas till 50 % av beloppet för de utgifter som verkställts för verksamhetsprogrammen och i enlighet med bestämmelserna i artikel 12a.2 för försäkringsfonden.
Motivering
Utgifter för krishanteringsåtgärder får inte medföra att det stöd som är avsett för strukturella åtgärder enligt verksamhetsprogrammen minskas. Fonden för krisförebyggande och krishantering måste ligga utanför verksamhetsprogrammen och finansieras med andra, kompletterande budgetmedel.
Ändringsförslag 60 ARTIKEL 9, PUNKT 1, STYCKE 2
Det ekonomiska stödet kan högst utgöra 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion.	Det ekonomiska stödet kan högst utgöra 6 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion.
Motivering
Trots att producentorganisationerna i och med reformen kommer att uppmanas att utföra nya viktiga uppgifter ligger taket för gemenskapsstödet kvar på 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion. Detta medför en minskning av de medel som står till producentorganisationernas förfogande. Deras utgiftskapacitet skulle kunna minska med omkring 17 % om kommissionens förslag med en finansiering på 60 % går igenom. Taket för gemenskapsstödet måste därför höjas till 6 % av värdet av den saluförda produktionen.
Ändringsförslag 61 ARTIKEL 9, PUNKT 1, STYCKE 2A (nytt)
	Gemenskapens stöd kan ytterligare ökas med en del av den nationella reserv som fastställs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003 till ett tak på 0,5 % av de referensbelopp som tilldelats varje medlemsstat, inbegripet den försäkringsfond som avses i artikel 12a i denna förordning. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sitt intresse av detta frivilliga finansieringsalternativ och beakta det när de fastställer sina nationella strategier enligt artikel 11.
Motivering
För att principen om budgetneutralitet skall respekteras i förslaget får medlemsstaterna utnyttja den nationella reserv för stödrätter som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003 om det skulle konstateras att anslagen till driftsfonderna inte räcker till. Alla tilläggsutgifter som orsakas av höjningen av taken på driftfonderna orsakar, eller i förekommande fall av inrättandet av en försäkringsfond, kan följaktligen täckas med belopp ur reserven upp till ett allmänt tak på 0,5 procent.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 9, PUNKT 1, STYCKE 2B (nytt)
	Begränsningen av det ekonomiska stödet skall emellertid inte tillämpas om procentsatsen höjs till 60 % av den verkställda utgiften i de fall som avses i nedanstående punkt 2.
Motivering
Om det för att höja gemenskapens samfinansiering till 60 % vore nödvändigt att respektera taket för det ekonomiska stödet, skulle en producentorganisation, för att göra stödet på 60 % för vissa åtgärder effektivt, vara tvungen att antingen avstå från att genomföra en del av de andra åtgärder i verksamhetsprogrammet som finansierats till 50 % eller för de sistnämnda åtgärderna öka de egna bidragen med den del som överskrider 50 %, vilket ur rättslig synvinkel strider mot den bestämmelse som garanterar att minst 50 % skall betalas tillbaka till producentorganisationerna.
Ändringsförslag 63 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED A
a) det lämnas in av flera av gemenskapens producentorganisationer med verksamhet i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder,	a) det lämnas in av flera av gemenskapens producentorganisationer som deltar i gemensamma aktioner eller som har verksamhet i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder,
Motivering
Enligt den mekanism som har föreslagits för att till 60 % finansiera vissa verksamhetsprogram eller en del av ett verksamhetsprogram ligger taket för gemenskapsstödet kvar på 4.1 %, vilket är oförenligt med det föreslagna stödmålet. I själva verket innebär det nämligen en minskning av producentorganisationernas utgiftskapacitet med omkring 17 % (från 8,2 % till 6,83 % = -1,37 % av värdet av den saluförda produktionen). Antalet åtgärder som enligt artikel 9.2 kan finansieras till 60 % måste utökas genom att punkt a) integreras med de gemensamma aktioner som genomförs av två eller flera producentorganisationer
Ändringsförslag 64 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED C
c) det omfattar endast särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2092/91,	c) det omfattar åtgärder för särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2092/91 samt åtgärder som avses i första stycket i artikel 8.2, eller åtgärder till förmån för integrerad produktion av frukt och grönsaker, i enlighet med gällande bestämmelser i de medlemsstater som reglerat denna typ av produktion så länge särskilda gemenskapsbestämmelser saknas.
Motivering
Antalet åtgärder som kan finansieras till 60 % måste utökas, och måste även omfatta åtgärder för att främja användningen av miljövänlig teknik.
Ändringsförslag 65 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED F
f) det lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker,	f) det lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker, eller av en producentorganisation som verkar i en region i vilken mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker saluförs av producentorganisationerna, eller av en producentorganisation som erkänts innan denna förordning trädde i kraft, vars saluförda produktionsvärde till över 50 % härrör från stödet för bearbetade produkter enligt rådets förordning (EG) nr 2201/96 och rådets förordning (EG) nr 2202/96,
Motivering
Antalet program som kan finansieras till 60 % måste utökas för att stimulera organisationsgraden, åtminstone i regioner eller medlemsstater där producentorganisationerna inte har tillfredsställande marknadsandelar.
Ändringsförslag 66 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED GA (nytt)
	ga) det lämnats in av en erkänd producentorganisation för en produkt som kännetecknas av låg anslutningsgrad bland producenterna.
Ändringsförslag 67 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED GB (nytt)
	gb) det lämnats in av en erkänd producentorganisation för en produkt som har stor ekonomisk eller ekologisk, lokal eller regional betydelse, och som är utsatt för varaktiga svårigheter på gemenskapsmarknaden, särskilt på grund av internationell konkurrens,
Motivering
Man måste stimulera åtgärder som vidtas av producentorganisationer vars produkter utsätts för en hård internationell konkurrens. I förordning (EG) nr 2200/96 ingick möjligheten att anta särskilda åtgärder för dessa produkter (artikel 17), men i det nuvarande förslaget har detta strukits.
Ändringsförslag 68 ARTIKEL 9, PUNKT 2, LED GC (nytt)
	gc) det lämnas in av sammanslutning av erkända producentorganisationer,
Motivering
Enligt den mekanism som har föreslagits för att till 60 % finansiera vissa verksamhetsprogram eller en del av ett verksamhetsprogram ligger taket för gemenskapsstödet kvar på 4.1 %, vilket är oförenligt med det föreslagna stödmålet. I själva verket innebär det nämligen en minskning av producentorganisationernas utgiftskapacitet med omkring 17 % (från 8,2 % till 6,83 % = -1,37 % av värdet av den saluförda produktionen). Antalet åtgärder som enligt artikel 9.2 kan finansieras till 60 % måste utökas genom att led h läggs till för sådana program som lämnas in av en sammanslutning av erkända producentorganisationer.
Ändringsförslag 69 ARTIKEL 9, PUNKT 2, STYCKE 1A (nytt)
	Den begränsning som avses i andra stycket i punkt 1 skall inte tillämpas på det ekonomiska stöd från gemenskapen som överskrider den begränsning som avses i första stycket i punkt 1.
Motivering
Trots att producentorganisationerna i och med reformen kommer att uppmanas att utföra nya kostsamma uppgifter ligger taket för gemenskapsstödet kvar på 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion. Detta medför en minskning av de medel som står till producentorganisationernas förfogande. Deras utgiftskapacitet skulle kunna minska med omkring 17 % om kommissionens förslag med en finansiering på 60 % går igenom. Taket för gemenskapsstödet måste därför höjas till 6 % av värdet av den saluförda produktionen.
Ändringsförslag 70 ARTIKEL 9, PUNKT 3
3. Den procentsats som fastställs i första stycket i punkt 1 skall uppgå till 100 % vid sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av kvantiteten saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras	utgår
a) genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, där de skall gå till arbetet med att hjälpa personer som enligt nationell lagstiftning har rätt till offentligt understöd eftersom de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,
b) genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.
Motivering
Åtgärderna för hantering av marknadskriser skall inte ingå i producentorganisationernas verksamhetsprogram, utan skall finansieras via en separat fond.
Ändringsförslag 71 ARTIKEL 11, PUNKT 1
1. Medlemsstaterna skall fastställa nationella regler för utarbetande av allmänna villkor för de åtgärder som avses i artikel 8.2 första stycket. Enligt reglerna skall minst 20 % av de totala utgifterna inom ramen för ett verksamhetsprogram omfatta dessa åtgärder.	1. Medlemsstaterna skall fastställa nationella regler för utarbetande av allmänna villkor för de åtgärder som avses i artikel 8.2 första stycket.
Medlemsstaterna skall lämna in sitt förslag till sådana regler till kommissionen, som får begära ändringar inom tre månader om den konstaterar att förslaget inte gör det möjligt att uppnå de mål som fastställs i artikel 174 i fördraget och i gemenskapens åtgärdsprogram för miljön och för en hållbar utveckling. Enskilda investeringar som får stöd från verksamhetsprogrammen skall också ta hänsyn till de målen.
Ändringsförslag 72 ARTIKEL 11, PUNKT 2, STYCKE 1, INLEDNINGEN
2. Medlemsstaterna skall utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Följande bör ingå i en sådan strategi:	2. Medlemsstaterna skall på grundval av riktlinjer som kommissionen tagit fram för förhandserkännande och utvärdering av programmen utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Följande bör ingå i en sådan strategi:
Motivering
I samband med planeringen av verksamhetsprogrammen är det lämpligt att medlemsstaterna utarbetar en nationell strategi på grundval av de riktlinjer som kommissionen har tagit fram.
Ändringsförslag 73 ARTIKEL 11, PUNKT 2, LED C
c) bedömningar av verksamhetsprogrammen,	c) övervakning och bedömning av verksamhetsprogrammen,
Motivering
Förenkling och förbättring av förvaltningen och kontrollen av verksamhetsprogrammen är ett av de krav som ställts av revisionsrätten, som även påpekat att det finns skäl att tillämpa ett mer strategiskt synsätt. Texten stramas därför upp i fråga om övervakning och uppföljning.
Ändringsförslag 74 ARTIKEL 11, PUNKT 2, LED DA (nytt)
	da) åtgärder som kommer att vidtas för att garantera att dubbelfinansiering inte förekommer via programmen för landsbygdsutveckling eller den nationella ramen och verksamhetsprogrammen.
Motivering
Förenkling och förbättring av förvaltningen och kontrollen av verksamhetsprogrammen är ett av de krav som ställts av revisionsrätten, som även påpekat att det finns skäl att tillämpa ett mer strategiskt synsätt. Verksamhetsprogrammen måste därför samordnas med programmen för landsbygdsutveckling.
Ändringsförslag 75 ARTIKEL 11, PUNKT 2, LED DB (nytt)
	db) på frivillig basis, negativa förteckningar över stödberättigande åtgärder inom verksamhetsprogrammen för en viss region eller ett visst produktionsområde, om bestämmelserna i artikel 8.4a utnyttjas.
Motivering
Förenkling och förbättring av förvaltningen och kontrollen av verksamhetsprogrammen är ett av de krav som ställts av revisionsrätten, som även påpekat att det finns skäl att tillämpa ett mer strategiskt synsätt. Texten stramas därför upp i fråga om övervakning och uppföljning.
Ändringsförslag 76 ARTIKEL 11, PUNKT 2, STYCKE 2
Strategin bör också omfatta de nationella regler som avses i punkt 1.	utgår
Ändringsförslag 77 ARTIKEL 11, PUNKT 2, STYCKE 2A (nytt)
	Medlemsstaterna skall lägga fram sina förslag till nationell strategi för kommissionen, som skall offentliggöra dem på det sätt den finner lämpligt.
Ändringsförslag 78 ARTIKEL 12, PUNKT 3A (ny)
