BETÄNKANDE om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien

12.11.2007 - (11722/2007 – C6‑0244/2007 – 2007/0810(CNS)) - *

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Carlos Coelho

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien

(11722/2007 – C6‑0244/2007 – 2007/0810(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande utkastet till rådets beslut (11722/2007),

–   med beaktande av artikel 3.2 i anslutningsakten[1], i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0244/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0441/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut såsom ändrat av parlamentet.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som är föremål för samråd.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Rådets förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 4
(4) Den … 2007 konstaterade rådet att villkoren på vart och ett av de angivna områdena har uppfyllts av de berörda medlemsstaterna.	(4) Den … 2007 konstaterade rådet att villkoren på vart och ett av de angivna områdena har uppfyllts av de berörda medlemsstaterna. Varje berörd medlemsstat bör inom sex månader skriftligt underrätta rådet och Europaparlamentet om hur den beslutat följa upp rekommendationerna i de utvärderings- och uppföljningsrapporter som ännu ska utarbetas.

• [1]  EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.

MOTIVERING

BAKGRUND

Fem medlemsstater – Frankrike, Tyskland, Belgien, Luxemburg och Nederländerna – undertecknade Schengenavtalet den 14 juni 1985 och Schengenkonventionen den 19 juni 1990 (som trädde i kraft 1995). På mellanstatlig nivå kom länderna överens om att stegvis avskaffa alla kontroller vid de gemensamma gränserna och införa fri rörlighet inom detta territorium, som normalt kallas Schengenområdet.

Jämsides med att kontrollerna avskaffades vid de inre gränserna genomfördes ett antal kompenserande åtgärder. Hit hör införandet av effektiva kontroller vid de yttre gränserna, stärkt samarbete mellan de administrativa myndigheterna, tullen, polisen och rättsväsendet, en gemensam viseringspolitik och inrättandet av Schengens informationssystem (SIS).

Schengenregelverket (avtalet/konventionen/genomförandebestämmelserna och relaterade avtal) integrerades i Europeiska unionens institutionella och rättsliga ram genom Amsterdamfördraget 1999.

Utöver de fem ursprungliga medlemsstaterna deltar alla de 15 gamla medlemsstaterna: Italien gick med 1990, Spanien och Portugal 1991, Grekland 1992, Österrike 1995 samt Finland, Sverige och Danmark (med särskilda föreskrifter) 1996. Irland och Förenade kungariket deltar endast delvis, eftersom de har bevarat sina gränskontroller. Två tredjeländer, Island och Norge, anslöt sig också 1996, men deras roll i beslutsfattandet är begränsad.

De tio nya medlemsstaterna (Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Litauen, Slovenien, Slovakien och Cypern) antog Schengenregelverket då de anslöt sig till EU 2004. För närvarande står vi inför den största utvidgningen någonsin i Schengenområdets historia i och med att nio av dem (utom Cypern) har uppgett sig vara beredda att inleda utvärderingsförfarandet.

SCHENGENUTVÄRDERING

Enligt artikel 3.2 i anslutningsakten förutsätter ett rådsbeslut om avskaffande av kontrollerna vid medlemsstaternas inre gränser att det genomförs utvärderingsförfaranden som bekräftar att de nya medlemsstaterna uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar i regelverket.

Utvärderingarna av dessa nya medlemsstater inleddes 2006 på begäran av varje enskild medlemsstat (viljeförklaring). De genomfördes för varje ny medlemsstat under överinsyn av arbetsgruppen för Schengenutvärdering.

Utvärderingsförfarandet inleddes med att man översände ett frågeformulär till medlemsstaterna avseende alla delar av Schengenregelverket (gränser, utfärdande av viseringar, dataskydd och polissamarbete), uppföljt av utvärderingsbesök. Expertgrupper som sändes till gränserna, konsulaten, SIS etc. utarbetade uttömmande rapporter med faktabeskrivningar, bedömningar och rekommendationer som kan kräva ytterligare åtgärder och uppföljningsbesök. I den slutliga rapporten bör det fastställas om den berörda nya medlemsstaten uppfyller alla villkor för tillämpningen i praxis av Schengenregelverket, efter att ha genomgått hela utvärderingsförfarandet.

SLUTSATSER OM VARJE NY MEDLEMSSTAT

1. Tjeckien

Viljeförklaring den 1 januari 2006. De framtida yttre gränserna kommer att bestå enbart av flygplatser. Flygplatsen i Prag uppfyller fullständigt Schengenkraven, medan det krävdes ett nytt besök på flygplatsen i Brno. Brister fastställdes: personalbrist, systemet för riskanalys och gränsförvaltningen.

