Förfarande : 2007/2113(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0326/2007

Ingivna texter :

A6-0326/2007

Debatter :

PV 26/09/2007 - 17
CRE 26/09/2007 - 17

Omröstningar :

PV 27/09/2007 - 9.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0417

BETÄNKANDE     
PDF 145kWORD 99k
18.9.2007
PE 390.493v02-00 A6-0326/2007

om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa

(2007/2113(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Tomáš Zatloukal

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa

(2007/2113(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” (KOM(2006)0481),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (KOM(2006)0479),

–       med beaktande av sin ståndpunkt som antogs vid andra behandlingen den 25 oktober 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande(1) och Europaparlamentets och rådets beslut 2006/1720/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande(2),

–       med beaktande av kommissionens meddelande om ”Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära” (KOM(2006)0614),

–       med beaktande av sin ståndpunkt som antogs vid första behandlingen den 26 september 2006 om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande(3) och Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(4),

–       med beaktande av sin ståndpunkt som antogs vid första behandlingen den 13 oktober 2005 om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen(5) och Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/143/EG av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen(6),

–       med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0326/2007), och av följande skäl:

A.     Som ett svar på nedskärningar i offentliga budgetar, globaliseringens utmaning, befolkningsutveckling och teknisk innovation lägger man i Europa allt större tonvikt vid att göra utbildningen effektivare.

B.     De avsevärda prestationsskillnaderna mellan utbildningssystemen i EU, som framgår av Pisa-rapporten 2003, är oroväckande.

C.     Detta kan leda till ökade skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om ekonomisk och social utveckling och göra att man inte uppnår de strategiska Lissabonmålen.

D.     Rätten till utbildning är en grundläggande rättighet, som erkänts såväl på det internationella planet som i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

E.     De flesta nuvarande utbildningssystem återspeglar och fördjupar befintliga orättvisor.

F.     Orättvisor inom utbildning leder till höga dolda kostnader.

G.     Investeringar i utbildning är till ekonomisk och social nytta på lång sikt och måste planeras långsiktigt.

H.     I utbildningssystemen måste man skapa en utvärderingskultur för att se till att utvecklingen inom dessa system effektivt kan följas på lång sikt.

I.      Utbildningspolitiken måste kopplas till politikområdena sysselsättning, ekonomi och integration i samhället.

J.      Utbildningen spelar en grundläggande roll för att det ska utvecklas en europeisk identitet som bygger på mellankulturell fostran och fred.

K.     Unga kvinnor löper fortfarande större risk att hamna i arbetslöshet än unga män. Arbetslöshetsgraden i EU‑27 var nämligen 18,1 procent för unga kvinnor 2006 och 16,9 procent för unga män. Trots att fler kvinnor än män har högre utbildning i de flesta medlemsstaterna finns det färre kvinnor i ledande ställningar.

EFFEKTIVITET OCH RÄTTVISA INOM DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

1.      Europaparlamentet ställer sig bakom en långsiktig planeringsprocess inom livslångt lärande, eftersom investeringar på detta område är till ekonomisk och social nytta på lång sikt.

2.      Europaparlamentet erkänner att investeringar på en utbildningsnivå gör det möjligt att utveckla färdigheter och kunskap inte bara på den nivån, utan att de även lägger grunden för förvärv av ytterligare förmåga och kvalifikationer på andra utbildningsnivåer.

3.      Europaparlamentet stöder planen på att skapa en europeisk kvalifikationsram för livslångt lärande som kommer att underlätta erkännande av utbildningsinsatser och möjliggöra synliga och öppna byten mellan olika studieinriktningar.

4.      Enligt Europaparlamentets uppfattning finns ett behov av en utvärderingskultur inom utbildningssystemen – därför måste en effektiv och långsiktig politik grundas på tillförlitliga mätningar.

5.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens försök att beakta effektivitet och rättvisa i utbildningen när man utvecklar ett ramverk av indikatorer och riktmärken för att följa framstegen på väg mot att fullfölja Lissabonmålen.

