FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handel och ekonomiska förbindelser med Ukraina

16.10.2007 - (2007/2022(INI))

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Zbigniew Zaleski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om handel och ekonomiska förbindelser med Ukraina

(2007/2022(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps‑ och partnerskapsinstrument,

–   med beaktande av Benita Ferrero‑Waldners och Javier Solanas tiopunktsplan för Ukraina, som rådet bekräftade den 21 februari 2005,

–   med beaktande av meddelandet till kommissionen från kommissionsledamot Benita Ferrero‑Waldner av den 22 november 2005 med titeln ”Att genomföra och främja den europeiska grannskapspolitiken” (SEK(2005)1521),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726),

–   med beaktande av kommissionens landstrategidokument för 2007–2013 och det nationella vägledande programmet 2007–2010 för Ukraina,

–   med beaktande av samförståndsavtalet om samarbete på energiområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina av den 1 december 2005,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen om utveckling av ett gemensamt luftfartsområde med Ukraina (KOM(2005)0451) av den 27 september 2005,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen om Europeiska grannskapspolitiken –Strategidokument (KOM(2004)0373),

–   med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar åtföljande kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken: lägesrapport om Ukraina, (KOM(2006)0726), SEK(2006)1505,

–   med beaktande av avtalet mellan Ukraina och Europeiska gemenskapen om handel med textilprodukter av den 5 maj 1993 – förlängt och ändrat den 9 mars 2005,

–   med beaktande av partnerskaps‑ och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Ukraina[1] av den 14 juni 1994 – förlängt och ändrat den 30 mars 2004,

–   med beaktande av avtalet mellan EG och Ukraina om handel med vissa stålprodukter av den 22 november 2004,

–   med beaktande av samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (GNSS) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Ukraina samt med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om vissa luftfartsaspekter – båda av den 1 december 2005,

–   med beaktande av resultaten från de nyligen hållna toppmötena mellan EU och Ukraina, däribland det som hölls i Helsingfors den 27 oktober 2006,

–   med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006 om den europeiska grannskapspolitiken[2],

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter[3],

–   med beaktande av sin rekommendation av den 12 juli 2007 till rådet om förhandlingsmandatet för ett nytt förbättrat avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan[4],

–   med beaktande av verksamheten i Europaparlamentets delegation till den parlamentariska samarbetskommittén EU‑Ukraina,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2007 om förhandlingarna angående ett nytt utökat avtal,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A6‑0396/2007), och av följande skäl:

A. Ukraina är en grannstat med strategisk betydelse för EU och den naturliga ”bro” som sammanbinder EU med Ryssland och Centralasien. Landets storlek, naturtillgångar och mänskliga resurser samt dess geografiska läge ger Ukraina en särskild ställning i Europa och gör det till en avgörande regional aktör.

B.  Efter utvidgningen 2004 blev EU Ukrainas största handelspartner och anslutningen till EU av länder som har en gemensam gräns med Ukraina har stärkt dess handelsmässiga kopplingar till EU och gett nya möjligheter till regional handel, industriellt samarbete och ekonomisk tillväxt.

C. Ett av parlamentets viktigaste mål när det gäller utrikespolitiken är att förbättra och främja den europeiska grannskapspolitiken, som syftar till att stödja utvecklingen av demokrati och marknadsekonomi i EU:s grannstater och att stärka deras politiska och ekonomiska förbindelser med EU och dess medlemsstater.

D. För att en effektiv grannskapspolitik ska kunna utvecklas måste multilateralism prioriteras, och det framtida frihandelsavtalet kommer därför att bli en avgörande del i det nya utökade avtalet som man började förhandla om den 5 mars 2007.

E.  Ukrainas anslutning till WTO, och det ukrainska parlamentets ratificering av anslutningen, är ett nödvändigt villkor för att landet ska kunna inleda förhandlingarna om ett frihandelsområde med EU inom ramen för det nya utökade avtalet i syfte att föra Ukraina så nära EU:s ekonomi som möjligt och mer allmänt för att förbättra Ukrainas kommersiella och ekonomiska resultat.

F.  På handelsområdet delar EU och Ukraina sammanlöpande intressen och båda kan tjäna på att ytterligare integrera sina respektive marknader. I detta sammanhang skulle Ukrainas gradvisa antagande av gemenskapens regelverk utgöra ett viktigt steg mot Ukrainas mål med gradvis ekonomisk integration och fördjupat politiskt samarbete med EU.

G. Det föreslagna frihandelsområdet mellan Ukraina och Europeiska gemenskapen kan få negativa konsekvenser i inledningsskedet, vilket främst skulle drabba de ekonomiskt och socialt mest utsatta grupperna. Det är nödvändigt att införa övergångsmekanismer genom att öka det ekonomiska stödet till befolkningsgrupper för att möjliggöra en successiv och balanserad integration och på så sätt bidra till landets hållbara utveckling.

