BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
19.6.2007 - (KOM(2006)0479 – C6‑0294/2006 – 2006/0163(COD)) - ***I
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Mario Mantovani
Föredragande (*): Milan Gaľa för utskottet för kultur och utbildning
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
(KOM(2006)0479 – C6‑0294/2006 – 2006/0163(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0479)[1],
– med beaktande av artiklarna 251.2, 149.4 och 150.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0294/2006),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0245/2007).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1 | |
|
(1) Utvecklingen av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för gemenskapens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Deltagande i livslångt lärande och användning av kvalifikationer bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
(1) Utvecklingen och erkännandet av alla medborgares kunskaper, färdigheter och kompetens och utvärderingen av resultaten av lärande garanterar yrkeskvalifikationernas standard och är avgörande för den individuella utvecklingen, konkurrenskraften, kvaliteten i arbetet, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen inom gemenskapen. På detta sätt kan gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och studerande underlättas och kraven på tillgång och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden uppfyllas. Tillgång till och deltagande i livslångt lärande för alla, även missgynnade personer, och användning av kvalifikationer bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
Ändringsförslag 2 Skäl 5 | |
|
(5) Inom ramen för Köpenhamnsprocessen, prioriteras i de slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 november 2004, vilka rör de framtida prioriteringarna för det förstärkta europeiska samarbetet inom yrkesutbildning, utarbetandet av en öppen och flexibel europeisk referensram för kvalifikationer, som grundas på öppenhet och förtroende och som bör utgöra en gemensam referens och omfatta all slags utbildning. |
(5) Inom ramen för Köpenhamnsprocessen, prioriteras i de slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 november 2004, vilka rör de framtida prioriteringarna för det förstärkta europeiska samarbetet inom yrkesutbildning, utarbetandet av en öppen och flexibel europeisk referensram för kvalifikationer, som grundas på öppenhet, begriplighet och förtroende och som bör utgöra en gemensam referens och omfatta all slags utbildning. |
Ändringsförslag 3 Skäl 5a (nytt) | |
|
|
(5a) Validering av resultaten av icke‑formellt och informellt lärande bör främjas i enlighet med rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke‑formellt och informellt lärande. |
Ändringsförslag 4 Skäl 7 | |
|
(7) I denna rekommendation beaktas Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) samt Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. |
(7) I denna rekommendation beaktas Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) samt Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. |
Ändringsförslag 5 Skäl 8 | |
|
(8) Rekommendationen är förenlig med ramen för Europeiska området för högre utbildning och de beskrivningar för olika nivåer som antogs av ministrarna för högre utbildning i Bergen i maj 2005. |
(8) Rekommendationen bygger på ramen för Europeiska området för högre utbildning och de beskrivningar för olika nivåer som ministrarna för högre utbildning från 45 europeiska länder enades om vid ett möte i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen (Bergenramen). |
Motivering
Det är viktigt att bygga vidare på den utveckling som skett och som redan ingår i den europeiska utbildningen.
Ändringsförslag 6 Skäl 8a (nytt) | |
|
|
(8a) Rådets slutsatser av den 18 maj 20041 om kvalitetssäkring i yrkesinriktad utbildning, Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete när det gäller kvalitetssäkring inom högre utbildning2 samt de normer och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning som man enades om inom Bergenramen i maj 2005 innehåller gemensamma principer för kvalitetssäkring, som skall vara till stöd för genomförandet av en europeisk referensram för kvalifikationer. Med hänsyn till det allmänna tillvägagångssättet i den europeiska referensramen för kvalifikationer bör fokus inte endast ligga på högskolorna, utan även på arbetsmarknadens särskilda behov – med hänsyn tagen till nationella ansvarsområden. |
|
|
__________ 1 Dok. 9599/04 2 EUT L 64, 4.3.2006, s. 60. |
Ändringsförslag 7 Skäl 10 | |
|
(10) Syftet med denna rekommendation är att införa en gemensam referensram som bör fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer, för all slags utbildning. Detta kommer att öka tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten av medborgarnas kvalifikationer i olika medlemsstater. Dessutom bör den europeiska referensramen för kvalifikationer göra det möjligt för internationella branschorganisationer att koppla sina kvalifikationssystem till en gemensam referenspunkt och på så sätt underlätta placeringen av dessa kvalifikationer inom nationella kvalifikationssystem. Därför bidrar denna rekommendation till det vidare målet att främja livslångt lärande och öka rörligheten för arbetstagare och studerande. |
(10) Syftet med denna rekommendation är att införa en gemensam referensram som bör fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer, för all slags utbildning. Detta kommer att förbättra tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten av medborgarnas kvalifikationer samt användningen av kvalifikationsbevis som utfärdas på nationell nivå och sektorsnivå i olika medlemsstater. Den europeiska referensramen för kvalifikationer bör tillåta olika utbildningssystem och utbildningsvägar. Varje kvalifikationsnivå bör i princip kunna erhållas genom olika utbildnings- eller karriärvägar. Dessutom bör den europeiska referensramen för kvalifikationer göra det möjligt för internationella branschorganisationer att koppla sina kvalifikationssystem till en gemensam referenspunkt och på så sätt underlätta kopplingarna till och placeringen av dessa kvalifikationer inom nationella kvalifikationssystem. Därför bör denna rekommendation följas konsekvent med ömsesidigt förtroende för att garantera att det fastställs tydliga kvalitetssäkringsprinciper eftersom denna icke bindande rekommendation också bidrar till utbyte av information och erfarenheter och det vidare målet att förbättra utbildningsmöjligheterna, främja livslångt lärande och öka anpassningsförmågan, anställbarheten, den sociala integrationen och rörligheten mellan länder för arbetstagare och studerande. |
Ändringsförslag 8 Skäl 10a (nytt) | |
|
|
(10a) Denna rekommendation bör bidra till att modernisera utbildningssystemet, att stärka kopplingarna mellan allmän och yrkesinriktad utbildning och arbetsliv och att bygga broar mellan formellt, icke‑formellt och informellt lärande. |
Ändringsförslag 9 Skäl 10b (nytt) | |
|
|
(10b) Inom ramen för erkännandet och certifieringen av icke formella kvalifikationer bör särskilt hänsyn tas till kvalifikationer som kvinnor och män inhämtat då de fostrat och tagit hand om barn eller personer i beroendeställning. |
Ändringsförslag 10 Skäl 11 | |
|
(11) Denna rekommendation är förenlig med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, eftersom syftet är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att öka tydligheten och främja rörlighet och livslångt lärande. Rekommendationen är förenlig med proportionalitetsprincipen eftersom den inte ersätter eller fastställer nationella kvalifikationssystem eller kvalifikationer och överlåter genomförandet av rekommendationen åt medlemsstaterna. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs inte specifika kvalifikationer eller en enskild persons kunskaper, och en bestämd kvalifikation bör placeras på den lämpliga nivån i den europeiska referensramen för kvalifikationer via det relevanta nationella kvalifikationssystemet. |