Vid konsulaten kunde man notera ett positivt informationsutbyte och ett välfungerande elektroniskt system för dataöverföring. Brister fastställdes i samband med förfarandet för beslut om viseringar, medvetenheten om risken för olaglig invandring, säkerhetsläget i lokalerna, förvaring av viseringsmärken etc.

Inga problem fastställdes med dataskyddet. Positiv utvärdering av polissamarbetet, men det behövs en enda kontaktpunkt för övervakning och förföljning över gränserna.

Uppföljningsbesöken den 2–5 juli 2007 gav vid handen att myndigheterna hade lyckats åtgärda alla kvarstående frågor som lyfts fram.

SIS-utvärderingen gjordes i september 2007. Även om vissa mindre frågor kräver ytterligare uppmärksamhet uppskattade och betraktade man insatserna för genomförandet av SIS och Sirene som vällyckade.

2. Estland

Viljeförklaring den 1 maj 2006. Positiv gränsförvaltning med en rationaliserad och fungerande organisation samt kompetent (men otillräcklig) personal. Välfungerande underrättelse- och riskanalyssystem.

Landgränserna: nytt besök krävdes vid gränsövergången på järnvägen i Narva som inte uppfyllde alla Schengenkrav. Havsgränser: kustpatrulleringsutrustningen (fartyg, helikoptrar) delvis omodern. Luftgränser: det krävdes ett nytt besök på flygplatsen i Tallinn för att utvärdera den pågående ombyggnadsplanen.

Positiv utvärdering av utfärdandet av viseringar, men särskild uppmärksamhet bör dock fästas vid säkerheten (lokaler, viseringsmärken), en alltför lång beslutsprocess i samband med viseringar och medvetenheten om risken för olaglig invandring.

Inga problem i polissamarbetet, men det krävs ett underrättelse‑ och övervakningskoncept som bygger på att flera organ deltar, vilket även gäller en online-databas för utbyte av information.

Dataskyddet: generellt tillfredsställande, men viktig del saknades, nämligen en oberoende myndighet för övervakning av SIS.

Nytt besök vid gränserna den 13–20 maj 2007. Flygplatsen i Tallinn: myndigheterna hade lyckats ta hänsyn till de flesta rekommendationer, men det pågående omstruktureringsarbetet försvårade en fullständig utvärdering. Den tillfälliga lösningen i den befintliga terminalen var dock förenlig med Schengenkraven. Övriga brister hade rättats till. Frågan om behovet av att öka antalet anställda måste ännu behandlas, och kommer att övervakas av arbetsgruppen för Schengenutvärdering.

Dataskyddet: vid ett nytt besök den 18–24 mars 2007 bekräftades det att man åtgärdat bristerna och gjort de förändringar som var nödvändiga.

SIS-utvärderingen i september 2007 gav vid handen att systemet har genomförts på lämpligt sätt, att det är användarvänligt, effektivt och ger goda resultat samt har en välfungerande infrastruktur och acceptabla svarstider. Vissa rekommendationer gjordes för att Sirenekontorets kapacitet skulle förbättras.

3. Ungern

Viljeförklaring den 1 januari 2006. Detta land står inför en verklig utmaning, eftersom det kommer att ansvara för omkring 15 procent av Schengenområdets framtida gränser i Central‑ och Östeuropa.

Positiv gränsförvaltning med en rationaliserad och fungerande organisation samt kompetent personal. Luftgränserna: klar organisation och vissa aspekter kan betraktas som bästa praxis. Ett problem identifierades, nämligen nuvarande praxis att låta kroatiska medborgare resa in i Ungern med identitetskort vid de internationella gränsövergångarna.

Positiv utvärdering av polissamarbetet: den gemensamma kontaktpunkten Hegyeshalom‑Nickelsdorf kan betraktas som bästa praxis när det gäller att främja och uppmuntra internationellt informationsutbyte.

Ytterligare besök var inte nödvändiga. Brister noterades och rekommendationer gjordes om utfärdande av viseringar: säkerhetsrisker (lokaler, kontroll av sökande, förfaranden för godkännande etc.), det låga antalet intervjuer jämfört med antalet sökande och de få avslagen. Den nationella lagstiftningen behöver anpassas med hänsyn till de förfarandemässiga skyddsåtgärder som omfattar EU-medlemmar. Tillfredsställande uppföljning.

