BETÄNKANDE om en färdplan för förnybar energi i Europa

20.7.2007 - (2007/2090(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Britta Thomsen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en färdplan för förnybar energi i Europa

(2007/2090(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–    med beaktande av kommissionens meddelande – En energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),

–    med beaktande av kommissionens meddelande – Färdplan för förnybar energi (KOM(2006)0848),

–    med beaktande av kommissionens meddelande – Rapport om framsteg för förnybar energi (KOM(2006)0849),

–    med beaktande av kommissionens meddelande – Lägesrapport om biodrivmedel (KOM(2006)0845),

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 om Europeiska rådets stöd till ”Europeiska rådets handlingsplan (2007–2009) – En energipolitik för Europa” (7224/07),

–    med beaktande av kommissionens arbetsdokument – Färdplan för förnybar energi – (SEK(2006)1720/2), som åtföljer färdplanen för förnybar energi,

–    med beaktande av konsekvensanalysen (SEK(2006)1719/2), som åtföljer färdplanen för förnybar energi,

–    med beaktande av kommissionens arbetsdokument – Lägesrapport om biodrivmedel – (SEK(2006)1721/2), som åtföljer kommissionens meddelande (KOM(2006)0845),

–    med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – Grönbok[1],

–    med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en strategi för biomassa och biobränsle[2],

–    med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre – Grönbok[3],

–    med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen[4],

–    med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om användning av förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning[5],

–    med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om andelen förnybar energi i EU och förslag på konkreta åtgärder[6],

–    med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 13 april 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter,

–    med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 18 december 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi,

–    med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 12 mars 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel[7],

–    med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 4 juli 2001 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el[8],

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0287/2007), och av följande skäl:

A.  Vid Europeiska rådets vårmöte i mars 2007 antogs ett bindande mål på 20 procent för andelen förnybar energi av all energikonsumtion i EU senast 2020.

B.   Detta mål utgör ett stort steg framåt mot en hållbar europeisk energipolitik som tryggar energiförsörjningen och säkrar konkurrenskraftig energi från förnybara energikällor till ett rimligt pris.

C.  I sin resolution av den 14 december 2006 efterlyste Europaparlamentet ambitiösa bindande sektorsmål om att andelen förnybar energi 2020 skall uppgå till 25 procent av primärenergin, och föreslog en färdplan för hur andelen förnybar energi 2040 skall uppgå till 50 procent.

D.  Förnybara energikällor, inklusive vattenkraft, har historiskt sett spelat en viktig roll för EU:s elförsörjning.

E.   När ökningen av världens medeltemperatur skall begränsas till högst 2ºC utgör kärnkraften för närvarande en ”övergångsteknik” med låga utsläpp som kan underlätta övergången till energi från förnybara energikällor med låga utsläpp. De ekonomiska vinsterna från kärnkraften bör till stor del investeras i förnybar energi, energieffektiva åtgärder och energiforskning.

F.   Direktiven för att främja förnybara energikällor på elområdet har lett till eller stärkt hållbar utveckling på detta område i alla medlemsstater.

G.  De nuvarande direktiv som syftar till att öka användningen av förnybara energikällor har antagits genom medbeslutandeförfarandet, oftast med artikel 175.1 i EG-fördraget som rättslig grund.

H.  EU:s industrier inom sektorn för förnybara energikällor har tack vare sina forskningsinvesteringar en ledande ställning på världsmarknaden. De bidrar därför i hög grad till att skapa sysselsättning och öka EU:s konkurrenskraft, dvs. till att uppfylla mål som fastställs i Lissabonstrategin.

I.    Det finns inga rättsliga bestämmelser om förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning.

J.    Förnybara energikällor är ett viktigt inslag i en hållbar energimix och bidrar till

a) minskat importberoende och större variation i bränslemixen,

b) lägre utsläpp av koldioxid och andra ämnen,

c) utveckling av ny och innovativ teknik,

d) sysselsättning och regional utveckling.

K.  Marknadsutvecklingen för förnybara energikällor varierar mycket mellan medlemsstaterna, vilket i första hand inte beror på skillnader i potential, utan snarare på olika, och i några fall olämpliga, politiska och rättsliga villkor samt i många fall orimliga administrativa hinder för projektgenomförande.

L.   De geologiska, hydrologiska och klimatologiska förhållandena varierar mycket i medlemsstaterna. Möjligheterna att utveckla förnybara energikällor varierar därför mycket från en medlemsstat till en annan.

M.  Att uppnå målet att förbättra energieffektiviteten med 20 procent till 2020 är en förutsättning för att kunna nå målet om 20 procent förnybar energi.

N.  Främjandet av en marknad för förnybara energikällor kommer att bidra till att nå de reviderade Lissabonmålen genom att öka sysselsättningen och medlemsstaternas och EU:s forsknings‑ och innovationsinsatser.

O.  EU:s forsknings‑ och teknikprogram bör utnyttjas i större utsträckning för att främja utvecklingen av teknik för förnybar energi, vilket fastställs i sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Samtidigt skall det nuvarande teknikförsprånget och de europeiska företagens exportmöjligheter bevaras och främjas.

P.   Transportbränslen utgör en betydande och ökande källa till koldioxidutsläpp samtidigt som de även är den huvudsakliga orsaken till luftföroreningar i stadsområden.

Q.  Hållbara lösningar på utmaningarna på energiområdet kan nås genom ökad användning av förnybar energi, större förbättringar av energieffektivitet, energibesparingar och teknisk innovation när det gäller klimatvänlig användning av lokala energikällor.

R.   Inom uppvärmning och kylning finns en unik möjlighet att använda inte bara förnybar energi utan även överskottsvärme från elproduktion, industri och avfallsförbränning för att på så sätt minska användningen av fossila bränslen och begränsa koldioxidutsläppen.

S.   Det är nödvändigt både att garantera att unionens medborgare har en trygg, högkvalitativ energiförsörjning och att skydda miljön, i enlighet med skyldigheten att tillhandahålla allmänna och samhällsomfattande tjänster.

T.   Genomförandet av gemenskapens befintliga regelverk för energisektorn är bristfälligt, särskilt när det gäller förnybara energikällor något som på lång sikt undergräver investerarnas förtroende.

U.  Utdragna tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi, kraftledningar och distributionsnät står i vägen för en snabb utveckling av förnybara energikällor.

V.  Särskilt i fråga om biodrivmedel kan bristen på tydliga miljömässiga och sociala skyddsmekanismer få betydande negativa konsekvenser, såsom en ökad regnskogsskövling utan någon märkbar minskning av växthusgasutsläppen.

W. Insatserna för att hindra klimatförändringarna får inte äventyra skyddet av den biologiska mångfalden och ekosystemen.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2007 lägga fram ett förslag om en rättslig ram för förnybar energi som skall antas genom medbeslutandeförfarandet med artikel 175.1 i EG-fördraget som rättslig grund. Denna rättsliga ram bör inkludera den befintliga lagstiftningen om sektorerna för förnybar energi och biodrivmedel, men måste förstärkas och förbättras samt även omfatta ambitiös lagstiftning som syftar till att öka andelen förnybar energi inom uppvärmning och kylning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att föreslå en sektorsstrategi inom den rättsliga ramen och fastställa tydliga, bindande och realistiska mål för el‑, transport‑ och värme‑ och kylsektorerna.

2.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt kommande förslag till översyn av systemet för handel med utsläppsrätter säkra en bättre fungerande internalisering av externa kostnader för energiproduktion genom att utsläppsrätterna auktioneras ut för att skapa lika villkor för förnybar energi och garantera att priset blir korrekt.

3.   Europaparlamentet anser att vår planet erbjuder en stor mängd förnybara energikällor och att utmaningen ligger i att utvinna energi från dem. Intäkterna från auktionerna på utsläppsrätter bör tillsammans med forskningsmedel användas till forskning om både lovande och svårutnyttjade förnybara energikällor, såsom energi från osmos, tidvatten, vågkraft, koncentrerad solenergi, vindkraft på hög höjd, s.k. laddermill-teknik och teknik för att använda alger som bränsle.

4.   Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta och genomföra handlingsplaner för förnybar energi på gemenskapsnivå och nationell nivå, och understryker att dessa planer bör bidra till att skapa en verklig gemensam energipolitik för EU.

5.   Europaparlamentet uppmanar till att sektorsmål skall införlivas i handlingsplanerna för förnybar energi för att främja investeringar, innovation och forskning inom alla sektorer. I de fall där den tekniska utvecklingen eller kostnadseffektiviteten gör det nödvändigt att justera realistiska sektorsmål anser parlamentet att detta skulle kunna göras regelbundet vid översynen av handlingsplanerna för förnybar energi, med hänsyn till behovet av stabila förutsättningar för investeringar.

6.   Europaparlamentet vill se en strategisk miljökonsekvensbedömning av de nationella handlingsplanerna som särskilt bör ta upp behovet av att förena produktionen av förnybar energi med andra miljöhänsyn (hållbar skogsskötsel, biologisk mångfald, förebyggande av markförsämring, växthusgasutsläpp osv.).

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att så snart som möjligt träffa en överenskommelse om ett mål på 20 procent förnybar energi, med beaktande av kostnadseffektivitet och en sektorsvis analys av varje medlemsstats potential, på ett sätt som garanterar ett aktivt åtagande från alla medlemsstater. Trots att vissa medlemsstater ligger efter med sina bidrag till den befintliga EU-politiken för förnybar energi anser parlamentet att alla medlemsstater skall uppfylla sina åtaganden för att öka andelen förnybar energi proportionerligt i förhållande till kapacitet och tidigare bidrag.

8.   Europaparlamentet beklagar att man fortfarande inom EU kan notera ett alltför ringa intresse hos de regionala och lokala myndigheterna för utbyggnad och användning av förnybar energi.

