BETÄNKANDE om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet

20.7.2007 - (2006/2228(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Inés Ayala Sender

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet

(2006/2228(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den nya Lissabonstrategin, där ett framgångsrikt genomförande av ett effektivt logistiksystem är en hörnsten, och rådets slutsatser om transportsektorns bidrag till Lissabonstrategin,

–   med beaktande av halvtidsöversynen av 2001 års vitbok om transport (KOM(2006)0314), som innehåller ett kapitel om transportlogistik som ett medel för intelligent rörlighet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet (KOM(2006)0336),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 om bidraget till Europeiska rådets vårmöte 2007 angående Lissabonstrategin[1],

–   med beaktande av kommissionens förslag och riktlinjer och parlamentets ståndpunkter om struktur‑ och sammanhållningsfonderna samt om sjunde ramprogrammet för forskning,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser om klimatförändringen av den 9 mars 2007,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 12 december 2006 om kommissionens meddelande om godslogistik i Europa,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska sociala och ekonomiska kommittén om EU:s politik för logistik[2],

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6‑0286/2007), och av följande skäl:

A. De åtgärder som har vidtagits sedan 2001 inom ramen för EU:s gemensamma transportpolitik är inte längre tillräckliga för att möta de nya ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.

B.  Transport- och logistikområdet fortsätter att utvecklas till en viktig näringslivsgren inom tjänstesektorn som öppnar nya sysselsättningsperspektiv.

C. En effektiv och ändamålsenlig godslogistik som integreras i EU:s transportsystem är nödvändig för ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft, optimal resursanvändning, skapande av sysselsättningstillfällen, miljöskydd samt förbättrad säkerhet och trygghet.

D. Logistik är nödvändigt för den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen och för en bättre integrering av yttre randområden och regioner i det utvidgade EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar ovannämnda meddelande om godslogistik i Europa och stöder samråden med berörda aktörer för att finna lösningar på de befintliga flaskhalsarna.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att lägga fram en handlingsplan för godslogistik under hösten 2007, vilken bör leda till att logistiken införs på den politiska dagordningen och görs mer synlig genom att dess potential, attraktionskraft och nytta tas upp.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionen gör en intressant koppling mellan logistik och sammodalitet i meddelandet, genom att varje transportsätt och dess integration i logistikkedjan behandlas individuellt, och anser att alla transportsätt bör uppmuntras att hålla en konkurrenskraftig och bärkraftig standard.

Förenkling av den administrativa bördan

4.  Europaparlamentet konstaterar att logistik först och främst är en företagsrelaterad verksamhet. Myndigheterna kan emellertid bistå genom att underlätta logistikarbetet, särskilt när det gäller att förbättra ramen för de multimodala godstransporterna.

5.  Europaparlamentet inser vikten av att utveckla en enda administrativ instans inom sektorn för att öka effektiviteten, minska byråkratin och sänka kostnaderna.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att undersöka detaljerna och mervärdet av att upprätta ett gemensamt transportdokument, en EU-modell, för all godstransport, oavsett transportsätt. Parlamentet framhåller att ett sådant dokument dock bör ge transportföretagen entydig säkerhet kring rättsläget och ersätta den omfattande mängden av befintliga transportdokument.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera arbetet med att förenkla förfarandena för närsjöfarten och se till att höghastighetslederna till sjöss blir mer operativa. I samma syfte stödjer parlamentet ytterligare förslag om inre vattenvägar som läggs fram på grundval av NAIADES-initiativet. Parlamentet kräver att man utan dröjsmål utser en europeisk samordnare för höghastighetslederna till sjöss, som hör till de prioriterade TEN-T-projekten.

8.  Europaparlamentet ansluter sig till kommissionens uppfattning om ett gemensamt europeiskt havsområde såsom den framförs i grönboken Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven KOM(2006)0275), och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om att cabotage inom gemenskapen på medellång sikt inte längre skall betraktas som internationell transport.

Intelligenta transportsystem

9.  Europaparlamentet konstaterar att avancerade informations‑ och kommunikationssystem är mycket viktiga för logistiken och utvecklingen av ”intelligenta transporter”, särskilt genom satellitnavigeringssystemet Galileo och andra EU‑initiativ, t.ex. det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR), det europeiska trafikstyrningssystemet (ERTMS), systemet för information om floder (River Information System, RIS) och systemet för informationsutbyte inom sjöfarten (SafeSeaNet), samt innovativa system för att följa och spåra gods.

