BETÄNKANDE om handel och ekonomiska förbindelser med Sydkorea
23.11.2007 - (2007/2186(INI))
Utskottet för internationell handel
Föredragande: David Martin
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om handel och ekonomiska förbindelser med Sydkorea
Europaparlamentet antar följande resolution,
– med beaktande av ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan[1],
– med beaktande av undersökningen ”Economic Impact of a Potential Free Trade Agreement (FTA) Between the European Union and South Korea” [ekonomisk inverkan av ett potentiellt frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea], som genomförts av analysföretaget Copenhagen Economics och professor J. F. Francois,
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),
– med beaktande av sina resolutioner av den 13 oktober 2005, ”Framtidsutsikter för handelsförbindelserna mellan EU och Kina”[2], och av den 28 september 2006, ”EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien”[3],
– med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik,
– med beaktande av OECD:s sysselsättningsstatistik för 2007,
– med beaktande av förklaringen om förbättrade förbindelser mellan Syd‑ och Nordkorea, fred och välstånd, som antogs den 4 oktober 2007,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A6‑0463/2007), och av följande skäl:
A. Det regelbaserade multilaterala handelssystem som införts av Världshandelsorganisationen (WTO) är fortfarande det lämpligaste ramverket för att reglera och främja rättvis handel genom att utarbeta lämpliga regler och se till att de följs.
B. EU bör fortsätta att prioritera uppnåendet av ett välavvägt resultat i utvecklingsagendan från Doha, vilket skulle hjälpa utvecklingsländerna att spela en fullvärdig roll i det internationella handelssystemet.
C. Bilaterala och interregionala handelsavtal kan inte desto mindre komplettera WTO:s regler genom att omfatta områden såsom sociala och miljömässiga normer, där det i dagsläget är svårt att hitta multilaterala avtal.
D. Avtalet med Sydkorea kan även beröra frågor om investeringar och handel med tjänster men på ett sådant sätt att marknadsöppnandet inte äventyrar vare sig EU:s eller Sydkoreas regler om skydd av offentliga tjänster och kulturell mångfald. Man måste också se till att offentliga tjänster i EU:s partnerländer till sådana avtal inte undermineras eller att det politiska handlingsutrymme som krävs för att unilateralt bedriva en hållbar socialpolitik, ekonomisk politik och miljöpolitik i EU och Sydkorea begränsas.
E. Sydkorea är en av världens ledande ekonomier med en inkomst per capita som ligger i nivå med inkomsten per capita i en genomsnittlig EU‑medlemsstat.
F. Fattigdomen är ett olöst och växande problem i Sydkorea, som enligt OECD:s statistik hör till de tre OECD‑länderna med både störst inkomstklyftor och störst ökning av inkomstklyftorna. Landet använder mindre än 5 procent av skatteintäkterna till social trygghet mot ett genomsnitt på 43 procent i OECD, vilket innebär att landet ligger på sista plats bland OECD‑länderna.
G. Sydkorea är EU:s fjärde största handelspartner utanför Europa och EU var den största utländska investeraren i Sydkorea under 2006.
H. Sydkorea har undertecknat frihandelsavtal med Förenta staterna och ett antal andra ledande handelspartner och håller på att förhandla om ytterligare avtal.
I. Marknadstillträdet hämmas alltmer av olika typer av icke‑tariffära handelshinder, bland annat ett underlåtande att anta internationella normer och standarder, något som delvis är upphovet till EU:s strukturella underskott i de bilaterala handelsförbindelserna.
J. Undersökningar visar att ett avtal mellan EU och Sydkorea skulle kunna leda till betydande ekonomiska vinster för båda parterna, men att Sydkorea i samtliga scenarier som övervägts skulle få två tredjedelar av fördelarna.
Allmänna frågor
1. Europaparlamentet anser att ett framgångsrikt resultat av utvecklingsagendan från Doha har högsta prioritet inom EU:s handelspolitik och skulle anse det bekymmersamt om bilaterala förhandlingar med Sydkorea eller andra partner skulle avleda uppmärksamheten från uppnåendet av detta mål.
2. Europaparlamentet anser att bilaterala förhandlingar med viktiga handelspartner eller regioner på ett användbart sätt kan komplettera de multilaterala reglerna, förutsatt att de leder till ambitiösa och högkvalitativa avtal som går långt utöver tullsänkningar.
