BETÄNKANDE om konventionella energikällor och energiteknik
26.9.2007 - (2007/2091(INI))
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Herbert Reul
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om konventionella energikällor och energiteknik
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande ”En energipolitik för Europa” (KOM(2007)0001),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020” (KOM(2006)0843),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Vägledande program om kärnenergi – Framlagt enligt artikel 40 i Euratomfördraget för yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén” (KOM(2006)0844),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Mot en strategisk EU-plan för energiteknik” (KOM(2006)0847),
– med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2007 om utvärdering av Euratom – femtio år av gemensam kärnkraftspolitik[1],
– med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – Grönbok[2],
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre – Grönbok[3],
– med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen[4],
– med beaktande av slutsatserna från rådet (trafik, telekommunikationer och energi) av den 23 november 2006 om en handlingsplan för energieffektivitet,
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 8–9 mars 2007 om antagandet av Europeiska rådets handlingsplan (2007–2009), ”En energipolitik för Europa”,
– med beaktande av Salvador Garriga Polledos förslag till resolution om rena koltekniker[5], framlagt i enlighet med artikel 113 i arbetsordningen,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A6‑0348/2007), och av följande skäl:
A. EU:s kraftiga beroende av energiimport innebär att energipolitiken alltmer koncentreras till frågor om försörjningssäkerhet, förnybara energikällor, energisparande, energieffektivitet och diversifiering av energiförsörjningen.
B. Konventionella energikällor (kol, olja, gas och kärnkraft) kommer även i framtiden att spela en viktig roll för energiförsörjningen.
C. Om inga förebyggande åtgärder vidtas kommer EU:s beroende av import av fossila bränslen att öka till 65 procent av den totala förbrukningen fram till 2030, och försörjningen av gas och olja är osäker till följd av de geopolitiska riskerna samt den ökande konkurrensen om efterfrågan.
D. Omställningen av kolsektorn har ekonomiska och sociala konsekvenser i regioner med få alternativ för att diversifiera den ekonomiska verksamheten och skapa nya arbetstillfällen.
E. Bilar med elektriskt drivverk utgör en potential för betydande effektivitetsförbättringar när de laddas med elektricitet från en energikälla med låg åtgång på fossila bränslen.
F. Beroendet av olja kan minskas som en indirekt följd av åtgärder som vidtas för att motverka de omfattande utsläppen av växthusgaser från bilar.
G. Bruttokraftproduktionen i EU består för närvarande av kärnenergi (31 procent), kol (29 procent), gas (19 procent), förnybara energikällor (14 procent) och olja (5 procent).
H. Utnyttjandet av fossila energikällor kräver ytterligare klimatskyddsinsatser.
I. EU har satt upp ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser, och detta utgör en central del av EU:s politik för att motverka klimatförändringarna.
J. Konventionella energikällor kan användas till att framställa bränslen.
K. Vid omstrukturering av utvinningsindustrin för stenkol inom EU är det även från försörjningssynpunkt klokt att behålla dagens tillgång till de stora inhemska reserver som finns.
L. Gemenskapslagstiftning som Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el[6] har varit avgörande för att främja den tekniska utvecklingen och investeringar inom forskning och utveckling inom den privata sektorn.
Översikt
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelanden om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen, en strategisk EU-plan för energiteknik och det vägledande programmet om kärnenergi.
2. Europaparlamentet betonar att bättre energieffektivitet ger ett stort bidrag till hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som EU-producenternas exportmöjligheter förbättras.
3. Europaparlamentet anser att de allt knappare resurserna gör en diversifiering av energikällorna viktig. Parlamentet hänvisar vidare till kärnklyvningens och kärnfusionens betydelse för försörjningstryggheten och konstaterar att kärnklyvning har en potentiell framtida betydelse för vissa länder. För försörjningstryggheten är det även viktigt att utnyttja regionala resurser.
4. Europaparlamentet anser det nödvändigt med effektivitetsförbättringar i den fossila kraftverkstekniken, ytterligare förbättringar av säkerhetsstandarderna i kärnkraftverk, en snabb utveckling av kärnfusionstekniken och motsvarande ökningar av forskningsanslagen.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att diversifiera och decentralisera energiproduktionen och att utnyttja de mest lämpade resurserna i alla de olika regionerna i EU, med beaktande av regionala särdrag.
6. Europaparlamentet konstaterar att ökad tillgång till hållbar energi är centralt för att utvecklingsländerna ska kunna uppnå sina millennieutvecklingsmål. Uppskattningsvis två miljarder människor lider för närvarande av energirestriktioner som begränsar deras möjligheter till ekonomisk utveckling och bättre levnadsstandard.
7. Europaparlamentet betonar att konkurrensen kommer att fortsätta att vara snedvriden så länge principen i artikel 174.2 i EG fördraget om att förorenaren betalar inte tillämpas på energipolitiken. Därför uppmanar parlamentet på nytt kraftfullt medlemsstaterna att internalisera samtliga externa kostnader, inklusive samtliga miljö- och följdkostnader, i energipriserna.
8. Europaparlamentet påpekar att energipriserna måste inbegripa de verkliga externa kostnaderna för energiproduktionen, inklusive kostnaderna för miljöskyddet.
9. Europaparlamentet anser att utsläppen av växthusgaser från energisektorn kan minskas på ett framgångsrikt sätt endast genom ökad användning av teknik med låga koldioxidutsläpp, som t.ex. kärnkraft, ren kolteknik och förnybara energikällor.
Energiteknik
10. Europaparlamentet vidhåller att det krävs betydande forskningsinsatser och förändring av konsumenternas beteende för att trygga den framtida energiförsörjningen för Europa.
11. Europaparlamentet välkomnar EU:s och Förenta staternas transatlantiska ekonomiska råd, som inrättats inom ramen för det transatlantiska partnerskapet – undertecknat i Washington DC den 30 april 2007 – och som kommer att bidra till att bygga upp ett större transatlantiskt samförstånd i frågor som rör energi. Parlamentet framhåller behovet av att förstärka förbindelserna i energifrågor, något som även måste inbegripa lagstiftningsaspekterna.
12. Europaparlamentet konstaterar att Europa är världsledande inom FoU om innovativ energiteknik, däribland energieffektivitet och förnybara energikällor, och framför allt inom energiteknik för kärnklyvning.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och andra berörda parter att effektivt utnyttja sammanhållningspolitikens möjligheter och att investera i ny energiteknik, genom att använda såväl förnybar energi som hållbara fossila bränslen (”utsläppssnåla” kraftverk).
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att vidta åtgärder som ökar energisäkerheten genom ett förbättrat direkt samarbete på energiområdet, särskilt i gränsregioner.
15. Europaparlamentet rekommenderar omfattande investeringar i innovation och tillämpad forskning, och kapitalinvesteringar i nätverk för intelligent energi och ”smart grid”-teknik.
16. Europaparlamentet konstaterar att stater och regioner utanför EU för närvarande anslår stora FoU-resurser, vilket på medellång sikt kan äventyra Europas ledande position inom tekniken, men att en ensidig resursanvändning inom något område bör undvikas. Parlamentet understryker att det vore olämpligt om utvecklingsländerna hamnade på efterkälken inom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och framhåller den centrala betydelsen av att samarbeta med Kina och Indien på detta område.
17. Europaparlamentet betonar att EU:s tekniska försprång, som är resultatet av EU:s och dess medlemsstaters forskningsinsatser, stärker EU-industrins konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen inom EU.
18. Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och företagen att i enlighet med subsidiaritetsprincipen öka FoU-insatserna på energiområdet, framför allt i syfte att förbättra effektiviteten i energiproduktion och energiförsörjning, öka miljövänligheten, göra befintlig teknik säkrare, utveckla lagringstekniken i samband med förnybara energikällor och utveckla nya generationer av kärnreaktorer och ny energiteknik, inklusive kärnfusion.
19. Europaparlamentet rekommenderar att man i EU:s kommande strategiska plan för energiteknik, när det gäller begränsade resurser som fortsatt kommer att vara avgörande för medlemsstaternas energisäkerhet och oberoende under de kommande åren, främjar teknisk utveckling som på ett optimalt sätt utnyttjar medlemsstaternas potential för att minska de totala utsläppen av växthusgaser.
20. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en strategisk plan för energiteknik till Europeiska rådets vårmöte 2008. Parlamentet undrar dock var finansieringen till planen ska komma ifrån.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja syntetisk bränsleteknik med tanke på dess potential att öka energiförsörjningstryggheten och minska utsläppen från vägtransportsektorn i EU.
