Betänkande - A6-0249/2007Betänkande
A6-0249/2007

    BETÄNKANDE om utsikterna för den inre el‑ och gasmarknaden

    26.6.2007 - (2007/2089(INI))

    Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
    Föredragande: Alejo Vidal-Quadras
    Rådgivande utskotts föredragande (*):
    Sophia in 't Veld, utskottet för ekonomi och valutafrågor
    (*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen

    Förfarande : 2007/2089(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A6-0249/2007

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om utsikterna för den inre el‑ och gasmarknaden

    (2007/2089(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen – En energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen – Utsikterna för den inre el‑ och gasmarknaden (KOM(2006)0841),

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen – Utredning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europeiska gas- och elsektorerna (KOM(2006)0851),

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen – Prioriterad sammanlänkningsplan (KOM(2006)0846),

    –   med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2006)1709) som är en genomföranderapport om utsikterna för den inre el- och gasmarknaden och ett komplement till kommissionens meddelande (KOM(2006)0841),

    –   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om statistiska uppgifter för EU:s energipolitik (SEK(2007)0012),

    –   med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om kommissionens grönbok om en europeisk strategi för hållbar, konkurrenskraftig och säker energi[1],

    –   med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen[2],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät[3],

    –   med beaktande av sin ståndpunkt vid andra behandlingen av den 23 maj 2007 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet[4],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/89/EG av den 18 januari 2006 om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar[5],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1775/2005 av den 28 september 2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten[6],

    –   med beaktande av rådets direktiv 2004/67/EG av den 26 april 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning[7],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el[8],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas[9],

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel[10],

    –   med beaktande av den årliga rapporten från den europeiska gruppen av energitillsynsmyndigheter (European Energy Regulators) för perioden 1 januari 2006 till 31 december 2006 till alla medlemmar i energitillsynsrådet (CEER) och i europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (Ergeg), Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen, utarbetad i enlighet med artikel 3.8 i kommissionens beslut 2003/796/EG av den 11 november 2003 om inrättande av Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas[11],

    –   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådets möte den 8‑9 mars 2007 avseende Europeiska rådets stöd till en handlingsplan för 2007­–2009 för en energipolitik för Europa (7224/07),

    –   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för regional utveckling (A6‑0249/2007), och av följande skäl:

    A. Den nya europeiska energipolitiken för hållbar, säker och konkurrenskraftig energi måste vara ambitiös och sträva efter långsiktig nytta, med huvudsyftet att motverka klimatförändringar, begränsa EU:s externa sårbarhet när det gäller import och främja tillväxt och sysselsättning.

    B.  En lämplig rättslig ram i enlighet med subsidiaritetsprincipen måste inrättas i god tid för att dessa ambitiösa och långsiktiga fördelar skall uppnås.

    C. Fullbordandet av EU:s inre marknad för energi och inrättandet av effektiva mekanismer för solidaritet mellan medlemsstaterna, är förutsättningar för försörjningstrygghet och ekonomisk effektivitet.

    D. Liberalisering och integrering av marknaderna är lika viktiga för att underlätta handeln över gränserna, effektivera ekonomin och öka likviditeten på marknaderna och på det sättet fullborda EU:s inre marknad för energi.

    E.  Beslut om energisammansättningen i en medlemsstat har betydelse för hela Europeiska unionen vad gäller konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet ur miljösynvinkel.

    F.  Principerna om ett samhälle för alla och lika möjligheter för alla innebär att varje unionsmedborgare måste ha tillgång till överkomligt prissatt energi.

    G. Tjugo av tjugosju medlemsstater har ännu inte fullständigt införlivat direktiv 2003/54/EG och 2003/55/EG, varken vad lydelsen eller andemeningen i dem beträffar.

    H. I kommissionens meddelande om utsikterna för den inre el- och gasmarknaden (KOM(2006)0841) och GD konkurrens rapport om energisektorsutredningen (SEK(2006)1724) dras slutsatsen att de befintliga reglerna och liberaliseringsåtgärderna har lett till att energiförsörjningen har blivit effektivare och kunderna gjort besparingar, men att marknaderna ännu inte har öppnats helt och hållet och att det fortfarande finns hinder för fri konkurrens.

    I.   En förutsättning för att nya aktörer kan komma in på marknaden är att tillsynsmyndigheterna fastställer kraftfulla och effektiva harmoniserade regler för nättillträde, tillsammans med en effektiv uppdelning av ägandet.

    J.   I vissa medlemsstater omfattas en betydande andel av marknaden av långsiktiga avtal. Detta är ett hot mot den fria konkurrensen och därmed också mot skapandet av en inre energimarknad.

    K. Genomförandet av EU:s nuvarande bestämmelser om uppdelning samt regelramen varierar kraftigt i medlemsstaterna vilket har allvarliga konsekvenser för utvecklingen av en inre marknad.

    L.  Enda sättet att gå mot en inre europeisk marknad för energi är genom en tillnärmning och synkronisering av de nationella åtgärderna i fråga om bestämmelserna för uppdelning.

    M. De flesta gasbolags vinster genereras huvudsakligen av deras handel snarare än av gasutvinningen.

    N. Få medlemsstater har öppnat sina gasmarknader. Lägre priser och service av hög kvalitet på gasmarknaden är centralt för hela systemet, både för konsumenterna och för företagen.

    O. Stora investeringar i en utbyggnad och förbättring av elnätet behövs, tillsammans med effektivare marknadsbaserade mekanismer för att hantera överbelastning, för att minska överbelastningen vid elöverföring.

    P.  I alla nya lagstiftningsförslag bör det tas hänsyn till problemen hos den energiintensiva industrin, såsom höga energipriser till följd av bristande konkurrens på marknaden.

    Q. Sammanlänkningsnivån mellan ett flertal medlemsstater är fortfarande otillräcklig och motsvarar inte på långt när de överenskommelser som gjordes vid toppmötet i Barcelona och i många fall är olika politiska och administrativa hinder orsaken till att sammanlänkningar ännu inte byggts upp.

    R.  Innan kommissionen föreslår någon lagstiftning om obligatoriskt inrättande av anläggningar för lagring av gas i varje medlemsstat borde den presentera en lönsamhetskalkyl och en gedigen konsekvensbedömning.

    S.  Liberalisering och integrering av marknaderna är lika viktiga för att fullborda den inre marknaden för energi.

    T.  I sista meningen i punkt 33 i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8‑9 mars 2007 påpekades det att den energiintensiva sektorn har en stor betydelse och att det behövs kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra både sådana europeiska industriers konkurrenskraft och miljökonsekvenser.

    U. Bristande insyn har av kommissionen påtalats som ett hinder för främjandet av konkurrensen på den inre marknaden.

    V. Det behövs en klar, stabil och förutsägbar regelram för de långsiktiga investeringar som måste göras i energisektorn.

    W. En gemensam europeisk energimyndighet kunde bidra till forskningsfinansiering, utveckling av förnybar energi, fortsatt proportionell avgiftsutjämning och tillgång till energi på lika villkor för alla medborgare.

    X. Tillgängliga uppgifter visar på att medlemsstaterna endast i begränsad utsträckning har använt sig av riktade allmännyttiga tjänster till utsatta kunder.