10. Europaparlamentet betonar vikten av intelligenta transportsystem (ITS) för att förbättra effektiviteten inom alla transportsätt och anser att användningen av dessa system bör prioriteras inom EU. Det är särskilt viktigt att se till att systemen är fullt driftskompatibla och att garantera lika tillträde, särskilt för små och medelstora företag.

11. Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla ”e‑frakt” som ett hjälpmedel för att minska byråkratin, påskynda förfarandena och rationalisera och minska antalet blanketter som skall fyllas i, särskilt för gränsöverskridande godstransporter.

12. Europaparlamentet betonar att det krävs ytterligare kompatibilitet och driftskompatibilitet mellan gamla och nya system för att de intelligenta transportsystemen skall bli fullständigt operativa.

13. Europaparlamentet erkänner att utvecklingen av de intelligenta transportsystemen måste finansieras på lämpligt sätt och stödjas av lämpliga utbildningsprogram, med särskild inriktning på att garantera små och medelstora företag obegränsat tillträde.

Infrastrukturer och investeringspolitik

14. Europaparlamentet beklagar följderna av rådets ståndpunkt om finansieringen av de transeuropeiska transportnäten för utvecklingen av logistik för godstransporter inom EU, och uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att utnyttja det tillfälle som erbjuds genom debatten 2008–2009 om finansieringen av EU-politiken för att nå en slutgiltig lösning på det ständiga problemet med underfinansiering av den gemensamma transportpolitiken, särskilt av TEN- och ITS-projekt. Parlamentet föreslår att hänsyn tas till logistikens mervärde när framtida beslut fattas om finansiering av TEN-T.

15. För att gjuta nytt liv i de europeiska järnvägarna genom att öka deras godstransportkapacitet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att identifiera och utveckla ett järnvägsnät avsett för godstrafik och att lägga fram förslag i detta syfte, med särskild uppmärksamhet på gränsöverskridande transportvägar och utvecklingen av intermodala knutpunkter. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att stödja detta initiativ på nationell nivå.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att spridning av bästa praxis för finansieringen av logistik ingår i handlingsplanen, till exempel olika initiativ för utnyttjande av offentlig‑privat samfinansiering, möjligheter inom ramen för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden samt strukturella instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att försöka vidga lösningar som för närvarande är under utveckling för EU‑projekt på medellång och lång sikt, såsom Galileo, till att omfatta andra infrastrukturprojekt.

Logistikutbildning och yrkets attraktionskraft

17. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen anser att utbildning och livslångt lärande bör vara prioriterade områden och stöder förslaget om att utarbeta gemensamma utbildningsstandarder och riktmärken på frivillig basis samt ömsesidigt erkännande av den kunskap och kompetens som all den personal som arbetar med transport och logistik besitter.

18. Europaparlamentet betonar att den nuvarande bristen på kvalificerad personal på alla nivåer och inom alla sektorer av logistiken kan övervinnas genom lämpliga utbildningssatsningar och genom att de berörda yrkena därmed kan göras mer attraktiva.

Stadstransporter

19. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att anta en grönbok om stadstransporter och anser att ett kapitel om logistik för stadstransporter bör ingå i denna grönbok, med särskild betoning på spridning av god praxis.

Standardisering

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en djupgående studie om huruvida det är lämpligt att använda olika vikt‑ och måttstandarder inom godstransportsektorn mot bakgrund av de tekniska förändringarna och de rådande omständigheterna, efter ett omfattande samråd med alla berörda parter.

21. Europaparlamentet betonar att en innovativ logistik, sammodalitet och säkrare och hållbar rörlighet bör stödjas i handlingsplanen för godslogistik. Parlamentet föreslår att kommissionen endast bör tillåta användningen av fordon med en lastkapacitet på 60 ton på vissa rutter på begäran av och inom en medlemsstat. Vid bedömningen av en sådan begäran måste särskild hänsyn tas till faktorer såsom befintlig infrastruktur och säkerhet.

Säkerhet

22. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har för avsikt att ta upp frågan om säkra transporter i sin handlingsplan, och betonar att de åtgärder som vidtas skall garantera högsta säkerhetsnivå och samtidigt förstärka EU:s ställning på internationell nivå. Parlamentet betonar dock samtidigt den balans som det enligt kommissionen krävs mellan säkerhetsförfaranden och fri rörlighet för varor.