H. EU:s insatser får inte bara inriktas på Ukrainas ekonomiska integration utan måste också lägga grunden för socialt stöd, t.ex. genom att möjliggöra rättvisare och jämlikare tillgång till pensioner, bidrag till de fattigaste, stora familjer och landsbygdsbefolkningen, och skapa finansieringsmöjligheter och andra förutsättningar för integration av minoriteter. Dessa åtgärder kommer att främja den sociala och politiska stabilitet som krävs för att Ukrainas ekonomiska integration med WTO och ett närmare partnerskap med EU.

I.   EU och Ukraina är beslutna att gå framåt i snabb takt för att nå målet med att skapa ett gemensamt frihandelsområde, vilket bekräftades under nyligen hållna högnivåmöten och toppmöten, när Ukraina väl har genomgått WTO‑anslutningsprocessen och det ukrainska parlamentet har ratificerat den.

J.   Landet måste ges utrymme och tid att stärka sin förmåga att anta de utmaningar som hänger samman med globaliseringen. Det måste ske ett gradvist öppnande av den ukrainska marknaden, med ett visst mått av flexibilitet för att undvika att en ekonomisk vision påtvingas, med hänsyn till de starka och de svaga punkterna i landets ekonomi och dess interna ståndpunkter och regionala särdrag.

K. EU och Ukraina står inför gemensamma handels‑ och ekonomipolitiska utmaningar som har samband med globaliseringen och framväxandet av nya och kraftfulla ekonomiska aktörer. Ett utökat ekonomiskt samarbete med EU kan hjälpa fram de nödvändiga reformerna och, tillsammans med ett förbättrat investeringsklimat, locka utländska direktinvesteringar från både internationella finansinstitut (IFI) och den privata sektorn till nytta för Ukrainas nationella ekonomi.

L.  Ett ökat ekonomiskt samarbete med Ukraina erbjuder även goda utsikter till tillväxt för medlemsstaternas ekonomier och bidrar till deras fördjupade integration med EU:s inre marknad.

M. De nya politiska, ekonomiska och sociala frågorna i Östeuropa utgör gemensamma utmaningar som kräver en samordnad global strategi.

WTO‑anslutning

1.  Europaparlamentet stöder det framgångsrika genomförandet av anslutningsförhandlingarna med WTO. Parlamentet uppmanar Ukraina att avlägsna alla kvarvarande hinder, både av rättslig och av teknisk karaktär, som bidrar till svårigheterna i samband med landets tillträde till WTO.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda ytterligare politiskt och diplomatiskt stöd när det gäller Ukrainas WTO‑anslutning och ge Ukraina fortsatt hjälp för att kunna uppnå de nödvändiga kraven. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa Ukraina att till fullo utnyttja de övergångsperioder som beviljats för uppfyllandet av de ofta hårda krav som är förenade med dess medlemskap i WTO.

3.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att ge Ukraina marknadsekonomisk status och erkänner det omfattandet arbete som Ukrainas regering har utfört för att få till stånd en väl fungerande marknadsekonomi i landet. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att konsolidera dessa resultat genom att se till att ta itu med allvarliga snedvridningar på marknaden på ett lämpligt sätt.

Upprättande av ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina

4.  Europaparlamentet välkomnar att den pågående bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling på handelsområdet som utförs under kommissionens överinseende kommer att vara slutförd när de officiella förhandlingarna om frihandelsområdet inleds och då Ukraina har fått klartecken att anslutas till WTO och det ukrainska parlamentet har ratificerat resultatet. Parlamentet uppmanar kommissionen och den ukrainska regeringen att noggrant beakta resultaten av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling när de genomför frihandelsområdet.

5.  Europaparlamentet uppmanar de kontraktsslutande parterna att noggrant beakta upprättandet av en sund och effektiv institutionell ram i samband med inrättandet av och maktfördelningen till rådgivande gemensamma kommittéer med uppgift att utfärda rekommendationer för ytterligare förbättring av den ömsesidiga handeln och de ekonomiska förbindelserna samt sporra upprättandet av fungerande tvistlösningsmekanismer.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Ukrainas regering att upprätta ett forum för hållbar utveckling med ett tydligt klimatinslag, som står öppet för företrädare för det civila samhället, redan innan förhandlingarna om ett frihandelsområde avslutas.

7.  Europaparlamentet noterar att ett frihandelsområde med Ukraina definitivt kommer att få positiva effekter på lång sikt, men också på kort och medellång sikt kan det komma att få negativa konsekvenser för EU:s medlemsstater i Östeuropa, som måste åtgärdas.

8.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att fortsätta utarbeta och genomföra tullagstiftning som är förenlig med internationella standarder och EU‑standarder, att förbättra tullväsendets arbete genom att förenkla och modernisera tullförfaranden både vid gränserna och inom landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja Ukrainas insatser på detta område genom att tillhandahålla ytterligare tekniskt bistånd och särskilt finansiellt stöd.

9.  Europaparlamentet noterar att EU:s allmänna preferenssystem, trots att det inte innefattar de konkurrenskraftigaste produkter som importeras från Ukraina till EU, har varit av oerhörd nytta för ukrainska tillverkare som vill komma in på EU:s marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga ytterligare avreglering gentemot Ukraina genom att ge möjlighet till särskilda förmånsordningar enligt klausulen om ”arbetstagares rättigheter” (varigenom länder som Ukraina, som genomfört ILO:s regler om grundläggande arbetstagarrättigheter, beviljas förmånsbehandling).