    1.  Europaparlamentet erinrar om att Lissabonstrategin endast kan bli framgångsrik om ytterligare ansträngningar görs för att inrätta en gemensam energipolitik grundad på ett mer övergripande synsätt rörande de gemensamma europeiska intressena på energiområdet genom att respektera de nationella särdragen och låta medlemsstaterna hålla fast vid sina energikombinationer för att ha så varierande energikällor och energiproducenter som möjligt.

    Uppdelat ägande av överföringen

    2.  Europaparlamentet anser att ett uppdelat ägande av överföringen är det effektivaste verktyget för att främja investeringar i infrastruktur på ett icke-diskriminerande sätt och trygga ett rättvist nättillträde för nya aktörer och öppenhet på marknaden. Parlamentet understryker dock att denna modell inte nödvändigtvis löser alla frågor, till exempel sammanlänkningsproblemen och överbelastningen.

    3.  Europaparlamentet erkänner att det inte är okomplicerat att införa ytterligare uppdelningsåtgärder inom gassektorn. Parlamentet kräver därför med kraft att särskilda lösningar skall utarbetas som gör det möjligt för denna sektor att fullborda en inre marknad för gas samtidigt som hänsyn tas till skillnaderna i tidigare och efterföljande marknadsled.

    4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en undersökning av vilken det framgår vad uppdelningen av ägandet förväntas kosta medlemsstaterna samt vilka effekter på investeringarna i näten den förväntas få, tillsammans med nyttan för den inre marknaden och konsumenterna. Parlamentet påpekar att det i undersökningen bör tas upp om det skulle ge upphov till några problem eller kostnader, och i så fall av vilket slag, ifall det inte gjordes någon uppdelning från statligt håll och likaså om de negativa konsekvenserna blir annorlunda vid statligt respektive privat ägande. Parlamentet föreslår dessutom att det i undersökningen bör ses efter hur en uppdelning av ägandet skulle vara till fördel för uppnåendet av målen, jämfört med om man hade oberoende regionala marknadsaktörer.

    5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga de strukturella skillnaderna mellan EU:s sektorer för gas och elektricitet, bland annat att vissa medlemsstater inte har någon egen produktion av dessa energikällor och att full ekonomisk ömsesidighet med viktiga gasmarknader i tidigare led för närvarande inte garanteras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett balanserat förslag som möjliggör för EU:s gasföretag att använda investeringar i gasledningar och långsiktiga kontrakt för att öka sin förhandlingsstyrka gentemot tredjeländer.

    6.  Europaparlamentet insisterar på att inget företag i ett tredjeland skall tillåtas köpa energiinfrastruktur om det inte föreligger ömsesidighet med detta land.

    Tillsynsmyndigheter

    7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att genom en EU-enhet stärka samarbetet på EU‑nivå mellan nationella tillsynsmyndigheter som ett sätt att främja ett mer europeiskt tillvägagångssätt för reglering i gränsöverskridande frågor. En förbättrad konvergens och harmonisering av tillsynsmyndigheternas befogenheter är av avgörande betydelse för att man skall kunna överbrygga tekniska och regleringsmässiga skillnader som orsakar allvarliga hinder för internationell handel och sammanlänkningar över gränserna. Parlamentet betonar att kommissionen bör spela en avgörande roll, samtidigt som tillsynsmyndigheternas oberoende inte får undergrävas. Parlamentet anser att tillsynsmyndigheterna bör fatta beslut i särskilt definierade frågor som rör teknik och handel. Besluten bör vara välgrundade och göras vid behov efter samråd med den systemansvarige för överföringssystemet (TSO) och alla andra berörda parter och vara juridiskt bindande.

    8.  Europaparlamentet påpekar att de nationella tillsynsmyndigheterna fortfarande bör vara de enda ansvariga myndigheterna när det gäller beslut inom landets gränser. Parlamentet ställer sig positivt till att de skall få utvidgade befogenheter för att kunna utreda vilka investeringar som behövs och sedan aktivt verka för att dessa investeringar görs.

    9.  Europaparlamentet anser att lagstiftare måste se till att alla företag som äger energiinfrastruktur, och särskilt överföringsnät eller gasledningar, ser till att möta klart uppsatta investeringsmål för att undvika spekulation inom detta område.

    10. Europaparlamentet anser att tillsynsmyndigheterna bör vara oberoende, starka och ha väldefinierade befogenheter så att det garanteras att lagen tillämpas fullt ut i praktiken och att marknadens aktörer respekterar den, att nödvändiga investeringar görs och insyn råder. Parlamentet anser dessutom att tillsynsmyndigheternas befogenheter bör harmoniseras på EU-nivå genom införandet av gemensamma regler om öppenhet, offentliggörande och redovisningsskyldighet så att det garanteras att tillsynsmyndigheterna är fullständigt oberoende av nationella myndigheter och näringslivet.

    11. Europaparlamentet anser att nationella energitillsynsmyndigheter bör kunna sanktionera operatörer som inte respekterar deras beslut eller en överföringsoperatör som inte fullgör sina skyldigheter att underhålla nätet. De bör se till att energiföretag enligt lag är skyldiga att ge kunderna råd om energisparande, såsom fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster[12] och införa program för överlåtelse av el- och gaskapacitet. Parlamentet anser också att det ömsesidiga samarbetet mellan tillsynsmyndigheter och berörda konkurrensmyndigheter skall stärkas både på nationell nivå och på EU-nivå.

    12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en lösning på problemen med oberoende/intressekonflikter och öppenhet när det gäller de systemansvariga för överföringsnäten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som möjliggör för systemansvariga för överföringsnät att fullgöra sitt ansvar som marknadsförmedlare och att harmonisera de internationella reglerna för systemansvariga för att förbättra gränsöverskridande distribution.

    13. Europaparlamentet kritiserar den överdrivna viljan från vissa regeringars sida att lägga sig i de nationella tillsynsmyndigheternas beslut, eftersom detta undergräver tillsynsmyndigheternas roll som oberoende auktoriteter.

    14. Europaparlamentet noterar att vissa regionala marknader skapats. Parlamentet understryker att lämpliga åtgärder måste vidtas för att undvika att det skapas större ”energiöar”, och kräver att dessa regionala strukturer inte får äventyra fullbordandet och genomförandet av den gemensamma europeiska marknaden.

    Reglerade tariffer

    15. Europaparlamentet yrkar på att medlemsstaterna successivt upphör med tillämpningen av allmänna reglerade tariffer – med undantag för sistahandstariffer i den mening som avses i direktiv 2003/54/EG – samtidigt som de bör se till att det finns lämpliga åtgärder för att skydda utsatta kunder, särskilt när det gäller bränslebrist och även i fråga om icke marknadsbaserade mekanismer. Parlamentet beklagar att det i det ovannämnda meddelandet från kommissionen (KOM(2007)0001) saknas en hänvisning till prismekanismer. Parlamentet påminner om att interventioner när det gäller priserna endast bör tillåtas som en sista utväg, i de fall nationella tillsynsmyndigheter försöker kontrollera priser som höjts på konstgjord väg i syfte att förhindra skador för konsumenter, näringslivet och nya aktörer på marknaden. Priserna bör också under alla omständigheter täcka de verkliga kostnaderna.

    16. Europaparlamentet anser att stöden till icke-förnybara energikällor bör tas bort för att därigenom säkerställa lika villkor, att externa miljökostnader bör tas med i energipriset och att de marknadsbaserade instrumenten bör användas för att nå miljömål och energipolitiska mål.

