BETÄNKANDE om ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa”

17.10.2007 - (2006/2129(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Paolo Costa

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en ny turistpolitik för EU: mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa

(2006/2129(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 17 mars 2006 om ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa” (KOM(2006)0134),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism[1],

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för regional utveckling (A6‑0399/2007), och av följande skäl:

A. Turismen omnämns en gång i EG-fördraget som en verksamhet för vilken det kan vidtas åtgärder (artikel 3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen), men den anses inte falla inom EU:s behörighet och betraktas inte som ett EU‑politikområde.

B.  Gemenskapen har emellertid behörighet att vidta åtgärder för att garantera att den inre marknaden, inbegripet turisttjänster, fungerar tillfredsställande (artikel 95 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen). Konsumentskyddet är i detta sammanhang särskilt relevant.

C. Turistnäringen spänner över många olika EU-politikområden som har ett avsevärt inflytande på näringens effektivitet och kapacitet att bidra till tillväxt, sysselsättning och social och territoriell sammanhållning.

D. Trots att parlamentet i ovannämnda resolution angav vägledande principer för en europeisk politik för hållbar turism bör vissa enskilda aspekter hos denna politik betonas så att de snabbare kan omsättas i praktiken.

E.  Gruppen för hållbar turism har nyligen offentliggjort en rapport med riktlinjer som kommissionen kommer att använda som utgångspunkt när den utarbetar den kommande europeiska agendan för hållbar turism (f.d. Agenda 21).

F.  Det har inte varit möjligt att på EU-nivå utveckla ett konsekvent tvärpolitiskt synsätt på turismen, vilket har varit negativt och resulterat i att denna sektor inte har utvecklats tillräckligt samt att risken för att EU förlorar sin marknadsandel i denna sektor har ökat.

G. Turismens miljömässiga och sociala dimension måste betonas starkt för att främja hållbarheten.

H. Situationen på vissa populära europeiska turistdestinationer håller på att försämras, och våldsamma incidenter inträffar på dessa destinationer, vilket gör dem mindre attraktiva.

I.   Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 21 och 22 juni 2007 vidtog medlemsstaterna åtgärder för att i synnerhet inkludera turismen i nästa översyn av EG‑fördraget. Parlamentet anser att det är viktigt med en ny rättslig grund i primärrätten för att hantera frågor som påverkar denna sektor i hela Europa.

J.   Den viktiga roll som turismen kan spela för att främja social integration av de minst gynnade befolkningsgrupperna måste betonas.

Turismen och EU:s visumpolitik

1.  Europaparlamentet betonar att turismen, även turismen från tredjeländer, är viktig för EU.

2.  Europaparlamentet betonar särskilt behovet av att ömsesidigt förenkla visumansökningsförfarandena och att minska kostnaderna för turistvisum till en medlemsstat.

3.  Europaparlamentet betonar att berörda medlemsstater kan tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 av den 20 december 2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen[2] som ett nytt verktyg för att underlätta turism från angränsande tredjeländer.

4.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ingår i Schengensamarbetet att inrätta gemensamma konsulära avdelningar för beviljande av visum för personer från tredjeländer, att garantera att dessa avdelningar arbetar enligt samma metoder och tillämpar samma visumkriterier samt att förbättra mottagandet av personer som ansöker om visum, exempelvis hanteringen av möten, genomförandet av intervjuer och tidsfristerna för handläggning av ansökningar, då detta skulle innebära stora budgetbesparingar för medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att i gemenskapskodexen för viseringar se över antalet dokument och typen av dokument som måste lämnas in av personer som ansöker om visum.

6.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att all visumpolitik i EU har som utgångspunkt att visum för flera inresor skall ställas ut.

7.  Europaparlamentet påpekar att researrangörer och transportföretag behöver långfristiga visum med en giltighetstid på minst ett år så att de kan anställa rätt personal för att bemöta sina kunders behov. Parlamentet insisterar på behovet av att behålla och förbättra möjligheten att ställa ut gruppvisum.

8.  Europaparlamentet uppmanar Schengenmedlemsstaterna att förenkla visumansökningarna för Schengenländer för turister som redan har fått visum för icke Schengenländer eller som redan har anlänt till dessa länder. Parlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som står utanför Schengensamarbetet att göra samma sak för personer som har ett Schengenvisum.

9.  Europaparlamentet erkänner dock att förenklade och harmoniserade visumansökningsförfaranden och förenklat tillträde i allmänhet för turister från tredjeländer som vill besöka Europa måste vara förenliga med de säkerhetsbestämmelser som krävs för att bekämpa olaglig invandring, terrorism och organiserad brottslighet, särskilt gränsöverskridande brottslighet.

Statistik

10. Europaparlamentet påminner om att det finns ett absolut behov av korrekta, tillförlitliga, enhetliga och aktuella uppgifter om turismen så att avgörande strategiska och administrativa beslut kan fattas i den offentliga och den privata sektorn. Det finns också ett behov av att utveckla adekvata kompletterande åtgärder och riktlinjer på EU-nivå för att garantera att EU förblir den främsta destinationen internationellt och återfår sin konkurrenskraft.

11. Europaparlamentet kräver att rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism[3] ska ses över för att säkra en bättre harmonisering av medlemsstaternas uppgiftsinsamling, både när det gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter av uppgiftslämningen.

