BETÄNKANDE om nomineringen av Maarten B. Engwirda till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

8.11.2007 - (C6‑0306/2007 – 2007/0815(CNS))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Maarten B. Engwirda till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

(C6‑0306/2007 – 2007/0815(CNS))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av artikel 247.3 i EG-fördraget och artikel 160b.3 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6‑0306/2007),

–   med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 6 november 2007 höll en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten och bedömde den nominerades meriter mot bakgrund av de kriterier som anges i artikel 247.2 i EG-fördraget och artikel 160b.2 i Euratomfördraget,

–   med beaktande av artikel 101 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkande från budgetkontrollutskottet (A6‑0437/2007).

1.  Europaparlamentet tillstyrker förslaget till utnämning av Maarten B. Engwirda till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska gemenskapernas övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

MOTIVERING

Goda arbetsrelationer mellan Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet är viktigt för att Europeiska unionens finansiella kontrollsystem ska fungera väl. Trots detta spelar parlamentet en ganska liten roll i förfarandet för tillsättning av revisionsrättens ledamöter. Dessa utnämns av rådet efter förslag från medlemsstaterna. Parlamentet rådfrågas endast före utnämningen. Därför kan spänningar uppstå vid meningsskiljaktigheter mellan parlamentet och rådet. Parlamentet har försökt att minska risken för meningsskiljaktigheter genom att offentliggöra de allmänna riktlinjerna för sina ställningstaganden i två resolutioner (1992 och 1995) om förfarandet för samråd med Europaparlamentet vid utnämning av revisionsrättens ledamöter i revisionsrätten[1].

Som ett sätt att öka öppenheten redovisade parlamentet, i synnerhet i resolutionen från 1992, följande kriterier för sin bedömning av kandidater:

a)             Omfattande yrkeserfarenhet från arbete med offentliga finanser eller förvaltning eller granskning av förvaltning,

b)             Ansvarsfrihet för eventuell tidigare verksamhet som sökanden haft ansvar för.

c)             Oklanderlig tjänstgöring för den som har arbetat med förvaltning i offentlig eller privat sektor.

d)             Kandidater får inte inneha uppdrag som förtroendevald eller uppdrag i något politiskt parti från och med utnämningsdagen.

e)             Med tanke på den typ av arbete som ska utföras ska även kandidaternas ålder beaktas. Det förefaller t.ex. skäligt att ange att ledamöter inte bör vara över 65 år i slutet av första mandatperioden eller över 70 år i slutet av den andra. Det vore dessutom orimligt om kandidater genom utnämning till revisionsrätten skulle kunna kringgå åldersbegränsningar som tillämpas för motsvarande tjänst i hemlandet.

f)              Utöver att bedöma var och ens personliga meriter avser parlamentet arbeta för en vettig balans i revisionsrättens sammansättning som helhet. Så är t.ex. revisionsrättens nuvarande sammansättning någorlunda lyckad när det gäller ledamöternas ursprung, men bristen på kvinnliga ledamöter är oförsvarlig.

g)             Ledamöter av revisionsrätten bör inte sitta mer än två mandatperioder.

Nyligen gjorda erfarenheter visar att meningsskiljaktigheter inte alltid har kunnat lösas, trots de ovan nämnda resolutionerna. År 2004 antog budgetkontrollutskottet ett yttrande där utskottet avstyrkte utnämningen av två av de nya ledamöter av revisionsrätten som föreslagits i enlighet med anslutningsfördraget. En av kandidaterna drog tillbaka sin kandidatur, men den andra gjorde inte det. Trots att utskottets avstyrkande bekräftades av kammaren utnämnde rådet ändå kandidaten till ledamot av revisionsrätten.

Flera av de kandidater som föreslagits av medlemsstaterna i det pågående utnämningsförfarandet uppfyller inte alla parlamentets kriterier från 1992 års resolution. Dessutom undergräver medlemsstaternas liggande förslag parlamentets ambition att åstadkomma balans i revisionsrättens sammansättning och komma till rätta med kvinnounderskottet. Av revisionsrättens nuvarande ledamöter är 22 män och 5 kvinnor, men balansen skulle bli 23 män och 4 kvinnor om alla nominerade kandidater skulle komma att utnämnas.

Mot denna bakgrund anser föredraganden att det krävs effektivare instrument för att se till att parlamentet och i synnerhet budgetkontrollutskottet kan upprätta ett gott samarbete med alla revisionsrättens ledamöter från den dag de utnämns. Hon anser att de kriterier och förfaranden som fastställdes i resolutionerna från 1992 och 1995 snarast måste ses över och skärpas och meddelas rådet och de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för att föreslå kandidater samt allmänheten.

