BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och om ändring av vissa förordningar

28.11.2007 - (KOM(2007)0372 – C6‑0254/2007 – 2007/0138(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Giuseppe Castiglione

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och om ändring av vissa förordningar

(KOM(2007)0372 – C6‑0254/2007 – 2007/0138(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0372),

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6‑0254/2007),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0477/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 SKÄL 1A (nytt)
	(1a) Europeiska unionen är världens största vinproducent med över en och en halv miljoner vinproducerande företag och är dessutom världens största exportör och konsument.
Ändringsförslag 2 SKÄL 2
(2) Vinkonsumtionen i gemenskapen har stadigt minskat och sedan 1996 har mängden vin som exporteras från gemenskapen ökat i mycket långsammare takt än importen. Detta har lett till försämrad jämvikt mellan tillgång och efterfrågan och därmed ökat trycket på producenternas priser och inkomster.	(2) Trots att försäljningen av kvalitetsviner har ökat, precis som gemenskapens vinexport, har den totala vinkonsumtionen i gemenskapen stadigt minskat och sedan 1996 har exporten av vissa viner ökat i mycket långsammare takt än importen av viner i samma kategori. Detta har lett till en försämring av den övergripande jämvikten mellan tillgång och efterfrågan på vissa viner och därmed ökat trycket på producenternas priser och inkomster.
Ändringsförslag 3 SKÄL 3
(3) Inte alla de instrument som för närvarande ingår i förordning (EG) nr 1493/1999 har visat sig vara effektiva för att styra sektorn mot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling. Marknadsmekanismer såsom krisdestillation har visat sig vara kostnadsineffektiva eftersom de har påskyndat strukturella överskott utan att ställa krav på konkurrenskraftiga strukturer. Dessutom har några av de befintliga regleringsåtgärderna begränsat konkurrenskraftiga producenters verksamhet på ett orimligt sätt.	(3) Inte alla de instrument som för närvarande ingår i förordning (EG) nr 1493/1999 har visat sig vara effektiva för att styra sektorn mot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling. Några marknadsmekanismer har visat sig vara kostnadsineffektiva eftersom de har påskyndat strukturella överskott utan att ställa krav på konkurrenskraftiga strukturer. Dessutom har några av de befintliga regleringsåtgärderna begränsat konkurrenskraftiga producenters verksamhet på ett orimligt sätt.
Ändringsförslag 4 SKÄL 3A (nytt)
	(3a) Värdet på kassabehållningen för mer än 14 procent av gemenskapsproduktionen uppgår till ungefär 5 200 000 000 euro. Detta belopp skulle kunna uppnås genom en riktad ökning med 75 miljoner nya inhemska konsumenter eller genom främjande av export till tredjeländer där det finns en efterfrågan från hundratals miljoner konsumenter, vilket motsvarar en kraftig ökning av intäkterna för branschen.
Ändringsförslag 5 SKÄL 3B (nytt)
	(3b) Sektorn kommer att drabbas mycket hårt om marknadsåtgärderna inom den gemensamma organisationen av marknaden avskaffas omedelbart. Därför bör det införas en övergångsperiod mellan den nuvarande och den kommande organisationen av marknaden.
Ändringsförslag 6 SKÄL 5
(5) Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts bör det därför göras en genomgripande ändring av gemenskapsordningen för vinsektorn för att kunna uppnå följande mål: förbättra konkurrenskraften hos gemenskapens vinproducenter, stärka anseendet för gemenskapens kvalitetsvin som världens bästa, återta gamla marknader och vinna nya i gemenskapen och resten av världen, skapa en vinordning som fungerar med klara, enkla och effektiva regler som skapar jämvikt mellan tillgång och efterfrågan, skapa en vinordning som bevarar de bästa traditionerna i gemenskapens vinproduktion, stärker det sociala nätet i många landsbygdsområden och säkerställer att all produktion värnar om miljön. Förordning (EG) nr 1493/1999 bör därför upphöra att gälla och ersättas med denna nya förordning.	(5) Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts bör det därför göras en genomgripande ändring av gemenskapsordningen för vinsektorn för att kunna uppnå följande mål: förbättra konkurrenskraften hos gemenskapens vinproducenter, stärka anseendet för gemenskapens kvalitetsvin som världens bästa, återta gamla marknader och vinna nya i gemenskapen och resten av världen, framför allt med tanke på den stadigt ökande efterfrågan i de asiatiska framväxande marknaderna, som erbjuder konkurrens och möjligheter för de europeiska vinproducenterna; skapa en vinordning som fungerar med klara, enkla och effektiva regler som skapar jämvikt mellan tillgång och efterfrågan, skapa en vinordning som bevarar de bästa traditionerna i gemenskapens vinproduktion, förbättrar jordbrukarnas levnadsstandard, stärker det sociala nätet i många landsbygdsområden och säkerställer att all produktion värnar om miljön. Förordning (EG) nr 1493/1999 bör därför upphöra att gälla och ersättas med denna nya förordning.
Ändringsförslag 7 SKÄL 5A (nytt)
	(5a) Den gemensamma organisationen av marknaden för vin är avsedd att skapa de övergripande villkor som gör det möjligt för vinbranschen att agera under eget ansvar i förhållande till marknadernas krav, samtidigt som man beaktar konsumenternas intressen, lika möjligheter inom och mellan medlemsstaterna för de företag som odlar och framställer vin samt miljöhänsyn.
Ändringsförslag 8 SKÄL 9
(9) Det är viktigt att se till att det finns stödåtgärder som kan stärka konkurrenskraftiga strukturer. Dessa stödåtgärder bör fastställas och finansieras av gemenskapen, men det bör överlåtas åt medlemsstaterna att välja rätt kombination för att täcka behoven inom deras respektive områden, varvid man eventuellt måste ta hänsyn till särskilda lokala förhållanden, och att integrera dem i nationella stödprogram. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av sådana program.	(9) Det är viktigt att se till att det finns stödåtgärder som kan stärka konkurrenskraftiga strukturer. Vissa av dessa stödåtgärder bör fastställas och finansieras av gemenskapen, men det bör överlåtas åt medlemsstaterna att välja rätt kombination för att täcka behoven inom deras respektive områden, varvid man eventuellt måste ta hänsyn till särskilda lokala förhållanden, och att integrera dem i nationella stödprogram. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av sådana program.
Ändringsförslag 9 SKÄL 9A (nytt)
	(9a) De årliga kostnaderna för reformen beräknas uppgå till cirka 1 300 000 000 euro, vilket motsvarar den nuvarande utgiftsnivån för vinsektorn. Detta belopp bör fördelas mellan de nationella åtgärdspaketen och de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå. Fördelningen mellan medlemsstaterna av de anslag som avsatts för de nationella programmen bör göras på grundval av historiska fördelningskriterier, vinodlingsareal och tidigare produktion.
Ändringsförslag 10 SKÄL 10
(10) Fördelningen av de finansiella medlen för de nationella stödprogrammen mellan medlemsstaterna bör grunda sig på den historiska andelen av budgeten för vinsektorn som huvudkriterium och på den areal som planterats med vinstockar samt på den tidigare produktionen.	utgår
Ändringsförslag 11 SKÄL 10A (nytt)
	(10a) De finansiella medlen för de nationella stödprogrammen i medlemsstaterna – med undantag för de säljfrämjande åtgärderna – får inte understiga det totala beloppet avsett för omstrukturering 2008 som medlemsstaten i fråga beviljas.
Motivering
När det gäller de medel som kan användas för omstrukturering bör man se till att medlemsstaterna inte hamnar i en sämre situation än tidigare. Detta skulle strida mot målen och principerna för reformen.
Ändringsförslag 12 SKÄL 11
(11) En viktig åtgärd i sådana program bör vara främjandet av konsumtion och avsättning av gemenskapsvin i tredjeland och för denna åtgärd bör det avsättas ett visst belopp i budgeten. Verksamheter inriktade på omstrukturering och omställning bör även fortsättningsvis omfattas på grund av deras positiva strukturella verkningar på sektorn. Förebyggande instrument såsom skördeförsäkring, gemensamma fonder och grön skörd bör berättiga till stöd enligt stödprogrammen för att uppmuntra en ansvarsfull hantering av krissituationer.	(11) En viktig åtgärd i sådana program bör vara att främja konsumtion, informera om de positiva effekterna med en måttlig alkoholkonsumtion och de negativa effekterna med en ansvarslös alkoholkonsumtion, sprida kunskap om marknaderna och öka avsättningen av gemenskapsvin och för denna åtgärd bör det avsättas ett visst belopp i budgeten. Verksamheter inriktade på omstrukturering och omställning bör även fortsättningsvis omfattas på grund av deras positiva strukturella verkningar på sektorn. Förebyggande instrument såsom sektorsutvecklingsinstrument som syftar till att förbättra produkternas kvalitet och deras kommersiella och alternativa avsättningsmöjligheter bör berättiga till stöd enligt stödprogrammen för att uppmuntra en ansvarsfull hantering av krissituationer.
Ändringsförslag 13 SKÄL 12
(12) Gemenskapens finansiering av de stödberättigande åtgärderna bör i den mån det är praktiskt möjligt vara villkorad av att de berörda producenterna följer vissa gällande miljöbestämmelser. Om överträdelser konstateras bör betalningarna minskas i motsvarande grad.	utgår
Ändringsförslag 14 SKÄL 13
(13) Det bör också lämnas stöd till sektorn i form av strukturåtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).	utgår
Ändringsförslag 15 SKÄL 14
(14) Följande åtgärder enligt förordning (EG) nr 1698/2005 bör vara av intresse för vinsektorn: startstöd för unga jordbrukare och investeringar i teknisk utrustning och bättre avsättningsmöjligheter, yrkesutbildning, informations- och saluföringsstöd till producentorganisationer som deltar i kvalitetssystem, stöd till miljövänligt jordbruk, förtidspension som beviljas jordbrukare som beslutar sig att definitivt upphöra med yrkesmässig jordbruksverksamhet och överlåta företaget till andra jordbrukare.	(14) Inom ramen för de nationella anslagen bör följande åtgärder vara godkända: startstöd för unga jordbrukare och investeringar i teknisk utrustning och bättre avsättningsmöjligheter, yrkesutbildning, informations- och saluföringsstöd till producentorganisationer som deltar i kvalitetssystem, stöd till miljövänligt jordbruk, samt förtidspension som beviljas jordbrukare som beslutar sig att definitivt upphöra med yrkesmässig jordbruksverksamhet och överlåta företaget till andra jordbrukare.
Ändringsförslag 16 SKÄL 15
(15) För att öka de finansiella medel som finns tillgängliga genom förordning (EG) nr 1698/2005 bör det gradvis överföras medel till den förordningens budget.	utgår
Ändringsförslag 17 SKÄL 16A (nytt)
	(16a) Konsumenternas förtroende för kvaliteten hos europeiska viner är utslagsgivande för försäljningen av vin inom Europeiska unionen och i tredjeländerna. För att säkra detta förtroende bör man i regleringsåtgärderna lägga en tyngdpunkt på kvalitetsförvaltning och informationsåtgärder.
Ändringsförslag 18 SKÄL 16B (nytt)
	(16b) Marknadsföringsåtgärderna bör ta hänsyn till studierna om vinets beståndsdelar och om de effekter som en måttlig vinkonsumtion kan ha för folkhälsan.
Ändringsförslag 19 SKÄL 19
(19) Produkter som omfattas av denna förordning bör framställas i enlighet med vissa regler för oenologiska metoder och restriktioner som ser till att hälsoaspekter och konsumenternas förväntningar på kvalitet och produktionsmetoder tillmötesgås. Av flexibilitetsskäl bör kommissionen ha ansvaret för att uppdatera de berörda metoderna och godkänna nya metoder, utom på politiskt känsliga områden som berikning och syrning, där rådet även fortsättningsvis bör ha ansvaret för ändringar.	(19) Produkter som omfattas av denna förordning bör framställas i enlighet med vissa regler för oenologiska metoder och restriktioner som ser till att hälsoaspekter och konsumenternas förväntningar på kvalitet och produktionsmetoder tillmötesgås. Det bör därför upprättas en lista över tillåtna oenologiska metoder, och rådet bör även fortsättningsvis ha ansvaret för att uppdatera dessa oenologiska metoder och godkänna nya sådana metoder.
Ändringsförslag 20 SKÄL 21
(21) Med hänsyn till den dåliga kvaliteten hos vin som framställs genom överpressning bör denna metod förbjudas.	(21) Med hänsyn till den dåliga kvaliteten hos vin som framställs genom överpressning bör denna metod förbjudas, och det bör inrättas mekanismer som ser till att detta förbud efterlevs.
Ändringsförslag 21 SKÄL 21A (nytt)
	(21a) Av miljöhänsyn bör det, med vissa undantag, införas ett krav på att alla biprodukter från vinframställningen ska levereras till destillation.
Ändringsförslag 22 SKÄL 22
(22) För att uppfylla de internationella standarder som ställts upp på detta område bör kommissionen rent allmänt basera sig på de oenologiska metoder som har godkänts av Internationella vinorganisationen (OIV). Dessa standarder bör även gälla för gemenskapsvin som skall exporteras, även om strängare bestämmelser gäller i gemenskapen, så att det inte ställs hinder i vägen för gemenskapens producenter på utländska marknader.	utgår
Ändringsförslag 23 SKÄL 29
(29) Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar bör skyddas mot användning som obehörigt drar fördel av det anseende som den produkt som uppfyller kraven har. För att främja sunda konkurrensvillkor och inte vilseleda konsumenterna bör detta skydd även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av denna förordning, inbegripet de produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.	(29) Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar samt geografiska enheter som är mindre än den underliggande ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningar med annat namn än ursprungsbeteckningen bör skyddas mot användning som skadar det anseende som den produkt som uppfyller kraven har eller obehörigt drar fördel av det. För att främja sunda konkurrensvillkor och inte vilseleda konsumenterna bör detta skydd även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av denna förordning, inbegripet de produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.
Motivering
Lägesbeteckningar ska ingå i den skyddade ursprungsbeteckningen respektive den skyddade geografiska beteckningen.
Ändringsförslag 24 SKÄL 33
(33) Med hänsyn till rättssäkerheten bör de ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som redan finns i gemenskapen undantas från ny granskning. Berörda medlemsstater bör dock förse kommissionen med den grundläggande information och de rättsakter som ligger till grund för deras erkännande på nationell nivå. Om detta inte sker skall de förlora sin skyddade ursprungsbeteckning eller skyddade geografiska beteckning. Med hänsyn till rättssäkerheten bör möjligheterna att återkalla befintliga ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar vara begränsade.	(33) Med hänsyn till rättssäkerheten bör de ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som redan finns i gemenskapen undantas från ny granskning. Berörda medlemsstater bör dock förse kommissionen med den grundläggande information och de rättsakter som ligger till grund för deras erkännande på nationell nivå.
Ändringsförslag 25 SKÄL 34
(34) Det bör inte längre vara möjligt att skydda geografiska namn som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar på nationell nivå.	utgår
Motivering
Att främja vin med geografiska beteckningar på nationell nivå är ett handlingssätt som bidrar till att öka vinförsäljningen utanför det berörda landet utan att detta har negativ inverkan på de övriga vinerna i det landet.
Ändringsförslag 26 SKÄL 37
(37) Dessa bestämmelser bör föreskriva en obligatorisk användning av vissa begrepp som gör det möjligt att identifiera produkten enligt försäljningskategorierna och tillhandahålla konsumenterna vissa viktiga uppgifter. Gemenskapsbestämmelserna bör också innehålla regler om användningen av vissa valfria uppgifter.	(37) Dessa bestämmelser bör föreskriva en obligatorisk användning av vissa begrepp som gör det möjligt att identifiera produkten enligt försäljningskategorierna och tillhandahålla konsumenterna vissa viktiga uppgifter, till exempel om kvaliteten på tappningsföretaget. Gemenskapsbestämmelserna bör också innehålla regler om användningen av vissa valfria uppgifter.
Motivering
Det finns idag inget som säger att man på vinetiketterna måste ange kvaliteten på tappningsföretaget. Konsumenten kan därför inte veta om han eller hon köper ett vin från en handlare, ett kooperativ eller en oberoende vinodlare. Det som konsumenterna är mest intresserade av vid köpet av ett vin är vem som har framställt det.
Om man anger tappningsföretagets kvalitet blir det möjligt för konsumenten att välja sitt vin och veta hur det har tappats och hur vinets produktionscykel ser ut.
Ändringsförslag 27 SKÄL 38
(38) Om inte annat föreskrivs bör bestämmelserna om märkning av vinprodukter komplettera de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och som är övergripande. Erfarenheten har visat att en differentiering av märkningsbestämmelserna efter kategori av vinprodukt inte är lämplig. Bestämmelserna bör gälla för alla olika vinkategorier, även importerade produkter. De bör bland annat ge möjlighet att ange druvsort och årgång på vin utan ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, förutsatt att vissa krav på märkningens pålitlighet och övervakningen av den uppfylls.	(38) Om inte annat föreskrivs bör bestämmelserna om märkning av vinprodukter komplettera de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel och som är övergripande. Erfarenheten har visat att en differentiering av märkningsbestämmelserna efter kategori av vinprodukt inte är lämplig. Bestämmelserna bör gälla för alla olika vinkategorier, även importerade produkter.
Ändringsförslag 28 SKÄL 38A (nytt)
	(38a) Beskrivningar, beteckningar och presentationen av de produkter som omfattas av denna förordning är av central betydelse för avsättningen av produkterna. När det gäller märkningen är det angeläget att behålla uppdelningen i olika kategorier av vinprodukter och ett skyddssystem för befintliga traditionella beteckningar, så att det blir möjligt att identifiera produkten och ge konsumenterna viss nödvändig information.
Ändringsförslag 29 SKÄL 39
(39) Förekomsten och bildandet av producentorganisationer fortsätter att kunna bidra till att uppnå de mål som satts upp inom gemenskapen för vinsektorn. Nyttan med dessa bör ligga i att de tjänster som de erbjuder sina medlemmar är omfattande och effektiva. Detsamma gäller branschorganisationerna. Medlemsstaterna bör därför erkänna organisationer som uppfyller vissa krav som fastställs på gemenskapsnivå.	(39) Förekomsten och bildandet av producentorganisationer kan bidra till att uppnå de mål som satts upp inom gemenskapen för vinsektorn. Nyttan med dessa bör ligga i att de tjänster som de erbjuder sina medlemmar är omfattande och effektiva. Detsamma gäller branschorganisationerna. Medlemsstaterna bör därför erkänna organisationer som uppfyller vissa krav som fastställs på gemenskapsnivå. Befogenheterna för dessa båda organisationstyper bör dock hållas isär.
Motivering
Gemenskapsbestämmelserna bör inte ge fördelar till de producentorganisationer som sköter överföring av egendom, dvs. de som köper sina medlemmars produktion för att sedan sälja den på nytt.
Det finns en verklig mångfald bland aktörerna inom vinsektorn, och man bör respektera varje enskild aktörs särdrag. Gemenskapsbestämmelserna bör uppmuntra till mångfald i samband med samlade initiativ. Det finns nämligen inte nödvändigtvis ett behov av att överföra egendom för att koncentrera anbudet.
Ändringsförslag 30 SKÄL 42
(42) Övervakningen av handelsflödena är först och främst en fråga om förvaltning som bör hanteras på ett flexibelt sätt. Kommissionen bör därför fatta beslut om att införa licenskrav eftersom det behövs import- och exportlicenser för att förvalta de berörda marknaderna och i synnerhet för att övervaka importen av produkterna i fråga. De allmänna villkoren för sådana licenser bör dock fastställas i denna förordning.	(42) Övervakningen av handelsflödena är först och främst en fråga om förvaltning som bör hanteras på ett flexibelt sätt för att övervaka importen av produkterna i fråga. De allmänna villkoren för sådana licenser bör dock fastställas i denna förordning.
Ändringsförslag 31 SKÄL 43
(43) I samband med införandet av kravet på import- och exportlicenser bör det krävas att det ställs en säkerhet som garanterar att de transaktioner för vilka licenser utfärdas verkligen genomförs.	utgår
Ändringsförslag 32 SKÄL 46
(46) För att marknaden för vin skall fungera väl och i synnerhet för att undvika störningar på marknaden bör det ges möjlighet att förbjuda tillämpningen av systemet med aktiv och passiv förädling. För att denna typ av marknadsförvaltningsinstrument skall lyckas bör instrumenten normalt börja tillämpas utan större dröjsmål. Kommissionen bör därför ges relevanta befogenheter.	(46) För att marknaden för vin skall fungera väl och i synnerhet för att undvika störningar på marknaden bör det ges möjlighet att förbjuda tillämpningen av systemet med aktiv och passiv förädling.
Ändringsförslag 33 SKÄL 55
