BETÄNKANDE om hållbara transporter för ett rörligt Europa
15.5.2007 - (2006/2227(INI))
Utskottet för transport och turism
Föredragande: Etelka Barsi‑Pataky
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om hållbara transporter för ett rörligt Europa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU‑kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken (KOM(2006)0314),
– med beaktande av det finländska ordförandeskapets sammanställning av halvtidsöversynen av EU‑kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken, vilken avspeglar diskussionen i rådet (transport) av den 12 oktober 2006 (rådets nummer 13847/06 TRANS 257),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0190/2007), och av följande skäl:
A. Meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU‑kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken” har offentliggjorts, och Europaparlamentet välkomnar att det, efter ett omfattande samråd med inblandning av berörda parter, är baserat på en aktuell infallsvinkel och är i linje med Lissabonmålen som faller inom ramen för EU:s hållbara utveckling.
B. Parlamentet erkänner bedrifterna inom vissa områden av europeisk transportpolitik och betonar vikten av fortsatta ansträngningar, såsom:
– genomförande av den inre marknaden för transporttjänster genom sammankoppling av infrastrukturnäten, drivande av politiska strategier för att främja driftskompatibiliteten, säkerställande av tillgången till denna marknad i syfte att garantera den nödvändiga gränsöverskridande genomträngligheten samt tillämpning av särskilda åtgärder för att lindra de geografiska nackdelarna för de yttersta randområdena och för länder vid unionens externa gränser,
– garanterande av ökad sammanhållning mellan medborgarna genom transportpolitiska och andra verktyg,
– åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna av transportsektorn,
– kontinuerlig granskning och fortsatt utveckling av säkerheten, med beaktande av dess socioekonomiska betydelse, inom alla transportsätt (luftfart, sjöfart, inlandssjöfart, järnvägar och vägar),
– ansträngningar för att höja kvaliteten på tjänster och skydda konsumenterna inom alla transportsätt, i syfte att uppfylla målet om att skapa en inre marknad,
– garanterande av passagerarnas grundläggande rättigheter, inte minst genom att säkerställa en samhällsomfattande tjänst i samarbete med medlemsstaterna,
– effektivt genomförande av arbetsförhållanden.
C. Europaparlamentet betonar att följande nya utmaningar måste mötas genom EU:s transportpolitik:
– Efterfrågan på transport ökar snabbare än förväntat, och har växt starkare än BNP.
– Den europeiska ekonomins konkurrenskraft behöver mer än någonsin tidigare ett effektivt, väl fungerande, hållbart transportsystem, där transporter bör betraktas som en del av den europeiska tillväxten och konkurrenskraften.
– Nya utmaningar när det gäller ett integrerat europeiskt transportsystem uppstod på grund av den senaste utvidgningen.
– Växthusgasernas negativa inverkan på klimatförändringarna har ökat, inte minst med tanke på sektorns bidrag till klimatförändringarna.
– Energipriser, särskilt för de fossila bränslen som används för transporter, fortsätter att stiga.
– Potentialen hos innovationer och ny teknik har ökat väsentligt.
– Nya uppgifter uppstod även på grund av globaliseringen.
– Säkerhet och skydd av infrastrukturen mot terroristattacker blir allt viktigare.
– Problem inom transportsektorn, vilka hänför sig till kriminalitet i anslutning till transporter och organiserade stölder av nyttoford och deras last, har ökat.
– I storstäderna blir det allt svårare att få gods- och persontrafiken att fungera smidigt.
D. Transportindustrin står för omkring 7 procent av Europas BNP och transportintäkterna har konsekvent gått upp. Parlamentet betonar att effektiva transporter inte endast bidrar till ekonomisk tillväxt utan även är mycket viktiga för investeringar i tillgänglig teknik som är kommersiellt gångbar och ekonomiskt hållbar. Trafikstockningarna har ökat och kostar EU omkring 1 procent av BNP och transportindustrin genererar omkring 5 procent av arbetstillfällena, vilket innebär att över 10 miljoner människor är anställda inom transportrelaterade sektorer. I detta sammanhang erbjuder halvtidsöversynen Europaparlamentet en möjlighet att formulera målen för EU:s transportpolitik på ett mer uttryckligt, otvetydigt och målinriktat sätt, i syfte att uppnå hållbar rörlighet.