Industripolitik

10. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att genomföra ytterligare inhemska reformer som möjliggör ett hållbart deltagande på världsmarknaderna och i värdekedjorna. Parlamentet påpekar att exportdiversifiering i första hand måste komplettera förstärkningen av den inhemska marknaden för att exporten ska bli en pålitlig källa till framtida ekonomisk tillväxt i Ukraina.

11. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att främja effektiva offentliga tjänster och god tillgång till dessa tjänster för alla medborgare och att i högre grad uppmärksamma marknadsavregleringar genom att garantera ett framgångsrikt genomförande av privatiseringsprocessen, nedmontering av monopol och en oberoende centralbank.

12. Europaparlamentet anser att det är viktigt att skilja mellan kommersiella tjänster och offentliga tjänster. De sistnämnda bör inte påverkas av avregleringen, för att trygga befolkningens grundläggande behov och god tillgång till grundläggande kollektiva nyttigheter som sjukvård, utbildning, dricksvatten och energi.

13. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att balansera de ökade rättigheter för aktieägare och investerare som kommer av medlemskap i WTO genom att öka alla medborgares tillgång till företagsinformation, se till att sociala, ekonomiska och mänskliga rättigheter tillämpas strikt och verka för internationella standarder när det gäller företagens sociala ansvar, redovisning och revision. Parlamentet betonar behovet av att Ukrainas civila domstolar och handelsdomstolar spelar en större roll när det gäller att motverka diskriminering och missbruk.

14. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att inrätta ett sammanhållet och effektivt skattesystem som är förenligt med EU:s lagstiftning och praxis. Parlamentet erinrar om att sunda och effektiva finansiella tjänster är ett nödvändigt villkor för ytterligare ekonomisk tillväxt i Ukraina. Parlamentet betonar behovet av att modernisera och utöka förordningarna om penningtvätt och skatteflykt. Parlamentet uppmanar Ukraina att omedelbart upphöra med all praxis på skatteområdet som är diskriminerande mot utländska aktörer.

15. Europaparlamentet uppmärksammar med oro att korruptionen fortfarande är allmänt utbredd i landet, trots den ukrainska regeringens insatser, och att korruptionen spelar en stor roll då den ekonomiska tillväxten och tillgången till utländskt kapital minskar. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa korruptionen, framför allt genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till den.

16. Europaparlamentet konstaterar att gjutjärns‑ och stålsektorerna står för det mesta av Ukrainas export av tillverkade varor och att de är den största källan till handelsintäkter för landet. Parlamentet välkomnar slutandet av stålavtalet av den 18 juni 2007, vilket möjliggör en avsevärd ökning av Ukrainas stålexport till EU och underlättar övergången till en effektivare avreglering av varuhandeln mellan Ukraina och EU. Parlamentet anser att detta avtal i hög grad kommer att främja målen i partnerskaps‑ och samarbetsavtalet och bana väg för bättre integrerade marknader med hänsyn till WTO:s bestämmelser när de kvantitativa restriktionerna upphävs.

17. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att eliminera snedvridande konkurrenseffekter som leder till orättvis handel och på så sätt hjälpa till med att upprätta harmoniska handelsförbindelser. Parlamentet uppmanar likaså kommissionen att se till att handelsskyddsåtgärder endast tillämpas när de snedvridande effekterna inom handeln har lett till skadlig dumpning eller skadligt stöd.

18. Europaparlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att inte ge olagligt stöd till Ukrainas exportföretag i strid med WTO:s bestämmelser och att undvika snedvridande effekter på marknaden.

19. Europaparlamentet noterar att de rådande handelsmönstren i Ukraina, där handeln uppvisat en avsevärd tillväxt och fortsätter att öka, kan vara ohållbara på längre sikt på grund av det starka beroendet av tillfälliga och konjunkturavhängiga faktorer såsom den globala stålförbrukningens och stålprisernas dramatiska ökning.

20. Europaparlamentet uppmuntrar till tillnärmning och konvergens mellan standarder inom jordbruk, industri och tjänster och uppmanar kommissionen att tillhandahålla nödvändigt finansiellt och tekniskt bistånd för att säkra överensstämmelsen med EU:s standarder.

21. Europaparlamentet uttrycker oro för gruvarbetarnas arbetsförhållanden och låga löner och det ökande antalet gruvolyckor i Ukraina. Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att garantera att arbetarnas grundläggande rättigheter i fråga om säkerhet och minimilön verkligen genomförs.

Energi‑ och transitfrågor

22. Europaparlamentet uppmanar till ytterligare högnivåsamtal mellan Ukraina och EU om energifrågor i syfte att fullständigt genomföra samförståndsavtalet om samarbete på energiområdet mellan Ukraina och EU.

23. Europaparlamentet anser, mot bakgrund av behovet av mer hållbara handelsmönster för att bekämpa klimatförändringen, att tillgång till energiresurser är en fråga som bör regleras på multilateral nivå och inte får undergrävas av bilaterala handelsavtal som konkurrerar om de mest gynnsamma villkoren för tillgång.

24. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att utveckla en konsekvent metod på energiområdet som syftar till att garantera diversifiering och trygg energiförsörjning i hela landet, kärnsäkerhet, en reformering av dess inhemska energimarknad, utveckling och modernisering av infrastrukturer inom energiområdet (inbegripet rörledningar), en effektiv energianvändning och ett bättre utnyttjande av förnybara energikällor.

25. Europaparlamentet betonar betydelsen av att garantera ett säkert, öppet och pålitligt energiöverföringssystem mellan Ukraina och EU.

26. Europaparlamentet stöder kraftfullt ett gradvis inbegripande av Ukraina i de transeuropeiska transportnäten. Parlamentet finner att ett framgångsrikt genomförande av frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina är en nyckelfaktor i sammanhanget.

Immateriella rättigheter

27. Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att i samband med WTO‑anslutningsprocessen och inom ramen för sina relevanta bilaterala avtal med EU anpassa sin lagstiftning och sitt upprätthållande av lagen i fråga om immateriella rättigheter till gemenskapens regelverk, WTO‑bestämmelserna, särskilt TRIPS‑avtalet, och andra tillämpliga internationella standarder och att säkra ett fullständigt, konsekvent och oavbrutet genomförande, så att förfalskning och piratkopiering effektivt kan bekämpas. Parlamentet uppmanar den ukrainska lagstiftaren att samråda med EU och berörda intressenter, särskilt företrädare för rättighetsinnehavarna, i ett tidigt skede av utformningsprocessen innan några ändringar av upphovsrättslagen antas, särskilt när det gäller införande eller ändring av digitala rättigheter, reglering av kollektiv förvaltning av rättigheter och bestämmelser om genomförande och påföljder.

28. Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att genomföra alla nödvändiga och effektiva åtgärder för att neutralisera källorna till olaglig verksamhet, t.ex. fabriker för optiska skivor som tillverkar olagliga kopior av upphovsrättsskyddade produkter och webbplatser som innehåller olagligt upphovsrättsskyddat material, och för att eliminera piratkopierade produkter från marknaderna, t.ex. Petrovkamarknaden i Kiev. Parlamentet noterar att dessa åtgärder bör innefatta upprepade och oanmälda inspektioner i samarbete med rättighetsinnehavarna.

29. Europaparlamentet understryker behovet av att anpassa dagens domstolssystem för att effektivt skydda immateriella rättigheter och säkra snabbare åtal och domar mot alla personer som är inblandade i den olagliga handeln, dvs. både tillverkare och säljare. Parlamentet noterar att det ukrainska rättsväsendet och domstolarna bör instrueras att alltid beslagta och förstöra uppenbart piratkopierat och förfalskat material.

30. Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att se över hologramsystemet för upphovsrättsskyddade produkter i nära samråd med rättighetsinnehavarna.

31. Europaparlamentet uppmanar de ukrainska tullmyndigheterna att kraftigt öka sina insatser mot import av rysktillverkade piratkopierade skivor och att förbättra sitt samarbete med den privata sektorn.

Samarbete inom vetenskap och utbildning

32. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att i större utsträckning prioritera en modell för ekonomisk utveckling som baseras på kunskapsekonomin och att avsevärt öka den andel av BNP som anslås för vetenskaplig forskning och akademiskt utbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge finansiellt och tekniskt stöd.

33. Europaparlamentet betonar att samarbete på området för vetenskap, forskning och teknik är av avgörande betydelse för den nationella ekonomins utveckling och utarbetandet av ett gynnsamt klimat för investeringar och innovation. Parlamentet anser att både EU‑ländernas bilaterala förbindelser med Ukraina och EU:s gemensamma politik gentemot Ukraina måste vidareutvecklas för detta ändamål.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Ukrainas regering att stärka samarbetet i fråga om program för vetenskap, teknik, utbildning, yrkesutbildning och vetenskapliga studier, t.ex. Erasmus Mundus och Jean Monnet‑programmet. Parlamentet stöder upprättandet av närmare kulturella förbindelser över gränserna och samarbete mellan universitet och forskningscenter.

35. Europaparlamentet betonar att EU måste stödja det ukrainska utbildningssystemet genom att inrätta stödprogram och ekonomiska incitament för utveckling av den vetenskapliga och tekniska forskningen, vilket kommer att bidra till en ökad och mer hållbar ekonomisk tillväxt och till landets kulturella och vetenskapliga utveckling.

Jordbruks‑ och miljöfrågor

36. Europaparlamentet välkomnar det nyligen undertecknade samförståndsavtalet om en strukturerad dialog om jordbruksfrågor. Parlamentet betonar att jordbrukssektorn fyller viktiga funktioner när det gäller miljöskydd, självförsörjning av livsmedel och den sociala balansen i fråga om utvecklingsskillnader mellan tätort och landsbygd. Det kan därför vara motiverat med sektorstariffer som är högre än tarifferna för varor som inte härrör från jordbruket.