3. Europaparlamentet anser att den sydkoreanska ekonomins storlek och snabba tillväxt gör landet till en lämplig kandidat för ett sådant avtal, men uppmärksammar de betydande problem – inklusive avsevärda icke‑tariffära hinder – som måste tas upp för att kunna uppnå ett tillfredsställande avtal.
4. Europaparlamentet anser att ett avtal bara avser tullsänkningar skulle leda till enbart kortsiktiga vinster och kräver därför att icke‑tariffära handelshinder tas bort och att tjänstesektorn öppnas i Sydkorea.
5. Europaparlamentet anser att ett eventuellt frihandelsavtal med Sydkorea måste ta hänsyn till de fyra s.k. Singapore‑frågorna (utlandsinvesteringar, konkurrens, insyn i den offentliga upphandlingen och underlättande av handeln).
6. Europaparlamentet menar att det är mycket viktigare att avtalets innehåll är förmånligt för båda parter än att man håller en snäv tidsram och skulle därför anse det bekymmersamt om konstlade tidsfrister skulle leda till ett avtal som inte var omfattande, ambitiöst och välavvägt.
Hållbar utveckling
7. Europaparlamentet anser att tarifferna för miljövänliga produkter bör sänkas snabbare och kraftigare än de för andra varor. Parlamentet uppmanar kommissionen och de sydkoreanska förhandlarna att tydligt definiera sådana produkter och rekommenderar med bestämdhet att man tar vederbörlig hänsyn till de miljömässiga produktionsvillkoren för dessa produkter.
8. Europaparlamentet beklagar att det inte genomförts någon bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling på ett tidigare stadium, med tanke på tidsplanen för förhandlingarna. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att resultaten av en sådan konsekvensbedömning offentliggörs i god tid innan ett avtal undertecknas och att tillräckligt med tid avsätts för ett omfattande offentligt samråd, så att slutsatserna från bedömningen kan beaktas vid förhandlingarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samråda med parlamentet, rådet och det civila samhället om konsekvensbedömningen tyder på att det krävs mildrande åtgärder samt att ta med detta i beräkningen när det slutliga frihandelsavtalet förhandlas fram.
9. Europaparlamentet anser att kommissionens ambitionsnivå med avseende på ökat marknadstillträde bör balanseras av en lika ambitiös strategi för hållbar utveckling. Parlamentet insisterar också på att det inte får finnas undantag från regeln att efterlevnad av miljöskyddsnormer är en förutsättning för tillträde till EU:s inre marknad.
10. Europaparlamentet välkomnar att man efter påtryckningar från den amerikanska kongressen har infört starkare sociala och miljörelaterade klausuler i det nyligen slutna frihandelsavtalet mellan Förenta staterna och Sydkorea.
11. Europaparlamentet anser att EU:s förhandlare måste se detta som en plattform från vilken ytterligare framsteg kan göras, särskilt när det gäller ratificering och genomdrivande av grundläggande ILO-normer, Sydkoreas deltagande i ett program för bekämpning av klimatförändringar för perioden efter 2012 och erkännande av EU:s befintliga normer och lagstiftning på miljöområdet.
12. Europaparlamentet kräver att alla eventuella handelsavtal med Sydkorea ska innehålla bindande klausuler om sociala frågor och miljö.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att under de bilaterala förhandlingarna med Sydkorea stödja och främja OECD:s riktlinjer för företagens sociala ansvar, både för sydkoreanska företag som bedriver verksamhet i Europa och europeiska företag som är etablerade i Sydkorea.
14. Europaparlamentet anser att ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling är en väsentlig del av alla avtal men påminner om att det slutliga målet är tillämpning av avtalade standarder. Parlamentet anser att detta förutsätter att kapitlet blir föremål för den normala tvistlösningsmekanismen.
15. Europaparlamentet anser att ett forum för handel och hållbar utveckling, sammansatt av företrädare för arbetstagar‑ och arbetsgivarorganisationer och för ideella organisationer skulle kunna spela en värdefull roll för att se till att en större öppning av marknaden följs av bättre miljömässiga och sociala standarder.