    17. Europaparlamentet noterar att riktade åtaganden om samhällsomfattande tjänster och allmännyttiga tjänster av hög kvalitet måste uppfylla reglerna om statsstöd och att konkurrenslagstiftningen skall tillämpas på prisdiskriminering och begränsningar av vidareförsäljning. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att man bedömer effekterna för konkurrensutvecklingen av de återstående reglerade leveranspriserna samt avskaffar marknadsstörningarna.

    Samhällspåverkan och konsumentskydd

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en fullständig konsekvensbedömning med en utvärdering av de sociala konsekvenserna av de olika förslagen och att stödja näringslivet i utvecklingen av mekanismer för utbildning och omplacering.

    19. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att se till att konsumenterna tillhandahålls energi och att bränslebrist måste bekämpas med alla till buds stående medel, särskilt genom att främja energibesparing och energieffektivitet. Parlamentet efterlyser dessutom riktade och öppna sociala åtgärder som inte hindrar en rättvis konkurrens och som är nödvändiga för att skydda sårbara och missgynnade konsumenter.

    20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sitt förslag till en stadga för energikonsumenter senast i slutet av 2007.

    Sammanlänkningar

    21. Europaparlamentet välkomnar det vägledande målet om att nå en tioprocentig sammanlänkningsnivå i samtliga medlemsstater.

    22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar, också i form av ett intensivare bilateralt samarbete, för att undanröja tekniska, administrativa och politiska hinder för fullbordandet av befintliga och framtida projekt, särskilt de fyra projekt som kommissionen definierat som projekt av europeiskt intresse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta tillståndsförfarandena för att upprätta överföringsledningar och att begränsa tidsfristen för sådana förfaranden. Parlamentet anser dock att hänsyn alltid skall tas till skäl av allmänt intresse.

    23. Europaparlamentet bekräftar än en gång att det behövs utökade budgetanslag till de transeuropeiska energinäten, framför allt för att miljöhindren skall fås bort.

    24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda arbetet med att utse EU‑samordnare för projekt av intresse för EU som det varit svårt att förverkliga.

    25. Europaparlamentet betonar att en decentraliserad energiinfrastruktur och energiproduktion kan bidra till högre energiförsörjningstrygghet och bör främjas när energipolitiska strategier utarbetas.

    Långsiktiga avtal

    26. Europaparlamentet erkänner att långsiktiga avtal i tidiga led av produktionen, framför allt på gasmarknaden, är nödvändiga för att skapa ett positivt investeringsklimat, på ett avgörande sätt bidrar till försörjningstrygghet och påverkar inte integrationen av den inre energimarknaden negativt, förutsatt att nya aktörer inte utestängs från marknaden.

    27. Europaparlamentet anser att ett balanserat och effektivt genomförande av principen om att outnyttjad kapacitet måste göras tillgänglig för andra aktörer måste säkras så att nya aktörer kan få tillträde till näten när kapaciteten inte utnyttjas fullt ut.

    28. Europaparlamentet anser att bilaterala långsiktiga avtal i senare produktionsskeden ger, så länge de inte utgör en alltför stor procentuell andel av marknaden och inte hindrar kunderna från att byta leverantör, en möjlighet för energiintensiva industrier att förhandla fram mer konkurrenskraftiga och stabila energipriser med den leverantör som de valt. Parlamentet anser därför att sådana avtal bör tillåtas, förutsatt att de behöriga myndigheterna har dem under vederbörlig tillsyn, de inte skapar extra kostnader för näten, utestänger nya aktörer från marknaden eller hindrar marknadsutvecklingen.

    29. Europaparlamentet begär att kommissionen föreslår en definition av vad det innebär att vara en storförbrukare av energi. Parlamentet begär också att kommissionen särskilt skall beakta storförbrukare av energi inom EU som konkurrerar i den globala ekonomin.

    30. Europaparlamentet ber kommissionen att ge klar vägledning om långsiktiga bilaterala avtal i senare produktionsskeden för att minska osäkerheten på marknaden och skapa en standardisering av avtalen.

    31. Europaparlamentet påminner om att anläggningar för framställning, överföring, lagring och leverans av energi är kritisk infrastruktur och att dess säkerhet och tillförlitlighet fullt ut och under alla omständigheter måste upprätthållas och säkras.

    El- och gasnät

    32. Europaparlamentet upprepar sin oro över det behov av investeringar som finns när det gäller uppgradering av el- och gasnäten för att garantera försörjningstrygghet i EU. Parlamentet vidhåller att den rättsliga ramen måste vara stabil, sammanhängande och öppen för att man skall kunna skapa en investeringsvänlig miljö, och kräver därför att man utarbetar ett investeringsvänligt regelverk som är till gagn för alla konsumenter och företag i EU.

    33. Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns många hinder i medlemsstaterna som orsakar oproportionerliga dröjsmål i upprättandet av ny infrastruktur för energiimport och i sammanlänkning av nyproduktion till det centrala elnätet. De nationella, regionala och lokala myndigheterna uppmanas därför att vidta alla åtgärder som behövs för att se till att dessa dröjsmål inte blir längre än absolut nödvändigt och att alla avlägsna och svårtillgängliga områden som är bebodda (t.ex. öar och bergstrakter) är kopplade till huvudelnäten.

    34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta en ökning av nätkapaciteten för att göra det möjligt att integrera ny och stor produktion av förnybar energi på land och till sjöss. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att skapa ett intelligent EU-nät med fullt utnyttjande av den senaste informations- och kommunikationstekniken. Ett sådant nät kunde vara anpassat till många produktionssätt, ge konsumenterna mer makt och även möjliggöra snabb spårning och analys av störningar samt problemlösning och reparation av uppkomna skador. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja investeringar och ge sina tillsynsmyndigheter ett tydligt mandat att arbeta för att dessa mål uppnås.

    35. Europaparlamentet understryker att det behövs en teknisk harmonisering av de europeiska näten.

    36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för inrättandet av ett inre europeiskt el- och gasnät.

    37. Europaparlamentet välkomnar den senaste tekniska utvecklingen för inmatning av biogas i gasnäten. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att bättre utnyttja denna möjlighet att bidra till en trygg gasförsörjning.

    Strategiska lager

    38. Europaparlamentet instämmer i kommissionens bedömning att det med tanke på nuvarande teknik i fråga om gas är bättre att diversifiera leveransvägarna och tekniken, till exempel med avgasningsanläggningar och terminaler för naturgas i flytande form, än att skapa stora gaslager. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag i syfte att bättre utnyttja de gasreserver som finns utan att rubba balansen mellan försörjningstrygghet och främjande av nya marknadsaktörer.

    39. Europaparlamentet betonar att elnätet och gasnätet kompletterar varandra. I detta sammanhang påpekar parlamentet att lagring är en integrerad del av gasnätet och bör hanteras med nationell och europeisk solidaritet. Parlamentet anser också att lagring skulle kunna komplettera reservgeneratorer för elektricitet och på så sätt bidra till försörjningstryggheten.

    40. Europaparlamentet konstaterar att strategiska gasreserver kan komma att föreslås och utvecklas av enskilda medlemsstater beroende på deras ekonomiska och tekniska möjligheter att genomföra detta.

    Öppenhet

    41. Europaparlamentet anser att öppenhet är en förutsättning för konkurrensutveckling och att information alltid bör lämnas i god tid och på ett tydligt och lättillgängligt sätt och utan diskriminering.