6.      Europaparlamentet anser att vi måste reda ut begreppen effektivitet och rättvisa innan vi börjar undersöka hur effektiva och rättvisa de olika utbildningssystemen i Europa är. I begreppet rättvisa bör vi då inbegripa egenskaper som hänför sig till den enskilda individen, såsom kön, etniskt ursprung eller funktionshinder (av andra slag än socioekonomiska).

7.      Europaparlamentet erkänner att investeringar i livslångt lärande som syftar till att förbättra tillträde och rättvisa främjar den sociala sammanhållningen och gör det möjligt för enskilda att lösa problem, anpassa sig, stärka sin självkänsla och klara av förändringar. Detta är till nytta för deras personliga utveckling och gör att de lättare kan hantera andra förändringar i livet.

8.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till genusperspektivet vid utarbetandet av utbildningspolitiken och utbildningsmaterial som ett instrument för att avlägsna orättvisorna mellan kvinnor och män när det gäller utbildning och sysselsättning och för att utrota könsstereotyper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja könsatypisk sysselsättning för ungdomar (t.ex. fler manliga lärare i låg- och mellanstadiet och fler kvinnor inom forskning), däribland yngre barn före den ålder då beslut fattas om viktiga utbildnings- och sysselsättningsvägar så att den könsgrundade segregationen på arbetsmarknaden på så sätt kan minskas. Parlamentet upprepar att köns- och åldersuppdelade uppgifter av bättre kvalitet är en förutsättning för all politik.

ATT SKAPA EFFEKTIVITET OCH RÄTTVISA INOM UTBILDNINGSPOLITIKEN

Förskoleutbildning: tonvikten på att lära ut till de yngsta

9.      Effektivitet och rättvisa kan, anser Europaparlamentet, uppnås individuellt om investeringar och reformer koncentreras på utbildningens tidiga skeden.

10.    Europaparlamentet framhåller att det redan från och med förskolestadiet måste vidtas integrationsunderlättande åtgärder för barn som kommer från tredjeländer och bor på Europeiska unionens territorium.

11.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mycket mer i förskole- och barnskötarutbildningen, eftersom sådana investeringar kan vara ett effektivt sätt att skapa en grundval för framtida utbildning, för utveckling av barnets intellekt och för en övergripande ökning av färdighetsnivåerna. De kan också avsevärt öka rättvisan i utbildningssystemet.

12.    Europaparlamentet anser emellertid att det behövs mera forskning på gemenskapsnivå kring förskoleutbildningen, framför allt på området tidiga och målinriktade åtgärder, för att man ska få reda på vilka rutiner som ger förväntad effekt.

13.    Förskoleutbildningens kvalitet är också beroende av lämpligt utbildade lärare. Europaparlamentet anser därför att det finns ett behov av en ekonomiskt gångbar strategi som kommer att leda till både en framtidsinriktad utbildning av hög kvalitet och till tillfredsställande yrkesbanor för lärare.

14.    Europaparlamentet erkänner att den sociala mångfalden i klasserna och läroinrättningarna måste garanteras från förskolestadiet och uppåt för att man ska kunna undvika en differentiering av läroplaner och förväntningar.

15.    Att göra föräldrar delaktiga genom utbildnings- och informationsprogram (särskilt när det gäller missgynnade barn) anser Europaparlamentet vara viktigt för om förskoleutbildningen ska lyckas.

16.    Europaparlamentet förordar all slags förskoleutbildning och -verksamhet i tidig ålder (när barnens kognitiva färdigheter håller på att utvecklas). Av alla skeden i det livslånga lärandets hela process är detta det skede som ger bäst avkastning.

17.    Europaparlamentet yrkar på att medlemsstaterna ska öka antalet subventionerade platser inom förskolan så att barn i förskoleåldern med mindre bemedlade föräldrar får bättre möjligheter att dra nytta av utbildningssystemet.

Primär- och sekundärutbildning: att förbättra primärutbildningens kvalitet för alla

18.    Europaparlamentet betonar att närvaroplikten i skolan och utbildningssystemet bör ge grundläggande utbildning och nyckelfärdigheter. Parlamentet betonar ytterligare att utbildning och lämpliga nyckelfärdigheter bidrar till förvärvandet av grundläggande sociala och medborgerliga värderingar, som stärker den sociala sammanhållningen och främjar individernas kvalifikationer och således deras anställbarhet.