(11) Denna rekommendation är förenlig med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, eftersom syftet är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att öka tydligheten och främja rörlighet och livslångt lärande; den kommer att genomföras enligt nationell lagstiftning och praxis. Rekommendationen är förenlig med proportionalitetsprincipen eftersom den inte ersätter eller fastställer nationella kvalifikationssystem eller kvalifikationer och överlåter genomförandet av rekommendationen åt medlemsstaterna. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs inte specifika kvalifikationer eller en enskild persons kunskaper, och en bestämd kvalifikation bör hänföras till den lämpliga nivån i den europeiska referensramen för kvalifikationer via de relevanta nationella kvalifikationssystemen. |
Ändringsförslag 11 Rekommendation 1 | |
|
1. Använda den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensverktyg för att jämföra kvalifikationsnivåerna inom olika kvalifikationssystem ur ett livslångtlärandeperspektiv. |
1. Använda den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensverktyg för att jämföra kvalifikationsnivåerna inom olika kvalifikationssystem ur ett livslångtlärandeperspektiv, samtidigt som man respekterar och integrerar den stora mångfald och den särskilda styrka som finns inom Europeiska unionens medlemsstater och även respekterar de nationella utbildningssystemens mångfald och det sätt på vilket systemen samverkar med nationella arbetsmarknader, särskilt ur ett kulturellt, ekonomiskt, demokratiskt, socialt och individuellt perspektiv, och samtidigt som man främjar en kunskapsbaserad europeisk ekonomi och största möjliga integration genom den europeiska arbetsmarknaden utan diskriminering eller utestängning. |
Ändringsförslag 12 Rekommendation 2 | |
|
2. Att senast år 2009 koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga 1, och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer, enligt nationell lagstiftning och praxis där detta är lämpligt. |
2. Att senast år 2010 koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga 1, och genom att frivilligt utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer, enligt nationell lagstiftning och praxis för att främja kvaliteten på medborgarnas kvalifikationer inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning. |
Ändringsförslag 13 Rekommendation 2a (ny) | |
|
|
2a. Att på nationell, regional och lokal nivå förbinda sig till och vidta åtgärder enligt förslagen om de kvalifikationer som tas upp i programmen om livslångt lärande för att se till att den europeiska referensramen för kvalifikationer blir en framgång. |
Motivering
För att detta initiativ skall lyckas måste det ske en samordning mellan nationell, regional och lokal nivå, eftersom de senare två nivåerna sprider information om den europeiska referensramen för kvalifikationer.
Ändringsförslag 14 Rekommendation 3 | |
|
3. Se till att alla nya kvalifikationer och Europassdokument som utfärdas av de behöriga myndigheterna senast 2011 innehåller en tydlig hänvisning till motsvarande nivå i den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
3. Vidta nödvändiga åtgärder så att alla nya kvalifikationsbevis, examensbevis och Europassdokument som utfärdas av de behöriga myndigheterna senast 2012 innehåller en tydlig hänvisning – via de nationella kvalifikationssystemen – till motsvarande nivå i den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
Ändringsförslag 15 Rekommendation 4a (ny) | |
|
|
4a. Främja och tillämpa de principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning som anges i bilaga II när de kopplar kvalifikationer inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning inom nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
Ändringsförslag 16 Rekommendation 4b (ny) | |
|
|
4b. Fästa särskild uppmärksamhet vid validering av informellt lärande förvärvat av de kategorier av arbetstagare som med stor sannolikhet kan komma att drabbas av arbetslöshet och osäkra anställningsformer, för att göra det lättare för dem att byta anställning och se till att de inte blir utestängda från arbetsmarknaden. |
Motivering
Den europeiska referensramen för kvalifikationer måste göra det möjligt att erkänna arbetsrelaterade färdigheter som ännu inte validerats genom utfärdande av någon form av kvalifikationsbevis eller certifikat. Det här är särskilt viktigt för sådana grupper av arbetstagare som till följd av industriella omstruktureringar tvingas finna ny anställning.
Ändringsförslag 17 Rekommendation 4c (ny) | |
|
|
4c. Höja nivån på sina program för livslångt lärande genom att främja innovativa undervisningsmetoder och lärandeprogram. |
Motivering
Program för livslångt lärande måste sträva efter att vara innovativa och främja ett innovativt tänkande för att möta kraven på arbetsmarknaden.
Ändringsförslag 18 Rekommendation 4d (ny) | |
|
|
4d. Stärka och främja ett konstant, omfattande och utbrett system för att sprida information till EU:s medborgare om alla resultat från internationella pilotprojekt på grundval av förfaranden som drar nytta av tidigare erfarenheter och sprider bästa praxis. |
Motivering
En politik för spridning av bästa praxis kommer att öka medvetenheten om utbildningsmöjligheterna i Europa.
Ändringsförslag 19 Rekommendation 4e (ny) | |
|
|
4e. Inse att det blir allt viktigare med nättjänster, eftersom användare erbjuds mer flexibilitet och frihet att välja sin egen utbildningsväg, samt prioritera fungerande informationskanaler där medborgarna får information om dessa tjänsters existens och kvalitet. |
Motivering
Arbetsmarknaden förändras och flexiblare utbildningsmodeller krävs. Nya lärovägar har uppstått för att följa med förändringarna och dessa måste offentliggöras för att sporra till användning.
Ändringsförslag 20 Rekommendation 5, inledningen | |
|
5. Utse ett nationellt centrum som skall stödja och samordna kopplingen mellan det nationella kvalifikationssystemet och den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
5. Utse nationella samordningspunkter som är kopplade till de strukturer och krav som finns i de enskilda medlemsstaterna; dessa skall stödja och styra kopplingen mellan det nationella kvalifikationssystemet och den europeiska referensramen för kvalifikationer i syfte att främja kopplingens kvalitet och öppenhet. |
|
Centrumet bör bland annat ha i uppgift att |
Samordningspunkterna bör bland annat ha i uppgift att |
Ändringsförslag 21 Rekommendation 5, led c | |
|
(c) säkerställa att den metod som används för att koppla nivåerna i det nationella kvalifikationssystemet till den europeiska referensramen för kvalifikationer är öppen och att de beslut den leder till offentliggörs, |
(c) skapa och främja en öppen metod som säkerställer att nivåerna i det nationella kvalifikationssystemet är jämförbara med och kan kopplas till den europeiska referensramen för kvalifikationer, samt offentliggöra relevant information, |
Ändringsförslag 22 Rekommendation 5, led d | |
|
(d) tillhandahålla vägledning till intressenterna om hur de nationella kvalifikationerna förhåller sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer via det nationella kvalifikationssystemet, |
(d) tillhandahålla vägledning till intressenterna och säkra deras tillgång till information om hur de nationella kvalifikationerna förhåller sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer via det nationella kvalifikationssystemet, |
Ändringsförslag 23 Rekommendation 5, led e | |
|
(e) säkerställa deltagandet av alla relevanta nationella intressenter, inbegripet, enligt nationell lagstiftning och praxis, läroanstalter inom högre utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknadens parter, branscher samt experter på jämförelse och användning av kvalifaktioner på europeisk nivå. |
(e) säkerställa deltagandet av alla relevanta intressenter, inbegripet, enligt nationell lagstiftning och praxis, läroanstalter inom högre utbildning och yrkesutbildning, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, branscher samt experter på jämförelse och användning av kvalifikationer på europeisk nivå. |
Motivering
Inom ramen för subsidiariteten är utbildningen i medlemsstaterna inte endast organiserad på nationell utan också regional och lokal nivå. Därför bör intressenter på alla nivåer involveras.