(55) Eftersom jämvikt på marknaden ännu inte har nåtts och eftersom det tar tid för kompletterande åtgärder såsom röjningssystemet att göra verkan, är det lämpligt att behålla förbudet mot nyplanteringar till och med den 31 december 2013, men därefter bör det definitivt upphöra att gälla så att konkurrenskraftiga producenter fritt kan foga sig till marknadsvillkoren.	(55) Eftersom jämvikt på marknaden ännu inte har nåtts och eftersom det tar tid för kompletterande åtgärder såsom röjningssystemet att göra verkan, är det lämpligt att principiellt behålla förbudet mot nyplanteringar till och med den 31 december 2013. Under loppet av 2012 bör man kontrollera om de åtgärder som beslutades i reformen av marknaden för vin 2007 haft verkan och besluta om huruvida planteringsreglerna ska finnas kvar eller upphävas.
Motivering
Ännu kan man inte säga något om de planerade röjningarnas inverkan på marknaden för vin. Därför bör man inte besluta om nyplantering förrän röjningsåtgärderna avslutats och det står klart vilken inverkan de har på marknaden.
Ändringsförslag 34 SKÄL 55A (nytt)
	(55a) Det bör emellertid finnas större flexibilitet när det gäller planteringsrätter, så att konkurrenskraftiga producenter fritt kan anpassa sig till marknadsvillkoren.
Ändringsförslag 35 SKÄL 55B (nytt)
	(55b) När marknadsläget påtagligt förbättrats gör en flexibilitetsklausul det möjligt att ge ytterligare, tidsbegränsade planteringsrätter till vinodlare i de berörda områdena och för den kvalitetsklass som kan uppvisa ökad avsättning.
Motivering
En effektiv förvaltning av utbudet måste anpassa utbudet till efterfrågan, så att ökad efterfrågan leder till ökat utbud.
Ändringsförslag 36 SKÄL 58
(58) Dessutom bör medlemsstaterna få tillåta att det, under strikt kontroll, är möjligt att överföra återplanteringsrätter till ett annat företag under förutsättning att denna överföring görs som ett inslag i kvalitetspolitiken, avser moderplantor för ympmaterial eller sker i samband med överföring av en del av företaget. Dessa överföringar bör göras inom en och samma medlemsstat.	(58) Dessutom bör medlemsstaterna få tillåta att det, under strikt kontroll, är möjligt att överföra återplanteringsrätter till ett annat företag under förutsättning att denna överföring görs som ett inslag i kvalitetspolitiken, avser moderplantor för ympmaterial eller sker i samband med överföring av en del av företaget.
Ändringsförslag 37 SKÄL 62A (nytt)
	(62a) Kommissionen bör genomföra en konsekvensanalys av de kompletterande och marknadssanerande åtgärderna innan den lägger fram ett förslag till avreglering av planteringsrätterna för de arealer som inte avgränsas av produktspecifikationerna för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller med skyddad geografisk beteckning.
Ändringsförslag 38 SKÄL 63
(63) Produktion i medlemsstater med en vinproduktion som inte överstiger 25 000 hl per år påverkar inte nämnvärt balansen på marknaden. Dessa medlemsstater bör därför undantas från det tillfälliga nyplanteringsförbudet men de bör inte heller ha tillgång till röjningssystemet.	(63) Produktion i medlemsstater med en vinproduktion som inte överstiger 25 000 hl per år påverkar inte nämnvärt balansen på marknaden. Dessa medlemsstater bör därför undantas från det tillfälliga nyplanteringsförbudet men de bör inte heller ha tillgång till röjningssystemet, förutsatt att deras produktion fortfarande understiger 25 000 hl.
Ändringsförslag 39 SKÄL 67
(67) För att garantera en ansvarsfull behandling av de röjda arealerna bör rätten till bidraget vara villkorad av att de berörda producenterna följer gällande miljöbestämmelser. Om överträdelser konstateras bör det medföra att röjningsbidraget minskas i proportion till överträdelsen.	utgår
Ändringsförslag 40 ARTIKEL 4, PUNKT 2
2. Medlemsstaterna skall ansvara för stödprogrammen och se till att de utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.	2. Medlemsstaterna skall ansvara för genomförandet av stödprogrammen och se till att de utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.
Motivering
Medlemsstaterna kan inte vara ensamt ansvariga för stödprogrammen. Kommissionen måste godkänna programmen och se till att de överensstämmer med gemenskapsrätten och inte snedvrider konkurrensen mellan gemenskapsproducenterna.
Ändringsförslag 41 ARTIKEL 4, PUNKT 3
3. Stöd beviljas inte för	utgår
a) forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt,
b) åtgärder som omfattas av förordning (EG) nr 1698/2005.
Motivering
Företagen bör kunna vända sig till en instans som ska vara ensamt ansvarig för sektorsinsatser. Bara på så sätt kan systemet förenklas.
Ändringsförslag 42 ARTIKEL 5, PUNKT 1, STYCKE 1
1. Alla de producentmedlemsstater som avses i bilaga II skall till kommissionen, första gången senast den 30 april 2008, lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller åtgärder i enlighet med detta kapitel.	1. Alla de producentmedlemsstater som avses i bilaga II skall till kommissionen, första gången senast den 15 februari året efter ikraftträdandet av denna förordning, lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller åtgärder i enlighet med detta kapitel.
Motivering
Den föreslagna tidtabellen är orealistisk. En längre tidsperiod krävs för att man ska kunna anta tillämpningsföreskrifterna innan de nya programmen lämnas in.
Ändringsförslag 43 ARTIKEL 5, PUNKT 1, STYCKE 1A (nytt)
	Om det skulle uppstå oförenligheter mellan åtgärderna i det ursprungliga programmet som kan äventyra ett konsekvent genomförande av det kan den berörda medlemsstaten lämna in ett reviderat stödprogram till kommissionen, inom ett år efter det att det ursprungliga programmet lämnades in. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det datum då det lämnades in.
Motivering
Det främsta målet med reformen är att öka konkurrenskraften inom vinsektorn. Flexibla åtgärder kan trots de mycket strikta ramarna bidra till att uppnå reformens mål, särskilt när det gäller de nya medlemsstaterna som mötte vissa problem under anslutningsprocessen.
Ändringsförslag 44 ARTIKEL 5, PUNKT 1, STYCKE 2
Stödåtgärderna skall utformas på den geografiska nivå som medlemsstaterna anser vara mest lämplig. Innan stödprogrammet lämnas in till kommissionen skall det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig territoriell nivå.	Stödåtgärderna skall utformas på den geografiska nivå som medlemsstaterna, i samarbete med de regionala och lokal myndigheterna, anser vara mest lämplig. Innan stödprogrammet lämnas in till kommissionen skall det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer, producentorganisationer, deras marknadsföringsföretag och branschorganisationer på regional och lokal nivå.
Ändringsförslag 45 ARTIKEL 5, PUNKT 1, STYCKE 3
Varje medlemsstat skall lämna in ett enda förslag till program i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.	Varje medlemsstat skall lämna in ett enda förslag till program i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden och framför allt till behoven i områden där förhållandena är ogynnsamma för odling av vissa druvor och produktion av vin (bland annat bergsområden).
Motivering
Odling och produktion av kvalitetsvin sker oftast på decentraliserad nivå. Vid viktiga beslut, till exempel beslut som rör finansieringen, bör man därför sträva efter samarbete mellan de olika beslutsnivåerna inom ett statligt system, i syfte att utarbeta en femårsplan. I detta sammanhang bär hänsyn även tas till svåra odlings- och produktionsförhållanden (bland annat förekomsten av branta sluttningar).
Ändringsförslag 46 ARTIKEL 5, PUNKT 1A (ny)
	1a. Medlemsstaterna kan inom ramen för stödprogrammen fastställa rollen för de producentorganisationer som avses i artikel 54.
Motivering
För att främja en ökad centralisering av produktionen, som enligt kommissionen själv är mycket splittrad, bör medlemsstaterna ge de producentorganisationer som avses i artikel 54 i förordningen befogenheter att vidta omfattande sektoriella åtgärder inom ramen för de nationella stödprogrammen.
Ändringsförslag 47 ARTIKEL 5, PUNKT 2, STYCKE 1
2. Stödprogrammen skall börja gälla tre månader efter det att de har lämnats in till kommissionen.	2. Stödprogrammen skall godkännas av kommissionen senast 30 dagar efter det att de har lämnats in. Programmen ska börja gälla två månader efter det att de har godkänts.
Motivering
Kommissionen måste godkänna programmen och se till att de överensstämmer med gemenskapsrätten och inte snedvrider konkurrensen mellan gemenskapsproducenterna.
Ändringsförslag 48 ARTIKEL 5, PUNKT 2, STYCKE 2
Om det inlämnade programmet inte uppfyller kraven i detta kapitel skall kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. I så fall skall medlemsstaten lämna in ett reviderat program till kommissionen. Det reviderade programmet skall börja gälla två månader efter det att det anmäldes, under förutsättning att de ouppfyllda kraven inte kvarstår, i vilket fall detta stycke skall gälla.	Om det inlämnade programmet inte uppfyller kraven i detta kapitel skall kommissionen inom 30 dagar underrätta medlemsstaten om detta. I så fall skall medlemsstaten lämna in ett reviderat program till kommissionen. Det reviderade programmet skall börja gälla en månad efter det att det godkändes av kommissionen, under förutsättning att de ouppfyllda kraven inte kvarstår, i vilket fall detta stycke skall gälla.
Ändringsförslag 49 ARTIKEL 7, STYCKE 1
Stödprogrammen skall innehåll åtgärder för att främja avsättningen på marknader i tredjeland i enlighet med artikel 9.	Stödprogrammen skall innehålla åtgärder för att främja avsättningen på marknaderna och kunskaperna om marknaderna i enlighet med artikel 9.
Ändringsförslag 50 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED AA (nytt)
	aa) Omstrukturering av sektorn.
Ändringsförslag 51 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED AB (nytt)
	ab) Förebyggande av kriser.
Ändringsförslag 52 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED DA (nytt)
	da) Forskning och utveckling.
Ändringsförslag 53 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED DB (nytt)
	db) Odlingsmetoder och normer för miljöskydd.
Ändringsförslag 54 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED DC (nytt)
	dc) Förbättring av druvornas och vinets kvalitet.
Ändringsförslag 55 ARTIKEL 7, STYCKE 2, LED DD (nytt)
	dd) Privat lagring av vin, alkohol och druvmust.
Ändringsförslag 56 ARTIKEL 7, STYCKE 2A (nytt)
	En producent kan omfattas av mer än en stödåtgärd under ett och samma vinår.
	Medlemsstaterna kan med kommissionens samtycke även lägga ytterligare åtgärder till stödprogrammen.
Motivering
En utvidgning av åtgärdsmenyn med kommissionens samtycke ger medlemsstaterna möjlighet att använda resurserna på bästa sätt, enligt möjligheter och behov.
Ändringsförslag 57 ARTIKEL 8, PUNKT 1A (ny)
	1a. Det belopp som fastställts på grundval av punkt 1, vilket inte inkluderar de säljfrämjande åtgärderna, bör inte vara lägre än det belopp som beviljas en medlemsstat under 2008 för omstrukturering.
Motivering
När det gäller de belopp som beviljas för omstrukturering får ingen medlemsstat hamna i en sämre situation än tidigare. Detta skulle strida mot målen och principerna för reformen.
Ändringsförslag 58 ARTIKEL 9, RUBRIKEN
Säljfrämjande åtgärder på marknader i tredjeland	Säljfrämjande åtgärder på marknaderna och information om dessa marknader
Ändringsförslag 59 ARTIKEL 9, PUNKT 1
1. Stöd enligt denna artikel lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för gemenskapsvin i tredjeland i syfte att förbättra gemenskapsvinets konkurrenskraft i de länderna.	1. Stöd enligt denna artikel lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för gemenskapsvin i syfte att förbättra gemenskapsvinets konkurrenskraft
	a) på den inre marknaden och
	b) i tredjeländer.
Ändringsförslag 60 ARTIKEL 9, PUNKT 2
2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall gälla vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller vin med uppgift om vindruvssort.	2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall gälla vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. När det gäller annat vin avsett för konsumtion ska enbart punkt 1 a tillämpas.
Ändringsförslag 61 ARTIKEL 9, PUNKT 2A (ny)
	2a. De åtgärder som avses i punkt 1 a kan vara följande:
	a) Åtgärder för att främja en ansvarsfull vinkonsumtion och informera om produkten och dess egenskaper.
	b) Åtgärder för att förbättra kunskaperna om marknaden för att möjliggöra marknadsutveckling och säkerställa bättre information till aktörerna.
	Dessa åtgärder kan genomföras av de branschorganisationer som avses i artikel 55 eller av varje annat likvärdigt representativt organ.
	c) Marknadsföring eller reklam för att främja erkännandet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, särskilt när det gäller kvalitet, miljöskydd och miljöhänsyn.
Ändringsförslag 62 ARTIKEL 9, PUNKT 3, INLEDNINGEN
3. De åtgärder som avses i punkt 1 kan vara följande:	3. De åtgärder som avses i punkt 1 b kan gälla följande:
Ändringsförslag 63 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED A
a) PR, marknadsföring eller reklam, som betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.	a) PR, marknadsföring eller reklam, som betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna, deras ursprungsbeteckningar och märkningar, särskilt när det gäller kvalitet, hälsofördelar, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.
Ändringsförslag 64 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED B
b) Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.	b) Individuellt eller kollektivt deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.
Ändringsförslag 65 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED C
c) Informationskampanjer, särskilt om gemenskapssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.	c) Informationskampanjer, särskilt om gemenskapssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion samt om märkning av vin.
Ändringsförslag 66 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED CA (nytt)
	ca) Stödprogram för att skydda geografiska vinbeteckningar på internationell nivå, och åtgärder eller studier rörande kampen mot förfalskningar av vinprodukter i tredjeländer och mot tekniska och fytosanitära hinder.
Ändringsförslag 67 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED D
d) Undersökningar av nya marknader, som är nödvändiga för att kunna utöka avsättningsmöjligheterna.	d) Undersökningar av marknader som ska återerövras eller utvecklas och av nya marknader, som är nödvändiga för att kunna utöka avsättningsmöjligheterna.
Ändringsförslag 68 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED EA (nytt)
	ea) Upplysningsåtgärder grundade på vetenskapliga undersökningar om de positiva effekterna av en måttlig vinkonsumtion och åtgärder för att främja en ansvarsfull vinkonsumtion och informera om produkten och dess egenskaper med stöd av relevanta vetenskapliga undersökningar.
Motivering
Syftet med de säljfrämjande åtgärderna bör vara att ta sig in på nya marknader och återerövra förlorade marknader för samtliga produkter som omfattas av denna förordning. Det är särskilt viktigt att förbättra den kommersiella avsättningen av druvmust (alkoholfri dryck) och på detta sätt stödja en diversifiering av vinproduktionen.
Ändringsförslag 69 ARTIKEL 9, PUNKT 3, LED EB (nytt)
	eb) Åtgärder för att förbättra kunskaperna om marknaden för att möjliggöra marknadsutveckling och säkerställa bättre information till aktörerna.
Ändringsförslag 70 ARTIKEL 9, PUNKT 3A (ny)
	3a. Stödet ska i första hand ges till åtgärder som genomförs inom ramen för ett partnerskap mellan EU-aktörer.
Ändringsförslag 71 ARTIKEL 9, PUNKT 4
4. Gemenskapens bidrag till säljfrämjande verksamhet får högst utgöra 50 procent av de stödberättigande kostnaderna.	4. Gemenskapens bidrag till säljfrämjande verksamhet får högst utgöra 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. I regioner som är klassificerade som konvergensregioner enligt förordning (EG) nr 1083/2006 får gemenskapens bidrag till kostnaderna för säljfrämjande åtgärder högst utgöra 75 procent.
	Detta bidrag kan emellertid höjas till 100 procent för program för skydd av geografiska vinbeteckningar på internationell nivå, och åtgärder eller studier rörande kampen mot förfalskningar av vinprodukter i tredjeländer och mot tekniska och fytosanitära hinder.
Motivering
För att garantera att åtgärderna för tekniskt samarbete är förenliga och stämmer överens med de åtgärder som kompletterar internationella förhandlingar bör de förstnämnda finansieras till 100 procent via budgeten för den gemensamma organisationen av marknaden.
Ändringsförslag 72 ARTIKEL 9, PUNKT 5
5. Medlemsstaterna skall avsätta minst de gemenskapsmedel som anges i bilaga II till säljfrämjande åtgärder på marknader i tredjeland. Medel som avsatts för detta ändamål är inte tillgängliga för andra åtgärder.	5. Medlemsstaterna skall avsätta minst de gemenskapsmedel som anges i bilaga II för att främja kunskaperna om marknaderna och för säljfrämjande åtgärder på Europeiska unionens marknader och marknader i tredjeland. Medel som avsatts för detta ändamål är inte tillgängliga för andra åtgärder.
Ändringsförslag 73 ARTIKEL 9, PUNKT 5A (ny)
	5a. För det vin som framställts i områden där odlings- och produktionsförhållandena är svåra (bland annat bergsområden) ska särskilt anpassade åtgärder vidtas som ska fastställas tillsammans med de regionala och lokala myndigheterna i dessa områden.
Ändringsförslag 74 ARTIKEL 10, PUNKT 3, STYCKE 1, LED CA (nytt)
	ca) Normal förnyelse av uttjänta vinodlingar i områden med skyddad geografisk beteckning eller skyddad ursprungsbeteckning får stödjas med ett belopp som uppgår till 50 procent av de belopp som avses i punkt 6.
Motivering
Omstrukturering och omställning bör komma i åtnjutande av ett stödsystem i områden med en produktion av erkänt hög kvalitet. Dessa sammanfaller ofta med områden som brottas med särskilda nackdelar.
Ändringsförslag 75 ARTIKEL 10, PUNKT 3, STYCKE 2
Stöd lämnas inte för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar.	utgår
Ändringsförslag 76 ARTIKEL 10, PUNKT 5, LED A
a) tillåtelse att, utan hinder av bestämmelserna i avdelning V kapitel II, odla både gamla och nya vinstockar samtidigt under en bestämd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla, det vill säga senast den 31 december 2013, eller	a) tillåtelse att, utan hinder av bestämmelserna i avdelning V kapitel II, odla både gamla och nya vinstockar samtidigt under en bestämd period på högst tre år, eller
Ändringsförslag 77 ARTIKEL10A (ny)
	Artikel 10a
	Omstrukturering av sektorn
	1. Åtgärderna till stöd för en omstrukturering av sektorn syftar till att utveckla synergieffekter mellan aktörerna för att stärka vinproducenternas konkurrenskraft genom en strukturell utveckling.
	2. Stöd beviljas endast om det inom ramen för stödprogrammet presenteras utvecklingsprojekt rörande en eller fler av följande verksamheter:
	a) Utveckling av övergripande och multiregionala utbudssystem.
	b) Gemensamt utnyttjande från företagens sida av operativa och strategiska tjänster.
	c) Förvaltning av utrustning och produktionsled.
	d) Utveckling av marknadskunskaperna och marknadsskyddet.
	e) Innovationsutveckling.
	f) Koncentration av utbudet och omstrukturering av företagen i senare led i förädlingskedjan.
	3. Stödet till omstruktureringsåtgärder utbetalas som ett bidrag till de faktiska kostnaderna för genomförande av verksamheten och får täcka högst 50 procent av kostnaderna. I regioner som är klassificerade som konvergensregioner enligt förordning (EG) nr 1083/2006 får gemenskapens bidrag till kostnaderna för säljfrämjande åtgärder högst utgöra 75 procent.
Ändringsförslag 78 ARTIKEL 10B (ny)
	Artikel 10b
	Krisförebyggande åtgärder
	1. Med krisförebyggande åtgärder avses alla odlingsmetoder, jordbruksmetoder och oenologiska metoder som syftar till att hålla nere druvproduktionen eller till att minska avkastningen från omvandlingen av druvor till vin.
	2. Stödet till krisförebyggande åtgärder kan utgöras av en ersättning i form av en betalning som står i proportion till minskningen av mängden druvor eller producerat vin som en följd av användningen av den utvalda metoden.
	3. Varje medlemsstat ska utifrån sina särdrag välja de metoder som är lämpliga för att uppnå dessa mål. I de genomförandeåtgärder som antas enligt förfarandet i artikel 104 fastställs bland annat de högsta tillåtna stödbeloppen och de godtagbara metoderna.
Ändringsförslag 79 ARTIKEL 11, PUNKT 1
1. I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar för att därmed reducera avkastningen från det berörda skiftet till noll.	1. I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar för att därmed reducera avkastningen från den berörda arealen till noll.
Ändringsförslag 80 ARTIKEL 11, PUNKT 2
2. Stöd för grön skörd skall bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på gemenskapens vinmarknad och därmed förbygga marknadskriser.	2. Stöd för grön skörd skall bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på gemenskapens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser samt till att framställa produkter av högre kvalitet.
Ändringsförslag 81 ARTIKEL 11, PUNKT 3, STYCKE 2
Beloppet får inte överskrida 50 procent av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande av druvklasar.	Beloppet får inte överskrida 75 procent av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande av druvklasar.
Motivering