Slutligen rekommenderar föredraganden ett mycket närmare samarbete om nomineringsförfarandet mellan parlamentet och rådet (Ekofin). Parlamentet bör i god tid få information om de kandidater som varje medlemsstat föreslår. På sikt bör rådet och parlamentet komma överens om ett mer samordnat och effektivt nomineringsförfarande vilket är en viktig del av den brådskande organisatoriska reformeringen av revisionsrätten.

• [1]  Resolution A3-0345/92, EGT C 337, 21.12.1992, s.51, och resolution A4-0001/95, EGT C 43, 20.02.1995, s.75.

BILAGA 1: MERITFÖRTECKNING – Maarten B. Engwirda

Maarten B. Engwirda

p.m.

Utbildning

–    Gymnasieutbildning (gymnasium alpha), Westfries Lyceum, Hoorn (1961)

–    Magisterexamen i juridik (utan specialinriktning), Rijksuniversiteit Groningen (1967)

–    Doktorandstudier i internationella relationer i Haag (1968)

Nuvarande befattning

–    Ledamot av Europeiska revisionsrätten (sedan januari 1996). Doyen i revisionsgrupp III ”Externa åtgärder” (sedan mars 2006). Ordförande för styrgruppen för självbedömning och inbördes granskning (peer review).

Tidigare uppdrag

–    Styrelseledamot i Nederländernas högre revisionsorgan (1990–1995)

–    Suppleant i Nordatlantiska rådet och allmän föredragande i dess ekonomikommitté (1986–1989)

–    Språkrör för det politiska partiet D66 i olika frågor i andra kammaren: finanser (1977‑1989), statens utgifter (1977–1989), utrikeshandel (1977–1989), försvar (1982‑1989), utrikespolitik (1982–1986)

–    Medlem av undersökningskommittén RSV (1983–1984) och undersökningskommittén för pass (1988)

–    Ordförande i kommittén om statens utgifter i andra kammaren (1981–1989)

–    Gruppledare för D66 i andra kammaren (1982–1986)

–    Ledamot av D66 i andra kammaren (1977–1981), vice ordförande och kassör för D66 (1981–1982 och 1986–1989)

–    Rådgivare rörande den långsiktiga energipolitiken vid Internationella energiorganet i Paris (med inriktning på energibesparing) (1975–1977)

–    Rådgivare rörande energipolitiken vid utrikesministeriet (1973)

–    Ledamot av Europaparlamentet (1972–1973)

–    Ledamot av D66 i andra kammaren med ansvar för frågor som rörde utvecklingssamarbetet och Europapolitiken (1971–1972).

–    D66:s rådgivare i andra kammaren (1970–1971)

–    Rådgivare i styrelsen för finansiellt och ekonomiskt utvecklingssamarbete vid utrikesministeriet (1968–1970)

–    Medlem i studentföreningens styrelse i Groningen (1964–1965)

–    Nationell ordförande (numera hedersmedlem) för studentföreningens internationella förbindelser (1964)

Tidigare extra uppdrag

–    Medlem av förvaltningsrådet (”curatorium”) för revisionsrätternas bokföringsexperter och revisorer

Publikationer

–    Publikationer i olika dags- och veckotidningar på området för internationella relationer och ekonomiska och finansiella frågor.

BILAGA 2: Maarten B. Engwirdas sammanfattning AV sina ERFARENHETER SOM LEDAMOT AV REVISIONSRÄTTEN SAMT MÅL FÖR ETT FRAMTIDA MANDAT

Europeiska revisionsrättens utveckling: mina erfarenheter sedan januari 1996

Då jag i januari 1996 blev ledamot av Europeiska revisionsrätten fanns det mycket som gjorde mig förvånad mot bakgrund av mina erfarenheter från Nederländerna, både som ledamot av parlamentet och ordförande i budgetkontrollutskottet (1981–1989) samt som styrelseledamot i Nederländernas högre revisionsorgan (1990–1995):

­ Europeiska revisionsrätten hade en benägenhet att placera alla eller största delen av sina meddelanden till utomstående intressenter i den årliga rapporten i stället för att sprida ut dem över hela året i form av särskilda rapporter.