Ändringsförslag 24 Rekommendation 6, led i | |
|
(i) Kompetens: visad förmåga att använda kunskap, färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad eller personlig utveckling. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. |
(i) Kompetens: visad förmåga att använda kunskap, färdigheter samt personliga, sociala, interkulturella och/eller metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad eller personlig utveckling. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. |
Ändringsförslag 25 Avsikt 1 | |
|
1. Stödja medlemsstaterna i utförandet av ovannämnda uppgifter och de internationella branschsorganisationerna i användningen av referensnivåerna och principerna för den europeiska referensramen för kvalifikationer enligt denna rekommendation, i synnerhet genom att underlätta samarbete och testande, samt genom att utarbeta material för stöd och vägledning. |
1. Stödja medlemsstaterna i utförandet av ovannämnda uppgifter och de internationella branschorganisationerna i användningen av referensnivåerna och principerna för den europeiska referensramen för kvalifikationer enligt denna rekommendation, i synnerhet genom att underlätta samarbete, utbyte av god praxis och testande, bland annat genom frivillig kontroll på likvärdig basis och pilotprojekt inom ramen för gemenskapsprogrammen samt genom att vidta informationsåtgärder och samråda med kommittéerna inom den sociala dialogen och utarbeta material för stöd och vägledning. |
Ändringsförslag 26 Avsikt 2 | |
|
2. Inrätta en rådgivande grupp för den europeiska referensramen för kvalifikationer (som inbegriper företrädare för de nationella centrumen, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och andra intressenter där detta är lämpligt) för att övervaka, samordna och säkerställa kvalitet och den övergripande enhetligheten i kopplandet av kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
2. Inom ett år från det att denna rekommendation har antagits inrätta en rådgivande grupp för den europeiska referensramen för kvalifikationer (som inbegriper företrädare för de nationella samordningspunkterna, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer på europeisk nivå och andra intressenter där detta är lämpligt) för att övervaka, samordna och säkerställa kvalitet och den övergripande enhetligheten i kopplandet av kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer. Gruppens ansvarsområde och varaktighet bör ses över av medlemsstaterna vid en förutbestämd tidpunkt. |
Ändringsförslag 27 Avsikt 3 | |
|
3. Övervaka den verksamhet som företas som svar på denna rekommendation och rapportera fem år efter dess antagande till Europaparlamentet och rådet om de förvärvade erfarenheterna samt framtidsutsikterna, inbegripet om detta är nödvändigt en eventuell översyn av denna rekommendation. |
3. I samarbete med medlemsstaterna och efter samråd med berörda intressenter bedöma och utvärdera den verksamhet som företas som svar på denna rekommendation, samla in ålders- och könsuppdelade uppgifter och rapportera fem år efter dess antagande till Europaparlamentet och rådet om de förvärvade erfarenheterna samt framtidsutsikterna, inbegripet om detta är nödvändigt en eventuell översyn och ändring av denna rekommendation. |
Ändringsförslag 28 Avsikt 3a (ny) | |
|
|
3a. Med utgångspunkt från de gemensamma europeiska principerna för identifiering och validering av icke‑formellt och informellt lärande utveckla och genomföra ett europeiskt system för överföring av meriter inom yrkesutbildning (ECVET) för att underlätta överföring, ackumulering och erkännande av resultat av lärande oberoende av var eller hur kunskaperna har förvärvats. |
Ändringsförslag 29 Avsikt 3b (ny) | |
|
|
3b. Se till att den europeiska referensramen för kvalifikationer är så flexibel att den kan kombineras med redan befintliga branschinitiativ för att utveckla yrkeskvalifikationerna och uppmuntra medlemsstaterna att främja nationella prioriteringar och strategisk konvergens med varandra. |
Ändringsförslag 30 Bilaga I, fotnot ** | |
|
__________ ** Beskrivningen av den första nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 6. |
__________ ** Beskrivningen av den första nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 6. |
Ändringsförslag 31 Bilaga I, fotnot *** | |
|
__________ *** Beskrivningen av den andra nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 7. |
__________ *** Beskrivningen av den andra nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 7. |
Ändringsförslag 32 Bilaga I, fotnot **** | |
|
__________ **** Beskrivningen av den tredje nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 8. |
__________ **** Beskrivningen av den tredje nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 8. |
Ändringsförslag 33 Bilaga II, rubriken | |
|
Principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning |
Gemensamma principer för kvalitetssäkring inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer |
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
MOTIVERING
Mot bakgrund av EU:s fortsatta utvidgning och globaliseringens outtröttliga ekonomiska och sociala påtryckningar kommer det europeiska samhällets framtida utveckling att bli alltmer beroende av de områden som är viktiga för den personliga utvecklingen, t.ex. utbildning, forskning, innovation och teknik.
Dessa tematiska områden måste anses som nödvändiga och grundläggande för den utvecklingsprocess som fastställs i Lissabonstrategin som syftar till att bygga en blomstrande framtid för EU som politiskt organ och framför allt för medborgarna som samhällsmedborgare.
Dessa fyra faktorer hänger nära ihop. Tillväxt och sysselsättning kommer endast att kunna uppnås i vårt framtida samhälle genom innovation och utveckling, medan utbildning och forskning är kreativa resurser som otvivelaktigt kommer att gynna en positiv utveckling av EU.
En positiv utveckling betyder här ett bidrag till EU:s internationella konkurrenskraft, samtidigt som de politiska riktlinjerna i Lissabonstrategin följs.
Gränsöverskridande rörlighet på EU:s arbetsmarknad måste främjas och för att detta skall bli möjligt måste det skapas bättre övergångsmöjligheter mellan de olika nationella utbildningssystemen.