22. Europaparlamentet påpekar att offentligt startstöd för ny energiteknik bör vara av lämplig storlek, ta hänsyn till teknikens kommersiella mognad och upphöra senast när tekniken uppnått full konkurrensförmåga.
23. Europaparlamentet erinrar om rådets åsikt att man måste se till att den effektivaste tekniken används vid utbyggnad av ny kapacitet och att kraftvärmeverk, fjärrvärme, fjärrkyla samt spillvärme från industrin kommer till större användning.
24. Europaparlamentet betonar att det skulle komma klimatskyddet till godo om åtminstone Lissabonmålet följdes och om man föreslog en internationellt avtalad minimikvot för forskningsbudgetarna.
Fossila bränslen
25. Europaparlamentet betonar att fossila bränslen fortsatt kommer att vara mycket viktiga för att kunna garantera EU:s energiförsörjningstrygghet och betonar värdet av naturgas som det fossila bränsle som har lägst kolhalt.
26. Europaparlamentet betonar att fossila energikällor bör utnyttjas för kraftproduktion på lång sikt fram till dess att grundbehovet täcks av förnybara energikällor.
27. Europaparlamentet betonar att de enskilda ländernas egna fossila energikällor bidrar till försörjningstryggheten, framför allt de stora kolförekomsterna och den avsevärda återstående potentialen för olja och gas i vissa medlemsstater och i Norge. Parlamentet rekommenderar att framtida energiproduktionsanläggningar utrustas med VVS-teknik där detta är tekniskt möjligt. Tillämpliga rättsliga och administrativa bestämmelser bör vara förenliga med optimala utvinningsvillkor.
28. Europaparlamentet anser att det krävs större insatser för att minska utsläppen och öka den fossila kraftproduktionens effektivitetsgrad, bl.a. genom att stödja utvecklingen av kraftvärme. Parlamentet påpekar emellertid att vissa kraftverk i Europa redan nu är bland de mest effektiva i världen.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja investeringar i kraftvärme och konstaterar att kraftvärme med mycket hög effektivitet kan fördubbla effektiviteten hos ett normalt koleldat kondenseringskraftverk.
30. Europaparlamentet betonar att det med tanke på försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet är olämpligt att genom felaktiga marknadsincitament hindra inrättandet av så moderna och effektiva kolkraftverk som möjligt.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att utsläppshandelssystemet inte hindrar befintliga anläggningar från att ersättas med moderna och klimatvänliga anläggningar, även kärnkraftverk.
32. Europaparlamentet efterlyser ytterligare förbättringar i Kyotoprotokollets mekanism för en ren utveckling (Clean Development Mechanism) så att den kan fylla sitt syfte att möjliggöra överföring av effektiva, rena och lämpliga energitekniker till utvecklingsländerna.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av handeln med utsläppsrätter se till att den särskilda problematiken på värmemarknaden beaktas på lämpligt sätt. Denna utgörs till största delen av värmepannor till vilka fossila bränslen används och omfattas inte av handelssystemet på grund av att anläggningarna är så små.
34. Europaparlamentet anser att de befintliga kraftverk som eldas med fossila energikällor bör vara berättigade till nationellt stöd och gemenskapsstöd under återstoden av sin livstid, så att deras energieffektivitet och miljöprestanda kan förbättras.
35. Europaparlamentet betonar att CCS-teknik är förenad med effektivitetsförluster hos kraftverk och att tekniska, miljömässiga och rättsliga frågor om lagring av koldioxid är utmaningar som endast kan klargöras genom forskningsinsatser och politiska initiativ. Parlamentet anser det dock viktigt att CCS-anordningar så tidigt som det är praktiskt möjligt anpassas till kraftverk som drivs med fossila bränslen.
36. Europaparlamentet är övertygat om att det effektivaste sättet att undvika att växthusgaser påverkar klimatet är en snabb och tydlig minskning av produktionen av sådana gaser. Parlamentet anser att CCS-tekniken ur denna synvinkel endast är ett av de instrument som kan användas för att motverka klimatförändringarna.
37. Europaparlamentet konstaterar att CCS inte nödvändigtvis är ett hållbart alternativ för små kraftverk som endast alstrar ganska små mängder energi och huvudsakligen finns för försörjningstrygghetens skull.
38. Europaparlamentet efterlyser forskning i anslutning till CCS-teknik för att minimera effektivitetsförlusterna, främja säker lagring av koldioxid och klarlägga kemiska och biologiska processer för avskiljning av koldioxid.
39. Europaparlamentet insisterar på att en omfattande geologisk kartläggning ska genomföras för att fastställa i vad mån det finns potential för säker lagring av koldioxid och var de lämpligaste platserna finns.
40. Europaparlamentet betonar att CCS-tekniken visserligen delvis grundar sig på redan utprovade, enskilda tekniska komponenter, men inte på ett helhetskoncept som utprovats i industriell skala.
41. Europaparlamentet påpekar att informationen är bristfällig om effekterna av lagring av koldioxid i geologiska strata.
42. Europaparlamentet anser det inte meningsfullt att införa bindande krav på koldioxidfri kraftproduktion i alla kolkraftverk, eftersom det när tekniken väl är utvecklad och färdig att användas kommer att vara EU:s system med utsläppshandel som styr utvecklingen av CCS-tekniken. Parlamentet uppmuntrar dock industrin att beakta begreppet ”färdig för avskiljning” i samband med utveckling av nya anläggningar för fossila energikällor.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag till rättsakt om CCS för att ta ställning till de juridiska frågorna kring avskiljning och transport av koldioxid och därigenom lägga grunden för investeringssäkerhet i denna typ av projekt.
44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de potentiella riskerna med CCS och att fastställa krav för licensiering av CCS-verksamhet och för adekvat hantering av konstaterade risker och konsekvenser.
45. Europaparlamentet framhåller att man vid undersökningar av möjligheterna att tillämpa geologisk lagring som ett led i CCS-tekniken måste se till att koldioxiden lagras på ett säkert och varaktigt sätt på platser där koldioxiden inte kan släppas tillbaka ut i atmosfären.
46. Europaparlamentet anser att demonstrationsprojekt som rör ren kolteknik måste genomföras i områden som har en tradition av kolutvinning och som lider av omställningsplanernas konsekvenser och har drabbats av budgetplanen 2007–2013.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram tydliga politiska riktlinjer för fortsatt främjande av forskning om CCS-teknik, titta närmare på hur CCS kan utnyttjas vid elproduktion i kommersiell verksamhet och lägga fram förslag för att undvika diskrepanser mellan tillämpningen av CCS-förfaranden och utsläppshandelssystemet. Samtidigt bör kommissionen se till att dessa riktlinjer och förslag inte hindrar utbyggnaden av förnybara energikällor eller insatserna för ökad energieffektivitet.
48. Europaparlamentet betonar vikten av att informera invånare i områden med koleldade kraftverk om de faror som är nära förknippade med dessa och poängterar värdet av att offentliggöra planer för att modernisera existerande kraftverk och minska deras miljökonsekvenser.
49. Europaparlamentet inser, mot bakgrund av den aktuella tekniska utvecklingen, att el från CCS-lösningar kommer att vara uppskattningsvis lika dyr som el från förnybara källor.
50. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen och den privata sektorn ingår ett närmare samarbete för att göra ren kolteknik mer genomförbar.
51. Europaparlamentet betonar att FoU om CCS-teknik måste öka men att detta inte får ske på bekostnad av forskning om förnybara energikällor.
52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda informationskampanjer om CCS-teknik som omfattar berörda aktörer och beslutsfattare.
53. Europaparlamentet varnar för ett ensidigt beroende av vissa leverantörer eller leveranssätt när det gäller gas och betonar betydelsen av kondenserad naturgas för diversifiering av gasimporten.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra mer omfattande geologisk forskning som syftar till att hitta nya fyndigheter av fossila energikällor inom medlemsstaternas territorium.
55. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte diskuterat oljeförsörjningstryggheten mer ingående i sitt energipaket och uppmanar den att offentliggöra ett meddelande om detta.
56. Europaparlamentet påpekar att fossila energikällor utgör ett betydande underlag som kan vara grunden för storskalig produktion av väte både som energibärare och som bränsle.
57. Europaparlamentet oroar sig över det omfattande byggandet av koleldade kraftverk i Kina och Indien (vilka som utvecklingsländer inte är bundna av Kyotoprotokollet) och understryker att Kina under 2007 förväntas gå förbi Förenta staterna när det gäller koldioxidutsläpp. Samtidigt kan det dock konstateras att Kina och Indien försöker diversifiera energikällorna. Parlamentet betonar exportpotentialen för ren energiteknik inom EU. Ren energiteknik, i förening med kapacitetsuppbyggnad, måste vara en prioritering för europeiska infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländerna, i syfte att stimulera till minskade koldioxidutsläpp med bibehållen ekonomisk tillväxt.
58. Europaparlamentet stöder kommissionens samarbete med Kina, särskilt partnerskapet om klimatförändringar som ingicks 2005 mellan EU och Kina, och det samförståndsavtal som med anledning av detta ingicks 2006 om kraftproduktionsteknik med nära nollutsläpp, vilket bör främja utvecklingen av ren energiteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Kina arbeta för att ta fram en färdplan för utveckling av ren energiteknik i Kina och att fastställa centrala åtgärder och milstolpar för utveckling och spridning av ren energiteknik i landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingå liknande partnerskap med andra framväxande ekonomier, särskilt med Indien och Brasilien, som också kan ha stora kolreserver.
59. Europaparlamentet noterar att Internationella energiorganet i en studie från 2005 konstaterade att spridning av vissa tekniker i länder utanför OECD skulle kunna visa sig mycket mer kostnadseffektiv och bli synnerligen viktig där stora skillnader mellan länders geologiska resurser och naturresurser råder. Parlamentet anser att länder i sådana här situationer skulle kunna överväga att inbegripa ekonomiskt stöd till utvecklingsländer för att hjälpa dem att förverkliga de nationella målen för spridning av sådana tekniker. Förmågan att bedriva handel med gränsöverskridande spridningsinstrument skulle därför förbättra effektiviteten genom att spridningen sker där den blir mest kostnadseffektiv.
60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Världsbankens och de regionala utvecklingsbankernas insatser för att skapa en energiinvesteringsram som behandlar kostnader, risker samt de institutionella och informationsrelaterade hindren för ökad användning av offentlig-privata partnerskap till stöd för teknik med låga eller obefintliga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de olika mekanismer som utformats för att underlätta forsknings- och utvecklingssamarbetet, till exempel Asien-Stillahavspartnerskapet om ren utveckling och klimatfrågor, forumet för avskiljning av koldioxid (CSLF) samt andra mål i anslutning till tekniköverföring. Kommissionen uppmanas även att utarbeta bedömningskriterier för internationell finansiering, informationsutbyte samt mekanismer för forskning och utveckling, på basis av deras förmåga att bidra till långsiktig teknisk utveckling med låga eller obefintliga koldioxidutsläpp.
61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de territoriella konsekvenserna av sina förslag på energipolitikens område och att ställa resultatet till medlemsstaternas förfogande.
62. Europaparlamentet efterlyser på grund av situationens brådskande karaktär en omedelbar ökning av stödet till utvecklingsländerna för användning av sådan ren kolteknik som har bevisats vara genomförbar och effektiv.
63. Europaparlamentet stödjer främjandet av projekt och tekniker som förbättrar energieffektiviteten och tryggar energiförsörjningen i utvecklingsländerna och som särskilt anpassas till dessa länders behov och förhållanden, såsom att lära personer att tillverka sina egna energieffektiva ugnar, vilket både kan skapa arbetstillfällen, bekämpa ytterligare ökenspridning och klimatförändring och förbättra hälsan.
Kärnenergi
64. Europaparlamentet välkomnar rapporten från det vägledande kärnenergiprogrammet för gemenskapen (PINC), som utgör grunden för en omfattande diskussion om kärnkraften som ett alternativ för Europa.
65. Europaparlamentet betonar att man för att tillgodose grundbehoven inte kan avstå från kärnenergi i Europa på medellång sikt.
66. Europaparlamentet stödjer Europeiska rådets förslag från mars 2007 om att föra en fördomsfri diskussion om kärnenergins möjligheter och risker.
67. Europaparlamentet påpekar att forskningsmedlen på kärnenergiområdet i dag till största delen koncentreras till säkerhetsteknik.
68. Europaparlamentet konstaterar att kärnenergin är en viktig del av kraftförsörjningen i 15 av 27 medlemsstater, och därmed är viktig för hela EU, och att den tillhandahåller en tredjedel av EU:s elförsörjning.
69. Europaparlamentet konstaterar att kärnenergin i EU har genomgått en stor industriell utveckling under de senaste fyra årtiondena och att villkoren rörande tillgänglighet och säkerhet ständigt har förbättrats.
70. Europaparlamentet noterar att Finland, Frankrike, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Litauen (i samarbete med Lettland och Estland), Förenade kungariket, Polen och Tjeckien håller på att bygga, planerar att bygga eller undersöker möjligheten att bygga nya kärnkraftverk.
71. Europaparlamentet konstaterar att kärnkraften för närvarande är den största koldioxidfattiga energikällan i Europa och betonar dess potentiella roll i klimatskyddet.
72. Europaparlamentet hänvisar till den tredje rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, i vilken kärnenergin beskrivs som ett av sätten att bekämpa klimatförändringarna.
73. Europaparlamentet konstaterar att det val som varje medlemsstat gör för eller mot kärnkraft fortfarande ska ligga inom medlemsstaternas exklusiva behörighetsområde men att detta val kan få konsekvenser för hur elpriserna utvecklas i andra medlemsstater.
74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram initiativ för att behålla den höga kompetensnivå i EU som är nödvändig om denna energikälla ska fortsätta att vara ett gångbart alternativ.
75. Europaparlamentet konstaterar att beslut på kort och medellång sikt om användning av kärnenergi också direkt kommer att påverka de klimatskyddsmål som EU realistiskt sett kan ställa upp. Ett övergivande av kärnenergin gör det möjligt att uppnå målen om minskade växthusgasutsläpp och bekämpande av klimatförändringarna.
76. Europaparlamentet erinrar om att de medlemsstater som utnyttjar kärnenergi har åtagit sig att respektera internationella säkerhets- och ickespridningsnormer. Parlamentet framhåller Euratomfördragets särskilda betydelse i detta sammanhang.
77. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en högnivågrupp om kärnsäkerhet och bortskaffande av nukleärt avfall och anser att inrättandet av det europeiska kärnenergiforumet är en viktig plattform genom vilken berörda parter kan diskutera en färdplan för investeringar i kärnenergi och som kommer att främja en öppen, dokumenterad och balanserad dialog om alla frågor som rör användning och säker spridning av denna energikälla.
78. Europaparlamentet välkomnar kommissionens krav på att gemensamma referensnivåer för kärnsäkerhet ska införas i EU. Parlamentet kräver i detta sammanhang att dessa referensnivåer ska fastställas enligt de högsta möjliga säkerhetsstandarderna inom ramen för en ”best practice peer review”.
79. Europaparlamentet understryker hur betydelsefull den i september 2007 upprättade teknikplattformen för hållbar kärnenergi är när det gäller att åstadkomma en strategisk europeisk forskningsagenda för kärnklyvning.
80. Europaparlamentet betonar att de kända uranförekomsterna i världen enligt uppskattningarna kommer att räcka i mer än 200 år och att förekomsterna gör det möjligt att i framtiden i viss mån sprida de politiska riskerna för försörjningstryggheten eller att nå kompromisser mellan risk, pris och plats vid valet av kärnenergikällor.
81. Europaparlamentet betonar att den utveckling som planeras inom ramen för internationella forumet Generation IV, i vilket Europeiska atomenergigemenskapen deltar, gör det möjligt att se kärnenergin i ett långsiktigt perspektiv tack vare att den i hög grad bygger på en resursanvändning som förlänger kärnenergins utvecklingspotential till tusentals år och som avsevärt minskar omfattningen av och aktiviteten hos det slutliga avfallet.
82. Europaparlamentet framhåller kommissionens uttalanden om kärnenergins konkurrenskraft och påpekar att gemenskapens finansiering inom det sjunde ramprogrammet för forskning (Euratom) huvudsakligen används för forskning om säkerhet och kärnfusion. Parlamentet påminner om att gemenskapens insatser för att på bästa sätt uppfylla EU:s strategiska kriterier bör inriktas på forskning som syftar till att utveckla en ny generation hållbar kärnteknik.
83. Europaparlamentet påminner om att kärnenergiproduktionen i hög grad är oberoende av eventuella fluktuationer i priset på uran, eftersom bränslekostnaderna endast i liten mån påverkar elpriset.
84. Europaparlamentet betonar med tanke på de långa investeringstiderna att det krävs stabila rättsliga och politiska ramvillkor.
85. Europaparlamentet hänvisar till Eurobarometergallupen från 2006, enligt vilken god kännedom om läget har mycket stor inverkan på hur befolkningen ställer sig till kärnenergi. Parlamentet betonar därför betydelsen av en öppen dialog med allmänheten om kärnenergi i alla medlemsstater för att stimulera allmänhetens kunskaper om de positiva och negativa konsekvenserna av kärnkraft innan politiska beslut fattas.
86. Europaparlamentet påpekar att frågan om slutförvaring har lösts tekniskt och att den avfallsmängd som ska slutförvaras är liten och möjlig att beräkna.
87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att äntligen göra framsteg i frågan om avfallshantering och få ett slut på den provisoriska, ytnära avfallslagringen.
88. Europaparlamentet erinrar om att fjärde generationens reaktorer förväntas effektivisera bränsleutnyttjandet och minska avfallsmängderna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inrikta sig på att utveckla strukturella material och optimera utnyttjandet av kärnbränsle samt att stödja projekt som syftar till att utveckla prototyper av fjärde generationens reaktorer.
89. Europaparlamentet påpekar att kärnenergi kan samverka med förnybara energikällor exempelvis genom att erbjuda nyskapande sätt för effektiv och ekonomisk produktion av väte eller biobränslen.
90. Europaparlamentet erinrar om att man globalt planerar eller konstruerar tiotals kärnkraftverk och att det är av stor betydelse för EU att delta i detta, både ur industristrategisk synvinkel och för att främja de högsta säkerhetsprinciperna på världsnivå.
91. Europaparlamentet hänvisar slutligen till Euratomlånens roll och uppmanar medlemsstaterna att även i framtiden möjliggöra detta viktiga instrument.
°
° °
92. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2007)0181.
- [2] Antagna texter, P6_TA(2006)0603.
- [3] EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 273.
- [4] EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 112.
- [5] B6-0143/2007, RE\659926.
- [6] EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.
MOTIVERING
1. Inledning
De fossila energikällornas andel av den inhemska bruttoförbrukningen i EU-25 uppgick till 79 procent 2004. Oljan stod för den största andelen (37,2 procent), åtföljd av gas (23,9 procent) och kol (17,9 procent). Kol har en avgörande roll vid kraftproduktionen, medan olja dominerar inom transportsektorn. Naturgas utnyttjas däremot i nästan lika hög grad för elproduktion respektive uppvärmning. På grund av denna framträdande roll och för att det saknas lika prisvärda och effektiva alternativ kommer de fossila energikällorna enligt alla prognoser att utgöra en central beståndsdel av EU:s energimix även 2020 och därefter.
Samtidigt kommer beroendet av importen av fossila energikällor att öka fram till 2030 till ca 70 procent jämfört med 47 procent 1990. Särskilt omfattande blir beroendet av importerad olja, nästan 94 procent, men även i fråga om naturgas kommer beroendet av importen att öka från 47,5 procent 2004 till omkring 85 procent 2030. Bägge ökningarna kan främst hänföras till att den inhemska produktionen minskar för att olje‑ och naturgaslagren tömts. Samtidigt ökar efterfrågan på energi med ca 1 procent varje år. Efterfrågan på el ökar ungefär dubbelt så snabbt som efterfrågan på andra energikällor.
EU måste dra upp riktlinjerna för den framtida energiförsörjningen redan i dag. Unionen bör i synnerhet leva upp till den utmaning som det innebär att skapa jämvikt mellan energipolitikens tre pelare, nämligen konkurrenskraften, hållbarheten och försörjningssäkerheten. Kommissionens tre meddelanden är ett steg i denna riktning.
2. Teknikens betydelse
Den nyskapande energitekniken är inte endast en viktig ekonomisk faktor utan lämnar också ett avgörande bidrag till försörjningssäkerheten inom energisektorn. EU, medlemsstaterna och de europeiska företagen måste göra ytterligare insatser för att stimulera forskning och utveckling om ny energiteknik. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att de befintliga anläggningarnas miljövänlighet och säkerhet ökas, att nya energikällor utforskas, de fossila energikällorna utnyttjas på ett effektivare och renare sätt och att kärnklyvningstekniken och kärnfusionstekniken vidareutvecklas.
Möjligheterna att exportera denna teknik får allt större betydelse. Redan 2004 exporterade EU t.ex. ekologisk teknik till ett värde av sammanlagt 22 miljarder euro. Globalt skulle energiteknikens marknadsvolymer kunna öka till omkring 2 200 miljarder euro före 2020. Målet med gemenskapens stöd för denna teknik bör vara att säkra en så stor andel som möjligt av marknadsvolymerna för företagen i EU genom att samtliga teknikområden involveras. Detta kommer även att vara mycket viktigt för att skapa och säkra arbetstillfällen i unionen.
Detta kan lyckas endast om stödet till forskningen inom energisektorn, som 2004 uppgick till 0,04 procent av unionens BNI, anpassas till den klart högre nivån i Förenta staterna och Japan och organiseras mer effektivt. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör stödet koncentreras till teknik som ligger i hela EU:s gemensamma strategiska intresse och som samtidigt kan skapa ett avgörande och synligt mervärde jämfört med de enskilda staternas nationella stöd. Det är också synnerligen viktigt att nationella och gemensamma forskningsprogram samordnas bättre.
Utöver stödet till forskningen utgör startstödet ett viktigt styrmedel för att främja framtidsinriktad teknik. Startstödet bör emellertid upphöra när en viss produkt är färdig för marknadsintroduktion, så att man undviker snedvridning av konkurrensen och oväntade vinster. Större tonvikt bör därför läggas vid att bygga ut en europeisk plattform för innovativ teknik på det sätt som kommissionen föreslår, alltså som en kommunikationsplattform mellan producenter och kunder. Detta bör göra det möjligt att få en snabb överblick över vilken innovativ energiteknik som finns tillgänglig i hela Europa och vilken man håller på att utveckla.
3. Fossila energikällor
I nuläget ligger kostnaderna för produktion av kraft från fossila energikällor i EU i genomsnitt på 50 procent av kostnaderna för produktion av kraft från förnybara energikällor (4,7 cent/kWh jämfört med 9,5 cent/kWh). Just när det gäller den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden vore det ansvarslöst att enbart förlita sig på fossila energikällor så länge som de andra alternativen medför avsevärda merkostnader för både företagen och konsumenterna. Detta skulle även innebära en akut risk för EU:s tillväxtmål och Lissabonmålen.
Lika avgörande för den framtida försörjningssäkerheten och miljöskyddet är det att man ersätter föråldrade kraftanläggningar med nya som har en effektivitetsgrad på upp till 55 procent. Om en tredjedel av kolkraftverken i EU ersätts med moderna anläggningar före 2020 innebär det att koldioxidutsläppen i EU minskas med en tredjedel. Frågan om vilka energikällor som ska sättas in då ny kapacitet byggs ut måste emellertid överlåtas åt kraftproducenterna, som bäst kan överblicka de enskilda energikällornas kostnader och fördelar.
Med tanke på försörjningssäkerheten får åtgärderna för att värna om klimatet inte leda till att en viss energikälla åsidosätts. Detta gäller i synnerhet kol, eftersom världens kolreserver i dagsläget fortfarande räcker för åtminstone 200 år. Därmed är kol också den största fossila energikällan i världen. 26 procent av reserverna finns i USA, ytterligare 23 procent i de f.d. sovjetiska områdena. I EU har Tyskland (med 7 procent) och Polen (med 2 procent) en avsevärd andel av de globala reserverna. Det avgörande är att de flesta reserver finns i politiskt stabila områden där prisvolatiliteten är ytterst låg jämfört med olja och gas. Just detta gör kol till en oeftergivlig fossil energikälla för EU.
Inte heller av tekniska skäl får man negligera kol. Endast om man i EU fortsättningsvis utnyttjar kol för elproduktion kan de europeiska företagen göra tekniska framsteg och exportera dem till framväxande ekonomier som Kina och Indien, som själva har tillgång till betydande kolreserver. Detta säkrar jobben i EU och ger samtidigt ett viktigt bidrag till miljöskyddet i hela världen.
Hur framgångsrika europeiska företag i detta sammanhang är framgår av att koldioxidutsläppen inom kraftproduktionen endast har ökat moderat, trots att efterfrågan på kraft ökat klart sedan 1990. Transporternas andel av koldioxidutsläppen i Europa har däremot ökat betydligt. Insatserna för att minska koldioxidutsläppen bör därför omfatta samtliga energikällor.
I samband med kolupptagning – som i princip bör välkomnas – bör man notera att denna teknik ofrånkomligt leder till en nedgång på 14 procent i kolkraftverkens effektivitet. Detta påverkar den framtida försörjningssäkerheten med fossila energikällor och för också med sig ekologiska frågor. De tekniska och juridiska frågorna kring kolavskiljning och ‑lagring har ännu inte klargjorts slutgiltigt.
4. Kärnenergins roll
Med en andel på 31 procent av kraftproduktionen i EU är kärnkraftverkens andel av basbelastningen väsentlig. Kärnkraftverken ger ett centralt bidrag till försörjningssäkerheten, vilket bevisar att de är konkurrenskraftiga, men de är också viktiga för miljöskyddet. Om det t.ex. byggs ett femte kärnkraftverk i Finland skulle enbart detta leda till att koldioxidutsläppen i Finland reduceras med 15 procent. Bara i Tyskland sparar de befintliga kärnkraftverken 160 miljoner ton koldioxidutsläpp; globalt sett är andelen så stor som 700 miljoner ton. Europeiska rådet fastställde med rätta den 8–9 mars 2007 att kärnenergin ger ett viktigt bidrag till försörjningssäkerhet och reducerade koldioxidutsläpp.
Också IEA lyfter fram sambandet mellan en hög andel av kärnkraft och låga koldioxidutsläpp inom energisektorn i sin senaste rapport för 2006. Därmed är koldioxidutsläppen i Tyskland, där det finns 17 kärnkraftverk, omkring sex gånger större än utsläppen i Frankrike, där 59 reaktorer är i drift. De mer än 50 kärnkraftverk som för närvarande planeras eller håller på att konstrueras runtom i världen kommer alltså att ge ytterligare ett viktigt bidrag till klimatskyddet och försörjningssäkerheten. Detta betonades även av internationella klimatexperter i den senaste IPCC-rapporten om klimatförändringar. Andelen kommer att bli ännu större, eftersom den yngsta generationen av kraftverk är mer effektiva, vilket sänker driftskostnaderna och ökar miljöprestandan ytterligare. Dessutom finns de största uranreserverna i politiskt stabila stater som Australien och Kanada.
Den höga upparbetningskvoten i samband med utnyttjandet av bränsle från moderna kraftverk är därtill ytterst viktig för försörjningssäkerheten, i synnerhet som uranreserverna, som räcker för flera generationer, också kan drygas ut avsevärt med hjälp av den yngsta kraftverksgenerationen. Samtidigt bidrar den höga upparbetningskvoten till att förhindra högradioaktivt avfall. Man bör betona att frågan om slutförvaring av radioaktivt avfall går att lösa. Slutförvaringen blockeras ofta inte av vetenskapliga, utan av politiska orsaker. Kommissionen och medlemsstaterna måste i detta sammanhang äntligen lägga fram ett entydigt koncept för slutförvaring och fatta beslut om detta.
Till skillnad från de allt högre priserna på olja och naturgas ger de stigande uranpriserna inte orsak till oro, eftersom driftskostnaderna för ett kärnkraftverk endast utgör 5 procent av kraftverkets totala kostnader. Därmed tryggas ett vittgående oberoende av prisfluktuationer. Samtidigt är det redan i dag klart billigare att framställa kärnkraft än att framställa kraft av fossila och förnybara energikällor. Moderna kärnkraftverk är alltså konkurrenskraftiga redan vid ett pris på 40-45 USD/fat olja och ett pris på 4,70-5,70 USD/MBtu naturgas.
Kärnfusionen skulle kunna bidra ytterligare till miljöskyddet och försörjningssäkerheten. Konstruktionen av den internationella termonukleära försöksreaktorn, som EU deltar i, är ett viktigt steg för att trygga den framtida energiförsörjningen. Redan i EU:s budget för 2007 går 6 procent av forskningsanslagen till fusionsforskningen. Inom ramen för unionens energibudget kommer dessutom 27 procent av anslagen att avsättas för kärnenergi; lejonparten traditionellt för kärnsäkerhet.
Säkerhetsnormerna vid de euroepiska kärnkraftverken är motsvarande höga. Med tanke på den renässans som kärnkraften upplever överallt i världen måste EU se till att de strikta europeiska säkerhetsnormerna också tillämpas internationellt. På detta sätt kan EU ge ett väsentligt bidrag till försörjningssäkerheten och miljöskyddet i hela världen. Samtidigt uppstår det på så sätt en viktig marknad för europeisk spjutspetsteknik, vilket tryggar arbetstillfällena i unionen.
YTTRANDE från utskottet för utveckling (10.9.2007)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över konventionella energikällor och energiteknik
(2007/2091(INI))
Föredragande: Margrete Auken
FÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet betonar behovet av brådskande åtgärder inom området för tillgång till energi, konventionella energikällor och energiteknik för att ta itu med problemet med ekonomisk och social utveckling och klimatförändring.
2. Europaparlamentet konstaterar att ökad tillgång till hållbar energi är centralt för att utvecklingsländerna ska kunna uppnå sina millennieutvecklingsmål. Uppskattningsvis två miljarder människor lider för närvarande av energirestriktioner som begränsar deras möjligheter till ekonomisk utveckling och bättre levnadsstandard.
3. På grund av ett antal olösta frågor som rör teknikens genomförbarhet anser Europaparlamentet att varken tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid eller kärnenergi – med tanke på de betydande säkerhetsrisker den medför – är hållbart.
4. Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete med och ökat stöd till utvecklingsländerna samt överföring av teknik och resurser till sådana länder från EU inom området för hållbar och förnybar energi och energieffektivitet. Parlamentet noterar den uppenbara fördel som de gynnsamma klimatförhållandena medför inom exempelvis solenergi, som ger en effektiv möjlighet att tackla de kraftigt stigande oljepriserna.
5. Europaparlamentet betonar emellertid att vissa förnybara energikällor, bland annat bioetanol från jordbruksråvaror, skulle kunna skada det traditionella jordbruket och ha en negativ inverkan på den globala livsmedelsproduktionen och skadliga följder på miljön (till exempel skogsskövling i Amazonas). Parlamentet betonar även att denna alternativa lösning bör undersökas noggrant på grund av dess skadliga följder, och uppmanar därför kommissionen att fortsätta arbetet med att utveckla hållbarhetskrav för biobränslen.
6. Europaparlamentet efterlyser ytterligare förbättringar i Kyotoprotokollets mekanism för en ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) så att den kan fylla sitt syfte som en metod att överföra effektiva, rena och lämpliga energitekniker till utvecklingsländerna.
7. Europaparlamentet erkänner den potential som den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (GEEREF) erbjuder som en global riskkapitalfond för att mobilisera privata investeringar i projekt för energieffektivitet och förnybar energi i utvecklingsländerna.
8. Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att öka sina insatser avseende företagens sociala ansvar för att garantera att multinationella energiföretag i utvecklingsländerna gör allt de kan för att främja energieffektivitet, förnybar energi och renare tekniker för fossila bränslen samt garantera ordentliga hälso- och säkerhetsförhållanden för sin personal.
9. Europaparlamentet anser emellertid att även fossila bränslen behövs under en övergångsperiod för att tillmötesgå utvecklingsländernas berättigade behov, och efterlyser åtgärder för att öka den hållbara användningen av lokala resurser på det mest energieffektiva sättet. Parlamentet noterar det hot som jordbruksbränslen utgör för den biologiska mångfalden och livsmedelssäkerheten i utvecklingsländerna.
10. På grund av situationens brådskande karaktär efterlyser Europaparlamentet en omedelbar ökning av stödet till utvecklingsländerna för användningen av sådan ren kolteknik som har bevisats vara genomförbar och effektiv.
11. Europaparlamentet erkänner det brådskande behovet att påskynda demonstrationen och ibruktagandet av avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) för att begränsa utsläppen under utvecklingsländernas övergångsperiod från fossila till förnybara bränslen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till ökat stöd för forskningsprogram, utveckling av nödvändiga rättsliga och finansiella ramverk och samarbete med industrin för att garantera att alla nya kolkraftverk är CCS‑kompatibla från och med 2010.