12. Europaparlamentet välkomnar initiativet att modernisera ramverket genom en ny förordning som skall genomföras enhetligt i hela EU, och påpekar att denna reform bör genomföras snarast.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att införa satelliträkenskaper för turism (TSA) i medlemsstaterna, eftersom sådana mätningar möjliggör korrekta jämförelser av turismen med andra ekonomiska sektorer och kan bidra till en bättre förståelse av turistindustrins verkliga storlek och värde.

14. Europaparlamentet betonar att medvetenheten om turismens betydelse för ekonomier och regional utveckling måste höjas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo anta satelliträkenskaper för turismen (TSA) och att på årsbasis uppdatera statistiken för att garantera att aktuella och giltiga uppgifter finns tillgängliga för att stödja en fullständig och sund integrering av turismen i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

15. Europaparlamentet ber enträget kommissionen att undersöka behovet av att samla in statistik och uppgifter av hög kvalitet för att göra det möjligt att bedöma turismens inverkan på ekonomin, miljön och livskvaliteten för invånarna på populära turistdestinationer.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en rapport om de olika nationella system som existerar för skydd av speciella naturområden och historiska platser genom särskild stadsplanering och särskilda byggnadsföreskrifter samt, vid behov, främja bästa praxis inom dessa områden genom att offentliggöra riktlinjer.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en samordnad resultattavla som visar tillståndet för naturområden och historiska platser, särskilt turisternas inverkan på dessa områden och platser, i syfte att reglera antalet besökare och se till att områdena och platserna bevaras på lämpligt sätt och lämnas över till kommande generationer.

Harmonisering av kvalitetsstandarder för turistinkvartering i EU

18. Europaparlamentet konstaterar att det finns en mångfald av klassificeringssystem i medlemsstaterna och anser att denna situation, ur konsumentens synvinkel, inverkar negativt på näringens tillförlitlighet och på möjligheterna till insyn.

19. Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna ser klassificeringssystemen som viktiga instrument när de ska välja hotell eller annan inkvartering, och det är därför viktigt att korrekt information om klassificeringens innebörd i de olika länderna finns lätt tillgänglig för konsumenterna och att noggrann hänsyn tas till deras behov.

20. Europaparlamentet anser det vara tillrådligt och möjligt att fastställa en gemensam bas och gemensamma kriterier för konsumenterna så att dessa, när de beslutar att resa utomlands, kan göra sitt val på grundval av tydliga och verifierbara klassificeringskriterier.

21. Med tanke på de många kriterierna i vissa nationella och regionala system konstaterar Europaparlamentet att man genom en förenkling av nuvarande standarder skulle uppnå målet att förtydliga och förenkla informationen till konsumenterna och även säkra en större öppenhet när det gäller turistinkvartering.

22. Europaparlamentet uppmanar den europeiska servicenäringen att

–   fortsätta sin riktmärkning av viktiga aspekter hos de olika klassificeringssystemen liksom sina insatser för att anpassa dessa system efter varandra, utan att störa de befintliga systemen, vilket skulle vara negativt för konsumenterna och näringen,

–   fortsätta sina insatser för att underlätta förståelsen av vad ”stjärnor” innebär i de olika EU‑medlemsstaterna,

–   regelbundet informera gemenskapsinstitutionerna om de framsteg som gjorts.

23. Europaparlamentet uppmanar de lokala, regionala och nationella myndigheter som berörs av klassificeringssystemen att inom ramen för lämpliga offentlig‑privata partnerskap stödja de insatser som för närvarande görs av den europeiska servicenäringen både när det gäller insyn och tillnärmning av befintliga klassificeringssystem, med hjälp av riktmärkning.

24. Europaparlamentet är medvetet om att det skulle vara mycket svårt att utarbeta en gemensam klassificering på EU-nivå eftersom hotelltyperna och turistinkvarteringen skiljer sig mycket åt till följd av lokala krav, kulturer och särdrag, och med tanke på att de befintliga klassificeringsplanerna har mycket olika utformning.

25. Europaparlamentet anser emellertid att en uppsättning riktlinjer som grundar sig på gemensamma och enhetliga kriterier för hela EU skulle kunna ta hänsyn till konsumentens intressen samtidigt som den respekterar miljön och lokala särdrag.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med de europeiska hotell- och restaurangorganisationerna, såsom HOTREC, och de europeiska konsumentskyddsorganisationerna fastställa en metod för att skapa sådana lägsta säkerhets- och kvalitetsstandarder för inkvarteringstjänster. Parlamentet betonar att en sådan metod skulle kunna omfatta införandet av en EG-märkning för inkvartering som skulle omfatta alleuropeiska gemensamma kriterier för att ge konsumenterna en försäkran om de lägsta kvalitetskrav som kan ställas, oavsett vilket EU-land det är som avses.

Kvalitetssäkringssystem

27. Europaparlamentet uppmanar den europeiska servicenäringen att fortsätta sina insatser för att inrätta ett europeiskt ”paraply” för kvalitetssäkringssystem och för att regelbundet informera gemenskapsinstitutionerna om de framsteg som görs.

28. Europaparlamentet uppmuntrar aktörer inom den europeiska servicenäringen att vidareutveckla europeiska standarder i syfte att bland annat underlätta överföring av information till mottagare och höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid behov stödja dessa insatser.