I Bologna 1999 satte EU:s medlemsstater upp målet att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning senast 2010. Därefter inrättades det europeiska meritöverföringssystemet ECTS (European Credit Transfer System) för gränsöverskridande erkännande av utbildningsmeriter.
Vid sitt möte i Barcelona i mars 2002 fattade Europeiska rådet beslut om ett liknande system på yrkesutbildningens område (ECVET, European Credit System for Vocational Education and Training).
I rådets och kommissionens gemensamma delrapport om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” från februari 2004 uppgavs att man planerade att inrätta en europeisk referensram för kvalifikationer.
Vidare framhöll Europeiska rådet i mars 2005 att det var nödvändigt att anta en europeisk referensram för kvalifikationer senast 2006.
I slutet av september 2006 antog parlamentet ett betänkande om inrättandet av en europeisk referensram för kvalifikationer[1].
Föredraganden har granskat dokumenten om den europeiska referensramen för kvalifikationer noggrant och anser att kommissionens förslag[2] är av god kvalitet. Förslaget utarbetades inte bara i samarbete med de 32 europeiska länder som deltar i projektet med den europeiska referensramen och som således deltar i programmet ”Utbildning 2010”, utan även med arbetsmarknadens parter, sektors- och branschorganisationer, experter från utbildningsområdet och icke-statliga organisationer. Samrådet gjorde det möjligt att samla alla önskemål, kommentarer och förslag i syfte att lägga fram ett förslag som skulle få bredast möjliga uppbackning.
Den europeiska referensramen för kvalifikationer har tre huvudsakliga funktioner: för det första att koppla samman referensramarna på nationell nivå och sektorsnivå, för det andra att göra det möjligt att erkänna, jämföra och överföra kvalifikationer inom högre utbildning och yrkesutbildning och för det tredje att öka insynen i förfarandena, övergångsmöjligheterna mellan de nationella systemen och studenternas rörlighet.
Den europeiska referensramen för kvalifikationer består av åtta vertikala nivåer, så kallade referensnivåer, som definieras genom tre horisontella nivåer – kunskap, färdigheter och förmåga – för att kunna klassificera de enskilda personerna på ett bättre sätt enligt resultatet av lärandet.
I princip skall den europeiska referensramen för kvalifikationer fungera som en gemensam referenspunkt och som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer, för all slags utbildning. Även om referensramen är tänkt att användas på frivillig basis av de berörda intressenterna – t.ex. medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och de berörda sektorerna – måste alla lägga manken till för att den skall bli verklighet. Det skulle vara otänkbart att ett projekt av denna omfattning och betydelse lämnades åt sitt öde utan att få det stöd som är nödvändigt av intressenterna på nationell nivå och sektorsnivå.
I samband med det aktuella förarbetet bör också Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs[3] positiva kommentarer om den europeiska referensramen för kvalifikationer noteras. EESK understryker och bekräftar i sina slutsatser att det planerade genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer kommer att bredda och underlätta tillgången till den europeiska arbetsmarknaden genom att göra det möjligt att använda kvalifikationer som erhållits i en medlemsstat i en annan medlemsstat.
Om den europeiska referensramen för kvalifikationer skall bli en framgång är det absolut nödvändigt att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bedriver ett förtroendefullt samarbete vid genomförandet av referensramen. Dessutom måste referensramen innebära praktiska fördelar för slutanvändarna, oavsett om de är medborgare, arbetstagare eller arbetsgivare, eller deltar i högre utbildning eller yrkesinriktad utbildning.
- [1] Antagna texter, 26.9.2006, P6_TA-PROV(2006)0368, (föredragande: Thomas Mann).
- [2] KOM(2006)0479.
- [3] SOC/256 Livslångt lärande.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (8.5.2007)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
(KOM(2006)0479 – C6‑0294/2006 – 2006/0163(COD))
Föredragande: Pilar del Castillo Vera
KORTFATTAD MOTIVERING
På konferensen med de europeiska ministrarna med ansvar för högre utbildning i Bergen 2005 kom man överens om behovet av att etablera en övergripande referensram för kvalifikationer för att få mer kunskap om vad kurser för livslångt lärande har för betydelse för arbetsmarknaden. Tanken är att den europeiska referensramen för kvalifikationer skall fylla denna funktion.
Den europeiska referensramen för kvalifikationer är ett uttryck för Europeiska unionens vilja att bli ett kunskapssamhälle som är väl förberett för att möta globaliseringens utmaningar. I ett sådant samhälle måste medborgare i alla medlemsstater kunna anpassa sig till behoven på en konkurrensinriktad arbetsmarknad. Dessa nya förändringar för med sig utmaningar som kräver en mer innovativ och flexibel utbildning där europeiska medborgare förbereds för en modern arbetsmarknad, och där lärande är ett absolut krav för alla åldersgrupper och på alla nivåer av samhället.
Eftersom tydligheten inom kvalifikationer ökar i hela EU och inte endast i den medlemsstat där de har skapats och erhållits, kommer detta oundvikligen att uppmuntra till en friare rörlighet för arbetskraften inom EU och göra det möjligt för medlemsstater att utnyttja Europeiska unionens stora inre marknad. Praktiskt sett kommer ökad tydlighet inom detta område att leda till att arbetsgivare snabbare kan avgöra om en medborgare från en annan medlemsstat är bättre kvalificerad för ett arbete på grund av de kurser för livslångt lärande som personen har deltagit i.
Detta förslag kommer särskilt lägligt eftersom medborgare har fått tillgång till en mängd nya tekniker och detta har lett till en förändring inom utbildningssektorn med nya möjligheter till e-lärande. Detta innebär att användaren äntligen får mer flexibilitet och frihet att själv bestämma sin utbildningsväg. Dessutom får medlemsstaterna, som ständigt måste sträva efter att höja nivån på utbildningsprogrammen, en möjlighet att främja och utnyttja mer innovativa undervisningsmetoder och lärandemönster. För att garantera att dessa tjänster blir framgångsrika måste kvaliteten dock mätas och europeiska medborgare måste genom fungerande informationskanaler få veta att de existerar.
Ett område som förtjänar att uppmärksammas är att samhället och arbetsmarknaden stänger ute personer från det livslånga lärandet och att de som saknar formella kvalifikationer halkar efter. Ungdomar, vuxna, invandrare och arbetare i hela Europa som har förvärvat informella färdigheter som aldrig erkänts måste uppmuntras att gå program för livslångt lärande för att undvika att hamna utanför samhället och stängas ute från arbetsmarknaden. Dessa grupper måste också bli mer rörliga inom EU. Om detta misslyckas riskerar de att marginaliseras ytterligare eftersom andra kommer att delta i program i livslångt lärande, och klyftan mellan de olika gruppernas kvalifikationer kommer att växa. Dessa problem måste åtgärdas nu och medborgarna måste redan som barn lära sig värdet och vikten av en utbildning.