9.   Europaparlamentet anser att varje medlemsstat skall ha frihet att välja de mest lämpliga förnybara energikällorna, på grund av de varierande möjligheterna att utveckla vissa förnybara energikällor eftersom de geologiska, hydrologiska och klimatologiska förhållandena varierar i medlemsstaterna. Målet om att 20 procent av energin skall komma från förnybar energi avser emellertid bidraget från förnybara energikällor, inte energikällor med låga koldioxidutsläpp i allmänhet.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att skapa ett marknadsklimat som gynnar förnybara energikällor genom att det aktivt främjar decentraliserad produktion och användning av förnybar energi.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inbegripa energieffektivitet i alla nationella handlingsplaner. Samtidigt bör dock noteras att energieffektivitet inte är någon förnybar energikälla.

12. Europaparlamentet erinrar om att förnybar energi och energieffektivitet är en av de bästa vägarna att skydda både konsumenterna och industrin från effekterna av dels ökad energiimport, dels stigande bränslepriser. Den nya energipolitiken får inte skapa nya sociala hinder och energipriserna skall redovisas tydligt när arbetet pågår för att nå målet för förnybar energi.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att gemenskapslagstiftningen om förnybar energi och de nationella handlingsplanerna innehåller kriterier och bestämmelser som gör det möjligt att undvika konflikter mellan olika användare av biomassa.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ha nödvändiga hjälpmedel och resurser för att utvärdera de nationella handlingsplanerna och övervaka det praktiska genomförandet med beaktande av subsidiaritetsprincipen. Den framtida rättsliga ramen bör uttryckligen ge kommissionen befogenhet och nödvändiga möjligheter att helt eller delvis förkasta eller godta nationella handlingsplaner. Kommissionen måste försäkra sig om att de enskilda målen inom den rättsliga ramen samlas till ett överenskommet bindande EU‑mål.

15. Europaparlamentet uppmanar till att milstolpar och regelbundna översyner skall innefattas i de nationella handlingsplanerna. För att undvika förseningar i medlemsstaterna bör kommissionen i sitt förslag inkludera ett tydligt mål om vilken andel energi som skall utvinnas från förnybara energikällor efter halva tiden. Vidare bör de nationella handlingsplanerna granskas vart tredje år så snart som förslaget träder i kraft, så att kommissionen kan vidta åtgärder före 2020 om en medlemsstat inte uppfyller sina skyldigheter. Parlamentet betonar att medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter måste ta konsekvenserna.

16. Europaparlamentet beklagar att EU med all sannolikhet inte kommer att nå sitt mål om att 12 procent av energin skall komma från förnybara källor senast 2010.

17. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens nuvarande statistiska metod underskattar det bidrag som vind‑ och solkraft kan lämna jämfört med andra elproduktionskällor, och uppmanar därför kommissionen att bygga sina beräkningar på den slutliga energiförbrukningen och utveckla en statistisk metod som inte snedvrider konkurrensen mellan olika energitekniker.

Den inre marknaden och nätinfrastrukturen

18. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet den 8–9 mars 2007 inte med tillräcklig kraft krävde konkurrens på den inre energimarknaden. Parlamentet anser det vara nödvändigt att snabbt integrera förnybara energikällor i den inre marknaden för energi och att villkoren måste vara lika i varje medlemsstat för att en verklig inre marknad skall kunna utvecklas.

19. Europaparlamentet anser att öppet, rättvist och prioriterat tillträde till näten är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik integration och expansion av elproduktionen från förnybara energikällor, och att rutinerna för nättillträde och planering bör förenklas och harmoniseras ytterligare, med beaktande av utvecklingen av tekniken för förnybar energi och dess oregelbundna flöde för att undvika att de nationella näten destabiliseras.

20. Europaparlamentet kräver ökade insatser för att minska de administrativa bördorna samt förenkla tillståndsförfaranden, inbegripet möjligheten att inrätta en ”one-stop shop” för att underlätta tillståndsgivningen för förnybar energi. Kommissionen uppmanas att fastställa minimikrav om minskade administrativa bördor och även rationaliserade förfaranden.

21. Europaparlamentet uppmanar till investeringar i utökad, flexibel och intelligent nätinfrastruktur och nätdrift för att få systemen att fungera bättre, öka försörjningstryggheten, minska kostnaderna för konsumenterna och förbättra tillgången till och produktionen från förnybara energikällor. Parlamentet betonar i vikten av att påskynda godkännandeförfaranden och effektivisera rättsliga förfaranden.

22. Europaparlamentet uppmanar till ökade insatser för att samordna EU‑omfattande planeringsförfaranden och webbplatser om förnybar energi och ordentliga sammanlänkningar av näten.

23. Europaparlamentet anser att främjandet av förnybar energi måste åtföljas av ett ökat samarbete mellan de systemansvariga för överföringssystemen i respektive land när det gäller frågor om nätplanering och gränsöverskridande handel, för att fluktuerande energikällor skall kunna integreras.

24. Europaparlamentet betonar att havsbaserad vindkraft har en mycket stor utvecklingspotential och skulle avsevärt kunna bidra till att Europa blir oberoende av energiimport och till att skydda klimatet, men påpekar att det fortfarande krävs enorma ansträngningar för att utnyttja denna potential fullt ut. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta en handlingsplan för havsbaserad vindkraft som omfattar en effektiv europeisk strategi för havsbaserad teknik och främjar ökad nätsammankoppling.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att det skapas en gynnsam marknadsmiljö för förnybar energi, där det också bör ingå att man avskaffar snedvridande subventioner och proaktivt använder den offentliga upphandlingen inom EU, så att man på det sättet kan bidra till att få ned kostnaderna för både energieffektiv teknik och teknik som bygger på förnybar energi.

26. Europaparlamentet anser att samordnade och effektiva stödordningar, som utarbetats baserat på bästa metoder i medlemsstaterna, bör vara ett långsiktigt mål för EU för att se till att teknik för förnybar energi används på det mest effektiva sättet. Nationella handlingsplaner kommer emellertid att behövas för att upprätthålla investerarnas förtroende, eftersom många medlemsstater först nu börjar investera i stor skala i förnybar energi och eftersom den inre energimarknaden ännu inte är fullbordad. Målet för den nuvarande politiken för främjande av förnybara energikällor är att se till att dessa blir lönsamma på lång sikt och kan konkurrera på den inre energimarknaden.

27. Europaparlamentet påminner om att man genom att säkra en bred energimix också i samband med förnybar energi kan se till att potentialen hos lokala energiresurser utnyttjas bättre och bidra till innovation, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i EU, eftersom man på så sätt ser till att tekniker med långsiktig potential inte tvingas bort från marknaden i förtid.

28. Europaparlamentet beklagar resultaten från vissa undersökningar som tyder på att EU:s politik för förnybar energi och bekämpning av klimatförändringen inte återspeglas tillräckligt i förslaget till utgiftsplaner för struktur‑ och sammanhållningsfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma riktlinjer som garanterar ett systematiskt stöd till teknik för förnybar energi och energieffektivitet i varje medlemsstat, och uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att till fullo utnyttja möjligheten att använda EU:s finansieringsinstrument för att utveckla och utvidga projekt för förnybar energi.

29. Europaparlamentet berömmer de medlemsstater som ändrat eller infört stödordningar eller fastställt mål avseende havsenergi. Parlamentet inser att länder med stabila förutsättningar för investeringar i havsenergiprojekt spelar en mycket viktig roll när det gäller att minska kostnaderna för denna teknik, och uppmanar kommissionen och alla berörda medlemsstater att följa efter.

30. Europaparlamentet noterar de ökade ansträngningarna att koncentrera solenergitekniken i EU med hjälp av lämpligt valda stödordningar för marknaden och forskningsfinansiering på gemenskapsnivå, och förväntar sig särskilt att de södra medlemsstaterna skall främja den tekniska utvecklingen och minska kostnaderna för koncentrering av solenergiteknik.

31. Europaparlamentet begär att man skall se över eventuell befintlig gemenskapslagstiftning som hindrar utvecklingen av EU:s energipolitiska prioriteringar, inbegripet den framtida utvecklingen av storskaliga tidvattenprojekt.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att förnybar energi ges hög prioritet i de fortlöpande insatser som måste göras för att maximera utnyttjandet av EU:s program för forskning och teknisk utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att enas om en strategi för att öka budgetanslagen för energiforskning. Detta mål bör beaktas vid översynen av budgeten för 2007–2013.

33. Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens stöd till förnybar energi i form av förmånliga krediter och uppmanar kommissionen att stödja den typen av finansiering och uppmuntra den i den offentliga och privata sektorn där det finns ett intresse av satsningar på att utveckla förnybar energi.

34. Europaparlamentet uppmanar regionala myndigheter, lokala myndigheter och icke‑statliga organisationer att utnyttja finansiering inom ramen för det sjunde ramprogrammet, strukturfonderna och CIP/Intelligent energi - Europa, vilket kommer att stimulera forskningen samt främja förnybar energiteknik, användning av biobränslen och utveckling av nya sätt att transportera och lagra energi för att minska energiförlusterna. Vidare stöder parlamentet Eurenew, ett initiativ för att införa fördragsbestämmelser för förnybar energi.

35. Europaparlamentet påpekar att det behövs fortsatt forskning och utveckling om lagring av energi från förnybara källor, såsom har skett inom vätetekniken. Parlamentet betonar att detta ställer krav på enklare administrativa bestämmelser och tillståndsförfaranden samt på att befintliga hinder måste bort.