16. Europaparlamentet föreslår att det inrättas en mekanism som innebär att erkända arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i EU och Sydkorea får möjlighet att göra framställningar om åtgärder, vilka ska behandlas inom en viss tidsperiod och kan resultera i bestämmelser om fortlöpande uppföljning och översyn. Detta i syfte att fortsätta att trycka på för att förhindra kränkningar av arbetstagarnas rättigheter.
Sektorsspecifika frågor
17. Europaparlamentet efterfrågar ett avtal med Sydkorea som omfattar handel med varor och tjänster, gör vetenskapligt och tekniskt samarbete och immaterialrätt till ett huvudinslag i bilaterala avtal, främjar energieffektivitetssamarbete och motverkar klimatförändringar samt inbegriper bestämmelser om yttre aspekter på energipolitik, kärnenergi och förnybara energikällor samt Galileoprogrammet.
18. Europaparlamentet anser att Sydkoreas avvikelse från internationella normer och märkningskrav utgör betydande icke‑tariffära hinder som orsakar särskilda problem för bil‑, läkemedels‑, kosmetika‑ och elektronikindustrin. Parlamentet uppmanar Sydkoreas regering att ge tillfredsställande förklaringar till sådana avvikelser eller att under förhandlingarna om frihandelsavtalet åta sig att åtgärda dem.
19. Europaparlamentet stöder kommissionens strävan att hjälpa företag i EU som exporterar läkemedel och medicinsk utrustning genom att skapa större insyn i Sydkoreas hälso- och sjukvårdssystem, men insisterar på att avtalet inte får skapa rättsliga eller praktiska hinder för sydkoreanska företag som utnyttjar flexibilitetsbestämmelserna i punkterna 4 och 5 i förklaringen om TRIPs‑avtalet och folkhälsan, som antogs i Doha den 14 november 2001, för att öka tillgången till läkemedel i utvecklingsländerna.
20. Europaparlamentet betonar att man införliva en överenskommelse om ömsesidigt erkännande i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea för att i större utsträckning eliminera handelshinder som orsakas av onödiga dubbla förfaranden från Sydkoreas sida som medför hinder för EU‑företag i olika branscher som vill sälja sina produkter till Sydkorea.
21. Europaparlamentet beklagar att Sydkoreas underlåtenhet att följa internationella normer leder till att djur utsätts för onödiga dubbla försök. Parlamentet anser att man i avtalet bör försöka få till stånd att vetenskapligt erkända alternativ till djurförsök som en part har godkänt betraktas vara acceptabla för den andra parten.
22. Europaparlamentet är oroat för att frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea kan få allvarliga negativa konsekvenser för den europeiska bilindustrin och kräver därför att kommissionen överväger en strategi med utfasning av EU:s importtullar med skyddsåtgärder. Parlamentet rekommenderar att denna utfasning kopplas samman med undanröjandet av stora icke‑tariffära handelshinder från sydkoreansk sida.
23. När det gäller bilindustrin noterar Europaparlamentet att Sydkorea har undertecknat och ratificerat överenskommelsen från FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) om fastställande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon och sålunda har åtagit sig att genomföra standardbestämmelserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att insistera på att dessa snabbt genomförs samt att insistera på att EU fordon som uppfyller FN/ECE normerna får importeras till Sydkorea utan testning eller typgodkännande. Vidare ställer sig parlamentet negativt till bestämmelser som gör att sydkoreanska fordon undantas från utsläppsnormerna.
24. Europaparlamentet anser att man mot bakgrund av EU:s dåliga erfarenheter av den sydkoreanska varvsindustrin bör ägna särskild uppmärksamhet åt denna sektor under förhandlingarna.
25. Europaparlamentet anser att kommissionen under förhandlingarna också bör ta hänsyn till de farhågor som finns i jordbrukssektorn i både Sydkorea och EU, i synnerhet när det gäller de möjliga negativa konsekvenserna av frihandelsavtalet för de berörda känsliga produkterna.
26. Europaparlamentet betraktar de mycket höga tariffer och orimliga märkningskrav som industrin för destillerade spritdrycker står inför som en prioriterad fråga i förhandlingarna. Parlamentet begär att det omedelbart vidtas åtgärder för att bekämpa de icke‑tariffära handelshinder som påverkar frukt och grönsaker och de överdrivet höga tariffer som tillämpas på konserverad frukt. Det är oerhört viktigt att man uppnår ett tillfredsställande resultat i fråga om ursprungsbeteckningar.