23. Europaparlamentet konstaterar att säkerheten för godslaster mot stöld, rån och kapning sannolikt inte kommer att behandlas på vederbörligt sätt i handlingsplanen. Parlamentet kräver att åtgärder vidtas för att bekämpa organiserad brottslighet, särskilt i gränsområden och inom internationell godstransport som involverar tredjeländer.

Planering

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella handlingsplaner för godslogistik inom ramen för EU:s handlingsplan.

25. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta ”kontaktgrupper” för att åtgärda flaskhalsar, men betonar att denna verksamhet inte får begränsas till att transportsätten granskas var för sig, utan någon översikt. I detta sammanhang understryker parlamentet att ledningskoncept för ökat utnyttjande av flottans kapacitet och friktionsfri användning av infrastrukturen erbjuder omfattande möjligheter för en hållbar godstransportlogistik.

26. Europaparlamentet uppmanar till nära och kontinuerligt samarbete mellan alla berörda aktörer inom transport och logistik på nationell nivå och unionsnivå, i syfte att bl.a. arbeta med konkret avskaffande av befintliga flaskhalsar.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under ett årligt europeiskt logistikforum diskutera de framtida utmaningarna och lösningarna för godstransportlogistiken i Europa.

Statistik

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snabbt som möjligt utarbeta en uppdaterad och effektiv statistisk databas för EU-logistik som begränsas till effektiva och nödvändiga uppgifter och som inte medför onödiga bördor för de berörda företagen och i det sammanhanget uppmärksamma att det europeiska näringslivet inte bör åläggas ytterligare rapporteringsskyldigheter.

29. Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att inrätta en gemensam uppsättning mätenheter och överenskommen terminologi för statistiska ändamål i medlemsstaterna samt att utöka informationen om containerrörelser.

30. Europaparlamentet betonar betydelsen av fri rörlighet för varor i gemenskapen och uppmanar därför kommissionen att utöka sina insatser för att se till att befintliga förordningar och direktiv genomförs korrekt och att deras efterlevnad kontrolleras.

o

o o

31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2007)0040.
• [2]  EUT C 97, 28.4.2007, s. 16.

MOTIVERING

Bakgrund

Logistik handlar i princip om att planera, genomföra och kontrollera ett effektivt och ändamålsenligt flöde och lagring av varor, tjänster och relaterad information från ursprungspunkten till konsumtionspunkten. Utöver denna allmänna definition har en effektiv och hållbar logistik en stor, om än ofta dold inverkan på alla européers vardag. Logistiken har en avsevärd potential för att förbättra livskvaliteten inom många områden, från lokal till global nivå.

Även om logistik huvudsakligen har varit en fråga för industrin måste de statliga myndigheterna bidra till att skapa en gynnsam miljö, tillhandahålla lösningar för befintliga flaskhalsar och öka allmänhetens medvetande om sektorns positiva potential. Mot bakgrund av detta är kommissionens avsikt att utarbeta en europeisk handlingsplan för godslogistik mycket välkommen.

Godslogistik har varit en viktig faktor i utvecklingen av EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Logistik spelar en nyckelroll för att se till att EU‑ekonomin fungerar effektivt och utgör cirka 13 procent av EU:s BNP när hela verksamheten beaktas. Samtidigt utgör de genomsnittliga kostnaderna för logistik (transport och lagring) 10–15 procent av slutkostnaderna för en färdig produkt inom EU. Logistikens ekonomiska inverkan är följaktligen enorm.

Med tanke på den förväntade tillväxten inom godstransporten – omkring 50 procent mellan 2000 och 2020 – kommer logistiken att ha en ännu viktigare roll i framtiden för att åstadkomma ett effektivt, hållbart, tillgängligt och säkert transportsystem. I den bemärkelsen bidrar logistiken stort till att Lissabonmålen uppnås.