1. Europaparlamentet betonar behovet av pragmatisk och samverkande sammankoppling inom transportområdet och inom andra nationella och europeiska politikområden såsom energi, miljö och innovation. Parlamentet betonar att dessa politikområden också måste omfatta kraven på klimatskydd och anser att man endast genom ett integrerat tillvägagångssätt kan uppnå positiva resultat när det gäller att minska antalet skadade och förolyckade, minska utsläppen och förbättra säkerheten och miljön, såsom exempelvis fastställdes av högnivågruppen om den europeiska bilindustrin (CARS 21 – Competitive Automotive Regulatory for the 21st Century). Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla medborgarna målinriktad information i deras egenskap av transportbrukare och att uppmuntra dem till ett mera ansvarsfullt beteende. Parlamentet föreslår att transportpolitiken skall införlivas fullt ut i Lissabonstrategin och att den skall beaktas i den bedömning och de rekommendationer som medlemsstaterna årligen lägger fram i de nationella planerna som metod för att mäta och jämföra framsteg.
2. Europaparlamentet instämmer helt i att gemenskapens lagstiftning – i linje med principen om bättre lagstiftning och subsidiaritetsprincipen – bör vara inriktad på nya områden som stadstrafik, där lagstiftningen är nödvändig, och politiska åtgärder bör endast vidtas på EU‑nivå när det skulle medföra ett tydligt mervärde i stället för den överdrivna byråkrati som genereras av 27 nationella rättssystem avseende samma fråga och uppmanar samtidigt kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa genomförandet och genomdrivandet av EU:s befintliga transportlagstiftning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att regelbundet övervaka situationen för att bedöma om åtgärderna för att uppnå målen är effektiva, och i förekommande fall att vidta korrigerande åtgärder.
3. Europaparlamentet beklagar villkoren för rådets genomförande av EU:s transportpolitik och insisterar ihärdigt på en snabbare beslutsgång inom ramen för lagstiftningsförfarandet och om ett snabbare och bättre samordnat införlivande i nationell lagstiftning. Kommissionen uppmanas att vidta alla åtgärder för att garantera detta.
4. Europaparlamentet konstaterar att gemenskapens medel för finansiering av transeuropeiska transportprojekt fortfarande är begränsade och det verkliga mervärdet hos det transeuropeiska transportprogrammet endast kan uppnås om hela nätet byggs ut. Parlamentet betonar finansieringen av infrastruktur (särskilt i de fall där trafikstockningsproblemen är betydande), gränsöverskridande sträckor och knutpunkter. Parlamentet anser att framstegen med de prioriterade investeringarna är långsammare än förväntat. Parlamentet betonar att de viktigaste projekten inom det transeuropeiska transportnätet – vilka övervakas av samordnarna – måste väljas utifrån sin ekonomiska genomförbarhet och, i synnerhet, den ekonomiska viljan hos de berörda medlemsstaterna och deras regioner och vidare utifrån nivån av operationell genomförbarhet och framstegen för deras tekniska planering för att på så sätt garantera att avsiktsförklaringarna förverkligas i praktiken i de investeringstidtabeller som skall införlivas i medlemsstaternas ekonomiska lagstiftning. Parlamentet anser att dessa projekt bör ge ett bevisat ”paneuropeiskt mervärde” genom att ett verkligt sammankopplat och driftskompatibelt transeuropeiskt transportnät inrättas för att undvika att skapa ett lapptäcke av nationella nät.