	3a. Stöd från gemenskapens jordbruksfonder EJFLU och EGFJ, och vid behov även från ERUF, är förenliga med varandra, förutsatt att medlemsstaterna ser till att nödvändiga kontroller utförs för att garantera att ingen dubbelfinansiering av åtgärder förekommer.
Motivering
Ändringsförslaget kompletterar ändringsförslaget till artikel 1 (nytt led da). Möjligheten till flera finansieringskällor, dvs. EGFJ (verksamhetsprogram) och EJFLU eller (undantagsvis) ERUF förbättrar finansieringen av sektorn och ger producentorganisationerna möjlighet att bemöta den ökade efterfrågan från konsumenterna och återförsäljningskedjorna samt konkurrensen från tredjeländer på de allt mer avreglerade marknaderna. Som motvikt bör medlemsstaterna fastställa särskilda kriterier för förenlighet för att optimera utnyttjandet av gemenskapens resurser.
Ändringsförslag 79 ARTIKEL 12, PUNKT 3B (ny)
	3b. De verksamhetsprogram som utarbetats före 2007 och som redan godkänts enligt rådets förordning (EG) nr 2200/96 skall fortsätta att gälla tills de löper ut, utom i de fall då producentorganisationen beslutar annorlunda.
Ändringsförslag 80 KAPITEL IIA (nytt), ARTIKLARNA 12A OCH 12B (nya)
	Kapitel IIa
	Försäkringsfond
	Artikel 12a
	Definition av allvarlig kris
	Begreppet allvarlig kris skall definieras av varje medlemsstat för varje produkt på grundval av skillnaden mellan den berörda produktens marknadsvärde och det genomsnittsvärde som registrerats under en tidigare representativ period. Hänsyn skall tas till den prisskillnad som skulle kunna orsaka allvarliga skador för samtliga producenter.
	Artikel 12b
	Riktlinjer för försäkringsfondens verksamhet
	1. Medlemsstaterna skall i sina respektive nationella strategier införliva inrättandet av en försäkringsfond i syfte är att bemöta allvarliga kriser inom sektorn, i enlighet med följande riktlinjer:
	a) En förklaring om allvarlig kris skall avges av medlemsstaterna och/eller regionerna och definieras för varje produkt som de önskar föra in i fonden inom ramen för sina nationella strategier. I detta sammanhang kan producentorganisationerna i samråd med medlemsstaten och/eller regionerna välja samtliga eller en del av följande åtgärder:
	– återtag från marknaden,
	– grön skörd av frukt och grönsaker eller situationer där skörden inte bärgas,
	– marknadsföring och kommunikation,
	– utbildning,
	– marknads- eller inkomstförsäkring,
	– stöd för administrativa utgifter för bildande av aktiefonder samt bidrag från producentorganisationernas medlemmar till dessa fonder,
	– stöd för bearbetning av produkter med flera ändamål.
	b) De åtgärder som skall vidtas i fall av allvarlig kris skall omfatta samtliga producenter i en eller flera av de ekonomiska områden som godkänts av kommissionen enligt kapitel III i denna avdelning, och dessa måste bidra till finansieringen av utgifterna för sitt deltagande i fonden samt de administrativa utgifterna.
	c) Gemenskapens bidrag till denna fond skall uppgå till två tredjedelar av fonden medan producentorganisationerna i de krisdrabbade områdena bidrar med den resterande tredjedelen.
	d) Om en förklaring om allvarlig kris avgetts under den fastställda perioden skall producenter som inte är medlemmar av en producentorganisation i de drabbade områdena bidra till finansieringen genom att komplettera den del som åligger de sammanslutna producenterna, inbegripet uppkomna administrativa utgifter.
	e) Om en förklaring om allvarlig kris inte avgetts under den fastställda perioden kan de belopp som fonden utgörs av utnyttjas på nytt för att finansiera åtgärder för allmän marknadsföring eller bevaras i fonden för senare regleringsår.
	2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om inrättandet av en försäkringsfond och de särskilda villkor som gäller för varje konkret produkt. Fondens inrättande och dess verksamhet skall uttryckligen godkännas av kommissionen.
	3. Som en komplettering till bestämmelserna i punkt 1 c kan gemenskapens bidrag till försäkringsfonden bestå av en del av den nationella reserv som fastställs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003 upp till ett tak på 0,5 % av de referensbelopp som tilldelats varje medlemsstat i enlighet med artikel 9 i denna förordning. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sitt intresse av detta frivilliga finansieringsalternativ och beakta det när de fastställer sina nationella strategier enligt artikel 11.
Ändringsförslag 81 ARTIKEL 13, PUNKT 1, STYCKE 1
1. Om en producentorganisation som är verksam i ett bestämt ekonomiskt område anses vara representativ för produktionen och producenterna av en viss produkt i det området, får medlemsstaten i fråga på begäran av producentorganisationen ålägga de producenter som är etablerade i området och som inte är medlemmar av producentorganisationen att följa	1. Om en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer som är verksam i ett bestämt ekonomiskt område anses vara representativ för produktionen och producenterna av en viss produkt i det området, får medlemsstaten i fråga på begäran av producentorganisationen ålägga de producenter som är etablerade i området och som inte är medlemmar av producentorganisationen att följa
a) de regler som avses i artikel 3.2 första stycket led a,	a) de regler som avses i artikel 3.2 första stycket led a,
b) de regler som har antagits av producentorganisationen rörande återtag från marknaden.	b) de regler som har antagits av producentorganisationen rörande krisförebyggande och krishantering.
Ändringsförslag 82 ARTIKEL 13, PUNKT 1, STYCKE 2
Första stycket skall tillämpas under förutsättning att reglerna	Första stycket skall tillämpas under förutsättning att reglerna
a) har gällt i minst ett regleringsår,
b) anges i den uttömmande förteckningen i bilaga I,	a) anges i den uttömmande förteckningen i bilaga I,
c) är tvingande under högst tre regleringsår.	b) är tvingande under högst tre regleringsår.
Ändringsförslag 83 ARTIKEL 13, PUNKT 3
3. En producentorganisation anses vara representativ i enlighet med punkt 1 om den omfattar minst 50 % av producenterna i det ekonomiska område där den är verksam och omfattar minst 60 % av produktionen i det området.	3. En producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer anses vara representativ i enlighet med punkt 1 om den omfattar minst 50 % av producenterna eller av de till producentorganisationen anslutna producenterna då det rör sig om sammanslutningar av producentorganisationer i det ekonomiska område där den är verksam och omfattar minst 60 % av produktionen i det området.
Ändringsförslag 84 ARTIKEL 13, PUNKT 5
5. Reglerna skall endast vara bindande för producenter av ekologiska produkter som omfattas av förordning (EG) nr 2092/91 om åtgärden har godkänts av minst 50 % av dessa producenter i det ekonomiska område där producentorganisationen är verksam och organisationen omfattar minst 60 % av den ekologiska produktionen i det området.	5. Reglerna skall endast vara bindande för producenter av ekologiska produkter som omfattas av förordning (EG) nr 2092/91 om åtgärden har godkänts av minst 50 % av dessa producenter i det ekonomiska område där producentorganisationen eller en sammanslutning av producentorganisationer är verksam och organisationen omfattar minst 60 % av den ekologiska produktionen i det området.
Ändringsförslag 85 ARTIKEL 16, INLEDNINGEN
I denna förordning avses med branschorganisation varje juridisk person som	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 86 ARTIKEL 16, LED A
a) består av företrädare för ekonomisk verksamhet med anknytning till produktionen av, handeln med, eller framställningen av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning nr 2200/96/EG,	a) består av företrädare för ekonomisk verksamhet med anknytning till produktionen av och/eller handeln med och/eller framställningen av de produkter som avses i artikel 1.1 i denna förordning,
Motivering
Les organisations interprofessionnelles, qui ont un statut et des missions bien définis, ont, par leur nature, contribué à structurer les filières. En effet, ces organisations ont pour objectif de rassembler, de manière paritaire, des représentants des différents collèges qui composent les filières (production, transformation, négoce). Ce type d’organisation doit être maintenu.
Or, si elle devait être appliquée telle que proposée, la définition de ces organisations proposée par la Commission ne permettrait plus cette représentation équitable. En effet, elle pourrait avoir pour effet de reconnaître une organisation interprofessionnelle composée uniquement de producteurs ou, dans le cas des filières du transformé, de transformateurs, ce qui n’est pas acceptable.
Il est dès lors indispensable de revenir à une définition qui prévoie qu’une organisation interprofessionnelle doit impérativement, d’une part, avoir un lien direct avec la matière première agricole (production) et, d’autre part, un lien direct avec une autre partie de la filière (commerce et/ou transformationté d’anticiper et de gérer les crises.
Ändringsförslag 87 ARTIKEL 17, PUNKT 1, LED B
b) representerar en väsentlig andel av produktionen, saluföringen eller bearbetningen av frukt och grönsaker och av bearbetade produkter av frukt och grönsaker i de berörda regionerna och, i de fall då flera regioner berörs, har en längsta representativitet i fråga om var och en av de branscher de representerar i var och en av de berörda regionerna,	b) representerar en väsentlig andel av produktionen och/eller saluföringen och/eller bearbetningen av frukt och grönsaker och av bearbetade produkter av frukt och grönsaker i de berörda regionerna och, i de fall då flera regioner berörs, har en längsta representativitet i fråga om var och en av de branscher de representerar i var och en av de berörda regionerna,
Ändringsförslag 88 ARTIKEL 19, PUNKT 3, LED A, LED VII
vii) åtgärder för att skydda ekologiskt jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar och geografiska beteckningar;	vii) åtgärder för att skydda ekologiskt och integrerat jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar och geografiska beteckningar;
Motivering
Man måste främja den integrerade produktionen om man vill ha en miljövänlig produktion. Integrerad produktion är dessutom ett av målen med reformen.
Ändringsförslag 89 ARTIKEL 19, PUNKT 3, LED B
b) de skall ha varit tillämpliga i minst ett regleringsår;	b) de skall ha varit tillämpliga i minst ett regleringsår, med undantag för regler som avser krisförebyggande och krishantering;
Ändringsförslag 90 ARTIKEL 30, PUNKT 2
2. Om det anmälda ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, höjt med en marginal som fastställts i enlighet med förfarandet i punkt 46.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 %, skall en säkerhet som är lika med den importtull som fastställs på grundval av schablonimportvärdet krävas.	2. Om schablonimportvärdet är lägre än ingångspriset i den gemensamma tulltaxan skall importen beläggas med den tilläggstull som fastställs i gemensamma tulltaxan för de produkter som omfattas av ingångsprissystemet.
Motivering
Ett effektivt gränsskydd garanteras.
Ändringsförslag 91 ARTIKEL 30, PUNKT 3
3. Om ingångspriset för det berörda partiet inte deklareras vid själva förtullningen skall den tillämpliga tullsatsen enligt gemensamma tulltaxan vara avhängig importschablonvärdet eller bestämmas enligt villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och med tillämpning av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen.	utgår
Motivering
De enheter som kommer att vara verksamma i de produktionsområden som omfattas av de utvidgade bestämmelserna kommer att bestå av sammanslutningar av producentorganisationer, vars medlemmar består av både sammanslutningar som är erkända producentorganisationer och sammanslutningar som inte är det, vilket redan förutses i den gällande lagstiftningen om erkännande av sammanslutningar av producentorganisationer.
Ändringsförslag 92 ARTIKEL 31, PUNKT 2
2. Tilläggstullar skall inte tillämpas om importen sannolikt inte kommer att skapa störningar på gemenskapsmarknaden, eller om effekterna inte skulle stå i proportion till det avsedda målet.	utgår
Ändringsförslag 93 ARTIKEL 35
Upphörande med aktiv förädling	Upphörande med aktiv förädling