Eftersom transportsektorn står för 20 procent av den totala primärenergikonsumtionen i EU, varav 98 procent utgörs av fossila bränslen, har sektorn även en stor miljöpåverkan. Till följd av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 9 mars 2007 om att

· minska EU:s energikonsumtion med 20 procent jämfört med beräkningarna för 2020,

· minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent fram till 2020 jämfört med 1990,

· fastställa ett bindande mål på 20 procent för andelen förnybar energi av all energikonsumtion i EU till 2020 och

· fastställa ett bindande mål på minst 10 procent för andelen biobränslen av all konsumtion av bensin och diesel för transporter i EU till 2020

måste även transportsektorn bidra till genomförandet av dessa beslut.

Därför måste godstransporternas effektivitet ökas. Med tanke på logistikens viktiga roll inom godstransporten är den central för att nå målet att minska koldioxidutsläppen och för de gemensamma åtgärderna för att minska klimatförändringen. Att minska utsläppen av växthusgaser och bränsleberoendet är ett primärt mål för EU.

Inrättandet av den inre marknaden och globaliseringen av handeln har lett till tillväxt inom transport‑ och logistisksektorn och ökat dess ekonomiska betydelse. Tillämpningen av ”punktliga leveranser” har även bidragit till verksamhetsökningen inom sektorn. Godstransporterna inom EU‑25 ökade med 28 procent från 1995 till 2004 (mätt i miljarder tonkilometer). Detta överstiger BNP‑tillväxten.

Denna ökning av godstransporten skapar både utmaningar och möjligheter. Därför lade kommissionen fram ett samrådsdokument om logistik för främjade av intermodalitet, och 2006 lade den mer formellt fram ett meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet (KOM(2006)0336).

På grundval av dessa initiativ planerar kommissionen att inrätta en ramstrategi för godslogistik och därefter lägga fram en handlingsplan för godslogistik i år. Genom detta initiativbetänkande och den åtföljande resolutionen bidrar parlamentet till utformningen av handlingsplanen genom att föra fram sina prioriteringar och åsikter när det gäller utarbetandet av en politik för logistik i EU. Den 12 december 2006 antog rådet sina slutsatser om kommissionens meddelande där kommissionens synsätt fick allmänt stöd.

Samtidigt, och parallellt med detta, har kommissionen inlett halvtidsöversynen av vitboken om transport. Föredraganden vill försäkra sig om att parlamentets ståndpunkt om godslogistik och halvtidsöversynen av vitboken om transport beaktas i översynen.

Kommissionens prioriteringar

Kommissionen anser att godstransportlogistiken först och främst är företagsrelaterad och att kommissionen har en roll att spela när det gäller att utforma EU‑bestämmelser för godslogistik. Inom ramen för detta och efter samrådet om denna fråga, har kommissionen lyft fram följande prioriteringar och åtgärdsområden: kartlägga och lösa problemen med flaskhalsar, användning av intelligenta transportsystem (ITS), däribland ”e‑frakt”, logistikutbildning, statistik, utnyttjande av infrastruktur, resultat samt främjande och förenkling av multimodala kedjor och laststandarder.

När det gäller flaskhalsar förordar kommissionen att en grupp ”kontaktpunkter” inrättas, som skall bestå av företrädare från medlemsstaterna och tjänsteleverantörer och kunder på logistikområdet, för att kartlägga och lösa flaskhalsar genom förbättrad kommunikation och organisation samt reglerande åtgärder och förbättringar av infrastrukturen där det behövs.

Kommissionen inser vikten av kommunikationstekniken och förordar gemensamma standarder och bättre driftskompatibilitet mellan systemen. Galileo‑programmet kommer att ha en positiv inverkan på detta område, vilket även gäller SESAR, RIS, SafeSeaNet etc., och godstransportlogistiken kommer att fortsätta att vara en prioritering för sjunde ramprogrammet. Generellt sett bör ”e‑frakten” utvecklas för att tillhandahålla en enda administrativ instans (one‑stop shop) och minska pappersarbetet.

När det gäller utbildning överväger kommissionen att främja utarbetande av ömsesidigt erkänd certifiering enligt ett frivilligt system för personal som arbetar med godslogistik.

Kommissionen hoppas kunna utarbeta passande metoder för statistiska indikatorer, något som för närvarande saknas för EU:s godslogistik.

Kommissionen konstaterar att den befintliga infrastrukturen måste användas optimalt, delvis genom att förbättra omlastningskapacitetens effektivitet. Ny infrastruktur bör tillhandahållas där det behövs genom de transeuropeiska transportnäten (TEN‑T) och struktur‑ och sammanhållningsfonderna.