Det är ytterst viktigt att medlemsstaterna förbinder sig till och följer upp dessa förslag på nationell, regional och lokal nivå för att se till att detta initiativ lyckas. I detta sammanhang är samordning A och O, varför det föreslås att man etablerar nationella centrum som kopplar ihop nationella kvalifikationssystem med den europeiska referensramen för kvalifikationer samt att sprida information om de framsteg som görs på området.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Rekommendation 1 | |
|
1. Använda den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensverktyg för att jämföra kvalifikationsnivåerna inom olika kvalifikationssystem ur ett livslångtlärandeperspektiv. |
1. Använda den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensverktyg för att jämföra kvalifikationsnivåerna inom olika europeiska kvalifikationssystem ur ett livslångtlärandeperspektiv i en strävan att se till att deras värde erkänns på arbetsmarknaden och att vikten av livslångt lärande återigen betonas i hela EU. |
Motivering | |
I ett Europa där arbetsmarknaden förändras och flexibla strategier för lärande behövs måste medlemsstaterna använda den europeiska referensramen för kvalifikationer för att lyfta fram programmen för livslångt lärande. Dessutom är det viktigt att både arbetsgivare och studenter förstår det praktiska värdet av kvalifikationerna för att underlätta mer rörlighet inom den Europeiska unionen. | |
Ändringsförslag 2 Rekommendation 1a (ny) | |
|
|
1a. Använda den europeiska referensramen för kvalifikationer som ett referensverktyg för att underlätta valideringen av lärande utanför formella läroanstalter i syfte att trygga kompetenta personers tillträde till en arbetsmarknad som behöver deras kompetens och för att de skall kunna komplettera sin formella utbildning. |
Motivering | |
Den europeiska referensramen för kvalifikationer bör tillhandahålla personer som saknar formell utbildning de nödvändiga verktygen för att få kvalifikationer som lämpar sig för deras kompetens och för att kunna komplettera sin formella utbildning. | |
Ändringsförslag 3 Rekommendation 2a (ny) | |
|
|
2a. Att på nationell, regional och lokal nivå förbinda sig till och vidta åtgärder enligt förslagen om de kvalifikationer som tas upp i programmen om livslångt lärande för att se till att den europeiska referensramen för kvalifikationer blir en framgång. |
Motivering | |
För att detta initiativ skall lyckas måste det ske en samordning mellan nationell, regional och lokal nivå, eftersom de senare två nivåerna sprider information om den europeiska referensramen för kvalifikationer. | |
Ändringsförslag 4 Rekommendation 4a (ny) | |
|
|
4a. Höja nivån på sina program för livslångt lärande genom att främja innovativa undervisningsmetoder och lärandeprogram. |
Motivering | |
Program för livslångt lärande måste sträva efter att vara innovativa och främja ett innovativt tänkande för att möta kraven på arbetsmarknaden. | |
Ändringsförslag 5 Rekommendation 4b (ny) | |
|
|
4b. I sina program för livslångt lärande främja en större och bättre IT-användning, och i samband med detta ägna skillnaderna i teknisk nivå mellan olika regioner och mellan könen särskild uppmärksamhet för att komma till rätta med de olika aspekterna av den digitala klyftan. |
Motivering | |
IT kan vara ett viktigt instrument för att höja kvalifikationerna om den bidrar till att öka utbildningsutbudet och till att detta utbud blir tillgängligt för alla. Om detta skall bli möjligt måste man minska den ojämlikhet som kan uppstå mellan regionerna och könen på grund av den digitala klyftan. | |
Ändringsförslag 6 Rekommendation 4c (ny) | |
|
|
4c. Inse att det blir allt viktigare med nättjänster, eftersom användare erbjuds mer flexibilitet och frihet att välja sin egen utbildningsväg, samt prioritera fungerande informationskanaler där medborgarna får information om dessa tjänsters existens och kvalitet. |
Motivering | |
Arbetsmarknaden förändras och flexiblare utbildningsmodeller krävs. Nya lärovägar har uppstått för att följa med förändringarna och dessa måste offentliggöras för att sporra till användning. | |
Ändringsförslag 7 Rekommendation 4d (ny) | |
|
|
4d. Arbeta för att unga, vuxna och grovarbetare i Europa vars tidigare förvärvade färdigheter aldrig har erkänts skall kunna få sina färdigheter formellt erkända och för att de, tillsammans med dem som saknar grundläggande färdigheter och kvalifikationer, skall uppmuntras att delta i program för livslångt lärande, för att på så sätt undvika socialt utanförskap och utestängning från arbetsmarknaden, samt öka deras rörlighet inom Europeiska unionen. |
Motivering | |
De som saknar grundläggande kvalifikationer måste uppmuntras att återvända till utbildningssystemet. | |
Ändringsförslag 8 Avsikt 1 | |
|
1. Stödja medlemsstaterna i utförandet av ovannämnda uppgifter och de internationella branschsorganisationerna i användningen av referensnivåerna och principerna för den europeiska referensramen för kvalifikationer enligt denna rekommendation, i synnerhet genom att underlätta samarbete och testande, samt genom att utarbeta material för stöd och vägledning. |
1. Stödja medlemsstaterna i utförandet av ovannämnda uppgifter och de internationella branschorganisationerna i användningen av referensnivåerna och principerna för den europeiska referensramen för kvalifikationer enligt denna rekommendation, i synnerhet genom att underlätta samarbete, utbyte av goda metoder och testande, samt genom att utarbeta material för stöd och vägledning. |
Motivering | |
Utbytet av goda metoder gör det möjligt att samla ”intelligens” för att förbättra den praktiska tillämpningen av den europeiska referensramen för kvalifikationer | |
Ändringsförslag 9 Avsikt 2 | |
|
2. Inrätta en rådgivande grupp för den europeiska referensramen för kvalifikationer (som inbegriper företrädare för de nationella centrumen, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och andra intressenter där detta är lämpligt) för att övervaka, samordna och säkerställa kvalitet och den övergripande enhetligheten i kopplandet av kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
2. Inrätta en rådgivande grupp för den europeiska referensramen för kvalifikationer (med en jämn fördelning mellan kvinnor och män och som inbegriper företrädare för de nationella centrumen, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå, organisationer inom utbildning och jämställdhet och andra intressenter där detta är lämpligt) för att förbättra, övervaka, samordna och säkerställa kvalitet och den övergripande enhetligheten i kopplandet av kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
Motivering | |
Eftersom program för livslångt lärande först och främst är inriktade på dem som behöver förvärva färdigheter eller kunskaper som är relevanta i arbetet är det viktigt att kunna rådfråga näringslivsorganisationer. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Kvalifikationer för livslångt lärande |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2006)0479 – C6-0294/2006 – 2006/0163(COD) |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||
|
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Förstärkt samarbete - tillkännagivande i kammaren |
12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Pilar del Castillo Vera 23.11.2006 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
27.3.2007 |
3.5.2007 |
|
|
||||
|
Antagande |
3.5.2007 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
40 0 0 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Šarūnas Birutis, Renato Brunetta, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Silvia Ciornei, Pilar del Castillo Vera, Lena Ek, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, David Hammerstein, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Romana Jordan Cizelj, Romano Maria La Russa, Pia Elda Locatelli, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet, Philip Dimitrov Dimitrov, Robert Goebbels, Satu Hassi, Eija-Riitta Korhola, Erika Mann, John Purvis, Hannes Swoboda, Silvia-Adriana Ţicău |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Zuzana Roithová |
|||||||
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (8.5.2007)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
(KOM(2006)0479 – C6‑0294/2006 – 2006/0163(COD))
Föredragande: Milan Gaľa (*)
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott - artikel 47 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
A. KORT SAMMANDRAG AV FÖRSLAGET
I ett Europa som kännetecknas av snabba ekonomiska och sociala förändringar och en åldrande befolkning har livslångt lärande blivit en nödvändighet. Behovet av att ständigt utveckla och erkänna medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för EU:s konkurrenskraft och sociala sammanhållning.