I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna skall fungera väl får aktiv förädling av de produkter som omfattas av den här förordningen helt eller delvis förbjudas, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 46.2 i förordning (EG) nr 2200/96.	I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna skall fungera väl skall aktiv förädling av de produkter som omfattas av den här förordningen förbjudas på begäran av den berörda medlemsstaten.
Motivering
Det har visat sig att det är omöjligt att kontrollera detta system och att det ger upphov till bedrägerier.
Ändringsförslag 94 ARTIKEL 35A (ny)
	Artikel 35a
	Exportbidrag
	I den utsträckning det är nödvändigt för att möjliggöra ekonomiskt betydande export av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96, på grundval av priserna på dessa produkter på den internationella marknaden och inom de gränser som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget, får skillnaden mellan dessa priser och de priser som gäller inom gemenskapen täckas genom ett exportbidrag.
Motivering
Exportbidrag till frukt- och grönsakssektorn är fullt ut motiverade om man betänker de omfattande gemenskapskoncessioner som beviljas produkter från tredjeländer och den allt hårdare internationella konkurrensen. Dessutom är exportbidragens avskaffande för närvarande en öppen fråga inom ramen för Doharundan, och ett omedelbart avskaffande vore olämpligt av förhandlingstaktiska skäl.
Ändringsförslag 95 ARTIKEL 37
Upphörande med passiv förädling	Upphörande med passiv förädling
I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna skall fungera väl får passiv förädling av de produkter som omfattas av den här förordningen helt eller delvis förbjudas, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 46.2 i förordning (EG) nr 2200/96.	I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna skall fungera väl skall passiv förädling av de produkter som omfattas av den här förordningen förbjudas.
Motivering
Det har visat sig att det är omöjligt att kontrollera detta system och att det ger upphov till bedrägerier.
Ändringsförslag 96 AVDELNING V, KAPITEL III, AVSNITT IIA (nytt), ARTIKEL 37A (ny)
	AVSNITT IIA
	EXPORTBIDRAG
	Artikel 37a
	Fastställande och beviljande av exportbidrag
	1. I den utsträckning det är nödvändigt för att möjliggöra ekonomiskt betydande export av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96, på grundval av priserna på dessa produkter på den internationella marknaden och inom de gränser som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget, får skillnaden mellan dessa priser och de priser som gäller inom gemenskapen täckas genom exportbidrag.
	2. Beträffande tilldelningen av de kvantiteter som får exporteras med bidrag skall den metod fastställas som
	a) är bäst anpassad för produktens beskaffenhet och förhållandena på marknaden i fråga, och som medger en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga resurser och som tar hänsyn till effektiviteten och exportstrukturen i gemenskapen, utan att medföra särbehandling mellan små och stora aktörer,
	b) är minst betungande för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven,
	c) undviker varje form av särbehandling av de berörda aktörerna.
	3. Bidraget skall vara detsamma inom hela gemenskapen.
	Om förhållandena inom den internationella handeln eller särskilda krav på vissa marknader gör det nödvändigt får exportbidraget för en bestämd produkt differentieras i förhållande till produktens destination.
	Bidragen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96. Detta skall ske regelbundet.
	Vid behov kan kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat, under perioden ändra de bidrag som fastställs regelbundet.
	4. När bidragsbeloppet fastställs skall följande beaktas:
	a) Situationen och den troliga utvecklingen när det gäller
	– priserna och tillgången på frukt och grönsaker på gemenskapsmarknaden,
	– priserna på frukt och grönsaker på den internationella marknaden.
	b) Kostnader för saluföring och minsta kostnader för transport från gemenskapens marknader till hamnar eller andra exportplatser inom gemenskapen samt kostnader för tillträde till bestämmelseländerna.
	c) Den ekonomiska betydelsen av den planerade exporten.
	d) De gränser som följer av de avtal som slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget.
	5. De priser som gäller på gemenskapsmarknaden som avses i punkt 1 skall fastställas med hänsyn till de priser som visar sig vara mest gynnsamma i exportsyfte.
	De världsmarknadspriser som avses i punkt 1 skall fastställas med hänsyn till
	a) de priser som noteras på marknaderna i tredjeländer,
	b) de priser i tredjeländer som är mest gynnsamma vid import från andra tredjeländer,
	c) konstaterade produktionspriser i exporterande tredjeländer,
	d) anbudspriserna fritt gemenskapens gräns.
	6. Exportbidrag skall beviljas endast på begäran och mot uppvisande av vederbörlig exportlicens.
	7. Bidragsbeloppet skall vara det som gäller den dag då ansökan om exportlicens lämnas in och, i fråga om differentierat bidrag, det som gäller den ifrågavarande dagen
	a) för den destination som anges i licensen, eller
	b) för den verkliga destinationen om denna är en annan än den som anges i licensen; i sådana fall får det tillämpliga beloppet inte överskrida det belopp som är tillämpligt för den destination som anges i licensen.
	I syfte att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt får lämpliga åtgärder vidtas.
	8. I enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96 får undantag göras från punkterna 6 och 7 när det gäller de produkter som avses i artikel 1.2 och som omfattas av bidrag inom ramen för åtgärder avseende livsmedelsbistånd.
	9. Exportbidraget skall utbetalas vid uppvisande av bevis för följande:
	– Produkterna har exporterats från gemenskapen.
	– Produkterna har sitt ursprung i gemenskapen.
	– Vid differentierat exportbidrag, att produkterna har nått den destination som anges på exportlicensen eller en annan destination för vilken exportbidrag har fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7 b. Undantag från denna bestämmelse får dock fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96, förutsatt att det fastställs villkor för att motsvarande garantier lämnas.
	10. Iakttagande av de kvantitetsbegränsningar som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget skall säkerställas på grundval av exportlicenser som utfärdas för däri angivna referensperioder och som är tillämpliga på de berörda produkterna.
	Vad gäller iakttagande av de skyldigheter som följer av de avtal som har slutits inom ramen för handelsförhandlingarna i Uruguayrundan skall exportlicensernas giltighet inte påverkas av att en referensperiod upphör.
	11. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel, inbegripet bestämmelser om omfördelning av kvantiteter som får exporteras och som inte har tilldelats eller utnyttjats, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96.
Motivering
Även om det finns vissa (mindre) budgetskäl till att avskaffa exportbidrag inom sektorn för frukt och grönsaker verkar ett sådant unilateralt och förhastat avskaffande ur politisk och ekonomisk synvinkel olämpligt med tanke på det nuvarande läget i WTO-förhandlingarna. Detta ändringsförslag syftar till att utöka tillämpningen av exportbidragssystemet, i enlighet med vad som anges i artikel 35 i förordning (EG) nr 2200/96, tills man i Doha‑utvecklingsagendan har kommit fram till ett slutresultat som motiverar avskaffandet.
Ändringsförslag 97 ARTIKEL 38, SYCKE 2, LED A, LED I
i) handelsnormer enligt artikel 2,	i) handelsnormer enligt artikel 2 samt en förteckning över de produkter som regleras av dessa normer,
Ändringsförslag 98 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LED A, LED III
iii) bestämmelser om undantag från normerna,	iii) bestämmelser om undantag från kravet på förenlighet med normerna,
Ändringsförslag 99 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LED A, LED IV
iv) bestämmelser om redovisning av uppgifter som krävs enligt normerna,	iv) bestämmelser om presentation, saluföring och märkning som krävs enligt normerna,
Motivering
Man bör uttrycka sig så exakt som möjligt i tillämpningsföreskrifterna.
Ändringsförslag 100 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LED B, LED II
ii) graden av finansiering för de åtgärder som avses i artikel 6 och artikel 10.1 samt närmare bestämmelser om delfinansiering,	ii) graden av finansiering för de åtgärder som avses i artiklarna 6 och 6a och artikel 10.1 samt närmare bestämmelser om delfinansiering; det stöd som avses i artikel 6.2 skall för det första, andra, tredje, fjärde respektive femte året motsvara 10 %, 10 %, 8 %, 6 % respektive 4 % av kostnaderna för producentorganisationernas upprättande och drift,
Motivering
One of the major problems in the New Member States indicated by the Commission in its Report on the situation of the sector of soft fruits and cherries intended for processing (COM(2006) 345 final) was the defragmentation of production supply and relatively low level of vertical and horizontal integration. Thus, the proposed amendment guarantees that the implementing provisions will cover the necessary adjustments to current legislation boosting the sector cooperation and concentration of delivery chains. The wording of the delegation of powers to the Commission in the Council's document must be therefore slightly improved, so that the goals of the Regulation are appropriately met.
Ändringsförslag 101 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LED B, LEDEN IIA, IIB OCH IIC (nya)
	iia) den allmänna gemenskapsramen för främjande av integrerad produktion,
	iib) den allmänna ramen för inrättandet av och verksamheten för den försäkringsfond som avses i artikel 12a,
	iic) den allmänna ramen för finansiering via den nationella reserv som fastställs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003.
Motivering
Specificering av vissa av de tillämpningsföreskrifter som införts i föredragandens förslag till betänkande.
Ändringsförslag 102 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LED B, LEDEN IID, IIE och IIF (nya)
	iid) bestämmelser för att beräkna värdet av den saluförda produktionen i syfte att upprätta en sådan driftsfond som avses i artikel 7, med hänvisning särskilt till upphävandet av de stödsystem som avses i förordningarna (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96,
	iie) regler avsedda att garantera en övergång när det gäller erkännandet av producentorganisationer och deras sammanslutningar,
	iif) regler avsedda att garantera en övergång när det gäller fleråriga avtal som ingåtts inom ramen för det stödsystem för citrusfrukter som avses i förordning (EG) nr 2202/96.
Ändringsförslag 103 ARTIKEL 38, STYCKE 2, LEDEN IA, IB OCH IC (nya)
	ia) verksamhetsbestämmelser för ett prisövervakningsorgan på gemenskapsnivå som kan tillhandahålla specifik och objektiv information om marknadsutvecklingen och ge kommissionen och producentorganisationerna möjligheter att i god tid vidta åtgärder i samband med eventuella priskriser,
	ib) bestämmelser om att det senast den 1 januari 2009 skall läggas fram en rapport om ett eventuellt inrättade av en europeisk myndighet som övervakar att handelstransaktionerna i gemenskapens frukt- och grönsakssektor är öppna för insyn och att marknadsaktörer i dominerande ställning tillämpar konkurrensreglerna korrekt,
	ic) åtgärder för att öka antalet informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till förmån för frukt- och grönsaksprodukter i tredjeländer inom ramen för förordning (EG) nr° 2702/1999.
Motivering
Specificering av vissa av de tillämpningsföreskrifter som införts i föredragandens förslag till betänkande.
Ändringsförslag 104 ARTIKEL 39
Artikel 39	utgår
Statligt stöd
Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall tillämpas på framställning av och handel med potatis, färsk eller kyld, med KN‑nummer 0701.
Ändringsförslag 105 ARTIKEL 40, LED 1 Artikel 1, punkt 2, tabell (förordning (EG) nr 2200/96)
1) I artikel 1.2 skall tabellen ersättas med följande:	1) I artikel 1.2 skall följande produkter läggas till i tabell 2:
	KN-nummer 0701 Färsk eller kyld potatis
	KN-nummer 089 10 20 Saffran
	KN-nummer 0810 00 och 0811 10 Jordgubbar
	KN-nummer 0810 20 10 och 0811 20 31 Hallon
	KN-nummer 0810 90 50 Vinbär
	KN-nummer 0811 20 39 Krusbär