27. Europaparlamentet är bekymrat över utländska företags svårigheter att få tillgång till den sydkoreanska marknaden bank- och försäkringstjänster och juridisk rådgivning.
28. Europaparlamentet fäster stor vikt vid ett starkt skydd av immateriella rättigheter, bland annat genom lämpliga straff för förfalskning och piratkopiering. Parlamentet anser att särskilda mekanismer för snabb och effektiv tvistlösning i fråga om befintliga WTO‑regler bör inbegripas, så att dessa och andra orättvisa konkurrensförfaranden inom handeln kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt. De pågående förhandlingarna med Sydkorea om skydd för immateriella rättigheter får inte underminera legitima politiska mål som tillgång till läkemedel genom att vara mer omfattande än skyldigheterna i TRIPs‑avtalet, utan i stället uppmuntra användningen av flexibilitetsklausulerna i det avtalet.
29. Europaparlamentet uppmanar Sydkorea att införa rättigheter till offentligt framförande för producenter av ljudinspelningar i linje med Romkonventionen, WIPO:s fördrag om framföranden och fonogram från 1996 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter[4].
30. Europaparlamentet uppmanar Sydkorea att till fullo efterleva WIPO:s Internetfördrag, bland annat vad gäller fullt rättsligt stöd för de tekniska skyddsåtgärder som copyrightägare vidtar (inklusive förbud mot kringgående), exklusiva rättigheter till alla former av spridning på Internet för producenter av ljudinspelningar, upprättande av ett effektivt förfarande för påtalande och avlägsnande, erkännande av skydd för tillfälliga kopior och inskränkningar av undantaget för privatkopiering av digitalt innehåll.
31. Europaparlamentet uppmanar Sydkorea att förstärka kampen mot Internetpirater genom att öka incitamenten för nätverksleverantörer att samarbeta för att bekämpa piratkopiering, uppmuntra centret för copyrightskydd att konsekvent bekämpa nätpiratkopiering av verk med utländska rättighetsinnehavare och göra dem som har att göra med olagliga webbplatser, servrar, lagringstjänster och fildelningstjänster till föremål för utredning och åtal.
32. Europaparlamentet betonar att ett eventuellt frihandelsavtal med Sydkorea ska omfatta följande punkter:
• förbättring och förenkling av gemenskapens ursprungsregler,
• ökad harmonisering av redan befintliga internationella normer och standarder i stället för nya normer,
• strängare upplysningskrav och främjande av bästa regleringspraxis,
• insyn i statliga stödmekanismer och undanröjande av befintliga icke‑tariffära handelshinder,
• efterlevnad av internationella tekniska bestämmelser och märkningskrav samt stopp för Koreas användning av icke-tariffära handelshinder, särskilt inom bil-, läkemedels-, kosmetika- och elektronikindustrin.
Nordkorea och Kaesong
33. Europaparlamentet anser att inbegripandet av varor från industrianläggningen i Kaesong (KIC) medför allvarliga rättsliga och tekniska problem och anser att detta i grunden skulle vara oacceptabelt så länge Nordkorea inte respekterar grundläggande mänskliga rättighetsstandarder och rättsstatsprinciper.
34. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen på allvar undersöker i vilken utsträckning handelsförbindelserna mellan Nord- och Sydkorea påverkar ett frihandelsavtal med EU.
35. Europaparlamentet betonar att ett eventuellt avtal bör inbegripa ett åtagande om att inte i någon del av parternas territorium, inklusive frizoner för bearbetning på export, försämra arbetsvillkoren för att locka till sig utländska investeringar.
Andra frågor
36. Europaparlamentet anser att Sydkorea, för att ge prov på ett pågående engagemang för multilaterala förhandlingar, bör vara redo att erbjuda tullfri, kvotfri tillgång för de minst utvecklade länderna, i likhet med EU:s ”allt utom vapen”‑initiativ och med full respekt för motsvarande arbets- och miljönormer.
Parlamentets roll
37. Europaparlamentet anser att legitimiteten och godtagbarheten för allmänheten av ett avtal kräver att parlamentet deltar aktivt i varje skede av förhandlingarna och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt om godtagbarheten hos den framförhandlade texten. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet strävar efter att lägga fram avtalet i en form som kräver parlamentets samtycke enligt artikel 300.3 andra stycket i EG-fördraget.