37. Europaparlamentet kräver stöd för jordbruks‑ och landsbygdsbefolkningen genom förbättring av dess situation i ekonomiskt och hälsomässigt hänseende och utveckling av landsbygdsområdena. Parlamentet betonar att detta stöd bör ges i form av finansiellt och infrastrukturrelaterat stöd, bättre tillgång till lån för små producenter, införande av ett viktningssystem för stöd som gynnar små och unga entreprenörer och inrättande av yrkesutbildningsprogram. Parlamentet betonar också vikten av att bygga upp ett nätverk för regional sammankoppling av landsbygds‑ och tätortsområden och förbättra tillgången till information i landsbygdsområden.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda diskussioner i syfte att få till stånd ett rättsligt samarbete om sanitära och fytosanitära frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar med Ukraina om skydd av geografiska beteckningar och införliva resultaten av dessa förhandlingar i det framtida frihandelsavtalet.

39. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att omedelbart avskaffa de restriktiva exportkvoter för vete som infördes i oktober 2006 och som inte bara har vållat Ukrainas egen jordbrukssektor allvarlig skada utan även, med sitt svårgenomskådliga licensbaserade system, skapar förutsättningar för korruption.

40. Europaparlamentet betonar vikten av att Ukraina utvecklar miljöprogram, som en uppföljning av antagandet av den ”nationella miljöstrategin” (1998–2008) och ratificeringen av Kyotoprotokollet, för att garantera regionens säkerhet i miljöhänseende. Här ingår bl.a. kärnenergi, dricksvattenförsörjningsnätet och insatser för att förhindra förstöring av Svarta havet.

41. Europaparlamentet betonar vikten av att, parallellt med Ukrainas integration med EU:s frihandelsområde, införa bestämmelser om certifiering av importörer, exportörer och transport och att skärpa de sanitära och fytosanitära bestämmelserna för att åstadkomma en tillnärmning av dessa bestämmelser med motsvarande bestämmelser som gäller i EU.

Ekonomiska förbindelser med angränsande partnerländer (inklusive Ryssland)

42. Europaparlamentet noterar Ukrainas villkorliga anslutning till det ”gemensamma ekonomiska området” med Ryssland och andra tidigare Sovjetrepubliker. Parlamentet erinrar om att vissa bestämmelser i avtalet om det gemensamma ekonomiska området, om de genomförs till fullo, kan strida mot upprättandet av ett fungerande frihandelsavtal med EU. Parlamentet uppmanar Ukraina att utveckla sina ekonomiska förbindelser med Ryssland på ett sätt som inte står i vägen för landets gradvisa och djupare integration med gemenskapens inre marknad.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en trepartsdialog mellan Ukraina, Ryssland och EU för att främja ett klimat av säkerhet och fred i regionen, en dialog som bör ge Ukraina möjlighet att stärka sin egen oberoende identitet utan att bli isolerat. Parlamentet betonar vikten av att uppmuntra en dialog om gemensamma intressen, särskilt gällande säkerhet och försvar, energi och utveckling av ett transportnät som är mer effektivt både kvantitativt och kvalitativt, med flera ämnen på den internationella agendan.

Slutliga överväganden (inbegripet den europeiska grannskapspolitiken)

44. Europaparlamentet noterade med tillfredsställelse den förklaring som det ukrainska parlamentet antog den 27 februari 2007 om inledande av förhandlingar mellan Ukraina och EU med sikte på ingående av ett nytt partnerskaps‑ och samarbetsavtal med EU.

45. Europaparlamentet välkomnar Ukrainas medverkan i sin regions stabilisering och uppmuntrar stärkandet av Ukrainas roll i upprättandet av avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt med grannländerna i Svartahavsområdet.

46. Europaparlamentet betonar vikten av att visumlättnader och återtagandeavtal med Ukraina snabbt genomförs och tillämpas.

47. Europaparlamentet stöder internationellt – särskilt gränsöverskridande och interregionalt – samarbete på det ekonomiska området och andra områden, t.ex. anordnandet av Euro 2012 tillsammans med Polen.

48. Europaparlamentet uppmanar Ukraina att stödja och skapa gynnsamma förutsättningar för små och medelstora företag och att främja företagaranda och personligt ansvar.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Ukrainas regering att fortsätta genomföra övervakningsåtgärder (som fastställs med utgångspunkt i resultatet av en korrekt utvärdering) när det gäller hur EU:s utvidgning nyligen har påverkat handeln mellan EU och Ukraina. Parlamentet betonar vikten av att upprätta en dialog om utvärdering av hur 2007 års utvidgning har påverkat handelns och de ekonomiska förbindelsernas utveckling, så att lämpliga åtgärder för att begränsa eventuella förluster kan utformas.

50. Europaparlamentet betonar Ukrainas strategiska betydelse och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att framöver ge de bilaterala förbindelserna en ny och mer sammanhållen dimension grundad på ett omfattande samarbete och solidaritet, med respekt för den privilegierade karaktären hos de band som skapats av geografisk närhet och av historien, särskilt med avseende på Ryssland.

51. Europaparlamentet är bekymrat över bristen på tydliga definitioner och planer i den europeiska grannskapspolitiken och en långfristig strategisk vision för utveckling och stabilisering i östra Europa. Parlamentet betonar behovet av att Ukrainas integrationsprocess blir en faktisk politisk prioritering på EU:s dagordning.