­ Språket i Europeiska revisionsrättens rapporter var svårt att förstå för oinsatta utomstående intressenter (ledamöter i budgetkontrollutskottet, medierna och de europeiska skattebetalarna) men även för specialister inom revisionsbranschen på grund av att det helt enkelt inte var tillräckligt klart och tydligt.

­ Genom åren har jag inte kunnat förstå varför revisionsförklaringen (DAS) i EU‑sammanhang fortfarande måste vara negativ, då jag redan i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var delaktig i en process i Nederländerna som gjorde det möjligt för revisionsrätten i Nederländerna att ändra sin revisionsförklaring från negativ till positiv.

Sedan dess har mycket förbättrats, vilket även jag har försökt bidra till:

­ Antalet särskilda rapporter från Europeiska revisionsrätten om resultatgranskningar (ekonomi, verkningsgrad, effektivitet) har ökat kraftigt.

­ Europeiska revisionsrätten har blivit mer medveten om vikten av att göra våra årliga och särskilda rapporter läsarvänligare samt uttrycka våra budskap mer klart och tydligt, bland annat tack vare resultaten från den arbetsgrupp för kommunikation som jag var ordförande för.

­ Revisionsförklaringen (DAS) innehåller nu mycket mer specificerad och ofta kvantifierad information om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, vilket gör det möjligt för kommissionen att vidta mer specifikt korrigerande åtgärder och ger den ansvarsbeviljande myndigheten (Europaparlamentet) möjlighet att bedöma effektiviteten hos åtgärderna.

Revisionsrättens handlingsplan och sakkunnigbedömning (peer review)

Under första halvåret av 2005 godkände kollegiet vid Europeiska revisionsrätten mitt förslag om att införa en trestegsmetod för att förbättra revisionsrättens verksamhet:

­ Ett representativt urval av alla revisionsrättens anställda (ledamöter, direktörer, enhetschefer, revisorer, tjänstemän som arbetar inom administrationen, översättare, kanslipersonal, sekreterare) gör en självutvärdering av revisionsrättens verksamhet i syfte att enas om revisionsrättens starka sidor, svagheter och områden som behöver förbättras.

­ En styrgrupp bestående av 8 ledamöter från revisionsrätten och generalsekreteraren med mig som ordförande samt en ledningsgrupp för projektet utarbetar ett förslag till handlingsplan där resultaten av självutvärderingen beaktas. För genomförandet av de nya åtgärderna har revisionsrätten tillsatt arbetsgrupper.

­ Kollegor från ansedda högre revisionsorgan gör en sakkunnigbedömning (peer review) av Europeiska revisionsrättens verksamhet.

Metodens första två steg har nu framgångsrikt avslutats och handlingsplanen håller som bäst på att förverkligas. För det tredje steget har revisionsmyndigheterna i Kanada, Norge, Portugal och Österrike gett sitt godkännande till att agera sakkunniga i vår sakkunnigbedömning.

Mina personliga mål för ett framtida mandat

Jag har meddelat regeringen i mitt land att jag endast vill ha ett halvt mandat till, dvs. 3 år i stället för ett fullt mandat på 6 år. Nederländernas regering har gått med på detta önskemål. Mina personliga mål för dessa tre kommande år är att

­ aktivt bidra till att de resultat som fastslagits av de olika arbetsgrupperna inom ramen för handlingsplanen tillämpas,

­ invänta resultaten från den kommande sakkunnigbedömningen (peer review) och stödja peer review-teamets eventuella rekommendation om hur Europeiska revisionsrättens verksamhet skulle kunna förbättras,

­ ge Europaparlamentets budgetkontrollutskott mitt fullast möjliga stöd för att etablera ett strategiskt partnerskap mellan utskottet och Europeiska revisionsrätten, samtidigt som var och ens oberoende respekteras.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Utnämning av en ledamot av revisionsrätten (Maarten B. Engwirda)
Referensnummer	N6-0018/2007 - C6-0306/2007 - 2007/0815(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	19.9.2007
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	CONT 27.9.2007
Föredragande        Utnämning	Inés Ayala Sender 11.9.2007
Antagande	6.11.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	16 4 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Herbert Bösch, Paulo Casaca, Szabolcs Fazakas, Christofer Fjellner, Ingeborg Gräßle, Dan Jørgensen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Jan Mulder, Francesco Musotto, Bill Newton Dunn, Bart Staes, Alexander Stubb, Paul van Buitenen, Kyösti Virrankoski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Chris Davies, Edit Herczog, Véronique Mathieu, Gabriele Stauner, Petya Stavreva
Ingivande	8.11.2007