29. Europaparlamentet uppmanar de lokala, regionala och nationella myndigheter som berörs av kvalitetssäkringssystemen att inom ramen för lämpliga offentlig‑privata partnerskap stödja de insatser som för närvarande görs av den europeiska servicenäringen när det gäller ett europeiskt ”paraply” för kvalitetssäkringssystem.

30. Europaparlamentet välkomnar ökningen av miljömärkningar, men anser att flerfaldigandet av märkningar på lokal nivå kan leda till förvirring för turister och påverka insynen, vilket skapar ett behov av bättre information till turisterna och konsolidering av befintliga märkningar för bättre internationellt erkännande.

31. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att miljömärkningarna ökar.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med den europeiska hotell‑ och restaurangorganisationen HOTREC främja märkningsförfaranden för turistinkvartering i medlemsstaterna och att främja kvalitetsmodeller som har visat sig vara effektiva på andra ställen (t.ex. Qualmark i Nya Zeeland) för att förbättra synligheten.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och intressenter att bidra till en förbättring av hållbara märkningsförfaranden baserade på miljömässiga och sociala kriterier genom att förevisa och överföra bästa praxis samt uppmuntra initiativ från industriledare.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av miljömärkningar för anläggningar, platser och tjänster inom turistnäringen.

Konsumentskydd

35. Europaparlamentet är medvetet om att fler och fler turister bokar sina resor (transport, inkvartering, etc.) direkt via Internet och därmed undviker mellanhänder, dvs. researrangörer och resebyråer, vars marknadsandel minskar (från 98 procent 1997 till 60 procent 2007) men som fortfarande är föremål för rättsliga bestämmelser, såsom rådets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang[4]. Parlamentet betonar att detta missförhållande måste rättas till genom att i direktiv 90/314/EEG inkludera alla webbplatser som saluför fler än en tjänst, till exempel tjänster som tillhandahålls av lågprisflygbolag och andra aktörer på denna marknad.

36. Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens senaste samrådsunderlag av den 26 juli 2007 om en översyn av direktiv 90/314/EEG, som behandlar frågor rörande olika regelverk som är tillämpliga på traditionella researrangörer och leverantörer av egenbokade paketresor via Internet.

37. Europaparlamentet betonar den nya teknikens ökande betydelse i turistindustrin, särskilt för marknadsföring av turisttjänster och förbättring av kulturella varor och evenemang.

38. Europaparlamentet anser att denna snabba utveckling av IT-användningen för turisttjänster kräver att det inrättas ett ramverk för konsumentskydd och skydd av personuppgifter i samband med elektroniska bokningar. Kommissionen uppmanas att göra en analys av denna marknad som ramverket skulle kunna bygga på. Ett sådant ramverk skulle garantera att konsumenternas rättigheter på nätet och personuppgifter skyddas och att konsumenterna får information som är sannfärdig, aktuell och entydig. I avsikt att skydda konsumenterna rekommenderar parlamentet därför certifiering av webbplatser som tillhandahåller information och erbjuder turisttjänster (reservation och betalning) i elektronisk form.

39. Europaparlamentet betonar den positiva roll som organisationer som verkar inom social turism spelar på detta område, vilkas verksamhet bör uppmuntras och stödjas.

40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 7 juni 2007 till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentskydd vid vissa aspekter av tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte (KOM(2007)0303), vars syfte är att utvidga det nuvarande regelverkets tillämpningsområde så att det även omfattar nya semesterprodukter för längre perioder, vilka har uppstått på marknaden under de senaste åren, samt vissa typer av transaktioner som t.ex. försäljning och byte knutna till tidsdelat boende. Parlamentet anser att förslaget kommer att förbättra konsumentskyddet inom turistsektorn och skapa lika villkor som skyddar den hederliga sektorn för tidsdelat boende mot illojal konkurrens.

41. Europaparlamentet beklagar att det saknas ett särskilt rättsligt instrument för tjänsters säkerhet, vilket är av stor betydelse för turistsektorn, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att vidta åtgärder i denna fråga som svar på den oro som flera parlamentsledamöter uttryckt.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en EU‑kampanj för att främja trafiksäkerheten, med betoning på de nya gemensamma kontrollinstrument som finns till förfogande, i syfte att informera turister om olika bestämmelser som gäller i andra medlemsstater än den stat där de är bosatta.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla förfarandena för slumpanalysens kritiska kontrollpunkter (HACCP) och att ta hänsyn till de små företagens behov, i synnerhet mikroföretagens.

Hälsoturism

44. Europaparlamentet understryker vikten av att använda alla tillgängliga gemenskapsprogram, däribland det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet, för att främja hälsorelaterad turism.

45. Europaparlamentet understryker att försäkringsbolag måste engagera sig mer i stödet till hälsoturism. Parlamentet betonar även att försäkringsbolag bör få hjälp att finna lösningar för gränsöverskridande samarbete i syfte att finansiera hälsoturism.

46. Med tanke på nedgången inom hälsoturismen anser Europaparlamentet att ett särskilt gemenskapsdirektiv måste antas för att definiera erkännande och användning av kurorter med hetvattenkällor, och rent allmänt hälsoturismens roll och betydelsen av bad i hetvattenkällor i anslutning till turistanläggningar i de olika medlemsstaterna – förutom aspekterna rörande hälsa, social trygghet och försäkringar – och också se till att tillräckliga finansiella medel görs tillgängliga för att göra det möjligt för en strategiskt viktig sektor i medlemsstaternas ekonomi att utvecklas i lämplig riktning, för att avsevärt öka antalet nya direkta och indirekta arbetstillfällen.