De befintliga hindren leder till att enskilda medborgare inte får tillträde till utbildning och inte kan kombinera kvalifikationer från olika utbildningsanstalter. Detta innebär att det blir svårt för medborgarna att delta i verkligt livslångt lärande och samtidigt flytta inom den europeiska arbetsmarknaden.
Huvudsyftet med den europeiska referensramen för kvalifikationer är att den ska fungera som ett översättningsverktyg och en neutral referenspunkt för jämförelse av kvalifikationer från olika system för allmän och yrkesinriktad utbildning och förstärka samarbetet och det ömsesidiga förtroendet mellan intressenterna. Detta torde göra kvalifikationerna tydligare samt underlätta deras överföring och användning i olika utbildningssystem och på olika nivåer i både nationella och internationella sammanhang.
I centrum för den europeiska referensramen för kvalifikationer står åtta referensnivåer som kommer att utgöra en gemensam referenspunkt för utbildningsmyndigheter på nationell nivå och inom olika sektorer. Dessa åtta nivåer omfattar hela räckvidden av kvalifikationer, från slutet på den obligatoriska skolan till den högsta nivån på akademisk och yrkesinriktad utbildning.
De främsta användarna av den europeiska referensramen för kvalifikationer kommer att vara organ som ansvarar för kvalifikationssystem och kvalifikationsramar på nationell nivå och inom olika sektorer.
B. FÖREDRAGANDENS KOMMENTARER
Den europeiska referensramen för kvalifikationer bör vara en samarbetsram och ett verktyg för ökat ömsesidigt förtroende mellan nationella intressenter och även internationella sektoriella organisationer som berörs av utbildningsfrågor.
Föredraganden skulle vilja framhålla att ett framgångsrikt genomförande av den europeiska referensramen för kvalifikationer fordrar att nationella utbildningsmyndigheter och intressenter inom olika sektorer frivilligt förbinder sig att använda den. Ett av målen för den europeiska referensramen kommer också att vara att utveckla en starkare koppling mellan nationella kvalifikationssystem. Föredraganden instämmer i att utarbetandet av nationella kvalitetsramar ökar möjligheterna att skapa en framgångsrik europeisk ram.
Föredraganden anser också att den europeiska referensramen för kvalifikationer bör bygga på de framsteg som har gjorts och som redan är en del av europeisk utbildning, inbegripet framförallt de resultat som uppnåtts i Bolognaprocessen.
Föredraganden betonar vidare betydelsen av ömsesidigt erkännande av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens, vilket är avgörande för EU:s konkurrenskraft och sociala sammanhållning samt för enskilda medborgares rörlighet.
Han understryker vidare att beslutet på nationell nivå och inom olika sektorer att använda den europeiska referensramen för kvalifikationer måste bygga på ett engagemang för kvalitetssäkring. För att ett ömsesidigt förtroende skall växa fram måste man införa system för kvalitetssäkring på alla utbildningsnivåer och i relation till själva samarbetsprocessen. Rådets slutsatser från maj 2004 om kvalitetssäkring i yrkesinriktad utbildning, rekommendationen från februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen och normerna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning är de viktigaste referensdokumenten i detta sammanhang.
Slutligen är föredraganden övertygad om att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna av ett tillvägagångssätt som bygger på resultat av lärande, inbegripet resultat av informell och icke-formell utbildning, som det som används inom den europeiska referensramen för klassificering av kunskaper, färdigheter och kompetens.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1 | |
|
(1) Utvecklingen av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för gemenskapens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Deltagande i livslångt lärande och användning av kvalifikationer bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
(1) Utvecklingen och erkännandet av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för gemenskapens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Tillgång till och deltagande i livslångt lärande och erkännande och användning av kvalifikationer bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
Ändringsförslag 2 Skäl 8 | |
|
(8) Rekommendationen är förenlig med ramen för Europeiska området för högre utbildning och de beskrivningar för olika nivåer som antogs av ministrarna för högre utbildning i Bergen i maj 2005. |
(8) Rekommendationen bygger på ramen för Europeiska området för högre utbildning och de beskrivningar för olika nivåer som ministrarna för högre utbildning från 45 europeiska länder enades om vid ett möte i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen. |
Motivering | |
Det är viktigt att bygga vidare på de framsteg som har gjorts och som redan är en del av europeisk utbildning. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 8a (nytt) | |
|
|
(8a) Rådets slutsatser från maj 2004 om kvalitetssäkring i yrkesinriktad utbildning1, Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen2 samt det ramverk som man enades om vid mötet i Bergen innehåller gemensamma principer för kvalitetssäkring, som skall vara till stöd för genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
|
|
_________ 1 Dok. 9599/2004. 2 EUT L 64, 4.3.2006, s. 60. |
Ändringsförslag 4 Rekommendation 2 | |
|
2. Att senast år 2009 koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga 1, och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer, enligt nationell lagstiftning och praxis där detta är lämpligt. |
2. Att senast år 2009 koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga 1, och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer, enligt nationell lagstiftning och praxis. |
Ändringsförslag 5 Rekommendation 4a (ny) | |
|
|
4a. Främja och tillämpa de principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning som anges i bilaga II när de kopplar kvalifikationer inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning inom det nationella kvalifikationssystemet till den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
Ändringsförslag 6 Rekommendation 5, stycke 1 | |
|
5. Utse ett nationellt centrum som skall stödja och samordna kopplingen mellan det nationella kvalifikationssystemet och den europeiska referensramen för kvalifikationer. |
5. Utse ett nationellt centrum som skall stödja och samordna kopplingen mellan det nationella kvalifikationssystemet och den europeiska referensramen för kvalifikationer, och som bland annat skall garantera intressenterna information och främja erkännandet av yrkeskvalifikationer. |
Motivering | |
Genom denna ändring betonas att tillhandahållandet av information till berörda aktörer och främjandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer bör höra till centrumets viktigaste uppgifter. | |
Ändringsförslag 7 Rekommendation 5, led c | |
|
(c) säkerställa att den metod som används för att koppla nivåerna i det nationella kvalifikationssystemet till den europeiska referensramen för kvalifikationer är öppen och att de beslut den leder till offentliggörs, |
(c) skapa och främja en öppen metod som säkerställer att nivåerna i det nationella kvalifikationssystemet är jämförbara med och kan kopplas till den europeiska referensramen för kvalifikationer, samt offentliggöra tillhörande information, |
Motivering | |