För att göra stödet mer rättvist för de vinodlare som beslutar att utnyttja bestämmelserna i artikel 11 i denna förordning bör det högsta stödbeloppet höjas till 75 procent.
Ändringsförslag 82 ARTIKEL 11, PUNKT 4A (ny)
	4a. De berörda medlemsstaterna ska införa kontrollåtgärder som ska genomföras på samtliga sökande.
Ändringsförslag 83 ARTIKEL 13A (ny)
	Artikel 13a
	Forskning och utveckling
	1. Stödet till forskning och utveckling har till syfte att finansiera forskningsverksamhet för att förbättra kunskaperna om marknaden och produktkvaliteten; denna verksamhet ska framför allt vara inriktad på spårbarhet, produktionens miljöeffekter, hälsoskydd, typiska egenskaper och genetiska förbättringar.
	2. Gemenskapens bidrag till kostnaderna för forsknings- och utvecklingsprojekt får utgöra högst 50 procent.
Ändringsförslag 84 ARTIKEL 13B (ny)
	Artikel 13b
	Odlingsmetoder inom jordbruket och normer för miljöskydd
	1. Särskilda odlingsmetoder inom jordbruket samt miljönormer, fytosanitära normer och andra normer ska fastställas för alla viner.
	Dessa metoder och normer har som mål att bidra till miljöskyddet, kontrollen av primärproduktionen, begränsningen av avkastningskapaciteten och förbättrad kvalitet.
	2. Vinodlare som tillämpar ovan nämnda metoder och normer ska beviljas finansiering i form av hektarstöd för de arealer som odlas enligt ovan nämnda åtaganden.
	3. Ovan nämnda metoder och normer ska fastställas på gemenskapsnivå och därefter specificeras på basis av de särskilda förhållanden som råder i medlemsstaterna och regionerna.
	4. Kontrollen och eventuellt förvaltningen av programmen vad gäller efterlevnaden av vinodlarnas skyldigheter inom ramen för denna artikel handhas främst av branschorganisationerna efter godkännande av medlemsstaterna.
	5. Storleken på det finansieringsbelopp som anges i punkt 2 och tillämpningsföreskrifterna för denna artikel fastställs enligt förfarandet i artikel 104.
Motivering
I Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2007 (P6_TA(2007)0049) betonas, bland de allmänna principerna för den gemensamma organisationen för marknaden för vin, vikten av att ”vinodlarna anpassar sig till befintliga villkor och korrekta jordbruksmetoder/---/som bidrar till en kvalitativ och kvantitativ kontroll av produktionen och en bättre miljö och som på längre sikt syftar till att bevara en skälig inkomst för vinodlarna och höja produktkvaliteten”(punkt 1 e).
Ändringsförslag 85 ARTIKEL 13C (ny)
	Artikel 13c
	Förbättring av druvornas och vinets kvalitet
	1. Med förbättring av druvornas kvalitet avses alla odlings- och jordbruksmetoder som inom produktionen medför kvalitetsförbättringar som kan utvärderas utifrån objektiva kriterier.
	2. Med förbättring av vinets kvalitet avses åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten på det vin som ska saluföras och till att säkra alternativa avsättningsmöjligheter för vinprodukterna och inte minst leveranser till konsumtionsalkoholindustrin, som traditionellt sett använder dessa produkter för sin egen produktion.
	3. Stödet till kvalitetsförbättringsåtgärder får utbetalas i form av en schablonberäknad kompensation.
	4. Stödet till åtgärder för att förbättra druvornas kvalitet ska tillämpas på vinodlingar som är avsedda för produktion av vin med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning.
	5. I genomförandeåtgärderna, som antas enligt förfarandet i artikel 104, fastställs bland annat den högsta tillåtna importmängden, de godtagbara metoderna och de alternativa avsättningsmöjligheterna.
	6. Medlemsstaterna ska utifrån sina särdrag ringa in de metoder som är mest ändamålsenliga för att uppnå dessa mål och ska även fastställa storleken på utbetalningarna, vilken beräknas i förhållande till de direkta kostnaderna för att genomföra metoderna.
Ändringsförslag 86 ARTIKEL 13D (ny)
	Artikel 13d
	Stöd till privat lagring av vin, alkohol och druvmust
	1. Det finns en gällande stödordning för privat lagring av vin, alkohol och druvmust.
	2. Ett lagringsavtal måste ingås mellan berörda producenter av vin, alkohol och druvmust och interventionsorganen för att stöd ska kunna beviljas för privat lagring. Avtalen ingås mellan den 16 december och den 15 februari följande år, för en tidsperiod som senast löper ut den 30 november och tidigast
	– den 1 augusti för druvmust,
	– den 1 september för vin.
	4. Kommissionen ska utarbeta en rapport om genomförandet av åtgärden för privat lagring och lägga fram förslag om att åtgärden eventuellt ska fortsätta, anpassas eller slopas.
Motivering
Denna åtgärd bör inbegripas eftersom kostnaden för den är mycket låg och den har visat sig ha en reglerande effekt på marknaden som är mycket betydelsefull och gynnsam. Åtgärden blir ännu viktigare om man beaktar att åtgärderna för offentlig lagring avskaffats.
Ändringsförslag 87 ARTIKEL 14
Artikel 14	utgår
Tvärvillkor
1. Om en jordbrukare när som helst inom fem år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för omstrukturering och omställning eller när som helst inom ett år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för grön skörd på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003 till följd av en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den enskilde jordbrukaren, skall bidragsbeloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning och jordbrukaren skall i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka det enligt villkoren i nämnda bestämmelser.
2. Det skall fastställas bestämmelser i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 om hur den berörda medlemsstaten skall minska eller återvinna stödet, eller en del av detta.
Ändringsförslag 88 ARTIKEL 15, PUNKT 1A (ny)
	1a. De rapporter som anges i punkt 1 ska eventuellt åtföljas av motiverade förslag om en anpassning av stödprogrammen i syfte att göra dem mer effektiva.
Ändringsförslag 89 ARTIKEL 17
Artikel 17	utgår
Finansiell överföring till landsbygdsutveckling
1. Från och med budgetåret 2009 skall de belopp som fastställs i punkt 2 och som grundar sig på de historiska utgifter som avses i förordning (EG) nr 1493/1999 för interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1290/2005, finnas tillgängliga som kompletterande gemenskapsmedel för åtgärder i vinproducerande regioner inom ramen för den programplanering för landsbygdsutvecklingen som finansierias genom förordning (EG) nr 1698/2005.
2. Följande belopp skall finnas tillgängliga under de angivna kalenderåren:
– 2009: 100 miljoner euro,
– 2010: 150 miljoner euro,
– 2011: 250 miljoner euro,
– 2012: 300 miljoner euro,
– 2013: 350 miljoner euro,
– från 2014 och framåt: 400 miljoner euro.
3. Beloppen i punkt 2 skall fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med bilaga III.
Ändringsförslag 90 KAPITEL IIA (ny), ARTIKEL 17A (ny)
	KAPITEL IIA
	MARKNADSMEKANISMER
	Artikel 17a
	Stöd för användning av druvmust
	Härigenom införs ett stöd för användning av
	a) koncentrerad druvmust, och
	b) rektifierad koncentrerad druvmust,
	som framställts i gemenskapen, när dessa används för att öka alkoholhalten för vinprodukter för vilka en sådan ökning är tillåten enligt denna förordning.
Motivering
Eftersom man anser att användningen av druvmust för koncentration verkligen bidrar till att garantera balansen på marknaden bör ett stöd införas för koncentrerad druvmust och koncentrerad rektifierad druvmust som används för berikning.
Detta stöd bör mer konkret göra det möjligt att skydda en oenologisk metod som är vanlig i många gemenskapsregioner, ta hänsyn till producenternas investeringar och undvika ett eventuellt avbrott i handelsförbindelserna, vilket skulle göra det möjligt att öka produktutbudet.
Ändringsförslag 91 ARTIKEL 19, PUNKT 2, STYCKE 2
Kommissionen får besluta att lägga till kategorier av vinprodukter till de som förtecknas i bilaga IV.	utgår
Ändringsförslag 92 ARTIKEL 20
I detta kapitel fastställs de tillåtna oenologiska metoderna och gällande restriktioner samt det förfarande genom vilket kommissionen kan fatta beslut om metoder och restriktioner för produktion och saluföring av produkter som omfattas av denna förordning.	I detta kapitel fastställs de tillåtna oenologiska metoderna och gällande restriktioner för framställning av produkter som omfattas av denna förordning.
Ändringsförslag 93 ARTIKEL 21, PUNKT 1, STYCKE 1
1. Vid framställning i gemenskapen av de produkter som omfattas av denna förordning får endast oenologiska metoder som är tillåtna enligt gemenskapsrätten användas.	1. Vid framställning i gemenskapen av de produkter som omfattas av denna förordning får endast de metoder, oenologiska behandlingar och restriktioner som fastställs i bilagorna IVa, V och VI användas.
Ändringsförslag 94 ARTIKEL 21, PUNKT 2
2. De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.	2. De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa, med beaktande av traditionella europeiska produktionsmetoder, att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.
Motivering
De tillåtna oenologiska metoderna måste också beakta de traditionella vinproduktionsmetoderna för att kunna säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.
Ändringsförslag 95 ARTIKEL 21, PUNKT 2A (ny)
	2a. Om man vid framställningen av vin använder genetiskt modifierad jäst, måste detta klart och tydligt framgå för konsumenten på detaljistförpackningen genom orden ”framställt med hjälp av genetiskt modifierade organismer”.
Motivering
En tydlig märkning, oberoende av om DNA eller protein som härstammar från genetisk modifiering kan spåras i slutprodukten eller ej, uppfyller de krav som i många undersökningar uttrycks av en stor majoritet konsumenter, underlättar ett välgrundat val och hindrar att konsumenter eventuellt vilseleds när det gäller framställnings- eller produktionsmetod.
Ändringsförslag 96 ARTIKEL 21, PUNKT 5
5. För produkter som omfattas av denna förordning och som framställs för export gäller dock de oenologiska metoder och restriktioner som erkänts av Internationella vinorganisationen (OIV) och inte gemenskapens tillåtna oenologiska metoder och restriktioner.	utgår
Producenterna skall rapportera in sådan produktion till medlemsstaterna som skall kontrollera att exportkraven är uppfyllda.
Ändringsförslag 97 ARTIKEL 23, PUNKT 1
1. Utom för de oenologiska metoder som gäller berikning, syratillsats och avsyrning som anges i bilaga V och de restriktioner som anges i bilaga VI skall det fattas beslut om tillstånd för oenologiska metoder och restriktioner för produktion och lagring av produkter som omfattas av denna förordning i enlighet med förfarandet i artikel 104.1.	1. De oenologiska metoder och behandlingar som är tillåtna när det gäller berikning, syratillsats och avsyrning anges i bilaga V.
Ändringsförslag 98 ARTIKEL 23, PUNKT 1A (ny)
	1a. Bestämmelserna om svaveldioxidhalten, den högsta tillåtna halten av flyktiga syror och tillåtna oenologiska metoder och behandlingar samt bestämmelserna om produktion av likörvin, mousserande vin och mousserande kvalitetsvin ska fastställas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 45.
Ändringsförslag 99 ARTIKEL 23, PUNKT 2
2. Medlemsstaterna får tillåta användning för försöksändamål av otillåtna oenologiska metoder på villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1.	utgår
Motivering
Användning av oenologiska metoder för försöksändamål inverkar ofta negativt på de traditionella produktionsmetoderna. För att skydda dessa bör därför inte sådana oenologiska metoder för försöksändamål kunna tillåtas och införas enbart genom förvaltningskommittéförfarandet.
Ändringsförslag 100 ARTIKEL 24
Artikel 24	utgår
Kriterier för tillstånd
Kommissionen skall när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder enligt förfarandet i artikel 104.1
a) grunda sig på de oenologiska metoder som OIV erkänt och på resultaten av användningen av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,
b) ta hänyn till skyddet av människors hälsa,
c) ta hänsyn till eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av etablerade förväntningar och uppfattningar och i samband med detta undersöka vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,
d) ge möjlighet att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning,
e) säkerställa en acceptabel miniminivå av miljöskydd,
f) följa de allmänna bestämmelserna om oenologiska metoder och restriktioner i bilaga III respektive IV.
Ändringsförslag 101 ARTIKEL 26, STYCKE 1
Tillämpningsföreskrifter för detta kapitel och för bilagorna III och IV skall antas enligt förfarandet i artikel 104.1.	Tillämpningsföreskrifter för detta kapitel och för bilagorna IVa, V och VI skall antas enligt förfarandet i artikel 104.1.
Ändringsförslag 102 ARTIKEL 26, STYCKE 2, LED A
a) Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller mousserande vin.	utgår
Ändringsförslag 103 ARTIKEL 26, STYCKE 2, LED B
b) Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller likörvin.	utgår
Ändringsförslag 104 ARTIKEL 26, STYCKE 2, LED D
d) Specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i oenologiska metoder, om det saknas gemenskapsbestämmelser på området.	d) Specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i oenologiska metoder, gränsvärden och villkor för användningen av de oenologiska metoder och behandlingar som anges i bilagorna IVa och V.
Ändringsförslag 105 ARTIKEL 26, STYCKE 2, LED E
e) Administrativa föreskrifter för att genomföra tillåtna oenologiska metoder.	e) Administrativa föreskrifter för oenologiska metoder, beslut, undantag, villkor och de listor som anges i bilagorna IVa och V.
Ändringsförslag 106 ARTIKEL 26, STYCKE 2, LED GA (nytt)
	ga) Tillåtna oenologiska metoder och behandlingar för vin som framställts i enlighet med tillämpningsbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/911.
	––––––––––––––– 1EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.
Motivering
För att säkra konsekvens och förenkling bör de oenologiska metoderna för allt vin, även ekologiskt vin, fastställas inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för vin.
Ändringsförslag 107 AVDELNING III, KAPITEL IIA (nytt), ARTIKEL 26A (ny)
	KAPITEL IIa
	Åtgärder för att främja kvalitet och diversifiering
	Artikel 26a
	Destillation av biprodukter från vinframställning
	1. Det ska vara förbjudet att överpressa krossade eller okrossade druvor och att pressa vindruv. Det ska också vara förbjudet att jäsa om pressrester för andra ändamål än destillation.
	2. Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av personer som har framställt vin ska vara skyldiga att leverera samtliga biprodukter från denna vinframställning till destillation.
	3. Mängden alkohol i biprodukterna ska vara minst tio procent av volymen alkohol i det vin som har producerats, om vinet har framställts direkt av druvor. Frånsett undantag av tekniska skäl får den inte vara mindre än fem procent om vinet har framställts av druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt icke färdigjäst vin.
	Om den avsedda procentsatsen inte skulle uppnås, måste de som omfattas av detta krav leverera en kvantitet vin från den egna produktionen, för att på så sätt säkerställa att dessa procentsatser uppnås.
	Medlemsstaterna får göra undantag från punkt 2 och punkt 3 första stycket för vissa producentkategorier och produktionsområden. Dessa undantag innebär bland annat undanskaffande under övervakning och på villkor som ska fastställas av biprodukterna från bearbetning och vinframställning, kompostering eller annat slag av undanskaffande som syftar till att undanskaffa biprodukterna på ett miljövänligt sätt.
	4. Leveransskyldigheten i punkt 2 får uppfyllas genom leverans av produkterna enligt punkt 3 och eventuellt av vin till andra aktörer än destillatörer, vilka ska uppföras på den lista som upprättas enligt förfarandet i artikel 104.
	5. De personer eller sammanslutningar av personer som är underkastade de skyldigheter som avses i punkt 2 kan befrias från dessa skyldigheter genom att undanskaffa biprodukterna från vinframställningen under övervakning och på villkor som ska fastställas.
	6. Destillatören får ta emot stöd för insamling och bearbetning av biprodukter. De närmare bestämmelserna för detta stöd ska anges i tillämpningsförordningen.
	7. Under år med ovanligt ogynnsamma väderleksförhållanden då produktionen, trots regleringsåtgärderna för att minska överskotten, förmodas bli mycket stor och det råder risk för allvarliga marknadssvängningar, kan minimihalten alkohol i biprodukterna höjas enligt förfarandet i artikel 104 för att undvika att överproduktionen avsätts på marknaden. Denna höjning kan genomföras i vissa medlemsstater eller regioner i enlighet med rådande marknadsförhållanden.
	I detta fall kommer ett schablonbelopp att utbetalas till producenterna.
	8. Den alkohol som framställts genom denna destillation får under inga omständigheter användas för mänsklig konsumtion.
Ändringsförslag 108 AVDELNING III, KAPITEL IIA (nytt), ARTIKEL 26B (ny)
	Artikel 26b
	Stöd för bearbetning
	1. Gemenskapen kan fastställa stöd till bearbetning av vin för framställning av livsmedel i syfte att stödja vinmarknaden och följaktligen spritdryckssektorn när denna alkohol används traditionellt och har avsättningsmöjligheter på marknaden.
	2. Stödet ska fördelas enligt ett system med kontrakt som ingås mellan vinproducenter och vinfabrikanter. Det ska fastställas ett minimipris som fabrikanterna betalar vinproducenterna.
	3. Villkoren för detta stöd ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 104.
Motivering
Syftet är att garantera leveranser av starksprit till de industrier som traditionellt använder denna alkohol för att bevara den traditionella kvalitet som krävs för vissa drycker som framställs ur sådan sprit.
Ändringsförslag 109 ARTIKEL 27
1. I denna förordning gäller följande definitioner:	1. I denna förordning gäller följande definitioner:
a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva ett vin, ett likörvin, ett mousserande vin, ett mousserande vin med tillsatt koldioxid, ett pärlande vin eller ett vin framställt av övermogna druvor som uppfyller följande krav:	a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall en geografiskt mindre medlemsstat, använt för att beskriva ett vin, ett likörvin, ett mousserande vin, ett pärlande vin, ett vin framställt av torkade druvor eller ett vin framställt av övermogna druvor som härrör från denna region, ort eller medlemsstat och som uppfyller följande krav:
i) Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.	i) Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.
ii) De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från detta geografiska område.	ii) De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från detta geografiska område.
iii) Det framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera.	iii) Det framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera.
	iiia) Dess produktion, inbegripet bearbetning och framställning samt i förekommande fall vinifikation och tappning äger rum i det avgränsade geografiska området.
b) geografisk beteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva ett vin, ett likörvin, ett mousserande vin, ett mousserande vin med tillsatt koldioxid, ett pärlande vin eller ett vin framställt av övermogna druvor som uppfyller följande krav:	b) geografisk beteckning: namn på en region eller i undantagsfall en geografiskt mindre medlemsstat, en ort, använt för att beskriva ett vin, ett likörvin, ett mousserande vin, ett pärlande vin, ett vin framställt av torkade druvor eller ett vin framställt av övermogna druvor som härrör från denna region, ort eller i undantagsfall denna medlemsstat och som uppfyller följande krav:
i) Dess kvalitet, egenskaper eller anseende kan väsentligen hänföras till dess geografiska ursprung.	i) Dess kvalitet, egenskaper eller anseende kan väsentligen hänföras till dess geografiska ursprung.
ii) Minst 85 procent av de druvor som används för framställningen av vinet kommer uteslutande från detta geografiska område.	ii) Minst 85 procent av de druvor som används för framställningen av vinet kommer uteslutande från detta geografiska område.
iii) Det framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis.	iii) Det framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera.
	iiia) Dess produktion, inbegripet bearbetning och framställning samt i förekommande fall vinifikation och tappning äger rum i det avgränsade geografiska området.
	1a. Utan hinder av led iiia i punkt 1 a och led iiia i punkt 1 b kan ett vin med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning framställas i ett område som ligger i direkt anslutning till det avgränsade geografiska området, under förutsättning att den berörda medlemsstaten uttryckligen har tillåtit detta och på vissa villkor.
2. Traditionella namn skall anses vara ursprungsbeteckningar om de	2. Traditionella namn skall anses vara ursprungsbeteckningar om de
a) betecknar ett vin,	a) betecknar ett vin,
b) hänvisar till ett geografiskt namn,	b) hänvisar till ett geografiskt namn,
c) uppfyller kraven i led i–iii i punkt 1 a.	c) uppfyller kraven i led i–iiia i punkt 1 a.
3. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i gemenskapen med stöd av bestämmelserna i detta kapitel.	3. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i gemenskapen med stöd av bestämmelserna i detta kapitel.
	3a. Producentmedlemsstaterna får, med beaktande av rättvisa och traditionella metoder, fastställa ytterligare eller strängare bestämmelser om egenskaper och villkor för produktion, framställning och transport av vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.