Tillgänglig turism

47. Europaparlamentet välkomnar initiativen att på EU-nivå samordna information om tillgänglig turism som skulle göra det möjligt för rörelsehindrade turister och deras familjer att hitta information om turistdestinationernas tillgänglighet. Medlemsstaterna, tillhandhållarna av turisttjänster samt nationella och lokala turistorganisationer uppmanas att delta i och/eller stödja initiativ av detta slag.

48. Europaparlamentet uppmanar samtidigt kommissionen och medlemsstaterna att överväga om det är lämpligt att utarbeta en stadga om europeiska turisters rättigheter och skyldigheter mot bakgrund av de våldsamma incidenter som orsakats av europeiska turister på europeiska turistdestinationer, samt även en europeisk regelsamling för turistföretag.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta initiativet till en EG-märkning ”Tillgänglighet för alla” som skulle garantera rörelsehindrade turister tillgång till kärnturistverksamhet och som skulle omfatta inkvartering, restauranger, frilufts- och naturområden, konsertlokaler, minnesmärken, museer, etc.

50. Europaparlamentet betonar dessutom att det europeiska kulturarvet måste skyddas, bevaras och restaureras. Parlamentet efterlyser en mer ingående skötsel av sådana platser och skärpta bestämmelser för att besöka dem, samt större insatser för att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder som i ökad utsträckning reser i rekreationssyfte.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande med en handlingsplan för stärkande av en sådan märkning. Vid utarbetandet skall kommissionen basera sig på det arbete den redan har genomfört, på erfarenheter och på bästa praxis på nationell och lokal nivå. Den skall också ta hänsyn till de resultat som har uppnåtts på EU‑nivå på transportområdet.

52. Europaparlamentet konstaterar att tillgängligheten till resmål är en fråga som också hänger samman med vilka transporttjänster som tillhandahålls eller finns tillgängliga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vid utarbetandet av en ny europeisk turistpolitik och utvecklingen av den europeiska transportpolitiken ta vederbörlig hänsyn till det handikapp som regioner med särskilda naturliga eller geografiska egenskaper har i fråga om tillgänglighet, t.ex. de yttersta randområdena, öar och bergsområden samt de glest befolkade regionerna längst i norr.

Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar turism

53. Europaparlamentet påpekar att det behövs en ny turistpolitik för att göra den europeiska turismen hållbar i enlighet med ekonomiska, sociala, territoriella, miljömässiga och kulturella aspekter. Parlamentet stöder därför de särskilda åtgärder som kommissionen har vidtagit för att främja ekonomisk och social sammanhållning inom europeisk turism. Parlamentet välkomnar också att kommissionen har tagit initiativ till att utarbeta en Agenda 21 för europeisk turism och ser fram emot att kommissionen ska lägga fram detta förslag, vilket förväntas ske i år.

54. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt ovan nämnda meddelande uttryckligen rekommenderar att hållbar turism ska främjas, och betonar att social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är en grundläggande förutsättning för att utveckla och bibehålla all turistverksamhet.

55. Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av att stödja och främja mer hållbara och socialt ansvarsfulla metoder inom turistnäringen, och att utvärdera deras effektivitet, så att denna näringsgren får en mer framträdande ställning i den förnyade Lissabonstrategin.

56. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en europeisk Agenda 21 för turism som en grund för turistpolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna riktlinjer som gör det möjligt att få till stånd en bättre politisk samordning i utvecklingen av turismen på nationell, regional och lokal nivå och öka turistverksamheternas hållbarhet.

57. Miljöhot, särskilt koldioxidutsläpp, kräver att turistindustrin deltar i utbildningen av turister i miljöfrågor vid utarbetandet av miljöpolitiken.

58. Med tanke på att turismen delvis bär ansvaret för skadorna på miljön, vilket hänger samman med att antalet resor har ökat, bör företrädare inom turismen engagera sig i aktiviteter som rör miljöskyddsfrågor och planering av dessa.

Passagerarrättigheter

59. Europaparlamentet anser att det finns en omfattande uppsättning regler på EU-nivå för passagerares rättigheter inom luftfarten, som främjar tillgängligheten och erbjuder rimlig ersättning vid förseningar och inställda flyg, och även vid olyckor.

60. Europaparlamentet betonar att det för närvarande strävar efter att det skall tas fram omfattande kompletterande bestämmelser för att konsolidera sådana rättigheter för tåg‑ och fartygspassagerare, i syfte att garantera ett harmoniserat system på EU-nivå.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att passagerare får information, och särskilt att dessa passagerarrättigheter, inte minst flygpassagerares rättigheter, tillämpas korrekt samt att garantera att medlemsstaterna tillämpar lättillgängliga skiljedomsförfaranden i situationer där ett transportföretag inte betalar ut ersättning.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fundera över vilket tillvägagångssätt EU skulle kunna tillämpa för att skydda passagerare som övergivits av en försumlig charterarrangör, mellanhänder eller transportörer i reguljär trafik till följd av konkurs eller avsiktliga bedrägerier. Parlamentet föreslår att det skall inrättas en EU-täckande svartlistning av sådana arrangörer på grundval av kriterier som klart anges av kommissionen efter samråd med transportföretag och/eller researrangörer samt konsumentskyddsorganisationer.