	KN-nummer 0809 20 Körsbär
	KN-nummer 0812 10 00 Bigarråer
	KN-nummer 0813 20 00 Plommon
	KN-nummer Paprika avsedd för paprikapulver
Motivering
Detta är produkter från den förteckning över 19 produkter som införts av de nya medlemsstaterna och som är av stor betydelse för hela unionen.
Ändringsförslag 106 ARTIKEL 42, LED -1 (nytt) Artikel 5, punkt 2 (förordning (EG) nr 2826/2000)
	-1) Artikel 5.2 skall ersättas med följande:
	”2. Inom ramen för upprättande av den strategi som avses i punkt 1, kan kommissionen samråda med Ständiga gruppen för främjande av jordbruksprodukter inom Rådgivande kommittén för hälso- och kvalitetsfrågor inom jordbrukssektorn. Kommissionen skall även internt skapa ett nära samarbete mellan sina behöriga avdelningar, med ett aktivt deltagande från de avdelningars sida som ansvarar för folkhälsa, i syfte att upprätta den ovannämnda strategin.”
Motivering
El consumo de frutas y hortalizas debe ser enfocado como un elemento básico para preservar y mejorar la salud del consumidor europeo. Hoy día hay una total ausencia de acciones orquestadas por las autoridades sanitarias de la Comisión . El esfuerzo de promoción del consumo de frutas y hortalizas debería revertir principalmente en las producciones comunitarias que más esfuerzos estén realizando por la mejora de la calidad y la seguridad del consumidor, lo que aportaría además una diferenciación clara respecto de las importaciones procedentes de países terceros, que en su mayoría no están sometidas a los requisitos medioambientales que han de cumplir los productores europeos. De forma paralela habría que establecer una certificación de la producción integrada en la UE.
Ändringsförslag 107 ARTIKEL 42, LED 1 Artikel 5, punkt 3 (förordning (EG) nr 2826/2000)
”Säljfrämjande åtgärder som avser frukt och grönsaker skall främst vara riktade till barn och ungdomar under 18 år.”	”Säljfrämjande åtgärder som avser frukt och grönsaker skall delas in enligt målgrupper så att åtgärderna främst riktar sig till samhällsgrupper med mycket låga inkomster där konsumtionen för närvarande är lägst, och särskilt barn och ungdomar under 18 år, i syfte att främja nya kostvanor.”
Motivering
Målgrupperna för informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärderna utvidgas, utan att man för den skull förbiser prioriteringen av ungdomar under 18 år, vilka dessutom ensamma åtnjuter den ökning av procentsatsen för gemenskapens bidrag som fastställs i artikel 9.2.
Ändringsförslag 108 ARTIKEL 43, LED 3A (nytt) Artikel 42, punkt 5a (ny) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	3a) I artikel 42 skall följande punkt 5a läggas till:
	”5a. Medlemsstaterna får använda en del av den nationella reserven till att finansiera de verksamhetsprogram, och vid behov, den försäkringsfond som avses i artiklarna 9 och 12 i förordning (EG) nr XXX/2007 om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar1. Denna del av reserven, som under inga omständigheter får överskrida det allmänna taket på 0,5 % av den procentsats som fastställs i punkt 1, skall fördelas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks. Kommissionen skall fastställa de särskilda villkoren för denna användning.”
	_________________ 1EUT: hänvisning till denna förordning skall införas.
Motivering
Ändringsförslaget kompletterar föredragandens tidigare ändringsförslag om medlemsstaternas möjligheter att använda den nationella reserven. I själv verket görs en utvidgning av de möjligheter som redan existerar, med tanke på att det redan finns exempel på situationer där en omfördelning av de frikopplade utbetalningarna vore möjlig. Enligt exempelvis artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 kan det samlade gårdsstödet omfördelas till förmån för särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för att förbättra kvaliteten. Man kan även nämna de förslag som kommissionen lägger fram i sitt meddelande om krishantering (KOM(2005)0074) enligt vilka en särskild anpassning föreslås för att finansiera olika mekanismer genom att omfördela anslag som frigjorts inom axel 1 för främjande av konkurrenskraften inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Om man med denna omfördelning anser att de påföljande krishanteringsåtgärderna (försäkringar, stabiliseringsfonder m.m.) kan ingå i den gröna boxen och inte längre betraktas som marknadsåtgärder, finns det inga invändningar mot att göra ett liknande ingrepp med utgångspunkt i den nationella reserven, som består av belopp som redan nu uppfyller kravet att de skall vara frikopplade från den gröna boxen. Slutligen, kan man använda argumentet att den nationella reserven redan nu kan användas för att täcka områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram relaterade till någon form av offentlig intervention i syfte att undvika nedläggning eller för att kompensera för de särskilda nackdelar som jordbrukarna i dessa områden brottas med (artikel 42.5 i förordning (EG) nr 1782/2003).
Ändringsförslag 109 ARTIKEL 43, LED 5, LED DA (nytt) Artikel 44, punkt 2, stycke 2 (förordning (EG) nr 1782/2003)
	da) arealer avsedda för champinjonodling.
Motivering
Champinjonodlingarna utsätts för en hård illojal konkurrens från den kinesiska importen och det är därför nödvändigt att införa ett stöd till denna sektor.
Ändringsförslag 110 ARTIKEL 43, LED 5, LED DB (nytt) Artikel 44, punkt 2, stycke 2 (förordning (EG) nr 1782/2003)
	db) arealer med plantskoleodlingar.
Ändringsförslag 111 ARTIKEL 43, LED 6 Artikel 51 (förordning (EG) nr 1782/2003)
Jordbrukarna får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla jordbruksverksamheter, med undantag för fleråriga grödor. Jordbrukare får dock använda skiften för följande fleråriga grödor:	Jordbrukarna får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla jordbruksverksamheter, med undantag för fleråriga grödor och produktion av de produkter som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 2200/92, senast ändrad genom förordning (EG) nr XXX/2007 om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar, samt odling av potatis som inte är avsedd för framställning av stärkelse. Jordbrukare får dock använda skiften för följande fleråriga grödor:
a) humle,	a) humle,
b) olivträd,	b) olivträd,
c) bananer,	c) bananer.
d) fleråriga frukt- och grönsaksodlingar.”	I enlighet med bestämmelserna i artikel 60.8 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om konsekvenserna för marknads- och strukturutvecklingen av den regionala tillämpningen av det samlade gårdsstödet i områden där arealer odlade med frukt och grönsaker redan får utnyttjas på frivillig basis. Denna rapport skall särskilt utvärdera de eventuella konsekvenserna av beslutet att tillåta en allmän omställning av arealer avsedda för odling av frukt och grönsaker till stödberättigande arealer inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd, i synnerhet i områden som utgör produktionsområden specialiserade på denna typ av produktion.”
Motivering
I enlighet med EG-domstolens färska rättspraxis (mål C310/04, Spanien mot rådet, dom av den 7 september 2006) krävs att detaljerade konsekvensbedömningar läggs fram för att motivera väsentliga ändringar i bestämmelser som kan påverka produktionsvillkoren. Detta blir aktuellt om man tillåter att arealer avsedda för odling av frukt och grönsaker utnyttjas inom systemet för samlat gårdsstöd. Det kan ytterligare tilläggas att det redan i själva förordningen (artikel 60.8 i förordning (EG) nr 1782/2003) föreskrivs att kommissionen skall lägga fram en rapport om den regionala tillämpningen (artiklarna 58–63) i områden där produktionsfrihet redan gäller för arealer odlade med frukt och grönsaker. Denna rapport skulle kunna utvecklas till en verklig konsekvensanalys som bidrar med tillräcklig information om vilka de potentiella konsekvenserna blir för marknads- och strukturutvecklingen inom sektorn för frukt och grönsaker om produktionsfriheten utvidgas till att omfatta sådana arealer.
Ändringsförslag 112 ARTIKEL 43, LED 6A (nytt) Artikel 59, punkt 4a (ny) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	6a) Följande punkt 4a skall införas i artikel 59:
	”4a. Inom frukt- och grönsakssektorn skall medlemsstaterna under övergångsperioden fram till 2010–2011 ha möjlighet att efter samråd med yrkesorganisationer inte bara fastställa tillämpningen av tvärvillkor utan även en obligatorisk produktionsvolym avsedd för bearbetning för en eller flera typer av frukter och grönsaker som omfattas av systemet med fullständig frikoppling.”
Ändringsförslag 113 ARTIKEL 43, LED 8A (nytt) Artikel 71, punkt 1 (förordning (EG) nr 1782/2003)
	8a) Artikel 71.1 skall ändras på följande sätt:
	”1. Om det är berättigat på grund av särskilda jordbruksförhållanden får en medlemsstat senast den 1 augusti 2004 besluta att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd efter en övergångsperiod som skall löpa ut antingen den 31 december 2005 eller den 31 december 2006. När det gäller förordning (EG) nr XXX/20071 skall denna övergångsperiod löpa ut den 31 december 2013 och medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2008 besluta att tillämpa de nya stöden.”
	_________________ 1EUT: hänvisning till denna förordning skall införas.
(Den första meningen kommer från artikel 71.1 (förordning (EG) nr 1782/2003).)
Motivering
Denna ändring syftar till att inrätta en frivillig övergångsperiod (vilken skall fastställas av medlemsstaterna) för ett fullständigt införlivande av frukt- och grönsaksprodukterna i systemet med samlat gårdsstöd. De övriga sektorerna införlivades för övrigt på liknande sätt.
Ändringsförslag 114 ARTIKEL 43, LED 10A (nytt) Kapitel [X1] (nytt) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	10a) I avdelning IV skall följande kapitel X1 läggas till:
	”KAPITEL [X1]
	BIDRAG FÖR BEARBETADE TOMATER
	Artikel [x1]
	Tillämpningsområde
	1. För regleringsåren 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 är det möjligt att hålla inne upp till 50 procent av de ”nationella tak” som avses i artikel 41, vilket motsvarar bidragen för tomater för bearbetning, i syfte att bevilja ett arealbidrag till erkända producentorganisationer, vilkas medlemmar odlar industritomater för bearbetning med ex KN-nummer 0702.
	2. Medlemsstaten skall i så fall före den 1 september 2007 besluta om bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas och fastställa hur stort det kvarhållna beloppet skall vara.
	Artikel [x2]
	Belopp
	2. Medlemsstaten skall fastställa ett enhetsbelopp per hektar.
	Artikel [x3]
	Villkor för bidragsberättigande
	1. Stödet skall beviljas producentorganisationer som erkänns enligt artikel x1. Dessa skall betala ut stödet till sina medlemmar på grundval av antalet hektar bidragsberättigad areal som används för odling av tomater för bearbetning.
	2. För att ge rätt till stöd måste arealen i sin helhet odlas enligt den jordbrukspraxis som råder i området, och grödorna måste stå kvar på fältet fram till mognadsfasen.
	Om tomaterna emellertid inte har nått mognadsfasen på grund av exceptionella väderleksförhållanden, erkända som sådana av medlemsstaten, skall de arealer som används för tomatodling fortfarande vara bidragsberättigade förutsatt att de inte används i andra syften fram till mognadsfasen.”
Motivering
För exempelvis tomater kan en total frikoppling av stödet för bearbetade produkter leda till en alltför drastiskt produktionsneddragning och en permanent obalans i denna sektor.
Ändringsförslag 115 ARTIKEL 43, LED 10B (nytt) Artikel 143bb (ny) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	10b) Följande artikel skall införas:
	”Artikel 143bb
	Särskilt arealbidrag för tomater för bearbetning
	1. Genom avvikelse från artikel 143b får de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning besluta att bevilja jordbrukare som är stödberättigade enligt detta system ett separat bidrag för tomater för bearbetning. Bidraget skall beviljas på grundval av objektiva och icke‑diskriminerande kriterier, t.ex.:
	– den mängd tomater för bearbetning som omfattas av leveransavtal,
	– det antal hektar som används för odling av tomater för bearbetning, med beaktande av en representativ period som fastställts av medlemsstaten för ett eller flera regleringsår från och med regleringsåret 2004/2005.