5. Europaparlamentet betonar att det finns en betydande risk för EU:s ekonomiska tillväxt av fortsatt ekonomisk passivitet när det gäller infrastrukturen och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en eventuell utvidgning av nya alternativa och innovativa finansieringssätt – och samtidigt beakta betänkandet om framtiden för Europeiska unionens egna resurser – och extra resurser för transport och även de relaterade undersökningarna, under översynen av EU:s sjuåriga budget 2008. Parlamentet betonar att det handlar om att hitta av finansieringskällor för investeringar i transport, och inte minst om rättvisa avgifter – enligt principen om att användaren skall betala och förmågan att tillämpa principen om att förorenaren skall betala – under förutsättning att inkomsterna återinvesteras i transportsektorn. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna tillsammans bör utreda de långsiktiga finansiella problemen i anslutning till utbyggnaden och driften av hela det transeuropeiska transportnätet och ta hänsyn till att utbyggnaden kräver minst två finansieringsperioder på sju år och att den nya infrastrukturens livstid är åtminstone några årtionden.
6. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av garantifonden men väntar sig fler initiativ som detta, särskilt när de offentlig-privata partnerskapen – inom en ordentlig rättslig ram – kan spela en roll i finansieringen men inte är entydigt genomförbara ekonomiskt och finansiellt sett. Parlamentet betonar Europeiska investeringsbankens (EIB) roll, vilken emellertid måste göras förenlig med de europeiska bank- och finansieringssystemens större deltagande i infrastruktur- och transportprojekt.
7. Europaparlamentet påpekar att unionens geografiska utvidgning orsakade en betydande ökning av mångfalden, och på grund av denna bör djupgående konsekvensanalyser göra unionen medveten – före lagstiftningen – om de möjliga effekterna på varje medlemsstat, särskilt de nya medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar institutionerna och medlemsstaterna att göra sitt bästa för att till fullo utnyttja sådana fonder som hänför sig till utvecklingen av transporter och anser att kvalitativa framsteg kan göras med hjälp av sammodalitet och intelligent transport där det finns en brist på kapacitet och infrastruktur.
8. Europaparlamentet godtar att följa en mer realistisk väg än tidigare, att använda den begränsade kapaciteten mer optimerat och betonar vikten av en effektiv och innovativ användning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination. Parlamentet betonar att utvecklingen av sammodalitet bör vara i linje med en minskning av transporternas inverkan på miljön. Parlamentet konstaterar att varje transportsätt bör utvecklas självständigt enligt motsvarande miljönormer, stå för sina egna kostnader och därmed förbättra rörligheten genom att samtliga transportsätt effektiviseras. Parlamentet betonar att sammodalitet möjliggör uppnåendet av ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurser genom förvaltning av rörlighet inom transportlogistiken och genom den intermodala sammankopplingen mellan de olika transportsätten, vilket kunde minska trafiken samtidigt som överkapaciteten gynnar hela systemet.
9. Europaparlamentet framhåller att ett påskyndat genomförande av det transeuropeiska transportnätet är det främsta sättet att skapa förutsättningar för bättre sammodalitet. Parlamentet konstaterar att på olika marknader är bytet av transportslag mycket viktigt för att minska transporternas miljöeffekter och en måttlig övergång till ett annat transportslag kan minska trafikstockningarna. Parlamentet understryker att en övergång till mera miljövänliga transportsätt, exempelvis järnväg, bussar och turistbussar, sjötransport och inlandssjöfart, bör uppnås och man skall fortsätta att satsa på de transportsätt vars andel ännu är låg, vilket innebär att de har en stor potential.
10. Samtidigt som Europaparlamentet fortsätter att fullborda TEN-T-projekten (de transeuropeiska transportnäten) påpekar det att de konventionella åtgärderna börjar nå sin gräns. Parlamentet betonar därför potentialen hos intelligenta transportsystem, tekniska innovationer och investeringar i telematik i syfte att förbättra trafikeffektiviteten, minska trafikstockningarna och förbättra säkerheten och miljöresultaten. Parlamentet påpekar att fördelarna med intelligenta system och tekniska innovationer (SESAR, ERTMS, flodinformationstjänst, Galileo osv.) bör realiseras samt betonar att huvuduppgiften – för både gemenskapen och industrin – är att stödja marknaden för nya innovativa lösningar och skapa en lämplig rättslig och teknisk miljö, inbegripet underlättande av tillämpningen av den nya tekniken genom offentliga upphandlingar.