19.    Europaparlamentet framhåller också att skolan i sin funktion, framför allt inom primär- och sekundärutbildningen, företrädesvis bör ta hänsyn till principerna om mellankulturell fostran och fredsfostran, eftersom dessa är värden som är utmärkande för en europeisk identitet.

20.    Alltför tidig indelning i olika kategorier får enligt Europaparlamentets uppfattning negativa följder för effektivitet och rättvisa i utbildningssystemen.

21.    Europaparlamentet anser att Europas utbildningssystem också kan bli effektivare och rättvisare genom att missgynnade personer ges tillgång på likvärdiga villkor till utbildning av god kvalitet.

22.    Samtidigt förordar Europaparlamentet att det inrättas av en flexibel uppsättning studieval i sekundärskolan, vilket inte bör utesluta ett val av annan studieväg längre fram under utbildningens gång.

23.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över utbildningsgången hos alla elever, framför allt när val av studieinriktning ska göras, och se till att deras utbildningssystem ger stöd åt elever och studerande genom att motivera dem till insatser för att utvecklas som människor.

24.    Europaparlamentet är medvetet om att olika elever får olika mycket stöd hemifrån under sin skoltid och att de ibland erbjuds mycket ojämlik utbildning. Parlamentet stöder insatser för att göra föräldrarna delaktiga i utbildningsprocessen för att avsevärt minska riskerna för framtida socialt utanförskap.

25.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja inledande och fortsatt utbildning för lärare, främja deras motivation och förbättra skollivets kvalitativa villkor – dessa faktorer är avgörande när det gäller att uppnå effektivitet och rättvisa.

26.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja flerspråkigheten på alla nivåer inom utbildningssystemet för att barn, ungdomar och vuxna bättre ska kunna röra sig inom Europas territorium och utbildningen inom EU ska bli effektivare.

27.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland lärare och andra verksamma inom utbildningssektorn så att de kan förmedla respekten för denna princip till ungdomarna.

Universitetsutbildning: att öka investeringarna och bredda tillträdet

28.    Europaparlamentet erkänner att universitetsutbildning är en nyckelfaktor i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen.

29.    Planen att modernisera universiteten får Europaparlamentets stöd. Syftet är att se till att universitetsutbildningen blir mer konkurrenskraftig, är rättvist tillgänglig för alla och förblir ekonomiskt gångbar och effektiv.

30.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka effektiviteten och rättvisan genom att skapa lämpliga villkor och incitament för att trygga ökade investeringar från offentliga och privata källor.  

31.    Att tillhandahålla avgiftsfri universitetsutbildning kommer inte nödvändigtvis och i sig att garantera rättvisa, menar Europaparlamentet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ytterligare undersökningar när det gäller antagandet om att studieavgifter inte är någon isolerad fråga utan en del av ett komplex av faktorer i samband med ekonomiska incitament i kombination med åtföljande ekonomiskt stöd som, när det gäller missgynnade grupper, minskar orättvisorna vid tillträdet till universitetsutbildning.

32.    Studieavgifter är enligt Europaparlamentets uppfattning inte någon isolerad fråga utan en del av ett komplex av faktorer i samband med ekonomiska incitament i kombination med åtföljande ekonomiskt stöd som, när det gäller missgynnade grupper, minskar orättvisorna vid tillträdet till universitetsutbildning.

33.    Europaparlamentet betonar att universiteten måste utveckla en helhetsbetonad politik för information och antagning, så att man kan reagera på sociala och ekonomiska behov som snabbt utvecklas.

Yrkesutbildning: att öka kvalitet och värde

34.    I ljuset av en åldrande befolkning anser Europaparlamentet att problemet med en ständigt hög ungdomsarbetslöshet blir allt allvarligare.

35.    Mot bakgrund av problemet med en åldrande befolkning stöder Europaparlamentet ett bättre utbud av vuxenutbildning för att underlätta för människor att anpassa sig till arbetsmarknadens krav och för de lågutbildade att få del av utbildning.

36.    Europaparlamentet betonar att unga människor med lägsta utbildningsnivå har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och är de som är mest sårbara vid en ekonomisk nedgång, med större arbetslöshetsrisk och större sannolikhet att hamna i lågkvalificerat eller tillfälligt arbete.