Ändringsförslag 110 ARTIKEL 28, PUNKT 1, LED A
a) Den beteckning som skall skyddas.	a) Den beteckning som skall skyddas, tillsammans med de traditionella små geografiska enheter som i sin helhet betecknar ursprunget.
Motivering
Produktionsområden, som utgör ett visst vinområde, ska även i fortsättning skyddas av EU. Genom denna formulering garanteras att även traditionella produktionsområden i ursprungsområdet skyddas som en del av ursprunget vid sidan av ursprungsbeteckningen ”Franken”.
Ändringsförslag 111 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, INLEDNINGEN
Den skall innehålla uppgifter om följande:	Den skall åtminstone innehålla uppgifter om följande:
Ändringsförslag 112 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED -A (nytt)
	-a) Det namn för vilket skydd har begärts.
Ändringsförslag 113 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED A
a) En beskrivning av vinet och dess viktigaste fysikaliska, kemiska, mikrobiologiska och organoleptiska egenskaper.	a) En beskrivning av vinet eller vinerna och i förekommande fall dess eller deras viktigaste fysikaliska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper.
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att klart och tydligt fastställa att man inte behöver fastslå en viss vintyp för ett visst produktionsområde för att få skydd.
Ändringsförslag 114 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED AA (nytt)
	aa) Odlingsmetoder.
Ändringsförslag 115 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED AB (nytt)
	ab) Vinframställningsmetod och särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet.
Ändringsförslag 116 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED C
c) En avgränsning av det geografiska området i fråga.	c) En avgränsning av det geografiska området för druvproduktion, bearbetning, framställning, vinifikation och tappning.
Motivering
Det är nödvändigt att anpassa texten efter förordning (EG) nr 510/2006 och stärka principen om att hela sektorn ska finnas inom det avgränsade geografiska området.
Ändringsförslag 117 ARTIKEL 28, PUNKT 2, STYCKE 2, LED E
e) Uppgifter om den druvsort eller druvsorter som vinet framställts av.	e) Uppgifter om den druvsort eller druvsorter som vinet eller vinerna framställts av.
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att fastställa att man inte behöver fastslå en viss vintyp för ett visst produktionsområde för att få skydd.
Ändringsförslag 118 ARTIKEL 28, PUNKT 2, LED F
f) Uppgifter som styrker sambandet mellan kvaliteten, anseendet eller egenskaperna och den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget.	f) Uppgifter som styrker
	i) sambandet mellan vinets kvalitet eller egenskaper och den geografiska omgivning som avses i artikel 27.1 a eller, i förekommande fall,
	ii) sambandet mellan vinets kvalitet, anseende eller annan egenskap och det geografiska ursprung som avses i artikel 27.1 b.
Ändringsförslag 119 ARTIKEL 28, PUNKT 2, LED FA (nytt)
	fa) Eventuella bestämmelser om emballering och förslutningssystem och om behållarnas material, volym och typ.
Ändringsförslag 120 ARTIKEL 28, PUNKT 2, LED FB (nytt)
	fb) Eventuella logotyper med den beteckning som obligatoriskt eller frivilligt används på etiketten.
Ändringsförslag 121 ARTIKEL 30, PUNKT 1
1. Alla intresserade producentgrupper, eller i undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan.	1. Alla representativa producentgrupper, eller i undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan. Producentgruppernas representativitet ska vederbörligen styrkas.
Ändringsförslag 122 ARTIKEL 30, PUNKT 3A (ny)
	3a. Ansökningar om gränsöverskridande geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar ska lämnas in i den medlemsstat där största delen av det territorium som det hänvisas till enligt punkt 2 c finns.
Motivering
Ansökningar om gränsöverskridande geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar ska lämnas in i den medlemsstat där största delen av territoriet finns.
Ändringsförslag 123 ARTIKEL 31, PUNKT 3
3. Medlemsstaten skall granska ansökan för att avgöra om den uppfyller villkoren i detta kapitel.	3. Medlemsstaten skall granska ansökan med de medel som är lämpliga för att avgöra om den är berättigad och uppfyller villkoren i detta kapitel.
Medlemsstaten skall genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att ansökan får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på minst två månader från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är etablerade eller bosatta i medlemsstaten i fråga kan göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.	Medlemsstaten skall genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att ansökan får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en rimlig tidsfrist från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är etablerade eller bosatta i medlemsstaten i fråga kan göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.
Motivering
Genom ändringsförslaget anpassas texten efter artikel 5.4 och 5.5 i förordning (EG) nr 510/2006. Att bara fastställa en minimal tidsfrist för invändningar innebär ingen garanti för att det nationella förfarandet slutförs i rimlig tid.
Ändringsförslag 124 ARTIKEL 32, PUNKT 2
2. Kommissionen skall granska om de ansökningar om skydd som avses i artikel 31.7 uppfyller villkoren i detta kapitel.	2. Kommissionen skall med lämpliga medel granska den ansökan som avses i artikel 31.7 för att fastställa om den är berättigad och uppfyller villkoren i detta kapitel. Denna granskning bör slutföras inom tolv månader.
Motivering
Genom ändringsförslaget anpassas texten efter artikel 6 i förordning (EG) nr 510/2006.
Ändringsförslag 125 ARTIKEL 33, STYCKE 1
Inom två månader räknat från dagen för det offentliggörande som avses i artikel 32.3 första stycket får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är etablerade eller bosatta i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring.	Inom sex månader räknat från dagen för det offentliggörande som avses i artikel 32.3 första stycket får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är etablerade eller bosatta i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring.
Motivering
Genom ändringsförslaget anpassas texten efter artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006, där det fastställs en annan tidsfrist för att göra invändningar på europeisk nivå.
Ändringsförslag 126 ARTIKEL 33, STYCKE 2
För fysiska eller juridiska personer som är etablerade eller bosatta i ett tredjeland skall förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist på två månader som fastställs i punkt 1.	För fysiska eller juridiska personer som är etablerade eller bosatta i ett tredjeland skall förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist som fastställs i punkt 1.
Ändringsförslag 127 ARTIKEL 35, PUNKT 1
1. En beteckning som är homonym med en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får skyddas som en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning under förutsättning att den tillräckligt tydligt kan särskiljas från den skyddade beteckningen så att konsumenterna inte vilseleds med avseende på det berörda vinets verkliga geografiska ursprung.	1. En beteckning som är homonym med en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får skyddas som en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning under förutsättning att det enligt förfarandet i artikel 45 har fastställts praktiska villkor som, genom att införa lämpliga inslag av differentiering, innebär att de intresserade producenterna behandlas på samma sätt och att konsumenterna inte vilseleds.
Ändringsförslag 128 ARTIKEL 37, PUNKT 1, STYCKE 1
1. När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, skall en ansökan om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 38.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga IV, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnats in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.	1. När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, skall en ansökan om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 38.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga IV, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnats in till medlemsstaten och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.
Motivering
Enligt TRIPS-avtalet får skyddet av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar inte vara mindre än det som för närvarande ges av förordning (EG) nr 1493/1999.
Ändringsförslag 129 ARTIKEL 37, PUNKT 2
2. Ett varumärke, vars användning motsvarar något av de fall som avses i artikel 38.2, får fortsätta att användas eller förnyas trots skyddet av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning inom gemenskapen före den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt rådets direktiv 89/104/EEG eller rådets förordning (EG) nr 40/94; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 36.2.	utgår
I så fall skall användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.
Ändringsförslag 130 ARTIKEL 38, PUNKT 1
1. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.	utgår
Ändringsförslag 131 ARTIKEL 38, PUNKT 2, LED A, STRECKSATS 2
– i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.	– i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende kan påverkas eller skadas.
Ändringsförslag 132 ARTIKEL 38, PUNKT 2A (ny)
	2a. En spritdryck som definieras i gemenskapslagstiftningen och som inte är ett vin eller en druvmust får, utan hinder av punkt 2, bära namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, under förutsättning att detta namn har tilldelats av den medlemsstat där ursprungsbeteckningen och den geografiska beteckningen omfattas av skydd.
Ändringsförslag 133 ARTIKEL 38, PUNKT 3A (ny)
	3a. De produkter som inte överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning får inte innehas för försäljning eller släppas ut för konsumtion på gemenskapsmarknaden eller exporteras.
Ändringsförslag 134 ARTIKEL 38, PUNKT 4
4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avses i punkt 2.	4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avses i punkt 2 och underrätta kommissionen om dessa åtgärder. Kommissionen ska, på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, agera för att säkerställa ett effektivt skydd för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
Ändringsförslag 135 ARTIKEL 38, PUNKT 4A (ny)
	4a. Kommissionen ska införa påföljder vid underlåtelse att vidta nödvändiga åtgärder.
Ändringsförslag 136 ARTIKEL 38, PUNKT 4B (ny)
	4b. Medlemsstaterna har rätt att behålla eller anta nationella lagstiftningsbestämmelser som säkerställer ett ännu starkare skydd för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
Ändringsförslag 137 ARTIKEL 40, PUNKT 1
1. Medlemsstaterna skall utse den eller de behöriga myndigheter som skall ansvara för kontrollerna när det gäller de skyldigheter som fastställs i detta kapitel i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004. Medlemsstaterna får utse branschorganisationer för dessa kontroller om de lämnar tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet.	1. Medlemsstaterna skall utse den eller de behöriga myndigheter som skall ansvara för kontrollerna när det gäller de skyldigheter som fastställs i detta kapitel i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004. Medlemsstaterna får även utse branschorganisationer för dessa kontroller om de lämnar tillfredsställande garantier för objektivitet, behörighet och opartiskhet.
Ändringsförslag 138 ARTIKEL 41, PUNKT 1, STYCKE 1, INLEDNINGEN
1. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i gemenskapen skall kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av	1. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i gemenskapen skall kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras av
Ändringsförslag 139 ARTIKEL 41, PUNKT 1, STYCKE 2
Kostnaderna för sådana kontroller skall bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.	Kostnaderna för sådana kontroller kan bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.
Ändringsförslag 140 ARTIKEL 43
På kommissionens initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, får det enligt förfarandet i artikel 104.1 fattas beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.	På kommissionens initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, får det enligt förfarandet i artikel 45.1 fattas beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.
Motivering
En föreskrivande kommitté bör användas i stället för en förvaltningskommitté.
Ändringsförslag 141 ARTIKEL 44, PUNKT 2, LED A
a) Den tekniska dokumentation som avses i artikel 28.1.	utgår
Ändringsförslag 142 ARTIKEL 44, PUNKT 2, LED B
b) Det nationella beslutet avseende deras giltighet.	utgår
Ändringsförslag 143 ARTIKEL 44, PUNKT 3
3. De beteckningar som avses i punkt 1 förlorar sitt skydd enligt denna förordning om inte den information som avses i punkt 2 lämnas in senast den 31 december 2010. Kommissionen skall vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort sådana beteckningar från det register som avses i artikel 39.	utgår
Ändringsförslag 144 ARTIKEL 44, PUNKT 4
4. Med avvikelse från artikel 43 får det på kommissionens initiativ och enligt förfarandet i artikel 104.1 till och med den 31 december 2013 fattas beslut om att dra in det skydd för ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som avses i punkt 1 om de inte uppfyller de relevanta villkoren för skydd.	utgår
Ändringsförslag 145 ARTIKEL 45, STYCKE 1
Tillämpningsföreskrifter för detta kapitel skall antas enligt förfarandet i artikel 104.1.	Tillämpningsföreskrifter för detta kapitel skall antas av kommissionen med hjälp av en föreskrivande kommitté.
	Artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG ska tillämpas. Den tid som avses i artikel 5.2 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.
Motivering
Tillämpningsföreskrifterna bör antas av en föreskrivande kommitté snarare än av en förvaltningskommitté.
Ändringsförslag 146 KAPITEL IV, RUBRIKEN
Märkning	Beteckning, benämning, presentation och skydd för vissa produkter
Motivering
Rubriken i den nuvarande gemensamma organisationen för marknaden (förordning nr 1493/1999) motsvarar i högre grad de aspekter som omfattas av artiklarna i kapitel IV.
Ändringsförslag 147 ARTIKEL 47
I denna förordning avses med märkning varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt.	I denna förordning avses med märkning varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt som är avsedd för konsumenter.
Ändringsförslag 148 ARTIKEL 47, STYCKE 1A (nytt)
	Reglerna för märkning ska beakta skyddet av konsumenternas och producenternas legitima intressen, en väl fungerande inre marknad och utvecklingen av kvalitetsprodukter.
Ändringsförslag 149 ARTIKEL 48A (ny)
	Artikel 48a
	Användningen av sammansatta beteckningar
	Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om harmonisering av lagar får medlemsstaterna tillåta användningen av ordet ”vin” tillsammans med namnet på en frukt och i form av sammansatta beteckningar för att beteckna produkter som framställs genom jäsning av andra frukter än druvor.
	Denna möjlighet ska inte påverkas av artikel 52.
Motivering
Enligt nuvarande förordning (EG) nr 1493/99 är det möjligt att använda handelsbeteckningen ”vin” vid märkning av andra produkter än vin som framställts av druvor. I förslaget till ny förordning finns tyvärr inte möjligheten kvar att använda sådana beteckningar som ”fruktvin”, ”äppelvin” eller ”vinbärsvin”.
Andra viner än druvviner är djupt rotade i konsumenternas medvetande och har i många medlemsstater producerats i hundratals år. I Polen går traditionen att tillverka vin tillbaka till 1800-talet.
Ändringsförslag 150 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED AA (nytt)
	aa) De kategorier av vinprodukter som avses i punkterna 5 och 7 i bilaga IV får inte användas vid märkningen av vin med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.
Ändringsförslag 151 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED B, STRECKSATS 1
– uttrycket skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och	– uttrycket skyddad ursprungsbeteckning eller beteckningen ”Vino dela tierra”, ”οίνος τοπικός”, ”zemské víno”, ”regional vin”, ”Landwein”, ”ονομασία κατά παράδοση”, ”regional wine”, ”vin de pays”, ”indicazione geografica tipica”, ”tájbor”, ”inbid ta’ lokalità tradizzjonali”, ”landwijn”, ”vinho regional”, ”deželno vino PGO”, ”deželno vino s priznano geografsko oznako”, ”geograafilise tähistusega lauavein”, ”lantvin”, och
Ändringsförslag 152 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED CA (nytt)
	ca) Volym.
Ändringsförslag 153 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED CB (nytt)
	cb) När det gäller punkt 4 i bilaga IV uppgifter om produktens art.
Motivering
Enligt gällande rättsakter måste produktens art och restsockerhalten anges för mousserande vin och sekt. Konsumenterna är vana vid att få dessa viktiga uppgifter, och de måste därför finnas kvar.
Ändringsförslag 154 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED CC (nytt)
	cc) När det gäller leverans till en annan medlemsstat eller export, angivelse av ursprung tillsammans med namnet på ursprungslandet.
Ändringsförslag 155 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED CD (nytt)
	cd) Tappningsföretagets namn eller firma, kommun där företaget är etablerat samt medlemsstat.
	Uppgifterna ska anges med bokstäver av samma storlek och alltid föregås av orden ”tappat av” eller de varianter som godkänns i gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning.
	Om tappningen eller avsändningen sker i en kommun annan än tappningsföretagets eller avsändarens eller i en närliggande kommun, ska de uppgifter som avses i den här punkten åtföljas av uppgift om den kommun där detta arbete utförts, och om det utförts i en annan medlemsstat skall denna anges.
Ändringsförslag 156 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED D
d) Vinets ursprung.	d) Druvornas, druvmustens och vinets ursprung.
Ändringsförslag 157 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED FA (nytt)
	fa) Beteckningar eller uppgifter som är obligatoriska för att skydda folkhälsan enligt de tillämpningsföreskrifter som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 104.1.
Motivering
För att säkra konsekvens och beakta särdragen för reglerna för märkning av vin, samt för att undvika att det uppstår nya hinder för den fria rörligheten för vin, ska de uppgifter som rör folkhälsan fastställas av kommissionen inom den specifika ramen för den gemensamma organisationen för marknaden för vin. Av folkhälsoskäl är det i vissa medlemsstater obligatoriskt att ange vissa allergiframkallande ämnen på etiketten (artikel 30 i EG‑fördraget), varvid dessa medlemsstater hindrar införseln av vin från andra medlemsstater.
Ändringsförslag 158 ARTIKEL 49, PUNKT 1, LED FB (nytt)
	fb) Partinummer.
Ändringsförslag 159 ARTIKEL 49, PUNKT 3, INLEDNINGEN
3. Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning” uteslutas i följande fall:	3. Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” uteslutas i följande fall:
Ändringsförslag 160 ARTIKEL 49, PUNKT 3, LED B
b) I särskilda fall som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1, om namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen anges på etiketten.	b) I särskilda fall som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1, om namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen anges på etiketten.
Ändringsförslag 161 ARTIKEL 49, PUNKT 3A (ny)
	3a. Dessa obligatoriska uppgifter ska anges i samma synfält av behållaren, med bokstäver som är tydliga, läsbara, outplånliga och tillräckligt stora för att de ska framträda mot bakgrunden och lätt kunna urskiljas.
Ändringsförslag 162 ARTIKEL 50, INLEDNINGEN
Märkningen av de produkter som avses i artikel 49.1 får innehålla följande frivilliga uppgifter:	Märkningen av de produkter som avses i artikel 49.1 med undantag av punkterna 5 och 7 i bilaga IV får dessutom innehålla följande frivilliga uppgifter:
Motivering
Viktiga, frivilliga uppgifter bör finnas kvar på produkter som framställts ur den första eller andra jäsningen, såsom redan nu framgår av de rättsliga bestämmelserna.
Ändringsförslag 163 ARTIKEL 50, LED A
a) Årgång.	a) Endast för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning:
	– Årgång.
	– Namnet på en eller flera druvsorter.
	– Kompletterande traditionella benämningar.
	Med ”kompletterande traditionell benämning” avses en term som i producentmedlemsstaterna traditionellt används för att beteckna de viner som avses i den här avdelningen, som i synnerhet avser en produktions-, framställnings-, eller lagringsmetod, kvalitet, färg eller typ av plats, eller en historisk händelse som är förknippad med vinet i fråga, och som enligt respektive producentmedlemsstats lagstiftning får användas för att beteckna viner som producerats i den egna medlemsstaten.
	Den traditionella benämningen ska uppfylla följande villkor:
	a) den ska vara tillräckligt särskiljande eller vara allmänt erkänd på gemenskapens marknad,
	b) den ska traditionellt ha använts i minst tio år i den berörda medlemsstaten och
	c) den ska vara knuten till ett eller flera viner eller typer av viner från gemenskapen.
	– Geografiska enheter som är större eller mindre än den specificerade regionen eller platsen.
	– Gemenskapens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.
Ändringsförslag 164 ARTIKEL 50, LED B
b) Namnet på en eller flera druvsorter.	b) För samtliga viner:
	– Sockerhalten.
	– Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.
	– Produkttyp enligt bestämmelserna i bilaga IV.
	– En viss färg, enligt bestämmelserna i producentmedlemsstaten.
	– Namn, adress och befattning i fråga om den eller de personer som deltagit i saluföringen. Om det rör sig om kontraktstappning ska uppgiften om tappningsföretaget kompletteras med orden ”tappat för” eller, om det också finns uppgifter om namn, adress och befattning rörande den som tappat vinet för tredje mans räkning, med orden ”tappat på flaska för ... av ...”.
	– Varumärke.
	– En kod får användas på etiketten för produkter som avses i denna förordning för att ange ursprungskommunen och tappningsföretagets eller importörens (om en sådan finns) namn, förutsatt att den medlemsstat inom vars territorium dessa produkter tappas tillåter detta. Denna möjlighet gäller på villkor att etiketten anger namnet eller firmanamnet på en annan person eller sammanslutning av personer än det tappningsföretag som har medverkat vid distribution, samt namnet på den kommun eller kommundel där personen eller sammanslutningen har sitt säte.
Ändringsförslag 165 ARTIKEL 50, LED C
c) Sockerhalten.	c) När det gäller viner som framställts på deras territorium får producentmedlemsstaterna göra vissa uppgifter i leden a och b obligatoriska, förbjuda dem eller begränsa deras användning.
Ändringsförslag 166 ARTIKEL 50, LED CA (nytt)
	ca) Svaveldioxidhalten.
Motivering
Användningen av svaveldioxid har alltid ansetts vara oumbärlig vid produktionen av såväl vita som röda viner. För närvarande finns det en kraftig tendens att minska användningen av denna tillsats.
Eftersom människor tål svaveldioxid olika bra är det önskvärt att halten av denna tillsats frivilligt anges på etiketten i syfte att ge konsumenten mer exakta uppgifter.
Ändringsförslag 167 ARTIKEL 50, LED D
d) För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, traditionella uttryck, bortsett från ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, som anger produktions- eller lagringsmetoden eller det berörda vinets egenskaper, färg eller typ av framställningsplats.	utgår
Ändringsförslag 168 ARTIKEL 50, LED E
e) Gemenskapens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.	utgår
Ändringsförslag 169 ARTIKEL 50, LED F
f) Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.	utgår
Ändringsförslag 170 ARTIKEL 50, LED FA (nytt)
	fa) Namnet på en geografisk enhet som är mindre än den som ligger till grund för urspungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen och som har ett annat namn än ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, för vin som har en skyddad urspungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.
Ändringsförslag 171 ARTIKEL 51, STYCKE 2
Namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller den särskilda nationella beteckningen skall dock på etiketten avfattas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där vinet har sitt ursprung.	Trots vad som sagts ovan ska
	– namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,
	– traditionella benämningar,
	– namnet på företagen eller deras associationer samt uppgifter om tappning,
	anges på etiketten endast på ett officiellt språk i den medlemsstat där produkten framställdes.
	De uppgifter som avses i stycket ovan får upprepas på ett eller flera officiella gemenskapsspråk när det gäller produkter med ursprung i en medlemsstat som använder ett annat alfabet än det latinska.
Ändringsförslag 172 ARTIKEL 52, STYCKE -1 (nytt)
	Det är förbjudet att i gemenskapen saluföra produkter som omfattas av denna förordning och som märkts i strid med bestämmelserna i detta kapitel.
Ändringsförslag 173 ARTIKEL 52, STYCKE 1
Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall vidta åtgärder för att säkerställa att vin som inte är märkt i enlighet med detta kapitel inte släpps ut på marknaden eller att det återtas från marknaden.	Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall vidta åtgärder för att säkerställa att vin som inte är märkt i enlighet med detta kapitel och tillämpningsföreskrifterna inte släpps ut på marknaden eller exporteras eller att det återtas från marknaden.
Ändringsförslag 174 ARTIKEL 52, STYCKE 1A (nytt)
	Kommissionen ska införa påföljder vid underlåtelse att vidta nödvändiga åtgärder.
Ändringsförslag 175 ARTIKEL 53, STYCKE 2, LED A
a) närmare bestämmelser om vinets ursprung,	a) närmare bestämmelser om druvornas, druvmustens och vinets ursprung,
Ändringsförslag 176 ARTIKEL 53, STYCKE 2, LED DA (nytt)
	da) uttryck avseende vin som framställts i enlighet med tillämpningsbestämmelserna i förordning (EG) nr 834/2007.
Motivering
För att säkra konsekvens och förenkling bör reglerna för märkning för allt vin, även ekologiskt vin, fastställas inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för vin.
Ändringsförslag 177 ARTIKEL 54, LED C, LED VIIA (nytt)
	viia) säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, såväl när det gäller kvalitet och kvantitet som överensstämmelse med bestämmelserna avseende livsmedelssäkerhet,
Ändringsförslag 178 ARTIKEL 54, LED C, LED VIIB (nytt)
	viib) övervaka och förvalta programmen för odlingsmetoder inom jordbruket och miljönormer enligt artikel 13b,
Ändringsförslag 179 ARTIKEL 54, LED C, LED VIIC (nytt)
	viic) främja miljövänliga odlings- och produktionsmetoder och miljövänlig avfallshanteringsteknik, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, samt för att bevara och/eller främja den biologiska mångfalden; finna nya utvägar för att begränsa användningen av växtskyddsmedel,
Ändringsförslag 180 ARTIKEL 54, LED C, LED VIID (nytt)
	viid) genomföra initiativ avseende logistik och teknisk forskning,
Ändringsförslag 181 ARTIKEL 54, LED C, LED VIIE (nytt)
	viie) upplysa konsumenterna,
Ändringsförslag 182 ARTIKEL 54, LED C, LED VIIF (nytt)
	viif) främja tillträdet till nya marknader och utföra de undersökningar som krävs för att inrikta produktionen på produkter som bättre svarar mot marknadsbehoven och konsumenternas önskemål för att förbättra avsättningen av och handeln med sektorns produkter,
Ändringsförslag 183 ARTIKEL 54, STYCKENA 1A och 1B (nya)
	Med hänsyn till genomförandet av denna förordning ska medlemsstaterna fastställa producentorganisationernas roll inom ramen för sina förslag till stödprogram.
	Medlemsstaterna kan inte begränsa detta erkännande uteslutande till organisationer som är involverade i överföringar av äganderätter, det vill säga producentorganisationer som köper sina medlemmars produktion för att sälja den vidare.
Motivering
Det finns många olika aktörer inom vinbranschen och deras särdrag måste respekteras. Gemenskapsbestämmelserna bör främja olika sammanslagningsinitiativ, eftersom det inte nödvändigtvis finns behov av att överföra äganderätten för att koncentrera utbudet.
Ändringsförslag 184 ARTIKEL 55, LED B
b) Den har bildats på initiativ av alla eller några av de organisationer eller sammanslutningar som den består av.	b) Den har bildats på initiativ av företrädarna för de näringsverksamheter som anges i punkt a.
Motivering
Branschorganisationernas sammansättning. Hänvisningen gäller företrädarna för de näringsverksamheter som är kopplade till produktionen, bearbetningen och saluföringen av vin (punkt a).
Ändringsförslag 185 ARTIKEL 55, LED C, LED VIIIA (NYTT)
	viiia) Kontrollera och förvalta de program avseende odlingsmetoder inom jordbruket och miljönormer som avses i artikel 13b.
Ändringsförslag 186 ARTIKEL 55, LED C, LED X
x) Genomföra säljfrämjande åtgärder för vin, särskilt i tredjeland.	x) Genomföra säljfrämjande åtgärder för vin.
Ändringsförslag 187 ARTIKEL 55, LED C, LED XIIA (nytt)
	xiia) Vidta åtgärder för att omstrukturera branschen.
Ändringsförslag 188 ARTIKEL 55, LED C, LED XIIB (nytt)
	xiib) Vidta alla åtgärder som är förenliga med gemenskapslagstiftningen.
Motivering
I praktiken utför branschorganisationerna i medlemsstaterna, i enlighet med de nationella organisationsformerna, en rad uppdrag som inte helt täcks av kommissionens förslag.
Ändringsförslag 189 ARTIKEL 57, PUNKT 1, STYCKE 1
	2a. De branschorganisationer som erkänts före ikraftträdandet av denna förordning ska inte underkastas det förfarande som avses i punkterna 1 och 2.
Ändringsförslag 190 ARTIKEL 57, PUNKT 1, STYCKE 1
För att marknaden för viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, inbegripet de druvor, den must och de viner som de härrör från, skall fungera bättre får de producerande medlemsstaterna, särskilt för att genomföra branschorganisationernas beslut, fastställa saluföringsbestämmelser för att reglera utbudet, på villkor att dessa regler innebär att produkterna läggs på reserv eller gradvis släpps ut.	För att marknaden för viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, inbegripet de druvor, den must och de viner som de härrör från, skall fungera bättre får de producerande medlemsstaterna, särskilt för att genomföra branschorganisationernas beslut, fastställa saluföringsbestämmelser för att reglera utbudet.
Ändringsförslag 191 ARTIKEL 57, PUNKT 1, STYCKE 2, LED A
a) avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,	a) avse transaktioner som görs efter det att vin som är färdigt att saluföras till konsumenterna släpps ut på marknaden för första gången,
Motivering
För vissa produkter, särskilt mousserande vin, förekommer det transaktioner med råvarorna under produktionens gång. Man bör därför precisera att den första transaktion som avses i förordningen berör produkten såsom den presenteras för konsumenten.
Ändringsförslag 192 ARTIKEL 57A (ny)
	Artikel 57a
	Integrerade operativa program för vin
	De åtgärder som vidtas av producentorganisationer, yrkesorganisationer, handelsföretag och branschorganisationer inom vinsektorn ska efter godkännande på nationell och/eller regional nivå ingå i integrerade operativa program.
	De integrerade operativa programmen ska göra det möjligt att förverkliga minst två av de mål och åtgärder som anges i artiklarna 54 c och 55 c.
Motivering
Det är ändamålsenligt att låta de åtgärder som aktörerna inom vinsektorn vidtar ingå i integrerade operativa program för vin. Dessa bör godkännas nationellt och på gemenskapsnivå och finansieras med medel ur Europeiska garantifonden för jordbruket.
Ändringsförslag 193 ARTIKEL 61A (ny)
	Artikel 61a
	Kompletterande åtgärder till internationella förhandlingar
	Enligt det förfarande som fastställts i artikel 104 får kommissionen anta kompletterande åtgärder till internationella förhandlingar, t.ex. europeiska program för tekniskt samarbete, ekonomiska studier, juridisk och/eller ekonomisk rådgivning eller andra instrument som är användbara i detta syfte.
Ändringsförslag 194 ARTIKEL 62, PUNKT 1
1. Det får beslutas enligt förfarandet i artikel 104.1 att det vid import till gemenskapen eller export från gemenskapen av någon av de produkter om omfattas av KN-nr 2009 61, 2009 69 och 2204 skall krävas en importlicens respektive en exportlicens.	1. Vid import till gemenskapen eller export från gemenskapen av någon av de produkter om omfattas av KN-nr 2009 61, 2009 69 och 2204 krävs en importlicens respektive en exportlicens.
Ändringsförslag 195 ARTIKEL 62, PUNKT 2
2. Vid tillämpning av punkt 1 skall hänsyn tas till om det krävs licenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, i synnerhet när det gäller importlicenser, för övervakningen av importen av de berörda produkterna.	utgår
Ändringsförslag 196 ARTIKEL 64
Import- och exportlicenserna skall gälla inom hela gemenskapen.	Importlicenserna skall gälla inom hela gemenskapen.
Ändringsförslag 197 ARTIKEL 65, PUNKT 1
1. Om inte annat föreskrivs enligt förfarandet i artikel 104.1 skall licenserna utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid.	1. Om inte annat föreskrivs enligt förfarandet i artikel 104.1 skall licenserna utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid.
Ändringsförslag 198 ARTIKEL 65, PUNKT 2
2. Utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen eller exporten inte äger rum eller enbart delvis äger rum under licensens giltighetstid.	2. Utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen inte äger rum eller enbart delvis äger rum under licensens giltighetstid.
Ändringsförslag 199 ARTIKEL 66, PUNKT 2
2. Om rådet medger undantag enligt punkt B.5 eller C i bilaga VI för importerade produkter skall importörerna vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten skall frisläppas när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att musten förvandlats till druvsaft, använts i andra produkter utanför vindsektorn eller, om den använts för vinframställning, har försetts med märkning.	2. Om rådet medger undantag enligt punkt B.5 eller C i bilaga VI för importerade produkter skall importörerna vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten skall frisläppas när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att musten förvandlats till druvsaft, använts i andra produkter utanför vinsektorn och har försetts med märkning.
Ändringsförslag 200 ARTIKEL 67, STYCKE 2, LED D
d) i tillämpliga fall, förteckningen över de produkter för vilka import- eller exportlicenser krävs,	i tillämpliga fall, förteckningen över de produkter för vilka importlicenser krävs,
Ändringsförslag 201 ARTIKEL 69A (ny)
	Artikel 69a
	Kvalificerat marknadstillträde
	Tullar ska uppbäras för importviner som inte odlats eller producerats i enlighet med de miniminormer för miljöskydd som gäller för inhemska vinodlare. Dessa tullinkomster ska gå till en fond som ska användas till projekt för hållbar utveckling på landsbygden som främjar miljövänliga produktionsmetoder i tredjeländer.
Motivering
Vinodlarna inom EU måste uppfylla allt högre miljöskyddsnormer. För att utjämna de eventuella konkurrensnackdelarna till följd av detta måste man belägga import av produkter som inte framställts i enlighet med dessa normer med tullar. Importavgifterna ska sporra de berörda länderna och företagen att höja normerna.
Ändringsförslag 202 ARTIKEL 70, RUBRIKEN
Upphörande med aktiv och passiv förädling	(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 203 ARTIKEL 70, PUNKT 1
1. Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet med aktiv eller passiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på initiativ och i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet med aktiv eller passiv förädling för produkter som omfattas av denna förordning. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat skall den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot.	utgår
Medlemsstaterna skall underrättas om sådana åtgärder, vilka skall börja tillämpas omedelbart.
En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om åtgärder i enlighet med punkterna 1 och 2 till rådet. Rådet skall sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva åtgärderna i fråga inom en månad efter det att beslutet hänskjutits till rådet.
Ändringsförslag 204 ARTIKEL 70, PUNKT 2
2. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaden för vin skall kunna fungera tillfredsställande, får rådet i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet med aktiv eller passiv förädling för de produkter som omfattas av denna förordning.	I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaden för vin skall kunna fungera tillfredsställande och kvalitetsbestämmelserna inom den europeiska vinproduktionen bevaras, får rådet på begäran av berörd medlemsstat i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet med aktiv eller passiv förädling för de produkter som omfattas av denna förordning.
Motivering
Den aktiva förädlingen skapar inte bättre marknader för de inhemska vinerna, utan reducerar vinproduktion till tillhandahållande av råvaror.
Ändringsförslag 205 ARTIKEL 72, PUNKT 2
2. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget skall de produkter som avses i punkt 1 framställas enligt de oenologiska metoder och restriktioner som rekommenderats av Internationella vinorganisationen eller godkänts av gemenskapen enligt denna förordning och dess tillämpningsföreskrifter.	2. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget skall de produkter som avses i punkt 1 framställas enligt de oenologiska metoder som fastställs i denna förordning och uppfylla kraven i bilagorna I, V, VI och VIa och deras tillämpningsföreskrifter.
Ändringsförslag 206 ARTIKEL 72, PUNKT 2, STYCKE 1A (nytt)
	Eventuella undantag från punkt 2 kan beviljas på begäran av ett tredjeland enligt förfarandet i artikel 104, under förutsättning att produkterna har framställts med respekt för de oenologiska metoder och de restriktioner som godkänts av OIV.
Ändringsförslag 207 ARTIKEL 75, PUNKT 5
5. Slutet på det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2013 enligt artikel 80.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.	utgår
Ändringsförslag 208 ARTIKEL 76, RUBRIKEN
Obligatorisk legalisering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998	Legalisering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998
Motivering
Legaliseringsförfarandet bör inte vara obligatoriskt. I Spanien utfärdas för närvarande påföljder och de odlare som inte anslöt sig till de tidigare legaliseringsförfarandena tvingas till röjning. Om ett nytt förfarande inleddes i detta skede skulle förtroendet för de nationella förvaltningarna urholkas.
Ändringsförslag 209 ARTIKEL 76, PUNKT -1 (ny)
	-1. Medlemsstaterna får inleda ett legaliseringsförfarande för de arealer som planterats före den 31 december 1998.
Motivering
Legaliseringsförfarandet bör inte vara obligatoriskt. I Spanien utfärdas för närvarande påföljder och de odlare som inte anslöt sig till de tidigare legaliseringsförfarandena tvingas till röjning. Om ett nytt förfarande inleddes i detta skede skulle förtroendet för de nationella förvaltningarna urholkas.
Ändringsförslag 210 ARTIKEL 76, PUNKT 6
6. Slutet på det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2013 enligt artikel 80.1 påverkar inte skyldigheterna enligt punkterna 3–5.	utgår
Ändringsförslag 211 KAPITEL II, RUBRIKEN
Övergångssystem för planteringsrätter	System för planteringsrätter
Ändringsförslag 212 ARTIKEL 80, RUBRIKEN
Tillfälligt förbud mot plantering av vinstockar	Förbud mot plantering av vinstockar
Ändringsförslag 213 ARTIKEL 80, PUNKT 1
1. Plantering av vinstockar som klassificerats som sorter för vinframställning enligt artikel 18.1 första stycket skall vara förbjuden till och med den 31 december 2013; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 18, särskilt punkt 3 i denna.	1. Plantering av vinstockar som klassificerats som sorter för vinframställning enligt artikel 18.1 första stycket skall vara förbjuden till och med den 31 december 2013; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 18, särskilt punkt 3 i denna, samt artikel 81. Tidsfristen till den 31 december 2013 ska inte tillämpas på de arealer som avgränsas av produktspecifikationerna i artikel 28.
Ändringsförslag 214 ARTIKEL 80, PUNKT 2
2. Till och med den 31 december 2013 skall det även vara förbjudet att ympa sorter för vinframställning enligt artikel 18.1 första stycket på andra sorter än sådana för vinframställning enligt den artikeln.	2. Det skall även vara förbjudet att ympa sorter för vinframställning enligt artikel 18.1 första stycket på andra sorter än sådana för vinframställning enligt den artikeln.
Ändringsförslag 215 ARTIKEL 80, PUNKT 4
4. De planteringsrätter som avses i punkt 3 skall beviljas i hektar.	4. De planteringsrätter som avses i punkt 3 skall beviljas i hektar eller en del av ett hektar.
Ändringsförslag 216 ARTIKEL 80, PUNKT 5
5. Artiklarna 81–86 skall tillämpas till och med den 31 december 2013.	utgår
Ändringsförslag 217 ARTIKEL 80, PUNKT 5A (ny)
	5a. Trots ovanstående får de regionala myndigheter som är behöriga på området för vinproduktionskapacitet, i överenskommelse med företrädare för sektorn, branschorganisationer och förvaltningsorgan, fortsätta tillämpningen av förbudet mot planteringar inom territorierna i sina regioner, i fall då en stor del av territoriet förfogar över en eller flera ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, såvida regionerna kan intyga att det redan existerar en lämplig balans mellan utbud och efterfrågan.
	Tillstånd att fortsätta tillämpningen av förbudet mot planteringar i dessa regioner ska fattas av Europeiska kommissionen, på begäran av de berörda regionerna.
	De regioner som kommissionen beviljat tillstånd att fortsätta tillämpningen av planteringsförbudet får även, i överenskommelse med aktörerna i områdena med de ovannämnda ursprungsbeteckningarna eller geografiska beteckningarna, tillåta ökningar av växtmassan som står i proportion till den förväntade ökningen av försäljningen, på ett sådant sätt att balansen mellan utbud och efterfrågan fortsättningsvis tryggas.
Ändringsförslag 218 ARTIKEL 82, PUNKT 1, STYCKE 2
Återplanteringsrätter får dock inte beviljas för arealer för vilka det beviljats en röjningspremie enligt kapitel III.	Producenterna får dock inte beviljas återplanteringsrätter för arealer för vilka det beviljats en röjningspremie enligt kapitel III.
Ändringsförslag 219 ARTIKEL 82, PUNKT 5, INLEDNINGEN
5. Utan hinder av punkt 4 får medlemsstaterna besluta att återplanteringsrätter helt eller delvis får överföras till ett annat företag inom samma medlemsstat om	5. Utan hinder av punkt 4 får medlemsstaterna besluta att återplanteringsrätter helt eller delvis får överföras till ett annat företag inom gemenskapens territorium om
Ändringsförslag 220 ARTIKEL 83, PUNKT 2
2. Medlemsstater som har inrättat nationella eller regionala reserver av planteringsrätter enligt förordning (EG) nr 1493/1999 får behålla de reserverna till och med den 31 december 2013.	utgår
Ändringsförslag 221 ARTIKEL 84, PUNKT 1, LED A
a) utan betalning till producenter som är yngre är 40 år, som har nödvändiga yrkeskunskaper och som för första gången etablerar sig på ett vinproducerande företag och som har en ledande ställning på företaget, eller	a) utan betalning till producenter som är yngre är 40 år, som har nödvändiga yrkeskunskaper och äger ett vinproducerande företag eller en enhet för framställning av vin.
Motivering
Unga jordbrukare måste få stöd. Målet är att få dem att stanna kvar inom den här produktionssektorn.
Ändringsförslag 222 ARTIKEL 84, PUNKT 5, STYCKE 1
5. Om det finns regionala reserver i en medlemsstat får den fastställa bestämmelser om omfördelning av planteringsrätter mellan de regionala reserverna. Om det finns både regionala och nationella reserver i en medlemsstat får medlemsstaten även tillåta överföringar mellan dessa.	5. Om det finns regionala reserver i en medlemsstat ska den fastställa bestämmelser om omfördelning av planteringsrätter mellan de regionala reserverna. Om det finns både regionala och nationella reserver i en medlemsstat ska medlemsstaten även tillåta överföringar mellan dessa.
Ändringsförslag 223 ARTIKEL 87A (ny)
	Artikel 87a
	Konsekvensanalys
	Kommissionen ska senast den 31 december 2012 lägga fram en konsekvensanalys av de åtgärder som beskrivs i detta kapitel.
	Utifrån denna analys ska kommissionen i förekommande fall ta fram ett förslag till avreglering av planteringsrätter i de områden som inte avgränsas av produktspecifikationerna i artikel 28.
Ändringsförslag 224 ARTIKEL 89
Röjningssystemet skall gälla till och med utgången av vinåret 2012/2013.	Röjningssystemet skall gälla till och med utgången av vinåret 2011/2012.
Ändringsförslag 225 ARTIKEL 90, STYCKE 1, LED B
b) Den har inte fått stöd från gemenskapen genom någon gemensam organisation av marknaden under de fem vinår som föregår röjningen.	utgår
Ändringsförslag 226 ARTIKEL 90, STYCKE 1, LED D
d) Den är inte mindre än 0,1 hektar.	d) Den är inte mindre än 0,05 hektar.
Ändringsförslag 227 ARTIKEL 91, PUNKT 1
1. Storleksskalor för de röjningsbidrag som skall beviljas skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1.	1. Storleksskalor för de röjningsbidrag som skall beviljas skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1. I dessa storleksskalor fastställs bland annat de lägsta och högsta bidragsnivåer som medlemsstaterna kan bevilja på grundval av avkastningen.
Motivering
Genom att fastställa en miniminivå för bidragen säkerställer man att de olika europeiska producenterna behandlas på samma sätt. Med utgångspunkt i denna miniminivå kan man, på grundval av avkastningen, fastställa bidragsbeloppet i varje särskilt fall. Syftet bör vara att se till att röjningsåtgärden är ändamålsenlig.
Ändringsförslag 228 ARTIKEL 92, PUNKT 1
1. Intresserade producenter skall skicka in ansökningar om röjningsbidrag till respektive myndigheter i medlemsstaterna senast den 30 september varje år.	1. Intresserade producenter skall skicka in ansökningar om röjningsbidrag till respektive myndigheter i medlemsstaterna senast den 30 maj varje år.
Ändringsförslag 229 ARTIKEL 92, PUNKT 2
2. Medlemsstaternas myndigheter skall behandla godtagbara ansökningar och senast den 15 oktober varje år underrätta kommissionen om den sammanlagda areal och de sammanlagda belopp som dessa omfattar, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller.	2. Medlemsstaternas myndigheter skall behandla godtagbara ansökningar och senast den 30 november varje år underrätta kommissionen om den sammanlagda areal och de sammanlagda belopp som dessa omfattar, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller.
Motivering
De tidsperioder som fastställts av kommissionen är otillräckliga och måste därför utökas.
Ändringsförslag 230 ARTIKEL 92, PUNKT 4
4. Senast den 15 november varje år skall det i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 fastställas en fast procentsats för hur stora belopp som kan godtas, om det sammanlagda belopp som medlemsstaterna har anmält till kommissionen överstiger de tillgängliga budgetmedlen.	4. Senast den 15 december varje år skall det i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 fastställas en fast procentsats för hur stora belopp som kan godtas, om det sammanlagda belopp som medlemsstaterna har anmält till kommissionen överstiger de tillgängliga budgetmedlen.
Ändringsförslag 231 ARTIKEL 92, PUNKT 5, STYCKE 1, INLEDNINGEN
5. Senast den 15 januari varje år skall medlemsstaterna godkänna ansökningarna	5. Senast den 30 mars varje år skall medlemsstaterna godkänna ansökningarna
Ändringsförslag 232 ARTIKEL 92, PUNKT 5, STYCKE 2
Medlemsstaterna skall senast den 30 januari varje år underrätta kommissionen om de ansökningar som godkänts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller och det sammanlagda belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.	Medlemsstaterna skall senast den 15 april varje år underrätta kommissionen om de ansökningar som godkänts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller och det sammanlagda belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.
Ändringsförslag 233 ARTIKEL 93
Artikel 93	utgår
Tvärvillkor
Om det konstateras att en jordbrukare när som helst inom fem år efter utbetalningen av röjningsbidraget på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003 till följd av en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den enskilde jordbrukaren, skall beloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning och jordbrukaren skall i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka det enligt villkoren i de bestämmelserna.
Närmare bestämmelser för den berörda medlemsstatens minskning eller återvinning av hela eller en del av stödet skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003.
Motivering
Precis som för artikel 14 är det inte nödvändigt att fastställa andra krav än dem som redan fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003. Dessa sistnämnda krav kommer att tillämpas på företaget om det ansluter sig till systemet för samlat gårdsstöd.
Ändringsförslag 234 ARTIKEL 94, PUNKT 2
2. Medlemsstaterna får utesluta vinodlingar i bergsområden och på branta sluttningar från systemet med röjning på villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1.	2. Medlemsstaterna får också utesluta vinodlingar i bergsområden, på branta sluttningar, i områden med erosionsrisk, kustområden och öar från systemet med röjning på villkor som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 104.1.
Motivering
Medlemsstaterna bör om möjligt inte tillåta röjning i områden med erosionsrisk.
Ändringsförslag 235 ARTIKEL 94, PUNKT 3
3. Medlemsstater får utesluta arealer från systemet med röjning om användningen av det är oförenligt med miljöhänsyn. De arealer som utesluts på detta sätt får högst utgöra två procent av den sammanlagda vinodlingsarealen enligt bilaga VIII.	3. Medlemsstater får efter att ha motiverat detta för kommissionen och erhållit kommissionens godkännande utesluta arealer från systemet med röjning om användningen av det är oförenligt med miljöhänsyn eller om det utgör ett hot mot den sociala och ekonomiska karaktären hos området i fråga.
Ändringsförslag 236 ARTIKEL 94, PUNKT 4, INLEDNINGEN
4. Medlemsstater som beslutar sig för att använda möjligheterna i punkterna 2 och 3 skall senast den 1 augusti varje år, och första gången den 1 augusti 2008, med avseende på de röjningsåtgärder som kommer att vidtas, underrätta kommissionen om	4. Medlemsstater som beslutar sig för att använda möjligheterna i punkterna 2 och 3 skall senast den 1 augusti varje år, och första gången den 1 augusti 2009, med avseende på de röjningsåtgärder som kommer att vidtas, underrätta kommissionen om
Ändringsförslag 237 ARTIKEL 94, PUNKT 5
5. Medlemsstaterna skall ge producenter med arealer som uteslutits enligt punkterna 2 och 3 företräde i samband med andra stödåtgärder i denna förordning, särskilt, när så är lämpligt, i samband med omstrukturerings- och omställningsåtgärder inom stödprogram och åtgärder för landsbygdsutveckling.	5. Medlemsstaterna skall ge producenter med arealer som uteslutits enligt punkterna 2 och 3 företräde i samband med andra stödåtgärder i denna förordning, särskilt, när så är lämpligt, i samband med omstrukturerings- och omställningsåtgärder inom stödprogram.
Ändringsförslag 238 ARTIKEL 95, PUNKT 2, STYCKE 1
2. Medlemsstaterna skall fastställa beloppet på de stödrättigheter som avses i punkt 1 för vinodlingsarealer som röjs i överensstämmelse med detta kapitel till ett belopp som motsvarar det genomsnittliga värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen, dock högst 350 euro per hektar.	2. Medlemsstaterna skall fastställa beloppet på de stödrättigheter som avses i punkt 1 för vinodlingsarealer som röjs i överensstämmelse med detta kapitel till ett belopp som motsvarar det genomsnittliga värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen.
Ändringsförslag 239 ARTIKEL 98, STYCKE 2, LED B
b) närmare bestämmelser om tvärvillkor,	b) bestämmelser för bevarande av arealer i gott ekologiskt tillstånd i enlighet med principerna för tvärvillkor,
Motivering
Offentliga medel delas inom den moderna jordbrukspolitiken endast ut om miniminormerna för ekologisk hållbarhet uppfylls. Denna grundläggande princip bör även gälla inom organisationen av vinmarknaden. Tvärvillkor kopplas dock som begrepp ihop med direktstöd, och därför kan endast de principer och de normer som ligger som grund för tvärvillkor överföras till denna förordning.
Ändringsförslag 240 ARTIKEL 98, LED D
d) medlemsstaternas rapporteringskrav när det gäller genomförandet av röjningssystemet, inbegripet påföljder vid sen rapportering och när det gäller den information som medlemsstaterna skall lämna till producenterna om möjligheten att använda systemet,	d) medlemsstaternas rapporteringskrav när det gäller genomförandet av röjningssystemet,
Ändringsförslag 241 ARTIKEL 99
Medlemsstaterna skall föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.	Medlemsstaterna skall föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten som anpassas till kontroll- och planeringskraven för åtgärderna i denna förordning.
	Informationen i vinodlingsregistret ska möjliggöra kontroll av relationen mellan vinodlingsareal och producerad volym vin i de enskilda fallen samt av genomförandet av odlingsmetoderna inom jordbruket, miljöförpliktelser och tvärvillkor i enlighet med denna förordning.
	De medlemsstater vars totala vinodlingsareal i det fria är mindre än 500 hektar ska befrias från skyldigheten enligt punkt 1.
Motivering
De medlemsstater vars totala vinodlingsareal i det fria är mindre än 500 hektar omfattas för närvarande inte av skyldigheten att upprätta ett register över vinodlingar. Undantaget beviljas dessa medlemsstater eftersom syftet med registren (det vill säga att få och kontrollera information om produktionspotentialen och trender så att vinmarknaden fungerar effektivt) inte är tillämpligt på de medlemsstater där produktionen är begränsad. Bestämmelsen är därför överflödig.
Ändringsförslag 242 ARTIKEL 100, STYCKE 1A (nytt)
	De medlemsstater vars totala vinodlingsareal i det fria är mindre än 500 hektar skall befrias från skyldigheten enligt punkt 1.
Motivering
De medlemsstater vars totala vinodlingsareal i det fria är mindre än 500 hektar omfattas för närvarande inte av skyldigheten att upprätta ett register över vinodlingar. Undantaget beviljas dessa medlemsstater eftersom syftet med registren (det vill säga att få och kontrollera information om produktionspotentialen och trender så att vinmarknaden fungerar effektivt) inte är tillämpligt på de medlemsstater där produktionen är begränsad. Bestämmelsen är därför överflödig.
Ändringsförslag 243 ARTIKEL 101
Artikel 101	utgår
Vinodlingsregistrets och inventerings giltighetstid
Från och med den 1 januari 2014 kan det när som helst i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 beslutas att artiklarna 99 och 100 inte längre skall tillämpas.
Ändringsförslag 244 ARTIKEL 104, RUBRIKEN
Förvaltningskommittéförfarandet	Förfarande med förvaltnings- och föreskrivande kommitté
Ändringsförslag 245 ARTIKEL 104, PUNKT 1, STYCKE 1
1. När kommissionen har fått befogenheter enligt denna förordning skall den biträdas av en förvaltningskommitté, om inte annat föreskrivs.	1. När kommissionen har fått befogenheter enligt denna förordning skall den biträdas av en förvaltnings- och föreskrivande kommitté, om inte annat föreskrivs.
Ändringsförslag 246 ARTIKEL 104, PUNKT 1, STYCKE 2
Artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG skall tillämpas.	Artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG skall tillämpas på följande kapitel och bilagor:
	– Kapitel I. Allmänna bestämmelser
	– Kapitel II. Oenologiska metoder.
	– Kapitel III. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.
	– Kapitel IV. Märkning.
	– Relaterade bilagor.
Ändringsförslag 247 ARTIKEL 104, PUNKT 1, STYCKE 3
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.	Den tid som avses i artikel 5 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
Ändringsförslag 248 ARTIKEL 111 Artikel 2, led d (förordning (EG) nr 2702/1999)
”d) Åtgärder för att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin med uppgift om druvsort och spritdrycker med skyddad geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning.”	”d) Åtgärder för att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin och spritdrycker med skyddad geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning.”
Motivering
Druvsorten bör inte längre anges för viner utan ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. Detta bör återspeglas i texten.
Ändringsförslag 249 ARTIKEL 112, LED 1 Artikel 2, led d (förordning (EG) nr 2826/2000)
”d) Åtgärder för att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin med uppgift om druvsort och spritdrycker med skyddad geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning samt åtgärder för att informera om ansvarsfulla konsumtionsmönster och de skadliga verkningarna av ansvarslös alkoholkonsumtion.”	”d) Åtgärder för att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin och spritdrycker med skyddad geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning samt åtgärder för att informera om ansvarsfulla vinkonsumtionsmönster och de skadliga verkningarna av ansvarslös alkoholkonsumtion.”
Motivering
De ekonomiska resurser som den gemensamma organisationen av marknaden för vin förfogar över för att informera om ansvarsfulla konsumtionsmönster bör stanna inom sektorn och inte gå till sektorn för alkoholhaltiga drycker.
Ändringsförslag 250 ARTIKEL 112, LED 2 Artikel 3, led e (förordning (EG) nr 2826/2000)
”e) Lämpligheten av att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin med uppgift om druvsort och spritdrycker med geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning och behovet av att informera om ansvarsfulla konsumtionsmönster och de skadliga verkningarna av ansvarslös alkoholkonsumtion.”	”e) Lämpligheten av att informera om gemenskapens system för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, vin och spritdrycker med geografisk beteckning eller reserverad traditionell beteckning och behovet av att informera om ansvarsfulla konsumtionsmönster och de skadliga verkningarna av ansvarslös alkoholkonsumtion.”
Motivering
Druvsorten bör inte längre anges för viner utan ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. Detta bör återspeglas i texten.
Ändringsförslag 251 ARTIKEL 113, LED 10 Bilaga VII, led n, stycke 2 (förordning (EG) nr 1782/2003)
Referensbeloppet för de stödrättigheter som skall tilldelas varje jordbrukare enligt röjningssystemet i förordning (EG) nr [denna förordning] skall vara lika med det belopp som erhålls vid multiplicering av antalet röjda hektar med det genomsnittliga regionala värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen. Det får dock betalas ut högst 350 euro/hektar.”	Referensbeloppet för de stödrättigheter som skall tilldelas varje jordbrukare enligt röjningssystemet i förordning (EG) nr [denna förordning] skall vara lika med det belopp som erhålls vid multiplicering av antalet röjda hektar med det genomsnittliga regionala värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen.”
Ändringsförslag 252 ARTIKEL 113, LED 10 Bilaga VII, led n, stycke 2a (ny) (förordning (EG) nr 1782/2003)
	Om röjningen avser vingård som odlar vinsorter för dubbel användning och omfattas av det samlade gårdsstödet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1182/2007 av den 26 september 2007 om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker1 ska ytterligare referensbelopp inte beräknas enligt denna förordning.
	__________ 1 EUT L 273, 17.10.2007, s. 1.
Ändringsförslag 253 ARTIKEL 114
Artikel 114	utgår
Ändringar i förordning (EG) nr 1290/2005
Artikel 12.2 i förordning (EG) nr 1290/2005 skall ersättas med följande:
”2. Kommissionen skall fastställa de belopp som med tillämpning av artiklel 10.2 och artiklarna 143d och 143e i förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 387/2007 och artikel 17.2 i rådets förordning (EG) nr [denna förordning] skall ställas till förfogande för EJFLU.”
Ändringsförslag 254 ARTIKEL 117, INLEDNINGEN
Förordning (EG) nr 1493/1999 skall upphöra att gälla. Om producenter påbörjar eller genomför åtgärder som är stödberättigande enligt förordning (EG) nr 1493/1999 innan denna förordning träder i kraft skall följande bestämmelser i den förordningen fortsätta att tillämpas för vinåret 2008/2009:	Förordning (EG) nr 1493/1999 skall upphöra att gälla. Om producenter påbörjar eller genomför åtgärder som är stödberättigande enligt förordning (EG) nr 1493/1999 innan denna förordning träder i kraft skall följande bestämmelser i den förordningen fortsätta att tillämpas:
Motivering
Artikeln har författats på ett sätt som skapar ett allvarligt problem med rättslig osäkerhet. De marknadsregleringsåtgärder som fastställs i nuvarande förordning nr 1493/1999, och som inletts innan förordningen trädde i kraft, skulle nämligen enligt de gällande fristerna kunna finansieras fram till maj 2010. Kommissionen har emellertid inte fastställt någon budget för den tiden. Dessutom förstår man inte vad som avses med ”för vinåret 2008/2009”.
Ändringsförslag 255 ARTIKEL 117, STYCKE 1A (nytt)
	Bestämmelserna rörande förbehåll beträffande vissa typer av flaskor som avses i artikel 9.1 samt bilaga I i förordning (EG) nr 753/2002 ska fortsätta att gälla med avvikelse från punkt 1 tills flaskformerna skyddats genom ursprungsbeteckning.
Motivering
Skyddet av bestämda flaskformer, som annars skulle utgå till följd av artikel 117, ska bevaras.
Ändringsförslag 256 ARTIKEL 118, STYCKE 2
Den skall tillämpas från och med den 1 augusti 2008, utom artiklarna 5 och 8 som skall tillämpas från och med den 30 april 2008.	Den skall tillämpas från och med den 1 augusti 2009, utom artiklarna 5 och 8 som skall tillämpas från och med det datum som anges i artikel 5.1 i denna förordning.
Ändringsförslag 257 ARTIKEL 118, STYCKE 3
Kapitel II i avdelning V skall tillämpas till och med den 31 december 2013.	utgår
Ändringsförslag 258 BILAGA I, LED 5A (nytt)
	5a. druvmust: den flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i volymprocent i druvmust är 1 vol. %.
Motivering
Denna definition finns i gällande förordning (EG) nr 1493/1999 och bör upprätthållas.
Ändringsförslag 259 BILAGA II
	Alla belopp ersätts av ”p.m”.
Motivering
Budgetanslagen till nationella stödprogram grundas i lika stor utsträckning på det traditionella budgetanslaget till vinsektorn i den berörda medlemsstaten, produktionsvolymen och odlingsarealen. Den budget som anslås till medlemsstaterna för vinsektorn finansierar åtgärder inom jordbrukspolitikens första pelare.
Ändringsförslag 260 BILAGA III
	Denna bilaga utgår.
Ändringsförslag 261 BILAGA IV, PUNKT 3A (ny)
	3a) Vin framställt av torkade druvor
	Vin framställt av torkade druvor är den produkt som
	a) produceras i gemenskapen, utan berikning, av druvor som skördats i gemenskapen av de druvsorter som fastställs i artikel 18.1 och som lämnats att delvis torka i solen eller i skuggan,
	b) har en total alkoholhalt på minst 16 volymprocent,
	c) har en verklig alkoholhalt på minst 9 volymprocent,
	d) har en naturlig alkoholhalt på minst 16 volymprocent.
Ändringsförslag 262 BILAGA IV, PUNKT 3B (ny)
	3b. Vin doux naturel
	De särskilda traditionella benämningarna ”οίνος γλυκύς φυικός”, ”vino dulce natural”, ”vino dolce naturale” och ”vinho doce natural” ska uteslutande användas för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,
	a) som framställs av produkter varav minst 85 % härrör från de druvsorter som ska fastställas i en förteckning,
	b) som framställs av must med en ursprunglig naturlig sockerhalt av minst 212 g per liter,
	c) som utan någon annan berikning framställs genom tillsats av alkohol, destillat eller sprit.
	I den mån den traditionella produktionen kräver det får medlemsstaterna för likörvin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som framställts inom deras territorium föreskriva att den särskilda traditionella benämningen ”vin doux naturel” endast får användas för likörvin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,
	a) som framställs direkt av de producenter som skördar druvorna och uteslutande av druvor från deras skörd av Muscat, Grenache, Maccabeo eller Malvoisie; dock kan detta även omfatta skördar från vinarealer som också är planterade med andra druvsorter än dessa fyra, förutsatt att de senare inte utgör mer än 10 % av alla druvsorter,
	b) som framställs med iakttagande av en avkastningsbegränsning på 40 hl druvmust per hektar, varvid ett överskridande medför att hela skörden mister rätten till beteckningen ”vin doux naturel”,
	c) som framställs av druvmust med en ursprunglig naturlig sockerhalt av minst 252 g per liter,
	d) som utan någon annan berikning framställs genom tillsats av vinalkohol som i ren alkohol motsvarar minst 5 % av den använda mängden druvmust och högst den lägsta av följande två värden:
	– antingen 10 % av den använda mängden druvmust,
	– eller 40 % av den totala alkoholhalten i volymprocent i slutprodukten beräknad som summan av den verkliga alkoholhalten i volymprocent och det värde som motsvarar den potentiella alkoholhalten i volymprocent, beräknat som 1 volymprocent av ren alkohol per 17,5 g restsocker per liter.
	De särskilda traditionella benämningarna ”οίνος γλυκύς φυικός”, ”vino dulce natural”, ”vino dolce naturale” och ”vinho doce natural” ska inte översättas. Ett förklarande tillägg kan dock bifogas på ett språk som konsumenten förstår. Vad gäller produkter som framställs i Grekland och som omsätts inom denna medlemsstats territorium, får beteckningen ”vin doux naturel” användas tillsammans med beteckningen ”οίνος γλυκύς φυικός”.
Ändringsförslag 263 BILAGA IV, PUNKT 4, LED A, STRECKSATS 3
– vin, eller	– gemenskapsproducerat vin, eller
Ändringsförslag 264 BILAGA IV, PUNKT 4, LEDA, STRECKSATS 4
– vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,	– gemenskapsproducerat vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,
Ändringsförslag 265 BILAGA IV, PUNKT 4A (ny)
	4a. Mousserande kvalitetsvin och sekt
	Mousserande kvalitetsvin eller sekt är den produkt som
	a) framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av
	– färska druvor,
	– druvmust, eller
	– vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,
	b) när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning, och
	c) i slutna behållare vid en temperatur av 20°C har ett övertryck på minst 3,5 bar, beroende på koldioxid i lösning;
	för mousserande kvalitetsviner eller sekt som förvaras i kärl som rymmer mindre än 25 cl ska övertrycket dock vara 3 bar;
	d) lägsta faktiska alkoholhalt måste vara 10 volymprocent alkohol,
	e) cuvéens totala alkoholhalt måste vara minst 9 volymprocent alkohol,
	f) för mousserande kvalitetsvin eller sekt med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning måste den totala alkoholhalten för cuvée från vinodlingszon C III vara minst 9,5 volymprocent alkohol,
	g) cuvéer avsedda för framställning av vissa mousserande kvalitetsviner eller sekt med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som är medtagna i en förteckning som ska fastställas och som framställs från en enda druvsort får ha en total alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent,
	h) tiden för framställning, inbegripet mognadslagring på företaget där de framställs och räknat från det att den jäsningsprocess som ska göra vinet mousserande börjar, ska vara
	– minst sex månader om jäsningsprocessen som ska göra vinet mousserande sker i slutna tankar,
	– minst nio månader om jäsningsprocessen som ska göra vinet mousserande sker i flaskorna,
	i) tiden för den jäsningsprocess som ska göra cuvéen mousserande och den tiden jäsningsresterna ska finnas kvar som bottensats i cuvéen ska inte vara kortare än
	a) 90 dagar (jäsning på flaska, jäsning i tank utan omrörare),
	b) 30 dagar, om jäsningen sker i behållare med omrörare.
Motivering
Mousserande kvalitetsvin eller sekt är enligt gällande lagstiftning en särskild beteckning som avser en självständig kvalitetskategori (bilaga VIII, punkt 2 d i förordning (EG) nr 1493/1999). Denna kategori måste bibehållas för att den även i fortsättningen ska kunna användas som en beteckning. Definitionen på mousserande kvalitetsvin eller sekt enligt definitionen i bilaga V led i, bilaga VI led k samt bilaga VIII i förordning (EG) nr 1493/1999 bör därför införas i bilaga IV.
Ändringsförslag 266 BILAGA IV, PUNKT 5, LED A
a) framställs av vin,	a) framställs av gemenskapsproducerat vin,
Ändringsförslag 267 BILAGA IV, PUNKT 6, LED A
a) framställs av vin med en total alkoholhalt av lägst 9 vol. %,	a) framställs av gemenskapsproducerat vin med en total alkoholhalt av lägst 9 vol. %,
Ändringsförslag 268 BILAGA IV, PUNKT 7, LED A
a) framställs av vin eller av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,	a) framställs av gemenskapsproducerat vin eller av gemenskapsproducerat vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,
Ändringsförslag 269 BILAGA IVA (ny)
	BILAGA IVA
	Förteckning över tillåtna oenologiska metoder och behandlingar
	1. Oenologiska metoder och behandlingar som får tillämpas på färska druvor, druvmust, druvmust i jäsning, druvmust i jäsning framställd av lätt torkade druvor, koncentrerad druvmust och ungt, icke färdigjäst vin:
	a) Luftning eller syretillförsel.
	b) Värmebehandling.
	c) Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, under förutsättning att inga oönskade rester finns kvar i den produkt som behandlats på detta sätt.
	d) Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, för att skapa en inert atmosfär och behandla produkter utan påverkan av luften.
	e) Användning av sackaros inom ramen för traditionella oenologiska metoder.
	f) Användning av vinjäst.
	g) Användning av en eller flera av följande metoder för att stimulera jästutvecklingen:
	– Tillsats av diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat, inom vissa gränser.
	– Tillsats av ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit, inom vissa gränser.
	– Tillsats av tiaminhydroklorid, inom vissa gränser.
	h) Användning av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.
	i) Avlägsnande av svaveldioxid genom fysikaliska processer.
	j) Behandling av must och ungt vin i jäsning med kol för oenologiskt bruk, inom vissa gränser.
	k) Klarning med ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:
	– Ätligt gelatin.
	– Husbloss.
	– Kasein och kaliumkaseinat.
	– Äggalbumin och/eller mjölkalbumin.
	– Bentonit.
	– Kiseldioxid i form av gel eller kolloidlösning.
	– Kaolin.
	– Tannin.
	– Pektolytiska enzymer.
	– Enzympreparat av betaglukanas på villkor som ska fastställas.
	– Proteinämnen av vegetabiliskt ursprung.
	l) Användning av sorbinsyra eller kaliumsorbat.
	m) Tillsats av vinsyra för syrning enligt villkoren i bilaga V.
	n) Användning av ett eller flera av följande ämnen för avsyrning, enligt villkoren i bilaga V:
	– Neutralt kaliumtartrat.
	– Kaliumbikarbonat.
	– Kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (‑)-äppelsyra.
	– Kalciumtartrat.
	– Vinsyra, enligt villkor som ska fastställas.
	– Homogent fint pulvriserat preparat av lika delar vinsyra och kalciumkarbonat.
	o) Användning av kåda från aleppotall på villkor som ska fastställas.
	p) Användning av preparat av jästcellvägg, inom vissa gränser.
	q) Användning av polyvinylpolypyrrolidon, inom vissa gränser och på villkor som ska fastställas.
	r) Användning av mjölksyrabakterier suspenderade i vin på villkor som ska fastställas.
	s) Tillsats av lysozym inom gränser och på villkor som ska fastställas.
	t) Tillsats av L-askorbinsyra, inom vissa gränser.
	2. Oenologiska metoder och behandlingar som får användas på druvmust avsedd för framställning av rektifierad koncentrerad druvmust:
	a) Luftning.
	b) Värmebehandling.
	c) Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, under förutsättning att inga oönskade rester finns kvar i den produkt som behandlats på detta sätt.
	d) Användning av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.
	e) Avlägsnande av svaveldioxid genom fysikaliska processer.
	f) Behandling med kol för oenologiskt bruk.
	g) Användning av kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (‑)-äppelsyra.
	h) Användning av jonbytarhartsen på villkor som ska fastställas.
	3. Oenologiska metoder och behandlingar som får användas på delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion som sådan, vin, mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, pärlande vin, pärlande vin tillsatt med koldioxid, likörvin och vin med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning:
	a) Användning i torrt vin, mängder på högst 5 procent, av färsk vindruv som är sund och outspädd och som innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin.
	b) Luftning eller genomströmning med argon eller kväve.
	c) Värmebehandling.
	d) Centrifugering och filtrering med eller utan inert filtermaterial, under förutsättning att inga oönskade rester finns kvar i den produkt som behandlats på detta sätt.
	e) Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan påverkan av luften.
	f) Tillsats av koldioxid, inom vissa gränser.
	g) Användning, enligt de villkor som anges i denna förordning, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit.
	h) Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, under förutsättning att den slutliga sorbinsyrehalten hos den bearbetade produkten då den frisläpps för direkt konsumtion inte överstiger 200 mg/l.
	i) Tillsats av L-askorbinsyra, inom vissa gränser.
	j) Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, inom vissa gränser.
	k) Tillsats av vinsyra för syrning enligt villkoren i bilaga V.
	l) Användning av ett eller flera av följande ämnen för avsyrning, enligt villkoren i bilaga V:
	– Neutralt kaliumtartrat.
	– Kaliumbikarbonat.
	– Kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (‑) äppelsyra.
	– Kalciumtartrat.
	– Vinsyra, enligt villkor som ska fastställas.
	– Homogent fint pulvriserat preparat av lika delar vinsyra och kalciumkarbonat.
	m) Klarning med ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:
	– Ätligt gelatin.
	– Husbloss.
	– Kasein och kaliumkaseinat.
	– Äggalbumin och/eller mjölkalbumin.
	– Bentonit.
	– Kiseldioxid i form av gel eller kolloidlösning.
	– Kaolin.
	– Enzympreparat av betaglukanas på villkor som ska fastställas.
	– Proteinämnen av vegetabiliskt ursprung.
	n) Tillsats av tannin.
	o) Behandling av vitvin med kol för oenologiskt bruk, inom vissa gränser.
	p) Behandling, på villkor som ska fastställas, av
	– delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion, vitviner och roséviner med kaliumferrocyanid,
	– rödviner med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat.
	q) Tillsats av metavinsyra, inom vissa gränser.
	r) Användning av gummi arabicum.
	s) Användning, på villkor som ska fastställas, av DL-vinsyra, även kallad racemisk syra, eller dess neutrala kaliumsalt, för utfällning av överskott på kalcium.
	t) Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas:
	– kalciumalginat eller
	– kaliumalginat.
	u) Användning av vinjäst, torr eller suspenderad i vin, för framställning av mousserande vin.
	v) Tillsats, vid framställning av mousserande vin, av ammoniumsalter och tiamin till basvinet för att gynna uppkomsten av jäst, på följande villkor:
	– För näringssalter, diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat, inom vissa gränser.
	– För tillväxtbefrämjande medel, tiamin i form av tiaminklorhydrat inom vissa gränser.
	w) Användning av paraffinplattor som är impregnerade med allylisotiocyanat för att ge en steril atmosfär, endast i de medlemsstater där detta är en traditionell metod som inte är förbjuden enligt nationell lagstiftning, under förutsättning att plattorna endast används i behållare som rymmer mer än 20 liter och att det inte finns några spår av allylisotiocyanat i vinet.
	x) Tillsats
	– av kaliumbitartrat,
	– av calciumtartrat inom begränsningar och på villkor som ska fastställas, för att främja utfällningen av vinsten.
	y) Användning av kopparsulfat för att eliminera brister i vinets smak eller lukt, upp till vissa gränser.
	za) Användning av preparat av jästcellvägg, inom vissa gränser.
	zb) Användning av polyvinylpolypyrrolidon, inom vissa gränser och på villkor som ska fastställas.
	zc) Användning av mjölksyrabakterier suspenderade i vin på villkor som ska fastställas.
	zd) Tillsats av sockerkulör i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel1 för att förstärka färgen hos likörviner och vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.
	ze) Tillsats av lysozym inom gränser och på villkor som ska fastställas.
	zf) Tillsats av dimetyldikarbonat (DMDC) till vin inom vissa gränser och på villkor som ska fastställas, för att säkerställa mikrobiologisk stabilisering.
	zg) Tillsats av mannoprotein från jästsvampar för att säkerställa en stabilisering av vinsyran och proteinerna i vinerna.
	4. Oenologiska metoder och behandlingar som får användas för de produkter som avses i den inledande meningen i punkt 3, endast enligt användningsvillkor som ska fastställas:
	a) Tillsats av syre.
	b) Elektrodialysbehandling för att säkerställa vinets vinsyrestabilisering.
	c) Användning av ureas för att minska ureahalten i vinerna.
	d) Hällning av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa där detta är traditionell praxis vid produktion av ”Tokaji fordítás” och ”Tokaji máslás” i Tokaj-området i Ungern, på villkor som ska fastställas senare.
	e) Användningen av bitar av ek vid framställningen av vin.
	_______________ 1 EGT L 237, 10.9.1994, s. 13.
Motivering
Traditionella oenologiska metoder bör bibehållas även i fortsättningen.
Ändringsförslag 270 BILAGA V, LED A
1. När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i gemenskapen (se bilaga IX) så kräver, får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från de druvsorter som avses i artikel 18.1 första stycket.	1. När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i gemenskapen (se bilaga IX) så kräver, får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från de druvsorter som avses i artikel 18.1 första stycket.
2. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent skall åstadkommas med hjälp av de oenologiska behandlingar som avses i punkt B och får inte överstiga följande gränsvärden:	2. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent skall åstadkommas med hjälp av de oenologiska behandlingar som avses i punkt B och får inte överstiga följande gränsvärden:
a) 2 vol. % i vinodlingszonerna A och B i enlighet med bilaga IX,	a) 3,5 vol. % i vinodlingszon A och 2,5 vol. % i vinodlingszon B i enlighet med bilaga IX,
b) 1 vol. % i vinodlingszon C i enlighet med bilaga IX.	b) 2 vol. % i vinodlingszon C i enlighet med bilaga IX.
3. Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden och i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 får gränserna för höjning av alkoholhalten i volymprocent enligt punkt 2 höjas till 3 vol. % i vinodlingszonerna A och B i enlighet med bilaga IX.	3. Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden och i enlighet med förfarandet i artikel 104.1 får gränserna för höjning av alkoholhalten i volymprocent enligt punkt 2 höjas till 4,5 vol. % i vinodlingszon A, 3,5 vol. % i vinodlingszon B och 3 vol. % i vinodlingszon C i enlighet med bilaga IX.
	3a. Efter den konsekvensanalys av reformen som kommissionen ska göra 2012 får åtgärder vidtas för att gradvis minska de gränser för en höjning av alkoholhalten som fastställs i punkterna 2 och 3 upp till 2 vol. % i vinodlingszonerna A och B och 1 vol. % i vinodlingszon C.
Ändringsförslag 271 BILAGA V, LED B, PUNKT 1
1. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt punkt A får endast åstadkommas på följande sätt:	1. Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt led A får endast åstadkommas på följande sätt:
a) För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt icke färdigjäst vin, genom tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.	a) För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt icke färdigjäst vin, genom tillsats av koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sakaros i de vinodlingszoner där tillsats av sackaros traditionellt är tillåtet.
b) För druvmust, genom tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.	b) För druvmust, genom tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos, eller genom tillsats av sakaros i de vinodlingszoner där tillsats av sackaros traditionellt är tillåtet.
c) För vin genom partiell koncentrering genom kylning.	c) För vin genom partiell koncentrering genom kylning.
	1a. Tillsättningen av sackaros enligt punkt 1 a och b får ske endast genom chaptalisering och uteslutande i de vinodlingszoner där denna metod traditionellt används i enlighet med den lagstiftning som var i kraft den 8 maj 1970, i de fall denna metod på grund av ogynnsamma väderförhållanden är nödvändig för att nå lägsta alkoholhalt i volymprocent.
Ändringsförslag 272 BILAGA V, LED B, PUNKT 4, LED A
a) 11,5 vol. % i vinodlingszon A i enlighet med bilaga IX,	a) 12 vol. % i vinodlingszon A,
Ändringsförslag 273 BILAGA V, LED B, PUNKT 4, LED B
b) 12 vol. % i vinodlingszon B i enlighet med bilaga IX,	a) 12,5 vol. % i vinodlingszon B,
Ändringsförslag 274 BILAGA V, LED B, PUNKT 4, LED C
c) 12,5 vol. % i vinodlingszonerna C I a-b i enlighet med bilaga IX,	c) 13 vol. % i vinodlingszonerna C I a-b,
Ändringsförslag 275 BILAGA V, LED B, PUNKT 4, LED D
d) 13 vol. % i vinodlingszon C II i enlighet med bilaga IX, och	d) 13 vol. % i vinodlingszon C II.
Ändringsförslag 276 BILAGA V, LED B, PUNKT 4, LED E
e) 13,5 vol. % i vinodlingszon C III i enlighet med bilaga IX.	e) 13,5 vol. % i vinodlingszon C III.
Ändringsförslag 277 BILAGA V, LED B, PUNKT 5, LED A
a) för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 4 till 12 vol. % i vinodlingszon A och 12,5 vol. % i vinodlingszon B enligt bilaga IX,	a) höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 4 till 12 vol. % i vinodlingszon A och 12,5 vol. % i vinodlingszon B enligt bilaga IX,
Ändringsförslag 278 BILAGA V, LED B, PUNKT 5, LED B
b) höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 4 för produktion av viner med ursprungsbeteckning i vinodlingszonerna A och B till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.	utgår
Ändringsförslag 279 BILAGA VI, LED B, PUNKT 5
5. Om inte annat följer av beslut som rådet kan komma att fatta i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden får färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft och koncentrerad druvsaft med ursprung i tredjeland inte användas till vinframställning eller tillsättas vin på gemenskapens territorium.	5. Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft och koncentrerad druvsaft med ursprung i tredjeland får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin på gemenskapens territorium.
Motivering
I sin resolution av den 15 februari 2007 (P6_TA(2007)0049) anser parlamentet att ”gemenskapslagstiftningen inte bör tillåta framställning av vin av importerad druvmust eller blandningar av importerad druvmust med druvmust framställd i gemenskapen” (punkt 61).
Ändringsförslag 280 BILAGA VI, LED C
Om inte annat följer av beslut som rådet kan komma att fatta i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden är det förbjudet att i gemenskapen blanda vin med ursprung i tredjeland med ett gemenskapsvin, liksom att blanda olika viner med ursprung i tredjeland.	Blandning (”coupage”) av ett vin från tredjeland med ett vin från gemenskapen och blandning av viner från tredjeland är fortsatt förbjudet i gemenskapen.
Motivering
Man bör skärpa förbudet mot framställning av vin av druvmust från tredjeland och blandning av viner från tredjeland med viner från gemenskapen.
Ändringsförslag 281 BILAGA VI, LED D
D. Biprodukter	utgår
1. Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden skall medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder från vindruvspressning och vindruv efter druvpressningen; den skall dock alltid vara högre än noll.
2. Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning.
3. Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv skall inte betraktas som pressning om de framställda produkterna är av fullgod handelskvalitet.
4. Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.
5. Fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter skall avsätta dem under kontrollerade former och på villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 104.1.
Ändringsförslag 282 BILAGA VII, LED A
a) för vinåret 2008/2009 (budgetåret 2009) vara: 430 miljoner euro	a) för vinåret 2009/2010 (budgetåret 2009) vara: 510 000 000 euro
Ändringsförslag 283 BILAGA VII, LED B
b) för vinåret 2009/2010 (budgetåret 2010) vara: 287 miljoner euro	b) för vinåret 2010/2011 (budgetåret 2010) vara: 337 000 000 euro
Ändringsförslag 284 BILAGA VII, LED C
c) för vinåret 2010/2011 (budgetåret 2011) vara: 184 miljoner euro	c) för vinåret 2011/2012 (budgetåret 2011) vara: 223 000 000 euro
Ändringsförslag 285 BILAGA VII, LED D
d) för vinåret 2011/2012 (budgetåret 2012) vara: 110 miljoner euro	utgår
Ändringsförslag 286 BILAGA VII, LED E
e) för vinåret 2012/2013 (budgetåret 2013) vara: 59 miljoner euro	utgår
Ändringsförslag 287 BILAGA VIII
	Denna bilaga utgår.

MOTIVERING

Bakgrund

Europeiska unionen har en ledande ställning på den internationella vinmarknaden eftersom man står för 40 procent av världens vinodlingsarealer och 65 procent av produktionen, med över en och halv miljoner företag. Dessutom är unionen världens största konsument med 57 procent av den globala konsumtionen och världens största exportör med 65 procent av den totala exporten.

Kommissionen släppte i juni 2007 en rapport som bland annat innehöll en prognos på medellång sikt för vinsektorn. Enligt rapporten minskade vinodlingsarealen i Europa från 4,5 miljoner hektar 1976 till 3,2 miljoner hektar 2004. Efter Rumäniens och Bulgariens anslutning har arealen dock ökat till 3,65 miljoner hektar.

Det bör påpekas att även vinproduktionen har genomgått stora fluktuationer på senare år. I slutet av 1990-talet tenderade produktionen att minska. Sedan började den återigen stiga och hamnade under produktionsåret 2004/2005 på en nivå över genomsnittet. Därefter har den europeiska vinproduktionen varit ganska låg, bland annat på grund av ogynnsamma klimatförhållanden: produktionen i EU-27 var under produktionsåret 2005/2006 fyra procent lägre än den genomsnittliga produktionen under perioden 1999–2003, och det senaste produktionsåret 2006/2007 var ett av de minst produktiva under den senaste tioårsperioden.

Merparten av den europeiska vinproduktionen är avsedd för direkt konsumtion. Samtidigt som denna konsumtion har minskat i de stora producerande medlemsstaterna har det skett en ökning av efterfrågan i de andra medlemsstaterna. En analys av konsumtionen i EU-15 har visat att den interna efterfrågan på vin mellan 1984 och 2004 sjönk med 15 miljoner hektoliter, dvs. 75 000 hektoliter per år, vilket motsvarar en minskning på 0,65 procent om året. Det bör dock påpekas att den minskade efterfrågan särskilt har drabbat de s.k. bordsvinerna, medan efterfrågan på kvalitetsviner under samma tidsperiod har ökat.

När det gäller den internationella handeln ökade exporten av vin från gemenskapen under perioden 1999–2006 från 10,8 miljoner hektoliter till 17,8 miljoner hektoliter under 2006, vilket motsvarar en ökning med 65 procent.

Under samma period steg importen ännu kraftigare, nämligen från 5,2 miljoner hektoliter 1999 till 11,7 miljoner hektoliter 2006, dvs. en sammanlagd ökning på 125 procent. Det verkar dock som om tillväxttakten har mattats av efter 2004. Som exempel kan nämnas att ökningen av importen i EU-27 under 2006 var 0,3 miljoner hektoliter mindre än 2005.

Föredragandens allmänna hållning

Föredraganden stämmer in i kommissionens analys av den nuvarande gemensamma organisationen av marknaden för vin och håller med om att det krävs en sektorsreform som inte bara främjar de europeiska vinerna och förbättrar konkurrenskraften utan även ger de europeiska producenterna möjlighet att återerövra gamla marknader och få tillgång till nya. Om de europeiska producenterna idag utsätts för hård konkurrens från nya producenter beror det inte så mycket på den minskande interna konsumtionen utan snarare på de alltför höga produktionskostnaderna och de alltför strikta och invecklade reglerna som ofta begränsar möjligheten att anpassa produktionen efter ändringar i efterfrågan samt på en marknadsföringspolitik som är alltför försiktig (eller inte tillräckligt aggressiv).

Även om föredraganden generellt sett ställer sig bakom den utformning av reformen som kommissionen föreslår, anser han att det behövs vissa ändringar som kan göra det nya systemet mer konsekvent och främja det europeiska vinets kvalitet. Om Europeiska unionen ska kunna befästa sin ledande ställning inom vinsektorn bör reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för vin vara inriktad på att höja kvaliteten. Detta innebär att man måste främja, skydda och stärka lokala beteckningar, ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vin eftersom dessa står för europeisk kvalitet på världsmarknaden.

Nationella stödprogram

Stödprogrammen kan vara ett användbart redskap för att tillvarata och främja mångfalden inom den europeiska vinproduktionen. Därför verkar det klokt att säkra en större flexibilitet i medlemsstaternas användning av gemenskapens ekonomiska resurser, så att det blir lättare att tillgodose de särskilda behov och förhållanden som finns inom de enskilda medlemsstaternas vinsektorer.

För att åstadkomma denna nödvändiga subsidiaritet har föredraganden funnit det för gott att öka det antal åtgärder som kan genomföras inom ramen för stödprogrammet, genom att vidta åtgärder som har som mål att stärka hela sektorn, möjliggöra utveckling och användning av ny produktionsteknik, effektivisera förvaltningen av utbudet och kontrollera produktionspotentialen och dess kvalitet.

För att göra det europeiska vinet mer dynamiskt och konkurrenskraftigt på en global marknad i stark tillväxt är det förmodligen även nödvändigt att stärka de instrument som är inriktade på att förbättra marknadsföringen och kunskaperna om marknaderna. Detta bör ske med hjälp av åtgärder som siktar på att förbättra det europeiska vinets ställning på marknaden. Åtgärderna bör också fokusera på att återerövra de marknadsandelar som vin från nya producentländer har skaffat sig på EU-marknaden och på att ge europeiska viner möjlighet att ta sig in på nya marknader, såsom exempelvis den kinesiska marknaden. Att främja bättre kunskaper om marknaderna och marknadsföring av europeiska viner är absolut nödvändigt. Detta tycks särskilt uppenbart om man betänker att den gemensamma marknadsorganisationen för vin har avsatt ganska lite pengar till marknadsföring (hittills bara drygt 16 miljoner euro) och inte någonting till att förbättra kunskaperna om marknaderna och informationen till marknadsaktörerna, medan konkurrenterna i tredjeländerna har satsat stora pengar på att göra sina företag mer konkurrenskraftiga på marknaden.

Överföring av medel till landsbygdsutveckling

Som en reaktion på de krav och farhågor som har uttryckts av kolleger påpekar föredraganden att det är av central betydelse att hela den nuvarande budgeten för den gemensamma marknadsorganisationen för vin går till vinsektorn. Om man överför medel till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare skulle man visserligen skapa stora fördelar för regioner med denna produktionstyp, men detta skulle kunna leda till att mycket stora ekonomiska medel avsätts till andra mål än dem som direkt rör stöd för vinproduktion.

Oenologiska metoder

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag om att förbjuda sötning, och han håller med om att bestämmelserna om oenologiska metoder måste bli mer flexibla, eftersom deras bristande smidighet ofta hämmar konkurrenskraften. För att förenkla förfarandena för erkännande av nya metoder och samtidigt se till att hänsyn tas till nationella behov föreslår föredraganden – som en alternativ lösning till den som föreslås av kommissionen – att det bör upprättas en positivlista över de oenologiska metoder som är tillåtna inom EU, och att det enligt beslut 1999/468/EG bör införas en föreskrivande kommitté som är behörig att godkänna nya metoder.

Ursprungsbeteckningar och vinets kvalitet

Systemet med ursprungsbeteckningar, som är det främsta uttrycket för den europeiska vinodlingstraditionen, är utan tvivel en framgångsrik modell, och flera av tredjeländernas produktionsmodeller, som hittills bara har baserat sig på varumärken, har nu också börjat tillämpa denna modell genom att lyfta fram ursprunget med hjälp av geografiska beteckningar.

Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar är ett värdefullt inslag i den europeiska produktionen av kvalitetsvin och behöver därför särskilt uppmärksammas och skyddas.

Föredraganden stöder kommissionens förslag om att anpassa systemet med geografiska beteckningar för vinprodukter till systemet för jordbruksprodukter och livsmedel i förordning (EG) nr 510/2006, men menar att detta inte får leda till att skyddsnivån urholkas.

För det första måste det i definitionerna av ”ursprungsbeteckning” och ”geografisk beteckning” finnas ett centralt och kännetecknande samband med produktionsområdet, vilket redan utmärker beteckningarna för jordbruksprodukter och livsmedel. Utöver druvornas ursprung bör dessa definitioner också gälla för alla produktionsled, så att det understryks att hela produktionen med enstaka undantag ska finnas i det område som avgränsas av de aktuella produktspecifikationerna. Bara på så sätt kan man säkra kontrollen av vinernas kvalitet och bevara deras kännetecken, som i allt väsentligt är knutna till det geografiska ursprunget.

För det andra får övergången från ett nationellt system för erkännande till gemenskapssystemet för erkännande under inga omständigheter sätta ur spel de beteckningar som redan erkänts av medlemsstaterna. Dessa beteckningar ska automatiskt erkännas och skyddas på gemenskapsnivå.

Dessutom bör det, liksom för de oenologiska metoderna, fastslås att tillämpningsföreskrifterna ska antas enligt förfarandet med den föreskrivande kommittén. Syftet bör vara att säkerställa tillräcklig flexibilitet i systemet samt respekt för särskilda lokala förhållanden.

Slutligen bör det nuvarande förbudet mot överpressning återinföras för att säkra kvaliteten på de viner som släpps ut på marknaden och för att skydda miljön, enligt artikel 174 i fördraget, och det bör införas instrument som ser till att förbudet efterlevs. Genom att fastställa att biprodukterna från vinframställning ska innehålla en minimihalt alkohol kan förbudet se till att endast det bästa vinet släpps ut på marknaden. Biprodukterna, dvs. restmaterialet från vinframställningen, är starkt förorenande och betraktas därför i några medlemsstater som specialavfall som ska bortskaffas på ett särskilt sätt. Det är mycket riskabelt att inte utarbeta lämpliga regler för bortskaffande av biprodukterna. Detta kan nämligen urholka kontrollerna av huruvida förbudet efterlevs, vilket gör det omöjligt att säkra kvaliteten på det vin som saluförs. Avsaknaden av regler kan också leda till föroreningar av jordmånen, i direkt strid med artikel 174 i EG-fördraget, och till högre produktionskostnader eftersom priset för bortskaffandet kommer att betalas av producenten, något som kommer att göra det svårare för denne att konkurrera på världsmarknaden.

För att undvika dessa risker är det nödvändigt att införa en mekanism för insamling och bortskaffande av biprodukterna. Denna mekanism ska uppfylla följande krav: den ska säkra vinens kvalitet genom kontroller av att förbudet efterlevs; den får inte medföra ytterligare kostnader för vinodlarna; den får inte ha alltför stora budgetkonsekvenser för den gemensamma organisationen av marknaden för vin; den ska säkerställa respekten för miljön i överensstämmelse med gemenskapens primärrätt och sekundärrätt; dessutom ska den möjliggöra utnyttjande av biprodukter från vinframställningen till produktion av bland annat förnybar alternativ energi.

Märkning

Föredraganden stöder inte kommissionens förslag om att det för alla viner ska vara frivilligt att ange årgång eller druvsort på etiketten. Detta förslag har bara obetydliga fördelar för icke‑kvalitetsviner. Däremot skulle det orsaka orimlig skada för såväl producenterna av kvalitetsviner som konsumenterna. Å ena sidan skulle uppgiften om årgång och druvsort medföra ett lägre värde för viner med geografisk beteckning, särskilt för de viner som är intimt förknippade med ett särskilt geografiskt område. Å andra sidan skulle denna uppgift skapa förvirring och vara direkt vilseledande för konsumenten eftersom det inte skulle vara möjligt att garantera att en flaskas innehåll överensstämmer med det som anges på etiketten.

Dessutom bör vissa uppgifter, särskilt ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella beteckningar, uteslutande skrivas på produktionsområdets språk, så att man undviker felöversättningar och andra felaktigheter.

Röjning och avreglering av planteringsrätterna

Det kan vara lämpligt att komplettera reformen genom att införa ett röjningssystem med premier. För att kunna bidra effektivt till att minska överskottsproduktionen bör detta system framför allt uppmuntra till att röja de vinstockar som inte alls eller bara i liten utsträckning kan avsättas på marknaden, särskilt när det är fråga om produktion av låg kvalitet. Eftersom de som beslutar att överge sektorn framför allt gör detta under de första åren efter systemets införande, föreslår föredraganden att systemets giltighetstid begränsas till tre produktionsår, och att de medel som ska användas under det fjärde och femte året tilldelas under de tre första åren. Detta kommer att göra det möjligt att ge de vinodlare som upphör med produktionen en lämplig premie som i möjligaste mån lever upp till deras förväntningar. I övrigt bör premiens storlek uppfylla två centrala krav: principen om likabehandling mellan europeiska producenter måste respekteras och åtgärden måste vara ändamålsenlig. I detta sammanhang bör man undvika röjning av arealer som inte har någon nämnvärd betydelse för överskottsproduktionen. Därför bör det fastställas minimipremier beroende på de röjda arealerna. Utifrån dessa nivåer bör varje medlemsstat fastställa storleken på den premie som företaget har rätt till på grundval av sin historiska avkastning. Enligt föredragandens uppfattning bör man redan under den treåriga giltighetsperioden för systemet för slutgiltig röjning säkerställa en större dynamik i planteringsrätterna för att inte ytterligare bromsa de mest konkurrenskraftiga producenternas utvecklingsmöjligheter. Denna dynamik kan uppnås genom en större spridning av planteringsrätterna på gemenskapsnivå och ett ändamålsenligt utnyttjande av rättigheterna för de nationella och regionala reserverna i de stater där sådana finns. Frågan om en eventuell avreglering av vinodlingsarealerna för åtminstone några produktioner bör tas upp till behandling först när röjningssystemet löper ut, och den bör behandlas på grundval av en konsekvensanalys av röjningen, den förbättrade spridningen av planteringsrätter och användningen av nationella stödprogram.

Utifrån resultaten av en sådan analys kan kommissionen i förekommande fall lägga fram ett förslag om en eventuell avreglering av de arealer som inte utgör områden med produktion av vin med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. För dessa regioner skulle en avreglering nämligen ha förödande effekter för det europeiska vinarvet eftersom den skulle sänka det ekonomiska värdet av de betydande investeringar som gjorts av producenter av kvalitetsvin. Dessutom skulle avregleringen leda till att möjligheten att kontrollera vinens kvalitet går förlorad, vilket skulle skada ursprungsbeteckningarnas anseende och minska produktens värde.

RESERVATION (22.11.2007)

i enlighet med artikel 48.3 i arbetsordningen

Diamanto Manolakou, Vincenzo Aita och Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen

Vi motsätter oss röjning av hundratusentals hektar vinodlingsarealer för att uppfylla de villkor som ställs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för vin och tillmötesgå de stora företagens intressen, vilka vill uppnå en koncentration av sektorn och öka importen.

Avskaffandet av berikningen med sackaros, som är en positiv åtgärd i kommissionens förslag, den tillåtna ökningen upp till 4,5 volymprocent samt användningen av termen ”vin” för drycker som inte framställts av druvor nedvärderar vinets kvalitet och särdrag.

Vi anser att dessa ändringar är till förfång för miljön och den biologiska mångfalden, för konsumenter av högkvalitativa produkter och för små och medelstora producenter, särskilt i mindre gynnade regioner och i bergsområden, eftersom producenterna utöver de allt större problemen med kostnader och säljfrämjande åtgärder, problem som är kopplade till deras vinprodukters kvalitativa särdrag, nu också måste brottas med konkurrens från produkter av lägre kvalitet.

Vi tror att det finns verkliga tillväxtmöjligheter inom vinsektorn under förutsättning att man vidtar åtgärder för att upprätthålla och förbättra vinets kvalitativa särdrag, utöka de säljfrämjande åtgärderna, bibehålla den biologiska mångfalden och stödja de små och medelstora producenterna, som utgör stommen i den europeiska produktionen av kvalitetsvin.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Den gemensamma organisationen av marknaden för vin
Referensnummer	KOM(2007)0372 – C6-0254/2007 – 2007/0138(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	27.7.2007
Ansvarigt utskott       Tillkännagivande i kammaren	AGRI 3.9.2007
Rådgivande utskott       Tillkännagivande i kammaren	BUDG 3.9.2007		ENVI 3.9.2007		IMCO 3.9.2007
Inget yttrande avges       Beslut	BUDG 17.7.2007		ENVI 17.7.2007		IMCO 12.9.2007
Föredragande       Utnämning	Giuseppe Castiglione 5.6.2007
Behandling i utskott	17.7.2007		12.9.2007		9.10.2007		21.11.2007
Antagande	21.11.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 7 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Vincenzo Aita, Peter Baco, Sergio Berlato, Bernadette Bourzai, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Gintaras Didžiokas, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Diamanto Manolakou, Véronique Mathieu, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, Radu Podgorean, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Petya Stavreva, Dimitar Stoyanov, Csaba Sándor Tabajdi, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Katerina Batzeli, Gábor Harangozó, Wiesław Stefan Kuc, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Daniel Caspary, Anja Weisgerber
Ingivande	27.11.2007