11. Europaparlamentet noterar att nya utmaningar har uppstått som en följd av globaliseringen av logistiken, som är ett nyckelelement för konkurrenskraften för EU:s ekonomi samt betonar att EU:s transportpolitik bör integrera logistik med utveckling och integrering av hamnar och med utarbetande av logistikplattformar. Parlamentet stöder utvecklingen av en ramstrategi för varutransport, samt befrämjar multimodala logistiska lösningar och det europeiska modulsystemet, infrastruktursammankopplingar och avancerad informationsteknik. Parlamentet stöder utvecklingen av en ramstrategi för godstransporter i Europa och anser att en sådan strategi bör grunda sig på att godstransporter i grunden är ren affärsverksamhet, och att regleringen därför måste begränsas till att skapa lämpliga ramvillkor för en effektiv godstransport.
12. Europaparlamentet understryker behovet av samarbete och EU-avtal med enskilda tredjeländer och inom ramen för internationella organisationer på området för transport, energi, miljö och säkerhet samt uttrycker sin önskan att vara väsentligt involverat i dessa förhandlingar och avtal.
13. Europaparlamentet välkomnar planerna i arbetsboken för de kommande åren och
– betonar betydelsen av den europeiska sjöfartspolitiken och särskilt den integrerade sjötransportstrategin tillsammans med en hamnpolitik, som bör falla inom fördragets tillämpningsområde,
– betonar betydelsen av projekten inom ramen för ”Motorvägar till sjöss”,
– understryker vidareutvecklingen av flygtransportområdet, inbegripet utsläppshandeln, och stöder framstegen med projektet SESAR (det europeiska systemet för flygledningstjänsten),
– påpekar att ett gemensamt övergripandet koncept på europeisk nivå för utveckling av flygplatser är nödvändigt för att undvika en olämplig fördelning av medel,
– stöder fortsättningen av Marco Polo-programmet,
– betonar att Galileoprogrammet och ERTMS (det europeiska tågledningssystemet) bör trappas upp,
– stöder framstegen med projekten eSafety och RFID (radiofrekvensidentifikation),
– stöder framstegen med projektet Naiades (främjande av transport på inre vattenvägar) och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram förslag till genomförandet av de tillkännagivna åtgärderna i denna handlingsplan och stöder framstegen med RIS (flodtrafikinformationstjänsterna),
– begär av kommissionen under 2008 en allmänt tillämplig, öppen och lättförståelig modell för uppskattning av externa kostnader, vilken skall tjäna som grund för framtida beräkningar av infrastrukturavgifter; modellen skall åtföljas av en konsekvensanalys av internaliseringen av de externa kostnaderna för alla transportsätt och en strategi för genomförandet av modellen för alla transportsätt,
– uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att fullt ut genomföra direktiv 2004/52/EG om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen och uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om genomförandet av detta direktiv före utgången av 2007,
– begär att en genomförbarhetsundersökningen – i linje med betänkandet om framtiden för EU:s egna resurser – skall göras för att garantera en säker och hållbar finansiering,
– betonar att vid genomförandet av det sjunde ramprogrammet skall man prioritera projekt och program som berör intelligenta transportsystem och logistik, inbegripet vägtrafiksäkerhet, stadstrafik och miljövänlig motorteknik,
– begär att EU‑omfattande standarder för kvalitet och driftskompatibilitet för biobränslen garanteras,
– understryker behovet av planen för energieffektivitet,
– betonar betydelsen av en grönboken om stadstrafik och hoppas att särskilda medel skall tillhandahållas för att få kollektivtrafiken i städerna att integreras med olika transportsätt, utveckla systemen för trafikstyrning och skapa villkor som gör det möjligt att belöna användarnas val av alternativa transportsätt,
– understryker betydelsen av att vidta ytterligare åtgärder för att främja hållbara transporter i bergsområden och tätbebyggda områden, som en följd av att rådet (transport) undertecknade Alpkonventionens transportprotokoll den 11 december 2006,
– föreslår att en grönbok om turism läggs fram och att en särskild konsekvensanalys av sådan lagstiftning som klart påverkar turismen i Europa genomförs.
14. Europaparlamentet framhåller att transportpolitiken i ett återförenat Europa har stått och står fortsättningsvis inför nya utmaningar. Parlamentet betonar att det vid halvtidsöversynen av vitboken om transportpolitik från 2001 varken slagits fast några långsiktiga mål eller getts några lösningar för ett integrerat tillvägagångssätt avseende unionens framtida transportpolitik. Av den anledningen uppmanar parlamentet kommissionen att utan dröjsmål börja utarbeta en väl förberedd transportpolitik för EU efter 2010 som kan bemöta de nya utmaningarna på ett hållbart sätt.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Bakgrund
Fem år efter vitboken från 2001 – ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” ger denna halvtidsöversyn en fantastisk möjlighet att sammanfatta och även att ange nya vägar och hörnstenar.
Samtidigt som resultaten av den gemensamma transportpolitiken bekräftas anser föredraganden att en mer dynamisk lagstiftning behövs för att uppnå de grundläggande målen i vitboken. Det är därför som arbetsplanen för de kommande åren välkomnas med sina nya och spårbara mål (arbetsbok).
Föredraganden anser att svagheten i transportpolitiken är tillämpningen och realiseringen, som i vissa fall har fördröjts väsentligt. Halvtidsöversynen av vitboken hanterar inte detta problem tillräckligt starkt och har därför inget uttryckligt förslag eller lösning för det. Detta är en allvarlig brist i halvtidsöversynen.
De huvudmålsättningar som angavs 2001 gäller fortfarande, även om många av dem har ändrats något på grund av ändrade omständigheter eller på grund av att de inte har medfört tillräckliga resultat.
I halvtidsöversynen påpekas mycket riktigt att transport som tjänst spelar en nyckelroll i ekonomin och samhället och att den inte kan skiljas från dem. Dessa mål sätter unionens transportpolitik i hjärtat av Lissabonagendan och ger en bred riktning – bättre lagstiftning, hållbar utveckling, en flexibel och pragmatisk infallsvinkel – för att uppfylla transportbehoven.
Hänsyn måste tas till de förändrade omständigheterna sedan 2001. Bland dessa gör det internationella sammanhanget, globaliseringen, den senaste och kommande utvidgningen, den övergripande utvecklingen av den inre marknaden och konkurrenskraften hos EU:s ekonomi en bredare och flexiblare infallsvinkel nödvändig.
Föredraganden anser att om EU:s transportpolitik inte förnyas och anpassas till dessa nya utmaningar kommer den växande överbelastningen, trycket på miljön och de sociala hållbarhetsproblemen att bli allvarliga hinder mot att EU:s ekonomi växer och blomstrar.
I detta initiativbetänkande vill föredraganden belysa de viktigaste frågorna i de olika politikområdena, som måste ställas mer i fokus av gemenskapen. Vi ber rådet och kommissionen att ge mer uttryckliga lösningar på dessa frågor och betrakta dem som hörnstenarna i de nya utmaningarna för EU:s transportpolitik.
Huvudpunkter i betänkandet
1. Den otillräckliga tillämpningen och det ofullständiga genomförandet av transportlagstiftningen är ett av de främsta hindren mot en framgångsrik transportpolitik inom EU. Detta bör förändras och kan bara lösas om samarbetet mellan de olika nivåerna förstärks.
Dessutom är en pragmatisk och samarbetsinriktad sammankoppling av transport och andra politiska områden, exempelvis energi, miljö och innovation, nödvändig, och den bör vara en del av lagstiftningen. Denna sammankoppling bör lanseras inom kommissionen.
2. Föredraganden håller helt med om målet med bättre lagstiftning, att EU:s lagstiftning bör vara inriktad på områden där den är nödvändig och att politiska åtgärder endast bör vidtas på EU‑nivå när det skulle medföra ett tydligt mervärde. Vi uppmuntrar kommissionen att vidta starkare åtgärder för att genomföra och genomdriva EU:s befintliga gemensamma transportpolitik.