Kommissionen föreslår även att resultaten skall förbättras genom att man inrättar europeiska riktmärken för kvalitetsmärkning, gör framsteg med driftskompatibiliteten inom järnvägsnätet och främjar ett godstrafiknät med särskilda godståglinjer.

Kommissionen vill införa konceptet ”en enda administrativ instans” och inrätta internationella bestämmelser för ”multimodal” transport på internationell nivå för att komma till rätta med problemen med de splittrade bestämmelserna om skadeståndsansvar. Den överväger även standarder för intermodala lastenheter.

Synpunkter på kommissionens tillvägagångssätt

Allmänna synpunkter

Föredraganden välkomnar kommissionens meddelande och ser fram emot att handlingsplanen för godslogistik läggs fram inför parlamentet. Innan man ser på de särskilda tillvägagångssätt som föreslås i meddelandet finns det ett antal punkter som är värda att betonas och som inte återspeglas helt i meddelandet. Förutom den övergripande ekonomiska inverkan av godslogistik är föredraganden väl medveten om att godslogistiken är viktig för att Lissabonmålen skall kunna nås. Utan en effektiv logistiksektor kommer det inte att vara möjligt att nå målen för tillväxt och sysselsättning och göra EU mer attraktivt för investerare och arbetstagare. Föredraganden oroar sig för att detta bredare perspektiv samt möjligheterna att minska miljöpåverkan kan förloras ur sikte under utarbetandet av handlingsplanen.

De samlade kostnaderna och vinsterna från konceptet ”punktliga leveranser” behöver utvärderas. Logistikpolitiken får inte utgå från förutsättningen att denna metod bör underlättas eller utvidgas, utan bör bygga på en utvärdering av de verkliga kostnaderna för trafikträngsel, säkerhet och miljöskador.

Den balans mellan transportsätten som föreslås genom det nya konceptet sammodalitet kommer i stor utsträckning att avgöras av de relativa användarkostnaderna för varje transportsätt. Det är därför mycket viktigt att alla verkliga kostnader för alla transportsätt integreras i kostnaderna för användningen av respektive transportsätt. Inom detta område skulle det vara konstruktivt att se på vad som har åstadkommits när det gäller sammodal logistik i andra länder, till exempel Schweiz. Föredraganden anser att en utvecklad och framgångsrik godstransportsektor är central för transportpolitikens framgång i allmänhet och de mål som fastställs i vitboken om transport. Logistikpolitiken kan därför inte betraktas som ett valfritt tillägg till transportpolitiken, utan är central för transportsektorns ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling.

Logistiken är även central för att effektivt införliva yttre randområden och regioner i det utvidgade EU ur både ekonomisk och social synvinkel, en aspekt som inte behandlas direkt i meddelandet.

Särskilda synpunkter

Föredraganden vill varna för ett tillvägagångssätt för att lösa problemen med flaskhalsar som är uppdelat per transportsätt. De samlade orsakerna till en flaskhals, till exempel vid en hamn, kan nämligen vara mångfacetterade och ha andra orsaker än hamnens kapacitet eller faktorer inom sjötransportsektorn. Kommissionen bör undvika ett stelbent sektoriellt tillvägagångssätt när den inrättar kontaktpunkter och griper sig an den allmänna frågan om flaskhalsar.

När olika transportsätt används, vilket är en nödvändighet inom försörjningskedjan, måste de svagare transportsättens ställning omjusteras (de transportsätt som fortfarande används mindre och därmed har högre tillväxtpotential, till exempel järnvägar och inre vattenvägar), och detta måste vara ett prioriterat åtgärdsområde. Förslaget om ett godstrafiknät med särskilda godståglinjer, som föredraganden stöder, är kopplat till detta. I detta sammanhang bör det dock noteras att kommissionen hänvisar till TEN‑T‑nätet. Minskningar av finansieringen av detta nät i budgetramen 2007–2013 betyder att man nu måste inrikta sig på gränsöverskridande prioriterade projekt. Det är också dags att undanröja de sista kvarstående geografiska hindren för den fria rörligheten, som Alperna eller Pyrenéerna, genom att avsevärt förbättra framkomligheten. Om inte medlemsstaterna proportionellt ökar de nationella investeringarna i TEN‑T är det tveksamt om programmet kan bidra till godslogistiken på det sätt som EU:s ekonomi och miljön kräver. Utan investeringar är det knappast möjligt att lösa problemen med de flaskhalsar som uppstår till följd av begränsad infrastruktur.