37.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja tillgången till utbildning för unga kvinnor, särskilt kvinnor från avlägsna regioner och utsatta grupper som t.ex. invandrarkvinnor, kvinnor från etniska minoriteter, funktionshindrade kvinnor och lågutbildade kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa och utbyta de bästa metoderna på området. Samtidigt uppmanas arbetsmarknadens parter och de privata och offentliga företagen att undanröja alla former av diskriminering, att aktivt uppmuntra till utbildning på arbetsplatsen genom att undanröja alla åldersrelaterade hinder och att stödja ledighet för vidareutbildning för missgynnade personer.  

38.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja tillträde till offentligfinansierad vuxenutbildning för arbetslösa kvinnor och dem som inte lyckats i den obligatoriska skolgången.

39.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta övergången från skola till arbete för ungdomar, med särskild hänsyn till unga kvinnor, som ofta har svårare för denna övergång. Parlamentet betonar att högre utbildningskvalitet, bättre tillgång till utbildning och investeringar i ungdomar påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden i ett senare skede i livet. Parlamentet konstaterar att man bör tillämpa en utvärderingsmekanism för att bedöma effektiviteten och konsekvenserna av de statliga satsningarna på arbetslösa ungdomar, särskilt unga kvinnor.

40.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja spetsforskningsprogram vid universiteten eftersom det behövs kvalificerade specialister på olika områden för att man ska kunna bemöta efterfrågan på arbetskraft på ett effektivare sätt.

41.    Europaparlamentet påpekar att man inom utbildningssystemen måste främja lika tillgång för kvinnor och män till ny teknik i syfte att överbrygga den digitala klyftan mellan könen.

42.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka andelen kvinnor och stärka deras ställning inom forskning, ingenjörsvetenskap och teknik. Parlamentet uppmanar de nationella regeringarna att öka antalet kvinnor i ledande ställningar och bedöma utvecklingen genom att anta kvalitativa och kvantitativa mål.

43.    Europaparlamentet rekommenderar att man förbättrar tillträdet till eftergymnasial utbildning och utvecklar möjligheter för dem som avslutat sin utbildning att fortsätta studera och bygga på utbildningen parallellt med arbetet.

44.    De utbildningsprogram som erbjuds bör vara flexibla för att kunna beakta arbetsmarknadens behov. Detta är enligt Europaparlamentets synsätt ett särskilt effektivt sätt att öka sysselsättningsmöjligheterna för missgynnade personer. Parlamentet erkänner med tanke på detta att investeringarna med offentliga medel bör koncentreras på de mest missgynnade grupperna, eftersom det är dessa som har den största nyttan av fortbildning.

45.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med högre utbildningsanstalter och yrkesutbildningsanstalter skapa möjligheter för unga att organisera sina studier på ett flexibelt sätt, med målet att bättre tillgodose behoven bland unga kvinnor och män som samtidigt arbetar eller har familjeansvar i syfte att förhindra att de avbryter sin skolgång i förtid.

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta med utbildningsinstitut, företag, samhällsaktörer, övriga aktörer och den offentliga sektorn i ett gemensamt partnerskap för genomförandet av framgångsrika utbildningsprogram.

Europeiska unionens åtgärder

47.    Europaparlamentet betonar att huvudsyftet med EU:s åtgärder är att verka för en tillnärmning mellan EU:s utbildningssystem i riktning mot bättre prestationsnormer.

48.    Europaparlamentet anser att det skulle behöva utvecklas ett förfarande för utvärdering av EU:s utbildningssystem för att EU:s åtgärder ska bli mer målinriktade. Utvärderingen bör bygga på såväl regelbundna rapporter från medlemsstaterna som en oberoende verifiering, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt elevernas tillägnande av grundläggande färdigheter samt uppnåendet av målen på rättvisans område.

49.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra regelbundna rapporter om effektiviteten och rättvisan i Europas utbildningssystem för att på så sätt övervaka framstegen i riktning mot bättre prestationsnormer.

0

0 0

50.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 187.

(2)

EUT L 327, 24.11.2006, s. 45.

(3)

EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 165.