3–4. När det gäller finansieringen behöver EU mer kreativa och djärva lösningar, som erbjuder olika lösningar för de olika transportsätten. Det finns en allmän brist på finansiering av infrastruktur och politiskt stöd för att genomföra EU:s nyckelprojekt. Efterfrågan på transport ökar snabbare än vad som förutsågs tidigare. Det finns en verklig risk för EU:s ekonomi till följd av fortsatt passivitet. EU behöver transportkorridorer med samordnad prissättning, samverkansförmåga och driftsregler, för vilka investeringarna inte kan skjutas upp.
Därför anser föredraganden att det är oumbärligt att EU:s institutioner hittar en lösning under den översyn som skall utföras av det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013 senast 2008. Förberedelserna inför denna uppgift måste börja så snart som möjligt, först och främst med utarbetandet av nya alternativa och innovativa finansieringsmetoder.
Uppnåendet av Eurovinjettdirektivet måste bekräftas, med ett angivande av att avkastningen från avgifterna bör läggas på transport. Europaparlamentet väntar på resultatet av kommissionens analys av internaliseringen av externa kostnader.
5. Föredraganden anser att möjligheterna och uppgifterna för transportpolitiken till följd av återföreningen av Europa 2004 och 2007 bör tas i beaktande.
Den senaste utvidgningen av unionen orsakade en betydande ökning av mångfalden. Gemenskapslagstiftningen och enskilda politiska åtgärder måste följa de olika behoven hos medlemsstaterna och grunda sig på djupgående analyser som visar de möjliga effekterna för varje medlemsstat och dessutom för de nya medlemsstaterna, om det är nödvändigt. Kvalitativa framsteg och, när det är möjligt, ett språng bör göras med hjälp av sammodalitet och intelligent transport. Sammodalitet kan leda till en optimerad användning och proportionell utveckling av alla transportsätt. Gemenskapens medfinansiering är oundviklig i dessa fall.
Det är mycket viktigt att institutionerna och medlemsstaterna gör sitt bästa för att till fullo utnyttja transportanslaget i sammanhållningsfonden och även stöder transportrelaterade miljöinvesteringar ur miljöanslaget i sammanhållningsfonden.
Det skulle även vara viktigt för de nya medlemsstaternas statligt ägda företag att analysera dessa finansiella bidrag, som inte anses utgöra statligt stöd.
6. I framtidens transportpolitik måste varje transportsätts egen potential optimeras för att uppfylla målen med rena och effektiva transportsystem.
Föredraganden vill betona resultatet av bytet av transportslag med hjälp av Marco Polo‑programmet, och med annan tidigare lagstiftning. Byte av transportslag är dock inte den enda lösningen, och vi bör inte förvänta oss mer av det än det kan ge. Föredraganden stöder mer flexibla och konkurrenskraftiga lösningar, där varje transportsätt spelar sin bästa roll i hela den komplexa transporten, där varje transportsätt kan användas tillsammans till förmån för hela systemet.
7. Föredraganden betonar och stöder betydelsen av de intelligenta transportsystemen. Teknikens potential måste förbättras för att göra transporterna säkrare och mer miljövänliga. Utan att höja förväntningarna alltför mycket är det viktigt att integrera intelligenta transportsystem (ITS) i EU:s transportpolitik.
Den viktigaste frågan inom detta område är hur man skall skapa en lämplig marknad för dessa nya, innovativa lösningar. Gemenskapen måste ha ett nära samarbete med industrin för att lösa denna fråga. Föredraganden välkomnar grönboken om tillämpningen av Galileo, men fler framsteg behövs för att ITS skall bli en del av vår dagliga transporthantering, särskilt när det gäller logistik och säkerhet (SESAR, ERTMS, flodinformationstjänst, eCall).
8–9. Föredraganden håller med om att EU måste integrera logistiktänkandet i varje del av transportpolitiken. Även om logistik i sig främst är en företagsrelaterad aktivitet måste gemenskapen skapa lämpliga ramvillkor.