12. Europaparlamentet stödjer främjandet av projekt och tekniker som förbättrar energieffektiviteten och tryggar energiförsörjningen i utvecklingsländerna och som särskilt anpassas till dessa länders behov och förhållanden, såsom att lära personer att tillverka sina egna energieffektiva ugnar, vilket både kan skapa arbetstillfällen, bekämpa ytterligare ökenspridning och klimatförändring och förbättra hälsan.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Konventionella energikällor och energiteknik |
||||||
Referensnummer |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE |
||||||
Yttrande |
DEVE |
||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
Föredragande av yttrande |
Margrete Auken |
||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
Behandling i utskott |
27.8.2007 |
|
|
|
|
||
Antagande |
10.9.2007 |
||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
9 8 0 |
|||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Thijs Berman, Nirj Deva, Alain Hutchinson, Romana Jordan Cizelj, Maria Martens, Luisa Morgantini, José Javier Pomés Ruiz, Horst Posdorf, Pierre Schapira, Jürgen Schröder, Feleknas Uca, Johan Van Hecke, Luis Yañez-Barnuevo García, Jan Zahradil, Mauro Zani |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Irena Belohorská, John Bowis, Atanas Paparizov, Ralf Walter |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (7.6.2007)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över konventionella energikällor och energiteknik
(2007/2091(INI))
Föredragande: Sajjad Karim
FÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet anser att kommissionen har lagt alltför stor tonvikt på avskiljning och lagring av koldioxid, eftersom tekniken ännu inte är beprövad inom kraftproduktionen och antagligen inte heller kommer att vara ett dugligt alternativ under de närmaste tio åren. Parlamentet ser fortfarande med oro på de viktiga frågor som fortfarande hopar sig kring dess säkerhet, miljökonsekvenser, tekniska genomförbarhet, rättsliga status och kring CCS-kostnaderna. Det betonar att ett av de grundläggande problemen med CCS hänför sig till kostnaderna, eftersom dessa borde skäras ned från 100 USD per ton till 10 USD per ton för att kunna bli ett tillgängligt alternativ och få bred uppslutning. Det insisterar på att uppmärksamheten inte riktas bort från utvecklingen av förnybar energi, vilket utgör ett tillgängligt och genomförbart alternativ. Parlamentet insisterar på att avskiljning och lagring av koldioxid måste betraktas som ett komplement till ökad användning av förnybar energi och ökad effektivitet under en övergångsperiod, om koldioxidutsläppen skall kunna stabiliseras, vilket inte får användas för att främja ökad användning av kol.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska möjligheterna att koppla ihop EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) med andra internationella system, i syfte att skapa en prissignal för koldioxidutsläpp, där de sociala kostnaderna är inberäknade, och att använda utsläppsreduktionskrediter för att påskynda utvecklingen i utvecklingsländerna. Parlamentet understöder en utvidgning av EU:s system med handel med koldioxidutsläppsrätter till så många områden som möjligt. Parlamentet framhåller att införlivandet av de sociala kostnaderna för koldioxidutsläpp i marknadspriserna kommer att stöda finansieringen av sådan teknik som medför mindre koldioxidutsläpp genom att främja denna tekniks konkurrenskraft i förhållande till mindre miljövänlig teknik.
3. Europaparlamentet noterar att CCS-teknikens roll i EU:s system för utsläppshandel kommer att behandlas i samband med översynen av EU:s system för utsläppshandel efter 2012. Parlamentet lägger dock märke till att vissa kommersiella CCS-projekt kommer att igångsättas före 2012, inklusive projekt i medlemsstaterna och i Norge, som kommer att knytas till EU:s system för utsläppshandel genom avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) från och med den 1 januari 2008. Parlamentet uppmanar arbetsgruppen för systemet med utsläppshandel att utreda i vilken omfattning CCS skulle kunna erkännas inom EU:s system för utsläppshandel, med beaktande av behovet att ge verksamhet som orsakar koldioxidutsläpp i liten skala och verksamhet som inte alls ger upphov till kolidioxidutsläpp en liknande behandling, och av behovet att skapa jämlika förutsättningar för investeringar i CCS-teknik mellan olika CCS-alternativ, över hela EU.
4. Europaparlamentet oroar sig över det omfattande byggandet av koleldade kraftverk i Kina och Indien (vilka som utvecklingsländer inte är bundna av Kyotoprotokollet) och understryker att Kina under 2007 förväntas gå förbi Förenta staterna när det gäller koldioxidutsläpp, men konstaterar att länderna försöker diversifiera energikällorna. Parlamentet betonar exportpotentialen för europeisk ren energiteknik. Parlamentet betonar att ren energiteknik, i förening med kapacitetsuppbyggnad, måste vara en prioritering för europeiska infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländerna, i syfte att stimulera till minskade koldioxidutsläpp med bibehållen ekonomisk tillväxt.
5. Europaparlamentet stöder kommissionens samarbete med Kina, särskilt partnerskapet om klimatförändringar som ingicks 2005 mellan EU och Kina, och det samförståndsavtal som med anledning av detta ingicks 2006 om kraftproduktionsteknik med nära nollutsläpp, vilket bör främja utvecklingen av ren energiteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Kina arbeta för att ta fram en vägkarta för utveckling av ren energiteknik i Kina och att fastställa centrala åtgärder och milstolpar för utveckling av ren energiteknik i Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingå liknande partnerskap med andra framväxande ekonomier, särskilt med Indien och Brasilien som också kan ha stora kolreserver.
6. Europaparlamentet noterar att man i en studie 2005 från Internationella energiorganet (IEA) konstaterade att implementering av vissa tekniker i länder utanför OECD skulle kunna visa sig vara mycket mer kostnadseffektiva och bli synnerligen viktiga där stora skillnader mellan länders geologiska resurser och naturresurser råder. Parlamentet anser att länder i sådana här situationer skulle kunna överväga att införliva det ekonomiska stödet till utvecklingsländer för att hjälpa dem att förverkliga de nationella implementeringsmålen. Det understryker att förmågan att bedriva handel med gränsöverskridande implementeringsinstrument därför skulle förbättra effektiviteten, eftersom man skulle se till att implementeringen äger rum där det blir mest kostnadseffektivt.
7. Europaparlamentet noterar att det råder en tendens att genomföra implementeringsstrategierna, till exempel stödmekanismerna för förnybar energi, på nationell nivå och att man ännu inte försökt åstadkomma harmonisering. Parlamentet medger att harmoniseringen av de befintliga instrumenten kan vara svår att omsätta i praktiken, men anser att det motsedda storskaliga införandet av implementeringsstrategier för ren energiteknik under de kommande 5-10 åren rymmer en viktig chans när det gäller att utreda hur dessa implementeringsstrategier kan utformas för att maximera förmånerna av den internationella handelns effektivitet. Det uppmanar kommissionen att utreda möjligheterna att införliva ett handelselement i dess strategiska synvinkel, något som skulle göra det möjligt att sammanföra ansträngningar över stora marknader, minimera kostnaderna i regionerna eller ta tillvara olika reaktioner i olika länder på olika utvecklingsnivåer. Det anser också att en sådan här harmonisering skulle medge större samordning över gränserna och skulle kunna igångsätta kostnadssänkningar, tack vare en snabbare tillväxt av nya marknader utomlands, särskilt i utvecklingsländerna.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Världsbanken och de regionala utvecklingsbankernas insatser för att skapa en ram för energiinvesteringar som behandlar kostnader, risker samt de institutionella och informationsrelaterade hindren för ökad användning av offentlig-privata partnerskap till stöd för teknik med låga eller obefintliga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de olika mekanismer som utformats för att underlätta forsknings- och utvecklingssamarbetet samt andra mål i anslutning till tekniköverföring, till exempel partnerskapet med Asien och Stillahavsområdet samt CSLF, forumet för lagring av koldioxid. Det uppmanar kommissionen att utarbeta bedömningskriterier för internationell finansiering, informationsutbyte samt mekanismer för forskning och utveckling, på basis av deras förmåga att bidra till långsiktig teknisk utveckling med låg eller obefintlig kolförbrukning.