    42. Europaparlamentet noterar de svårigheter som hushållskonsumenter möter när det gäller att dra nytta av liberaliserade marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag om hur man kan öka öppenheten för konsumenterna, göra all konsumentinformation fullständig och tydlig (t.ex. angående olika taxor, företagets energimix och annan relevant information, såsom kravet på märkning som det definieras i direktiv 2003/54/EG) och stärka konsumentorganisationernas roll inom EU:s energimarknad.

    43. Europaparlamentet anser liksom kommissionen att man måste införa bindande riktlinjer för både el- och gasmarknaderna. Parlamentet anser att en hög och harmoniserad grad av öppenhet främjar effektiv konkurrens och nya aktörer på marknaderna.

    44. Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att säkra större öppenhet på marknaden.

    Tillämpning av EU-lagstiftningen

    45. Europaparlamentet är bekymrat över att antalet medlemsstater som ännu inte införlivat direktiv 2003/54/EG och 2003/55/EG och det faktum att vissa medlemsstater inte tillämpar dem på ett riktigt sätt. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva och till fullo tillämpa dessa direktiv utan dröjsmål.

    46. Europaparlamentet anser att direktiv 2003/54/EG och 2003/55/EG innehåller tillräckliga bestämmelser som under förutsättning att de tillämpas korrekt säkrar ett konkurrensvänligt klimat och fullbordandet av den inre energimarknaden.

    47. Europaparlamentet instämmer med kommissionen att det inte finns några alternativ till liberaliseringsprocessen och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut och effektivt införliva de befintliga direktiven om liberalisering. Parlamentet stöder för övrigt kommissionens förslag om att bristerna i den inre marknaden skall åtgärdas genom tillämpning av både konkurrensåtgärder och regelverksrelaterade åtgärder.

    48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla resultat från dess konsekvensanalys och de svar som erhållits genom denna och att informera parlamentet om dessa före framläggandet av nya lagstiftningsförslag.

    49. Europaparlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens initiativ att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte införlivat direktiv 2003/54/EG eller 2003/55/EG eller tillämpar dem på rätt sätt.

    50. Europaparlamentet varnar för överdriven marknadskoncentration och anser att man bäst tar itu med detta problem genom att ytterligare integrera marknaderna och införa regleringsåtgärder, eftersom konsumenterna bör ha möjlighet att välja leverantör i ett klimat med öppen konkurrens. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med koncentration på energimarknaden i händelse av missbruk av dominerande marknadsställning.

    51. Europaparlamentet påpekar att även om samordningen av distributionen av gränsöverskridande kapacitet har utvecklats positivt, är den låga graden av insyn när det gäller beräkningen av den nettoöverföringskapacitet som behövs för auktioner och fastställandet av den tillgängliga överföringskapaciteten ett allvarligt konkurrenshinder som måste angripas med hjälp av strängare lagstiftning beträffande den samverkan som har visat sig förekomma vid auktioner samt genom skärpta antitrustkontroller.

    52. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noggrant övervaka hur marknadskoncentration påverkar konkurrensen både på nationell nivå och på Europanivå. Parlamentet uppmanar också kommissionen att beakta den nu pågående konsolideringsprocessen som ger upphov till nya, stora, multinationella energiföretag som verkar i ett stort antal medlemsstater och som har en hög nivå av vertikal integration och integration mellan gas och elektricitet.

    53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla sina åtgärder och förslag beakta den viktiga roll som de små och medelstora företagen spelar för hur väl konkurrensutsatta energimarknader fungerar.

    54. Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna att stoppa främjandet av så kallade nationella mästarföretag och att låta bli att anta protektionistiska lagar som hindrar utvecklingen av en verkligt integrerad europeisk energimarknad. Parlamentet uppmanar till att införa system för frisläppande av handeln med el och gas och mera likvida balansmarknader i syfte att gynna nya marknadsaktörer.

    55. Europaparlamentet anser att det är av största vikt att ett framtida, ändrat system för handel med utsläppsrättigheter integreras fullt ut i den avreglerade energimarknaden på ett öppet och tydligt sätt och enligt tillsynsmyndigheternas föreskrifter för att undvika att orsaka störningar i marknadsmekanismerna.

    56. Europaparlamentet påpekar återigen hur viktigt det är att uppnå en fullt avreglerad europeisk energimarknad så snart som möjligt och insisterar på att kommissionen framlägger sitt paket för ytterligare åtgärder för den inre marknaden i slutet av september 2007, såsom meddelats.

    57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

    • [1]  Antagna texter, P6_TA (2006)0603.
    • [2]  EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 112.
    • [3]  EUT L 262, 22.9.2006, s. 1.
    • [4]  Antagna texter, P6_TA(2007)0198.
    • [5]  EUT L 33, 4.2.2006, s. 22.
    • [6]  EUT L 289, 3.11.2005, s. 1.
    • [7]  EUT L 127, 29.4.2004, s. 92.
    • [8]  EUT L 176. 15.7.2003. s. 37.
    • [9]  EUT L 176, 15.7.2003, s. 57.
    • [10]  EUT L 176, 15.7.2003, s. 1.
    • [11]  EUT L 296, 14.11.2003, s. 34.
    • [12]  EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.                                                                                                                                                      

    MOTIVERING

    1. Bakgrund

    Till svar på Europeiska rådets uppmaning och de prioriteringar som fastställs i ordförandeskapets slutsatser från mars 2006 antog kommissionen ett energipaket den 10 januari 2007, med syftet att bidra till de tre målen för EU:s energipolitik: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet.

    Efter den långvariga avregleringsprocessen av energimarknaderna – två direktivpaket för att inrätta en inre marknad antogs 1996–1998 och 2003 och den fullständiga avregleringen skall vara genomförd till den 1 juli 2007 – utgör dessa meddelanden ett stort steg framåt eftersom kommissionen förespråkar en ny inriktning för den inre energimarknaden och lägger fram detaljerade förslag och mekanismer för marknadens fungerande.

    I detta betänkande utvärderas hur de olika åtgärder som kommissionen har fastställt kan säkra fullbordandet av den inre marknaden för el och gas och hur man kan undanröja hindren för inrättandet av en inre EU‑marknad för energi. Föredraganden kommer att ta vederbörlig hänsyn till genomförandet av de nuvarande bestämmelserna, som enligt föredragandens åsikt delvis har utgjort en tillräcklig rättslig grund för att garantera icke‑diskriminerande nätverkstillträde för tredje parter, inrätta effektiva nationella tillsynsmyndigheter och utarbeta gynnsamma investeringsvillkor. Föredragandens avsikt är att mot bakgrund av de senaste slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den 8‑9 mars sammanställa de mål som kommissionen har ställt upp och analysera de praktiska åtgärder som har föreslagits.

    2. Särskilda frågor

    Genomförande av den befintliga lagstiftningen

    Föredraganden oroas över att ett antal medlemsstater fortfarande inte har införlivat EU‑direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG och att andra medlemsstater inte har gjort detta på ett lämpligt sätt. Ett korrekt införlivande på EU‑nivå är grundläggande för att till fullo kunna bedöma värdet och effektiviteten hos de åtgärder som har antagits av Europaparlamentet och rådet.