Centrumet bör skapa och främja en öppen metod som säkerställer att nivåerna i det nationella kvalifikationssystemet är jämförbara med den europeiska referensramen för kvalifikationer och att dessa kopplas till varandra. | |
Ändringsförslag 8 Rekommendation 5, led d | |
|
(d) tillhandahålla vägledning till intressenterna om hur de nationella kvalifikationerna förhåller sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer via det nationella kvalifikationssystemet, |
(d) tillhandahålla vägledning till intressenterna och säkra deras tillgång till information om hur de nationella kvalifikationerna förhåller sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer via det nationella kvalifikationssystemet, |
Motivering | |
Till centrumets viktigaste uppgifter bör höra att säkra intressenternas tillgång till information. | |
Ändringsförslag 9 Rekommendation 6, led i | |
|
(i) Kompetens: visad förmåga att använda kunskap, färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad eller personlig utveckling. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. |
(i) Kompetens: visad förmåga att använda kunskap, färdigheter samt personliga, sociala, interkulturella och metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad eller personlig utveckling. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. |
Ändringsförslag 10 Bilaga I, fotnot ** | |
|
__________ ** Beskrivningen av den första nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 6. |
__________ ** Beskrivningen av den första nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 6. |
Ändringsförslag 11 Bilaga I, fotnot *** | |
|
__________ *** Beskrivningen av den andra nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 7. |
__________ *** Beskrivningen av den andra nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 7. |
Ändringsförslag 12 Bilaga I, fotnot **** | |
|
__________ **** Beskrivningen av den tredje nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 8. |
__________ **** Beskrivningen av den tredje nivån i Ramen för kvalifikationer i Europeiska området för högre utbildning, som ministrarna för högre utbildning enades om vid mötet i Bergen i maj 2005 inom ramen för Bolognaprocessen, motsvarar resultat av lärande för Europeiska ramens nivå 8. |
Ändringsförslag 13 Bilaga II, rubriken | |
|
Principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning |
Gemensamma principer för kvalitetssäkring inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Kvalifikationer för livslångt lärande |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2006)0479 – C6-0294/2006 – 2006/0163(COD) |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||
|
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
CULT 12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Förstärkt samarbete - tillkännagivande i kammaren |
12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Milan Gaľa 18.12.2006 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
22.3.2007 |
10.4.2007 |
7.5.2007 |
|
||||
|
Antagande |
7.5.2007 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
17 0 0 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Ivo Belet, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Tomáš Zatloukal |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gyula Hegyi, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka |
|||||||
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (12.4.2007)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över förslaget till rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
(KOM(2006)0479 – C6‑0294/2006 – 2006/0163(COD))
Föredragande: Christa Prets
KORTFATTAD MOTIVERING
Detta förslag till rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande är ett tekniskt instrument vars övergripande mål är att öka tydligheten i fråga om kvalifikationer och på det sättet hjälpa medlemsstater, enskilda medborgare, arbetsgivare och tillhandahållare av utbildning att jämföra kvalifikationer mellan de olika utbildningssystemen inom EU. Mer specifikt har förslaget ett dubbelt mål. Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande är tänkt att tjäna som ett verktyg för att översätta kvalifikationer för att kunna jämföra dem, i syfte att underlätta rörligheten i samband med studier och arbete och således bidra till tillväxt och sysselsättning. Samtidigt skall den tjäna som en neutral referenspunkt grundad på resultat av lärande. Referensramen täcker olika utbildningssystem och omfattar såväl allmän utbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning som högre utbildning. I centrum för referensramen ligger åtta referensnivåer som beskriver vad den studerande kan, förstår och kan göra – vilket i detta sammanhang kallas ”resultat av lärande”.
Föredraganden integrerar ett jämställdhetsperspektiv i förslaget för att säkerställa att den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande blir ett verktyg som bidrar till att göra det europeiska utbildningssystemet mer tydligt, icke-diskriminerande och lika tillgängligt för både kvinnor och män. Syftet med ändringsförslagen är att man skall anlägga ett jämställdhetsperspektiv när man definierar och beskriver kvalifikationer, att det skall råda en jämn könsfördelning mellan alla involverade nationella parter, att man skall samla in könsuppdelade uppgifter samt skapa lika möjligheter mellan könen inom ramen för det livslånga lärandet i allmänhet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1 | |
|
(1) Utvecklingen av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för gemenskapens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Deltagande i livslångt lärande och användning av kvalifikationer bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
(1) Utvecklingen av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för gemenskapens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Tillträde till och deltagande i livslångt lärande, användning och erkännande av formella, icke-formella och informella kvalifikationer, kvalitet i arbetet och jämställdhet bör därför främjas och förbättras på nationell nivå och på gemenskapsnivå. |
Ändringsförslag 2 Skäl 2 | |
|
(2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 fastställdes att tydligare kvalifikationer bör bli ett av de huvudinslag som krävs för att anpassa gemenskapens utbildningssystem till kunskapssamhällets krav. Dessutom manade Europeiska rådet vid sitt möte i Barcelona år 2002 både till närmare samarbete inom högre utbildning och till större tydlighet och bättre metoder för erkännande inom yrkesinriktad utbildning. |
(2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 fastställdes att tydligare kvalifikationer bör bli ett av de huvudinslag som krävs för att anpassa gemenskapens utbildningssystem till kunskapssamhällets krav och till kvinnors och mäns personliga val. Dessutom manade Europeiska rådet vid sitt möte i Barcelona år 2002 både till närmare samarbete inom högre utbildning och till större tydlighet och bättre metoder för erkännande inom yrkesinriktad utbildning. |
Ändringsförslag 3 Skäl 10 | |
|