0
0 0
38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Republiken Koreas regering och parlament.
MOTIVERING
Multilateralism och regionalism
Frihandelsavtalet med Sydkorea utgör en del av kommissionens globala EU‑strategi. Tillsammans med liknande förhandlingar, som inbegriper Indien och länderna i Sydostasien (Asean), utgör det en betydande förändring från den tidigare politiken om att inte inleda förhandlingar om nya frihandelsavtal förrän den multilaterala utvecklingsagendan från Doha slutförts. Denna förändring kan delvis hänföras till osäkerhet om utsikterna till ett framgångsrikt slutförande av utvecklingsagendan från Doha men den speglar också en global utveckling mot att öka antalet bilaterala och interregionala handelsavtal.
Om Sydkorea skulle sluta frihandelsavtal med andra viktiga handelspartner men inte med EU, skulle EU‑företagen befinna sig i en konkurrensmässigt missgynnad situation jämfört med producenter som har tullfri tillgång, vilket i sin tur skulle kunna påverka EU:s sysselsättning negativt. Samtidigt kan bilaterala handelsavtal erbjuda utrymme för att gå längre än nuvarande WTO‑regler, bland annat genom att behandla frågor för vilka ett nödvändigt multilateralt samförstånd saknas.
Genom detta betänkande stöds därför tanken på ett frihandelsavtal med Sydkorea samtidigt som det betonas att ett sådant avtal måste vara av hög kvalitet och att ambitionsnivån inte bör offras för att nå en snabb uppgörelse. Strävan efter ett avtal bör inte ske på bekostnad av insatser för att slutföra utvecklingsagendan från Doha, som förblir den högsta prioriteten och som erbjuder det största hoppet om ett balanserat resultat som förbättrar det regelbaserade multilaterala handelssystemet. Dessutom skulle strävan efter ett WTO+‑avtal med Sydkorea innebära att man går bortom WTO‑reglerna inte bara i termer av marknadstillgång utan också när det gäller sociala och miljömässiga standarder. Inom dessa senare områden ger avtalet möjligheten att sätta en ny standard som kommer att ge en modell för andra avtal som är under förhandling.
Sydkoreas betydelse
Räknat i BNP har Sydkorea världens 11:e största ekonomi. Landet har växt från att ha varit ett av världens fattigaste länder under 1950‑talet till ett av de rikaste med en BNP per capita som nu är jämförbar med Spaniens. Det har skett en förskjutning mot tjänstesektorn, som står för omkring 70 procent av BNP, och det finns en stark koncentration på IT‑sektorn. Sydkorea sägs ha en större befolkningsandel med snabb Internetuppkoppling än någon annan stor ekonomi.
Sydkorea är EU:s fjärde största handelspartner utanför Europa med en varuhandel som ökat med över 35 procent sedan 2001. Förra året var EU den största utländska investeraren i Sydkorea. Sydkorea har undertecknat frihandelsavtal med Efta, Singapore och Asean, och ett avtal med Förenta staterna (”KorUS”) undertecknades den 30 juni 2007. Förhandlingar har också inletts med Kanada och Indien.
Genomsnittliga sydkoreanska tariffer är nästan dubbelt så höga som EU:s nivå för jordbruksprodukter och en och en halv gånger så höga beträffande tillverkade varor. Skyddet för sydkoreanska tjänster har satts ännu högre medan EU‑företagen klagar över betydande icke‑tariffära hinder inklusive märkningskrav, standarder som skiljer sig från internationella normer och högre krav på kapital för utländska bankfilialer. Det är viktigt att dessa frågor tas upp i alla avtal samtidigt som man gradvis tar bort tariffer.
Vi bör inse att frihandel förblir ett kontroversiellt ämne för Sydkoreas samhälle, vilket kan konstateras utifrån demonstrationer mot avtalet med Förenta staterna och närvaron av sydkoreanska demonstranter i Bryssel under den tredje förhandlingsrundan i september.
Hållbar utveckling
Som konstaterats är Sydkorea ett rikt industriland. Situationen när det gäller fackföreningsrättigheter och miljöskydd är dock inte vad man skulle kunna förvänta sig från en medlem i OECD. Landet har underlåtit att ratificera fyra av ILO:s åtta grundläggande konventioner och har inga bindande skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. Efter påtryckningar från det demokratiska partiet har de sociala och miljömässiga klausulerna i ”KorUS”‑avtalet stärkts.