Ett förbättrat informationsflöde och en statistisk databas behövs för att utveckla logistikpolitiken. Den nuvarande statistiska basen tillhandahåller inte ens tillförlitliga uppgifter om godslogistikens ekonomiska inverkan inom EU, vilket försätter politiska beslutsfattare och industrin i ett ofördelaktigt läge. Föredraganden förväntar sig att kommissionen snabbt går vidare med sitt förslag om att utarbeta passande metoder och indikatorer, eftersom tillförlitliga resultatindikatorer inom sektorn måste ligga till grund för alla politiska initiativ.

Ett annat åtgärdsområde som kommissionen helt riktigt har lyft fram är utbildning i logistik. Föredraganden stöder förslaget om ömsesidigt erkänd certifiering för personal inom godslogistiken. Detta bör genomföras i samarbete med de verksamma inom sektorn och befintliga utbildningsanstalter, eftersom en harmoniserad certifiering skulle ge tydliga fördelar för såväl arbetsgivare som arbetstagare. I detta sammanhang är det viktigt att beakta att man i de expertyttranden som inkom till utskottet i samband med utskottets miniutfrågning om logistik, anser att framgångsrika åtgärder till 45 procent beror på den mänskliga faktorn och 10 procent på infrastrukturen. Utbildningen är central för en effektiv logistiksektor. Utbildning och initiativ för att utöka och förbättra sektorn får därför inte begränsas till personer i ledande och överordnad ställning. De allmänt kända svårigheterna med rekryteringen inom sektorn har samband med detta, och föredraganden anser att det enda sättet för att lösa dessa problem är att förbättra de sociala och arbetsmässiga villkoren på alla nivåer.

Föredraganden anser emellertid att kommissionen inte betonar behovet av ”intelligenta transporter” tillräckligt i meddelandet. Den tekniska utveckling som kommissionen talar om och behovet av gemensamma standarder är viktiga faktorer, men för att åstadkomma en verklig utveckling av de ”intelligenta” transporterna måste finansieringssystemen ändras. Det är även nödvändigt att utvidga EU‑strukturen till att omfatta alla medlemsstater och göra alla system driftskompatibla.

Frågan om standardiserade enheter för containrar måste undersökas och utvärderas ytterligare. Detta förslag (KOM(2004)0361), som Ulrich Stockmann är föredragande för, har gått igenom första behandlingen i parlamentet, men inväntar dock en gemensam ståndpunkt från rådet. Vid en första anblick förefaller förslaget vara användbart för de inre vattenvägarna, men ett antal sektorer, till exempel järnvägssektorn, anser dock inte att förslaget återspeglar de verkliga arbetsförhållandena inom sektorn och att logistiken och övergången mellan transportsätten inte kommer att underlättas av kommissionens standardiseringsbestämmelser.

Å andra sidan kan det finnas en risk för att andra standarder från stora handelsblock som Kina eller Förenta staterna blir normgivande i stället. Likaså är det allmänt accepterat att en effektivare användning av vägtransporter skulle minska kostnaderna och miljöskadorna, men det finns dock belägg för att man genom att tillåta att fordon på sextio ton använder vägarna snarare skulle öka än minska vägtrafikvolymerna, eftersom kilometerkostnaden minskar, vilket i sin tur stimulerar till en ökning av godstrafiken på väg.

Slutsats

Kommissionen gör rätt i att inleda en debatt om godslogistik genom sitt meddelande och börja utarbeta särskilda åtgärdsförslag, särskilt om utbildning, statistik och om att optimera användningen av infrastrukturen. Detta initiativ är värdefullt så länge det bygger på nära samråd med berörda aktörer och är kopplat till bredare politiska överväganden om Lissabonmålen och översynen av transportpolitiken. Man skall inte förutsätta att slutpunkten för detta arbete är ytterligare lagstiftningsförslag, även om detta kan visa sig vara det effektivaste alternativet på en del områden. Inom vissa områden är det dock lämpligt att kommissionen agerar direkt. Den har en viktig underlättande roll i utarbetandet av gemensamma utbildningsnormer och för att förbättra den statistiska basen. Inom andra områden, såsom standarder för lastenheter eller lastbilsstorlekar, krävs det noggrann politisk granskning av de förslag som redan har lagts fram för att garantera att de bidrar till att förbättra godslogistiken utan olämpliga miljömässiga kostnader och andra kostnader. Föredraganden ser fram emot att kommissionen lägger fram sitt förslag till handlingsplan för parlamentet senare i år.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (28.3.2007)

till utskottet för transport och turism

över Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet
(2006/2228(INI))