(10) Syftet med denna rekommendation är att införa en gemensam referensram som bör fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer, för all slags utbildning. Detta kommer att öka tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten av medborgarnas kvalifikationer i olika medlemsstater. Dessutom bör den europeiska referensramen för kvalifikationer göra det möjligt för internationella branschorganisationer att koppla sina kvalifikationssystem till en gemensam referenspunkt och på så sätt underlätta placeringen av dessa kvalifikationer inom nationella kvalifikationssystem. Därför bidrar denna rekommendation till det vidare målet att främja livslångt lärande och öka rörligheten för arbetstagare och studerande. |
(10) Syftet med denna rekommendation är att införa en gemensam referensram som bör fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer, för all slags utbildning. Detta kommer att öka tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten samt främja erkännandet av medborgarnas formella, icke formella och informella kvalifikationer i olika medlemsstater. Dessutom bör den europeiska referensramen för kvalifikationer göra det möjligt för internationella branschorganisationer att koppla sina kvalifikationssystem till en gemensam referenspunkt och på så sätt underlätta placeringen av dessa kvalifikationer inom nationella kvalifikationssystem. Därför bidrar denna rekommendation till det vidare målet att främja livslångt lärande, öka rörligheten för arbetstagare och studerande och förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden. |
Ändringsförslag 4 Skäl 10a (nytt) | |
|
|
(10a) Inom ramen för erkännandet och certifieringen av icke formella kvalifikationer bör särskilt hänsyn ägnas kvalifikationer som kvinnor och män inhämtat då de fostrat och tagit hand om barn eller personer i beroendeställning. |
Ändringsförslag 5 Skäl 10b (nytt) | |
|
|
(10b) Genomförandet av denna rekommendation bör åtföljas av en flexibel anpassning av strukturerna för och möjligheterna till undervisning och utbildning. |
Ändringsförslag 6 Skäl 11a (nytt) | |
|
|
(11a) Jämställdhetsaspekten bör integreras i samtliga åtgärder och verksamheter som rör utarbetande, genomförande och utvärdering av denna rekommendation. |
Ändringsförslag 7 Rekommendation 4 | |
|
4. Använda ett tillvägagångssätt som bygger på resultat av lärande när kvalifikationer beskrivs och fastställs, samt främja validering av icke-formellt och informellt lärande enligt de gemensamma europeiska principer som man enades om i rådets slutsatser av den 28 maj 2004. |
4. Använda ett tillvägagångssätt som bygger på resultat av lärande och integrering av ett jämställdhetsperspektiv när kvalifikationer beskrivs och fastställs, samt främja validering av icke-formellt och informellt lärande enligt de gemensamma europeiska principer som man enades om i rådets slutsatser av den 28 maj 2004. |
Ändringsförslag 8 Rekommendation 5, led e | |
|
(e) säkerställa deltagandet av alla relevanta nationella intressenter, inbegripet, enligt nationell lagstiftning och praxis, läroanstalter inom högre utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknadens parter, branscher samt experter på jämförelse och användning av kvalifaktioner på europeisk nivå. |
(e) säkerställa deltagandet av alla relevanta nationella intressenter, samtidigt som man strävar efter att uppnå en jämn könsfördelning i representationen, inbegripet, enligt nationell lagstiftning och praxis, läroanstalter inom högre utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknadens parter, branscher samt experter på jämförelse och användning av kvalifikationer på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 9 Rekommendation 6, led c | |
|
(c) Nationell referensram för kvalifikationer: ett instrument för att klassificera kvalifikationsbevis i förhållande till en rad kriterier för angivna lärandenivåer som uppnåtts. Syftet är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationsbevisen i förhållande till arbetsmarknaden och till samhället i övrigt. |
(c) Nationell referensram för kvalifikationer: ett instrument för att klassificera kvalifikationsbevis i förhållande till en rad kriterier för angivna lärandenivåer som uppnåtts. Syftet är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis, säkerställa att det inte förekommer diskriminering och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationsbevisen i förhållande till arbetsmarknaden och till samhället i övrigt. |
Ändringsförslag 10 Avsikt 3 | |
|
3. Övervaka den verksamhet som företas som svar på denna rekommendation och rapportera fem år efter dess antagande till Europaparlamentet och rådet om de förvärvade erfarenheterna samt framtidsutsikterna, inbegripet om detta är nödvändigt en eventuell översyn av denna rekommendation. |
3. Övervaka den verksamhet som företas som svar på denna rekommendation, samla in ålders- och könsuppdelade uppgifter och rapportera fem år efter dess antagande till Europaparlamentet och rådet om de förvärvade erfarenheterna samt framtidsutsikterna, inbegripet om detta är nödvändigt en eventuell översyn av denna rekommendation. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Kvalifikationer för livslångt lärande |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2006)0479 – C6-0294/2006 – 2006/0163(COD) |
|||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL |
|||||||
|
Yttrande Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Förstärkt samarbete - tillkännagivande i kammaren |
12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Christa Prets 17.1.2007 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
26.2.2007 |
|
|
|
||||
|
Antagande |
12.4.2007 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
14 0 1 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Katerina Batzeli, Věra Flasarová, Nicole Fontaine, Lissy Gröner, Esther Herranz García, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Pia Elda Locatelli, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Christa Prets, Eva-Britt Svensson, Anna Záborská |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Gabriela Creţu, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg |
|||||||
- [1] EUT C ..., 30.1.2007, s. ....
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Kvalifikationer för livslångt lärande |
|||||||
|
Referensnummer |
KOM(2006)0479 - C6-0294/2006 - 2006/0163(COD) |
|||||||
|
Framläggande för parlamentet |
5.9.2006 |
|||||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 12.10.2006 |
|||||||
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 12.10.2006 |
CULT 12.10.2006 |
FEMM 12.10.2006 |
|
||||
|
Förstärkt samarbete Tillkännagivande i kammaren |
CULT 12.10.2006 |
|
|
|
||||
|
Föredragande Utnämning |
Mario Mantovani 26.10.2006 |
|
|
|||||
|
Behandling i utskott |
20.3.2007 |
8.5.2007 |
5.6.2007 |
|
||||
|
Antagande |
7.6.2007 |
|
|
|
||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 1 1 |
||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Alexandru Athanasiu, Emine Bozkurt, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Proinsias De Rossa, Harlem Désir, Harald Ettl, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Stephen Hughes, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Jean Lambert, Raymond Langendries, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Ana Mato Adrover, Mary Lou McDonald, Elisabeth Morin, Csaba Őry, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Udo Bullmann, Françoise Castex, Monica Maria Iacob-Ridzi, Sepp Kusstatscher, Mario Mantovani, Dimitrios Papadimoulis, Evangelia Tzampazi |
|||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Antonio Tajani, Bilyana Ilieva Raeva |
|||||||
|
Ingivande |
19.6.2007 |
|||||||