    En del medlemsstaters underlåtenhet att införliva EU‑lagstiftningen om den inre energimarknaden försätter dessutom de medlemsstater som har gjort det i ett svårt läge, vilket i vissa fall leder till orättvis konkurrens, övertaganden av privata företag av statligt ägda företag, hinder för tillträdet till andra medlemsstaters marknader och oproportionerliga förseningar i utvecklingen av sammanlänkningar. Dessutom utsätts de regeringar som drabbas av dessa konsekvenser för allmänhetens kritik, som är emot de åtgärder som har vidtagits och kritiserar EU‑institutionerna i allmänhet.

    Av dessa skäl välkomnar föredraganden kommissionens initiativ att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte följer den gällande lagstiftningen.

    Föredraganden välkomnar hursomhelst kommissionens tredje avregleringspaket som skall läggas fram i september i år och har klart för sig att motståndet från några medlemsstater kommer att bemötas med konkreta åtgärder, men kan inte låta bli att undra om lösningen på detta problem verkligen är mer och strängare lagstiftning med tanke på att det andra direktivpaketet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.

    Den senaste tidens övertaganden och sammanslagningar på EU‑marknaden har gett upphov till vissa farhågor kring frågor som offentligt deltagande i företagen, minskad valfrihet för konsumenterna till följd av marknadskoncentration och en överdrivet interventionistisk inställning från några regeringars sida till affärer som är att betrakta som rena marknadsoperationer. Föredraganden anser att sådana affärer borde kontrolleras ytterligare av kommissionen, särskilt när det offentliga deltagandet i vissa företag som tar över andra företag är betydande.

    Uppdelning

    Uppdelning har varit en central fråga i energidebatten och i Europaparlamentets tidigare betänkanden, och kommer sannolikt att vara det även i detta betänkande. Föredraganden anser att den nuvarande uppdelningsnivån är otillräcklig i några medlemsstater och välkomnar följaktligen kommissionens initiativ att höja kraven på detta område.

    De två huvudsakliga alternativ som föreslås i kommissionens meddelande – lämpligt reglerade oberoende systemoperatörer (ISO) och uppdelning av ägarskap – bör analyseras ingående.

    En uppdelning av ägarskapet skulle öka insynen, garantera lämpliga förutsättningar för investeringar i infrastrukturer och bidra till att undanröja hinder för nya marknadsaktörers tillträde.

    Modellen med oberoende systemoperatörer skulle, även om den kräver ytterligare reglering, även bidra till att de uppsatta målen kan nås och skulle förmodligen vara ett lämpligare alternativ för de medlemsstater som har halkat långt efter i utvecklingen.

    Föredraganden anser att denna fråga är värd att diskuteras närmare och förväntar sig att kommissionen lägger fram en tydlig men flexibel ståndpunkt om uppdelning, som kan ligga till grund för diskussionerna i rådet och parlamentet, eftersom man på så sätt kan undvika att några medlemsstater fullständigt avvisar förslaget.

    Problemen i samband med sammanlänkningar kan dock inte lösas med hjälp av något av systemen, vilket betyder att det krävs ytterligare lösningar. Frågorna om insyn och investeringar kan dessutom även bemötas genom att nationella tillsynsmyndigheter får ökade befogenheter eller genom nationell lagstiftning för att införa särskilda krav i detta avseende. Slutligen är gas‑ och elsektorerna mycket olika till sin karaktär, vilket leder till att uppdelningsalternativen blir mycket mer komplicerade för gassektorn. Denna fråga kommer att utforskas närmare i detta dokument.

    Investeringar

    Föredraganden vill betona vikten av nya storskaliga investeringar i utvecklingen av ny infrastruktur och förbättring av befintlig infrastruktur. Föredraganden är oroad över skillnaden mellan befintliga investeringar och de investeringar som beräknas vara nödvändiga, men instämmer inte i kommissionens påstående om att investeringarna har upphört. De sammanlagda investeringarna i underhåll och utveckling av gasnät har i själva verket uppvisat en konstant, om än långsam, ökning under de senaste åren.

    Dessa farhågor gäller även bristen på investeringar i sammanlänkningar till följd av skillnader mellan standarder, avsaknad av en oberoende tillsynsmyndighet för att övervaka gränsöverskridande överföring samt minskad tillgång på mekanismer för återbetalning av gränsöverskridande kostnader.

    Det finns emellertid ett stort utrymme för förbättringar och det är nödvändigt att vidta åtgärder för ytterligare uppdelning – vare sig det gäller ägarskap eller ISO+ – effektivare reglering och bättre gränsöverskridande samarbete.

    Ny omfattande produktion från förnybara energikällor

    Europa har mycket stora resurser av förnybara energikällor, till exempel vattenkraft, vindkraft, solkraft, biomassa, tidvattenenergi och jordvärme. Förnybara energikällor är till sin själva natur koncentrerade till särskilda platser, t.ex. vattenkraft i bergiga regioner och vindkraft till havs eller i kust‑ och höglandsregioner. Med några få undantag är dessa resurser inte möjliga att transportera i sin ursprungliga form och måste alltså omvandlas till el på den plats där den primära resursen finns. Om dessa omfattande primärenergikällor skall kunna bidra till EU:s behov av elektricitet behövs det tillräckliga nätinfrastrukturer för att möjliggöra bulktransporter av el från dessa regioner till där den behövs.

    Det finns till exempel en stor, kommersiellt exploaterbar vindenergiresurs över haven i nordvästra Europa. Det krävs dock stora undervattensnät för att överföra denna vindenergi till land samt landbaserade nät för att transportera energin till där den behövs.

    Det är följaktligen viktigt att dessa nät underhålls där de redan finns och att nya nät byggs där det inte finns några. Överföringsföretagen måste ges incitament för att utveckla och bygga näten, och får inte ha motstridiga intressen som kan hindra deras utveckling.

    Tillsynsmyndigheter

    För närvarande måste EU:s inre energimarknad anpassas efter 27 olika nationella lagstiftningar, som kan variera stort sinsemellan. Förfarandet för att fastställa de åtgärder som måste vidtas när det gäller gränsöverskridande överföring av energi utgörs av samråd med de nationella tillsynsmyndigheterna som bygger på tekniska förslag från de systemansvariga för överföringssystemet och där besluten fattas på grundval av allmänt samförstånd. Om ingen överenskommelse kan nås inleder kommissionen ett kommittéförfarande. Kommittéförfarandet ger dock mycket långsamma resultat och dessutom är det medlemsstaterna som bestämmer, som i sin tur vänder sig till sina nationella tillsynsmyndigheter för råd. Detta leder till att man är tillbaka där man började.

    Om EU:s inre marknad skall bli fullständigt integrerad krävs det ett mer formellt tillvägagångssätt för den process som beskrivs ovan. Föredraganden föreslår att tillsynsmyndigheternas forum skall göras till ett formellt organ där besluten skall fattas – genom omröstning om det är nödvändigt – och där kommissionen kan besluta om parterna inte kan enas. Besluten skulle fattas på grundval av förslag från de systemansvariga för överföringsnätet, som i sin tur även skulle ha en formell ram för sina beslutsprocesser.

    Det är viktigt att påpeka att tillsynsmyndigheterna endast skulle handlägga gränsöverskridande tekniska och handelsmässiga frågor såsom harmonisering av tekniska standarder och främjande av samordning av utvecklingen av sammanlänkningar och gränsöverskridande överföring.

    De nationella tillsynsmyndigheterna skulle fortsätta att ha oinskränkt beslutsrätt över de respektive medlemsstaterna, och deras ansvarsområden och befogenheter skulle vara oberoende, starka och väldefinierade.