Allvarliga problem som upptäcktes vid SIS-utvärderingen ledde till att ett nytt besök krävdes den 17–19 oktober 2007. Efter besöket kunde man bekräfta att systemet fungerar effektivt i hela landet och att slutanvändarna av SIS förberetts och utbildats väl.

4. Lettland

Viljeförklaring den 1 maj 2006. Positiv gränsförvaltning med en rationaliserad och fungerande organisation, komptent personal och uppdaterad utrustning, välstrukturerad organisation för underrättelser och utredningar, välfungerande samarbete.

Infrastrukturen, förfarandena och utrustningen vid gränsövergången på järnvägen i Zilupe måste förbättras. Havsgränserna: kustbevakningsutrustningen och systemen är gammalmodiga; problem med samordningen av kontrollerna och en viss brist på yrkeskunskap. Luftgränser: bra gränsförvaltning och organisation på flygplatsen i Riga, men fysiskt sett uppfyllde infrastrukturen (separata passagerarströmmar) inte Schengenkraven, och det krävdes ett nytt besök.

Brister vid utfärdandet av viseringar: korrekt bedömning av enskilda ansökningar, medvetenhet om risken för olaglig invandring och visummissbruk samt begränsade möjligheter för IT-systemen i fråga om utbyte av information och allmänna säkerhetsaspekter (lokaler, förvaring av viseringsmärken).

Kraven på dataskydd medför att dataskyddsmyndigheternas oberoende bör stärkas. Välstrukturerad samordningsmekanism och en enda kontaktpunkt för internationellt polissamarbete garanterar effektivitet. Det är nödvändigt att finna en teknisk lösning för telekommunikationssystemet (som inte är kompatibelt med de system som används i Litauen och Estland).

Nytt besök den 1–10 september 2007 då man konstaterade att myndigheterna hade klarat av att åtgärda alla kvarstående frågor som lyfts fram, särskilt utvidgningen av ankomstområdet för icke‑Schengenflyg, som slutfördes i oktober 2007.

SIS-utvärderingen visade att systemet fungerar effektivt med en bra infrastruktur och goda resultat. Vissa rekommendationer gjordes för att Sirenekontorets kapacitet skulle förbättras.

5. Litauen

Viljeförklaring den 1 maj 2006. Positiv gränsförvaltning med en rationaliserad och fungerande organisation.

Havsgränser: havsgränserna utgör en utmaning när det gäller att följa Schengenkraven, särskilt i fråga om ledningsaspekter, yrkeskunskap samt kustbevakningens och kustpatrullfartygens utrustning (som för det mesta är omodern). Landgränser: infrastrukturen vid gränsövergången på vägen i Panemuné var inte förenlig med Schengenkraven. Det pågående omstruktureringsarbetet, förfarandena och antalet anställda bör ses över. Luftgränser: infrastrukturen på flygplatserna i Vilnius och Palanga stämde inte överens med Schengenkraven (pågående ombyggnadsarbeten).

Dataskydd: dataskyddsmyndighetens oberoende bör stärkas. Brister: förfarandet för beslut om viseringar, bedömning av enskilda visumansökningar, medvetenhet om risken för olaglig invandring och andra typer av visummissbruk. Inga problem med polissamarbetet.

Nya besök vid landgränserna den 13–20 maj 2007 och luftgränserna den 1‑10 september 2007: myndigheterna hade klarat av att åtgärda de flesta brister.

SIS konstaterades fungera effektivt med goda resultat, mycket korta svarstider och användare som verkade väl förberedda och välutbildade. De rekommendationer som gjordes har redan genomförts.

6. Malta

Viljeförklaring den 1 maj 2006, utom för flygplatser och kusthamnar (först under det första kvartalet 2007). Konsulatet i Moskva stämde inte överens med Schengenregelverket (säkerhet, personal, material, lokaler, förfaranden etc.). Översyn av vissa förfaranden och den nationella lagstiftningen för att ta hänsyn till förfarandemässiga skyddsåtgärder som omfattar EU-medlemmar.

Dataskydd: ansågs i många avseenden höra till bästa praxis. Polissamarbete: förberedelserna inför en fullständig tillämpning av Schengenregelverket bör påskyndas och en handlingsplan bör också utarbetas.

Gränserna: behov av en integrerad gränssäkerhetsstrategi och optimering av flottan (kontroll av havsgränser/övervakningsutrustning). Översyn av förfarandena för ombordkontroller av fordon. Infrastrukturen vid kontrollpunkterna i den internationella kustterminalen i Valletta och den internationella flygplatsen på Malta kräver ett nytt besök. Dessutom krävs bättre kontrollförfaranden.