Transportsektorns globala dimension måste integreras mer i gemenskapens övergripande transportpolitik, och bredare förbindelser med tredjeländer och organisationer måste också utvecklas. Galileo har nu en global omfattning, och både flyg‑ och sjötransport har utgjort framgångsrika exempel, som inte kan skiljas från de globala villkoren (IMO‑ och ILO‑avtal, ansökningsreglerna för utsläpp, flygavtalet mellan EU och Förenta staterna).
10. Arbetsboken om de viktigaste åtgärderna för de kommande åren välkomnas. Det skulle vara önskvärt att hålla denna tidsplan, men vi pekar på vissa huvudpunkter i betänkandet. Utöver hänsyn till subsidiariteten finns det en ökande efterfrågan på att tillhandahålla modeller för bästa praxis på stadstrafiken. Vi stöder detta krav. Föredragande vill rikta uppmärksamhet mot att halvtidsöversynen inte omfattar vissa transportmedel, exempelvis bussar, motorcyklar och cyklar, som bör kompletteras.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (28.2.2007)
till utskottet för transport och turism
över hållbara transporter för ett rörligt Europa
(2006/2227(INI))
Föredragande: Satu Hassi
FÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa”, som är en översyn av dess vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken, och målsättningen att göra transportpolitiken mer ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar.
2. Europaparlamentet framhåller hur viktig den europeiska transportpolitiken är för den förnyade Lissabonstrategin och den omarbetade strategin för hållbar utveckling, och välkomnar det förslag rådet (transport) nyligen lagt fram på initiativ från det tyska ordförandeskapet om att stärka transportpolitikens betydelse när Europeiska rådet skall anta sina slutsatser i vår.
3. Europaparlamentet upprepar behovet av att ansenligt minska koldioxidutsläppen, både från enskilda fordon och för transportsektorn som helhet.
4. Europaparlamentet rekommenderar att ”metoden för undvikande” som praktiseras inom godstransportsektorn även tillämpas på persontransporter.
5. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tydligt definiera termen ”sam‑modalitet” och öka insatserna för en övergång till säkrare, mer ekonomiska och miljövänliga trafikslag, såsom järnvägs‑ och vattentransporter.
6. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning om effektivt cabotage i syfte att öppna transportmarknaderna så att transporteffektiviteten förbättras, vilket i sin tur kommer att minska utsläpp och trafikträngsel.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ett mindre antal projekt inom det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T) med inriktning på långsiktig hållbarhet, EU‑utvidgning och gränsöverskridande driftskompatibilitet.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av det sjunde ramprogrammet prioritera projekt och program för intelligenta transport- och logistiksystem, vilket även omfattar trafiksäkerhet, stadstransporter och alternativa bränslen samt uppmuntra både medlemsstaterna och andra intressenter till detta.
9. Europaparlamentet efterlyser erkänsla för att såväl investeringarna i infrastruktur som ett optimalt utnyttjande av nuvarande resurser inom transportsektorn inom medlemsstaterna är en prioritering för gemenskapens transportpolitik.
10. Europaparlamentet betonar behovet av att stegvis internalisera alla externa kostnader i transportpriset, att införa principen om att förorenaren skall betala och främja rättvis konkurrens, särskilt inom väg‑ och lufttransporter. I samband med detta uppmanas kommissionen att före utgången av 2007 ta fram en metod för internalisering av externa kostnader och därefter föreslå ett nytt ”Eurovinjett 3‑direktiv” med minimiavgifter på hela EU:s vägnät.
11. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att noggrant överväga framtida steg mot koldioxidutsläppsbaserade vägtrafikskatter. Intäkterna från vägavgifter bör återinvesteras i modern infrastruktur och alla ekonomiska konsekvenser för transportpriset av en internalisering av externa kostnader bör studeras omsorgsfullt.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att främja hållbara transporter i bergsområden och tätbebyggda områden, mot bakgrund av att rådet (transporter) undertecknat Alpkonventionens transportprotokoll den 11 december 2006.