Värme och kyla

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla förslag till ett ramdirektiv för förnybar energi innehåller kraftfulla åtgärder för att främja användningen av förnybar energi vid produktion av värme och kyla i syfte att fram till 2020 minst fördubbla dess andel i EU från den nuvarande nivån på cirka 10 procent. Kommissionen uppmuntras att föreslå innovativa lösningar så att den berörda tekniken kan uppnå en hög marknadspenetration, t.ex. genom att stödja systematiska studier av förnybara lösningar eller försörjning via värmenät för nya byggnader och renovering av byggnader som överstiger en viss yta samt minskning av administrativa hinder och upplysningskampanjer.

37. Europaparlamentet påminner om att fjärrvärme och fjärrkyla kan erbjuda den nödvändiga infrastrukturen för att till fullo utnyttja förnybara energikällor. Det är nödvändigt att stimulera integreringen av förnybara energikällor i befintliga fjärrvärmenät, eftersom biomassa och andra förnybara energikällor kan utnyttjas effektivt i kombination med kraftvärme och användning av överskottsvärme.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda det omfattande antagandet i alla medlemsstater av bestämmelser om bästa praxis som gör det obligatoriskt, åtminstone i befintliga och avsevärt renoverade eller nya byggnader, att en minimiandel av värmebehovet tillgodoses genom värme från förnybara energikällor, vilket redan är fallet i allt fler regioner och kommuner.

39. Europaparlamentet påminner om att 40 procent av EU:s energi används i byggnader och att det finns en enorm potential för att minska denna förbrukning så att förnybara energikällor kan komma att täcka alla energibehov i denna sektor. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts inom energidesign och biokonstruktion i nya byggnader där man använt solceller, isolering och förnybara energikällor för att skapa lågenergihus, passivenergihus och till och med plusenergihus, dvs. hus som producerar mer energi under ett år än vad de förbrukar. Kommissionen uppmanas att före utgången av 2007 utarbeta ett genomförandeprogram inriktat på en storskalig satsning i EU på byggnader som inte förbrukar någon energi eller ger överskottsenergi.

40. Europaparlamentet noterar att tillgänglig statistik om energiförbrukningen inom uppvärmning och kylning inte är tillräckligt tillförlitlig, jämförbar eller tydlig, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma harmoniserade förfaranden för att förbättra statistiken för dessa sektorer.

41. Europaparlamentet anser att de nuvarande värmepannorna erbjuder en stor potential för ett successivt införande av förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de olika alternativen – såsom biobränsleblandningar eller solvärme – innan den lägger fram sina förslag.

Transport och biodrivmedel

42. Europaparlamentet kräver att en övergripande, miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar transportpolitik utarbetas för att gemenskapens miljö-, klimat- och konkurrenspolitiska mål samt sociala och regionala mål skall kunna nås, där hållbart producerade biobränslen kan spela en roll, men även ändrad livsstil, minskad trafik och strukturella åtgärder som stads- och regionplanering. Medlemsstaterna uppmanas att sätta upp ambitiösa mål för användningen av förnybara energikällor för kollektivtrafiken. Parlamentet anser att principen om att transporttillväxten skall kopplas bort från den ekonomiska tillväxten bör följas och att ett starkare engagemang krävs för renare transportmedel, styrning av efterfrågan och successivt höjda standarder för bränsleeffektivitet i transportsektorn.

43. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att främja biodrivmedel och andra förnybara bränslen för transport genom att införa ett bindande mål på 10 procent, förutsatt att det kan påvisas att sådana bränslen produceras på ett hållbart sätt. Det är viktigt att andra och tredje generationens biobränslen kommer ut på marknaden och att de tekniska framstegen påskyndas på detta område. Hållbar användning av biobränslen minskar oljeberoendet och koldioxidutsläppen i transportsektorn, men man bör eftersträva en rättvis balans mellan livsmedels- och energiproduktion.

44. Europaparlamentet tror att användningen av vätgasbilar och eldrivna bilar kommer att spela en viktig roll i framtiden och att hybridbilar är ett steg på vägen mot eldrivna transporter. Kommissionen bör inbegripa elhybridbilar i EU:s strategiplan för energiteknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av skatteincitament stödja inköp av bilar med låga koldioxidutsläpp.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram åtgärder för att främja andra alternativa bränslen som bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn, i enlighet med den handlingsplan för alternativa bränslen som lades fram 2001, och att undersöka möjligheten att främja syntetiska bränslen som bidrar till att diversifiera energiförsörjningen, förbättra luftkvaliteten och minska koldioxidutsläppen.

46. Europaparlamentet betonar att produktionen av bränsleeffektivare bilar fortfarande är det bästa sättet för att minska koldioxidutsläpp och oljeförbrukning per fordon. Vidare anser parlamentet att gemenskapens budskap till bilindustrin bör fokusera mindre på behovet av biobränsle och mer på behovet av mer bränsleeffektiva bilar. Parlamentet välkomnar förslaget om en översyn av direktivet om bränslekvalitet, vars syfte är att minska transportbränslenas effekter på klimatförändringen på grundval av systemverkningsgraden (”well‑to‑wheel”) för att förbättra luftkvaliteten, främja bränslen som består av en blandning av bioetanol och bensin och möjliggöra högre blandningsnivåer, förutsatt att starka garantier ges för att dessa drivmedel produceras på ett hållbart sätt.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett obligatoriskt och omfattande certifieringssystem som bör tillämpas på biodrivmedel som antingen producerats i eller importerats till EU. Parlamentet anser att certifieringskriterierna bör vara utformade för att garantera att produktionen av biodrivmedel leder till en avsevärd minskning av växthusgasutsläpp under hela livscykeln jämfört med de konventionella drivmedel som de ersätter och att produktionen, inte direkt eller indirekt, leder till förlorad biologisk mångfald, minskade vattenresurser, minskade kollager genom ändrad markanvändning eller sociala problem, i form av att livsmedelspriserna stiger eller att människor tvingas flytta.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter ett samarbete med WTO och liknande internationella organisationer för att garantera internationell acceptans för specifika hållbarhetskriterier och certifieringssystemet, och på så sätt öka den hållbara produktionen av biobränsle runtom i världen och skapa lika villkor för alla.

49. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att EU:s bilaterala avtal med tredjeland behandlar handel med och investeringar i förnybar energi, innehåller bestämmelser om internationellt erkänd social samverkan samt främjar certifiering för att undvika miljödumpning. När det gäller förnybara energikällor har EU även ett ansvar för att utvecklingsländerna skall kunna utveckla klimatvänlig teknik och för att underlätta tillträdet till de europeiska marknaderna. Kommissionen uppmanas att utarbeta innovativa mekanismer för att finansiera teknik för förnybar energi och kunskapsöverföring, särskilt i utvecklingsländerna.

50. Europaparlamentet anser att skatteincitament är ett viktigt instrument för att förmå konsumenter att övergå från fossila bränslen till biodrivmedel, och uppmuntrar medlemsstaterna att överväga skatteincitament som gör biodrivmedel till det ekonomiskt förnuftiga valet. Biobränslen som inte uppfyller hållbarhetskriterierna bör dock inte subventioneras eller undantas från skatt och inte beaktas vid bedömningen om huruvida biobränslemålet uppnås.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fossila bränslen uppfyller samma krav som ställs på produktion av biobränslen, dvs. certifieringssystem, minskning av växthusgaser och analys av hela kretsloppet, samtidigt som man inte får förbise frågor som miljöpåverkan från anläggningar för utvinning och transport av olja, olagliga utsläpp och olyckor till sjöss.

52. Europaparlamentet anser att de globala effekterna av produktionen av biodrivmedel bör övervakas noga och att denna övervakning bör användas för regelbundna översyner av gemenskapens politik och mål.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa mer på omvandling av biomassa till gas, eftersom biomassa skulle kunna utnyttjas som källmaterial för att framställa syntetiskt flytande fordonsbränsle.

54. Europaparlamentet beklagar att det är de allra fattigaste utvecklingsländerna som först och hårdast kommer att drabbas av klimatförändringarna, trots att de knappast bidragit till att problemet uppstått. Det är beklagligt att mer än en fjärdedel av världens befolkning inte har tillgång till moderna energitjänster.

55. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka möjligheterna till förnybara energikällor i sina olika regioner för att varje land skall kunna utnyttja de möjligheter som finns så väl som möjligt och på sätt uppmuntra regionerna att använda förnybara energikällor.

56. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna att se till att tydlig information om tekniska aspekter av elproduktion med solceller, teknisk och praktisk information om biobränslen, biomassa, vind- och vattenkraft, jordvärme och energieffektivitet liksom information om befintliga ekonomiska incitament görs tillgänglig för allmänheten och för alla aktörer i samhälle och näringsliv.

57. Europaparlamentet påpekar att biomassa från skogar som används som energi eller som råmaterial måste skötas enligt internationellt erkända höga hållbarhetsnormer. Parlamentet understryker att den skogsbaserade sektorns bidrag och engagemang bör erkännas och stödjas av en politik som leder till bättre prestanda i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende.

58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av den öppna samordningsmetoden söka efter och jämföra exempel på bästa metoder för att främja produktion och användning av biomassa och biobränslen.

59. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P6_TA(2006)0603.
• [2]  Antagna texter, P6_TA(2006)0604.
• [3]  Antagna texter, P6_TA(2006)0243.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2006)0110.
• [5]  Antagna texter, P6_TA(2006)0058.
• [6]  EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 599.
• [7]  EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 260.
• [8]  EGT C 65 E, 14.3.2002, s. 113.

MOTIVERING

En färdplan för förnybar energi

EU står vid en vändpunkt. De konventionella energiresurserna håller på att ta slut, samtidigt som importberoendet ökar och klimatförändringen förvärras. Forskarna förutspår att klimatförändringen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för befolkningarna i både industri‑ och utvecklingsländer.