	2. Det separata bidraget för tomater för bearbetning skall beviljas inom den finansieringsram som avsatts för detta stöd.
	3. Genom avvikelse från punkt 2 får varje berörd ny medlemsstat fram till den 31 oktober 2007, på grundval av objektiva kriterier, besluta att på det separata bidraget för tomater för bearbetning tillämpa ett lägre tak än det som fastställs i punkt Ma i bilaga VII.
	4. De finansiella resurser som enligt punkterna 1, 2 och 3 har tillgängliggjorts för beviljande av det separata bidraget för tomater för bearbetning skall inte medtagas i den årliga finansieringsram som avses i artikel 143b.3. Om punkt 3 tillämpas, skall skillnaden mellan det tak som avses i punkt N i bilaga VII och det faktiskt tillämpade taket medtagas i den årliga finansieringsram som avses i artikel 143b.3.
	5. Artikel 143a och 143c skall inte vara tillämpliga på det särskilda bidraget för tomater för bearbetning.”
Motivering
Według aktualnych przepisów projektu, dotychczasowe wsparcie produckji pomidorów kierowanych do przetwórstwa zostanie podzielone równo na całość areału objętego SAPS. Polska i inne kraje stosujące system SAPS nie będzie miała możliwości skierowania wsparcia na wybrane gatunki owoców i warzyw, czyli np. wyłącznie na uprawy pomidorów.
Alokacja dodatkowych 6,7 mln euro (środków przewidzianych w ramach wsparcia do produkcji pomidorów kierowanych do przetwórstwa) na całość areału objętego SAPS w Polsce (14,4 mln ha) będzie skutkowała marginalnym wzrostem stawki dopłaty obszarowej stosowanej dla wszystkich upraw rolnych. Oznacza to, że 2,5 tys. producentów pomidorów do przetwórstwa w Polsce utraci dotychczasową formę wsparcia kosztem znikomego wzrostu dopłat w ramach SAPS. W perspektywie długoterminowej może prowadzić to nawet do zaniechania uprawy pomidorów do przetwórstwa w Polsce i innych krajach, które stosują system SAPS. Dlatego proponuje się, aby ta kwota była podzielona tylko pomiędzy producentów pomidorów kierowanych do przetwórstwa wg powierzchni upraw.
Ändringsförslag 116 ARTIKEL 43, LED 10C (nytt) Kapitel 10h, artiklarna 110y–110ac (nya) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	10c) I avdelning IV skall följande kapitel 10h införas:
	”Kapitel 10h
	Arealstöd för bär och körsbär
	Artikel 110x
	Gemenskapsstöd
	1. Ett gemenskapsstöd skall beviljas traditionella producenter av bär och körsbär i de medlemsstater som anslöt sig 2004, i enlighet med de villkor som fastställs i detta kapitel.
	Med bär och körsbär avses i detta kapitel följande produkter:
	– jordgubbar med KN-numren 0810 00 och 081110,
	– hallon med KN-numren 0810 20 10 och 0811 20 31,
	– röda vinbär med KN-numren 0810 90 50 och 0811 20 39,
	– körsbär med KN-numren 0809 20 och 0812 10 00.
	2. De medlemsstater som avses i punkt 1 får differentiera stödet efter produkterna genom att öka eller minska de NGA som fastställs i artikel 110z på basis av den traditionella produktion som deklarerats under tidigare år. I varje medlemsstat får det totala beviljade stödbeloppet ett visst år dock inte överskrida det maximibelopp som beviljats i enlighet med artikel 110z.
	Artikel 110z
	Arealer
	1. En medlemsstat skall bevilja gemenskapsstöd inom ett tak som beräknas genom att antalet hektar i dess NGA multipliceras med genomsnittsbeloppet 120,75 euro, efter det att den maximala garantiarealen delats upp i enlighet med punkt 3.
	2. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 165 000 ha. Kommissionen skall dela upp den maximala garantiarealen mellan medlemsstaterna under punkt 1 på basis av den traditionella produktion som deklarerats under tidigare år.
	3. En medlemsstat får dela upp sin NGA i delarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller enligt ekonomiska områden som specialiserat sig på sådan produktion.
	Artikel 110aa
	Överskridande av delbasarealerna
	Om en medlemsstat delar upp sin NGA i delbasarealer och en eller flera delbasarealer överskrids skall den areal per jordbrukare för vilken gemenskapsstöd begärs minskas proportionellt det aktuella året för jordbrukare i de delbasområden där gränsen har överskridits. Denna minskning skall göras om de arealer i delbasarealer som inte har uppnått gränserna i den berörda medlemsstaten har omfördelats till delbasarealer där dessa gränser har överskridits.
	Artikel 110ab
	Villkor för stödberättigande
	1. Stödet skall beviljas traditionella yrkesjordbrukare i enlighet med objektiva och icke diskriminerande kriterier som fastställts av respektive medlemsstat.
	2. Ett villkor för att stödet skall utbetalas skall framför allt vara att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som erkänns enligt artikel 4 i förordning (EG) nr XXX/20071, och som i sitt verksamhetsprogram infört särskilda strukturförbättringsåtgärder både inom produktion och saluföring av de produkter som omfattas av detta kapitel.
	3. Medlemsstaterna får besluta att det stöd som avses i punkt 1 skall utbetalas till en producentorganisation på dess medlemmars vägnar. Det stödbelopp som producentorganisationen har mottagit skall utbetalas till dess medlemmar.
	Artikel 110ac
	Nationellt stöd
	1. Medlemsstaterna får bevilja nationellt stöd utöver gemenskapsstödet upp till ett tak på 120,75 euro per hektar och år.
	2. Det nationella stödet får betalas ut endast för arealer för vilka gemenskapsstöd beviljas.”
	_________________ 1EUT: hänvisning till denna förordning skall införas.
Motivering
Mot bakgrund av den svåra situation som sektorn för bär och körsbär i de nya medlemsstaterna brottas med beviljas ett likadant arealstöd som det som för närvarande beviljas nötproducenter (120,75 euro) (avdelning IV, kapitel 4 i förordning (EG) nr 1782/2003 – artiklarna 83–87). Det anses att ett stöd på över 120,75 euro skulle kunna förvärra den överproduktion som redan förekommer inom sektorn, förutom att det även skulle vara diskriminerande gentemot andra odlingar. Detta stöd som begränsas till traditionella yrkesproducenter, beviljas för sin del på villkor att jordbrukaren är medlem av en erkänd producentorganisation och att strukturförbättringsåtgärder införts i de olika verksamhetsprogrammen i syfte att garantera sektorns framtida fortlevnad. Stödet skulle uppfylla villkoren i den blåa boxen och i överensstämmelse med de existerande marginalerna i de multilaterala förhandlingarna skulle det inte vara några problem att få ett godkännande från WTO.
Ändringsförslag 117 ARTIKEL 43, LED 10D (nytt) Artikel 143a, stycke 1a (nytt) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	10d) I artikel 143a skall följande stycke läggas till:
	”Det arealstöd för tomater avsedda för bearbetning som fastställs i kapitel 10g och det arealstöd för bär och körsbär som fastställs i kapitel 10h skall från och med ikraftträdandet av förordning (EG) nr XXX/20071 betalas ut i sin helhet i enlighet med villkoren i dessa kapitel.”
	_________________ 1EUT: hänvisning till denna förordning skall införas
Motivering
Ändringsförslaget kompletterar de nya kapitlen 10g (bearbetade tomater i de nya medlemsstaterna) och 10h (bär och körsbär) i förordning (EG) nr 1782/2003.
Ändringsförslag 118 ARTIKEL 43, LED 10E (nytt) Kapitel 10i, artikel 110ad (ny) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	10e) I avdelning IV skall följande kapitel 10i införas:
	”Kapitel 10i
	Arealstöd för vitlök
	Artikel 110ad
	1. Ett arealstöd skall beviljas traditionella producenter av vitlök i enlighet med de bestämmelser som fastställs i detta kapitel.
	2. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen antalet odlade hektar i de traditionella odlingsområdena i syfte att fastställa den maximala garantiareal som skall fördelas mellan medlemsstaterna.
	3. Kommissionen skall fastställa denna garantiareal samt tillämpningsföreskrifterna i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 46.2 i förordning (EG) nr 2200/96.”
Motivering
Vitlökssektorn utsätts sedan många år tillbaka för en hård illojal konkurrens från den kinesiska importen. Hittills har inga av de skyddsåtgärder som Europeiska unionen vidtagit gett önskat resultat. Det är därför nödvändigt att finna en permanent lösning för denna sektor.
Ändringsförslag 119 ARTIKEL 45
De stödsystem som avses i förordningarna (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96 och som avskaffas genom den här förordningen skall fortsätta att tillämpas på var och en av de berörda produkterna för det regleringsår för produkten i fråga som avslutas under 2008.	Det stödsystem som avses i förordning (EG) nr 2201/96 och som avskaffas genom den här förordningen skall fortsätta att tillämpas på var och en av de berörda produkterna för det regleringsår för produkten i fråga som avslutas under 2008. Det stödsystem som avses i förordning (EG) nr 2201/96 skall fortsätta att tillämpas under regleringsåren 2008/2009 och 2009/2010.
Motivering
Alla radikala ändringar i det nuvarande stödsystemet för bearbetning av citrusfrukter bör föregås av en övergångsperiod för att man skall kunna garantera industrin en progressiv anpassning till det nya systemet.
Ändringsförslag 120 BILAGA I, PUNKT 4A (ny)
	4a. Regler för förebyggande och hantering av kriser.
Ändringsförslag 121 BILAGA II, LED 3A (nytt) Bilaga VI (förordning (EG) nr 1782/2003)
	3a) I bilaga VI skall följande läggas till:
	”(Sektor): Frukter och grönsaker avsedda för bearbetning
	(Rättslig grund): Tillämpliga artiklar i förordningarna (EG) nr 2201/96 och 2202/96
	(Anmärkningar): Stödbelopp per hektar”
Motivering
Ändringen är nödvändig av tydlighetsskäl och för att klargöra tillämpningsområdet för vissa befintliga eller föreslagna åtgärder i förordning (EG) nr 1782/03.
Ändringsförslag 122 BILAGA II, LED 4A (nytt) Bilaga VIIa, led Ma (nytt) (förordning (EG) nr 1782/2003)
Parlamentets ändringar
4a. I bilaga VII skall följande punkt läggas till: ”Ma. Separat arealbidrag för tomater för bearbetning 1. De medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen 2004 eller senare skall fastställa det belopp som skall inkluderas i referensbeloppet för varje jordbrukare på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. – det belopp marknadsstöd som jordbrukaren mottagit, direkt eller indirekt, för tomater för bearbetning, – den areal som används för produktion av tomater för bearbetning, – den mängd tomater för bearbetning som produceras, under en representativ period, som omfattar ett eller flera regleringsår med början från och med det regleringsår som slutade 2004 fram till och med det regleringår som slutar 2007. Medlemsstaterna skall beräkna de stödberättigande hektar som avses i artikel 43.2 i denna förordning på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, såsom de arealer som avses i andra strecksatsen i punkt 1. 2. Om de sammanlagda belopp som fastställts enligt punkt 1 överskrider nedan fastställda tak, uttryckta i tusen euro, i en medlemsstat skall det belopp som tillfaller varje jordbrukare minskas proportionellt. (tusen euro) Bulgarien 5 394 Tjeckien 414 Cypern 274 Malta 932 Ungern 4 512 Rumänien 1 738 Polen 6 715 Slovakien 1 018”
Motivering
Ändringen är en följd av förslaget att utesluta bidragen för tomater för bearbetning ur systemet för enhetlig arealersättning för de medlemsstater som tillämpar detta system (ny artikel 143b i förordning (EG) 1782/2003). Ändringen påverkar inte budgeten, utan innebär bara en öronmärkning av redan avsatta belopp.
Ändringsförslag 123 BILAGA II, LED 5 Bilaga VIII, Spanien (förordning (EG) nr 1782/2003)
Parlamentets ändringar
2008                             4 830,954 2008                          4 868,312 2009                             4 838,536 2009                          4 875,894 2010 och följande år     4 840,413 2010 och följande år   4 877,771
Motivering
Denna ökning med 37,5 miljoner euro för Spaniens del skulle leda till en mycket mer rättvis fördelning av citrusfruktstöden mellan de olika producerande medlemsstaterna. De nuvarande bearbetningsstöden reglerar marknaden för färska produkter och fungerar så att de sämsta produkterna kan saluföras, vilket innebär att kommissionen i sitt förslag diskriminerar de producenter som är mest marknadsinriktade. Det är nödvändigt att göra en mer rättvis omfördelning av de medel som avsätts för industrialiseringen av produkter som kan användas på två sätt, såsom citrusfrukter.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