Främjande av europeiska resmål

63. Europaparlamentet välkomnar att webbportalen om europeiska resmål har inrättats genom finansiering från kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bidra till att främja Europa som resmål eller som ett antal attraktiva resmål, exempelvis genom att införa och offentliggöra en ”Europamärkning” och ordna arrangemang och kanaler för insamling av information om europeiska resmål och sedan sprida detta till dem som arbetar inom turistnäringen utanför Europa.

64. Europaparlamentet välkomnar att det varje år väljs ut en ”Europeisk turistdestination som utmärkt sig”, vilket föreslogs i ovan nämnda resolution av den 8 september 2005. Parlamentet anser att sådana initiativ är värdefulla då de gör variationen och rikedomen av EU-destinationer mer synlig. Parlamentet betonar att EU där så är möjligt skall främja mindre kända destinationer, i synnerhet i de nya medlemsstaterna.

65. Mot bakgrund av behovet av att skydda turismens kvalitet på populära europeiska resmål förespråkar Europaparlamentet att detta program ska användas till att utveckla en ansvarsfull och hållbar turism i alla turistregioner i EU.

66. Eftersom gränsöverskridande infrastruktur är nödvändigt för den europeiska turistsektorn uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att förbättra sådan infrastruktur, däribland (inre) vattenvägar för rekreation.

67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer kraftfullt främja Europas kulturarv inom transport och industri.

68. Europaparlamentet uppmuntrar därför initiativ som strävar efter att förbättra Europas kulturarv som t.ex. Europarådets kulturvägar, och insisterar på att deras profil ska förstärkas. Parlamentet föreslår därför att stöd ges till inrättande av en märkning av europeiska kulturarv vilken syftar till att belysa den europeiska dimensionen av EU:s kulturplatser och monument.

69. Europaparlamentet betonar att det är bråttom att skydda den traditionella kulturen, i synnerhet hotade folkliga konstarter, hantverk, handel och kunskaper, vilka är nödvändiga för att bevara den nationella identiteten och landsbygdsområdenas attraktionskraft på turister.

70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU-destinationer i länder där högsäsongen sammanfaller med EU:s lågsäsong och att se huruvida det är möjligt att anta överenskommelser, såsom samförståndsavtal, med dessa tredjeländer i syfte att främja turistströmmar med bästa möjliga spridning över året.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att belysa den kulturella dimensionen av den europeiska turismen genom att främja Unescos världsarvsplatser i Europa såsom vittnesmål om den europeiska kulturen.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en gränsöverskridande minnescykelväg längs den f.d. järnridån som ett exempel på ”mjuk rörlighet” inom turism och som symbol för det återförenade Europa.

Utveckling av turismen

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna, de lokala myndigheterna och turistindustrin att samordna de politikområden som direkt eller indirekt påverkar turismen, samarbeta mer med varandra och bättre använda de europeiska finansieringsinstrument som finns tillgängliga under perioden 2007–2013 för att utveckla den europeiska turismen med fokus på turistindustrins och resmålens konkurrenskraft, utveckling av turistföretag, tjänster, hjälpmedel, skapande av arbetstillfällen, rörlighet och yrkesutbildning inom turistsektorn samt ekonomisk diversifiering och utveckling av Europas regioner, i synnerhet de minst gynnade regionerna.

74. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport för att beakta hur åtgärder och förslag inom ramen för gemenskapspolitiken sannolikt kommer att påverka turistindustrin.

75. Europaparlamentet uppmanar alla intressenter att främja resmålen i anslutningsländerna, men insisterar på att all gemenskapsfinansiering av turism måste kopplas till främjande av höga kvalitetsstandarder för tillhandahållande av turisttjänster.

76. Europaparlamentet inser vikten av bussresor för turister med låga inkomster och för utvecklingen av turismen i regioner som inte har några regionala flygplatser eller järnvägar. Parlamentet uppmärksammar den särskilda situationen för små och medelstora bussbolag i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet[5], särskilt för rundresor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp denna särskilda fråga och undersöka möjligheten att skjuta upp viloperioden till efter rundresor (som inte överstiger tolv dagar).

77. Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag bör vara mer delaktiga i turismrelaterat entreprenörskap och att man bör söka möjligheter att förenkla förfaranden för att erhålla finansiellt stöd. Parlamentet betonar dessutom att utbildning som sponsras av EU och antagande av bästa metoder bör införas på regional nivå, särskilt bland länder som anslöt sig till EU efter 2004.

78. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten att införa ett ungdomstransportkort för unga européer som får Erasmus‑, Leonardo‑ eller Comenius‑bidrag eller som utför frivillig medborgartjänst i EU, så att det blir lättare för dem att resa och bekanta sig med sitt värdland.

79. Europaparlamentet betonar att Leonardo da Vinci‑programmet är ett av de bästa programmen inom turistsektorn i flera länder, och dessa möjligheter bör därför utvecklas och främjas. Parlamentet betonar att detta skulle kunna leda till en omfattande förbättring av utbildningsprogrammet. Parlamentet betonar att man förutom att genomföra programmet bör forska om vilka resultat som uppnåtts.

Diverse frågor

80. Med tanke på att de kommande förändringarna i den demografiska strukturen i EU kommer att bli omfattande uppmärksammar Europaparlamentet ännu en gång behovet av att genomföra ett europeiskt turistprogram för pensionärer under lågsäsong, något som skulle förbättra pensionärernas livskvalitet i EU, skapa arbetstillfällen och leda till större efterfrågan och högre tillväxt i Europas ekonomi. Detta skulle kunna kallas Ulysses‑programmet.