52. Europaparlamentet erinrar om sin ständiga uppmaning till rådet att systematiskt tillämpa klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i förbindelserna med alla deltagare i den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur det avser att tillämpa denna klausul i samband med förhandlingarna om ett nytt utökat avtal med Ukraina.

o

o   o

53. Europaparlamentet uppdrar talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Ukrainas regering och parlament.

• [1]  EGT L 49, 19.2.1998, s. 3.
• [2]  EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 312.
• [3]  Antagna texter, P6_TA(2007)0196.
• [4]  Antagna texter, P6_TA(2007)0355.

MOTIVERING

Ukraina som EU:s partner

EU har ett klart intresse av att stärka och utveckla sina ekonomiska och politiska band med Ukraina. Ukraina, som har vunnit mycket på den senaste tidens demokratisering, har blivit en av EU:s mest lovande handelspartner.

Ukrainas storlek, dess kvalificerade befolkning, dess gynnsamma geografiska läge mellan Europa och Asien samt dess naturtillgångar kommer utan tvekan att spela en viktig roll när det gäller att forma landets framtida internationella ställning och stärka dess förbindelser med EU.

Från en stat i f.d. Sovjetunionens skugga till en demokratisk stat

Den stereotypa bilden av Ukraina som en stat i f.d. Sovjetunionens skugga stämmer inte längre och måste snabbt uppdateras mot bakgrund av den nya och ständigt föränderliga verkligheten i landet. Denna vilseledande uppfattning av landet kan få allvarliga konsekvenser för Ukrainas ansträngningar att skapa en bättre strukturerad marknadsekonomi och ett pluralistiskt samhälle och göra samarbetet mellan EU och Ukraina svårare.

Att närma Ukraina till EU är varken enkelt eller snabbt gjort. I själva verket kräver det ansträngningar från båda sidor och på många nivåer: politiska, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga.

Valen 2005 och 2006 visade att demokratin skapar starka rötter i det ukrainska samhället. Även om skillnaderna i mentaliteten mellan västra och östra Ukraina fortfarande finns, växer den demokratiska processen och den medborgarrättsliga kulturen ständigt i landet.

Två själar i Ukraina

Ukraina har i själva verket två själar: en som vänder sig till Ryssland som ”beskyddare” och en kulturellt (språkligt) närmare allierad och den andra som istället menar att landets framtid finns inom EU.

Dessa motsatta krafter kommer förmodligen att skapa svårigheter för regeringen i Kiev om de inte hanteras på ett lämpligt sätt. Syftet med de kommande förhandlingarna mellan EU och Ukraina är att integrera Ukraina djupt i gemenskapens inre marknad och säkra Ukrainas val att vända sig mot väst. Detta alternativ kommer automatiskt att förhindra en tullunion med Ryssland, men kommer inte att påverka de traditionella handelsförbindelserna mellan Ryssland och östra Ukraina. Ukraina måste emellertid göra detta val oåterkalleligt. Endast en sammanhållen och angelägen inställning till denna fråga kommer att låta landet gynnas av en mer driven integration i EU:s ekonomi och världsekonomin. Ju självständigare detta beslut är desto bättre kommer det att bli för landets framtid. Ekonomiskt samarbete och handel är inte isolerade från andra samhällsdelar. Det är villkoret för att skapa ett starkare politiskt och socialt förtroende.

Fri ekonomi

Ukraina får inte missa detta unika tillfälle att utvecklas och förbättra sina ekonomiska förhållanden. Man måste sålunda påskynda anslutningen till WTO. Ett medlemskap i WTO kommer officiellt att visa att landets stora ansträngningar efter dess självständighet har varit framgångsrika när det gäller omvandlingen av Ukraina från en statskontrollerad ekonomi till en fullt fungerande marknadsekonomi. EU är redo att hjälpa Ukraina ytterligare med att matcha alla återstående villkor som ännu är ett hinder för dess anslutning till WTO, men Ukraina måste också ta sitt ansvar.

Ju tidigare detta mål uppnås desto bättre kommer det att bli för vår bilaterala handel och vårt ekonomiska samarbete. Antagandet av sunda WTO‑standarder och undertecknandet av frihandelsavtalet kommer att vara gynnsamt för investeringar i Ukraina från EU och andra håll.

Modernisering

Landet behöver ny industriell teknik och modern förvaltning. Banksystemet och försäkringsbranschen ligger fortfarande efter sina motparter i väst. Den hårt arbetande och kvalificerade arbetskraften måste utbildas i modern teknik. Mer uppmärksamhet bör riktas mot respekten för miljöstandarder och utvecklandet av ett effektivare och miljövänligare jordbruk. Att nå dessa resultat, vilket förvisso kommer att vara verklig sporre för landets totala ekonomiska utveckling, kommer att bli svårt om inte omöjligt om Ukraina inte snabbt rör sig mot en djupare integration med världsekonomin. Ukraina bör också göra ytterligare ansträngningar för att utveckla en diversifierad och exportorienterad industri där traditionella sektorer som t.ex. stål och energi inte utgör lejonparten.