1. Frukt och grönsaker, en strategisk sektor av ekonomiska och regionala skäl samt av folkhälsoskäl

Frukt och grönsaker utgör 16,6 procent av den totala jordbruksproduktionen i EU-25. Under perioden 2003–2005 producerade EU i genomsnitt 38,3 miljoner ton frukt. De största producenterna är Italien och Spanien med en gemensam andel på över 50 procent. Under samma period producerade EU i genomsnitt 66 miljoner ton grönsaker. Italien intar här förstaplatsen (24 procent av den totala produktionen), följt av Spanien (19 procent) och Frankrike (12 procent)[1]. Bulgariens och framför allt Rumäniens anslutning till EU har ökat denna sektors betydelse sett till produktionen, som efter dessa länders anslutning har ökat med 1,1 miljoner ton varje år. EU-27 är för närvarande världens tredje största producent av frukt och grönsaker, med en andel på 8,3 procent av den totala produktionen, efter Kina (35 procent) och Indien (10 procent).

Handeln (med länder inom och utanför gemenskapen) motsvarar 32,6 procent av produktionen av färska grönsaker och 54,5 procent av produktionen av färsk frukt (exklusive tropiska frukter), vilket visar handelsutbytets växande betydelse för sektorns utveckling. Den största delen av handeln riktas mot gemenskapsmarknaden, som absorberar 86 procent av importen av grönsaker och 65 procent av importen av frukt (inbegripet citrusfrukter).

Vid sidan av frukt‑ och grönsakssektorns ekonomiska betydelse i gemenskapens jordbrukssektor som helhet är emellertid ett av sektorns kännetecken dess stora mångfald. Detta motiverar också den höga graden av flexibilitet eller subsidiaritet som återfinns i reformförslaget för den gemensamma organisationen av marknaden och som enligt föredraganden är berättigad. Man kan för det första konstatera att det finns många skilda produkter (som omfattas av gemenskapens stöd eller skydd i större eller mindre omfattning), odlingssätt (ettårig eller flerårig odling, odling i växthus m.m.) eller produktionssätt (ekologisk eller integrerad produktion m.m.). Man kan också konstatera att det finns allt fler konsumtionssätt (inom och utanför hemmen, konsumtion av färskvaror, färdigpreparerade eller bearbetade varor m.m.) och också olika sätt att saluföra produkterna (direktförsäljning, specialiserad detaljhandel, grossistförsäljning, försäljning i stora livsmedelsbutiker m.m.). Även jordbruksstrukturen varierar kraftigt beroende på det aktuella jordbrukets storlek och produktivitet, graden av specialisering, beroendet av avlönad arbetskraft eller producentorganisationer på olika nivåer samt graden av handelsintegration. Slutligen varierar den regionala betydelsen av frukt‑ och grönsaksproduktionen beroende på region, framför allt i Sydeuropa där sektorn överstiger 30 procent av den totala jordbruksproduktionen[2]. Denna omfattande regionala specialisering gör dessa regioner särskilt känsliga för kriser som påverkar inkomsterna och utgör en faktor som man måste ta särskild hänsyn till i samband med utformningen av en ny gemensam organisation av marknaden, framför allt när det gäller att underlätta nya producenters inträde på marknaden och deras möjlighet att omfattas av det samlade gårdsstödet för annan produktion som tidigare deklarerats.

Beträffande efterfrågan utgör förmodligen nedgången i konsumtionen av frukt och grönsaker i EU den mest slående trenden de senaste åren. Detta är desto mer överraskande med tanke på att vikten av en balanserad kost och den grundläggande betydelsen av sunda kostvanor för att förebygga kroniska sjukdomar är allmänt accepterade faktum. Den genomsnittliga konsumtionen av frukt och grönsaker ligger långt under WHO:s och näringsexperternas rekommendationer (cirka 400 gram per dag)[3]. Hälsorekommendationerna följs bara vissa i Medelhavsländer, som i Grekland och Italien, där medelkonsumtionen ligger på 500 gram per dag. Men även i dessa länder fortsätter stora delar av befolkningen att konsumera mindre kvantiteter frukt och grönsaker än vad som rekommenderas.

Mot bakgrund av denna utveckling kan man dra slutsatsen att de initiativ som tagits på nationell nivå och gemenskapsnivå för att främja konsumtion av frukt och grönsaker har misslyckats och bör blir föremål för en grundläggande översyn där man bör försöka att bättre rikta in sig mot målgrupperna. Det är uppenbart att konsumtionsnivån i ett land hänger samman med socialgrupp och ålder. Enligt enkäter som genomförts i alla EU‑länder är det hushållen med lägst inkomster som konsumerar minst frukt och grönsaker[4]. I många europeiska länder borde konsumtionen fördubblas om man vill nå de önskade folkhälsomålen. Kommissionen har uttryckligen framhållit att frukt och grönsaker spelar en viktig roll vid främjandet av en sund kost för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar[5]. Det är emellertid viktigt att se till att dessa lovvärda intentioner inte stannar vid ord utan omsätts i praktisk handling inom ramen för den nya gemensamma organisationen av marknaden, genom konkreta åtgärder som gör att människor inom alla samhällsskikt, framför allt ungdomar, blir intresserade av och får tillgång till dessa produkter.

2. En känslig sektor som står inför strukturproblem och som utsätts för ett ökande yttre tryck, bland annat när det gäller distribution

Trots en omfattande produktion och det faktum att EU intar en global andraplats när det gäller export (med 11 procent av det totala handelsutbytet, efter USA med 17 procent) har unionen ett underskott i handelsbalansen inom frukt‑ och grönsakssektorn. Både i fråga om konsumtionsnivå och inkomster är EU en mycket attraktiv marknad och ligger för närvarande på första plats i världen när det gäller import av frukt och grönsaker (25 procent av all import), före USA (20 procent), Japan (12 procent) och Kanada (6 procent).

EU:s import från tredjeländer visar sig utvecklas mycket snabbare än exporten, framför allt när det gäller frukt, vilket leder till en gradvis försämring av handelsbalansen. För färska grönsaker ökade underskottet i handelsbalansen från 200 miljoner euro i slutet av 90‑talet till mer än 500 miljoner euro 2005. När det gäller frukt (exklusive tropisk frukt) har underskottet ökat kraftigt under samma period och stigit från 6,5 till 8,8 miljarder euro. Detta förklaras av den ökande importen av produkter från södra halvklotet (Nya Zeeland, Sydafrika, Chile, Argentina m.fl. länder) och länderna söder om Medelhavet (bland annat Turkiet och Marocko) som omfattas av regelbundet stöd i enlighet med systemet med handelsförmåner.

Denna allt starkare yttre konkurrens inom en sektor för vilken den gemensamma organisationen av marknaden bara kan räkna med ett svagt inre stöd (4,1 procent av rubrik 1a under budgetåret 2005) och vars stabilitet i huvudsak är beroende av de faktiska ingångspriserna, bidrar till att förvärra en situation med konstant nedgång av de priser som betalas till producenterna. Detta förklaras av den kombinerade effekten av olika faktorer: Produkterna är ömtåliga och de är mycket känsliga för klimatvariationer, vilket leder till stora prissvängningar. Efterfrågan är som tidigare nämnts svag och varierar dessutom kraftigt beroende på årstid. Kostvanorna utvecklas snabbt (lunch utanför hemmet, färdiggjord mat, snabbkök m.m.) vilket gör att frukt och grönsaker i den dagliga kosten gradvis ersätts av andra produkter. Slutligen har den fortsatt ökande inre produktionen haft effekter på vissa redan mättade marknader.

De obalanser på marknaderna som blir resultatet av detta leder till sämre lönsamhet för det växande antalet jordbruk. Man kan i detta sammanhang konstatera att det är helt omöjligt att förutse och/eller reglera de regelbundet återkommande inkomstkriser som ett stort antal frukt‑ och grönsaksodlare drabbas av med hjälp av de mekanismer som ingår i den nuvarande gemensamma organisationen av marknaden. I avsaknad av det direktstöd som beviljas andra sektorer är de planerade åtgärderna på marknaden (med extremt begränsade återtagspriser) samt producentorganisationernas åtgärder inom ramen för verksamhetsprogrammen helt otillräckliga i allvarliga krissituationer.

De kriser som påverkar inkomsterna inom frukt‑ och grönsakssektorn förstärks dessutom på grund av sektorns speciella karaktär och dess grundläggande strukturella handikapp, vilket den gemensamma organisationen av marknaden inte heller kunnat bidra till att åtgärda. Bland dessa handikapp kan nämnas kostnadsökningar, främst de som uppstår på grund av de ökade kraven när det gäller spårbarhet, saluföring och arbetskraft. Till detta kan läggas det höga beroendet av avlönad arbetskraft, framför allt i samband med skörden och hanteringen efter skörden, vilket i brist på harmoniserade sociala och skattemässiga bestämmelser inom gemenskapen leder till en snedvridning av konkurrensen inom den gemensamma marknaden. Nämnas bör också en överdriven inriktning på de inre marknaderna, vilka, som redan framhållits, utsätts för ett ökande konkurrenstryck, småjordbrukens dominans, framför allt i söder och inom fruktsektorn, och slutligen – trots framstegen när det gäller att koncentrera utbudet – en fortsatt märkbar kommersiell splittring av den produktiva sektorn som gör det svårt att förhandla på lika villkor med en mycket koncentrerad distributionssektor som, genom de stora livsmedelsbutikerna och deras inköpscentraler, inte längre utgör en enkel koppling mellan producent och kund utan som styr prissättningen längs med hela kedjan.

Genom att ge sig ut för att vara den huvudsakliga garanten för konsumenternas intressen kontrollerar de stora livsmedelsbutikerna, som numera verkar på global nivå, försäljningskanalerna både innanför och utanför nations‑ och gemenskapsgränserna genom sina inköpscentraler och logistiksystem. I Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och de skandinaviska länderna står i dag de stora livsmedelsbutikerna för mellan 70 och 90 procent av detaljhandeln med frukt och grönsaker. I länderna i Sydeuropa utvecklas också de stora livsmedelsbutikerna sedan några år mycket snabbt, även om de procentuellt inte har lika stora andelar. Samma fenomen kan iakttas i de nya medlemsstaterna där etableringen av stora livsmedelsbutiker emellertid skett senare, först under 90‑talets andra hälft.