81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa en övergripande konsekvensbedömning av idén att sprida semestrarna i Europa över olika datum och olika regioner.

82. Europaparlamentet understryker behovet av gemenskapsstöd till de medlemsstater som drabbas av naturkatastrofer som skadar deras turistnäring.

83. Europaparlamentet framhåller flerspråkighetens betydelse i turistpolitiken och anser att information om platser som kan besökas bör tillhandahållas på så många av medlemsstaternas språk som möjligt.

o

o        o

84. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 325.
• [2]  EUT L 405, 30.12.2006, s. 1.
• [3]  EGT L 291, 6.12.1995, s. 32.
• [4]  EGT L 158, 23.6.1990, s. 59.
• [5]  EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (29.3.2007)

till utskottet för transport och turism

över en ny turistpolitik för EU: mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
(2006/2129(INI))

Föredragande: Marie-Hélène Descamps

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att turismen spelar en viktig roll för alla medlemsstater och att den i hög grad bidrar till den ekonomiska tillväxten och till att skapa arbetstillfällen, i synnerhet för ungdomar.

2.  Europaparlamentet framhåller att hållbar turism förutsätter förbättrade levnadsvillkor för lokalbefolkningen, skydd av miljön och stöd till den lokala ekonomin (stöd till lokala produkter, till kulturarvet i området m.m.).

3.  Europaparlamentet konstaterar vidare att turismen främjar den europeiska integrationen och dialogen mellan folken samt ökar kunskaperna om de olika kulturerna och på detta sätt medverkar till utvecklingen av en känsla av europeiskt medborgarskap, framför allt bland ungdomar.

4.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att marknadsföra EU som ett populärt resmål för att öka turistsektorns genomslag och konkurrenskraft på global nivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att öka sin attraktivitet som resmål genom att utveckla kulturturismen och ta hänsyn till nya former av turism, till exempel landsbygdsturism, gårdsturism, vin- och matturism, andlig turism, historieturism, rekreationsturism och språkturism, och att anpassa sig till de nya kundgruppernas behov. Parlamentet understryker vikten av att främja den europeiska turismen under hela året.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av gemenskapsstöd till de medlemsstater som drabbas av naturkatastrofer som skadar deras turistnäring.

7.  Europaparlamentet välkomnar alla initiativ som för européerna närmare varandra, såsom de europeiska nätverken för socialt inriktad turism, landsbygdsturism och kulturturism, och anser därför att sådana initiativ måste få större uppmärksamhet i medierna.

8.  Europaparlamentet stöder även initiativ som syftar till att uppvärdera och uppmärksamma det europeiska kulturarvet, till exempel Europarådets kulturleder (Cultural Routes). Parlamentet föreslår i detta sammanhang att stöd skall ges till införandet av en märkning av det europeiska kulturarvet vars syfte är att uppmärksamma den europeiska dimensionen för kulturellt värdefulla platser och monument inom EU.

9.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av gemenskapsprogram som det europeiska kulturhuvudstadsåret och kulturevenemang av alla de slag såsom musik-, teater- och folklorefestivaler som kan stärka folkens identitet.

10. Europaparlamentet föreslår att det upprättas en gemensam förteckning över monument och platser som försetts med det europeiska kulturarvsmärket. Denna förteckning bör vara tillgänglig via alla befintliga informationskanaler.

11. Europaparlamentet understryker det trängande behovet av att skydda den traditionella kulturen, i synnerhet folk- och konsthantverk samt utdöende yrken och färdigheter som är väsentliga för den nationella identiteten och landsbygdens attraktionskraft på turister.

12. Europaparlamentet framhåller dessutom att det är nödvändigt att skydda, bevara och restaurera det europeiska kulturarvet och manar till en mer rigorös förvaltning av de kulturellt värdefulla platserna och kontroll av hur besöken på dem genomförs samt till förstärkta insatser för att förbättra tillträdet för funktionshindrade, en befolkningsgrupp som i allt högre grad deltar i turistresor.

13. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skydda kulturarvet tillsammans med dess naturliga och omgivande landskapsmiljö.

14. Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att sträva mot en hållbar och högkvalitativ turism.

15. Europaparlamentet uppmuntrar därför utbyte och spridning av god praxis när det gäller utbildning av yrkesfolk och föreslår att klassificeringssystemen för hotell standardiseras.

16. Europaparlamentet understryker att den nya tekniken spelar en ständigt ökande roll inom turistsektorn, särskilt när det gäller försäljningen av turistprodukter och utnyttjandet av exempelvis kulturella tillgångar och evenemang.

17. Europaparlamentet välkomnar därför att kommissionen skapat portalen ”visiteurope.com”, som kommer att bidra till att främja europeiska turistmål och uppmuntra medlemsstaterna att digitalisera sitt kulturarv och göra det tillgängligt online.

18. Europaparlamentet anser att det för att främja européernas rörlighet är nödvändigt att underlätta kommunikationen dem emellan och gläds därför åt förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om sänkning av taxorna för internationella roamingtjänster inom gemenskapen.

19. Europaparlamentet föreslår att man skall förbättra turistaktörernas tillgång till information om de europeiska finansieringsinstrument som står till buds, till exempel strukturfonderna, och om hur de kan användas.

20. Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna på ett bättre och effektivare sätt måste samordna verksamheten för guider som är stationerade i en annan medlemsstat än sin egen.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fasta på den allt viktigare roll som nationella och internationella idrottsevenemang spelar inom turistsektorn och att utveckla idrottsturismen med dess viktiga hälsofrämjande roll i åtanke.

22. Europaparlamentet framhåller flerspråkighetens betydelse i turistpolitiken och anser att information om platser som kan besökas bör tillhandahållas på så många av medlemsstaternas språk som möjligt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En ny turistpolitik för EU: mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
Referensnummer	2006/2129(INI)
Ansvarigt utskott	TRAN
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	CULT 15.6.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Marie-Hélène Descamps 18.12.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	29.1.2007	27.2.2007
Antagande	22.3.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		28 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia I Cutchet, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Viorica-Pompilia-Georgeta Moisuc, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Bernat Joan i Marí, Sándor Kónya-Hamar, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Pál Schmitt, Gheorghe Vergil Şerbu, Nikolaos Sifunakis, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Giusto Catania, Michael Cramer, Mario Mauro, Nina Škottová
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (3.7.2007)

till utskottet för transport och turism

över en ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
(2006/2129(INI))

Föredragande: Stavros Arnaoutakis

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av de bestämmelser som gäller för strukturfonderna för perioden 2007‑2013,

–   med beaktande av rådets beslut av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen 2007–2013,

A. I förordningen för Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007–2013 görs en tydlig hänvisning till turismens viktiga roll för en hållbar, integrerad, regional och lokal utveckling.

B.  Turismen är en sektorsövergripande verksamhet som omfattar ett flertal tjänster och olika yrkeskategorier, och de företag som är verksamma inom sektorn är huvudsakligen familjeföretag och små och medelstora företag.

1.  Europaparlamentet betonar turistbranschens potential för tillväxt och sysselsättning, eftersom den direkt påverkar alla medlemsstaters ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och inom vissa områden (framför allt i landsbygdsregioner och regioner på tillbakagång samt i de yttersta randområdena, öregioner och kustområden, i synnerhet sådana som är beroende av fiske) utgör den främsta resursen och har en direkt inverkan på tillväxten inom andra sektorer. Parlamentet betonar att turistbranschen bidrar till strävandena att bringa dessa områdens ekonomier i linje med den genomsnittliga utvecklingsnivån i gemenskapen.

2.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande erkänner behovet av att utarbeta en europeisk Agenda 21 för turism och uttryckligen kräver att hållbar turism skall främjas. Parlamentet betonar att hållbarhet samt bättre samordning mellan olika politikområden på nationell, regional och lokal nivå är en grundförutsättning för en effektiv utveckling av turismverksamheten, för att undvika en alltför hög koncentration av sådan verksamhet.

3.  Europaparlamentet är bestämt av den åsikten att naturarvet och det historiska och kulturella arvet tillsammans med bevarandet av miljön är synnerligen viktiga faktorer när det gäller att utveckla Europas konkurrensfördel inom turismen och samtidigt garantera en hållbar utveckling av regioner, städer, landsbygd och kustområden i Europa.

4.  Europaparlamentet anser att kommissionen samt medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntra och ekonomiskt stödja nya former av turism, t.ex. ekoturism, landsbygdsturism, subventionerad turism eller hälsoturism, för att skapa sysselsättning, utjämna effekterna av turismens säsongsbetoning och skapa en ekonomisk tillväxt som respekterar regionernas naturresurser och kulturarv. Parlamentet anser det vara nödvändigt att stärka den infrastruktur och service som krävs för särskilda former av turism, genom att tillhandahålla lämpliga och hållbara transportförbindelser och integrera regionala produkter av hög kvalitet i utvecklingen och marknadsföringen av turistprodukter och turisttjänster.

5.  Europaparlamentet anser att certifieringen av produkters och tjänsters kvalitet, inbegripet gemensamma klassificeringskriterier för inkvartering och största möjliga harmonisering av arbetsuppgifter samt en diversifiering av erbjudna produkter och tjänster är en förutsättning för att branschen skall kunna byggas ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av mänskliga resurser och yrkeskunnighet för alla former av turism, i synnerhet när krav ställs på vård- och läkarkompetens. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och regionerna att utnyttja den yrkesutbildning och de möjligheter till livslångt lärande som erbjuds av Europeiska socialfonden och andra EU‑instrument och nationella instrument.

6.  Europaparlamentet anser att framgången för EU:s nya turistpolitik kommer att hänga på gensvaret från relevanta aktörer på alla nivåer samt i vilken utsträckning dessa aktivt medverkar och hur duktiga de är på att främja hållbar turism och aktivt bidra till skapandet av effektiva temainriktade nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att främja och stödja inrättandet av nätverk och partnerskap för utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom turismen. Det är här viktigt att lära av tidigare misstag för att undvika att liknande misstag upprepas i framtiden. Nya samarbetsområden bör utforskas, t.ex. vänortssamarbete och möjligheten att med utgångspunkt i befintliga gemenskapsinitiativ och gemenskapsprogram bl.a. inrätta ett särskilt utbildningsnät för arbeten inom turistnäringen som skulle kunna samverka med arbetsmarknaden samt ett kunskapsnät för hållbar turism som särskilt beaktar de initiativ som tas inom lokala Agenda 21-processer.