Föredragande: Satu Hassi

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att man i åtgärderna på EU-nivå bör:

(a) fokusera på åtgärder som klart och tydligt faller inom EU-institutionernas behörighetsområde och som inte är föremål för subsidiaritetsprincipen eller främst en uppgift för verksamhetsutövarna,

(b) prioritera stöd till transportlogistik, då detta är förenligt med vitboken om transportpolitiken fram till 2010 och halvtidsöversynen av denna, och särskilt satsa på att göra transportsystemen hållbarare ur ekonomisk synvinkel, med avseende på uppfyllandet av sociala standarder och med avseende på deras globala och lokala miljökonsekvenser,

(c) göra logistik i de nya medlemsstaterna samt mjuk- och hårdvara för järnvägs- och vattenvägsförbindelser till grannländer till en central del av en hållbar europeisk transport- och industripolitik,

(d) betrakta den successiva internaliseringen av externa sociala kostnader och miljökostnader i transportsektorn som ett tillfälle att förbättra transportlogistiken, vilket bör leda till ett bättre utnyttjande av väg- och järnvägsinfrastruktur, vilket framgår av exemplet på god praxis i Schweiz (Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe - LSVA),

(e) ta hänsyn till den stora vikten av bättre logistiska processer med tanke på ekonomisk effektivitet och miljöskydd,

(f)  se till att göra befintliga fordonsparker och befintlig infrastruktur effektivare, öka deras användning och höja deras beläggningsgrad samt se till att maximera små och medelstora företags roll och potential i EU-program som Marco Polo och initiativet om intermodala lastenheter,

(g) integrera de konventionella systemen för utbyte av information mellan olika aktörer inom transportbranschen i gemensamma standarder, i syfte att garantera en effektivare logistik,

(h) ägna uppmärksamhet åt hur kostnaderna för tillgång till intelligenta transportsystem påverkar de små och medelstora företagen,

(i)  koncentrera sig på logistiska verktyg som bidrar till en övergång till järnvägs- och vattentransport och sålunda minskar transportsektorns beroende av olja och dess miljöpåverkan, detta mot bakgrund av ett tätare nät av intermodala förbindelser och transportnav.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet
Referensnummer	2006/2228(INI)
Ansvarigt utskott	TRAN
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ITRE 28.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Satu Hassi 4.10.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	26.2.2007	27.3.2007
Antagande	27.3.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		45 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Březina, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Silvia Ciornei, Den Dover, Lena Ek, Nicole Fontaine, Adam Gierek, András Gyürk, Fiona Hall, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Anne Laperrouze, Eugenijus Maldeikis, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Radu Ţîrle, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Konstantin Dimitrov, Avril Doyle, Matthias Groote, Satu Hassi, Eija-Riitta Korhola, Lambert van Nistelrooij, Esko Seppänen, Hannes Swoboda
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet

Förfarandenummer

2006/2228(INI)

Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren

TRAN 28.9.2006

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

ITRE 28.9.2006

Inget yttrande avges   Beslut

ENVI 3.10.2006

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Inés Ayala Sender 5.9.2006

Tidigare föredragande

Behandling i utskott

19.12.2006

7.5.2007

26.6.2007

Antagande

12.7.2007

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

39 1 1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Paolo Costa, Michael Cramer, Arūnas Degutis, Christine De Veyrac, Luis de Grandes Pascual, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Mathieu Grosch, Stanisław Jałowiecki, Georg Jarzembowski, Timothy Kirkhope, Dieter-Lebrecht Koch, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Erik Meijer, Robert Navarro, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Reinhard Rack, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Silvia-Adriana Ţicău

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Zsolt László Becsey, Johannes Blokland, Philip Bradbourn, Anne E. Jensen, Rosa Miguélez Ramos, Salvatore Tatarella, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Edite Estrela

Ingivande

20.7.2007

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)