Det råder emellertid ingen tvekan om att – om öppnandet av den ukrainska marknaden sker plötsligt och utan försiktighetsåtgärder – detta förmodligen kommer att orsaka allvarliga störningar för landets ekonomi och kanske t.o.m. påverkar Ukrainas politiska stabilitet. Det skulle därför vara bra om EU och dess medlemsstater, såväl som de övriga internationella institutionerna eller finansinstituten som spelar en aktiv roll i landets ekonomiska utveckling, inte frestas att tillämpa metoder som inte tar tillräcklig hänsyn till Ukrainas ekonomiska situation och behov.

Rysslands roll

Att se till att Ukraina vänder sig mot väst innebär inte nödvändigtvis att all traditionell handel och alla ekonomiska förbindelser med Ryssland och andra f.d. sovjetrepubliker måste upphöra. Som redan har nämnts har Ukraina en viktig roll att spela i den politiska och ekonomiska integrationen av Svartahavsområdet. I ett långfristigt perspektiv är det viktigt att lägga grunden för en bättre integration med grannstaterna vid Svarta havet. Detta kommer utan tvekan att få en positiv inverkan på det ekonomiska resultatet i hela regionen och kan, om vissa villkor uppfylls, stärka de traditionella vänskapsbanden mellan dessa länder och sålunda undvika möjliga lokala problem och kontroverser. EU bör, tillsammans med Ryssland, Förenta staterna och andra regionala stormakter som t.ex. Turkiet, på ett mer aktivt sätt försöka att nå en förhandlad lösning på latenta konflikter som fortfarande påverkar länder som Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Moldavien.

Ryssland bör ha en roll i Ukrainas ekonomiska utveckling. Förslaget till avtal om ett gemensamt ekonomiskt område som nyligen lades fram av Ryssland verkar emellertid inte ha rätt inriktning. Om det tillämpas fullt ut skulle det i själva verket hindra Ukraina att få en verklig ekonomisk suveränitet och kraftigt påverka landets oberoende. En lösning som inte dömer rättmätiga ryska krav i förväg utan att begränsa Ukrainas valfrihet skulle vara idealisk. Det skulle vara tillrådligt om kommissionen aktivt tar hänsyn till detta mål i sina kommande förhandlingar med Ryssland. Å andra sidan måste man förstå att Ukraina nu är en fullständigt självständig stat med sina egna rättigheter och privilegier. De framtida bilaterala förbindelserna mellan Ryssland och Ukraina bör därför kännetecknas av en sund och noggrann respekt för den andra partens lagliga rättigheter.

Förutom Ryssland har Ukraina en viktig roll att spela i samband med frågor som rör Transnistrien och Moldavien. Det ligger i både Ukrainas och EU:s intresse att denna potentiella grogrund för ekonomisk och politisk instabilitet vid EU:s gränser avlägsnas så snart som möjligt. I detta avseende är de initiativ som Ukraina hittills har tagit mycket berömvärda. Slutligen är det troligt att ett hårdare sammanhållet partnerskap mellan Ukraina och EU kommer att stimulera den demokratiska processen i Vitryssland.

Behov av en förändrad mentalitet

Efter 50 år av kommuniststyre kräver ett framgångsrikt genomförande av en fullt fungerande marknadsekonomi, och klartecken för små privata företag, att folks mentalitet förändras. En ändamålsenlig utbildning blir därför nödvändig för att påskynda moderniseringen av landet. I detta avseende har EPP‑institutet för utbildning av lokala politiker, handläggare och samhällsföreträdare rätt inriktning. Utbildning och genomförande av god praxis är en av de effektivaste strategierna för att föra Ukraina närmare ett EU‑medlemskap.

En ny homo economicus

Även om detta betänkande koncentreras på handel och ekonomi kan man inte utelämna den mänskliga faktorn. Utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur sker inte automatiskt. Det är människorna som är aktörer och skapare. Ett utökat utbyte mellan individer och grupper på universitet, i den akademiska världen, i näringslivet, i icke‑statliga organisationer, inom kulturen och mellan ”enkla” turister, skulle vara mycket användbart och förtjänar ömsesidiga ansträngningar från både EU och Ukraina.

Lokalt gränsöverskridande samarbete

Partnerskapen mellan lokala samhällsgrupper i Ukraina och EU bör främjas, särskilt mellan dem som har liknande ekonomisk struktur. Det är bara bättre kunskaper och ett närmare samarbete som kan ge EU:s och Ukrainas medborgare bättre kännedom om varandra och göra så att de upptäcker hur mycket de har gemensamt när det gäller kultur, värderingar och samhällsliv. I detta avseende bör medierna spela en mer aktiv roll för sammanförandet av de båda samhällena.

Krav som ska uppfyllas

Det återstår förvisso mycket att göra innan man har lyft upp Ukraina till standarderna i väst och sett till att få en lämplig välfärd som kan ge trygghet för de mindre lyckligt lottade ukrainska medborgarna. Stärkandet av Ukrainas ekonomi, antagandet av WTO‑standarder och borttagandet av begränsningar avseende tillgången till den inre marknaden är nödvändiga villkor inte bara för landets ekonomiska utveckling utan också för ytterligare utveckling på det sociala och politiska planet.