Med tanke på EU:s höga prioritering av sociala och miljömässiga standarder, bör kommissionen se detta avtal som en startpunkt för området hållbar utveckling i förbindelsen mellan EU och Sydkorea. Vid handelsförhandlingarna försöker kommissionen att se till att tarifferbjudanden som EU har fått överensstämmer med dem som ett land har gett till andra handelspartner. EU bör vara lika vaksamt för att se till att sociala och miljömässiga standarder höjs som ett skydd mot en kapplöpning mot botten orsakad av ökad liberalisering.
I en undersökning från Copenhagen Economics framkom att Sydkorea skulle få två tredjedelar av fördelarna från ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea i alla scenarier. Mot bakgrund av detta förefaller det rimligt att EU strävar efter betydande framsteg inom sina prioriterade områden, så att det slutliga avtalet innebär en rimlig balans med fördelar för båda sidorna.
I detta syfte bör avtalet ålägga parterna att ratificera ILO:s grundläggande standarder och att genomföra dem effektivt tillsammans med andra grundläggande och lämpliga inslag som berör arbetstagare. Åtgärder för att främja jämlikhet mellan könen vid anställning bör utgöra en del av denna agenda eftersom det finns utrymme för betydande framsteg från båda sidor. Det bör också finnas en förpliktelse att inte försämra arbetsnormerna för att locka utländska investeringar, vilken måste omfatta parternas hela territorium inklusive exportzoner.
Det effektiva genomförandet skulle kompletteras av en mekanism genom vilken erkända arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i EU eller Sydkorea skulle kunna lägga fram sådana uppmaningar till åtgärder som sedan skulle behandlas inom en fastställd tidsram. Klagomål om sociala problem skulle vara föremål för verkligt oberoende och välkvalificerade experters avgörande. Deras rekommendationer skulle leda till fortlöpande uppföljningar och bestämmelser om översyn, för att upprätthålla påtryckningar mot brott mot arbetstagares rättigheter.
Sydkorea har inga bindande mål för utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. Det är svårt att inse hur fattigare länder såsom Kina och Indien skulle kunna förväntas ge sitt bidrag till kampen mot global uppvärmning om rikare länder inte fullgör sin uppgift. Förhandlingar om systemet för perioden efter 2012 kommer att ge en god möjlighet att utvidga avtalets omfattning i syfte att dela reduktionsmål på ett rättvist sätt som inte snedvrider konkurrensen.
Medan det är viktigt att avtalet har ett klart och ambitiöst kapitel om social utveckling, är det i slutändan viktigt att de avtalade standarderna kan införas effektivt. Detta skulle kunna främjas genom att man inrättar ett forum för handel och hållbar utveckling som utgörs av en lämplig balans av arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och icke‑regeringsanknutna organisationer. Detta forum skulle kunna kompletteras av regelbunden rapportering om framsteg i genomförandet av åtagandena om hållbar utveckling jämte fortlöpande, oberoende bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling.
Ett effektivt genomförande kräver också att kapitlet om hållbar utveckling blir föremål för samma process för tvistlösning som andra delar av överenskommelsen. Förenta staternas regering och kongress har kommit överens om att ”alla våra miljömässiga skyldigheter i samband med frihandelsavtal kommer att genomdrivas på samma grundval som de kommersiella bestämmelserna i våra avtal – samma botemedel, procedurer, och sanktioner”. Det är svårt att förstå varför EU skulle nöja sig med mindre.
Ett bra resultat när det gäller de sociala och miljömässiga inslagen i ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea skulle inte endast vara värdefullt i sig självt. Om förhandlingarnas ambitiösa tidsram kan hållas, skulle det också ge en viktig modell för framtida avtal med andra länder eller regioner.
Sektorsspecifika frågor
Sydkoreas politik om standarder avviker ofta från internationella normer. När det gäller utländska bilar har Sydkorea undertecknat och ratificerat FN/ECE:s avtal och har sålunda åtagit sig att genomföra bestämmelserna om standarder. Frihandelsavtalet bör tydligt ange att Sydkorea erkänner FN/ECE:s standarder som sådana och därmed tillåter europeiska bilar som motsvarar dessa standarder att få verklig tillgång till den sydkoreanska marknaden.