7. Europaparlamentet understryker små och medelstora företags roll (i synnerhet nyetablerade turistföretag som erbjuder nya turistprodukter eller som bedriver verksamhet på nya turistmål eller inom nya turistsektorer) när det gäller turistbranschens ekonomiska utveckling. Parlamentet betonar behovet av att förbättra dessa företags tillgång till information om hur de kan dra nytta av tillgängliga EU-finansieringsinstrument (såsom FP7, IST-program, program för gemenskapsmedel, Jeremie).

8.  Europaparlamentet betonar offentlig-privata partnerskaps betydelse som finansieringsinstrument för utveckling av turistsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tydligare definiera gemenskapens regelverk för offentlig-privata partnerskap. Parlamentet uppmuntrar regionala och lokala myndigheter att stödja utvecklingen av projekt som omfattar både lokal och regional offentlig finansiering och privat finansiering. Parlamentet efterlyser ökade insatser för marknadsföring av och PR för enskilda turistprodukter.

9.  Europaparlamentet betonar att medvetenheten om turismens betydelse för ekonomier och regional utveckling måste höjas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo anta satelliträkenskaper för turismen (Tourism Satellite Accounts) och att på årsbasis uppdatera statistiken för att garantera att aktuella och giltiga uppgifter finns tillgängliga för att stödja en fullständig och sund integrering av turismen i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

10. Europaparlamentet anser att utvecklandet av en ny, omfattande och konkurrenskraftig ram och politik för turistbranschen kräver ett integrerat synsätt och en effektiv samordning av lokala, regionala och nationella åtgärder samt åtgärder på gemenskapsnivå, som har en direkt eller indirekt inverkan på turismen, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra infrastrukturer, underlätta tillgången till finansiering och bidra till lagstiftnings- och skattemässig harmonisering på europeisk nivå för på så sätt uppnå en stabil reglering inom branschen internationellt.

11. Europaparlamentet uppmanar igen kommissionen att lägga fram förslag som skulle göra det möjligt att ta med restaurangbranschen och eventuella andra turisttjänster, som ännu inte omfattas av denna åtgärd, på förteckningen över de verksamhetsområden som varaktigt kan utnyttja en reducerad mervärdesskattesats, i syfte att utveckla sysselsättningen inom berörda områden, modernisera de berörda yrkesområdena och stärka den europeiska turistnäringen gentemot den internationella konkurrensen.

12. Europaparlamentet påminner om att vila och fritid är rättigheter som tillkommer alla människor, vilket fastställs i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att det måste tas fram lämpliga svar och bättre åtgärder för främjande och spridning för att garantera att alla samhällsgrupper (i synnerhet familjer, äldre och funktionshindrade) kan utöva dessa rättigheter genom att dra fördel av förbättrad infrastruktur och inkvartering samt ökad tillgänglighet. I detta sammanhang uppfordrar parlamentet medlemsstaterna samt de regionala och lokala myndigheterna att respektera kravet avseende tillgänglighet för funktionshindrade när de utnyttjar EU:s strukturfondsmedel.

13. Europaparlamentet välkomnar att EU den 6 juli 2006 ratificerade protokollet om turism till Alpkonventionen som har som mål att genom särskilda åtgärder och rekommendationer bidra till en hållbar utveckling av alpområdet och en miljövänlig turism som beaktar lokalbefolkningens och turisternas intressen. Parlamentet anser att detta protokoll bör tjäna som förebild för andra regioner.

14. Europaparlamentet anser att en hållbar utveckling av turistnäringen är beroende av territoriella strategier som upprättats på grundval av starka partnerskap som omfattar offentliga myndigheter och det organiserade civila samhället. Parlamentet välkomnar kommissionen uppmaning till partnerna att engagera sig och delta i en dialog. Parlamentet rekommenderar kommissionen att särskilt lägga sig vinn om att involvera partnerna när den främjar turistverksamhet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa
Förfarandenummer	2006/2129(INI)
Ansvarigt utskott	TRAN
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	REGI 15.6.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Stavros Arnaoutakis 11.7.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	2.5.2007
Antagande	26.6.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		40 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfonso Andria, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Jana Bobošíková, Bernadette Bourzai, Wolfgang Bulfon, Antonio De Blasio, Bairbre de Brún, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Gisela Kallenbach, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Jamila Madeira, Mario Mantovani, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, Lambert van Nistelrooij, Maria Petre, Markus Pieper, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Margie Sudre, Andrzej Jan Szejna, Kyriacos Triantaphyllides, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jan Březina, Brigitte Douay, Den Dover, Ovidiu Victor Ganţ, Zita Pleštinská, Toomas Savi, László Surján, Nikolaos Vakalis
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.10.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Paolo Costa, Luis de Grandes Pascual, Robert Evans, Emanuel Jardim Fernandes, Francesco Ferrari, Mathieu Grosch, Jaromír Kohlíček, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Sepp Kusstatscher, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Erik Meijer, Robert Navarro, Luís Queiró, Reinhard Rack, Luca Romagnoli, Gilles Savary, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Georgios Toussas, Yannick Vaugrenard, Roberts Zīle.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Aldis Kušķis, Ioan Mircea Paşcu, Leopold Józef Rutowicz.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Ovidiu Victor Ganţ. Bilyana Ilieva Raeva, Olle Schmidt.