9. Europaparlamentet understryker att överföringen av ren energiteknik till utvecklingsländerna är av central betydelse när det gäller att tackla klimatförändring och uppnå millenniemålen. Parlamentet noterar att G8-ledarna vid toppmötet i Gleneagles 2005 erkände behovet av större internationellt samarbete och samordning av forskning och utveckling av energiteknik. Det noterar vidare att regeringsledarna för Brasilien, Mexiko, Sydafrika, Kina och Indien avgav ett gemensamt utlåtande i syfte att skapa ett nytt mönster för det framtida internationella samarbetet, ett mönster som inbegrep förbättrat deltagande i forskning och utveckling, internationell finansiering av tekniköverföring och koncentrerade ansträngningar för att behandla frågor i samband med immaterialrätt. Det uppmanar kommissionen att, genom dialog, ta itu med immaterialrättsliga hinder för förvärv av befintlig patenterad ren energiteknik, på basis av tilläggsanalys av hur internationella fonder och offentlig-privata initiativ har främjat överföring av teknik som omfattas av immaterialrätten på andra områden. Det uppmanar också kommissionen att utreda vilka möjligheter nya former av offentligt-privata partnerskap på teknikens område har när det gäller att tackla klimatförändringarna och där utnyttja erfarenheterna av internationella avtal till stöd för tillgång till patentskyddade antiretrovirala läkemedel för utvecklingsländerna.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Konventionella energikällor och energiteknik |
||||||
Förfarandenummer |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE |
||||||
Yttrande |
INTA 26.4.2007 |
||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Sajjad Karim 27.2.2007 |
||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
Behandling i utskott |
11.4.2007 |
8.5.2007 |
|
|
|
||
Antagande |
4.6.2007 |
||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
12 2 0 |
|||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Graham Booth, Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Sajjad Karim, Erika Mann, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Tokia Saïfi, Corien Wortmann-Kool |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
|
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
||||||
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (11.9.2007)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över konventionella energikällor och energiteknik
(2007/2091(INI))
Föredragande: Bogusław Sonik
FÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar meddelandet om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020 (KOM(2006)0843).
2. Europaparlamentet betonar att det krävs åtgärder för att säkra en trygg och diversifierad energiförsörjning för Europa, och understryker samtidigt att sådana åtgärder bör vara fullständigt förenliga med strategin för hållbar utveckling och de klimatpolitiska målen.
3. Europaparlamentet konstaterar att fossila bränslen utgör ett viktigt inslag i Europeiska unionens energimix och att över 50 procent av EU:s el för närvarande kommer från fossila bränslen (huvudsakligen kol och naturgas) samt att omkring 70 procent av EU:s årliga oljekonsumtion sker inom transportsektorn. Parlamentet påpekar att fossila bränslen kraftigt bidrar till klimatförändringen och uppmanar än en gång kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare stimulera energisparåtgärder och en övergång till hållbara energikällor.
4. Europaparlamentet är oroat över koldioxidutsläpp från fossila bränslen, som för närvarande är den mest avgörande orsaken till klimatförändringen, men inser att lösningar måste tas fram för att drastiskt minska effekterna av de utsläpp av växthusgaser som fossila bränslen ger upphov till om dessa bränslen skall fortsätta att spela en värdefull roll i energimixen.
5. Europaparlamentet rekommenderar, med tanke på översynen av EU:s system för handel med utsläppsrätter, att alla utsläppsrätter till elproduktionssektorn inledningsvis skall fördelas genom auktion, för att de externa kostnaderna för koldioxidutsläppen bättre skall kunna internaliseras och för att vi skall få kraftigare incitament till investeringar i effektivare elproduktion.
6. Europaparlamentet poängterar att kol kan fortsätta att på ett värdefullt sätt bidra till en trygg energiförsörjning och till både EU:s ekonomi och den samlade världsekonomin under förutsättning att lämpliga tekniker används. Parlamentet påminner om att så kallade rena koltekniker har utvecklats, men att dessa inte används i någon större omfattning inom kraftproduktionssektorn.
7. Europaparlamentet understryker att det kommer att ta minst ett årtionde till innan tekniken för ”rent kol” kan börja användas i industriell omfattning och att en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser därför måste förbli en hörnsten i EU:s klimatpolitik, såsom det sades i slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars 2007.
8. Europaparlamentet konstaterar att tillämpningen av rena koltekniker tenderar att sänka effektiviteten i energiproduktionen.
9. Europaparlamentet betonar att tekniker och processer för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) skulle kunna utgöra en av dessa lämpliga tekniker, även om de ännu för tillfället befinner sig på prövningsstadiet och kräver ytterligare utvärdering och forskning.
10. Europaparlamentet betonar att EU:s ekonomiska resurser för forskning kring CCS‑teknik kommer att användas endast till FoU inriktad på lagringen av koldioxid och lagringens miljöpåverkan, medan däremot forskningen kring hur man skall få ned koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk till inemot noll kommer att bekostas av energiföretagen själva.
11. Mot bakgrund av den aktuella tekniska utvecklingen inser Europaparlamentet att el från CCS-lösningar kommer att vara uppskattningsvis lika dyr som el från förnybara källor.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen för FoU på energiområdet, särskilt för rena koltekniker och förnybar energi, och att göra demonstration av hållbara tekniker för fossila bränslen till en av prioriteringarna under den närmaste framtiden. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att göra ett likvärdigt åtagande när det gäller FoU och demonstration på detta område.
13. Europaparlamentet betonar att det visserligen behövs mer pengar till FoU kring CCS, men att detta inte får gå ut över stödet till forskningen kring förnybar energi.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utgående från ett systeminriktat och integrerat tillvägagångssätt upprätta en europeisk strategiplan för energiteknik, som kommer att utgöra ett lämpligt instrument för övergripande samordning av FoU- och demonstrationsinsatser och för maximering av synergierna på både EU-nivå och nationell nivå.
15. Europaparlamentet uppmanar dock med kraft kommissionen att låta övergångsländer, såsom Kina och Indien, få fri tillgång till resultaten av demonstrationsprojekt om CCS, i sådana fall där de globala koldioxidutsläppen avsevärt skulle kunna minskas med hjälp av sådan teknik.
16. Europaparlamentet erkänner CCS-teknikens internationella dimension och dess avgörande roll i kampen mot klimatförändringar i andra kolanvändande ekonomier (inbegripet Förenta staterna, Japan, Indien och Kina).
17. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen och den privata sektorn ingår ett närmare samarbete för att göra ren kolteknik mer genomförbar.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, då den antar sina lagstiftningsförslag om CCS, införa lagfästa skyldigheter om att CCS skall tillämpas vid nya stenkols- och brunkolseldade kraftverk.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de potentiella riskerna med CCS och att fastställa krav för licensiering av CCS-verksamhet samt för adekvat hantering av fastställda risker och konsekvenser.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en klar mekanism för försäkring eller ansvar innan det utvecklas några kommersiella projekt för lagring av koldioxid. Parlamentet påpekar att en sådan mekanism skulle garantera strikta miljönormer samt en rättsligt bindande ansvarsordning i händelse av koldioxidläckage.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska potentiella åtgärder som kan möjliggöra demonstration av hållbara fossila bränslen, särskilt hållbara koltekniker.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Konventionella energikällor och energiteknik |
||||||
Förfarandenummer |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE |
||||||
Yttrande |
ENVI 26.4.2007 |
||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Boguslavw Sonik 18.4.2007 |
||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
Behandling i utskott |
26.6.2007 |
|
|
|
|
||
Antagande |
11.9.2007 |
||||||
Slutomröstning: resultat |
+: 42 –: 0 0: 3 |
|
|||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Liam Aylward, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Matthias Groote, Satu Hassi, Jens Holm, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Linda McAvan, Marios Matsakis, Alexandru-Ioan Morţun, Roberto Musacchio, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Anders Wijkman, Glenis Willmott |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Kathalijne Maria Buitenweg, Jutta Haug, Andres Tarand |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... |
||||||
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (25.7.2007)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över konventionella energikällor och energiteknik
(2007/2091(INI))
Föredragande: Francisca Pleguezuelos Aguilar
FÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet betonar den långfristiga betydelsen av konventionella energibärare för energiproduktion och regional utveckling i Europa.
2. Europaparlamentet betonar sysselsättnings- och inkomsteffekterna av konventionella energibärare i gruvregioner (cirka 300 000 arbetsplatser bara inom kolbrytningen) och områden där kraftverk är belägna.
3. Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av i synnerhet kol och kärnkraft (29 respektive 31 procent av EU:s elförsörjning) i den nuvarande och framtida energimixen. Parlamentet noterar det extrema beroendet av energiimport från säkerhetspolitiskt problematiska områden utanför gemenskapen.
4. Europaparlamentet efterlyser ytterligare effektivitetsvinster i den fossila kraftverkstekniken, en ytterligare förbättring av säkerhetsstandarderna i kärnkraftverk, en snabb vidareutveckling av kärnfusionstekniken och motsvarande ökningar av forskningsanslagen.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att diversifiera och decentralisera energiproduktionen, samtidigt som de mest lämpade resurserna i EU:s olika regioner utnyttjas, med beaktande av regionala särdrag.