Avvikelsen från internationella normer skapar även särskilda problem för läkemedelsindustrin, där Sydkorea inte erkänner godkännande av läkemedel som har testats och certifierats utomlands. Dessa nationella normer skapar inte bara hinder för europeisk export utan riskerar även att utsätta djur för onödiga försök som upprepar de försök som redan genomförts. Medan man tar itu med sådana icke‑tariffära hinder, bör man i ett avtal undvika alla klausuler som skulle kunna göra det svårare för utvecklingsländer att få tillgång till läkemedel i linje med WTO:s avtal.
Kosmetika och elektronikprodukter möter också problem med märkning och standarder, samtidigt som destillerade spritdrycker är föremål för en särskilt hög tariff på omkring 20 procent och orimliga märkningskrav. Starka bestämmelser om skydd för ursprungsbeteckningar kommer att krävas.
Det finns också utrymme för betydande framsteg på tjänstemarknaden, särskilt för sektorer såsom juridiska tjänster där den sydkoreanska marknaden är den enda i regionen som är helt stängd efter den öppning som nyligen skett av de kinesiska och japanska marknaderna. Med avseende på finanstjänster, där utländska företag står inför betydande hinder, kommer erfarenheten från Royal Bank of Scotland, som planerar att öppna filialer i Sydkorea, att vara ett viktigt test på hur berett Sydkorea är på att välkomna finansiella företag från andra länder. Genomdrivande av immateriella rättigheter är också en prioritet.
Nordkorea och Kaesong
Industrianläggningen i Kaesong (KIC) är belägen i Nordkorea, 10 kilometer norr om det demilitariserade området. Konstruktionen inleddes i juni 2003 och planeras att vara avslutad 2012. Sydkoreas regering anser att KIC kan förbättra de mellankoreanska förbindelserna genom att skapa en plats för försoning, samarbete och enande. Den är därför angelägen om att varor som produceras i denna zon kan innefattas av frihandelsavtalet.
I allmänhet stöder parlamentet tanken på att förbättrade handelsförbindelser kan ge ett betydande bidrag till konfliktlösning och främja bättre förståelse mellan folk. Men en utvidgning av frihandelsavtalet till att omfatta varor som producerats i ett land som inte är en part i detta avtal väcker komplexa rättsliga och tekniska frågor. Politiskt skulle det vara acceptabelt endast om det var tydligt att medtagandet av KIC inte skulle undergräva sociala standarder hos avtalsparterna och att grundläggande arbetsstandarder främjades för arbetstagare i Kaesong. Det är oklart huruvida effektiv tillsyn skulle vara möjlig.
Andra frågor
Åtgärder för att förenkla, standardisera och modernisera tullförfaranden och andra formaliteter skulle på ett betydande sätt kunna bidra till att säkra ett avtal som hindrar att handeln mellan EU och Sydkorea hämmas av onödiga hinder. Emellertid bör man vara noga med att se till att ”handelslättnader” inte används som täckmantel för att undergräva konsumentskydd eller miljöskydd.
För att visa parternas kontinuerliga åtagande till utvecklingsagendan från Doha och för att undvika negativa konsekvenser för minst utvecklade länder, bör Sydkorea uppmanas att införa tullfri och kvotfri tillgång för minst utvecklade länder i linje med EU:s ”allt utom vapen”‑initiativ.
Europaparlamentets roll
Fastän det befintliga ramavtalet om handel och samarbete är ett blandat avtal och har en politisk bilaga, finns det inget partnerskaps‑ och samarbetsavtal av den typ som normalt ger en lämplig politisk och rättslig bakgrund för ett bilateralt europeiskt handelsavtal. Under dessa omständigheter måste man, antingen inom det handelsavtal som för närvarande förhandlas fram eller genom ett separat avtal, vara noga med att EU och Sydkorea gör ett standardiserat åtagande för de mänskliga rättigheterna och att frihandelsavtalet skulle kunna upphävas om dessa åtaganden inte skulle respekteras. På samma sätt, för att säkra legitimitet och demokratisk kontroll, skulle Europaparlamentet förvänta sig att de andra institutionerna försöker att presentera avtalet i en form som skulle kräva parlamentets samtycke enligt artikel 300.3, andra stycket.