Följden av detta är att grossistförsäljningen förvandlats till ett mellanled av mindre betydelse och gradvis håller på att försvinna, att de små traditionella detaljhandlarna får allt mindre marknadsandelar och, slutligen, att producentorganisationerna utsätts för en ständig press att strikt hålla sig till leveransavtalen utan att i gengäld kunna räkna med priser som gör det möjligt att täcka kostnaderna för en produktionsökning. De stora livsmedelsbutikerna kan också tack vare sin köpkraft ändra gällande affärsmetoder genom sina krav på stora volymer, punktliga leveranser vid exakta tider, fasta kvalitetsnormer som bestämts i förväg, ett brett sortiment av många olika produkter som skall levereras enligt en alltmer utsträckt tidsplan för saluföring och slutligen garantier för tillhandahållande av ett stort antal tillhörande tjänster. För de stora livsmedelsbutikerna är frukt‑ och grönsakssektorn mycket viktig, eftersom de genom denna sektor kan tillämpa differentieringsstrategier och på så sätt styra besöksfrekvensen vid sina försäljningsställen.

Man bör i detta sammanhang framhålla skillnaderna i utveckling mellan produktionspris och konsumentpris. Priserna för frukt och grönsaker styrs i princip av de villkor som avspeglar marknadssituationen och som hänger samman med balansen mellan utbud och efterfrågan. Den bristande prisstabiliteten förklaras av klimatvillkoren under den aktuella årstiden, konkurrensen mellan olika produkter eller produktöverlappningar, den faktiska närvaron av importerade produkter och även de försäljningskampanjer som distributionskedjorna lanserar. Å andra sidan utgör priserna för jordbruksprodukter en allt mindre andel av de samlade produktionskostnaderna för den slutprodukt som erbjuds till försäljning. Kostnaderna för bearbetning, saluföring och distribution får allt större betydelse, vilket delvis förklarar det konstaterat svaga sambandet mellan de sammanställda uppgifterna. Det faktum att detaljhandelspriserna på frukt och grönsaker fortsätter att öka förstärker naturligtvis intrycket av att frukt och grönsaker är dyra produkter som hushållen därför i första hand drar in på när familjens köpkraft förändras. Denna utveckling är mindre påtaglig på de mest mogna nationella marknaderna och gäller inte heller de nya medlemsstaterna, där nivån på konsumtionen av frukt och grönsaker initialt är mycket låg, och där man kan se en ständigt ökande efterfrågan och import (framför allt i fråga om citrusfrukter som inte produceras dessa länder).

3. Förslaget till reform av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker samt föredragandens ståndpunkt

Europaparlamentet antog nyligen två resolutioner om sektorn för frukt och grönsaker på grundval av två rapporter från kommissionen till rådet och Europaparlamentet[6]: Den första, som antogs den 3 maj 2005, gällde förenklingen av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker[7] och den andra, som antogs den 12 oktober 2006, gällde situationen inom sektorn för bär och körsbär avsedda för bearbetning[8]. Kommissionens lagstiftningsförslag innebär emellertid långt ifrån en förenkling av den gemensamma organisationen av marknaden, vilket man inledningsvis hade kunnat tro.

–         Enligt förslaget förstärks systemet till förmån för producentorganisationerna, som kommer att utgöra den hårda kärnan i den nya gemensamma organisationen av marknaden, både när det gäller förvaltningen av utbudet och marknadsföringen. Dessa organisationer kommer att ha allt ansvar för den framtida regleringen av marknaden. De kommer också att kunna införa nya instrument för krishantering i sina verksamhetsprogram.

–         Allt nuvarande stöd till bearbetade produkter kommer att integreras i ett system med samlat gårdsstöd, vilket emellertid inte utesluter att mark där frukt och grönsaker odlas kommer att kunna betraktas som stödberättigande och sålunda kunna omfattas av stödrättigheter.

–         Miljöaspekterna betonas inom den gemensamma organisationen av marknaden genom införandet av ett samlat gårdsstöd, vilket möjliggör tillämpning av tvärvillkor samt en förstärkning av miljövänliga jordbruksmetoder inom ramen för verksamhetsprogrammen.

–         Slutligen innehåller förslaget ett åtagande om att uppmuntra konsumtion av frukt och grönsaker, framför allt bland barn och ungdomar, för att man skall kunna förbättra kostvanorna och följa WHO:s kostrekommendationer i syfte att minska riskerna för kroniska sjukdomar.

Den nya gemensamma organisationen av marknaden baseras dessutom på fyra principer: a) budgetneutralitet i förhållande till tidigare budgetar, dvs. de nuvarande låga anslagen kommer i stort sett inte att höjas, b) maximal flexibilitet eller subsidiaritet när det gäller förvaltning, vilket innebär att medlemsstaterna kan fatta de slutliga besluten i en rad frågor och på så sätt anpassa den nya stödramen till sina strukturella förutsättningar, c) integration av de nya medlemsstaterna genom att det blir möjligt att införa särskilda anpassningsåtgärder med hänsyn till produktionsförutsättningarna, och d) även om ingen förändring skett av den gemensamma organisationen av marknaden när det gäller de yttre förbindelserna, en förstärkning av EU:s förhandlingsposition, bland annat i de pågående WTO‑förhandlingarna, genom en avsevärd minskning av åtgärder inom kategorin ”gult” till förmån för kategorin ”grönt” inom ramen för kapitlet om interna stödåtgärder samt ett fullständigt avskaffande av bidragen (som redan minskats kraftigt) inom kapitlet exportbefrämjande åtgärder.

Kommissionens förslag utgör enligt föredragandens uppfattning en godtagbar utgångspunkt som emellertid kan korrigeras och förbättras i vissa avseenden. Några allmänna principer bör till exempel nyanseras och ett antal ändringsförslag läggas fram till lagtexten. Eftersom motiveringarna till respektive ändringsförslag ger de förklaringar som behövs, räcker det att här ange de viktigaste riktlinjerna för de föreslagna ändringarna.

a) Budgetneutralitet: Budgeten för den gemensamma organisationen av marknaden har höjts något, med 20 miljoner euro, i syfte att införliva det särskilda arealstödet för körsbär och bär i enlighet med parlamentets resolution av den 12 oktober 2006. Föredraganden anser att denna höjning är fullt motiverad om man beaktar de låga anslagen till frukt‑ och grönsakssektorn i förhållande till dess produktionsvärde. Den nya höjningen har inte räknats in i förväg med hänsyn till att varje förändring skulle skada övriga EU‑producenter, för vilka fasta gränser fastställts i budgetramen för 2007–2013. Däremot är det inte uteslutet att använda en del av den nationella reserv som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003 inom ett tak på 0,5 procent, om medlemsstaterna skulle överväga att höja anslagen.

b) Det särskilda stödet till nya medlemsstater: Förutom stödet till körsbär och bär, som enbart kommer att beröra de nya medlemsstaterna, har särskilda bestämmelser införts om erkännande av producentorganisationerna i dessa länder.

c) Tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd inom frukt‑ och grönsakssektorn: Med tanke på risken för obalanser på marknaderna samt frukt‑ och grönsakssektorns struktur är det synnerligen viktigt att behålla det nuvarande systemet för de skiften där frukt och grönsaker odlas och där man enligt EG‑domstolens senaste rättspraxis inte kan bedriva någon annan jordbruksverksamhet så länge någon exakt bedömning inte skett av de eventuella följderna av ett sådant beslut. När det gäller stödet till bearbetad frukt och bearbetade grönsaker anser fördraganden likaså att det är nödvändigt att se till att medlemsstaterna inför ett arealstöd för dessa produkter i likhet med det som ges till odling av nötter, mot bakgrund av att det handlar om produktion för ett dubbelt ändamål samt med tanke på risken för en omfattande produktionsnedläggning i händelse av en fullständig frikoppling av stödet från produktionen. Föredraganden anser att detta nya stöd, som i omfattning skulle vara jämförbart med det som nu ges till bearbetning, skulle göra det möjligt att skydda industrin mot alla avbrott i försörjningen. Det skulle också innebära att man uppfyller WTO:s krav i den meningen att en sådan stödåtgärd skulle främja frikopplingen och ingå i kategorin ”blått”.

d) Verksamhetsprogrammen: Föredraganden har lagt fram flera ändringsförslag av teknisk karaktär i linje med principen om subsidiaritet inom förvaltningen. Detta gör att tröskeln kan höjas till 6 procent av värdet av den saluförda produktionen när det gäller producentorganisationer som tidigare erhållit stöd i syfte att garantera likvärdiga bidragsnivåer och främja en koncentration av utbudet, vilket är ett grundläggande mål för den nya gemensamma organisationen av marknaden. Budgetarna föreslås också förstärkas genom en 60‑procentig höjning av gemenskapens bidrag till driftsfonderna. Slutligen föreslås en skärpning av de bestämmelser som skall förhindra dubbelfinansiering via programmen för landsbygdsutveckling och verksamhetsprogrammen.

e) Riskhantering: Även om det kan förefalla lämpligt att producentorganisationerna själva tar ansvaret för riskhanteringen genom sina verksamhetsprogram, har vissa befogenheter överförts till de senare, till exempel marknadsföring och kommunikation samt utbildning som redan utgör allmänna mål för verksamhetsprogrammen och som bör få en permanent, inte tillfällig karaktär. Medlemsstaterna skall dessutom kunna inrätta en säkerhetsfond i händelse av svåra kriser som alla producenter skall kunna vända sig till, oavsett om de är medlemmar i en producentorganisation eller inte. Denna fond skall, vilket framhållits tidigare, delvis kunna finansieras inom ett tak på 0,5 procent genom de belopp som ingår i den nationella reserv som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003.

• [1]  Uppgifter från Europeiska kommissionen, ”Major Features of the sector of fresh fruits and vegetables in UE”, april 2006.
• [2]  I Algarve (Portugal); i Andalusien, på Kanarieöarna, i den autonoma regionen Valencia, i Murcia och Rioja (Spanien); på Korsika, i Languedoc‑Roussillon och Provence‑Alpes‑Côte d'Azur (Frankrike), i praktiskt taget hela södra Italien (Sicilien, Sardinien, Kalabrien, Basilicata, Apulien, Campania, Lazio och Abruzzo), i hela regionen Borsod‑Abaúj‑Zemplen (Ungern), i Kent och Lincolnshire (Storbritannien), i Sydholland (Nederländerna) och slutligen i hela Grekland samt på Cypern och Malta.
• [3]  Ross, G., Johannsson, L., Kasmel, A. m.fl. (2001): Disparities in vegetable and fruits consumption: European cases from the North and the South. Public Health Nutrition, 4:35–43; WHO (2003): Diet, Nutrition and the prevention of Chronic Diseases. Report of a Joint WHO/FAO Expert Consultation. Genève, WHO Technical Report Series 916.
• [4]  National Institute of Public Health (1999): Disparities in food habits, review of research in 15 European Countries. Helsingfors, Finland.
• [5]  Europeiska kommissionens grönbok ”Främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”, KOM(2005)0637, 8.12.2005.
• [6]  KOM(2004)0549, 10.8.2004 och KOM(2006)0345, 28.6.2006.
• [7]  Resolution P6_TA(2005)0714 av den 3 maj 2005, på grundval av initiativbetänkandet 2004/2193(INI) / A6‑0121/2005.
• [8]  Resolution P6_TA‑PROV(2006)0420 av den 12 oktober 2006, på grundval av initiativbetänkandet 2004/2193(INI).

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (7.5.2007)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar
(KOM(2007)0017 – C6‑0075/2007 – 2007/0012(CNS))

Föredragande: Béla Glattfelder

KORTFATTAD MOTIVERING

Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker kommer vid en lämplig tidpunkt, mer än tio år efter den senaste översynen, och parallellt med en rad viktiga händelser, såsom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken under 2003 och 2004, de pågående förhandlingarna om Doha-utvecklingsagendan och genomförandet av EU:s budgetram för 2007–2013.