Polissamarbete: nya besök den 28–30 maj 2007, visering den 27–31 augusti 2007 och gränserna den 1–10 september 2007. På alla dessa områden hade Malta klarat av att åtgärda alla kvarstående frågor som lyfts fram, och nästan alla brister har rättats till. Konsulatet i Moskva kommer att flytta till nya lokaler i början på december 2007.

Insatserna för att genomföra SIS och Sirene uppskattades och ansågs vara korrekta. Man håller på att följa upp rekommendationerna om små förbättringar.

7. Polen

Viljeförklaring den 1 januari 2006. Positiv gränsförvaltning med en rationaliserad och fungerande organisation, komptent personal och uppdaterad utrustning. Vissa brister kunde dock fastställas. Några gränsövergångar är under ombyggnad; konceptet för infrastruktur‑ och gränsförvaltning vid gränsövergångarna på vägen i Terespol och Medyka uppfyller inte Schengenkraven. Efterlevnaden av internationella skyldigheter (flyktingar, datasystemens säkerhet) måste garanteras. Luftgränser: flygplatserna i Warszawa, Gdansk och Krakow var fortfarande under ombyggnad och uppfyllde ännu inte kraven.

Utfärdande av viseringar: det var positivt med den mängd information som tillhandahölls och kvaliteten på den. Det samma gäller säkerheten samt utbildningen och fortbildningen av personalen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid förfarandet för beslut om viseringar, inlämnandet av ansökningar, medvetenheten om risken för olaglig invandring och praxis för gränskontroller på tredjelands territorium.

Dataskydd: positivt, men med reservation för att dataskyddsmyndighetens befogenheter under inga omständigheter begränsas med avseende på SIS. Tillfredsställande polissamarbete, men med följande rekommendationer: påskyndade förfaranden för ratificering av bilaterala avtal och ingåendet av bilaterala avtal om förföljande över gränserna. Gränsbevakningspersonalen bör ha direkt (online) tillgång till relevanta databaser hos polisen.

Nya besök vid landgränserna den 13–20 maj 2007 och luftgränserna den 1‑10 september 2007. Myndigheterna kunde åtgärda de flesta brister, och vad avser konstruktionsarbetena på flygplatserna var den befintliga infrastrukturen i linje med Schengennormerna. De gemensamma gränskontrollerna (landgränserna) från Vitryssland och Ukraina till polskt territorium omplacerades.

Insatserna för att genomföra SIS och Sirene uppskattades och ansågs vara korrekta. Imponerande strukturer, insats av teknik och sakkunskap bland personalen. Ett fåtal förbättringar rekommenderades, och dessa har nu gjorts.

8. Slovenien

Viljeförklaring den 1 januari 2006. Gränser: positiv bedömning, men den operativa effektiviteten blir lidande av att det saknas personalresurser och teknisk utrustning. Översyn av praxis att låta kroatiska medborgare resa in i landet med identitetskort. Infrastrukturen i hamnen i Koper bör förbättras. Luftgränser: det krävs ett nytt besök på flygplatsen i Ljubljana, där den befintliga infrastrukturen (under ombyggnad) inte uppfyllde Schengenkraven (separata passagerarströmmar). Ytterligare personalresurser krävs.

Inga betydande brister i utfärdandet av viseringar. Det låga antalet grundliga intervjuer jämfört med antalet ansökningar bör ges särskild uppmärksamhet. Den nationella lagstiftningen bör också ta hänsyn till förfarandemässiga skyddsåtgärder som omfattar EU‑medlemmar.

Lagstiftningen om dataskydd och genomförandet av den är positiv, men det behövs ytterligare personalresurser för att man ska kunna göra de inspektioner som krävs. Bra polissamarbete på lokal, regional och central nivå. De slovenska myndigheterna borde emellertid se till att den centrala myndigheten tillhandahåller kompletta tjänster varje dag dygnet runt och har tillräckligt med professionell personal.

Nya besök vid luftgränserna den 2–5 juli 2007. Myndigheterna hade klarat av att åtgärda alla kvarstående frågor som lyfts fram, nämligen renoveringen av passagerarterminalen och den fysiska separationen av passagerarflödena samt tillräckligt med personal.

De olika organisationer som deltar i att använda SIS var väl förberedda och slutanvändarna hade fått ändamålsenlig utbildning. Användningen av mobila lösningar och kvaliteten på dem ansågs vara avsevärd. Några rekommendationer gjordes.