    Tillsynsmyndigheterna kan spela en avgörande roll för att säkra de nödvändiga investeringarna och se till att det råder lika villkor och insyn för alla marknadsaktörer. När det gäller investeringar skulle tillsynsmyndigheterna till exempel kunna ges befogenheter för att öppna för investeringar av tredje parter om befintliga företag skulle stå i vägen för utvecklingen av ett nät.

    Sammanlänkningar

    Föredraganden välkomnar kommissionens och rådets senaste ståndpunkt om att alla medlemsstater skall uppnå 10 procent av sammanlänkningskapaciteten, men vill trots detta påpeka att detta mål fastställdes vid toppmötet i Barcelona för flera år sedan. Med tanke på att arbetet med att fullborda den inre marknaden för energi har fått ny drivkraft inom EU hoppas föredraganden att medlemsstaterna kommer att vidta beslutsamma åtgärder för att undanröja alla hinder för utvecklingen av dessa sammanlänkningar.

    Det nya samarbetet mellan tillsynsmyndigheter på EU‑nivå bör erbjuda den nödvändiga regleringsramen för att övervinna några av dessa hinder, men även de offentliga myndigheterna bör sträva efter att avlägsna politiska hinder.

    Detta är av särskilt intresse för perifera medlemsstater som, för närvarande, förblir energiöar.

    Reglerade tariffer

    Föredraganden är fast övertygad om att generella reglerade tariffer för kommersiella kunder bör försvinna, eftersom de orsakar en allvarlig snedvridning av marknaden och ibland kan utnyttjas av vertikalt integrerade företag för att tvinga bort nya aktörer från marknaden.

    3. Ytterligare kommentarer

    Gasmarknaden

    Till skillnad från elmarknaden gör de flesta av gasleverantörerna sina största vinster på distributionsverksamhet i stället för överföringskapacitet. Av den anledningen kommer det att bli svårt att tillämpa kommissionens olika förslag om uppdelning för gassektorn, åtminstone för de företag som importerar sina produkter till EU.

    En del åtgärder, såsom de som föreslås i detta dokument, kan bidra till att lösa problemet med investeringar, insyn och nättillträde.

    Föredraganden är främst oroad över bristen på samordnade standarder för naturgas. Denna situation leder till osäkerhet på marknaden eftersom företagen inte vet om den gas de köper från ett område kommer att ges tillträde till de olika nationella näten. Kommissionen bör allvarligt se över detta problem och snabbt finna en lösning.

    Dessa företag ställs även inför problem i sina kommersiella kontakter med tredjeländer, där principen om ömsesidighet inte kan tillämpas. De har varken tillträde till produktionskapaciteten i tidigare led eller tillträde på liknande villkor till dessa länders marknader. Gassektorns företrädare har framfört till föredraganden att de vill ha ett starkare politiskt stöd från EU‑institutionerna och medlemsstaterna vid förhandlingar med producenter från tredjeländer.

    Systemet med handel för utsläppsrätter

    Föredraganden är oroad över en del klagomål som har framförts av några marknadsaktörer när det gäller handeln med utsläppsrätter. De anser att det blir konsumenterna som får betala den extra kostnaden för utsläppsrätterna, trots att majoriteten av dessa rättigheter har erhållits utan kostnad enligt det gällande direktivet om utsläppsrätter, där det anges att minst 95 procent av utsläppsrätterna skall beviljas kostnadsfritt i denna första fas.

    YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (*) (18.6.2007)

    till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

    över utsikterna för den inre el- och gasmarknaden
    (2007/2089(INI))

    Föredragande: Sophia in 't Veld (*)

    (*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen

    FÖRSLAG

    Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    A.     Den nya europeiska energipolitiken för hållbar, säker och konkurrenskraftig energi måste vara ambitiös och sträva efter långsiktig nytta, med huvudsyftet att motverka klimatförändringar, begränsa EU:s externa sårbarhet när det gäller import och främja tillväxt och sysselsättning.

    B.     En lämplig rättslig ram i enlighet med subsidiaritetsprincipen måste inrättas i god tid för att dessa ambitiösa och långsiktiga fördelar skall uppnås.

    C.     I kommissionens meddelande om utsikterna för den inre el- och gasmarknaden (KOM(2006)0841) och GD konkurrens rapport om energisektorsutredningen (SEK(2006)1724) dras slutsatsen att de befintliga reglerna och liberaliseringsåtgärderna har lett till att energiförsörjningen har blivit effektivare och kunderna gjort besparingar, men att marknaderna ännu inte har öppnats helt och hållet och att det fortfarande finns hinder för fri konkurrens. Dessutom har det nuvarande regelverket ännu inte fullt ut och på vederbörligt sätt införlivats i medlemsstaternas nationella lagstiftning och ytterligare åtgärder är därför nödvändiga för att avreglera marknaderna.

    D.     Få medlemsstater har öppnat sina gasmarknader. Lägre priser och service av hög kvalitet på gasmarknaden är centralt för hela systemet, både för konsumenterna och för företagen.

    E.     I sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – Grönbok[1] betonade parlamentet att överföringssystemen i energisektorn borde genomgå en fullständig uppdelning av ägande så snart som kommissionen har konstaterat att den befintliga lagstiftningen inte fungerar.

    F.     Efter energisektorsutredningen och mot bakgrund av de ekonomiska underlagen anser kommissionen att uppdelning av ägandet är det mest effektiva sättet att garantera valfrihet för energianvändarna och främja investeringar.

    G.     De nuvarande luckorna i regelverket rörande gränsöverskridande frågor kan inte åtgärdas endast genom tillämpning av konkurrensbestämmelserna. Det behövs en förstärkt samordning mellan nationella energitillsynsmyndigheter genom att ge Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (Ergeg) ökade befogenheter, med en starkare roll för gemenskapens kontroll, för att genomdriva den inre marknadens principer.

    H.     Tillgängliga uppgifter visar på att medlemsstaterna endast i begränsad utsträckning har använt sig av riktade allmännyttiga tjänster för utsatta kunder.

    1.      Europaparlamentet erinrar om att Lissabonstrategin endast kan bli framgångsrik om ytterligare ansträngningar görs för att inrätta en gemensam energipolitik grundad på ett mer övergripande synsätt rörande de gemensamma europeiska intressena på energiområdet genom att respektera de nationella särdragen och låta medlemsstaterna hålla fast vid sina energikombinationer för att ha så varierande energikällor och energiproducenter som möjligt.

    2.      Europaparlamentet anser att de allvarliga brister som har konstaterats i energisektorsutredningen snabbt måste åtgärdas för att få den inre energimarknaden att fungera, genom att få till stånd en verklig åtskillnad mellan nätverk och leveranser, åtgärda de befintliga luckorna i regelverket, ta itu med marknadskoncentration och inträdeshinder samt öka insynen i operationerna på marknaden. Parlamentet uppmanar enträget till ett snabbt, komplett och korrekt införlivande av gemenskaps­bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. I detta sammanhang kräver parlamentet att kraftfulla åtgärder vidtas vid överträdelser av gemenskapslagstiftningen.

    3.      Europaparlamentet instämmer med kommissionen att det inte finns några alternativ till liberaliseringsprocessen och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut och effektivt införliva de befintliga direktiven om liberalisering. Parlamentet stöder för övrigt kommissionens förslag om att bristerna i den inre marknaden skall åtgärdas genom tillämpning av både konkurrensåtgärder och regelverksrelaterade åtgärder.