13. Europaparlamentet konstaterar att koldioxidutsläppen ökar snabbare i transportsektorn än i någon annan sektor och motverkar utsläppsminskningar i andra sektorer. Parlamentet anser därför att det är mycket viktigt att fastställa bindande gränsvärden för koldioxidutsläpp för nya fordon och stränga mål för koldioxidutsläpp för hela fordonsparken, eventuellt i form av ett separat system för handel med personliga utsläppsrätter för koldioxid (PETS) med avseende på vägtransporter.
14. Europaparlamentet konstaterar att biobränslen kan spela en roll för minskningen av koldioxidutsläpp från transportsektorn. Kommissionen bör se till att det finns EU‑omfattande standarder för kvalitet och driftskompatibilitet för biobränslen.
15. Europaparlamentet yrkar på att det skall införas en ”transportmärkning”, där koldioxidutsläppen per kilometer anges för alla transportmedel.
16. Europaparlamentet betonar att det europeiska modulsystemet inte bara minskar utsläppen utan även gör logistiska operationer mer effektiva tack vare minskad trafikträngsel samt förbättrar trafiksäkerheten tack vare ett minskat antal fordon på vägarna.
17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja hållbara alternativ för att tillgodose behoven av korta transporter och stadstransporter, till exempel att gå, cykla, åka kollektivt och samåka samt vidta åtgärder för prissättning av koldioxidutsläppen.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta insatserna för att minska luftfartens klimatpåverkan, bland annat genom att införa skatt på fotogen och moms på flygbiljetter inom EU. Parlamentet upprepar att man vid införandet av ett system för handel med utsläppsrätter för luftfart måste beakta luftfartens hela klimatpåverkan och förhindra eventuella oväntade vinster genom auktionering.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera energisparande (genom hastighetsbegränsningar) och klimatskydd (genom ett nära samarbete med väderlekstjänsten) i flygtrafikledningen, framför allt i Sesar-projektet.
20. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder och förbättra de rättsliga förutsättningarna för effektivare (gränsöverskridande) järnvägstjänster för gods- och persontrafik, havs- och kustsjöfart samt inlandssjöfart för att underlätta sam-modaliteten.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Hållbara transporter för ett rörligt Europa |
||||||
Referensnummer |
|||||||
Ansvarigt utskott |
TRAN |
||||||
Yttrande |
ITRE |
||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Satu Hassi |
||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
Behandling i utskott |
22.1.2007 |
27.2.2007 |
|
|
|
||
Antagande |
27.2.2007 |
||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 1 14 |
|||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Březina, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Den Dover, Lena Ek, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Werner Langen, Eugenijus Maldeikis, Eluned Morgan, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Alexander Alvaro, Etelka Barsi-Pataky, Danutė Budreikaitė, Philip Dimitrov Dimitrov, Robert Goebbels, Satu Hassi, Gunnar Hökmark, Lambert van Nistelrooij, Esko Seppänen |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
||||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Hållbara transporter för ett rörligt Europa |
|||||||
Förfarandenummer |
||||||||
Ansvarigt utskott |
TRAN |
|||||||
Rådgivande utskott |
ITRE |
ENVI |
EMPL |
ECON |
BUDG |
|||
Inget yttrande avges |
ENVI |
EMPL |
ECON |
BUDG |
|
|||
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
|
|||
Föredragande |
Etelka Barsi-Pataky |
|
||||||
Tidigare föredragande |
|
|
||||||
Behandling i utskott |
22.11.2006 |
24.1.2007 |
27.3.2007 |
|
|
|||
Antagande |
8.5.2007 |
|||||||
Slutomröstning: resultat |
+ - 0 |
31 4 0 |
||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Jean-Louis Bourlanges, Michael Cramer, Arūnas Degutis, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Mathieu Grosch, Stanisław Jałowiecki, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Erik Meijer, Willi Piecyk, Reinhard Rack, Luca Romagnoli, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Silvia-Adriana Ţicău, Georgios Toussas, Yannick Vaugrenard |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Zsolt László Becsey, Salvatore Tatarella, Ari Vatanen, Corien Wortmann-Kool |
|||||||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Den Dover, Árpád Duka-Zólyomi, Béla Glattfelder, Robert Goebbels |
|||||||
Ingivande |
15.5.2007 |
|||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||