9. Slovakien

Viljeförklaring den 1 januari 2006. Det är en stor utmaning att få kontrollen av Slovakiens landgränser mot Ukraina att motsvara EU:s normer. Problem med gränsförvaltningen och gränsbevakningen, som inte har organiserats och genomförts enligt kodexen om Schengengränserna. Ytterligare besök krävs till gränsövergången på vägen i Vysne Nemecke, där infrastrukturen, förfarandena och utrustningen inte uppfyller något av Schengenkraven. Luftgränser: nytt besök krävs på flygplatsen i Bratislava, där infrastrukturen inte helt motsvarar Schengenkraven. Bättre språkkunskaper, statistik, ledarskap och gränskontroller.

Utfärdande av viseringar: Positiv förvaltning, information och personalutbildning. Säkerhetsfrågor kräver uppmärksamhet (lokaler, förvaring av viseringsmärken), liksom nuvarande praxis att acceptera ansökningar om gruppvisum och bedöma enskilda ansökningar. Den nationella lagstiftningen bör ta hänsyn till förfarandemässiga skyddsåtgärder som omfattar EU-medlemmar. Problem med alltför stort antal visum som utfärdats vid gränsen.

Dataskydd: det krävs ett nytt besök, eftersom införandet av de nödvändiga kraven försvåras på grund av brist på personal och den budget som behövs för SIS. Samtidigt bör ett oberoende funktionssätt främjas. Polissamarbetet: genomförandet av de konkreta åtgärderna i den nationella handlingsplanen befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium.

Dataskydd: nya besök den 18–24 mars 2007 och besök vid landgränserna den 17‑22 juni 2007. Myndigheterna hade gjort betydande ansträngningar och klarat av att åtgärda de flesta brister som lyfts fram. Bättre infrastruktur, teknisk utrustning, gränskontroller, yrkeskunskap och kunskaper i främmande språk för personalen på flygplatsen i Bratislava. Alla brister i dataskyddet hade åtgärdats.

IT-infrastrukturen ansågs vara välplanerad och mycket utvecklad, datacentren väl utrustade och förvaltade. Slutanvändarna var väl utbildade och förberedda. Rekommendationer om små aspekter som ska genomföras.

FÖREDRAGANDENS SLUTSATSER

Med beaktande av resultaten av utvärderingarna och de nödvändiga uppföljningsbesöken som expertgrupperna gjort inser föredraganden att även om vissa frågor fortfarande är olösta och kräver uppföljning någon gång i framtiden, utgör de inte något hinder för medlemsstaternas fullvärdiga Schengenmedlemskap.

Mot bakgrund av experternas slutsatser (som visar på tillfredsställande resultat) har alla de nio nya medlemsstaterna visat att de är tillräckligt väl förberedda för att tillämpa samtliga bestämmelser i Schengenregelverket på ett tillfredsställande sätt. Därför vill föredraganden stödja beslutet om att öppna gränserna för dessa medlemsstater.

Europaparlamentet förväntar sig icke desto mindre att de berörda medlemsstaterna ska underrätta rådet och parlamentet skriftligt under loppet av nästa halvår om hur de ämnar följa rekommendationerna och genomföra de nödvändiga ändringar som fortfarande pågår.

Föredraganden skulle vilja betona att avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna förutsätter ett ömsesidigt förtroende för att kontrollerna vid de yttre gränserna är effektiva. I själva verket är säkerheten inom Schengenområdet beroende av att varje medlemsstat strikt och effektivt kontrollerar sina yttre gränser, och även av hur väl och snabbt informationsutbytet sker via SIS. Om någon av dessa delar är svag eller inte fungerar korrekt äventyras unionens säkerhet och Schengenområdets effektivitet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien
Referensnummer	11722/2007 – C6-0244/2007 – 2007/0810(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	25.7.2007
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 3.9.2007
Föredragande   Utnämning	Carlos Coelho 10.9.2007
Behandling i utskott	12.9.2007	3.10.2007			5.11.2007	12.11.2007
Antagande	12.11.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		31 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Carlos Coelho, Esther De Lange, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Roselyne Lefrançois, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Martine Roure, Inger Segelström, Søren Bo Søndergaard, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Adamos Adamou, Marco Cappato, Koenraad Dillen, Maria da Assunção Esteves, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in ‘t Veld, Carlos José Iturgaiz Angulo, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Eva-Britt Svensson
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Fernando Fernández Martín