Transporter

Transporterna i Ukraina kan fortfarande förbättras, något som särskilt bör beaktas. Det skulle vara lättare för Ukraina att utnyttja sitt strategiska läge om transportsystemet var modernt, effektivt och hade bra anknytningar till grannstaterna. Det kommer att krävas omfattande investeringar för att nå detta mål. Europeiska kommissionen, som vet vilken betydelse transportsektorn har, har redan börjat stödja förbättringarna av transportnätet i landet. Det krävs emellertid större investeringar och de kan bara komma från internationella marknader.

Energi

Liknande överväganden gäller också för energisektorn. Ukraina bör förbättra sina gastransport‑ och distributionssystem och se till att kärnkraftverken är säkra. Man bör också upprätta en energiplan för att minska energikonsumtionen i landet och därmed undvika slöseri av energi och en ökning av produktionskostnaderna för landets industrivaror. Dessa resultat kan bara uppnås om landet integreras ytterligare i gemenskapens energinät och kan dra nytta av den know‑how som finns i Västeuropa.

Gränstjänster

Lokal gränsöverskridande handelspraxis mellan Ukraina och Polen (inbegripet praxis som tillämpades när Polen var ett kandidatland) kan användas som ett exempel för storskalig gränshandel. Den nationella tullen måste förbättras både på central nivå och vid gränserna. Betydelsen av pålitliga och snabba bekräftelseförfaranden vid gränskontrollställen för handel bör inte underskattas. Genom den europeiska grannskapspolitikens finansiella instrument och landets framtida handlingsplan bör man på ett lämpligt sätt kunna ta itu med denna fråga och se till att betydande framsteg görs inom en skälig tidsrymd. Samma överväganden gäller för kampen mot korruption som fortfarande i hög grad undergräver landets ekonomiska resultat.

Ukrainas strävan efter EU‑medlemskap

Man kan inte nonchalera att Ukraina tydligt har uttryckt önskemål om att blir medlem i EU. Även om tiden inte är mogen för anslutning, kommer dessa långsiktiga projekt för ett utökat ekonomiskt samarbete att bidra till att upprätta EU‑standarder och i detta avseende föra Ukraina närmare EU. EU bör emellertid vara mindre tvetydigt och motvilligt när det gäller att erkänna Ukrainas europeiska kallelse och ge Ukraina reella planer för landets anslutning och ett lämpligt ekonomiskt stöd.

EU:s politik för Östeuropa

Jag måste tyvärr konstatera att gemenskapens grannskapspolitik som inleddes 2003 inte alltid har varit framgångsrik. Det skulle vara tillrådligt om kommissionen, i samarbete med rådet och Europaparlamentet, kunde omvärdera hela sin politik för Östeuropa och ge mer tillfredsställande gensvar på de östeuropeiska medborgarnas legitima förväntningar, med hänsyn till att alla ytterligare politiska eller finansiella investeringar i området med största säkerhet skulle återbetalas genom en större politisk stabilitet, bättre tillämpning av EU:s sociala och miljömässiga standarder och förbättrade ekonomiska effekter som skulle gynna aktörer både i gemenskapen och i Ukraina.

Dolda faror?

Vi måste vara beredda på störningar i den unga ukrainska demokratin, något som nästan kan betraktas som naturligt. Vi bör emellertid stödja alla försök till lösningar som sker i enlighet med lagstiftningen, de mänskliga rättigheterna och medborgarnas suveränitet. Den rådande polariseringen mellan proeuropeiska och proryska partier i Ukraina har också en användbar utbildningsmässig aspekt: den lär de ukrainska medborgarna och får dem att tänka kritiskt om politiken, programmen, framtidsprojekten och partnerskapen med andra länder och motiverar dem slutligen att delta aktivt som beslutsfattare vid valurnorna. Sådana kriser, om det hanteras på ett lämpligt sätt, kan vara produktiva för att bygga en starkare demokrati.

Ukraina som en utmanad partner

För att få ett framgångsrikt avtal måste Ukraina samarbeta fullständigt. För att undvika ”stäppeffekten” måste EU klargöra att otvetydiga bestämmelser och deras tillämpning är ett nödvändigt krav för en rättvis och effektiv konstruktion av frihandelsområdet mellan EU och Ukraina. Denna förutsättning bör dock inte vara ett villkor för regeringens politiska orientering, låt vara socialistisk, kommunistisk eller liberal. Säkrandet av värderingarna ligger inte i regeringens visioner, utan i folkets vetskap om den särskilda fördelen med en fullgod och rättssäker handel och ekonomi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.10.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Kader Arif, Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Glyn Ford, Béla Glattfelder, Ignasi Guardans Cambó, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Sajjad Karim, Caroline Lucas, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Georgios Papastamkos, Vural Öger, Robert Sturdy, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Jean-Pierre Audy, Vasco Graça Moura, Eugenijus Maldeikis, Zuzana Roithová
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Kathalijne Maria Buitenweg, Jean Louis Cottigny, Yannick Vaugrenard