    4.      Europaparlamentet stöder de resultat i energisektorsutredningen som visar att en rättslig och funktionell uppdelning enligt kraven i lagstiftningen inte är tillräcklig för att en verklig och konkurrenskraftig europeisk energimarknad skall kunna utvecklas. Parlamentet erinrar om att ett icke-diskriminerande nättillträde bör garanteras och stöder fullt ut kommissionens förslag om ytterligare åtgärder för att införa en tydligare åtskillnad mellan energiproduktion och energidistribution.

    5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys i vilken man redovisar medlemsstaternas förväntade kostnader för uppdelning av ägandet, de förväntade effekterna på investeringar i näten samt fördelarna för den inre marknaden och kunderna. Parlamentet påpekar att man i analysen också bör beakta huruvida problem eller kostnader uppstår, och i så fall vilka, om staten inte delar upp ägandet samt om de negativa konsekvenserna skiljer sig åt för statligt och privat ägande. Parlamentet föreslår dessutom att man bör analysera vilka fördelar uppdelningen av ägandet skulle ha för att uppnå målen jämfört med strategin med en oberoende regional marknadsaktör.

    6.      Europaparlamentet insisterar på att man måste ge systemoperatörer lämpliga incitament att driva och utveckla näten i alla användares intressen. Då ett stabilt regelverk är nödvändigt för att investeringsbeslut skall fattas, måste framtida åtgärder för den inre marknaden utformas och genomföras på ett sätt som skapar gynnsamma förutsättningar för de investeringar som så väl behövs. Parlamentet betonar dock att uppdelning bör ses som ett primärt villkor men inte som det enda villkoret för att uppnå rättvis konkurrens. Parlamentet anser att offentligt ägande på el‑ och gasmarknaden är en av huvudorsakerna till snedvridningar på Europanivå och att incitamenten att konkurrera på dessa marknader är lägre om det finns offentliga företag som i de flesta fall genom sina bolagsstadgar har en lägre grad av öppenhet och lämnar färre upplysningar till potentiella investerare samt är beroende av politiska beslut som fattas av medlemsstaternas regeringar. Parlamentet insisterar på att lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra en situation där offentliga monopol ersätts av privata monopol.

    7.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att man skall stärka oberoendet för nationella tillsynsmyndigheter på energiområdet, deras befogenheter samt samordningen mellan dem och systemansvariga för överföringssystemet (TSO). Parlamentet anser att detta oberoende inte får hindra de politiska åtgärder som medlemsstaternas regeringar måste vidta för att främja konkurrensen, garantera försörjningstryggheten och skydda miljön på de inre marknaderna för gas och el.

    8.      Europaparlamentet betonar behovet av att harmonisera befogenheterna och oberoendet för tillsynsmyndigheter på energiområdet för att möjliggöra effektiv samordning på EU‑nivå och motverka missbruk av lagstiftningsmakt för nationella protektionistiska syften.

    9.      Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter måste utökas och att den europeiska samordningen måste förbättras, särskilt när det gäller gränsöverskridande frågor.

    10.    Europaparlamentet instämmer i att ett europeiskt nätverk av oberoende tillsynsmyndigheter (Ergeg+) är det lämpligaste tillvägagångssättet för att åstadkomma snabba och effektiva framsteg i fråga om harmonisering av de tekniska frågor som är nödvändiga för att den gränsöverskridande handeln skall fungera effektivt. Parlamentet anser att kommissionen vid behov bör vidta åtgärder för att se till att vederbörlig hänsyn tas till gemenskapens intressen.

    11.    Europaparlamentet välkomnar förslaget om att ge befintliga TSO-sammanslutningar en institutionell roll med formella skyldigheter och mål (”ETSO+\GTE+-lösningen”). Parlamentet anser dock att man ytterligare måste diskutera inrättandet av gränsöverskridande systemoperatörer för att se till att konkurrensen blir starkare och inte hindras. Parlamentet anser att åtgärder också bör vidtas för att nå en gradvis utveckling av regionala systemoperatörer.

    12.    Europaparlamentet betonar sin djupa oro över vissa protektionistiska initiativ som tagits av några europeiska regeringar som motiverar sitt ställningstagande genom att hänvisa till försvaret av strategiska sektorer och ett påstått nationellt allmänintresse. Parlamentet understryker att protektionism på den inre marknaden inte är förenlig med den europeiska integrationen. På energimarknaden innebär det försämrad försörjningstrygghet, minskad effektivitet och därför prishöjningar som måste betalas av konsumenterna och som inverkar negativt på en hållbar utveckling.

    13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot medlemsstater som på ett otillåtet sätt skyddar stora nationella eller europeiska energiföretag, inbegripet genom användningen av ”gyllene aktier”, och mot medlemsstater med reglerade avgifter som hindrar konkurrensen och marknadsintegrationen. Samma politiska bestämmelser skall följas både av de gamla och av de nya medlemsstaterna med beaktande av den särskilda roll som energisektorn spelar för att de nya medlemsstaternas ekonomier skall kunna hämta in de gamla medlemsstaternas försprång. Parlamentet betonar att främjandet av nationella eller europeiska energijättar kan skada företagens konkurrenskraft, konkurrensen på energimarknaden och konsumenternas intressen. Parlamentet hävdar bestämt att det behövs företag som kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet åt medborgarna och som kan konkurrera, inte bara på den nationella eller europeiska marknaden, utan också på världsmarknaden.

    14.    Europaparlamentet betonar att tillgången till marknadsinformation bör stärkas ytterligare och välkomnar kommissionens avsikt att införa bindande bestämmelser om insyn. Parlamentet instämmer i att all relevant marknadsinformation bör offentliggöras fortlöpande och vid rätt tidpunkt samt att lämplig kontroll bör ske.

    15.    Europaparlamentet anser att stöden till icke-förnybara energikällor bör tas bort för att därigenom säkerställa lika villkor, att externa miljökostnader bör tas med i energipriset och att de marknadsbaserade instrumenten bör användas för att nå miljömål och energipolitiska mål.

    16.    Europaparlamentet noterar att riktade åtaganden om samhällsomfattande tjänster och allmännyttiga tjänster av hög kvalitet måste uppfylla reglerna om statsstöd och att konkurrenslagstiftningen skall tillämpas när det gäller prisdiskriminering och begränsningar av vidareförsäljning. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att man bedömer effekterna för konkurrensutvecklingen av de återstående reglerade leveranspriserna samt avskaffar marknadsstörningarna.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Utsikterna för den inre el- och gasmarknaden

    Förfarandenummer

    2007/2089(INI)

    Ansvarigt utskott

    ITRE

    Yttrande
      Tillkännagivande i kammaren

    ECON
    26.4.2007

    Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

    26.4.2007

    Föredragande av yttrande Utnämning

    Sophia in 't Veld
    13.3.2007

    Tidigare föredragande av yttrande

     

    Behandling i utskott

    27.3.2007

    11.4.2007

    8.5.2007

     

     

    Antagande

    5.6.2007

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    25
    2
    11

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Gabriele Albertini, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, David Casa, Christian Ehler, Jonathan Evans, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Dariusz Maciej Grabowski, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Guntars Krasts, Andrea Losco, Astrid Lulling, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, Joop Post, John Purvis, Alexander Radwan, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Cristian Stănescu, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Sahra Wagenknecht

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Harald Ettl, Ján Hudacký, Werner Langen, Maria Petre, Andreas Schwab

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

    Anne Ferreira

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

    ...

    YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (3.5.2007)

    till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

    över utsikterna för den inre el- och gasmarknaden
    (2007/2089(INI))

    Föredragande: Brigitte Douay

    FÖRSLAG

    Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet konstaterar att målet med upprättandet av en verklig inre energimarknad är att medborgarna och företagen skall erbjudas energi till lägsta möjliga pris. Parlamentet begär att principerna om försörjningssäkerhet, nöjda konsumenter, allmännyttiga tjänster av god kvalitet, hänsynstagande till känsliga kunder, miljöskydd, energieffektivitet och utarbetandet av innovativa energitekniker skall ha en central plats vid granskningen av direktivet om el- och gasmarknaden.

    2.  Europaparlamentet anser att fullbordandet av den inre marknaden för energi är kopplat till målet att åstadkomma ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, särskilt i regioner som halkat på efterkälken, regioner med naturbetingade nackdelar och de yttersta randområdena.

    3.  Europaparlamentet vill påminna om att människor bosatta i gränsregionerna är de första som kan dra nytta av en effektiv inre marknad och att kunna få sin el och gas från vilket land de vill. Parlamentet vill därför också särskilt fästa uppmärksamheten på problem som uppkommer i dessa regioner på grund av olika nationella rättssystem och bristen på informationsutbyte mellan staterna.

    4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla licensförfarandena för uppförande av nya nätverk för energiöverföring både inom och mellan medlemsstaterna, eftersom en utveckling av de interregionala och internationella marknaderna kan påverka utvecklingen av EU:s inre marknad positivt.

    5.  Europaparlamentet anser att försörjningssäkerheten inte kan behandlas enbart som ett nationellt problem och begär därför att kommissionen bidrar till att skapa och stärka regionala nätverk och en decentraliserad energiproduktion.

    6.  Med tanke på hur viktig överföringen av elektricitet är på det internationella planet och att det europeiska energinätverket blir allt känsligare för hur väl enskilda medlemsstaters nätverk fungerar, betonar Europaparlamentet att det är nödvändigt att stärka samarbetet, informationsutbytet och samordningen av åtgärder inom de enskilda nätverken för energiöverföring. I detta syfte stöder parlamentet inrättandet av en europeisk samordningscentral för medlemsstaternas nätverk för energiöverföring.

    7.  Europaparlamentet uttrycker sin glädje över att kommissionen har för avsikt att utarbeta stadgar för energikonsumenterna med syfte att bl.a. motverka bränslebrist och se till att konsumenterna får tillräcklig information. Parlamentet uppmanar kommissionen att slutföra sitt arbete på detta område snart och att beakta energikundernas behov och särskilda situation i regioner med naturbetingade svårigheter.

    8.  Europaparlamentet anser att regionala energimarknader måste förverkligas för att kunna säkra kraftfullare och bättre sammanlänkningar mellan medlemsstaterna. När marknaderna för elektricitet har etablerats bör man stärka de initiativ som den europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter utarbetat på området för regionala gasmarknader för att få till stånd en så väl fungerande energimarknad som möjligt.

    9.  Europaparlamentet ser positivt på möjligheterna att etablera ett europeiskt nätverk av oberoende tillsynsmyndigheter (europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas) som skulle göra det möjligt att formalisera den nuvarande europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter på området för elektricitet och gas.

    10. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna skall tillämpa regelverket på ett effektivt sätt, att garantera alla lika tillgång till nätverken, att tillåta nationella tillsynsmyndigheter att underlätta förbindelser över gränserna och mellan regioner när det gäller energi, samt att samordna sina regelverk.

    11. Europaparlamentet uppmanar till investeringar med syfte att stärka och anpassa produktions- och transportinfrastrukturen för energi inom hela EU.

    12. Europaparlamentet anser att man i diskussionerna runt uppdelningen bör beakta el- och gassektorernas särpräglade drag, liksom de nationella och regionala marknaderna.

    13. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och de regionala myndigheterna skall säkra tillgången till bästa möjliga information om elektricitetens ursprung, särskilt när den kommer från förnybara energikällor. Det är mycket viktigt att man kommunicerar, med tanke på att marknaden kommer att öppnas helt i juli 2007, och att man utbyter tillförlitlig, klar och tydlig information om produktionen i varje land, om sammanlänkningar och om den verkliga prisutvecklingen.

    14. Europaparlamentet begär också ett starkt stöd till regionala och lokala myndigheter på områdena för energieffektivitet, energibesparing och hållbarhet, inom ramen för projekt som stöds av EU, särskilt när det gäller transport- och bostadspolitiken.

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Utsikterna för den inre el- och gasmarknaden

    Förfarandenummer

    2007/2089(INI)

    Ansvarigt utskott

    ITRE

    Yttrande
      Tillkännagivande i kammaren

    REGI
    26.4.2007

    Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

     

    Föredragande av yttrande Utnämning

    Brigitte Douay

    12.4.2007

    Tidigare föredragande av yttrande

     

    Behandling i utskott

    12.4.2007

     

     

     

     

    Antagande

    2.5.2007

    Slutomröstning: resultat

    +: 43

    –: 2

    0: 0

     

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Alfonso Andria, Stavros Arnaoutakis, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Wolfgang Bulfon, Antonio De Blasio, Vasile Dîncu, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Gábor Harangozó, Marian Harkin, Jim Higgins, Alain Hutchinson, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Mario Mantovani, Miguel Angel Martínez Martínez, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Elisabeth Schroedter, Stefan Sofianski, Grażyna Staniszewska, Oldřich Oldřich Vlasák, Vladimír Železný

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Bastiaan Belder, Silvia Ciornei, Brigitte Douay, Den Dover, Riitta Myller, Zita Pleštinská, Christa Prets, Miloslav Ransdorf, Richard Seeber, László Surján, Károly Ferenc Szabó

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

    Véronique De Keyser, Henrik Lax, Samuli Pohjamo

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

    ...

    ÄRENDETS GÅNG

    Titel

    Utsikterna för den inre el‑ och gasmarknaden

    Förfarandenummer

    2007/2089(INI)

    Ansvarigt utskott
      Tillstånd: tillkännagivande
    i kammaren

    ITRE
    26.4.2007

    Rådgivande utskott
      Tillkännagivande i kammaren

    ECON
    26.4.2007

    REGI
    26.4.2007

     

     

     

    Inget yttrande avges
      Beslut

     

     

     

     

     

    Förstärkt samarbete
      Tillkännagivande i kammaren

    26.4.2007

     

     

     

     

    Föredragande
      Utnämning

    Alejo Vidal-Quadras
    27.2.2007

     

    Tidigare föredragande

     

     

    Behandling i utskott

    11.4.2007

    3.5.2007

    5.6.2007

     

     

    Antagande

    18.6.2007

    Slutomröstning: resultat

    +

    -

    0

    32

    0

    3

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Silvia Ciornei, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Nicole Fontaine, Norbert Glante, Umberto Guidoni, Fiona Hall, David Hammerstein, András Gyürk, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Anne Laperrouze, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Miloslav Ransdorf, Paul Rübig, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

    Ivo Belet, Joan Calabuig Rull, Matthias Groote, Satu Hassi, Edit Herczog, Gunnar Hökmark, Esko Seppänen, Hannes Swoboda, Lambert van Nistelrooij

    Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

     

    Ingivande

    26.6.2007

     

    Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)