Föredraganden stöder överlag kommissionens förslag, som bland annat syftar till att göra producentorganisationerna mer effektiva och attraktiva så att sektorns konkurrenskraft stärks.

När det gäller aspekter som rör den internationella handeln (ingångsprissystem, tullkvoter, tröskelvolymer) har kommissionen valt att inte röra den nuvarande rättsliga ramen ”med tanke på att WTO‑förhandlingar fortfarande pågår och att utgången är oviss”. Man har dock föreslagit att samtliga exportbidrag skall avskaffas inom denna sektor eftersom deras roll och ekonomiska inflytande skall ha minskat.

Föredraganden instämmer med att ”handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar” (skäl 23 i förslaget) när det gäller frukt och grönsaker. I en situation som kännetecknas av ett betydande underskott i den internationella handeln inom denna sektor, ökad konkurrens från tredjeländer i EU och på världsmarknaderna och en urholkning av gemenskapspreferensen i och med tillämpningen av frihandelsavtal skulle det emellertid vara olämpligt för EU att gå längre än dessa befintliga skyldigheter.

Det första ändringsförslaget syftar till att stärka EU:s kapacitet att bemöta kriser som orsakas av en alltför stor importkonkurrens genom att underlätta användningen av den särskilda skyddsklausulen i artikel 31. Föredraganden föreslår därför man skall stryka vissa villkor som inte föreskrivs i artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk.

Det andra ändringsförslaget syftar helt enkelt till att behålla möjligheten att vid behov bevilja exportbidrag inom frukt- och grönsakssektorn så länge EU inte har gjort något fast (dvs. formellt och ovillkorligt) åtagande inom ramen för WTO att avskaffa sådana bidrag.

Ur ekonomisk synvinkel invänder föredraganden mot kommissionens påstående att sådana bidrag inte längre behövs. Med tanke på den intensiva konkurrensen på världsmarknaderna inom denna sektor och det faktum att flera andra betydande aktörer fortsätter att använda sig av sådant eller andra sorters stöd kan allt, även ett mycket litet, stöd till EU-aktörer vara avgörande.

Men föredraganden oroar sig framför allt för att ett sådant unilateralt och förhastat avskaffande av exportbidrag kan sända fel signaler till våra förhandlingspartner i WTO och bekräfta deras tendens att ta ett eventuellt avskaffande av alla EU-exportbidrag för givet samt anser att detta strider mot parallellitetsprincipen (avskaffandet av andra typer av stöd) i ministerförklaringen från Hong Kong, som ännu inte har omsatts i praktiken.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 28A (nytt)
	(28a) Processen för att på gemenskapsnivå samordna förhandlingarna om växtskyddsprotokoll med tredjeländer för export av frukt och grönsaker bör stödjas.
Motivering
Trots de ansträngningar som gjorts hittills på multilateral nivå (WTO) och inom ramen för bilaterala avtal (Mexiko, Chile, Medelhavsländerna m.m.) har man ännu inte löst frågan om hinder för växtskyddsmedel när det gäller gemenskapens jordbruksexporter. De enda som för närvarande har behörighet att föra förhandlingar om växtskyddsprotokoll är EU‑medlemsstaternas nationella myndigheter. Det vore lämpligt att låta kommissionen föra sådana förhandlingar i samordning med medlemsstaterna.
Ändringsförslag 2 SKÄL 28B (nytt)
	(28b) Exportbidragen bör i detta skede behållas, eftersom de fortfarande är ett viktigt instrument för att öka gemenskapens export av frukt och grönsaker till vissa tredjeländer.
Motivering
Exportbidrag och återtag är de två instrument som används för att förvalta den befintliga gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker. Om exportbidragen fullständigt och omedelbart avskaffas kan de lokala marknaderna för vissa frukter och grönsaker destabiliseras. Man bör därför vara försiktig och framför allt invänta slutsatserna av konsekvensbeskrivningen i detta ärende, som förväntas bli klar i slutet av 2007.
Ändringsförslag 3 ARTIKEL 31, PUNKT 2
2. Tilläggstullar skall inte tillämpas om importen sannolikt inte kommer att skapa störningar på gemenskapsmarknaden, eller om effekterna inte skulle stå i proportion till det avsedda målet.	utgår
Motivering
Article 31 of the proposal – just like Article 33 of Regulation (EC) No 2200/96 – provides for a Special Safeguard Clause (SSG) in accordance with Article 5 of the Agreement on agriculture concluded in the framework of the Uruguay Round of multilateral trade negotiations. Paragraph 2, however, goes beyond the conditions provided for under this Agreement and makes the activation of the SSG unduly difficult. The vulnerability of certain produces in the fruit and vegetables sector to crises induced by excessive competition from imports justifies that the EU make full use of the protection possibilities under WTO rules without providing for additional conditions.
Ändringsförslag 4 AVDELNING V, KAPITEL III, AVSNITT IIA (nytt), ARTIKEL 37A (ny)
	AVSNITT IIA
	EXPORTBIDRAG
	Artikel 37a
	Fastställande och beviljande av exportbidrag
	1. I den utsträckning det är nödvändigt för att möjliggöra ekonomiskt betydande export av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96, på grundval av priserna på dessa produkter på den internationella marknaden och inom de gränser som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget, får skillnaden mellan dessa priser och de priser som gäller inom gemenskapen täckas genom ett exportbidrag.
	2. Beträffande tilldelningen av de kvantiteter som får exporteras med bidrag skall den metod fastställas som
	a) är bäst anpassad för produktens beskaffenhet och förhållandena på marknaden i fråga, och som medger en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga resurser och som tar hänsyn till effektiviteten och exportstrukturen i gemenskapen, utan att medföra särbehandling mellan små och stora aktörer,
	b) är minst betungande för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven,
	c) undviker varje form av särbehandling av de berörda aktörerna.
	3. Bidraget skall vara detsamma inom hela gemenskapen.
	Om förhållandena inom den internationella handeln eller särskilda krav på vissa marknader gör det nödvändigt får exportbidraget för en bestämd produkt differentieras i förhållande till produktens destination.
	Bidragen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96. Detta skall ske regelbundet.
	De bidrag som fastställs regelbundet får, om så är nödvändigt, ändras under perioden av kommissionen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.
	4. När bidragsbeloppen fastställs skall följande beaktas:
	a) Situationen och den troliga utvecklingen när det gäller
	– priserna och tillgången på frukt och grönsaker på gemenskapsmarknaden,
	– priserna på frukt och grönsaker på den internationella marknaden.
	b) Kostnader för saluföring och minsta kostnader för transport från gemenskapens marknader till hamnar eller andra exportplatser inom gemenskapen samt kostnader för tillträde till bestämmelseländerna.
	c) Den ekonomiska betydelsen av den planerade exporten.
	d) De gränser som följer av de avtal som slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget.
	5. De priser som gäller på gemenskapsmarknaden som avses i punkt 1 skall fastställas med hänsyn till de priser som visar sig vara mest gynnsamma i exportsyfte.
	De priser som gäller inom den internationella handeln som avses i punkt 1 skall fastställas med hänsyn till
	a) de priser som noteras på marknaderna i tredjeländer,
	b) de priser i tredjeländer som är mest gynnsamma vid import från andra tredjeländer,
	c) konstaterade produktionspriser i exporterande tredjeländer,
	d) anbudspriserna fritt gemenskapens gräns.
	6. Exportbidrag skall beviljas endast på begäran och mot uppvisande av vederbörlig exportlicens.
	7. Bidragsbeloppet skall vara det som gäller den dag då ansökan om exportlicens lämnas in och, i fråga om differentierat bidrag, det som gäller den dagen
	a) för den destination som anges i licensen, eller
	b) för den verkliga destinationen om denna är en annan än den som anges i licensen. I sådana fall får det tillämpliga beloppet inte överskrida det belopp som är tillämpligt för den destination som anges i licensen.
	I syfte att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt får lämpliga åtgärder vidtas.
	8. I enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96 får undantag göras från punkterna 6 och 7 när det gäller de produkter som avses i artikel 1.2 och som omfattas av bidrag inom ramen för åtgärder avseende livsmedelsbistånd.
	9. Exportbidraget skall utbetalas vid uppvisande av bevis för följande:
	– Produkterna har exporterats från gemenskapen.
	– Produkterna har sitt ursprung i gemenskapen.
	– Vid differentierat exportbidrag, att produkterna har nått den destination som anges på exportlicensen eller en annan destination för vilken exportbidrag har fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7 b. Undantag från denna bestämmelse får dock fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96, förutsatt att det fastställs villkor för att motsvarande garantier lämnas.
	10. Iakttagande av de kvantitetsbegränsningar som följer av de avtal som har slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget skall säkerställas på grundval av exportlicenser som utfärdas för däri angivna referensperioder och som är tillämpliga på de berörda produkterna.
	Vad gäller iakttagande av de skyldigheter som följer av de avtal som har slutits inom ramen för handelsförhandlingarna i Uruguayrundan skall exportlicensernas giltighet inte påverkas av att en referensperiod upphör.
	11. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel, inbegripet bestämmelser om omfördelning av kvantiteter som får exporteras och som inte har tilldelats eller utnyttjats, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96.
Motivering
Även om det finns vissa (mindre) budgetskäl till att avskaffa exportbidrag inom sektorn för frukt och grönsaker verkar ett sådant unilateralt och förhastat avskaffande ur politisk och ekonomisk synvinkel olämpligt med tanke på det nuvarande läget i WTO-förhandlingarna. Detta ändringsförslag syftar till att utöka tillämpningen av exportbidragssystemet, i enlighet med vad som anges i artikel 35 i förordning (EG) nr 2200/96, tills man i Doha‑utvecklingsagendan har kommit fram till ett slutresultat som motiverar avskaffandet.
Ändringsförslag 5 ARTIKEL 40, LED 1 Artikel 1, punkt 2, tabell, rad 21a (ny) (förordning (EG) nr 2200/96)
	0813 20 00 Plommon
Or. fr
Motivering
Plommonet kännetecknas av att det bearbetas i två etapper: det torkas av producenten och bearbetas av bearbetaren. Den torkade jordbruksprodukten har samma tullnomenklaturnummer som det bearbetade plommonet.
Om det inte införs en särskild hänvisning i förordning (EG) nr 2200/96 omfattas inte plommon, som jordbruksprodukt, av bestämmelserna om handelsnormer, producentorganisationer, yrkesorganisationer m.m.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker
Referensnummer	KOM(2007)0017 – C6-0075/2007 – 2007/0012(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	INTA 13.3.2007
Föredragande av yttrande        Utnämning	Béla Glattfelder 28.2.2007
Behandling i utskott	21.3.2007		11.4.2007
Antagande	7.5.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	8 6 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Eugenijus Maldeikis, Margrietus van den Berg
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Brian Simpson

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker
Referensnummer	KOM(2007)0017 – C6-0075/2007 – 2007/0012(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	16.2.2007
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 13.3.2007
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	INTA 13.3.2007
Föredragande        Utnämning	María Isabel Salinas García 5.4.2004
Behandling i utskott	21.3.2007		11.4.2007	8.5.2007
Antagande	8.5.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Peter Baco, Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Dumitru Gheorghe Mircea Coşea, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Atilla Béla Ladislau Kelemen, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Véronique Mathieu, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Radu Podgorean, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Witold Tomczak, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alejandro Cercas, Hynek Fajmon, Ilda Figueiredo, Gábor Harangozó, Jan Mulder, James Nicholson, Zdzisław Zbigniew Podkański, Teresa Riera Madurell, Armando Veneto
Ingivande	14.5.2007