Det budskap som föredraganden främst vill lyfta fram i detta betänkande är vikten av att skapa en lämplig ram för denna europeiska satsning. Målet för förnybar energi kan därför inte betraktas som skilt från de andra målen för genomförandet av en inre marknad för el, målet att nå en energieffektivitetspotential på 20 procent och översynen av handeln med utsläppsrätter för koldioxid. Alla dessa mål är förbundna med varandra och EU:s främsta prioritering är därför att skapa en lämplig rättslig ram och förmå medlemsstaterna att genomföra den lagstiftning och de beslut som redan har antagits. EU måste garantera ett långsiktigt perspektiv som uppmuntrar investerarna att engagera sig i denna omfattande satsning. Dessa nödvändiga förutsättningar måste uppfyllas för att EU skall kunna nå de politiska målen för ökad försörjningstrygghet, minskning av koldioxidutsläppen och skapande av nya arbetstillfällen. Samtidigt är det viktigt att utforma en energipolitik som bygger på solidaritet med utvecklingsländerna, där 1,6 miljarder personer inte har tillgång till energi. Energisektorn kan inte längre bara betraktas som en energileverantör, utan måste även vara en aktör och samarbetspartner för att lösa problemen med miljön, klimatet och trygg energiförsörjning.

Nationella handlingsplaner

Föredraganden stöder kommissionens förslag om att de enskilda medlemsstaternas andel av förnybar energi skall fastställas i de nationella handlingsplanerna. Det finns emellertid fallgropar med denna strategi som man måste vara medveten om vid utformandet och genomförandet av de individuella planerna:

1) En gemensam europeisk energipolitik

För det första är det viktigt att betona att de nationella målen inte får överskugga den dominerande ambitionen att utforma en gemensam energipolitik för EU. Det är först och främst viktigt att utvidga den gemensamma europeiska rättsliga ramen för förnybar energi och för uppfyllandet av EU:s klimat‑ och energimål. Detta innebär att kommissionens förslag om en rättslig ram för förnybar energi måste omfatta översyner av direktivet om el från förnybara energikällor, biodrivmedelsdirektivet och ett förslag om en rättslig ram för förnybar energi inom kylnings‑ och uppvärmningssektorn. Samtidigt måste de befintliga direktiven för det faktiska genomförandet av den inre marknaden för el genomföras (se även nedan).

2) Rättvis fördelning av bördan

För det andra är den största utmaningen att se till att alla medlemsstater bidrar till att nå det ambitiösa målet på 20 procent förnybar energi och 20 procents energieffektivitet till 2020. Hittills har endast ett fåtal mycket aktiva medlemsstater bidragit till utvecklingen av förnybar energi i EU. Föredraganden anser därför att kommissionen måste ges en central roll i arbetet med samordning, kvalitetssäkring och övervakning av de olika ländernas insatser. Dessutom skall medlemsstaterna vara skyldiga att lämna regelbundna rapporter så att kommissionen fortlöpande kan ingripa om de enskilda medlemsstaterna inte uppfyller sina skyldigheter.

Kommissionen måste kunna kontrollera att de nationella handlingsplanerna uppfyller kraven och ha rätt att avslå dem om det inte finns tillräcklig dokumentation om utvecklingen av förnybar energi i förhållande till de nationella målen och där det inte är klart dokumenterat hur systemoperatörerna förväntas genomföra sådan utveckling och hur de nödvändiga investeringarna skall finansieras.

Föredraganden föreslår att bördan skall delas på grundval av en objektiv beräkning av de olika ländernas potential för förnybar energi. Om ett land har atlantkust finns det stor potential för vindenergi, i de sydeuropeiska länderna är potentialen för solenergi hög. Om ett land har avsevärda vattenkraftsresurser finns det stor potential för att balansera fluktuerande energi, och där användningen av biomassa inte har optimerats finns det en stor potential för denna. Därför är det fel att hävda att ett land skall klara sig billigare undan bara för att det har stora resurser av förnybar energi om potentialen för förnybar energi fortfarande är stor. Det är följaktligen viktigt att se till att tekniken anpassas till de lokala förhållandena.

Föredraganden är oroad över vissa medlemsstaters inställning att särskild hänsyn skall tas till länder med en låg kolenergimix. Syftet med att anta mål för förnybar energi måste vara att främja förnybara energikällor och inte bara energikällor med lågt kolinnehåll i allmän bemärkelse. Fördelarna med förnybar energi för EU handlar inte bara om att minska koldioxidutsläppen utan handlar minst lika mycket om den energi som EU kan producera, och därigenom både minska beroendet av energiimport och bidra till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i EU.

Det finns särskild anledning att vara uppmärksam på följderna av en eventuell minskning av de relevanta målen till under 20 procent för de största medlemsstaterna. Om detta till exempel skulle beslutas för de fem största medlemsstaterna kommer det att innebära – eftersom de svarar för så mycket som 60 procent av energikonsumtionen – att en oproportionerligt stor andel av förnybar energi kommer att krävas av de övriga länderna för att nå EU:s övergripande mål på 20 procent.

3) Metoden för att beräkna bidraget från teknik för förnybar energi

Det finns ett särskilt problem med den statistiska metoden för att beräkna bidraget från de olika teknikerna för förnybar energi. Den metod som används av Eurostat för att beräkna bidraget från de olika teknikerna för förnybar energi innebär, som kommissionen påpekar i ”Färdplan för förnybar energi”, att den el som kommer från vindkraft och solenergi straffas i förhållande till elen från biomassa. Detta beror på att bidraget från biomassa beräknas på grundval av biomassans energiinnehåll innan den omvandlas till el genom förbränning i en kraftstation. Omvandlingsprocessen medför en betydande förlust på cirka 60 procent som inte dras av i beräkningen av biomassans bidrag. Vindkraft och solenergi beräknas på grundval av energiinnehållet i den el som genereras. Det faktum att förlusten under omvandlingsprocessen inte räknas med ger biomassa en orättvis fördel framför vind‑ och solenergi. Denna ofördelaktiga situation orsakar i synnerhet problem för de länder där andelen vindkraft eller solenergi av elproduktionen är särskilt hög. Kommissionen bör överväga denna problematiska fråga i samband med att den lägger fram sitt förslag till direktiv om förnybar energi.

När det gäller de nationella handlingsplanerna är föredraganden slutligen oroad för huruvida kommissionen, och i synnerhet generaldirektoratet för energi och transport, har tillräckligt med personal för att klara av det mycket omfattande genomförande‑ och övervakningsarbetet. Parlamentet måste i starkast möjliga ordalag vädja om att nödvändig personal rekryteras för att garantera att de högt ställda målen och planerna inte läggs på hyllan och glöms bort.

Den inre marknaden

För att målet på 20 procent förnybar energi skall kunna nås måste villkoren för tillträde till elöverföringsnäten för förnybara energikällor förbättras.

Detta kräver att den inre marknaden för energi fungerar bra, med ett öppet, icke‑diskriminerande och effektivt nättillträde för förnybar energi, och nätet måste samtidigt vara tillräckligt utvecklat för att kunna klara stora kvantiteter el från förnybara energikällor. Föredraganden anser att en uppdelning av ägarskapet för de systemansvariga för överföringssystemen från de kommersiella verksamheterna är den bästa garantin för att producenter av förnybar energi inte kommer att diskrimineras när det gäller nättillträde.

Stödordningar

Föredraganden anser att samordnade stödsystem på EU‑nivå är det slutliga målet, men marknaden är inte redo för detta i nuläget. Å ena sidan är det viktigt att först kunna garantera fullt genomförande av den inre marknaden för el och att det råder rättvisa och lika villkor för el från alla energikällor, och å andra sidan måste ett system som garanterar teknisk mångfald utformas, så att de tekniker som fortfarande bara befinner sig på experimentstadiet men som har potential på lång sikt inte trängs ut från marknaden i förtid.

För att en inre marknad för förnybar energi skall kunna inrättas är det även viktigt att ta hänsyn till de skilda egenskaperna hos förnybar energi, särskilt skillnaderna mellan bränsleenergi och producerad energi, se avsnittet om metoder ovan. Annars kommer marknadsfördelarna för länder som t.ex. har stor potential för biomassa eller för sol- eller vindenergi skilja sig stort sinsemellan.

Transportsektorn och förnybar energi

Föredraganden instämmer i kommissionens bedömning om att biodrivmedel för närvarande utgör en stor möjlighet för att öka andelen förnybar energi inom transportsektorn. Samtidigt anser föredraganden emellertid att det är viktigt att betona behovet av att tillämpa en allsidig strategi för transportsektorn, så att den ökade inriktningen på biodrivmedel inte minskar pressen på sektorn för att utveckla effektivare bilar och på de politiska målen för att bygga ut kollektivtrafiken, samt övergången från vägtransporter till tåg- och sjötransporter.

Ett system som främjar de mest genomförbara biodrivmedelsteknikerna, t.ex. genom certifiering, måste införas. Systemet bör omfatta både koldioxid‑ och energiöversyner, samt andra miljöeffekter, t.ex. minskad biologisk mångfald. Systemet måste garantera att det finns effektiva incitament för att främja de tekniker som ger de bästa resultaten enligt dessa översyner. Samtidigt är det viktigt att se till att certifieringssystemet inte blir ett tekniskt hinder för handeln med tredjeländer. Främjandet av biodrivmedel får inte leda till att ett nytt system för jordbruksstöd i EU införs, genom att till exempel utestänga konkurrenter från tredjeländer från EU:s marknader. EU får inte återgå till en protektionistisk politik till försvar för trångsynta sektoriella intressen. Tendenserna i livsmedelspriserna måste följas noggrant och det är viktigt att se till att det finns lämpliga incitament för att garantera att produktionen av biodrivmedel inte leder till höjningar av livsmedelspriserna och har negativa effekter för befolkningarna i utvecklingsländer.

Den sociala dimensionen

Föredraganden anser att det är viktigt att energipolitikens sociala dimension alltid inbegrips tillsammans med miljödimensionen, säkerhetspolitiska överväganden och ekonomiska perspektiv. Alla måste ha tillgång till energi, och införandet av förnybar energi får inte orsaka prisökningar som gör att konsumenterna inte har råd att köpa energi för uppvärmning eller el. Man kan inte förutsätta att marknaden skall lösa detta problem, så EU måste vara redo att stödja de särskilt sårbara grupperna i samhället, som påverkas särskilt starkt av ökande energipriser.

Samtidigt vill föredraganden dock framhålla att betoningen på förnybar energi kommer att skapa möjligheter till arbetstillfällen och tillväxt även i avlägset belägna och mindre bemedlade regioner inom EU. Denna utveckling kan bidra till att ersätta en del av de arbetstillfällen som går förlorade när den industriella massproduktionen flyttas bort från Europa.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (7.6.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en färdplan för förnybar energi i Europa
(2007/2090(INI))

Föredragande: Vittorio Prodi

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att våra samhällens och ekonomiers sårbarhet i allt större utsträckning beror på faktorer såsom klimatförändringarna, vårt beroende av fossila bränslen och de stigande energikostnaderna.

2.  Europaparlamentet beklagar att man fortfarande inom EU kan notera ett alltför ringa intresse hos de regionala och lokala myndigheterna för utbyggnad och användning av förnybar energi.

3.  Europaparlamentet framhåller vidare den potential som finns inom sektorn för förnybar energi för att minska växthusgasutsläppen och föroreningarna, för att använda inhemska energikällor, för att uppnå Lissabonmålen, för att garantera och förbättra försörjningstryggheten genom ett mer diversifierat utbud av energikällor och för att förverkliga Europas mål inom områdena tillväxt, sysselsättning och hållbarhet.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänt att priset på fossila bränslen inte ger en rättvis uppskattning av de externa kostnaderna, inklusive påverkan på klimatförändringen. Parlamentet påpekar att det behövs en reform av den nuvarande ekonomiska modellen så att negativa externa faktorer internaliseras och olika energikällor får likvärdiga förutsättningar över hela verksamhetsfältet så att de förnybara energikällorna blir mera konkurrenskraftiga. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå lagstiftning för att vi skall få bort subventioner som skapar förvrängda incitament till förmån för fossila bränslen.

5.  Europaparlamentet beklagar att EU med all sannolikhet inte kommer att nå sitt mål om att 12 procent av energin skall komma från förnybara källor senast 2010. Parlamentet påpekar därför att de mål som uppställts i färdplanen för förnybar energi måste åtföljas av detaljerade genomförandeplaner med fastställda nationella mål och bindande delmål för varje energisektor, liksom också sanktioner för den händelse att målen inte nås.

6.  Europaparlamentet välkomnar beslutet från Europeiska rådets möte i mars 2007 att fastställa ett mål på 20 procent för förnybara energikällor till 2020. Parlamentet efterfrågar en ambitiöst upplagd energieffektivitetsstrategi till stöd för att detta mål skall nås. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt om att EU bör ta sikte på en 25-procentig andel för förnybar energi senast 2020. Vidare vidhåller parlamentet att det bör läggas fram ett lagstiftningsförslag för EU-målet på grundval av artikel 175.1 i EG-fördraget, så att både rådet och Europaparlamentet odelat skall kunna medverka. Vidare vore det särskilt lämpligt att fastställa mellanliggande mål.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att det utfärdas lagstiftning med bindande krav på att 20 procent av energin i medlemsstaterna skall komma från förnybara källor och att denna lagstiftning konsekvent följs samt att medlemsstater som underlåter att infria sina åtaganden beläggs med kännbara påföljder. Parlamentet understryker att det behövs nationella handlingsplaner där varje medlemsstat ställer upp bindande mål för varje sektor, utgående från sina särskilda väderleksförhållanden, sina geografiska och geologiska särdrag och sina prestationer hittills. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska de nationella handlingsplanerna både inledningsvis och efter halva löptiden.

8.  Europaparlamentet är oroat över avsaknaden av rättsligt bindande mål för förnybara energikällor i allmänhet och för uppvärmnings- och kylningssektorn i synnerhet samt den relativt svaga lagstiftningsramen för användningen av förnybara energikällor inom transportsektorn på EU‑nivå.

9.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett direktiv om främjande av förnybara energikällor inom uppvärmnings- och kylningssektorn, eftersom detta är ett område med avsevärda möjligheter som skulle kunna förverkligas på kort tid och till relativt låga kostnader.

10.  Europaparlamentet beklagar att rådet och kommissionen för närvarande inte har något sådant direktiv under arbete och kräver som nästbästa lösning ett bindande minimimål för uppvärmnings- och kylningssektorn inom ramen för den allmänna lagstiftningen om förnybar energi.

11.  Europaparlamentet betonar att det är ett krav för att EU:s klimatmål om två grader skall kunna nås att man, jämsides med en övergång till ökad användning av förnybara energikällor, också avsevärt förbättrar energieffektiviteten och inför strategier för hur fossila bränslen skall göras renare, liksom också ändrar på livsstilar, konsumtions- och produktionsmönster för att använda energin på ett mer intelligent sätt och spara energi närhelst det är möjligt. Parlamentet vill att det offentliga stödet till sådana energiproduktionsformer som är ohållbara ur miljösynvinkel skall tas bort och att EU‑omfattande miljö- och energiskatter snabbt skall införas. Parlamentet uppmanar framför allt till ett utbyte av bästa energisparpraxis mellan medlemsstaterna samt till ett maximalt utnyttjande av strukturfonderna för energisparåtgärder i de nya medlemsstaterna där potentialen är störst.

12.  Europaparlamentet betonar framför allt att det måste anläggas mindre och decentraliserade försörjningsstrukturer för att man skall kunna nå målet med en drastisk ökning av andelen lokalproducerad ren energi och påpekar vilka möjligheter kraftvärme och jordvärme erbjuder i detta hänseende.

13.  Europaparlamentet påpekar biomassans potential, framför allt då den används för elalstring, uppvärmning och kylning, när det gäller att stimulera näringslivet framför allt på landsbygden, och betydelsen av att bibehålla hållbar biomassaproduktion i överensstämmelse med god jordbrukssed och utan att inkräkta på den inhemska livsmedels- och foderproduktionen, så att dagens jordbrukare kan göras till morgondagens energiproducenter.

14.  Europaparlamentet erkänner att det måste utvecklas kostnadseffektiva möjligheter till ökad användning av biomassa för energialstring.

15.  Europaparlamentet understryker att den expansion av produktionen av förnybar energi som behövs för att målen inom strategin för förnybar energi skall kunna nås, måste hanteras med stor omsorg om miljön i stort (hållbar skogsskötsel, biologisk mångfald, förebyggande av markförsämring etc.) vid sidan av omtanken om växthusgasutsläppen.

16.  Europaparlamentet påpekar att biobränslen inte bör användas i motorfordon om det råder risk för att detta kommer att leda till höjda livsmedelspriser runtom i världen eller även till utsläpp av växthusgaser i atmosfären till följd av att tropiska regnskogar eller torvmarker förstörs.

17.  Europaparlamentet påpekar att man i samband med biobränslen måste eftersträva en god balans mellan livsmedels- och energiproduktion. Parlamentet vidhåller att det måste införas en obligatorisk analys av alla skeden i samband med konsumtionen och produktionen av biobränslen och obligatoriska kriterier för ekologisk och social hållbarhet innan det uppställs några obligatoriska mål.

18.  Europaparlamentet erkänner att utbudet av inhemska energigrödor är begränsat. Parlamentet påpekar därför att biobränslena obligatoriskt måste certifieras för ekologisk och social hållbarhet samt att det är nödvändigt att garantera att deras klimatförändringseffekt och energieffektivitet under hela livscykeln är klar och tydlig.

19.  Europaparlamentet betonar att produktionen av biobränsle måste stå på en ekonomiskt och ekologiskt hållbar grund under hela sin livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att få till stånd ett allomfattande miljömärkningssystem för biobränsle. Parlamentet anser det viktigt med främjande av tredje generationens biobränsleteknik.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram nya kriterier för importen av de vegetabiliska oljor som används vid framställning av biobränslen och att efterlysa världsomfattande hållbarhetsnormer för produktion och användning av biobränslen för att trygga en god balans mellan livsmedels- och energiproduktion liksom också för att garantera skyddet både av den biologiska mångfalden och av områden som binder stora mängder koldioxid.

21.  Europaparlamentet påpekar att biomassa från skogar som används som energi eller som råmaterial måste skötas enligt internationellt erkända högnivånormer för hållbarheten. Parlamentet understryker att den skogsbaserade sektorns bidrag och engagemang bör erkännas och stödjas av en politik som leder till bättre prestanda i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, med hjälp av den öppna samordningsmetoden, söka efter och jämföra exempel på bästa praxis vid främjandet av produktion och användning av biomassa och biobränslen.

23.  Europaparlamentet pekar även på behovet av avsevärda investeringar i forskning och utveckling för att främja EU:s innovationskapacitet på området förnybar energi, med beaktande av redan befintliga teknikplattformar.

24.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att undanröja befintliga marknadshinder för att kunna främja förnybara energikällor på ett bättre sätt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att det skapas en gynnsam marknadsmiljö för förnybar energi, där det också bör ingå att man avskaffar snedvridande subventioner och aktivt använder den offentliga upphandlingen inom EU, så att man på det sättet kan bidra till att få ned kostnaderna för både energieffektiv teknik och teknik som bygger på förnybar energi och att samtidigt se till att förnybara energikällor har rättvis och prioriterad tillgång till elnätet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet att aktivt främja den decentraliserade produktionen och användningen av förnybar energi utan att äventyra omtanken om miljön, hälsan eller hållbarheten.

25.  Europaparlamentet påpekar att systemen för främjande av el från förnybara energikällor är högst olika på olika håll inom Europeiska unionen, vilket både snedvrider konkurrensen och skapar ineffektivitet. Parlamentet upprepar sitt krav på att det på längre sikt skall införas ett harmoniserat stimulansssystem som skall gälla i hela Europa och uppfylla följande kriterier:

a)      Bidra till att nuvarande mål och framtida, mer ambitiösa mål, kan nås.

b)     Stämma överens med principerna för den inre marknaden för el.

c)      Ingå som ett led i ett systematiskt arbete för utbyggnad av förnybara energikällor, där det tas hänsyn till särdragen hos de enskilda formerna av förnybar energi, liksom också till geografiska särdrag och olika former av teknik.

d)     Effektivt främja användningen av förnybara energikällor och samtidigt vara enkelt och så effektivt som möjligt, framför allt ur kostnadssynvinkel.

e)      Internalisera de externa kostnaderna för samtliga energikällor.

f)      Tillhandahålla tillräckligt långa övergångstider för de nationella stimulanssystemen, så att inte investerarnas förtroende tar skada.

Parlamentet anser att det i samband med dessa kriterier kunde vara på sin plats med enhetliga gemenskapsrättsliga bestämmelser om inmatningssystem, men att man också kunde tänka sig en modell med kvoter eller anbudsförfaranden, under förutsättning att de svagheter som framkommit hos sådana modeller i somliga medlemsstater går att avhjälpa.

26.  Europaparlamentet påpekar att det behövs fortsatt forskning kring och utveckling av hur energi från förnybara källor kan lagras, enligt exemplet inom vätetekniken. Parlamentet betonar att detta ställer krav på enklare administrativa bestämmelser och tillståndsförfaranden samt på att befintliga hinder måste bort.

27.  Europaparlamentet påpekar att produktionen av förnybar energi i vissa former strider mot målen för både utvecklingen och miljön. Framför allt får biobränslen inte produceras på livsmedelsförsörjningens bekostnad eller leda till att tropiska regnskogar förstörs. Parlamentet påpekar vidare att produktionen och användningen av biobränslen måste medföra påtagliga minskningar av koldioxidutsläppen för att kunna uppfylla EU:s kriterier för biobränslemålet.

28.  Europaparlamentet påpekar att det brännbara avfallet till 60 procent brukar bestå av förnybart material och efterlyser därför att sådant avfall skall omvandlas till gas och att den energi som alstras vid förbränningen av gasen skall tas till vara på ett miljöriktigt hållbart sätt.

29.  Europaparlamentet påpekar att fördelarna med energi från förnybara källor ytterligare kan ökas, om de används tillsammans med kraftvärme.

30.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna och kommissionen att stärka sitt samarbete med regionala och lokala myndigheter i syfte att öka främjandet av förnybara energikällor och effektivt använda de resurser som avsätts för detta ändamål, men påpekar att detta måste grundas på maximal subsidiaritet. Vidare anser det att insatserna måste beakta relevanta geografiska, klimatmässiga och ekonomiska förhållanden.

31.  Europaparlamentet anser att det än så länge är för tidigt att på EU-nivå harmonisera systemen till stöd för förnybar energi. Parlamentet uppmanar dock till att de externa kostnaderna systematiskt skall internaliseras i energipriserna för att förnybara energikällor på det sättet skall gynnas ekonomiskt.

32.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna till förmån för omvandlingen av biomassa till gas, eftersom biomassa skulle kunna utnyttjas som källmaterial för att framställa syntetiskt flytande fordonsbränsle.

33.  Europaparlamentet är oroat över att EU:s mål om ökad användning av förnybara energikällor till 2010 sannolikt inte kommer att uppnås av alla medlemsstater och anser att färdplanen för förnybar energi bör innehålla en mekanism för årliga utvärderingar av vilka mål som uppnåtts.

34.  Europaparlamentet vädjar till kärnkraftsföretagen att ta med också förnybara energikällor i sin portfölj.

35.  Europaparlamentet påpekar att både jordvärmen och vågkraften erbjuder avsevärda möjligheter till en mångsidigare energiförsörjning i Europa och att det bör arbetas energiskt till förmån för dem.

36.  Europaparlamentet understryker att det finns mycket goda möjligheter för förnybar energiteknik i ett flertal utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar EU att bidra med stöd till utvecklingen av förnybar energiteknik i utvecklingsländer och underlätta tillträdet till marknaderna i Europa, bland annat genom att avskaffa importtullarna.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En färdplan för förnybar energi i Europa
Förfarandenummer	2007/2090(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 26.4.2007
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Vittorio Prodi 27.3.2007
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	7.5.2007
Antagande	5.6.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		56 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Liam Aylward, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Alexandru-Ioan Morţun, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Antonyia Parvanova, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Iles Braghetto, Kathalijne Maria Buitenweg, Milan Gaľa, Genowefa Grabowska, Erna Hennicot-Schoepges, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Miroslav Mikolášik, Claude Turmes
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Christopher Heaton-Harris, Syed Kamall
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (14.6.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en färdplan för förnybar energi i Europa
(2007/2090(INI))

Föredragande: Marian Harkin

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från Europeiska rådets möte den 9 mars, särskilt beslutet att EU, till dess att en global och övergripande överenskommelse för perioden efter 2012 ingås, skall göra ett fast och oberoende åtagande att uppnå en minskning på minst 20 procent av utsläppen av växthusgaser fram till 2020, jämfört med 1990, och de mycket ambitiösa och kvantifierade målen för energieffektivitet, förnybar energi och användningen av biobränslen.

2.   Europaparlamentet välkomnar vidare att den ”nya energipolitiken för Europa” fullt ut respekterar medlemsstaternas val av energimix och deras överhöghet över primärenergikällorna, samtidigt som politiken underbyggs av en anda av solidaritet bland medlemsstaterna, vilket garanterar ett integrerat tillvägagångssätt när det gäller klimatförändringar och utmaningen att främja miljömässig hållbarhet. Parlamentet understryker att en energipolitik som baserar sig på förnybara energikällor gör det möjligt att föra en decentraliserad energipolitik genom att utnyttja de förutsättningar och möjligheter som finns på regional nivå. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att anskaffa de medel som krävs för att uppnå dessa mål. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att beakta alla typer av tekniker för framställning av förnybar energi.

3.   Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att kommissionen inte bättre kopplar samman utvecklingen av förnybara energikällor med dess inverkan på arbetsmarknadsstrukturen, på utbudet av utbildning och yrkesutbildning liksom på utvecklingen av industriförbindelserna.

4.   Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att undersöka möjligheterna till förnybara energikällor i sina olika regioner för att varje land skall kunna utnyttja de möjligheter som finns så väl som möjligt och på sätt uppmuntra regionerna att använda förnybara energikällor.

5.   När det gäller den årliga översynen av energihandlingsplanen insisterar Europaparlamentet på att årligen informeras om utvecklingen och resultaten inom genomförandet av EU:s energi- och klimatförändringspolitik, före Europeiska rådets årliga genomgång. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att i förberedelserna av sina klimatstrategier eller energistrategier särskilt lägga sig vinn om att öka andelen energi från förnybara energikällor och att göra energin så effektiv som möjligt samt att i detta arbete ta hänsyn till regionernas specifika förutsättningar.

6.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det obligatoriskt att när detta är tekniskt möjligt använda sig av samproduktion när förnybar energi produceras från biomassa och att undersöka vilken påverkan projekt med vedpannor har på den lokala och hållbara utvecklingen på området för virke, med tanke på att denna sektor spelar en särskilt stor roll för värderingen av olika regioner och för ekonomins livskraft på landsbygden.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram sitt förslag till direktiv om förnybara energikällor tillsammans med instrument för att främja och överföra teknik och sprida god praxis när det gäller att använda sig av dessa möjligheter. Parlamentet uppmanar EU att sätta upp som ett genomsnittligt mål att de förnybara energikällorna senast 2020 skall utgöra 25 procent av energiproduktionen och att sätta upp tydliga och bindande mål för sektorerna elektricitet, transport, uppvärmning och kylning. EU uppmanas också att klargöra regionernas och de lokala myndigheternas roller, rättigheter och ansvarsområden i politikens genomförande, vilket är i linje med subsidiaritetsprincipen.

8.   Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast möjligt lägga fram sitt förslag till direktiv om förnybara energikällor för uppvärmning och kylning tillsammans med instrument för att främja och överföra teknik och sprida god europeisk praxis när det gäller att använda sig av dessa möjligheter, vilka hittills till stor del har varit underutnyttjade i Europa.

9.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera alla lokala aktörer som berörs av utvecklingen av förnybara energikällor – dvs. lokala och regionala myndigheter, jord- och skogsbrukare, entreprenörer och administratörer, universitet, forskare och enskilda medborgare – att främja inrättandet av partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn och att förbättra försörjningssystemen för och kommersialiseringen av energi som produceras från förnybara källor.

10. Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska kommissionen att förutom att utveckla lagstiftningen och förbättra tekniken ägna särskild uppmärksamhet åt vad som krävs för att lyckas, dvs. ett starkt engagemang från de lokala och regionala myndigheterna och från samtliga samhällsaktörer.

11. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som inte redan har gjort det att snabbt fullfölja genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG) och att påskynda förberedandet av nationella handlingsplaner för energieffektivitet, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (2006/32/EG) genom att engagera de lokala och regionala myndigheterna.

12. Europaparlamentet uppmanar vidare regionerna och de lokala myndigheterna att förbinda sig att uppnå målen i deras egna förvaltningsområden, att ta hänsyn till målen inom politiken för markanvändning, särskilt för att hantera utbredningen av stadsbebyggelsen, samt inom politiken för transport. Regionerna och de lokala myndigheterna uppmanas också att systematiskt insistera på att nya konstruktioner och byggnader måste vara kolneutrala, att se till att det sker en renovering av befintliga byggnader ur energisynpunkt och att förenkla och snabba på de administrativa förfaranden som krävs för utvecklingen av förnybara energikällor.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna att ge de europeiska medborgarna ett gott exempel och införa teknik som är inriktad på förnybara energikällor i sina byggnader genom att främja användningen av biobränslen i fordon och spara energi genom att använda sig av energieffektiv utrustning.

14. Europaparlamentet kräver att subsidiaritetsprincipen skall beaktas till fullo och att lokala och regionala myndigheter skall utarbeta lokala energiplaner som omfattar energibesparing, energieffektivitet och en ökad användning av förnybar energi.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna att genom kampanjer och ekonomiska incitament bidra till en förändring av konsumtionsmönstren och attityderna bland befolkningen när det gäller att spara energi och att öka användningen av förnybara energikällor.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna att se till att tydlig information om tekniska aspekter av elproduktion med solceller liksom teknisk och praktisk information om biobränslen, biomassa, vind- och vattenkraft, jordvärme och energieffektivitet, liksom information om de ekonomiska incitament som också finns, görs tillgänglig för allmänheten och för alla aktörer i samhälle och näringsliv.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra myndigheterna att tillhandahålla ekonomiska incitament, uppmuntra utbildning, innovation och forskning och utveckling inom området för förnybara energikällor och att utöka innovationsmöjligheterna för företagen.

18. Europaparlamentet kräver att territoriell sammanhållningsfinansiering görs tillgänglig i syfte att främja gränsöverskridande och interregionalt samarbete mellan regionala myndigheter, lokala myndigheter och icke-statliga organisationer, för att främja god praxis och en integrerad syn på energipolitiken.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genom territoriellt samarbete främja utvecklingen av regionala nätverk för alternativa och förnybara energikällor för konsumenter och slutanvändare.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lyfta fram exempel på regional och lokal utveckling som baserar sig på främjande av förnybara energikällor och på energibesparing och att bidra till utbyte av god praxis och information mellan europeiska regioner och lokala myndigheter.

21. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utarbeta en Europaomfattande strategi för en övergång från ett petroleumbaserat transportsystem till ett system som baserar sig på alternativa och förnybara bränslen, såsom vätgasbränsle och biobränslen, inklusive planer på ett alleuropeiskt motorvägssystem med förnybara och alternativa bränslekällor. Parlamentet anser dessutom att allt bör göras för att garantera att avlägsna och underutvecklade regioner ansluts till ett sådant Europaomfattande nätverk.

22. Europaparlamentet uppmanar med kraft regionala myndigheter, lokala myndigheter och icke‑statliga organisationer att utnyttja finansiering inom ramen för det sjunde ramprogrammet, strukturfonderna och CIP/Intelligent energi - Europa, vilket kommer att stimulera forskningen, främja förnybar energiteknik, användningen av biobränslen och utvecklingen av nya sätt att transportera och förvara energi för att minska energiförlusterna. Parlamentet stöder vidare Eurenew, ett initiativ till att införa fördragsbestämmelser för förnybar energi.

23. Europaparlamentet betonar att produktionen av växtbränslen ofta är mycket energieffektiv och minskar koldioxidutsläppen. Avverkningen av regnskogar för att göra det lättare att odla växtbränslen minskar däremot de positiva effekterna av växtbränslen på vårt klimat. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU att koncentrera sig på åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och minska förbrukningen av fossila bränslen.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, vilka hittills har gjort stora investeringar i gamla energiformer, att se till att det investeras tillräckligt, både privat och offentligt, i förnybara energikällor när det gäller forskning och utrustning.

25. Europaparlamentet anser att de utmaningar som klimatförändringarna erbjuder bör betraktas som ett tillfälle att satsa på ny teknik i syfte att främja miljöhållbarhet och förbättra företagens konkurrenskraft genom att använda spridningen av förnybara energikällor och energieffektivitet som ett övergripande mål och dessutom som ett tillfälle att fullborda den inre marknaden för gas och el, med ett prioriterat tillträde till nätet för förnybara energikällor och med en mer sammankopplad och trygg försörjning som följd. Dessutom är det ett tillfälle att främja utvecklingen av regionala arbeten som inte kan utlokaliseras (isolering av byggnader, förnybara energikällor etc.).

26. Europaparlamentet betonar att försörjningstrygghet kan nås genom bättre samarbete på regional nivå, både mellan och inom medlemsstater, genom att man varierar energimixen och undviker att förlita sig för mycket på ett energislag och anlita olika energitillhandahållare.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En färdplan för förnybar energi i Europa
Förfarandenummer	2007/2090(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	REGI 26.4.2007
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Marian Harkin 12.4.2007
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	2.5.2007
Antagande	7.6.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Bernadette Bourzai, Wolfgang Bulfon, Antonio De Blasio, Vasile Dîncu, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Ambroise Guellec, Zita Gurmai, Gábor Harangozó, Filiz Husmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Jamila Madeira, Sérgio Marques, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Maria Petre, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Dimitar Stoyanov, Kyriacos Triantaphyllides, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jan Březina, Den Dover, Mojca Drčar Murko, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Ljudmila Novak, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Christa Prets, Toomas Savi, Gheorghe Vergil Şerbu, László Surján
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (5.6.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en färdplan för förnybar energi i Europa
(2007/2090(INI))

Föredragande: Sajjad Karim

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet framhåller att 35 procent av världens energiförsörjningsbehov år 2030 kan täckas av förnybar energi. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att främja dess införande på bred front inom alla sektorer, på global nivå, och anta vittomspännande strategier för energieffektivitet.

2.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i Doha‑utvecklingsrundan försöka få till stånd ett avtal om nolltullsats för varor och tjänster som är att föredra från miljösynpunkt, särskilt förnybar energiteknik eftersom den är att föredra framför energi som utvinns ur fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen att försöka skapa samförstånd inom WTO om en definition av sådana varor och tjänster, men rekommenderar till en början en särskild koppling till klimatförändringarna. Ett slopande av tullsatser skulle reducera kostnaderna för teknik ansluten till elnät och förbättra dess ställning bland de olika produktionsalternativ som elverken har till sitt förfogande. Det skulle dessutom skapa lika villkor för vissa stödfinansierade varor och tjänster som importeras genom normala marknadstransaktioner. Kommissionen uppmanas samtidigt att undersöka mekanismer som är förenliga med WTO och utforma en klimatvänlig handelspolitik för att ta sig an frågan rörande tredjeländer som inte är bundna av Kyotoprotokollet.

3.   Europaparlamentet beklagar att konventionella energikällor över hela världen fortfarande subventioneras med uppskattningsvis 250–300 miljarder US-dollar per år, vilket leder till starkt snedvridna marknader. Parlamentet betonar behovet av att avveckla subventionerna för miljöskadlig energiteknik genom att samtidigt skapa incitament för att utveckla miljövänlig teknik och styra över medlen till förnybar energi.

4.   Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att EU:s bilaterala avtal, särskilt den nya generationen frihandelsavtal med framväxande marknader, tar upp handel med och investeringar i förnybara varor och tjänster samt inkluderar bestämmelser som förhindrar miljödumpning. Parlamentet föreslår att det inrättas forum för hållbar utveckling mellan parterna, däribland det civila samhället, för att uppmuntra utbyte av god affärspraxis, främja överföring av teknik och underlätta samarbete när det gäller forskning och utveckling. Parlamentet stöder kommissionens förslag om ett partnerskap mellan Afrika och EU på energiområdet och stöder likaså grundandet av samföretag med Kina och Indien, särskilt vad gäller handel och överföring av teknik för förnybar vind- och solenergi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att energi, särskilt frågan om förnybar energi och effektivitet och kopplingen till energisäkerhet, blir en integrerad del av EU:s samtliga yttre förbindelser. Särskild vikt bör läggas vid den europeiska grannskapspolitiken.

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för WTO-avtalen arbeta för att det tas hänsyn till metoden med bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling och således på lång sikt kontrollera i hur hög grad det i bilaterala och multilaterala handelsavtal tas tillräcklig hänsyn till klassificeringen av miljövänliga varor inom området förnybara energikällor.

6.   Europaparlamentet framhåller att den globala marknaden för förnybar energi växer dramatiskt. År 2006 omsatte den 38 miljarder US-dollar, vilket var 26 procent mer än året innan. Parlamentet betonar att EU, som av världens mest avancerade kunskapsdrivna ekonomier, med lätthet bör kunna skaffa sig en komparativ fördel i exporten av teknik och tjänster för förnybar energi. Parlamentet välkomnar beslutet om ett EU-mål för förnybar energi. Det efterlyser emellertid ambitiösa och obligatoriska sektorspecifika mål för elektricitet, uppvärmning, kylning och biodrivmedel som omfattar hela EU.

7.   Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att man i de bilaterala avtalen mellan EU och tredjeländer även bedömer de ekologiska och sociala aspekterna.

8.   Europaparlamentet betonar vikten av att begränsa ökningen av energiförbrukningen, med tanke på de problem som gäller klimatförändringar och försörjningstrygghet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa stränga effektivitetsnormer för alla energiförbrukande produkter.

9.   Europaparlamentet påpekar att EU när det gäller förnybara energikällor även har ansvar för att ge utvecklingsländerna möjlighet att utveckla miljövänlig teknik. Kommissionen uppmanas att ge incitament i form av lämplig finansiering och överföring av kunskaper.

10. Europaparlamentet framhåller att det under de kommande 10–15 åren kommer att ges investeringsmöjligheter för att uppmuntra en global övergång till förnybara energikällor och miljövänlig teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja offentlig‑privata partnerskap för forskning och utveckling inom förnybar energiteknik och för integration av förnybar energi med väte i syfte att förbättra energisäkerheten och minska beroendet av importerade energikällor. Parlamentet betonar behovet av att skapa ett stabilt investeringsklimat för projekt för förnybar energi och att främja konkurrens på elmarknaden, särskilt i utvecklingsländerna där inflytandet av den här tekniken är som störst. Kommissionen uppmanas att tillsammans med tredjeländer utveckla innovativa mekanismer för att finansiera småskaliga projekt, särskilt i utvecklingsländerna.

11. Europaparlamentet beklagar att det är de allra fattigaste utvecklingsländerna som först och hårdast kommer att drabbas av klimatförändringarna, trots att de knappast bidragit till att problemet uppstått. Det är beklagligt att mer än en fjärdedel av världens befolkning inte har tillgång till moderna energitjänster. Parlamentet understryker att millennieutvecklingsmålet om att halvera den andel av befolkningen som lever på mindre än en US-dollar om dagen före 2015 inte kommer att uppnås om inte energitjänster till rimliga priser görs tillgängliga. Om man vill leda in utvecklingsländerna på en väg som är hållbar är det mer angeläget än någonsin att de utvecklade länderna respekterar sina förpliktelser om att fördubbla sitt bistånd före 2010. Parlamentet föreslår att bidragsgivare och multilaterala utvecklingsinstanser integrerar och stöder anpassning till förnybar energiteknik i allt sitt bistånd till utvecklingsländerna.

12. Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare främja produktion och användning av första och andra generationens biodrivmedel som alternativa energikällor. Parlamentet framhåller vilken viktig roll utvecklingen av första generationens bioenergigrödor haft med tanke på framtiden för de europeiska jordbrukare som påverkats av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma markandsorganisationen av socker. Parlamentet betonar att produktionen inte får inverka negativt på livsmedelsproduktionen eller leda till skogsskövling. Parlamentet insisterar på åtgärder för att garantera hållbarheten i hela produktionscykeln. Kommissionen uppmanas att verka för ett system för hållbarhetscertifiering av alla biodrivmedel som är förenligt med WTO.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkra en rättvis internationell handel med biodiesel inom ramen för WTO, och att vidta åtgärder mot en snedvridning av den europeiska marknaden som beror på högsubventionerad export av biodiesel från tredjeländer.

14. Europaparlamentet understryker att skogsskövling, särskilt i samband med palmolja och sojabönor, kan leda till att de sista regnskogarna i Borneo och Amazonområdet utplånas. Parlamentet framhåller att länderna själva bör ansvara för en effektiv och hållbar skogsförvaltningspolitik och uppmanar kommissionen att tillhandahålla ekonomiskt och tekniskt bistånd med avseende på detta. Parlamentet understryker att man vid bistånd från världssamfundet bör beakta alternativkostnader för alternativ markanvändning, kostnaderna för att administrera och stärka skyddet och de utmaningar som politiska maktskiften för med sig när etablerade intressen förskjuts. Vidare är kompletterande program för att identifiera nya inkomstkällor av avgörande betydelse för att förhindra arbetslöshet på landsbygden och flykt från landsbygden.

15. Europaparlamentet understryker behovet av att minimera problemen i samband med till bortskaffande av komponentdelar från förnybara energiprodukter i slutet av produkternas brukscykel. Parlamentet noterar att det här är särskilt relevant i samband med bortskaffande av solbatterier som innehåller bly eftersom bly är giftigt och stannar kvar i naturen. Kommissionen uppmanas att se till att mekanismer för trygg uppsamling och återvinning av dessa komponentdelar införs.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En färdplan för förnybar energi i Europa
Förfarandenummer	2007/2090(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	INTA 26.4.2007
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Sajjad Karim 27.2.2007
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	11.4.2007	8.5.8007
Antagande	4.6.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		12 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Sajjad Karim, Erika Mann, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (5.6.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över ”En färdplan för förnybar energi i Europa”
(2007/2090(INI))

Föredragande: Willem Schuth

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet stödjer främjandet av förnybara energikällor som en del av EU:s klimatförändringsstrategi. Parlamentet kräver att produktionen av energi från biomassa inte sker på bekostnad av kapaciteten för livsmedelsproduktion och annan produktion än livsmedelsproduktion. Parlamentet betonar vikten av marknadsmekanismer för att energikällor som bygger på biomassa skall bli konkurrenskraftiga och samtidigt hållbara.

2.  Europaparlamentet anser att en hållbar biomasseproduktion, vid sidan av förbättrad energieffektivitet, fullt utnyttjande av energibesparingspotentialen och användning av andra förnybara energikällor, skulle kunna bidra till säkerheten på utbudssidan och till en minskning av växthusgaserna, och därmed vara till hjälp när det gäller att nå klimatförändringsmålen.

3.  Europaparlamentet betonar att framställning och import av biobränslen endast får ske på två villkor, nämligen att EU:s energiberoende inte ökar och att det hela sker långsiktigt.

4.  Europaparlamentet anser att den decentraliserade produktionen av energi från förnybara källor erbjuder alternativa metoder för uppvärmning, elproduktion och transport och därmed kan bidra till att höja inkomsterna på landsbygden och positivt påverka markanvändningen och sysselsättningen inom jordbruket.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att informera Europas invånare om de möjligheter som den förnybara energin innebär, och hur lantbrukarna bidrar till utnyttjandet av dessa möjligheter.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att snabbt omvandla det bindande, övergripande målet på 20 procent till konkreta, bindande nationella mål.

7.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att genomföra åtgärder som garanterar att andelen förnybar energi som används för elektricitet och uppvärmning/kylning avsevärt ökar samt att användningen av biobränslen i de enskilda medlemsstaterna avsevärt ökar.

8.  Europaparlamentet stöder tanken att utveckla, främja och utnyttja förnybara energikällor för att öka EU:s energisäkerhet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna friheten att välja särskilda stödmekanismer för förnybara källor enligt bästa praxis. Parlamentet betonar att regionala, decentraliserade koncept, som är avgörande för den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområden, är överlägsna.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättra utnyttja förnybara energikällor (biomassa, solenergi och geotermisk energi) för att tillgodose kylnings‑ och uppvärmningsbehoven.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva frågan om uppvärmning och kylning med hjälp av förnybara energikällor i framtida lagstiftningsförslag.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera småskaliga tillämpningar som är koncentrerade på bearbetning av primära biprodukter på eller i närheten av lantbruken, för att främja innovationer och hållbarhet inom jordbruket.

13. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i samband med översynen av programmet för avskaffande av arealuttag som är planerad att ske inom ramen för uppföljningen (Health Check) 2008 av 2003 års jordbruksreform beakta det faktum att en hållbar produktion av biobränsle inom gemenskapen förutsätter att effektiva åtgärder vidtas för att stöda energiodlingarna.

14. Europaparlamentet påminner om behovet av att i EU införa ett certifieringssystem som skulle garantera biobränsleproduktions hållbarhet, stimulera hållbarhet och vara tillämpligt både på inhemskt producerade och importerade biobränslen. Parlamentet föreslår att ett sådant system inte skall medföra ytterligare administrativa kostnader för jordbrukarna.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja forskning och utveckling avseende första generationens biobränslen samtidigt som de investerar i andra generationens biobränslen.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i WTO-förhandlingarna prioritera erkännandet av hållbarhetskriterier som ”non-trade concerns”, med syftet att sprida hållbarhetsmål på global nivå och skapa lika villkor för producenterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vidta riktade åtgärder mot störningar av Europamarknaden genom överdrivet subventionerad bio-diesel och biobränslen från tredjeländer.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	”En färdplan för förnybar energi i Europa”
Förfarandenummer	2007/2090(INI)
Ansvarigt utskott	ITRE
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 26.4.2007
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Willem Schuth 27.2.2007
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	7.5.2007	5.6.2007
Antagande	5.6.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		29 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Peter Baco, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Albert Deß, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Atilla Béla Ladislau Kelemen, Heinz Kindermann, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Radu Podgorean, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Donato Tommaso Veraldi, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Béla Glattfelder, Milan Horáček, Jan Mulder, Markus Pieper, Zdzisław Zbigniew Podkański
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En färdplan för förnybar energi i Europa
Förfarandenummer	2007/2090(INI)
Ansvarigt utskott   Tillstånd: tillkännagivande i kammaren	ITRE 26.4.2007
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	AFET 26.4.2007	DEVE 26.4.2007		INTA 26.4.2007		ECON 26.4.2007	ENVI 26.4.2007
	IMCO 26.4.2007	TRAN 26.4.2007		REGI 26.4.2007		AGRI 26.4.2007
Inget yttrande avges   Beslut	AFET 8.5.2007	DEVE		ECON 13.3.2007		IMCO 7.5.2007	TRAN 28.2.2007
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Britta Thomsen
Tidigare föredragande
Behandling i utskott	11.4.2007	5.6.2007		25.6.2007
Antagande	9.7.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		36 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Attard-Montalto, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, David Hammerstein, Den Dover, Nicole Fontaine, Norbert Glante, Umberto Guidoni, Fiona Hall, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Mary Honeyball, Ján Hudacký, Romano Maria La Russa, Anne Laperrouze, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Catherine Trautmann, Claude Turmes.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Pilar Ayuso, Avril Doyle, Göran Färm, Neena Gill, Edit Herczog, Lambert van Nistelrooij, Hannes Swoboda
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Maria Badia i Cutchet
Ingivande	20.7.2007
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)