Naturligtvis kan denna kontroll bara vara effektiv om parlamentet hålls informerat och har möjlighet att från början till slut kommentera förhandlingarna, snarare än att endast på slutet kunna säga ja eller nej. Kommissionen har uppvisat en välkommen villighet att lämna information till parlamentets ansvariga utskott inklusive enskilda genomgångar och dokument som är föremål för begränsad spridning. Det är viktigt att detta fortsätter genom hela förhandlingarna och att så mycket information som möjligt offentliggörs så att EU‑medborgarna kan vara medvetna om de förhandlingar som äger rum på deras vägnar.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (15.11.2007)
till utskottet för internationell handel
om ekonomiska och kommersiella förbindelser med Korea
(2007/2186(INI))
Föredragande: Werner Langen
FÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:
Allmänt
1. Europaparlamentet påminner om det multilaterala regleringssystemet och betonar att frihandelsavtal som Europeiska unionen har förhandlar fram och ingår bör åtföljas av adekvata mekanismer som är förenliga med WTO‑agendan.
2. Europaparlamentet anser att ett eventuellt frihandelsavtal med Korea måste ligga i linje med framstegen inom WTO:s Doharunda och bör ta hänsyn till de fyra s.k. Singapore‑frågorna (utlandsinvesteringar, konkurrens, insyn i den offentliga upphandlingen och underlättande av handeln).
Intressen inom enskilda ekonomiska sektorer
3. Europaparlamentet kräver ett frihandelsavtal med Korea som omfattar handel med varor och tjänster, gör vetenskapligt och tekniskt samarbete och immaterialrätt till ett grundläggande inslag i bilaterala förhandlingar, främjar energieffektivitetssamarbete och är emot klimatförändringar samt inbegriper bestämmelser om yttre aspekter på energipolitik, kärnenergi och förnybara energikällor samt Galileoprogrammet.
4. Europaparlamentet betonar att ett eventuellt frihandelsavtal med Korea ska omfatta följande punkter:
• ingen koncentration på känsliga produkter inom specifika sektorer som är undantagna från konkurrensreglerna (t.ex. jordbruk),
• förbättring och förenkling av gemenskapens ursprungsregler,
• ökad harmonisering av redan befintliga internationella normer och standarder i stället för nya normer,
• strängare upplysningskrav och främjande av bästa regleringspraxis,
• insyn i statliga stödmekanismer och undanröjande av befintliga icke‑tariffära handelshinder,
• efterlevnad av internationella tekniska bestämmelser och märkningskrav samt stopp för Koreas användning av icke-tariffära handelshinder, särskilt inom bil-, läkemedels-, kosmetika- och elektronikindustrin.
5. Europaparlamentet föreslår att Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) ska utgöra grunden för ett frihandelsavtal med Korea, på samma sätt som överenskommelser om tjänster utgör grunden för frihandelsavtalet med Förenta staterna och de stränga sociala klausuler och miljöklausuler som det innehåller.
6. Europaparlamentet anser att effektiva och omedelbart tillämpliga sanktioner måste vidtas i händelse av överträdelser, mot bakgrund av de dåliga erfarenheter som EU har av dumpade priser inom den koreanska varvsindustrin.
7. Europaparlamentet erinrar om det särskilda problemet med inbegripandet av varor från (det nordkoreanska) industrikomplexet Kaesŏng och anser att detta kan godtas endast om gemenskapens grundläggande ursprungsregler och arbetsrättsliga normer tillämpas vid tillverkningen av dessa varor.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
12.11.2007 |
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
28 3 0 |
|
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Březina, Renato Brunetta, Gianni De Michelis, Den Dover, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Nikolaos Vakalis |
||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Pilar Ayuso, Ivo Belet, Danutė Budreikaitė, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Edit Herczog, Lambert van Nistelrooij, Vittorio Prodi, Esko Seppänen |
||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Eva Lichtenberger |
||
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
20.11.2007 |
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
16 5 5 |
|
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Graham Booth, Carlos Carnero González, Daniel Caspary, Françoise Castex, Christofer Fjellner, Eduard Raul Hellvig, Jacky Henin, Caroline Lucas, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Corien Wortmann-Kool, Zbigniew Zaleski |
||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Danutė Budreikaitė, Małgorzata Handzlik, Jan Tadeusz Masiel, Carl Schlyter, |
||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2) |
Paul Rübig |
||