6. Europaparlamentet välkomnar resultaten i kommissionens fjärde rapport om ekonomisk och social sammanhållning (KOM(2007)0273) om att områden med den hösta BNP-nivån också tenderar att ha den lägsta energikonsumtionen per producerad ekonomisk enhet. Parlamentet understryker emellertid de möjligheter till ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar och konkurrenskraftig energipolitik som investeringar i hållbar energiproduktion från fossila bränslen innebär för alla EU:s regioner. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur sådana investeringar kan främjas och hur man i detta syfte skulle kunna uppmuntra utbytet av bästa metoder.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen samt regionala och lokala myndigheter att vidta åtgärder för att stimulera en rationell energianvändning – såväl för elektricitet som för uppvärmning, särskilt genom att på bred front främja ”energiintelligent” byggnation, rationella system för vägbelysning, säkerställa riktig isolering för värmeledningar (särskilt i stora stadsområden), ersätta föråldrad energiutrustning med energisparutrustning, etc.
8. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser av den 9 mars 2007, särskilt beslutet att för EU fastställa som mål om en 20-procentig minskning av växthusgasutsläppen före 2020 jämfört med 1990 års nivå, eller 30 procent i samband med överenskommelser med andra industrialiserade länder. Parlamentet påminner dock om sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – Grönbok[1], där en målsättning uttalas om att 25 procent av energiförbrukningen skall komma från förnybara källor senast 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta nära med de lokala och regionala myndigheterna för att utarbeta och genomföra nationella planer för att nå detta ambitiösa mål.
9. Europaparlamentet framhåller på nytt att unionens randområden och yttersta randområden har en stor potential i fråga om förnybara energikällor genom sina särskilda geografiska förutsättningar och klimatförutsättningar. Parlamentet vill att man drar nytta av denna situation som har en exceptionell potential.
10. Europaparlamentet konstaterar att det såsom en del av EU:s energimix finns en betydande potential för energi som framställts från biomassa, vilket dessutom kan bidra till att skapa många arbetstillfällen i landsbygdsområden. Kommissionen och medlemsstaterna påminns om att energiproduktion från biomassa liksom för fossila bränslen medför betydande koldioxidutsläpp och att medlemsstaterna också bör utnyttja teknik för avskiljning av koldioxid där detta är möjligt. En storskalig biomassaproduktion bör genomföras på ett hållbart sätt utan att detta förorsakar skador på miljön, varken inom EU eller i tredjeländer.
11. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen har en framstående ställning i världen när det gäller ren, effektiv och sparsam energiteknik i fråga om kol, vilket också kan utgöra en nyckelfaktor för den regionala utvecklingen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att främja investeringar i denna teknik.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och andra berörda intressenter att effektivt utnyttja sammanhållningspolitikens möjligheter och att investera i ny energiteknik, genom att använda såväl förnybar energi som hållbara fossila bränslen (”utsläppssnåla” kraftverk).
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter att vidta åtgärder som ökar energisäkerheten genom ett förbättrat direkt samarbete på energiområdet, särskilt i gränsregioner.
14. Europaparlamentet anser att det bland annat är mycket viktigt att investera i hållbar energiteknik och stöder även användningen av strukturfonderna för finansiering av denna typ av projekt.
15. Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon mer fördjupad och detaljerad information på regional nivå om energiförbrukning, energipriser och energiproduktion. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta på EU nivå för att utarbeta en studie med sådan information.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de territoriella konsekvenserna av sina förslag på energipolitikens område och att ställa resultatet till medlemsstaternas förfogande.
17. Europaparlamentet upprepar att koltillgångarna i världen är mycket utspridda och att vissa tillgångar återfinns i Europeiska unionen, vilket garanterar kolförsörjningen. Parlamentet välkomnar följaktligen kommissionens förslag att investera i projekt för att finna integrerade lösningar för ren kolteknik där man använder avskiljning och lagring av koldioxid för att göra denna teknik för att framställa elektricitet från hållbart kol kommersiellt lönsam.
18. Europaparlamentet främjar användningen av sedimentära bäcken för att lagra koldioxid men noterar att Europa enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har få sedimentära bäcken med stor potential vilka skulle kunna utnyttjas för lagring av koldioxid och att de flesta av dessa befinner sig i Nordsjön, Medelhavet och Svarta havet. För att transportera koldioxid som avskiljts från produktionsprocesser till regioner som är bäst lämpade för lagring, måste endera gasledningar eller båttransporter utnyttjas. Detta måste beaktas när koldioxidkostnaden för sådana projekt beräknas.
19. Europaparlamentet konstaterar att en tredjedel av anläggningarna i Europeiska unionen som drivs med kol torde nå slutet av sin tekniska livslängd innan tekniken för ”hållbar användning av kol” kommer att ha blivit kommersiellt lönsam. Parlamentet efterlyser övergångslösningar i form av miljölagstiftning och finansiering som är förenliga med miljömässiga och ekonomiska krav.
20. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har koldioxidkoncentrationer visats öka vattnets syrehalt. Europaparlamentet framhåller därför att det är nödvändigt att ingen lagring av koldioxid som påverkar den marina miljön eller livsmedelskedjan skall tillåtas i områden där det marina ekosystemet är särskilt känsligt.
21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta lika stora finansiella medel för FoU som för innovation och demonstrationsprojekt som syftar till utveckling av tekniker för rent kol.
22. Europaparlamentet betonar vikten av att informera invånare i områden med koleldade kraftverk om de faror som är nära förknippade med dessa och poängterar värdet av att offentliggöra planer om att modernisera existerande kraftverk och förbättra deras miljöeffekter.
23. Europaparlamentet efterlyser mer finansiering för dokumentering av miljöeffekter och förbättringsåtgärder i områden med koleldade kraftverk.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Konventionella energikällor och energiteknik |
||||||
Förfarandenummer |
|||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE |
||||||
Yttrande |
REGI |
||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
||||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Francisca Pleguezuelos Aguilar |
||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
||||||
Behandling i utskott |
7.6.2007 |
|
|
|
|
||
Antagande |
17.7.2007 |
||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 0 4 |
|||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Alfonso Andria, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Tiberiu Bărbuleţiu, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Wolfgang Bulfon, Bairbre de Brún, Vasile Dîncu, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Pedro Guerreiro, Zita Gurmai, Marian Harkin, Jim Higgins, Filiz Husmenova, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Mario Mantovani, Sérgio Marques, James Nicholson, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Maria Petre, Markus Pieper, Pierre Pribetich, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Kyriacos Triantaphyllides, Oldřich Vlasák |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jan Březina, Den Dover, Jill Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Samuli Pohjamo, Christa Prets, Károly Ferenc Szabó |
||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Thomas Ulmer |
||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
||||||
- [1] Antagna texter, P6_TA(2006)0603.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Konventionella energikällor och energiteknik |
|||||||||||
Förfarandenummer |
2007/2091(INI) |
|||||||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE |
|||||||||||
Rådgivande utskott |
REGI 26.4.2007 |
DEVE 26.4.2007 |
INTA 26.4.2007 |
ENVI 26.4.2007 |
|
|||||||
Inget yttrande avges |
TRAN 28.2.2007 |
IMCO 7.5.2007 |
ECON 13.3.2007 |
AFET 8.5.2007 |
|
|||||||
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
|
|
|
|
|
|||||||
Föredragande av yttrande |
Herbert Reul |
|
||||||||||
Tidigare föredragande av yttrande |
|
|
||||||||||
Behandling i utskott |
3.5.2007 |
7.6.2007 |
12.9.2007 |
|
|
|||||||
Antagande |
13.9.2007 |
|||||||||||
Slutomröstning: resultat |
+ - 0 |
37 7 3 |
||||||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin , Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Den Dover, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Rebecca Harms, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Romano Maria La Russa, Patrick Louis, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Mechtild Rothe, Paul Rübig, Lydia Schenardi, Andres Tarand, Britta Thomsen, Radu Ţîrle, Alejo Vidal-Quadras, Dominique Vlasto. |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Alexander Alvaro, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Danutė Budreikaitė, Joan Calabuig Rull, Manuel António dos Santos, Neena Gill, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Edit Herczog, Vittorio Prodi, Bernhard Rapkay, Esko Seppänen, Peter Skinner, Dirk Sterckx, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev. |
|||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
|
|||||||||||
Ingivande |
26.9.2007 |
|||||||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||