(4)

EUT L 394, 30.12.2006. s. 10.

(5)

EUT C 233 E, 28.9.2006, S. 100.

(6)

EUT L 64, 4.3.2006, s. 50


MOTIVERING

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 betonades att utbildning är en nyckel till utvecklingen av Europas ekonomi. Europeiska rådet enades 2001 i Stockholm om ett arbetsprogram på utbildningsområdet, och betoningen lades på utbildningens kvalitet, effektivitet och rättvisa.

Rättvisa system ser till att utbildningsresultaten inte har samband med socioekonomisk bakgrund och andra faktorer som missgynnar enskilda. Utbildningssystem är effektiva så länge insatserna genererar maximal avkastning. Effektiviteten i utbildningssystem mäts vanligen på grundval av prov- och examensresultat. I november 2006 fick vi tillfälle att lära känna sådana resultat vid en utfrågning om utbildningssystem i EU, som anordnades av vårt utskott.

Uppgiften är således att stödja enskilda utbildningssystem genom att göra elever, studenter och vuxna från alla socialgrupper delaktiga. Nuläget i fråga om utbildningssystemens effektivitet och rättvisa är otillfredsställande. Om det inte görs avsevärda förbättringar när det gäller att få in barn från missgynnade socialgrupper i förskoleutbildning kommer man inte att kunna minska antalet barn som lämnar skolan i förtid, och vi kommer inte att lyckas öka nivån hos dem som slutför sin sekundärutbildning eller lära ut nyckelfärdigheter. Ett ökande antal människor kommer att riskera att hamna i socialt utanförskap, arbetslöshet och andra socialt inte önskvärda tillstånd som utgör en belastning för dem, ekonomin och samhället.

Vilka särskilda sociala och ekonomiska fördelar kan vi vänta oss om vi ökar utbildningssystemens effektivitet och rättvisa i Europa?

Utbildning påverkar den ekonomiska tillväxten genom att öka humankapitalet och innovationsförmågan, och den gör det möjligt att sprida teknik. Varje extra år av genomsnittlig tid i skolan ökar selektivt produktiviteten i ett genomsnittligt EU-land med 6,2 procent och på lång sikt med ytterligare 3,1 procent, detta tack vare sitt bidrag till en snabbare teknisk utveckling. Att öka effektiviteten i utbildningen ger såväl de enskilda som samhället som helhet en investeringsavkastning på upp till 8 procent per år. En ytterligare fördel är minskad arbetslöshet. I dagens EU ligger den genomsnittliga arbetslösheten på 12,6 procent bland människor som genomgått primär- eller sekundärutbildning, jämfört med 5 procent bland dem med högre utbildning. Vidare visar färsk forskning att 75 miljoner EU‑medborgare – det vill säga 32 procent av arbetskraften – har otillräcklig utbildning. Endast 15 procent av de nya arbetstillfällena kommer 2010 att vara tillgängliga för denna grupp människor – varav de flesta kommer från socialt missgynnade delar av samhället.

Utbildningspolitiken måste få tydligt positiva följder för sociala och ekonomiska resultat, hållbar utveckling och social sammanhållning. Ineffektivitet och orättvisa kostar enormt mycket: förlorade skatteintäkter, ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och stöd från offentliga budgetar samt kostnader i samband med ett utökat osocialt beteende.

Utbildning är en grundläggande faktor som bidrar till långsiktig ekonomisk tillväxt i Europa, konkurrenskraft och social sammanhållning.

Av dessa skäl föreslår föredraganden att man investerar ökade ekonomiska resurser i förskoleutbildningen, där de ger bäst avkastning. Han anser även att för tidig indelning i olika kategorier får negativa följder för effektiviteten och rättvisan i utbildningssystemen, medan differentiering är effektiv på sekundärskolenivå. Han stöder tanken på att modernisera universiteten för att se till att universitetsutbildningen blir konkurrenskraftigare, ger rättvist tillträde åt alla och ekonomiskt sett förblir gångbar och effektiv.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (17.7.2007)

till utskottet för kultur och utbildning

över effektivitet och rättvisa i utbildningssystemen i EU

(2007/2113(INI))

Föredragande: Christa Prets

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott införliva följande i sitt förslag till resolution:

A. Unga kvinnor löper fortfarande större risk att hamna i arbetslöshet än unga män, då arbetslöshetsgraden i EU‑27 var 18,1 procent för unga kvinnor 2006 och 16,9 procent för unga män. Det finns färre kvinnor i ledande ställningar trots att fler kvinnor än män har högre utbildning i de flesta medlemsstaterna.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till genusperspektivet vid utarbetandet av utbildningspolitiken och utbildningsmaterial som ett instrument för att avlägsna orättvisorna mellan kvinnor och män när det gäller utbildning och sysselsättning och för att utrota könsstereotyper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja könsatypisk sysselsättning för ungdomar (t.ex. fler manliga lärare i låg- och mellanstadiet och fler kvinnor inom forskning), däribland yngre barn före den ålder då beslut fattas om viktiga utbildnings- och sysselsättningsvägar så att den könsgrundade segregationen på arbetsmarknaden på så sätt kan minskas. Parlamentet upprepar att köns- och åldersuppdelade uppgifter av bättre kvalitet är en förutsättning för all politik.

2.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland lärare och andra verksamma inom utbildningssektorn så att de kan förmedla respekten för denna princip till ungdomarna.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja tillgången till utbildning för unga kvinnor, särskilt kvinnor från utsatta grupper som t.ex. invandrarkvinnor, kvinnor från etniska minoriteter, funktionshindrade kvinnor och lågutbildade kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa och utbyta de bästa metoderna på området och uppmanar arbetsmarknadens parter samt privata och offentliga företag att undanröja alla former av diskriminering och att aktivt uppmuntra till utbildning på arbetsplatsen genom att undanröja alla åldersrelaterade hinder samt att stödja ledighet för vidareutbildning för missgynnade personer.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja tillträde till offentligfinansierad vuxenutbildning för arbetslösa kvinnor och dem som inte lyckats i den obligatoriska skolgången.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra politik som underlättar övergången från skola till arbete för ungdomar, med särskild hänsyn till unga kvinnor, för vilka denna övergång ofta är svårare. Parlamentet betonar att en högre kvalitet hos utbildningen och en bättre tillgång till denna samt investeringar i ungdomar påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden i ett senare skede i livet. Parlamentet noterar att man bör tillämpa en utvärderingsmekanism för att bedöma effektiviteten och konsekvenserna av de statliga satsningarna på arbetslösa ungdomar, särskilt unga kvinnor.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med högre utbildningsanstalter eller yrkesutbildningsanstalter skapa möjligheter för unga att organisera sina studier på ett flexibelt sätt, med målet att bättre tillgodose behoven bland unga kvinnor och män som samtidigt arbetar eller har familjeansvar i syfte att förhindra att de avbryter sin skolgång i förtid.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att man inom utbildningssystemen måste främja lika tillgång för kvinnor och män till ny teknik i syfte att överbrygga den digitala klyftan mellan könen.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka andelen kvinnor och stärka deras ställning inom forskning, ingenjörsvetenskap och teknik. Parlamentet uppmanar de nationella regeringarna att öka antalet kvinnor i ledande ställningar och bedöma utvecklingen genom att anta kvalitativa och kvantitativa mål.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Effektivitet och rättvisa i utbildningssystemen i EU

Förfarandenummer

2007/2113(INI)

Ansvarigt utskott

CULT

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

FEMM
6.6.2007

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Christa Prets
11.4.2007

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

4.6.2007

16.7.2007

 

 

 

Antagande

16.7.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Věra Flasarová, Nicole Fontaine, Claire Gibault, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Esther Herranz García, Anneli Jäätteenmäki, Urszula Krupa, Roselyne Lefrancois, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Christa Prets, Karin Resetarits, Teresa Riera Madurell, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gabriela Creţu, Jill Evans, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Anna Hedh, Marusya Ivanova Lyubcheva

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Ján Hudacký, Peter Šťastný

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

10.9.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20
1
0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Marie-Hélène Descamps, Milan Gaľa, Ovidiu Victor Ganţ, Vasco Graça Moura, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Erna Hennicot-Schoepges, Elisabeth Morin, Christel Schaldemose, Ewa Tomaszewska

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy